HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET IDEELLT ENGAGEMANG STÄRK DET CIVILA SAMHÄLLET. Satsa på rätt häst du också. Bli medlem!

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nr.3/April 2010 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ANNONS IDEELLT ENGAGEMANG 5TIPS TILL ETT BÄTTRE SAMHÄLLE STÄRK DET FOTO: STELLAN HERNER CIVILA SAMHÄLLET Den ideella sektorn Göran Hägglund brinner och agerar för föreningslivet Mark Levengood om sin roll som UNICEF-ambassadör och sitt arbete för utsatta barn i världen. GÖRAN HÄGGLUND, PARTILEDARE KRISTDEMOKRATERNA Nytt företagande Sociala entreprenörer följer inga färdiga modeller eller ramar MALIN GAWELL, FORSKARE I SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP En av Sveriges mest öppna idéburna organisationer* Satsa på rätt häst du också. Bli medlem! Civilförsvarsförbundet är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för att utbilda, informera och hjälpa. *Kyrkans Tidning 15/2010

2 2 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Nyligen skrev DN:s ledarsida om det falnande engagemanget, om att allt färre blir medlemmar i politiska partier. Det stämmer att allt färre engagerar sig partipolitiskt. Men DN:s ledarredaktion drog fel slutsats. Det är nämligen precis tvärtom. Engagemanget växer. Vi är många, vi är sju av tio! I Sverige har vi tillsammans cirka 30 miljoner medlemskap i ideella föreningar. Tidigare studier har visat att människor i minskad omfattning skulle arbeta frivilligt i en förening. Den trenden har vänt. Det är tvärtom så att det mesta av det ideella arbetet utförs av människor som också är medlemmar i den organisation de är engagerade i. Slutsatsen är att den svenska folkrörelsetraditionen lever och frodas. Skapa förutsättningar Vi har en regering som svart på vitt säger att civilsamhället ska stå för grunden i välfärden. Detta är det många anhöriga och frivilliga som nu får känna på i praktiken, när de måste kompensera för utebliven hemtjänst eller annan omsorg. Våra svenska idéburna organisationer förtjänar de bästa förutsättningar med tanke på vad vi tillsammans utför. Tyvärr upplever jag att vi i bland har en regering som kräver mycket men ger lite i gengäld. Samtidigt som de deklarerar vikten av en sammanhållen politik med utgångspunkt från sektorn ger de direktiv till utredningar vilka lägger förslag som rycker undan benen för svenskt föreningsliv. Jag tänker bland annat på momsutredningen, som föreslog att idéburna organisationers aktiviteter för att ekonomisera verksamheten ska momsbeläggas. Detta skulle inte bara bli oerhört tungt ekonomiskt utan också administrativt. Om regeringen vill att vi skall utföra ett stort arbete och dessutom skapa våra egna resurser måste vi också få vettiga förutsättningar. Anna Carlstedtz Förbundsordförande IOGT-NTO, ordförande Forum för Frivilligt Socialt Arbete MINA BÄSTA TIPS Engagemanget ökar Tro inte på snacket om att 1 engagemanget minskar, det är helt enkelt inte sant. Engagera dig Engagera dig. Det ger hur 2 mycket som helst. Olikhet berikar Om du redan gör någonting, 3 se till att få med fler. Och kanske inte bara grannen eller din bästa kompis, utan kanske någon du inte skulle träffa i vanliga fall. Olikhet berikar. FOTO: PIERRE ANDERSSON Våga fråga Självklart finns det fler utmaningar än de som regeringen ger oss. En av de största är kanske att inkludera, inte bara fler, utan fler grupper av människor i det ideella arbetet. Vi vet att föreningar domineras av en viss sorts människor, människor som redan har ett stort socialt kapital. Frågan här är såklart vad som är hönan och vad som är ägget, engagemang ger mycket. Men problemet kvarstår.de som inte är engagerade är de som har sämre hälsa och ett mindre socialt kontaktnät. Alltså de som skulle behöva föreningsverksamheten allra mest. Så hur kan vi inkludera de 25 procent av svenskarna som aldrig varit i kontakt med föreningslivet? Jag tror att det handlar om att våga. Det är samma sak som att värva nya medlemmar, våga fråga. Tro inte att människor inte vill engagera sig. Det har ju gett dig så mycket, så varför inte andra? Världen går att förändra När jag började engagera mig fick jag en fantastisk kick att märka att saker och ting går att påverka. Och när jag engagerade mig på allvar i idéburna organisationer insåg jag att hela världen går att förändra. När man som ung, eller gammal, får den känslan så betyder det ganska mycket för välbefinnandet. Och här står jag i dag. Med ett fullspäckat schema, massor av underbara, engagerade människor omkring mig och, låt oss kalla det vid sitt rätta namn, ett fantastiskt meningsfullt liv. Okej, det hörs kanske inte vingsus när man står och klistrar igen femhundra kuvert till föreningen eller städar i lokalen. Men oftast har vi roligt och känner att vi gör skillnad. Varje dag. VI REKOMMENDERAR SIDA 10 Göran Pettersson Generaldirektör för Forum för frivilligt socialt arbete. Varför ska Röda Korset, PRO och SPF konkurrera, är det inte bättre att vi ber dem tillsammans sköta dagverksamheten på äldreboendet? Socialt ansvarstagande s. 8 Samtidigt som de skapar jobb i stadsdelen har de också gjort prisbelönt fi lm. Engagerade s Läs i Panelen om medborgare som engagerat sig i olika ideella organisationer. Vi får våra läsare att lyckas! IDEELLT ENGAGEMANG NR 3, APRIL 2010 Redaktionschef: Nadine Kissmann Försäljningschef: Gustaf Ryding Affärsutvecklare: Carl Dohrmann Redigerare: Henrica Dieden Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Cecilia Nymann Tel: E-post: cecilia.nymann@mediaplanet.com Distribution: Svenska Dagbladet, April 2010 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Carl Dohrmann Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer.genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Är du en eldsjäl och arbetsgivare på köpet? Arbetsgivaralliansen organiserar arbetsgivare som drivs av ett ideellt eller idéburet engagemang. Våra medlemmar finns inom: idrott, intresse- och biståndsorganisationer, trossamfund, vård, folkbildning, utbildning och forskning, upplevelseverksamhet samt kultur, tillsammans arbetsgivare. Alla dessa eldsjälar får vår hjälp med att förebygga och lösa svårigheter i arbetsgivarrollen så att de kan fokusera på sin verksamhet. Välkommen till Arbetsgivaralliansen du också!

3 HOS OSS ÄR DIN GÅVA VÄRD MER ÄN DU TROR. Butiker: Hagagatan 3, Hantverkargatan 78, Hornsgatan 58, Lövholmsvägen 16 18, Skånegatan 75, Stortorget 5, Sturegatan 24 Sundbyberg, Liljeholmstorget 7 plan 3. Vill du skänka en gåva? Ring PG Hållbara Malmö Foton: Jenny Leyman Malmö är en stad som präglas av mångfald, möten och möjligheter. En stad som tillhör alla. Malmö är en ungdomens och kaxighetens metropol med människor från över 170 länder. En stad med kunskap, kreativitet och ungdomligt skapande, med impulser från all världens kulturer. Malmö föreningsliv tog tidigt initiativ till att organisera och samla den ideella sektorn. Ur detta har ett mycket hållbart arbete utvecklats. I Malmö sker mycket i samverkan med den offentliga sektorn. Socialt engagemang har många namn Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation, MIP, tillvaratar och företräder 240 föreningar med varierande verksamheter. MIP stimulerar till mångfald och är aktiv i projekt som leder till utveckling av föreningar. Frivilligcentra Malmö är en sluss, som gör det enkelt för föreningar, stadsdelar och frivilliga krafter att hitta varandra för att skapa välfärd för äldre. I stadsdelarna nns ett stort behov av frivilliga insatser, som ett komplement till personalens arbete, på äldreboenden, mötesplatser och sist men inte minst i hemmen. Frivilligcentra har ambitionen att utöka verksamheten till att omfatta er åldrar och inriktningar. Centrum för Publikt Entreprenörskap erbjuder praktiskt stöd till potentiella samhällsentreprenörer i Skåne. I samarbete med högskolor och universitet skapar och sprider vi också kunskap om samhällsentreprenörskapets betydelse. Sveriges Föreningar bildades på initiativ av MIP och stöttar lokala sammanslutningar över hela landet.

4 4 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Vad innebär det att vara Unicef-ambassadör? Svar: För Mark Levengood handlar det bland annat om att hålla föreläsningar och vara med på insamlingsgalor. Och ha ett starkt engagemang för barn i världen. Engagera dig för världens barn FÖRÄNDRING STOCKHOLM Att höra Mark Levengood tala om sitt engagemang i Unicef är inspirerande. Han hinner knappt se bilderna från Paraguayresan för ett par år sedan, innan han börjar berätta om intrycken han fick. Vi besökte två systrar som levde tillsammans med sina totalt elva barn i olika åldrar, den ena hade flytt från sin man som misshandlat henne, den andra hade blivit övergiven. De levde väldigt primitivt och när det regnat och vattnet sjönk undan fick de akta sig för alla giftormarna som ringlade omkring på golvet. De förklarade för mig att att de litade på att Gud skyddade dem. I det läget måste jag säga att jag kände mig lite tveksam, även fast jag själv är katolik, säger Mark och ler sitt avväpnande leende. Det är ganska precis två år sedan som han blev utsedd till Unicef-ambassadör, en utnämning han kände sig otroligt smickrad av. Båda hans föräldrar fick hjälp av organisationen i sin barndom, och under sin egen uppväxt i Finland sålde han bland annat Unicefs julkort. Han berättar att han som barn var på en tillställning med den store idolen Harry Belafonte som Unicef-ambassadör. Harry Belafonte somnade på min axel, minns jag. Det var väldigt stort. Och nu är jag själv Unicef-ambassadör, det är häftigt, säger Mark och skrattar. Tidigt engagemang Att engagera sig i ideellt arbete är långt ifrån något nytt för Mark. Under tonårstiden på tidigt 80-tal, var han med och kämpade för att Finland skulle höja sitt bistånd till u-länder. Han bråkade, demonstrerade och gömde flyktingar. De senaste 15 åren har han också suttit i Barnfondens styrelse och har på så sätt under lång tid kunnat följa hur Unicef arbetar. De uträttar fantastiska saker och är nästan alltid först på plats. De är välorganiserade både lokalt och globalt och arbetar strategiskt tillsammans med landets regering från början. I Paraguay kom Unicef in i områden utanför regnskogen och tog först itu med att lösa vattenförsörjningen innan man löste andra problem som bostäder och möjligheter för barn att gå i skolan. Mark berättar att det är lätt att känna att man handgripligen vill hjälpa till PROFIL Mark Levengood Ålder: 45. Yrke: Författare och programledare. Familj: Maken Jonas Gardell och barnen Amos, 7 och Olga, 4. Två Cornish Rex-katter (allergifria). Bor: Södermalm. Aktuell: Turnerar med den egna föreställningen Mark och hans värld. FOTO: STELLAN HERNER när man ser de svåra förhållanden som så många barn i världen tvingas leva under. Under FN-resan till El Salvador för flera år sedan, var han med och träffade gatubarn som sniffade lim. Där var det en pojke i sexårsåldern som bad att få säga en sak i kameran; snälla farmor, ta hem mig för nu ska jag vara snäll! Det var så fullständigt hjärslitande och vidrigt att se och höra dessa barn att jag tänkte att om jag bygger om hemma så kan jag ta med mig upp till 15 barn hem. Man är villig att ge upp allt för att ge dessa barn ett värdigt liv, säger Mark engagerat. Han menar att det då blir tydligt att det är organisationer med kunskap och väl uppbyggd infrastruktur som kan arbeta målmedvetet och hitta de rätta verktygen för att sträcka ut en hand till alla dessa miljontals behövande barn. Beroende av volontärer På frågan om folks förtroende för ideella hjälporganisationer har rubbats efter den senaste tidens händelser inom Röda Korset, säger Mark att han ändå inte tror det. Han pekar på att kontrollen av organisationer med 90-konton är bra, och att det faktum att 75 procent av gåvorna ska gå till kärnverksamheten övertygar människor om att pengarna faktiskt används på rätt sätt. Både Röda Korset och Unicef är beroende av sina volontärer. Om man tappar dem förlorar man grunden i sin verksamhet. Men jag är glad att Unicef är befriad från affärer. Jag tycker att det finns en stor medvetenhet i organisationen om hur man handskas med givarmedlen. En egen barnfond För några år sedan instiftade Mark och Jonas Gardell en egen barnfond som bland annat hjälper gatubarn och föräldralösa med möjligheter till utbildning. Det kändes plötsligt viktigt att deras karriärer inte bara skulle fortgå och att pengarna som trillade in skulle användas för ett långsiktigt och viktigt ändamål. Utbildning är nyckeln till en litterat befolkning. Barn måste få information så att de inte plötsligt säger saker som den afrikanske presidenten, att man botar HIV med morötter eller liknande, säger Mark. ULRICA STENBECK redaktionen@mediaplanet.com Vägen in till projektstöd för kristna organisationer och kyrkor! Kyrkornas EU-kontor hälsar Er som arbetar med ungdomar välkomna till ett seminarium i Stockholm den 27 maj! För mer info och anmälan:

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET APRIL TIPS Mark Levengood ger tips om hur vi alla kan bidra till ett bättre samhälle. HJÄLPER UTSATTA BARN Man är villig att ge upp allt för att ge dessa barn ett värdigt liv, säger Mark Levengood engagerat som här är i Paraguay. FOTO: TIMOTHY FACEY Börja med dig själv 1 Fundera på vad som är viktigt för dig. Ta kontakt med till exempel SOS Barnbyar, Röda Korset eller Unicef och erbjud din hjälp. Varje krona gör skillnad. Lustfullt givande 2 Vi måste fundera mer på hur ett lustfyllt givande ser ut. Mycket av insamlingsarbetet görs slentrianmässigt. Det finns så många olika sätt att samla in pengar på. Skolor och företag borde ligga i framkant. Ordna utbildningsdagar i ideell verksamhet. Avdragsgilla gåvor 3 Se till att gåvor till ideell verksamhet blir avdragsgilla för både privatpersoner och företag. Då skulle givandet öka mer och fler företag ha engagemanget i sin struktur. Arbeta där du står 4 Tveka inte om du ser orättvisor och barn i din närhet som far illa. Många barn behöver avlastningsföräldrar. Bli världsförälder 5 Bli världsförälder som familj. När man får nyhetsbrev och kan ta del av vad pengarna används till skapar det empati och ett livslångt engagemang. Livet rusar på. Du kanske skulle vilja stanna upp ibland och reflektera. Lyfta blicken. Eller bara skrika rätt ut. Du skulle antagligen bli förvånad om du visste hur många som tänker som du. Bilda är ett studieförbund som vill skapa fri zoner för människor som tänker och funderar. Där inga tankar är fel. Där man möts och utvecklar sina klokheter ihop med andra. Funderar du över livet, rasism, eller nåt annat som inte avhandlas på en kafferast, då har vi grupper där man pratar om sånt. Vill du skrika rätt ut så går det också bra. Då bildar du bara en rockgrupp. Var rädd om dina tankar. Dela dem med andra och du växer. Det slumrar oanade krafter i varje möte.

6 6 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION 1 2 1TIPS Sociala entreprenörer nödvändiga för vårt samhälle Fråga: Vi står inför stora globala utmaningar som att hantera den ekonomisa krisen och klimatförändringarna. Vad kan det sociala entreprenörskapet tillföra? Svar: De sociala entreprenörerna har nya idéer och arbetsformer som det offentliga inte kan erbjuda. Här fi nns utrymme för personer eller organisationer att ta initiativ, med samhällsnyttan som främsta mål. HUR VI LYCKADES SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP De sociala entreprenörerna följer inte färdiga modeller, hela tiden utmanas vad som görs, och hur. Men vi får inte skygga för en normativ diskussion om hur vi vill ha det och vilket samhälle vi vill ha, säger Malin Gawell, forskare i socialt entreprenörskap. Vanligt i USA Socialt entreprenörskap, där man förenar drivkraften att skapa något nytt med viljan att samtidigt göra nytta för samhället, är något som uppmärksammats allt mer, särskilt i USA under de senaste 15 åren. Några som ofta lyfts fram är de som tjänat mycket pengar inom IT-sektorn och som sedan valt att arbeta med mer socialt företagande. Bill Gates är ett bra exempel. Men när dessa influenser kommit till Sverige har de från början stött på patrull. OLIKA MEN VIKTIGA ENGAGEMANG 1. Hanna-Sara är engagerad i Vägen ut!-kooperativen. Kooperativ, en form av ekonomisk förening, som anställer tidigare kriminella och andra i utanförskap. 2. Fair-tradeföretagen säljer ekologiskt odlad mat. FOTO: VÄGEN UT! OCH SHUTTERSTOCK I Sverige krockar de med den breda förenings- och folkrörelsetraditionen med stark demokratisk förankring som också har varit med om att bygga upp offentliga verksamheter. Men i takt med förändringar och en dämpning av den offentliga sektorns expansion, finns FAKTA De sociala entreprenörerna är en fantastisk positiv kraft i vårt samhälle. Malin Gawell Forskare i socialt entreprenörskap, verksam vid ESBRI det också mer plats för socialt entreprenörskap och sociala företag. De skapar en ny dynamik som utmanar etablerade strukturer, säger Malin Gawell. Socialt entreprenörskap kallas också samhällsentreprenörskap eller socialt företagande och har fått stort genomslag i samhället de senaste åren. Man använder företagsformen för att driva en idé som är affärsmässig, men också innebär något bra för hela samhället. Den sociale entreprenören identifi erar ett problem inom det sociala/ekologiska området där gemensam service saknas och varken offentlig sektor eller marknaden vill ta ansvar. Det kan handla om allt från produktion av ekologisk mat eller rättvisemärkta kläder, till utslussning av missbrukare ut i samhället eller café som drivs av förståndshandikappade. Det grundläggande är att vinsten som genereras inte delas ut till aktieägare, utan går tillbaka till den egna verksamheten och samhället. En av de mest kända samhällsentreprenörerna är Muhammad Yunus som tillsammans med Grameen Bank fick Nobels fredspris 2006 för system med mikrolån i utvecklingsländer. IDENTIFIERA ERA SAMHÄLLETS BEHOV Kooperativt ägande Malin Gawell nämner flera intressanta exempel på socialt entreprenörskap med kooperativt ägande. Ett är Vägen ut!-kooperativen i Göteborg som med avtal med kommun och kriminalvård, anställer tidigare kriminella och andra i utanförskap. Ett annat är Basta som arbetar med rehabilitering genom företagande för före detta tunga missbrukare och gör dem till delägare i verksamheten. Dessa verksamheter har expanderat kraftigt de senaste åren och innebär alternativ till statliga Samhall, som bedriver verksamhet för funktionshindrade som självständigt aktiebolag. Ett annat exempel är de olika Fair-tradeföretagen som säljer ekologiskt odlad mat och kläder. Under min uppväxt på 70-talet fanns det personer som genom sina kyrkoorganisationer sålde barnkläder och andra produkter från utvecklingsländer. De var tidiga föregångare till den rättvisemärkta rörelsen där vi i dag ser varor i de flesta livsmedelsaffärerna, i modeaffärer och i olika affärsmodeller inom till exempel tjänstesektorn. De sociala entreprenörerna är en fantastisk positiv kraft i vårt samhälle. Men det är inte enkelt. Det handlar om maktstrukturer. Kritiska frågor måste ställas om vad som är bra. Som entreprenör har man ju inte ett uppdrag att jobba för alla, påpekar Malin Gawell. ULRICA STENBECK redaktionen@mediaplanet.com NYHETER FÖRETAGANDE Kooperativt företagande högaktuellt igen Att starta företag tillsammans, kooperativ, har blivit högaktuellt igen. Nu är kooperativ i form av ekonomiska föreningar den företagsform som växer snabbast. Unga är mest intresserade av detta demokratiska företagande. Något som siffror från Tillväxtverket visar. Det är inflytandet samt att man delar både ansvar och arbetsglädje som lockar, säger Berith Wikström på företagsrådgivningsorganisationen Coompanion. Samtidigt inser man att företagande är en effektiv väg att göra sin grej. Och för unga företagare är det viktigare att förverkliga de egna idéerna än att tjäna pengar, även om man förstår att vinsten behövs för att företaget ska överleva, förklarar hon. Unga människor tar också frågor kring företagens ansvar för till exempel miljö och arbetsförhållanden på största allvar. Och i de kooperativa företagen kan de själva se till att både sociala mål och ekonomiska mål uppfylls, samtidigt. Statistik från SCB visar att det dessutom gör dessa nya kooperativa företag väldigt hållbara, de lägger jämförelsevis sällan ned verksamheten. SOCIALT ANSVAR KF tar ekologiskt och socialt ansvar Genom medlemsägandet skapar KF ekonomisk nytta tillbaka till sina över tre miljoner medlemmar. Medlemmarna ska också underlättas att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling. Värderingar som omtanke om människor och miljö, ärlighet och inflytande genomsyrar hela Kooperativa förbundets verksamhet med dagligvaruhandel som kärna. Man bidrar också till klimatarbete och fattigdomsbekämpning genom stöd till VI-skogen och biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränser. I Sverige handlar det sociala arbetet bland annat om satsningar på praktikplatser för arbetslösa ungdomar samt stöd för hemlösa, berättar förbundsdirektör Leif Linde. Vi jobbar också med innovationer för att ständigt möta nya konsumentbehov, exempelvis hemleveranser med biogasbilar. Genom fortsatta stora satsningar på ekologiska varor och hållbar utveckling sätter vi ständigt våra värderingar i fokus, säger Leif Linde.

7 Grunden är lagd nu blir det verkstad I Örebro har kommunen och det civila samhället gjort en överenskommelse med åtaganden från de båda parterna. Ett av kommunens åtaganden är att bidra till ett fristående ideellt utvecklingscentrum på Storgatan i Örebro som invigs i början av maj månad. Anna Almén och Anna Ågerfalk. Foto: Fredrik Kellén, Örebro kommun. Ideellt utvecklingscentrum med plats för goda möten Platsens och lokalens betydelse för det goda mötet är inte oväsentlig. Här finns stora fönster mot gatan, en inbjudande entré, ett vardagsrum med fika, utställningsyta, arbetsytor, besöksservice, publik dator och kreativa mötesrum som kan avdelas eller bli större. Hit ska man kunna komma även som föreningslös och bolla idéer man har som kan leda till ideellt engagemang, säger Anna Almén som är föreståndare för Ideellt utvecklingscentrum. Många sitter och brottas med samma problematik i och utanför föreningar. Tillsammans kan man lära av varandra och med samverkan få mera gjort. Anna är anställd på Stiftelsen Cesam som fått uppgiften att vara den oberoende huvudman för centrumet som man tror är en av förutsättningarna för en lyckad utveckling av det civila samhället och kommunens samverkan med det. Överenskommelse i en aktiv dialog Kommunstyrelsens strategigrupp för demokrati och det civila samhället har haft ett tydligt politiskt uppdrag; år 2008 fick Örebro kommun en policy för samverkan med det civila samhället och med den som grund kunde processen sätta igång. Politiker kan ibland känna sig lite förvirrade över en process man inte är van vid, säger Anna Ågerfalk, själv politiker och ansvarigt kommunalråd för samverkan med det civila samhället. Hon beskriver den process kommunen tagit initiativ till, en dialog mellan kommunen och organisationerna i Örebro där politiker funnits med. En oberoende samtalsledare har sett till att alla kommit till tals och dialogen har lett fram till en gemensam överenskommelse. Alla politiska partier står bakom överenskommelsen. En utvärdering av processen har gett oss ett kvitto på att de organisationsmänniskor som deltagit har känt att de kunnat påverka den överenskommelse vi till slut kom fram till. Cesam har mångårig erfarenhet Jag märker att den policy kommunen tagit om samverkan och själva överenskommelsen är känd när vi har kontakt med kommunen och med föreningar. Ändå tror jag att vi nu måste fortsätta förankringsarbetet, säger Anna Almén. Stiftelsen Cesam har mångårig erfarenhet av samhällsarbete och demokratiutveckling som man nu kan dra nytta av. Inte minst för att kunna nå yngre människor startar Ideellt utvecklingscentrum också en webbplats med adressen med bland annat tillgång till facebook. Man kan konstatera att Örebro ligger i framkant när det gäller att hitta former för en stärkt samverkan mellan kommunen och civila samhället, avslutar Anna Ågerfalk och Anna Almén. Kontaktuppgifter: Gun Berglund Örebro kommun gun.berglund@orebro.se Vi gör det enkelt för dig att bli volontär i Nacka! Att vara volontär ger dig, utöver att du gör en god insats, ökad kunskap och kompetens, sociala nätverk, meriter och kontakter i arbetslivet. är en samlingsplats på webben för volontärverksamheten i Nacka. En matchningsfunktion gör det enkelt för volontärer och uppdragsgivare att hitta varandra. Här kan du registrera dig som volontär eller uppdragsgivare och bevaka inkommande uppdrag. Registrera dig och gör en insats redan i dag! Jag har fått vänner för livet Ellika Gobena, 18 år, volontär Att hjälpa andra människor är viktigt, tycker Ellika Gobena som jobbar ideellt med fadderverksamhet i Nacka sedan i höstas. Hon är kontaktperson för två unga kvinnor som nyligen flyttat till Sverige från Eritrea respektive Afghanistan. En eller två gånger i månaden träffas de hemma hos varandra eller på något fik för att prata och umgås. Vi byter erfarenheter med varandra och har väldigt intressanta diskussioner. Jag har fått nya perspektiv och två nya vänner! Det är jag jätteglad för, säger Ellika. Ellika går sista året på gymnasiet och hon tycker att fler unga borde engagera sig i volontärarbete. Man behöver inte resa utomlands för att göra en insats i samhället, menar Ellika. Behovet finns mycket närmare än man tror. Det finns så mycket man kan hjälpa till med hemma i Nacka och att jobba som volontär är ett värdefullt sätt att investera sin tid. Även små insatser ger ringar på vattnet, säger Ellika. Digital volontärförmedling Nannette Büsgen är volontärkoordinator i Nacka. Hennes roll är att samordna och driva utvecklingen av det ideella arbetet. Idag arbetar cirka 60 personer i Nacka som volontärer i olika uppdrag. Av dem är cirka 25 procent ungdomar. För att underlätta kontakterna mellan volontärer och uppdragsgivare finns en digital volontärförmedling som matchar volontärerna efter det behov som finns. Det ideella arbetet öppnar upp för möten mellan människor och ger möjligheter till integration mellan både generationer och kulturer. Alla parter är vinnare i det arbetet, säger Nannette Büsgen.

8 8 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 2TIPS DIN INSATS GÖR SKILLNAD MISSA INTE InsamlingsForum 2010 Inbjudan till Skogshem & Wijk på Lidingö den 4-5 maj Integration i förening oktober 2010 Regeringskansliet och MIP har tecknat ett avtal gällande seminarium för att underlätta nyanländas engagemang i föreningslivet och eventuellt bildande av ett nationellt nätverk. Under två dagar arrangeras seminarium om metoder i Malmö. MIP, Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation. Integration i förening. I ett socialt företag är målet inte bara att man ska kunna leva på verksamheten. Målsättningen måste också vara att förbättra samhället på ett eller annat sätt. Ofta drivs den här typen av företag som kooperativ, säger Ingrid Bexell, informationsansvarig på Coompanion i Göteborg. Många sociala företag drivs av personer som står utanför arbetsmarknaden, men som här hittat en väg till försörjning. I Angered har till exempel några socialbidragsberoende kvinnor startat en städfirma. Kultur & Mediaverkstaden i Bergsjön är ett annat kooperativ, bestående av professionella filmarbetare som har valt att sprida sitt kunnande till de boende i Bergsjön. Samtidigt som de skapar jobb i stadsdelen har de också gjort prisbelönt film som ger en annan bild av Bergsjön. Socialt entreprenörskap stammar ofta ur ett behov. Det var också ursprunget för det finskspråkiga hemtjänstteamet i Bergsjön. Idén till verksamheten kläcktes av folk i Finska föreningen, berättar Ingrid Bexell. De lade märke till att alltför många äldre inte trivdes med att de fick omsorg på ett språk de inte förstod. Det finskspråkiga hemtjänstteamet rådde bot på problemet samtidigt som det blev en försörjning för flera personer. ÅRETS KOOPERATIV Bergsjöns Kultur & Mediaverkstad blev årets kooperativ. Samtidigt som de skapar jobb i stadsdelen har de också gjort prisbelönt film som ger en annan bild av Bergsjön. FOTO: HANS KARLSSON Bli lönsam med socialt ansvarstagande Fråga: Är det okej att tjäna pengar på sitt sociala engagemang? Svar: Javisst. Socialt entreprenörskap blir mer och mer vanligt i Sverige. Tydlig skiljelinje Att övertyga banken om att få låna pengar till den här typen av verksamhet kan vara problematiskt. Men det finns möjlighet att ta hjälp av föreningar eller kooperativa banker som även de har ett socialt engagemang i botten. Utomlands är kooperativt företagande mycket vanligare än i Sverige. Här har det snarare funnits en tydlig skiljelinje mellan att tjäna pengar och att engagera sig för sin omgivning. Men en förändring är på gång. Kooperativt företagande blir allt vanligare och detsamma gäller socialt entreprenörskap. Inte minst hos unga finns det ofta en önskan om att ägna sitt yrkesliv åt något som engagerar dem, säger Ingrid Bexell. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com Nationell samling oktober 2010 Sveriges Föreningar samlar ideella lokala sammanslutningar, föreningsråd, allians eller paraply. Vårt syfte är att stödja och stärka de lokala sammanslutningarna samt påverka och vara en röst nationellt i frågor som berör det lokala föreningslivet. Under två dagar sker erfarenhetsutbyte i Malmö. Frivilligcentralernas rikskonferens oktober års rikskonferens för frivilligcentralerna sker i Malmö. Under tre dagar möts vi för att lära oss mer, tydliggöra vad vi gemensamt vill stå för som frivilligcentraler och vilket nationellt stöd vi behöver. Projektet Nationell Stödstruktur för Frivilligcentraler drivs med Forum för frivilligt socialt arbete som projektägare. civilsamhällets organisationer i samverkan Civos driver på för en ny politik för det civila samhällets utveckling. Är din organisation med? Vår vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. Vad har du för vision?

9 Volontärer sätter guldkant på vardagen i Umeå Som umebo finns det i dag stora möjligheter att få hjälp, sällskap eller stöd i olika former från volontärer. Det kan vara till exempel läxläsningsstöd inom skolan, sagoläsning inom förskolan och fritidsaktivitetsledare inom äldreomsorgen. Det är viktigt att förstå att volontären inte är en ersättning för den kommunala hjälpen utan en guldkant i vardagen både för den som ger och får, säger Eva Andersson (S), socialnämndens ordförande. Volontärförmedlingen Som en del av servicen till medborgarna och ett led i arbetet med att utveckla volontärsektorn har kommunen startat Umeå Volontärcenter. Genom webbtjänsten Volontärförmedlingen kan frivilligorganisationer och offentlig verksamhet lägga ut information om lediga uppdrag. På så sätt kan de som är intresserade av att vara volontärer på ett enkelt sätt söka efter och anmäla intresse för lediga uppdrag. Det kan vara att besöka personer som har behov av att bryta ensamhet, vara sällskap vid sjukhusbesök eller hjälpa till med mindre reparationer. Frivilligcentralen En av flera aktörer där volontärer kan engagera sig är frivilligcentralen. Den drivs med stöd av Umeå kommun i samverkan med Röda Korset och fem pensionärsorganisationer. Frivilligcentralens volontärer kan göra besök i hemmet och kan även följa med på olika aktiviteter. De har även en fixargrupp som hjälper äldre med exempelvis att byta glödlampor, sätta upp tavlor eller omplantera blommor. På flera av Umeås äldreboenden finns dessutom volontärsamordnare. Dit går det att vända sig om man vill göra en volontärinsats på boendet beslutade Umeås kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring med riktlinjer om samverkan med den sociala frivilligsektorn. Det är ett dokument som gör att Umeå ofta nämns som en föregångskommun. I den klargörs att en volontär är en person som gör en frivillig oavlönad insats. Alla kommunens volontärer erbjuds utbildning, skriver under tystnadsförsäkran samt omfattas av en olycksfalls- och ansvarsförsäkring. En hållbar bank sedan 1859 Den 2 juli 1859 öppnade Roslagens Sparbank. Först i kön var pigan Mathilda Sofia Öhman som satte in tre riksdaler. Sedan dess har vi varit banken för alla som vill spara eller behöver andra banktjänster på nära håll. Samtidigt har vi också arbetat för utvecklingen av området där vi verkar. Varje år avsätter vi en del av vår vinst till projekt, satsningar och aktiviteter som bidrar till vår vision; Ett attraktivt och öppet Roslagen i tillväxt. Det är det som gör oss till sparbank! Sparbank står också för sparsamhet. Det betyder till exempel sparkonton som är bra för dig som kund. Men det betyder också varsamhet om naturens resurser. Därför är vi miljöcertifierade enligt ISO 14001, Sveriges första klimatneutrala bank och en del av FN:s Caring for Climate. Kombinationen av socialt ansvar och att vara en lönsam bank för kunderna, gjorde oss till Årets Bank Du är också välkommen att prova våra närproducerade banktjänster vi är banken för alla som gillar Roslagen! Läs mer på roslagenssparbank.se eller ring vår telefonbank

10 10 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER HA TYDLIGA SPELREGLER 3TIPS UTNYTTJA TTJA RESURSERNA BÄTTRE I SAMARBETET Fråga: Hur ska samarbetet mellan kommunerna och den civila sektorn se ut? Svar: Göran Pettersson på Forum för frivilligt socialt arbete tycker att kommunerna ska satsa på samordningsfunktioner för föreningslivet, så att man underlättar för dem att vara en part i förhållande till kommunen. Om den ideella sektorn är en enad part gentemot kommunen, kan också gemensamma spelregler lättare utformas. Det är viktigt att både kommun och ideell sektor respekterar varandras olika uppdrag. Det gör man inte fullt ut i dag, menar Göran Pettersson. Som det ser ut nu kan verksamhet som bedrivits ideellt i samarbete med kommunen under lång tid och fungerar bra, plötsligt dras in. Som i en Stockholmskommun där man nyligen valde att lägga ner ett drogförebyggande arbete i stället för utveckla det. Överenskommelse Han påpekar att om det hade funnits en lokal överenskommelse, så hade kommunen varit tvungen att tidigt ge information och utformat gemensamma upphandlingskriterier med den ideella organisationen. Efter den ekonomiska krisen på 90-talet hände det allt oftare att den ideella sektorn gick in och löste välfärdsproblem, där inte kommunen tog sitt ansvar. Detta ledde till diskussioner om hur samarbetet mellan offentlig och civil sektor skulle se ut ingicks den så kallade Överenskommelsen som bland annat stärker föreningslivets självständighet och kan möjliggöra för de ideella aktörerna att konkurrera på lika villkor som andra aktörer inom det sociala området. Men Överenskommelsen gäller bara på nationell nivå. I dag finns bara tre kommuner som har färdiga överenskommelser. Ideella sektorns kunskap Ett 20-tal kommuner är mitt i processen. Det gäller hur man ska få in den idella sektorns kunskap och erfarenheter i de kommunala besluten, samt hur det ekonomiska stödet ska utformas på bästa sätt. Skapa ett fungerande kontaktregister. Jag förstår den kommunala tjänsteman som har nedskärningar i budgeten och ringer PRO eller Röda Korset för att ta hjälp inom äldreomsorgen. Men Göran Pettersson Generaldirektör för Forum för frivilligt socialt arbete det kanske i stället är schack-klubben som bäst fyller funktionen, säger Göran Pettersson. Skapa partnerskap Med lokala överenskommelser som verktyg kan kommunen och föreningslivet hitta andra sätt än upphandling som form när ideella aktörer driver verksamhet på kommunens uppdrag. Partnerskap mellan kommun och ideella organisationer är ett exempel. Varför ska Röda Korset, PRO och SPF konkurrera, är det inte bättre att vi ber dem tillsammans sköta dagverksamheten på äldreboendet? Om de samarbetar får vi tre organisationers resurser för samma pengar, säger Göran Pettersson. I dag är en tredjedel av verksamheten offentligt finansierad. Det finns önskemål om ett ökat statligt stöd, eftersom den ideella sektorn många gånger är bättre lämpade att driva vissa verksamheter, som till exempel kvinnojourer. Men här är Forum för frivilligt socialt arbete inte drivande. Det är angeläget att den ideella sektorn inte förlorar sin självständiga roll och demokratiska struktur. Vi ska inte ta över det offentliga ansvaret, menar Göran Pettersson. ULRICA STENBECK redaktionen@mediaplanet.com Famna är branschorganisationen för non pro t vård och social omsorg Vi arbetar för: en hälso- och sjukvård och socialtjänst där idéburna organisationer har större roll ledarskap och kvalitetsutveckling en näringspolitik som omfattar ideella organisationer och kooperativa företag

11 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET APRIL SCHACK-KLUBBEN FYLLER FUNKTION Jag förstår den kommunala tjänsteman som har nedskärningar i budgeten och ringer PRO eller Röda Korset för att ta hjälp inom äldreomsorgen. Men det kanske i stället är schack-klubben som bäst fyller funktionen, säger Göran Pettersson. FOTO: SHUTTERSTOCK Femte plats i världen i ideellt engagemang FRÅGOR & SVAR Göran Pettersson Generaldirektör för Forum för frivilligt socialt arbete. Forum för frivilligt socialt arbete, en intresseorganisation för socialt inriktade frivilliga- och ideella organisationer i Sverige. Hur många svenskar är ideellt engagerade? 48 procent av alla svenskar är engagerade i ideellt arbete, i snitt 16 timmar i månaden. Det gör oss till topp fem i världen. Hur många ideella föreningar finns i Sverige? Ungefär stycken med totalt 32 miljoner medlemmar. Hur stora är de offentliga bidragen till den ideella sektorn? Stat, kommun och landsting ger de idella organisationerna 11,6 miljarder kronor i bidrag per år. Finns det några organisationer som inte tar emot statsbidrag? Ja, Amnesty International och Greenpeace har i sina stadgar fastställt att de inte får ta emot några offentliga bidrag. Varför inte? De bedömer att deras verksamhet mycket väl kan komma i konflikt med statens intressen. De vill därför inte ha någon beroendeskapande situation med staten. Vad är unikt för svensk ideell sektor inom det sociala området? Att engagemanget bygger på lust och inte plikt, inte för att få ett bättre jobb eller bättre betyg, som i många andra länder. Många välfärdsfunktioner har sprungit ur den den ideella sektorn. Vilka till exempel? Kyrkan bedrev från början både sjukvård och undervisning. Hemtjänsten startades av Röda Korset i Uppsala på 40-talet. Även Folktandvården har Röda Korset som initiativtagare på tidigt 1800-tal. BVC-barnavårdscentralen är ett resultat av den tidigare Barnahjälpens ideella arbete. I vilken sektor är engagemanget störst? Inom idrotten: 20 procent av alla svenskar är engagerade i idrottsrörelsen. Inom det sociala området är siffran 15 procent, alltså näst störst. Nyligen publicerades befolkningsstudien inom den ideella sektorn. Vad var mest intressant med den? Att så många som 88 procent av alla svarande tyckte att engagemang i frivilligt arbete hjälper människor att ha en aktiv roll i ett demokratiskt samhälle. Det är mycket glädjande siffror. ULRICA STENBECK redaktionen@mediaplanet.com NYA PROGRAMVAROR Ideell sektor ska få programvaror från Microsoft TechSoup är en amerikansk stiftelse som organiserar donationsprogrammen för ett 40-tal stora mjukvaruföretag. Nu kommer svenska ideella organisationer med social inriktning att kunna få donationer i form av programvaror för verksamhetsstöd. TechSoup finns i 35 länder och ska under våren etableras i Sverige. Programmet innebär att i stort sett alla ideella organisationer med social inriktning kommer att kunna få donationer av programvaror, vilket är en del av de stora programvaruföretagens CSR, Cooperative Social Responsibility donerade TechSoup produkter för 2,3 miljarder kronor. Forum för frivilligt socialt arbete ska administrera arbetet. Den 18 maj ska tjänsten lanseras och det enda organisationerna betalar är en mindre administrationsavgift. Det är jättespännande och betyder mycket för organisationerna. Det kommer finnas ett mycket stort intresse för detta, säger Göran Pettersson på Forum. LÄS MER PÅ OCH YMER REKLAMBYRÅ Ett medlemskap hos oss vore idealiskt för er. Vi törs lova att Arbetsgivarföreningen KFO är den idealiska arbetsgivarorganisationen för er. Vi kan hjälpa er med alla tänkbara arbetsgivarfrågor, inklusive välfungerade kollektivavtal. Hos oss får ni en personlig rådgivare som ni alltid kan kontakta och som är expert på ideell och idéburen verksamhet. Välkommen att bli medlem på

12 12 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 4TIPS TA DEL AV EN IDROTTS- RÖRELSE FRÅGOR & SVAR Per Johansson Skatteverkets expert på ideella föreningar Svensk lagstiftning för den ideella sektorn är från 1978, för föreningar, respektive 1942, för stiftelser. Är en modernisering av regelverket på väg? Förra sommaren kom ett betänkande från finansdepartementet, SOU 2009:65, på en utredning som startade Under 2009 kom också en utredning om huruvida man ska få avdragsrätt för gåvor. ÄR STOLT Friskis & Svettis består av 158 idrottsföreningar i nio länder. Vår idé sedan starten är i högsta grad levande än i dag och vi har inte mindre än medlemmar, säger Anna Ivarsson, generalsekreterare för Friskis & Svettis. FOTO: ALVRETEN EU har mycket att lära av vår idrottsrörelse Frågar: Stora utmaningar väntar den ideellt baserade svenska idrottsrörelsen efter krav på EU-anpassade momsregler. Hur ska den föra sin talan? Svar: Den allmännyttiga och idéburna idrottsföreningen Friskis & Svettis är, med sina Friskis & Svettis generalsekreterare. Anna Iwarsson brinner för det ideella engagemang som är själva förutsättningen för föreningarna. Den ideella sektorn är fantastisk. Det finns en sådan kraft i den och i allt det vi gör. I vår utveckling kar inte när vi frågar om Friskis & Svettis vilja att engagera sig i frågan. EU har så mycket att lära av vår idrottsrörelse med dess ideella ledarskap och allt det lärande det medför. Vi är en utmärkt medlemmar, beredd är en ständig dialog A och O. Vi har PROFIL att göra en insats för att värna rådslag där vi diskuterar viktiga om vår folkrörelse. frågor och där alla har möjlighet Anna Iwarsson Sveriges idrottsrörelse är unik med sin bredd, sitt ideella arbete och sin insats för folkhälsa. En mycket speciell ställning inom den innehas av Friskis & Svettis, en idéburen idrottsrörelse som nu har drygt 30 år på nacken och som skiljer sig från andra förbund inom Riksidrottsförbundet därför att den inte håller på med tävlingsidrott. att påverka. Utan den debatten finns en risk för att vi tappar det unika, det organiska i våra föreningar., säger Anna Ivarsson. Inom föreningsvärlden pågår en debatt om EU:s direktiv angående momslagstiftning och många av dess representanter är oroliga för vad en långtgående anpassning till direktiven kan medföra. Anna Ivarsson tve- Ålder: 43. Yrke: Generalsekretare Friskis & Svettis sedan 10 år. Bakgrund: Utbildad sjukgymnast, före detta chefsjukgymnast vid Danderyds sjukhus, aktiv inom Friskis & Svettis sedan Intressen: Friluftsliv, dans och idrott, gärna med sina fyra barn. Leder jympa. CivLib Informationscentrum för forskning om det civila samhället plattform i personlig utveckling för både medlemmar och ideella funktionärer. Jag vill under den närmaste tiden se hur vi ska kunna påverka regeringen i den här frågan. Vilken väg ska ni gå? Vi har en jättebra dialog med RF och vi har haft rådslag med alla våra föreningar som redan känner sig välinformerade. Om EU:s krav kvarstår i nuvarande formulering så är vi beredda att göra en insats. Vi har all anledning att vara stolta över våra traditioner och jag tycker att vi i bland är lite för mesiga när det gäller att slå vakt om dem. CHRISTER LÖFMAN redaktionen@mediaplanet.com CivLib är en unik resurs för svensk och europeisk forskning. Vi har en egenproducerad databas med fokus på material om det civila samhället. I vår samling har vi böcker och tidskrifter, e-tidskrifter och databaser med inriktning på det civila samhället. Hur snart kan vi förvänta oss att lagstiftaren tar sig an ämnet? Eftersom det är val i år har riksdagen ingen större brådska att införa sådant som kan uppfattas som försämringar, och man kan inte heller lämna propositioner under månaderna före ett val. Först efter valet kan vi förvänta oss att någonting sker. Det ligger en förändring i luften, någon modernisering måste till stånd. Föreningar har i dag lättare att slippa betala inkomstskatt om de har allmännyttiga ändamål medan stiftelser däremot måste uppfylla sex krav på ändamål för att undantas inkomstbeskattningen. I utredningen från 2009 har man föreslagit att stiftelser i stort ska kunna undantas inkomstbeskattning på samma grund som föreningar. Hans Fink Momsexpert på Arbetsgivaralliansen Inom den ideella sektorn ser många EU-direktiven om en svensk anpassning till gemensamma momsregler som ett hot mot hela folkrörelsen. Är den oron befogad? I mina kontakter med branschen har jag märkt av många domedagsprofetior, men jag vill påpeka att många undantagsfall kommer att förekomma även efter en anpassning till EU-direktiven. Många föreningar kommer att drabbas administrativt snarare än ekonomiskt, och framför allt kan det bli besvärligare för små allmännyttiga företag. Så mycket moms kommer de troligen inte att tvingas betala, men däremot kommer de att behöva ta ställning till olika typer av transaktioner som ger olika former av skattplikt. Folkrörelserna har dock visat en god förmåga att påverka momslagstiftning tidigare. Vi är en del av Ersta Sköndal högskolebibliotek i Stockholm.

13 Mätta och belåtna efter dagens lunch möter vi Per-Erik och Karin Hagman i Nyby trygghetsbostäder i Uppsala. Just idag bjöds det på stuvade morötter och stekt falukorv i restaurangen där många boende väljer att äta. Det var som vanligt väldigt gott, konstaterar både Per-Erik och Karin som öser lovord över den goda och vällagade maten och den trevliga stämningen. flyttade till Nyby för ganska precis nio månader sedan. Båda är överens om att det har varit en omställning att byta villa mot lägenhet, men menar att fördelarna överväger. Efter en olyckshändelse förra våren fick Per-Erik problem med balansen och de sysslor som är förenade med ett villaboende blev plötsligt ogörliga. Inom bara några veckors tid hade de sålt huset och flyttat in i sin lägenhet i Nyby. Då Per-Erik och Karin redan från början bestämde sig för att äta dagens huvudmål i restaurangen är spisen i deras lägenhet i princip oanvänd. Karin har ont i ryggen och svårt att stå upp längre stunder. Själv är jag inte något vidare på matlagning, så det här var en perfekt lösning, konstaterar Per- Erik. I restaurangen har paret Hagman fått möjlighet att stifta bekantskap med Birgit Lithammer. Birgit är en trotjänare inom den ideella föreningen VÄNSAM (Vi äldre i Nyby i samverkan) där hon varit aktiv sedan den bildades1993. annat med väntjänst och hjälper ofta paret Hagman i restaurangen. Där finns hon på plats ett par dagar i månaden för att lägga upp mat på tallriken och bära brickan till bordet. Det är många med oss som inte klarar av att bära sin matbricka själva när balansen tryter, berättar Karin. Därför är hjälpen vi får av värdinnorna från VÄNSAM så värdefull. Birgit har haft flera uppdrag inom VÄNSAM. Tidigare följde hon ibland med som ledsagare till olika vårdinrättningar. Hon har också följt med och hjälpt till på rullstolspromenader. Det är ett tungt arbete som jag inte åtar mig längre. Åldern måste få ta ut sin rätt säger Birgit som hunnit fylla 82 år. Att hjälpa till i matsalen passar mig perfekt då jag är en social person som gärna lyssnar på människor och tycker om att göra det trevligt för min omgivning. Att ge av sin tid och sitt engagemang ger så otroligt mycket tillbaka. Jag får möjlighet att känna mig behövd och att jag verkligen gör nytta. Den tacksamhet och glädje jag möter är ovärderlig. Är man pigg nog för att kunna hjälpa sina medmänniskor, då tycker jag att man ska göra det, avslutar Birgit. Vill du veta mer om Uppsala kommuns samverkan med den ideella sektorn kontakta gärna Johan Göthberg! 2010 KPMG AB, Sweden. Vi erbjuder kvalificerad skatterådgivning med branschfokus. Läs mer om oss och våra tjänster på kpmg.se/ideellasektorn

14 14 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PANELEN Emilie Burle Järvman 30 år, Täby. Extrakompis. Erling Zetterman 64 år, Göteborg. Missionskyrkan. Elisabet Asp 50 år, Lilla Edet. Svenska Blå Stjärnan. Fråga 1: Varför har du valt att engagera dig frivillig? Jag ville göra något meningsfullt med min tid och samtidigt vidga mina vyer och lära mig något om andra människor. Det är skönt att veta att jag som enskild person faktiskts kan hjälpa till och göra skillnad. Att vara volontär och träffa människor med olika förutsättningar ger perspektiv på livet. Det är både nyttigt och roligt. Jag föddes in i frivilligsektorn. Mina föräldrar tillhörde en missionsförsamling där ju det mesta måste skötas av medlemmar. När jag var tolv år, blev jag scoutledare och sen har det bara fortsatt. Inriktningen har varierat under åren med bland annat narkomanvård, gängbearbetning, asylsökande och missbrukare. Mitt engagemang styrs mer och mer av frågan om kyrkorna och deras församlingar kan göra konkreta insatser när det gäller alternativ åldringsvård. Det finns ingen återvändo till det samhälle där vi kan lita till den offentliga sektorn som enda utförare av sociala tjänster Från början var det för att lära mig mer om djur. Numera är det viktigaste att förmedla de kunskaper jag fått och att utveckla verksamheten i vår förening. Jag har fått lära mig så mycket inom föreningen. Det känns bra att få ge tillbaka. Här har jag många gamla vänner och får hela tiden nya. Vänder sig till alla åldrar! Fråga 2: Inom vilken organisation är du aktiv och varför blev det just den? Jag är volontär i föreningen Extrakompis som är den svenska motsvarigheten till Best Buddies International. Jag råkade se en annons och blev genast intresserad. Extrakompis inriktar sig på att människor med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna ta del i samhället med hjälp av en god vän. Detta kändes viktigt för mig, inte minst för att jag har en familjemedlem med ett handikapp. Något som tilltalar mig med Extrakompis är att engagemanget är så personligt. Det kändes också som ett kul och avslappnat sätt att börja med ideellt arbete. Missionskyrkan och de olika diakonaleller sociala verksamheterna närbesläktade med den har alltid varit, och är, den självklara platsen för engagemanget. Nu är jag till exempel aktiv i ; Majornas missionskyrka, där känner jag mig hemma och den har en bred meningsfull verksamhet. Här är jag både kassör i styrelsen och organist. Hela Människan i Västra Götaland. Drogfrågorna har alltid intresserat mig, inte minst ur ett ungdoms- och folkhälsoperspektiv. Jag är aktiv i Svenska Blå Stjärnan. Svenska Blå Stjärnans stora bredd för oss djurintresserade passar mig. Ett annat stort plus är att verksamheten vänder sig till alla åldrar. Fråga 3: Vad i består dina arbetsuppgifter av? Och vad är ditt bästa tips till andra som vill engagera sig? Som Extrakompis blir man vän med någon som har ett intellektuellt funktionshinder. Min enda uppgift är att vara en vän. Jag och min kompis gör sådant som vi båda tycker är kul och eftersom vi har blivit matchade med hjälp av Extrakompis hade vi redan från början mycket gemensamt. Mitt råd till andra som vill bli verksamma som volontärer är att hitta en organisation som man verkligen brinner för. Jag tror att det är viktigt att det ideella engagemanget inte blir en börda. Om man tror på sitt engagemang och tycker att det är roligt så kan man se fram emot en riktigt värdefull erfarenhet. Mina arbetsuppgifter består i dag främst av att sitta i styrelser och kommittéer från att tidigare inneburit direktkontakter med människor i utsatta livssituationer. Tyvärr blir det ju ofta så att orken inte i längden räcker till det personliga mötet öga mot öga. Mitt tips är alltid, ett samhälle utan engagerade människor som gör arbetsinsatser utan att bli avlönade, är ett döende samhälle. Vi kan inte anställa bort behovet av omtanke, närhet och vi skall inte frånta våra medmänniskor möjligheten att göra nytta för andra. Jag är instruktör inom hundverksamheten, ordförande i vårt förbund samt kassör i vår ungdomsavdelning. Mitt bästa tips är att våga. Vi kan mer än vad vi tror och det är inte hela världen om det blir lite fel i bland. Våga, vi kan mer än vad vi tror och det är inte hela världen om det blir lite fel i bland.

15 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET APRIL Kerstin Kärra Ljung 49 år, Lerum. Lerums BK. Malin Almlund 31 år, Bjursås. Brottsofferjouren. Victor Hentmark 12 år, Stockholm. Majblomman. Karin Forsling 56 år, Liljedal, Värmland. Segmonts Folkets Hus. Jag gillar idrott och ville vara delaktig i den aktivitet som jag själv eller mina barn utövat. Har svårt att bara stå och se på utan att få göra något. Ishockey i Lerums BK. När äldsta sonen ville prova på hockeyskolan och de hade behov av hockeytränare så var det självklart att jag ställde upp. Jag har hela mitt liv engagerat mig i olika föreningar och tycker det är ett bra sätt att kunna bidra med mina kunskaper och arbetskraft genom ideell verksamhet, jag får även möjlighet att kunna påverka utvecklingen inom verksamhetsområdet. Ideellt arbete kräver ett stort intresse och engagemang men det tror jag är nyckeln till att frivilligt engagerade gör ett bra jobb, man arbetar på frivillig basis och inte för en försörjning. Det ger mig värdefulla erfarenheter och känslan av att kunna hjälpa, påverka och göra skillnad för enskilda individer ochsamhället är nog min största drivkraft. Jag är aktiv inom Brottsofferjouren, valet var till fördel för mina studier i kriminologi. Brottsoffer har länge stått i skuggan av gärningsmannen som uppmärksammas och omskrivs vilket jag anser är ett stort problem, deras hjälp har varit nästintill obefintlig. Synen börjar förändras och den utvecklingen vill jag vara med och främja. Att hjälpa andra människor i kris och svåra situationer ligger mig varmt om hjärta. Det blir fler och fler unga som engagerar sig vilket visar att det finns unga människor som vill göra skillnad, de ger sin tid och engagemang åt olika ideella organisationer. För att jag gillar hela grejen med försäljningen, barn jobbar för att hjälpa barn. Samtidigt som jag tjänar pengar på det jag säljer så går största delen till barn i fattiga familjer. Jag blev tillfrågad att gå med i Majblomman i skolan. Jag tycker att det känns bra att jobba för en förening som stödjer andra barn i Sverige som inte har det så bra ekonomiskt. Jag har arbetat ideellt sedan jag var 20 år. Vad har förändrats? Jag verkar i andra föreningar i dag, men jag gör fortfarande allt från att koka kaffe och skriva dagordningar till att sätta upp affischer. Hur modernt är det? Okej, jag har en bättre dator, men min ideologiska utgångspunkt är densamma. Jag tror på demokrati, jämlikhet och broder- och systerskap. Jag tror på medmänsklighet. Allas rätt till sin egen röst. Jag tror på folkrörelsen. Att en eldsjäl kan tända många eldflugor. Jag tror att vi kan ändra. Till det bättre. tre. för- Alla har rätt till sin egen röst! Jag var aktiv inom frikyrkorörelsen på en liten bruksort i många år. I dag är jag bland annat med i våra närmsta hembygdsföreningar och i Segmons Folkets Hus-förening. Återigen i skuggan av de gamla nedlagda bruken. Frikyrkan stod för kärlek, meningsfullhet och delaktighet. Hembygdsföreningarna för revansch, utveckling och jäklar-anamma. Båda behövs. Frikyrkan var min inkörsport till musiken. Folkets Hus blev en arena för mig och många musikervänner, men också för bygdens folk. Segmon i världen! I dag hjälper jag till med att göra domarschema till klubbens alla matcher och är lagledare i tjejhockeylaget. Det finns alltid något man kan hjälpa till med i en förening, stort som smått. Att få vara delaktig i en förening som ger så många en meningsfylld fritid samt glädjen man får av barn och ungdomar är det bästa som finns. Om många gör lite var och hjälps åt i stället för att några få gör allt i en förening blir allt så mycket lättare. Så engagera er. Mina uppgifter består av att vara medmänniska, krissamtal, skadeståndsansökningar, informera ute i skolor och fungera som en länk mellan de drabbade och andra instanser. Arbetet är varierande och den ena dagen är aldrig den andra lik. En annan viktig roll är att få samverkan mellan polis, sjukvård, socialen, oss och andra organisationer att fungera. All ideell verksamhet är ett stort stöd för samhället och medborgare så mitt tips är; känner man att man vill göra en insats eller vill påverka och forma framtiden så leta reda på en organisation man känner och brinner för och tveka inte att kontakta den. Jag säljer majblommor och är utsedd till knattereporter för Majblomman. Hittills har jag intervjuat Stefan Einhorn och ska vara med på Majblommans aktiviteter framöver, bland annat ska jag rapportera om när Majblommans årliga tavla avtäcks, och besöka slottet i april när Drottningen köper den första Majblomman. Jag tycker också det är roligt att peppa mina kompisar och andra till att sälja många majblommor. Bara kör järnet och gör det med ett leende. Min sambo, Lasse Högberg, och jag, arrangerar Skandinaviens enda folkrockfestival, Folk&Rock i Segmon, augusti. Bygdens befolkning jobbar ideellt. PRO bygger uteservering tillsammans med sommarjobbande ungdomar. Idrottsföreningen fixar tältplats och Byarådet morgoncafé. Landsbygdsutveckling handlar sällan om stora pengar. Det kan handla om en idé, mycket hårt jobb, kommunikationskompetens och delaktighet. Det gäller bara att hitta minst en idé till. Vet du vart du har din? Ideellt engagemang som gör skillnad Under 2009 gav ideellt arbetande stödpersoner och vittnesstöd i landets drygt 100 brottsofferjourer stöd till över brottsoffer, vittnen och anhöriga. Läs mer på eller Lokal utveckling ditt engagemang gör skillnad! Leader, en metod där ideella, privata och offentliga krafter samverkar för bygdens bästa. Vilket av Sveriges 63 leaderområden tillhör du? Läs mer på 16 etniska förbund 400 föreningar medlemmar Våra imamers arbete handlar om att underlätta människors liv.

16 16 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER ENGAGEMANG I SVERIGE Vi engagerar oss mer än någonsin Tre fjärdedelar av alla vuxna svenskar är eller har varit engagerade på sin fritid och engagemanget bara ökar. I medeltal lägger vi ner fyra timmar i veckan på olika aktiviteter utanför hemmet. Svenskarnas engagemang är bland det högsta i världen. Tillsammans med norrmän, holländare och amerikaner ligger vi i topp i engagemangsligan och vi blir bara flitigare. Nyligen presenterade Ersta Sköndal Högskola en forskningsrapport som konstaterar att svenskarna lägger ner allt mer tid på oavlönade fritidssysselsättningar. Det kan vara allt mellan himmel och jord, säger Lars Svedberg, professor. Socialt arbete är en typ av engagemang som ökar, men det kan också handla om att koka kaffe under barnens fotbollsmatcher eller att vara ordförande i en organisation som har flera miljoner medlemmar. Men även om antalet timmar som läggs ner på ideellt arbete ökar så är gruppen engagerade svenskar relativt konstant. Ungefär tre fjärdedelar av alla mellan 16 och 84 år är eller har varit engagerade på något sätt. Inkomsten har ingen betydelse, däremot är det oftare personer med högre utbildning och med ett brett socialt kontaktnät som engagerar sig. Det kan ha att göra med att det är vanligt i Sverige att man värvas, säger Lars Svedberg. Ju fler människor man kommer i kontakt med i sin vardag, desto större är chansen att man blir engagerad på något sätt. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com Minska den politiska styrningen av organisationer! Fråga: Varför är det så viktigt att stärka civilsamhället? Svar: Det ideella engagemanget gör samhället både varmare och trevligare, säger Göran Hägglund, socialminister och partiledare i Kristdemokraterna. Sverige är ett av de föreningstätaste länderna i världen. Samtidigt är skattereglerna för föreningar faktiskt bra mycket mindre gynnsamma här än i övriga europeiska länder. Bland annat är det svårt för företag att göra skatteavdrag för gåvor till föreningslivet och annan ideell verksamhet. Att införa en sådan avdragsrätt skulle inte innebära någon större kostnad för staten, men det skulle ge föreningslivet en ordentlig vitamininjektion, säger Göran Hägglund. I fjol presenterades en utredning kring hur ett sådant skatteavdrag skulle kunna se ut, men Kristdemokraterna är inte nöjda med resultatet av utredningen utan arbetar vidare med frågan. Ett annat krav som partiet för fram är att staten måste minska den politiska styrningen av hur organisationer tilldelas och använder sina pengar. STÄRK DET CIVILA SAMHÄLLET. Göran Hägglund poängterar vikten av att uppvärdera det civila samhället och ge det en friare roll. FOTO: KRISTDEMOKRATERNA Politiken styr verksamheten I dag är det vanligt att det finns väldigt tydligt och klart avgränsade mål för vilka som kan söka ett bidrag och vad pengarna ska användas till. Naturligtvis är det något som också påverkar verksamheten. Finns det pengar att söka till idrottsträning för invandrarkvinnor, exempelvis, så satsar föreningarna på den typen av verksamhet, även om behovet kanske är större på något annat område. Vi måste låta föreningarna själva definiera hur behovet ser ut, säger Göran Hägglund. I dag anpassar Under årtionden har det civila samhällets ställning systematiskt försvagats. Kristdemokraterna anser att civilsamhället behöver uppvärderas och ges en friare roll. Kristdemokraterna har lanserat följande förslag: Inför skatteavdrag för gåvor 1 till ideella organisationer och deras verksamhet. Minska den politiska styrningen av hur organisationer 2 tilldelas och använder sina pengar. sig föreningarna alldeles för mycket efter politiska önskemål och då blir bidragen mer styrande än stödjande. Vi måste lita på att föreningarna vet vad som behövs och låta FÖRSLAG FÖR ATT STÄRKA DET CIVILA SAMHÄLLET Säkerställ att det finns medel 3 för forskning som syftar till att öka kunskapen om det civila samhället. Fortsätt dialogen med den 4 ideella sektorn med det tydliga målet att stärka dess roll. 5 Identifiera lagstiftningsområden och regelverk som inte är anpassade till den ideella sektorns villkor för att undvika att ny lagstiftning hindrar civilsamhällets möjlighet att blomstra. KÄLLA: 5TIPS ENGAGERA GERA DIG IDEELLT dem ha en verksamhet som tar avstamp i det egna engagemanget. Pengar till forskning Som ett exempel nämner han riksidrottsförbundet som varje år får många miljoner via staten. Tidigare har nästan varenda krona varit öronmärkt för ett visst ändamål. Göran Hägglund vill också avsätta pengar till forskning för att öka kunskapen om civilsamhället. Den kunskapen är viktig, inte minst när man instiftar nya lagar och annat regelverk som annars kanske riskerar att bli ett hinder för de ideella krafterna. Erfarenhet av ideellt arbete Göran Hägglund är noga med att påpeka att det inte finns något likhetstecken mellan det offentliga och samhället. I samhället ingår också föräldraföreningar, grannarna, facket, kyrkan, reumatikerförbundet, och alla andra sammanhang som vi människor väljer att omge oss med. Själv har han en gedigen erfarenhet av ideellt arbete. På senare år blir det inte så mycket tid över när politiken fått sitt, men tidigare i livet var han engagerad i allt från Amnesty och kristdemokraternas ungdomsförbunds miljögrupp till supporterklubben Vulkanerna i Degerfors IF. Jag är en riktig föreningsmänniska, säger Göran Hägglund. Det är en period i livet som verkligen gett mig en demokratisk skolning, vilket kan låta högtidligt, men i föreningslivet lär man sig ju faktiskt både hur man jobbar för en förändring och hur viktigt det är att ta hänsyn till andra. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com NÅGON I GÖTEBORG BEHÖVER DIN HJÄLP. Alla förtjänar en hjälpande hand när tillvaron blivit trasig och svår. Missbrukare, hemlösa, ensamma och utsatta, med ditt stöd kan många nödställda medmänniskor få ordning på sina liv. Var med och gör Göteborg till en lite bättre plats att leva på. Bli Barnrättsfadder World s Children s Prize tillhör 23 miljoner barn i 101 länder och har bland annat Nelson Mandela och Drottning Silvia som beskyddare. Som Barnrättsfadder bidrar du till att Barn ges kunskap om barnets rättigheter och demokrati, framtidstro samt möjlighet att kräva respekt för sina rättigheter. Miljontals barn som fått sina rättigheter kränkta kan delta. Många av dem vet inte att de har rättigheter. Barnen kan dela ut sitt pris för enastående insatser för barnets rättig heter. Pristagarna blir förebilder för miljontals barn jorden runt. Prissumman ger tusentals av världens mest utsatta barn ett bättre liv, senast fl ickor som varit sexslavar eller livegna hembiträden. Utbilda tiotusentals lärare och organisationer i metodarbete om barnets rättigheter och demokrati. För 5 kronor per år nås ett av världens barn. För 100 kronor i månaden nås 240 barn per år. PG BG fadder@worldschildrensprize.org World s Children s Prize Foundation WCPRC_ideelteng_149x110.indd

17 INSPIRATION HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET APRIL TIPS INSATSER FÖR ARBETSMARKNADEN Visa vägen-priset Med Visa vägen-priset vill Samhall uppmärksamma insatser som gjorts för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Priset delas ut i två kategorier, till ett företag eller en organisation samt till en individ. För båda kategorierna gäller att vinnaren ska ha öppnat arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning, arbetat för attitydförändringar, motverkat fördomar eller på annat sätt raserat hindren för personer med funktionsnedsättning att ta sig in på arbetsmarknaden. Samhall öppnar upp för nominering till Visa vägen-priset 2010 den 21 april. Information kommer inom kort att finnas på hemsidan tillsammans med nomineringsformulär. PRISUTDELNING Pär Johansson, till höger, driver Glada Hudik-teatern i Hudiksvall, som bland annat gjort succé med föreställningen Elvis. Skådespelarna har alla en utvecklingsstörning. Pär Johansson är en fantastisk inspiratör och förebild. Hans insatser har rivit murar mellan människor och fått andra att i sin tur gå från ord till handling i arbetet för att bana väg till anställning och delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning säger juryn i sin motivering. Max Hamburgerrestauranger AB rekryterar kontinuerligt restaurangbiträden via Samhall med målet att ha minst en anställd med en funktionsnedsättning på varje restaurang. Till vänster Pär Larshans, CSR-chef på Max Hamburgerrestauranger. FOTO: SAMHALL Starta eget tillsammans Skräddarsydd information, rådgivning och utbildning från idé till framgångsrikt företag tillsammans! Barn- och ungdomsverksamhet, föreningsoch företagsmöten, teater, dans, konst, bio, studiecirklar, utbildning och mycket mer. Vi har 2700 föreningsdrivna samlingslokaler i Sverige! Äntligen dags att förverkliga en idé eller en gam mal dröm? Då ska du starta ett företag! Och gör det tillsammans med andra i ett kooperativ... det ökar möjligheterna och minskar riskerna. Och det är roligare!

18 18 APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT Inte minst under ett valår vädras oro för att ungdomen inte är lika engagerad som vi, deras föräldrar, var. Eller i varje fall vill minnas att vi var. Eller kanske snarare borde ha varit. Omvandla maktlöshet till engagemang Av flera skäl har jag svårt att dela denna ängslan. För det första är påståendet om ungas passivitet grov och förenklad. Vi utvärderar helst med de etablerade formerna som måttstock: Går de in i partiernas ungdomsförbund? Blir de medlemmar i miljöföreningar? Ställer de upp som förstagångsväljare? Utifrån dessa traditionella perspektiv är det lätt att dra förenklade slutsatser och bortse från att ungas engagemang kan ta sig nya uttryck. Många använder till exempel internet för att skaffa sig politiska kunskaper, och visar sitt samhällsengagemang genom att producera och sprida filmer och teckningar kring politiker och politiska teman. Somliga organiserar communities kring sina intressen. En del går i studiecirklar för att utveckla sin samhällskritik i form av rap och hiphop. Ifrågasättande hållning Jag möter också en oro för att ungdomarna inte ska axla förvaltningen av de demokratiska institutioner våra förmödrar och förfäder skapat. Denna ängslan utgår ifrån att de former för demokratin som vi ärvt är identiska med dem som ska ärvas. Men vore inte det ett förfärligt testamente att lämna efter oss? Demokratin behöver utvecklas så att den kan tillgodogöra sig de ovedersägliga framgångar som den delvis själv ha skapat. Jag tänker exempelvis på den ifrågasättande hållning gentemot auktoriteter som är ett utmärkande drag för många ungdomar. Det är ju precis vad vi gett skolan i uppdrag att ta fram hos eleverna. Men jag tror också att ungdomar, i respektfulla samtal, behöver utmanas och ifrågasättas lika mycket som de ifrågasätter oss och våra föreställningar, om vi ska hitta rimliga former för utveckling. Jourhavande medborgare Sanningen är vidare den att vi inte vet särskilt mycket om hur unga egentligen utvecklar sitt samhällsengagemang och politiska deltagande under sin uppväxt. Forskarna har fram till ganska nyligen inte följt unga människor år efter år i deras vardagsliv för att se hur de i familj, skola, kompisar, föreningar och internet väljer att utveckla olika idéer, värderingar, kunskaper och handlingar i samhällsfrågor. När vi nu börjar göra det avtecknar sig en mycket större variation ifråga om samhällsengagemang än vi ofta föreställt oss. Lika litet som vuxna kan ungdomar indelas i aktiva eller passiva medborgare. Människors samhällsengagemang är mer skiftande än så. Många odlar en beredskap att agera om något viktigt händer som pockar på deras aktivitet. Mestadels håller de sig informerade och diskuterar med sina föräldrar, kompisar, ungdomsledare och lärare. De är varken aktiva eller passiva utan jourhavande medborgare. De står stand-by. Utifall något skulle hända. Olika verkligheter Det finns naturligtvis andra som, precis som många vuxna, har valt ett apolitiskt läge där de inte bryr sig. Så finns det de som verkligen aktivt tar avstånd från politik, stat och kommun. De kan vara gruvligt besvikna på att bolagen, ENGAGEMANG Vad som förklarar en människas politiska deltagande och samhällsengagemang är inte minst tilltron till sina egna möjligheter att göra sig hörd. Erik Amnå Ordförande i Studieförbundet Bilda och professor i statskunskap vid Youth & Society, YeS, på Örebro universitet FOTO: ANNE NILSSON både de privata och statliga, sjappat från deras bygder. De anser sig övergivna och menar att också den offentliga sektorn har stuckit med sin samhällsservice och nu tar rovdjuren över. Förutsättningarna för att leva de liv som de vill hotas. Om vanmakten hos dessa människor, denna samhällsklass i skogsbygderna längs den skandinaviska bergskedjans sluttningar, har det dock inte forskats särskilt mycket. Bakom vad vi förenklat registrerar som passivitet eller röstskolk finns alltså olika verkligheter och attityder som varierar över tiden. Personlig utveckling Vad som förklarar en människas politiska deltagande och samhällsengagemang är inte minst tilltron till sina egna möjligheter att göra sig hörd liksom förmågan att få någon att lyssna. En av folkbildningens viktigaste uppgifter är att erbjuda människor former för utveckling i båda dessa avseenden genom studiecirklar, kulturarrangemang och folkhögskolor. I alldeles färska undersökningar rapporterar också deltagarna att de verkligen fått kunskaper, färdigheter och personlig utveckling.sedan länge utgör Studieförbundet Bilda tillsammans med de andra studieförbunden en del av Sveriges demokratiska infrastruktur. Det är viktigt att vi finns tillgängliga, i hela landet, så att människor också i vår samtid där kan utveckla både sociala färdigheter och insikter om sig själva och samhället som kan omvandla känslor av maktlöshet till självförtroende, samhällsengagemang och politisk protest. VILKA ÄR MOTIVEN TILL ENGAGEMANG? Sex motiveringar till varför människor engagerar sig i politik och samhällsfrågor: Plikt, man bör Min moral, etik och dygd 1 driver mig. Vikt, jag måste Vreden över en orättvisa eller oförrätt omöjliggör pas- 2 sivitet och tvingar mig till engagemang. Förmåga, jag kan Jag tror mig om att kunna 3 göra skillnad. Efterfrågan, jag behövs Någon annan ber mig ställa 4 upp, en numera underskattad faktor i många rörelser. Effektivitet, det går Jag ser en handlingsväg 5 som jag tror kan innebära en förändring. Meningsfullhet, det ger Jag får något tillbaka, vänner, ekonomisk belöning 6 eller bara glädje och tillfredsställelse över att jag gjort nåt bra för någon eller några utanför min närmaste familj och vänkrets. KÄLLA: UR FÖRFATTARENS BOK JOURHAVANDE MED- BORGARE. SAMHÄLLSENGAGEMANG I EN FOLKRÖREL- SESTAT. STUDENTLITTERATUR 2008 Vill du bli frivillig? Lediga frivilliguppdrag hittar du på Ingen människa ska behöva utsättas för diskriminering, förtryck, tortyr, isolering, krig, svält eller mobbning. Om du håller med är du välkommen som medlem i Röda Korset. För bara 200 kr stöder du oss i ett helt år. Pg Vi behöver dig!

19 FOTO: BILDBYRÅN Moms för ideella föreningar skulle det göra det svårare att rekrytera ledare och funktionärer till idrotten. Ska EU bestämma över vårt föreningsliv? Sverige är ett av de föreningstätaste länderna i Europa. Varannan svensk engagerar sig frivilligt i en förening, flest inom idrotten. Det kan jämföras med exempelvis Portugal där bara 12 procent är ideellt aktiva. Hela 97 procent av svenska folket tycker att föreningsliv spelar en stor roll och 84 procent vill att politikerna ska bevara ideella föreningars gynnsamma lagstiftning. Nu stödjer också regeringen landets tusentals föreningar genom att ta strid mot EU-kraven på att ideella föreningar ska in i momssystemet. I november förra året kom en kalldusch för idrottsrörelsen. En statlig utredning föreslog att ideella föreningar ska betala moms på intäkter de får genom ideellt arbete som exempelvis försäljning och servering. Förslaget möttes av förvåning, oro och ilska. Är inte föreningslivet värt att kämpa för i EU? Många föreningar började räkna och insåg att förslagen skulle tvinga dem att höja medlemsavgifterna för att få verksamheten att gå runt. Administrationen skulle öka och göra det ännu svårare än idag att rekrytera kassörer. Bekymrade mejl och samtal strömmade in till Riksidrottsförbundet. Det största hotet för idrotten i dag är att få ledare och funktionärer som vill ställa upp ideellt. Skatten innebär att de frivilliga krafter som vi rekryterat måste jobba ännu mer för att få in pengar, administratörerna får mer jobb. Får vi inga funktionärer/ledare, så dör idrotten, skrev en föreningsledare i Götene. Att arbeta för enklare och tydligare skatteregler har därför stått högst upp på Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijbers agenda sedan i höstas. Idrottsengagerade människor i hela landet har skrivit insändare och debattartiklar. Över 9000 har gått med i Facebook-gruppen Rädda min idrott. De är arga och oroliga över att deras föreningar inte skulle klara att administrera och betala moms med de små resurser de har. Många har berättat att det överskott de idag använder till cuper och tävlingar skulle ätas upp av moms. Därför är jag glad över att regeringen har engagerat sig och står upp för det svenska föreningslivet i EU, säger Karin Mattsson Weijber. Politisk enighet Efter en debatt i riksdagen den 23 mars med politisk enighet över blocken mot föreningsmoms lovade finansminister Anders Borg att uppvakta EU. Veckan efter skrev han ett brev till EU-kommissionen tillsammans med kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. De uppmanar EU-kommissionen att se över direktivet om moms för att undvika krångligare administration och ökade kostnader för föreningslivet. Vi vill uppmana kommissionen att se över det föråldrade regelverket på momsområdet som EU-länderna är skyldiga att följa. En självklar utgångspunkt FOTO: BILDBYRÅN Regeringen har ett starkt stöd hemifrån när de driver frågan om rimliga skatteregler för föreningslivet i EU, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber. är att oavsett hur momsregelverket kommer att utformas i framtiden ska den ideella sektorn i sin helhet inte förlora ekonomiskt på eventuella förändringar, sade Anders Borg i samband med att brevet skickades. Han lovade också att prata med idrottsrörelsen och andra delar av den ideella sektorn. Att tre ministrar gemensamt uppvaktar EU visar att de värnar om föreningslivet över politikområdena. Frågan är inte på långa vägar avgjord men initiativet är bra och ger förhoppningsvis förutsättningar för att idrotten och övrigt föreningsliv att kunna fortsätta sitt viktiga arbete, säger Karin Mattsson Weijber. Stöd från folket Regeringen har inte bara föreningsaktiva med sig utan också ett stort stöd från svenska folket. En färsk undersökning från Novus Opinion visar att 84 procent av svenskarna vill att politiker ska slå vakt om den nuvarande lagstiftningen som gynnar ideella föreningar. 75 procent tycker att momsförslagen är dåliga. De flesta svenskar har en relation till idrotten eller till någon annan ideell förening. Jag är inte förvånad över att de tycker att föreningslivet är viktigt och ska ha rimliga skatteregler. Nu går kampen vidare i Bryssel och regeringen kan känna ett starkt stöd hemifrån när de driver frågan, säger Karin Mattsson Weijber. FAKTA I dag behöver allmännyttiga ideella föreningar generellt sett inte redovisa moms. Den statliga utredningen tillsattes eftersom EU-kommissionen menar att den svenska momslagen innehåller för generösa undantag för den ideella sektorn och därmed strider mot EU:s momsdirektiv. Utredningen föreslog bland annat att ideella föreningar ska ingå i momssystemet om de har en momspliktig omsättning på över kronor. Läs mer på

20