För naturmiljö och mark- och vattenanvändning innebär förslaget små negativa konsekvenser, genom att en ny trumma läggs i Weabäcken.

Transkript

1 7. Samlad bedömning För naturmiljö och mark- och vattenanvändning innebär förslaget små negativa konsekvenser, genom att en ny trumma läggs i Weabäcken. Den sammanfattande bedömningen avseende miljöaspekterna är att konsekvenserna blir små för naturmiljö, landskapsbild och mark- och vattenanvändning, inga för kulturmiljö och positiva för rekreation och friluftsliv. Förslaget innebär positiva konsekvenser för trafiksäkerhet för alla trafikslag och upplevd trygghet för oskyddade trafikanter. 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden De allmänna hänsynsreglerna De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har som nationell väghållare en mycket god kunskap som garanterar skydd för människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter i det aktuella fallet. Syftet med projektet är bland annat att öka trafiksäkerheten för både fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter. Projektet motverkar således skada och olägenhet för människors hälsa och miljön samt förbättrar möjligheten till miljövänliga transportmedel. Genom att befintlig infrastruktur förbättras ur bland annat trafiksäkerhetssynpunkt anses projektet också följa både hushållningsprincipen och lokaliseringsprincipen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Buller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster Havsmiljö För projektet har miljökvalitetsnormer om vattenförekomster bedömts som relevanta. Weabäcken (SE , Veån-Skörvallabäcken) är klassificerad som vattenförekomst enligt Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Förekomsten omfattas därmed av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 31

2 miljöbalken, 4 kap VFF samt Länsstyrelsen Västra Götalands föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster (14 FS 2009:533). År 2009 hade Weabäcken måttlig ekologisk status och uppnådde ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EU:s gränsvärden. Kvalitetskraven som framgår av bilaga till Vattenmyndighetens beslut anger att god ekologisk potential ska uppnås till år 2021 och att god kemisk ytvattenstatus ska uppnås till år Arbeten i anslutning till vattendraget kommer att utföras med försiktighet för att begränsa grumling. Dagvattnet från den nya gång- och cykelvägen kommer att tas omhand med hjälp av gräsklädda diken som ska åstadkomma vegetativ rening. Åtgärderna bedöms därför inte motverka att gällande miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus kan följas. Hushållning med mark- och vattenområden Det är få bostäder och verksamheter längs sträckan som är belägna nära vägen och därmed relativt lite tomtmark som berörs. Inga riksintressen berörs negativt. Vattenförhållandena kommer inte att försämras av ombyggnaden. Jordbruksmark av klass 4-6 kommar att bebyggas vilket är en negativ konsekvens men eftersom ytan som berörs är relativt begränsad bedöms förslaget vara förenligt med god hushållning med mark- och vattenområden. 32

3 9. Markanspråk och pågående markanvändning Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen och gång- och cykelvägen utrymme för väganordningar som till exempel slänter och diken. På planritningarna framgår nytt vägområde Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka m 2 (kan komma att ändras efter samråd) Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Den inskränkta vägrätten innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, med undantag för skogsbruk och jordbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande (trafikering). Inskränkt vägrätt är inte aktuellt i detta projekt Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att cirka m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt (kan komma att ändras efter samråd). Dessa områden har markerats med gult på planritningarna. Områdena kommer att användas som uppställningsytor, transportvägar och upplag. Nyttjanderätten ska gälla från byggstart till ett år efter slutbesiktning. Marken kommer att återställas innan den återlämnas. 33

4 10. Fortsatt arbete Efter genomfört samråd fortsätter Trafikverket och Kungsbacka kommun arbetet med att ta fram vägplanen för projektet. I detta arbete kommer de synpunkter som framkommit i samrådet att beaktas och arbetas in. Därefter ska vägplanen fastställas av Juridik och Planprövning som är en enhet inom Trafikverket. Möjlighet att överklaga detta beslut finns. Efter att vägplanen vunnit laga kraft kan anläggningsarbetet med gång- och cykelvägen påbörjas. Gång- och cykelvägsutbyggnaden som sådan omfattas inte av någon ytterligare prövning när vägplanen är fastställd och har vunnit laga kraft. Däremot krävs särskild prövning för delar av arbetena. I vissa fall endast för att ange villkor för arbetenas utförande, i andra fall för att ge dispens från skyddsföreskrifter. För detta projekt kan exempelvis följande prövningar samt kontroller bli aktuella: Vattenverksamhet För mindre vattenverksamhet gäller anmälningsplikt enligt förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Exempel på vattenverksamhet som kräver anmälan är vattenverksamhet som sker i vattendrag med högst 1 kubikmeter per sekund i medelvattenföring eller där den bottenareal i vattendraget som omfattas av åtgärden uppgår till högst 500 kvadratmeter. För detta projekt är det aktuellt med anmälan för vattenverksamhet för arbete som berör Weabäcken för anläggning av trumma. Masshantering Föreslagna åtgärder enligt vägplanen ger ett överskott av massor som inte kan användas inom projektet. Det är ännu inte klarlagt hur dessa massor ska omhändertas. I den mån de används för terränganpassning eller liknande kommer det att hanteras utanför vägplaneprocessen enligt särskilt ordning, sannolikt genom samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap 6 miljöbalken eller anmälan till kommunen, beroende på omfattning och typ av massor. Geoteknik Vid nästa skede rekommenderas att geotekniska fältundersökningar utförs för att: klargöra grundläggningsförhållandena vid bron över Weabäcken såsom lerans egenskaper samt djup till fast botten, då bron rekommenderas pålas till fast botten. klargöra utsträckning och omfattning på organiskt material vid Släps församlingshem och kunna bedöma omfattning på sättningar och eventuellt val av förstärkningsåtgärder vid anläggning av gång- och cykelvägen på sidan av befintlig väg. Fornlämningar Beroende på vad som framkommer vid en eventuell arkeologisk utredning kan tillståndsansökningar enligt kulturminneslagen bli aktuella. 34

5 Miljökontroll Syftet med miljökontroll är att upptäcka brister och hot så tidigt i byggskedet att man kan avhjälpa dem innan skadan hunnit bli så stor. Även miljöuppföljningen syftar delvis till att upptäcka brister som behöver rättas till, men också till att dra lärdom av resultaten från detta projekt, så att kommande projekt kan bli så bra som möjligt. Miljökontrollen ska också säkerställa att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som arbetats in i vägplanen genomförs på ett så bra sätt som möjligt. Miljöuppföljningen är de undersökningar som huvudsakligen genomförs efter att åtgärderna är färdigställda för att kontrollera deras funktion. Det kan också komma krav på kontroll och uppföljning i de anmälningar, tillstånd eller dispenser som kan krävas enligt annan lagstiftning, till exempel miljöbalken. Både miljökontrollen och miljöuppföljning är alltså viktiga återkommande moment efter att vägplanen fastställts, det vill säga vid upprättandet av bygghandlingar, upphandling samt inte minst i själva byggskedet. Nedan beskrivs därför endast översiktligt de objekt eller moment som under arbetet med miljöbeskrivningen och vägplanen har identifierats som väsentliga att kontrollera under byggskedet eller följa upp efter genomförda åtgärder: Kontroll av att föreslagna försiktighetsåtgärder avseende tidpunkt och utförande för arbeten i Weabäcken vidtas. Kontroll av att trumman i Weabäcken inte blir ett vandringshinder för bland annat fisk. Utöver den specificerade miljökontrollen och uppföljningen så är det löpande miljöarbetet under framförallt byggskedet av stor vikt. Miljöarbetet ska vara en stående punkt på dagordningen vid plats- och byggmöten och miljöronder ska genomföras regelbundet. 35

6 11. Genomförande och finansiering Formell hantering Fastställelseprövning Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare inkomma med synpunkter på och anmärkningar mot planen. De anmärkningar som inkommer sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas efter granskningstidens slut. De inkomna anmärkningarna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. En revidering genomförs och de sakägare som berörs av denna kontaktas och får ta del av ändringen. Vid en omfattande revidering kan planen komma att kungöras för granskning på nytt. Vägplanen samt det upprättade utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter överlämnas vägplanen till Trafikverkets enhet för planprövning i Borlänge med begäran om fastställelse. Fastställelseprövningen inleds alltid med att de som anmärkt mot vägplanen ges möjlighet att ta del av det upprättade utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan fastställelsebeslut fattas, om planen uppfyller väglagens krav. Det eventuella fastställelsebeslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Om ingen överklagar vinner vägplanen laga kraft. Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om vägplanen ska återsändas till Trafikverket för omarbetning eller om överklagandet ska avslås. Hur vägplanen kungörs, granskas och fastställs regleras i Väglagen samt i Vägförordningen. Plankartor och eventuella skyddsåtgärder samt försiktighetsmått fastställs i beslutet. Kommunala planer Inga kommunala detaljplaner berörs av utbyggnad av gång- och cykelvägen Genomförande Fastställelse av vägplanen beräknas ske under Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är utbyggnaden planerad att starta under Arbetet med bygghandlingen är beräknad att utföras vintern 2015/2016. Trafikföring under byggnadstiden Byggnadsarbeten kommer medföra att påverkan av tillfällig art uppstår i samband med jordschaktning och transporter i form av buller och dammbindning. Arbetet kommer att innebära inskränkningar i framkomligheten i anslutning till vägplaneområdet då delar av arbetet kommer att ske på befintlig väg. Framför allt ombyggnaden av väg 955 kommer att påverka framkomligheten utmed vägen under entreprenadtiden. 36

7 11.3. Finansiering Projektet finansieras i sin helhet av Kungsbacka kommun. Kalkylerad totalkostnad för vägförslaget i 2015 års prisnivå är beräknad till cirka 10 Mkr i 2012 års prisnivå. Denna kostnad inkluderar förutom direkta byggkostnader även kostnader för administration, projektering, marklösen med mera. 37

8 12. Underlagsmaterial och källor Artdatabanken: Fornsök: Kungsbacka kommun, Naturvårdsplan 2003 Kungsbacka kommun Översiktsplan 2006 Kungsbacka kommun Gång- och cykelplan Länsstyrelsernas GIS-tjänster: Skogens pärlor: SMHI: STRADA, databas över trafikolyckor Vatteninformationsystem Sverige: Telefonkontakt med Peter Norell, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen i Hallands län. 38

9

10 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon: , Texttelefon:

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:121 Synpunkter Riskhanteringsplan och MKB för Kungsbackaån Förslag till beslut Kommunstyrelsen översänder tjänsteskrivelsen som sitt eget yttrande. Sammanfattning Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram ett förslag på riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån. Planen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken (1998:808). Kungsbacka kommun har getts tillfälle att lämna synpunkter under samrådsförfarande av Riskhanteringsplan med kompletterande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kungsbacka kommun har delvis deltagit i framtagandet av handlingen. I stort finns inga divergerande målsättningar mellan kommunen och länsstyrelsen vad gäller önskad kunskap och förbyggande arbete med att minimera riskerna vid en översvämning av Kungabackaån. Det råder dock oklarheter i ansvarsområden och förväntningar på parterna framöver i kommande planeringscykler. Ett syfte med riskhanteringsplanen är att den ska vara ett stöd till det arbete med översvämningsfrågor som redan pågår i Kungsbacka kommun av kommunen och andra aktörer. Det stödet uteblir för Kungsbacka kommun då utgångspunkten för planen är ett par år tillbaka och de åtgärder som viddtagits av Kungsbacka kommun nyligen inte finns med utan ses som brister. Som deltagare eller ansvarig för i planen utpekade projektet skulle kommunen vilja få en bättre uppfattning om omfattning av ansvar samt även hur mycket resurser länsstyrelsen förväntar sig att kommunen ska kunna frigöra fram till nästa cykel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Länk till Riskhanteringsplanen Länsstyrelsen Halland Kommunstyrelsens förvaltning Johanna Stenberg johanna.stenberg@kungsbacka.se 1 (6) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

12 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Beslutet skickas till Länsstyrelsen Halland Beskrivning av ärendet Inledning Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram ett förslag på riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån. Planen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken (1998:808). Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv som reglerar hanteringen av översvämningar. Avsikten är att medlemsländerna ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet i Sverige och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. MSB har under 2013 tagit fram en hotkarta för Kungsbackaån. Framtagandet av hotkartan grundar sig på den översiktliga översvämningskarteringen från Kartan har uppdaterats med nya flöden, varav 100-årsflöden är klimatanpassade för slutet av sekelskiftet, ny höjddata och nytt referenssystem. Utbredning av översvämning vid tre flöden: 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde (BHF) finns på MSB:s visningstjänst: Därefter har Länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län tillsammans med Kungsbacka kommun tagit fram riskkartor och konsekvensbedömning för respektive flöde. Ett samråd genomförs under våren och sommaren Syftet med samrådet är att ge berörda kommuner, myndigheter och organisationer samt allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på riskhanteringsplanen och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Planen skall vara färdigställd i december Synpunkter önskas i första hand kring mål och målformuleringar och om identifierade risker är relevanta samt om åtgärder saknas. Kungsbackas synpunkter är framtagna i samverkan mellan förvaltningarna. Medverkande har varit flera representanter för förvaltningen för Teknik, förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd samt Kommunstyrelsens förvaltning.

13 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Påverkan på kommunen Eftersom det är länsstyrelsen som ansvarar för att ta fram och anta riskhanteringsplanen är åtgärdsförslagen i nuläget till stor del fokuserade på det arbete som länsstyrelsen ansvarar för eller kan utföra. Det innebär kunskapshöjande åtgärder, utredningar inom länsstyrelsens ansvarsområde, stöd med samordning och expertkunskap till andra berörda aktörer för att stödja deras arbete. Åtgärdsförslagen syftar till stor del till kunskapshöjning inom de områden där konsekvenserna är okända för att i nästa cykel kunna bedöma vikten av andra typer av åtgärder. Förslag på beredskapsåtgärder finns också med. Enligt översvämningsförordningen ska endast de åtgärder som har gränsöverskridande effekter på nationell nivå värderas utifrån kostnads-nyttoperspektiv. Åtgärdsförslagen i riskhanteringsplanen har därför inte bedömts utifrån kostnad-nytta, men i det fortsatta arbetet kan det vara relevant att genomföra kostnad-nyttoanalyser. Kommunerna har inget ansvar utifrån förordningen om översvämningsrisker. Kungsbacka kommun har dock deltagit i arbetet för att bidra med lokal kunskap om risker, beredskap och pågående arbete. Kommunens arbete för att hantera översvämningsrisken styrs av andra lagstiftningsområden, bland annat Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Synpunkter på riskhanteringsplanen Riskhanteringsplanen är en bra sammanställning över alla de risker som identifierats avseende konsekvenser samt önskemål om mer kunskap för att klimatanpassa Kungsbacka stad utifrån översvämningsrisken från Kungsbackaån. Stora delar av riskhanteringsplanen är en sammanställning av det som kommunen redan vet och delvis arbetar med. I stort finns inga divergerande målsättningar mellan kommunen och länsstyrelsen vad gäller önskad kunskap och förbyggande arbete med att minimera riskerna vid en översvämning av Kungabackaån. Kungsbacka kommun har efter bästa förmåga deltagit i arbetet med riskhanteringsplanen. Kommunen har dock inte kunnat ställa upp med erforderliga insatser i alla skeden och har därför bett om utökad tid fram till augusti för att komplettera med ytterligare information och fakta om redan genomförda åtgärder etc. Detta kommer att lämnas utöver yttrandet. Granskningen av riskhanteringsplanen är ett omfattande arbete och ett stort ansvar läggs på kommunen. På grund av en styrd tidplan har Kungsbacka kommun inte kunnat ställa upp i erforderlig omfattning under främst hösten 2014, vilket delvis inneburit att stora delar av underlaget, både i planen och tillhörande MKB, är äldre material. Flera åtgärder är genomförda efter det som är valt som nollalternativ främst i Miljökonsekvensbeskrivningen. Syftet med planen skall vara: Syftet med riskhanteringsplanen är att, utifrån nuvarande kunskap om riskerna för översvämning, skapa förutsättningar för att kunna vidta åtgärder för att hindra och minska översvämningsrisken. Genom gemensamma mål, åtgärder och prioriteringar kan de negativa konsekvenserna av översvämningar minskas. Länsstyrelsen önskar även kunna ge en så heltäckande bild som möjligt över

14 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) vilka åtgärder som har vidtagits och pågår och vilka som kan vara nödvändiga på sikt. Riskhanteringsplanen ska vara ett stöd till det arbete med översvämningsfrågor som redan pågår i Kungsbacka kommun av kommunen och andra aktörer. Syftet med planen uppnås inte eftersom de åtgärder Kungsbacka kommun genomfört efter 2013 inte är med, däribland omfattande översvämningsskydd utmed Signeskulle. Något gemensamt dokument kan därför framtagen riskhanteringsplan inte bli. Kungsbacka kommun har kommit avsevärt längre i sitt arbete än vad som redovisas i riskhanteringplan och MKB. Vid en egen analys av liknande handlingar hittas flera skillnader i beskrivningar av mål, måluppfyllelse och ambitionsnivå som vi ställer oss frågande till. Önskemål från kommunen hade varit en större samgranskning mellan länsstyrelserna för att säkerställa att riskhanteringsplanerna ser mer lika ut än vad de gör enligt vår uppfattning. Exempel på skillnader i målsättningar är bl.a. kring ekonomisk verksamhet Mål för Kungsbacka Trafiken i Kungsbacka tätort utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Mål för Lidköping Transportinfrastruktur som bidrar till samhällets funktion och ligger inom avgränsningen för ett beräknat högsta flöde klarar av att upprätthålla sina grundläggande funktioner. Målformuleringen ovan är ett exempel på genomgående skillnader i målsättningarna vi upplever i framtagna riskhanteringsplaner. Vi ser därför handlingen som ofärdig och vi önskar en övergripande samgranskning mellan handlingarna för att kommunerna som omfattas av riskhanteringsplaner för översvämningsrisker ska behandlas lika. Utifrån ovan finns starka frågeställningar om vad som avses som trafik i Kungsbacka och varför den inte har fått samma tydlighet om att det faktiska handlar om Transportinfrastruktur som bidrar till samhällets funktion dvs det innebär inte framkomlighet med egen bil eller liknande. Samma divergens i nyanserna finns även kring skydd av byggnader där vi anser att det är viktigt att lyfta fram att värden inte få förstöras men att byggnader kan påverkas. Ytterligare målformulering som känns tveksam är ett av målen om att människors hälsa inte ska påverkas väsentligt av en översvämning. Målet är; Bevaka frågan och ställa krav enligt PBL i ärenden gällande översiktsplaner och detaljplaner utmed Kungsbackaån. Detta torde väl vara en av länsstyrelsens grundläggande uppgifter redan idag och borde inte behöva formuleras som ett mål i riskhanteringsplanen. Som mål för länsstyrelsens eget arbete hade vi gärna sett ett större fokus på att samordna mellankommunala åtgärder/kunskaper istället för det vi redan idag arbetar med på kommunen. Som exempel kan nämnas föreslagna åtgärder som fördröjning norr om Kungsbacka i Mölndals kommun samt samordning med Trafikverket för att använda befintliga barriärer som skydd tex E6 mot Kungsbackafjorden.

15 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) Vi kan inte i detalj redogöra vad vi anser om alla målformuleringar men förutsätter att handlingen kvalitetsgranskas och jämförs med andra liknande handlingar. MKB: Miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningens jämförelsealternativ, nollalternativet, utgår från ett läge som inte längre finns då flera åtgärder vidtagits av Kungsbacka kommun. Av olika skäl har kommunen i framtagandet av planen inte kunnat matcha det som hade behövs avseende underlag utifrån satt tidplan. Kungsbacka kommun kan inte på något sätt använda sig av eller ställa sig bakom miljökonsekvensbeskrivningen då denna helt enkelt inte avspeglar nuläget. Vi ställer oss även frågande till bedömningen av flera föreslagna åtgärder och dess konsekvenser. I miljökonsekvensbeskrivningen står att kort och gott att inget mål uppfylls genom riskhanteringsplanen i form av ett kort svar, NEJ, för varje mål på frågan om målet uppnås. Detta känns mycket märkligt och även här finns andra bedömningar i andra län. För i princip samma frågor om måluppfyllelse i planen för Lidköping står det att åtgärden bidrar positivt till uppfyllande av målet. Alltså inte att målet uppnås men att föreslagen åtgärd eller kunskapsmål bidrar till framtida måluppfyllelse av det övergripande målet. I övrig finns fler bedömningar som vi ställer oss frågande till. I sammanfattning av miljöbedömningen presenteras både negativa och positiva konsekvenser av åtgärder på de olika fokusområdena. Vi ställer oss frågande till varför och hur man har bedömt att permanent vall vid Signeskulle, mobila vallar samt muddring och rensning av ån ses som negativt i Stads- och landskapsbilden. I riskhanteringsplanen står att för att uppnå målen krävs ett kontinuerligt arbete av berörda aktörer, inte enbart länsstyrelsen, samt att detta bekräftas i MKB där bedömningen är att planens åtgärdsförslag inte leder till att uppsatta mål uppfylls, utan att ytterligare arbete behövs både på lång och kort sikt. Formuleringen ger en onödigt negativ bild av de fysiska åtgärder som vidtagits och som effektivt har minskat risken för översvämning och dess konsekvenser. Oklara frågeställningar I handlingen står att länsstyrelsen kan åta sig att genomföra och finansiera vissa åtgärder. Det framgår inte tydligt vilka åtgärder som länsstyrelsen inte åtar sig och vad som faller på kommunen. Som kommun har vi mycket svårt att bedöma vilken arbetsinsats kommunen förväntas bistå och omfattningen av densamma. Kungsbacka kommun står med på mer eller mindre varje punkt. Kommunen har i dagsläget inga särskilda resurser att avsätta för länsstyrelsens arbete. Det är också oklart om några av åtgärdsförslagen är tvingande för kommunen. I slutsatserna från hot-och riskkartorna samt utdrag ur dessa som är viktiga för riskhanteringsplanen, konsekvenser vid 100-årsflöde, påverkan på människors hälsa (s. 16) står att nära 400 personer drabbas. Då vi bedömer att man inte räknat bort de fastigheter som nu skyddas av ett permanent översvämningsskydd, ger detta en onödigt negativ bild. För Kungsbacka kommun får åtgärdsplanen något fel fokus, då mycket handlar om redan åtgärdade risker. Detta hindrar vägledning att identifiera vilka andra fysiska riskområden som behöver prioriteras. Det medför också att handlingen får begränsad funktion för kommunen då det som beskrivs i handlingarna inte längre gäller.

16 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) Ställningstagande Kungsbacka är fortfarande osäker på handlingens status kontra övrig planering. Vi förutsätter att innehållet i handlingen inte på något sätt kommer att hindra eller försinka oss i den utbyggnad av staden vi ständigt arbetar med. Självklart arbetar vi förebyggande i vår planering och tar hänsyn till klimatanpassning men det finns en oro att önskemål kommer att framföras från länsstyrelsen om måluppfyllelse av olika delar enligt riskhanteringsplanen innan vi kan gå vidare med vår stadsutveckling. Tillit måste finnas från länsstyrelsen sida att Kungsbacka kommun gör erforderliga insatser avseende klimatanpassning i kommande stadsutveckling även om måluppfyllelse avseende t.ex. kunskapsmål i enlighet med riskhanteringsplanen inte prioriteras först. Kungsbacka kommuns ställningstagande är att klimatanpassat bostadsbyggande i Kungsbacka stad ska prioriteras högre än måluppfyllelse (i huvudsak kunskapsmål) enligt riskhanteringsplanen. Kungsbacka ser gärna att det finns målsättningar om att Länsstyrelsen i Hallands län tar ansvar att ha en roll mot andra statliga myndigheter och verk vad avser långsiktiga konstruktiva åtgärdsförslag. Problematiken kan ofta inte lösas enbart inom det egna geografiska området och kommunen är i ett större sammanhang endast en av många aktörer. Vi förutsätter att de riskhanteringsplaner som nu utarbetats fram av länsstyrelserna är samgranskade ur en likabehandlingssynvinkel, att mål och åtgärder och dess bedömningar för Kungsbacka överensstämmer med de kommuner som har liknande problematik. Rent generellt anser vi att materialet är svåröverskådligt och för omfattande. På grund av olika anledningar har kommunen i arbetet med riskhanteringsplanen och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte kunnat delta på ett för båda parter tillfredsställande sätt då tidplanen styrts av andra omständigheter. Som deltagare eller ansvarig för i planen utpekade projekt skulle kommunen vilja få en bättre uppfattning om omfattning av ansvar samt även hur mycket resurser länsstyrelsen förväntar sig att kommunen ska kunna frigöra till 2016 och fram till nästa cykel. Johanna Stenberg Strateg fysisk planering

17 SAMRÅDSUNDERLAG Riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån enligt förordning 2009:956

18 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND Steg 1: Områden med betydande översvämningsrisk Steg 2: Hot- och riskkartor Steg 3: Riskhanteringsplan SYFTE UTGÅNGSPUNKTER OCH AVGRÄNSNINGAR BERÖRDA AKTÖRER ANSVAR OCH ROLLER Länsstyrelsen Kungsbacka kommun Verksamhetsutövare RELATION TILL ÖVRIG LAGSTIFTNING Vattenförvaltningen Plan- och bygglagen Krisberedskap och räddningstjänst Natura Klimatanpassning PROCESS OCH TIDSPLAN TERMER OCH BEGREPP BETYDANDE ÖVERSVÄMNINGSRISK I KUNGSBACKAÅN GENERELL BESKRIVNING URVALSPROCESS KARTA MED AVGRÄNSNING SLUTSATSER FRÅN HOT- OCH RISKKARTORNA SAMT UTDRAG UR DESSA SOM ÄR VIKTIGA FÖR RISKHANTERINGSPLANEN KONSEKVENSER VID 50-ÅRSFLÖDE Påverkan på människors hälsa Påverkan på ekonomisk verksamhet Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet KONSEKVENSER VID 100-ÅRSFLÖDE Påverkan på människors hälsa Påverkan på ekonomisk verksamhet Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet KONSEKVENSER VID BERÄKNAT HÖGSTA FLÖDE Påverkan på människors hälsa Påverkan på ekonomisk verksamhet Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet MÅL FÖR ARBETET MED RISKHANTERINGSPLANEN MÅLSTRUKTUR Övergripande mål Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål MÅL FÖR MÄNNISKORS HÄLSA Förändringar Bakgrund till mål för människors hälsa MÅL FÖR MILJÖN Bakgrund till mål för miljön MÅL FÖR KULTURARVET

19 6.4.1 Bakgrund till mål för kulturarvet MÅL FÖR EKONOMISK VERKSAMHET Förändringar Bakgrund till mål för ekonomisk verksamhet EN REDOVISNING AV ÅTGÄRDER SOM FÖRESLÅS OCH HUR PRIORITERINGAR GENOMFÖRTS GENOMFÖRT OCH PÅGÅENDE ARBETE FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Åtgärder för människors hälsa Åtgärder för miljön Åtgärder för kulturarvet Åtgärder för ekonomisk verksamhet PRIORITERING AV ÅTGÄRDER EN REDOVISNING AV ÅTGÄRDER SOM VIDTAS ENLIGT 5 KAP MB, 6 KAP MB, OCH LAG OM ATT FÖREBYGGA STORSKALIGA KEMIKALIEOLYCKOR (SEVESOLAGEN) SOM HAR ANKNYTNING TILL ÖVERSVÄMNINGAR ÅTGÄRDER ENLIGT 5 KAP MB ÅTGÄRDER ENLIGT 6 KAP MB ÅTGÄRDER ENLIGT SEVESOLAGEN SAMMANFATTNING AV MILJÖBEDÖMNINGEN OCH MKB:N SOM TAGITS FRAM I ARBETET SAMMANFATTNING AV SAMRÅD OCH JUSTERINGAR EFTER SAMRÅD BESKRIVNING AV UPPFÖLJNINGEN AV PLANEN OCH MKB:N REFERENSER Bilaga 1: Riskkartor över Kungsbacka Bilaga 2: Mål och åtgärder för människors hälsa Bilaga 3: Mål och åtgärder för miljön Bilaga 4: Mål och åtgärder för kulturarvet Bilaga 5: Mål och åtgärder för ekonomisk verksamhet 3

20 1 Sammanfattning I arbetet enligt förordning (2009:956) om översvämningsrisker har Kungsbacka tätort identifierats som ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. Vattenståndet i Kungsbackaån kan stiga snabbt till följd av långvarig nederbörd och kraftig sydlig vind som pressar in vatten i Kungsbackaån. Det hände till exempel i december 2006 då flera platser i Kungsbacka drabbades av översvämning. För de områden betydande översvämningsrisk har två typer av kartor utarbetats, hotkartor och riskkartor, som redovisar 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. För dessa områden ska även en riskhanteringsplan tas fram av berörd länsstyrelse. Länsstyrelsen i Hallands län har därmed uppdraget att ta fram en riskhanteringsplan för Kungsbackaån. Syftet med riskhanteringsplanen är att, utifrån nuvarande kunskap, skapa förutsättningar för att kunna vidta åtgärder för att hindra och minska översvämningsrisken. Riskhanteringsplanen ska vara ett stöd till det arbete med översvämningsfrågor som redan pågår i Kungsbacka kommun av kommunen och andra aktörer. Riskhanteringsplanen beskriver mål och åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar. Länsstyrelsen önskar även kunna ge en så heltäckande bild som möjligt över vilka åtgärder som har genomförts och pågår samt vilka som kan vara nödvändiga på sikt. De åtgärder som Länsstyrelsen föreslår i denna plan är till stor del fokuserade på det arbete som Länsstyrelsen ansvarar för eller kan utföra. Länsstyrelsen kan själv åta sig att genomföra och då också finansiera vissa åtgärder. Åtgärderna bör dock vara förenliga med övriga uppdrag som Länsstyrelsen har, eftersom Länsstyrelsen inte får någon särskild finansiering för att genomföra de åtgärder som tas med i planen. Utgångspunkten är även att det ska vara realistiskt att genomföra åtgärderna inom en sexårsperiod. Planens möjligheter till genomförande bygger till stor del på samverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har också tagits fram för att bedöma de positiva och negativa konsekvenserna av riskhanteringsplanen i sin helhet. Även kortsiktiga åtgärder som tidigare föreslagits av DHI har inkluderats i miljöbedömningen. Bedömningen har jämförts med ett nollalternativ som innebär att inga åtgärder görs för att minska översvämningsrisken. Resultaten visar att åtgärderna i planen kommer att medföra både negativa och positiva konsekvenser. Den negativa påverkan är dock ofta övergående och kortvarig. I jämförelsen med nollalternativet har planen en positiv påverkan och medför positiva konsekvenser för samhället och miljön vid ett framtida översvämningsscenario. Åtgärdsförslagen i planen riktar sig framförallt till Länsstyrelsen och Kungsbacka kommun, men även privata aktörer, Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd, Trafikverket, Mölndals stad och Länsstyrelsen i Västra Götaland m.fl. berörs. Boende och anställda i Kungsbacka kommun (framförallt nära eller i de översvämningshotade områdena) berörs också av riskhanteringsplanen och de mål som formulerats för att skydda människors hälsa och samhällsservice. All information om arbetet enligt översvämningsförordningen finns publicerade på Länsstyrelsens webbplats. 1 1 Länsstyrelsen i Hallands län, Översvämningsförordningen. 4

21 2 Inledning 2.1 Bakgrund Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv för översvämningsrisker som reglerar hanteringen av översvämningar. Avsikten är att medlemsländerna ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. I Sverige genomförs översvämningsdirektivet genom förordning (2009:956) om översvämningsrisker och genom föreskrift (MSBFS 2013:1) om riskhanteringsplaner. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet genomförs i cykler på sex år där varje cykel består av tre steg Steg 1: Områden med betydande översvämningsrisk Steg 1 innebär en landsomfattande preliminär bedömning av konsekvenserna av en översvämning och dess risker. MSB har identifierat 18 områden med betydande översvämningsrisk, varav Kungsbacka tätort är ett. 2 Synpunkter på förslagen till områden med betydande översvämningsrisk har kunnat framföras under Mer information om slutsatserna från steg 1 presenteras i kapitel Steg 2: Hot- och riskkartor Steg 2 innebär att för de områden där det föreligger betydande översvämningsrisk ska två typer av kartor utarbetas, hotkartor och riskkartor. MSB har tagit fram en hotkarta för Kungsbackaån som redovisar 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. 3 Länsstyrelsen i Hallands län har tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som ansvarar för att samordna vattenförvaltningen i Västerhavets vattendistrikt, och Kungsbacka kommun tagit fram riskkartor och konsekvensbedömning för respektive flöde. 4 Mer information om slutsatserna från steg 2 presenteras i kapitel Steg 3: Riskhanteringsplan Steg 3 innebär att riskhanteringsplaner ska utarbetas för de områden som har betydande översvämningsrisk. Riskhanteringsplanerna ska utgå från de hot- och riskkartor som tagits fram och från mål för riskhanteringen. Förordningen om översvämningsrisker och tillhörande föreskrift beskriver vad riskhanteringsplanen ska innehålla. Ytterligare riktlinjer för planen finns i MSB:s Vägledning för riskhanteringsplaner. 5 Länsstyrelsen i Hallands län ska upprätta en plan för Kungsbackaån under Arbetet ska samordnas med Kungsbacka kommun och andra berörda myndigheter och organisationer. 2 MSB, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk. 3 MSB, Översvämningskartering utmed Kungsbackaån. ungsbacka%c3%a5n_kungsbacka.pdf 4 Länsstyrelsen i Västra Götaland, Översvämningsförordningen. 5 MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. teringsplaner.pdf 5

22 Ett tidigt samråd av riskhanteringsplanen genomfördes därför i augusti-september Syftet var att ge Kungsbacka kommun och länsstyrelsens olika enheter möjlighet att lämna synpunkter på riskhanteringsplanens avgränsning, mål och miljöbedömning. Mölndals stad gavs även möjlighet att lämna synpunkter då åtgärder kan vara relevanta uppströms. MSB och Länsstyrelsen bedömde att riskhanteringsplanen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken (1998:808). Arbetet med riskhanteringsplanen har letts av länsstyrelsens beredskapsfunktion. Representanter från miljövårdsenheten, enheten för natur och miljöövervakning och samhällsbyggnadsenheten (funktionerna för kulturmiljö respektive fysisk planering) har bidragit med sin sakkunskap. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av COWI AB. Ett samråd genomförs den 16 mars till den 5 juni för att ge berörda kommuner, myndigheter och organisationer samt allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på planen. Det är viktigt att få in så många synpunkter som möjligt för att det inte enbart ska vara Länsstyrelsens plan. Synpunkter från Kungsbacka kommun är speciellt viktiga när det gäller att får en heltäckande bild om pågående arbete och eventuella förslag på fysiska skyddsåtgärder. Läs mer i avsnitt 2.5 om ansvar och roller. 2.2 Syfte Syftet med riskhanteringsplanen är att, utifrån nuvarande kunskap om riskerna för översvämning, skapa förutsättningar för att kunna vidta åtgärder för att hindra och minska översvämningsrisken. Genom gemensamma mål, åtgärder och prioriteringar kan de negativa konsekvenserna av översvämningar minskas. Länsstyrelsen önskar även kunna ge en så heltäckande bild som möjligt över vilka åtgärder som har vidtagits och pågår och vilka som kan vara nödvändiga på sikt. Riskhanteringsplanen ska vara ett stöd till det arbete med översvämningsfrågor som redan pågår i Kungsbacka kommun av kommunen och andra aktörer. 2.3 Utgångspunkter och avgränsningar Mål Riskhanteringsplanen ska behandla de risker som identifierats i hot- och riskkartor från Länsstyrelsen bedömer att 50- och 100-årsflöde är de mest relevanta att vidta åtgärder för att begränsa konsekvenserna. Det högsta beräknade flödet är det värsta tänkbara scenariot och har en låg sannolikhet. Det finns dock anledning att vara medveten om vad en översvämning kan innebära i värsta fall. Därför har vissa mål formulerats för översvämningar oavsett återkomsttid. Målen är satta utifrån en hög ambitionsnivå och för att uppnå målen krävs ett kontinuerligt arbete av berörda aktörer, inte enbart Länsstyrelsen, över lång tid. Detta bekräftas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) till riskhanteringsplanen där bedömningen är att planens åtgärdsförslag inte leder till att uppsatta mål uppfylls, utan att ytterligare arbete behövs både på lång och kort sikt. Framförallt behövs långsiktiga åtgärder tillsammans med mer specifika och detaljerade utredningar. 6

23 2.3.2 Åtgärder Syftet med åtgärderna är att möjliggöra att målen för riskhanteringsplanen uppnås. Åtgärderna kan omfatta följande fyra kategorier: Förebyggandeåtgärder separerar översvämningsrisken och det hotade värdet, exempelvis flytt av hotad verksamhet Skyddsåtgärder vidtar skyddsåtgärder för att reducera översvämningshot, sårbarhet eller konsekvens Beredskapsåtgärder förberedelser för en översvämningshändelse i form av tidig varning, planer, övningar, utbildningar Återställningsåtgärder förberedelser för återställning och erfarenhetsåterföring Eftersom det är Länsstyrelsen som ansvarar för att ta fram och anta riskhanteringsplanen är åtgärdsförslagen i nuläget till stor del fokuserade på det arbete som Länsstyrelsen ansvarar för eller kan utföra. Det innebär kunskapshöjande åtgärder, utredningar inom Länsstyrelsens ansvarsområde, stöd med samordning och expertkunskap till andra berörda aktörer för att stödja deras arbete. Åtgärdsförslagen bör syfta till kunskapshöjning inom de områden där konsekvenserna är okända för att i nästa cykel kunna bedöma vikten av andra typer av åtgärder. Förslag på beredskapsåtgärder bör också finnas med. Enligt översvämningsförordningen ska endast de åtgärder som har gränsöverskridande effekter på nationell nivå värderas utifrån kostnads-nyttoperspektiv. Åtgärderna i denna riskhanteringsplan har därför inte bedömts utifrån kostnad-nytta, men i det fortsatta arbetet kan det vara relevant att genomföra kostnad-nyttoanalyser Tidsplan Riskhanteringsplanen ska bygga på sexårscykler. I första hand omfattar riskhanteringsplanen åtgärder som är realistiskt genomförbara inom en sexårsperiod. För att ge en helhetsbild beskriver Länsstyrelsen åtgärder som kan vara nödvändiga på sikt, men som ännu inte är beslutade eller erhållit relevanta tillstånd eller finansiering. Ett resonemang kring relevans och genomförbarhet förs om varje åtgärd, vilket i sin tur ligger till grund för prioritering av åtgärder. Länsstyrelsen kommer utifrån inkomna synpunkter i samrådet att ta ställning till vilka åtgärder som är realistiska och bör presenteras i riskhanteringsplanen. Enligt MSB:s vägledning ska riskhanteringsplanen inte innehålla åtgärder vars genomförande är osäkert beroende på behov av tillstånd och utredande av ansvar eller andra legala möjligheter att genomföra åtgärden. 6 Samtliga åtgärdsförslag lyfts dock upp i planen för att ge en helhetsbild Riskanalys Eftersom riskhanteringsplanerna utgår från de hot- och riskkartor som togs fram under 2013 innebär det vissa svårigheter att helt beakta ny information. Riskanalyser visar en nulägesbild och riskerna och förmågan att hantera dessa kan förändras över tid, vilket så också är fallet för Kungsbacka kommun och översvämningsriskerna i Kungsbackaån där både skydds- och beredskapsåtgärder vidtagits. I MKB:n beskrivs nollalternativet i huvudsak utifrån översvämningskarteringen 2013, det vill säga den betydande miljöpåverkan som en översvämning får om ingen riskhanteringsplan tas fram och inga åtgärder vidtas. I fortsättningen finns ett behov av att kontinuerligt revidera och uppdatera riskanalyserna för att pröva antaganden och kunna justera riskbilden. 6 MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. 7

24 2.4 Berörda aktörer Många aktörer kan beröras av riskhanteringsplanen trots att åtgärdsförslagen i första hand riktar sig till Länsstyrelsen och Kungsbacka kommun. I arbetet med att minska översvämningsrisken bedömer Länsstyrelsen att åtminstone följande aktörer berörs: Kungsbacka kommun (bl.a. teknik, plan och bygg, kultur och turism, miljö och hälsoskydd, räddningstjänst, gymnasie- och vuxenutbildning) Länsstyrelsen (bl.a. enheter för naturvård, miljövård, kulturmiljö, samhällsbyggnad och landsbygd) Räddningstjänsten Storgöteborg Privata aktörer såsom fastighetsägare, tele- och elbolag samt övriga ägare av samhällsviktig verksamhet Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenrådet Trafikverket Mölndals stad Länsstyrelsen i Västra Götaland Boende och anställda i Kungsbacka kommun (framförallt nära eller i de översvämningshotade områdena) berörs också av riskhanteringsplanen och de mål som formulerats för att skydda människors hälsa och samhällsservice. 2.5 Ansvar och roller Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvarar för att ta fram, anta och följa upp riskhanteringsplanen enligt förordning och föreskrifter. Arbetet ska samordnas med berörda myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten. Det finns inget ansvar eller legala möjligheter för Länsstyrelsen att se till att andra aktörer vidtar eller deltar i de åtgärder som föreslås i planen. Planens möjligheter till genomförande bygger därför på samverkan. Länsstyrelsen kan själv åta sig att genomföra och då också finansiera åtgärder. Åtgärderna bör dock vara förenliga med övriga uppdrag som Länsstyrelsen har då Länsstyrelsen inte får någon särskild finansiering för att genomföra de åtgärder som tas med i planen. Länsstyrelsens generella arbete med hantering av översvämningsrisker omfattas av regional risk- och sårbarhetsanalys och samverkan i olika nätverk (älvgrupper). Det är en del av det geografiska områdesansvaret enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, där det även framgår att länsstyrelsen ska verka för samordning före, under och efter en kris Kungsbacka kommun Kommunerna har inget ansvar utifrån förordningen om översvämningsrisker. Kungsbacka kommun har dock deltagit i arbetet för att bidra med lokal kunskap om risker, beredskap och pågående arbete. Kommunens arbete för att hantera översvämningsrisken styrs av andra lagstiftningsområden, bland annat Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). I de fall riskhanteringsplanen tar upp åtgärdsförslag för Kungsbacka kommun bör de vara väl förankrade på rätt nivå i kommunen. 8

25 2.5.3 Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare kan vara privata och offentliga aktörer. Länsstyrelsen ser privata markägare, näringsinnehavare och ägare till samhällsviktig verksamhet som viktiga parter för samverkan på lokal och regional nivå. Dessa aktörer har inget formellt ansvar att vidta åtgärder enligt översvämningsförordningen, utan omfattas av de principer som gäller för den enskilde. Verksamhetsutövare kan också ha ett ansvar att vidta skyddsåtgärder enligt andra lagar och förordningar. Det är till exempel möjligt att i riskhanteringsplanen att beskriva åtgärder som vidtas enligt 5 kap. och 6 kap. Miljöbalk (1998:808) Den enskilde En grundläggande princip i vårt samhälle är att var och en av oss har huvudansvaret för att skydda vårt liv och vår egendom. Det är först när den enskilde inte klarar av att hantera en händelse som det offentliga ska kunna ge stöd. Det gäller även vid översvämningar. Den enskilde har stort ansvar och skyldighet att själv vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom. På Länsstyrelsens webbplats finns en broschyr om fastighetsägares ansvar vid översvämning. 7 Mer information om hur man skyddar sin fastighet finns även på Dinsäkerhet.se 8 eller hos försäkringsbolagen. 2.6 Relation till övrig lagstiftning Det pågår flera parallella arbetsinsatser med översvämningsrisker i Kungsbacka, både av kommunen och av andra aktörer. Riskhanteringsplanen och de övergripande målen ska i möjligaste mån passa ihop med övriga intressen och åtgärder. Översvämningsrisker berör också många olika lagstiftningsområden. Här nedan beskriv riskhanteringsplanens relation till andra uppdrag och lagstiftningar Vattenförvaltningen Arbetet med riskhanteringsplanen ska samordnas med vattenförvaltningen och dess åtgärdsprogram för att dels finna åtgärder som ger positiva effekter för både översvämningsrisk och vattenkvalité och dels för att säkerställa att åtgärder i riskhanteringsplanen inte påverkar vattenförvaltningens mål negativt. Det innebär att eventuella åtgärder som kan komma att föreslås i riskhanteringsplanen inte motverkar att miljökvalitetsnormen (MKN) för god status kan uppnås vid angiven tidpunkt eller att åtgärderna bidrar till att vattenförekomsternas ekologiska, kemiska eller kvantitativa status försämras. 9 Detta sker inledningsvis genom parallella samråd under mars och april, men det är framförallt efter samråden som samordningen är viktig. De juridiskt bindande åtgärder som redan föreslagits i åtgärdsprogram för vattenförvaltningen bör beaktas om de är relevanta ur ett översvämningsperspektiv. Om åtgärderna är relevanta ska de också presenteras i riskhanteringsplanen. Syftet med samordningen är även att i möjligaste mån undvika åtgärder med motstridiga intressen. 7 Länsstyrelsen i Hallands län, Till dig som är fastighetsägare Ansvar vid översvämning. 8 MSB, Dinsäkerhet.se Översvämning. 9 Se det s.k. icke-försämringskravet (4 kap. 2 förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, vattenförvaltningsförordningen). 9

26 2.6.2 Plan- och bygglagen I den fördjupande översiktsplanen för Kungsbacka stad beaktas översvämningsrisken och för ny bebyggelse finns riktvärden för lägsta golvhöjd inklusive en extra marginal på en halv meter. Kommunen lyfter även fram risken för höjning av havsvattennivån till följd av klimatförändringar. Kommunen anger att det inom området finns behov av att studera andra åtgärder än att bygga med högre sockelhöjd och ytterligare studier om vilka åtgärder som är lämpliga pågår. 10 Riskhanteringsplanen och det kunskapsunderlag som tagits fram i arbetet enligt översvämningsförordningen kan vara till stöd i den fysiska planeringen Krisberedskap och räddningstjänst Kommunen har geografiskt områdesansvar enligt LEH 11, vilket innebär att kommunen ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet för en extraordinär händelse. Under en sådan händelse ska krisberedskapsåtgärder samordnas. Kommunen ska även analysera vilka extraordinära händelser och dokumentera dessa i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Kungsbacka kommun har i sin RSA värderat översvämning som en oönskad händelse som kan påverka kommunen. 12 Kommunen ansvarar även för att ha ett handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kungsbacka kommun är medlemskommun i Räddningstjänsten Storgöteborg och omfattas av deras handlingsprogram. Handlingsprogrammet är ett viktigt underlag i arbetet då det beskriver relevanta risker i kommunen som kan föranleda räddningsinsatser och hur kommunen avser hantera dessa Natura 2000 Åtgärderna i riskhanteringsplanen ska inte skada de värden som finns i Kungsbackafjorden till exempel fågelfauna och variationen av miljötyper. Mer information finns i Bevarandeplan för Kungsbackafjorden 13 och Skötselplan för naturreservatet Kungsbackafjorden i Kungsbacka kommun 14 på länsstyrelsens webbplats Klimatanpassning Länsstyrelsen har tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning som beskriver pågående klimatanpassningsarbete samt vilka särskilda utmaningar som länet står inför med anledning av klimatförändringarna. Ett par åtgärdsförslag förekommer både i klimatanpassningsplanen och i riskhanteringsplanen Kungsbacka kommun, Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. /F%c3%96P%20Kungsbacka%20stad.pdf 11 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) 12 Kungsbacka kommun RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS. 13 Länsstyrelsen i Hallands län, Bevarandeplan för Kungsbackafjorden /Kungsbackafjorden.pdf 14 Länsstyrelsen i Hallands län, Skötselplan för naturreservatet Kungsbackafjorden i Kungsbacka kommun Länsstyrelsen i Hallands län, Regional handlingsplan för klimatanpassning. ENERGI/KLIMATANPASSNING/REGIONAL-HANDLINGSPLAN/Pages/default.aspx 10

27 2.7 Process och tidsplan Tidsplanen styrs till stor del av lagstiftning och rekommendationer från MSB. Åtgärd Berörda aktörer Rapportering Leveransdatum Samråd av riskhanteringsplan och MKB För synpunkter till berörda myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten. MSB Färdigställande av riskhanteringsplan Slutrapportering av riskhanteringsplan Samordnas med berörda myndigheter, kommuner, organisationer och verksamhetsutövare. Tillsänds berörda myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten. Länsledning EU via MSB Årlig uppföljning Samordnas med berörda myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten. Tabell 1. Tidsplan för framtagande och uppföljning av riskhanteringsplanen. EU via MSB etc. 2.8 Termer och begrepp Översvämning: Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. 16 Samhällsviktig verksamhet: Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Acceptabel avbrottstid: Den tid under vilken en verksamhet kan acceptera ett avbrott. 17 Berörda aktörer: I målen används skrivningen berörda aktörer vilket innebär i första hand aktörer som har ansvar för att hantera en samhällsstörning enligt särskild lagstiftning. Berörda aktörer specificeras sedan för varje åtgärdsförslag. De aktörer som kan beröras av riskhanteringsplanen beskrivs i avsnitt 1.4. Väsentlig ekonomisk verksamhet: I målen används skrivningen väsentlig ekonomisk verksamhet vilket innebär verksamheter med hög omsättning och/eller större arbetsgivare i länet och/eller kommunen. I åtgärdsförslagen inkluderas att en tydligare avgränsning görs inledningsvis. 16 MSB, Översvämningar och riskhantering - En forskningsöversikt MSB, Vägledning församhällsviktig verksamhet. 11

28 3 Betydande översvämningsrisk i Kungsbackaån 3.1 Generell beskrivning Kungsbackaåns vattensystem sträcker sig över Härryda, Marks, Mölndals och Kungsbacka kommuner. Avrinningsområdet är 302 km 2 och områdes domineras av skog och åkermark (totalt 78 procent). Kungsbackaån börjar med utloppet från Västra Ingsjön och mynnar ut i Kungsbackafjorden, en sträckning på cirka 28 km. I Kungsbacka kommun rinner ån genom två tätorter, Anneberg och Kungsbacka. 18 Vattenståndet i ån kan stiga snabbt till följd av långvarig nederbörd och kraftig sydlig vind som pressar in fjordens vatten i Kungsbackaån. Det hände till exempel i december 2006 och flera platser i Kungsbacka drabbades av översvämning (se nedan). Extrema havsvattennivåer liknande den som inträffade i samband med stormen Gudrun 2004 skapar också översvämning i Kungsbacka tätort. Kungsbackaån påverkas olika beroende på översvämningstyp, vilket innebär att ån har olika karaktär med avseende på möjliga åtgärder. I den nedre delen av ån påverkas nivån huvudsakligen av havsnivån medan i den övre delen nivåerna huvudsakligen påverkas av flödet i ån. Påverkan från havet sträcker sig tydligt upp till Kraftvägen. 19 Utmed ån finns även risk för skred, vilken kan öka vid översvämning Urvalsprocessen Länsstyrelsen i Hallands län inledde arbetet hösten 2010 då MSB inkom med en begäran om att rapportera tidigare inträffade översvämningar. Kriterierna var att översvämningarna har lett till ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet och att sannolikheten för liknande framtida översvämningar fortfarande är betydande. En av de inrapporterade översvämningarna skedde i Kungsbackaån i mitten på december Enligt beräkning från SMHI handlade det om ett 100-årsregn i vissa områden. Konsekvenserna blev bland annat att flera villor och Kungsmässan (köpcentrum) översvämmades. Dagvatten- och spillvattensystemet fungerade endast delvis och flera villakällare fylldes med spillvatten och avloppsvatten. Stadshusets källare med arkiv drabbades i någon mån, medan ett äldreboende och Kulturhuset Fyren var nära att översvämmas, men räddades av tillfälliga skydd. Översvämningen bedömdes inte ha medfört ogynnsam påverkan på människors hälsa då inga personer omkom, skadades allvarligt eller evakuerades. Däremot bedömdes översvämningen ha gett ogynnsam påverkan på ekonomisk och samhällelig verksamhet genom att bostäder, näringsliv (industriområde och köpcentrum) samt kommunalteknisk försörjning drabbades. Byggnader och fornlämningar med mera av värde för kulturarvet bedömdes inte ha påverkats. Flera uppgifter om översvämningen saknades, bland annat uppskattad totalt översvämmad 18 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd, Kungsbackaån genom tiderna DHI, Kungsbackaån översvämningsutredning. 20 Fallsvik, J., Hågeryd, A.-C., [2007], GIS-baserad översiktlig kartering av förutsättningarna för skred längs Kungsbackaånmed biflöden, Consultant task on commission by the Kungsbacka Municipality, SGI Reg. No

29 area och sträcka, uppskattad drabbad area och sträcka, maximalt vattendjup samt om det uppstod några negativa konsekvenser på miljön. 21 Efter inrapporteringen genomförde MSB olika urvalsprocesser där slutligen följande kriterier gällde: Kriterium 1: Minst 500 personer som berörs vid en översvämning i nivå med det beräknade högsta flöde. (2197 personer i Kungsbacka) Kriterium 2: Minst 100 personer som berörs vid en översvämning i nivå med ett 100 årsflöde. (389 invånare i Kungsbacka) Kriterium 3: Minst 100 anställda som berörs vid en översvämning i nivå med ett 100 årsflöde. (172 arbetsställen i Kungsbacka) Kriterium 4: För fokusområdet människors hälsa så måste det förekomma en eller flera ytor/polygoner inom respektive tätort. Kriterium 5: För fokusområdet ekonomisk verksamhet så måste det finnas en eller flera ytor/polygoner inom respektive tätort. Kriterium 6: För fokusområdet miljö så måste det finnas en eller flera ytor/polygoner inom respektive tätort. Kriterium 7: För fokusområdet kulturarv så måste det finnas en eller flera ytor/polygoner inom respektive tätort. Kriterium 8: Tätorten skall ha haft minst en historisk översvämning med betydande konsekvenser eller en bedömning att en historisk översvämning som inträffar i dag kan få betydande konsekvenser. Kungsbacka var en av 18 orter som berördes av samtliga kriterier och det finns således risk för ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet vid en översvämning i Kungsbackaån. 21 Länsstyrelsen i Hallands län, Rapportering av översvämningsdirektivets första del för Halland. Dnr

30 4 Karta med avgränsning Länsstyrelsen har valt i denna samrådshandling att använda samma geografiska avgränsning som finns i hot- och riskkartorna. De åtgärder som föreslås fokuserar på detta område och berör hantering av flöden med samtliga återkomsttider. Den slutgiltiga avgränsningen kommer att göras efter samrådet då riskhanteringsplanens åtgärder har fastställs. 22 Figur 1. Karta över geografisk avgränsning för riskhanteringsplanens åtgärder. 22 MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. 14

31 5 Slutsatser från hot- och riskkartorna samt utdrag ur dessa som är viktiga för riskhanteringsplanen Under genomfördes steg 2 och hotkartor och riskkartor har tagits fram för samtliga områden med betydande översvämningsrisk. MSB har tagit fram en hotkarta för Kungsbackaån som redovisar 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Mer information om hotkartorna finns i rapporten Översvämningskartering utmed Kungsbackaån 23 och översvämningsutbredningen kan studeras i detalj i MSB:s visningstjänst för översvämningskarteringar. 24 Länsstyrelsen i Hallands län har tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som ansvarar för samordning av vattenförvaltningen i Västerhavets vattendistrikt, och Kungsbacka kommun tagit fram riskkartor och konsekvensbedömning för respektive flöde. Resultatet sammanfattas här nedan och riskkartorna finns i bilaga 1. Samtliga konsekvenser finns i beskrivna i sin helhet på Länsstyrelsens webbplats. 25 Följande konsekvensbeskrivning gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild. Omfattningen av risken för förorendingar i miljön, ras- och skred och avbrott i samhällsviktig verksamhet är inte helt utredd. Generellt visar också riskanalyser bara en nulägesbild och riskerna och förmågan att hantera dessa kan förändras över tid, vilket så också är fallet för Kungsbacka kommun och översvämningsriskerna i Kungsbackaån där både skydds- och beredskapsåtgärder vidtagits. I fortsättningen finns ett behov av att kontinuerligt revidera och uppdatera riskanalyserna för att pröva antaganden och kunna justera riskbilden. 5.1 Konsekvenser vid 50-årsflöde Påverkan på människors hälsa Vid ett 50-årsflöde påverkas inga personer direkt där de bor. Vattnet breder ut sig främst i områden norr om Varla och på obebyggd mark norr om Kungsmässan (köpcentrum). Den kommunala servicen eller annan samhällsviktig verksamhet påverkas inte Påverkan på ekonomisk verksamhet Det är få fastigheter som påverkas vid ett 50-årsflöde och få av dessa är huvudbyggnader och bostäder. Inga större transportleder eller broar påverkas, utan endast en industriväg och mindre delar av cykelvägar. Tågtrafiken kan eventuellt påverkas av hastighetsnedsättningar. Varken odlingsmark eller skogsmark påverkas. Inga arbetstillfällen påverkas. Sammanfattningsvis får ett 50-årsflöde mycket begränsade konsekvenser Påverkan på miljön Inom 50-årsflödet finns fåtal källor till risk för förorening. Förorenad mark av riskklass 1 eller 2, tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet eller Sevesoverksamhet översvämmas inte. Föroreningar kan däremot ändå komma att spridas, bland annat från förorenat dagvattnen. 23 MSB, Översvämningskartering utmed Kungsbackaån. ungsbacka%c3%a5n_kungsbacka.pdf 24 MSB, Visningstjänst - översvämningskarteringar Länsstyrelsen i Västra Götaland, Översvämningsförordningen. 15

32 Föroreningar kan ha negativ inverkan på mark, sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Eftersom det är oklart hur mycket föroreningar det finns och hur de sprids är det svårt att bedöma vilka konsekvenser det blir vid en översvämning i området. Vid en översvämning kan eventuella föroreningar försämra den ekologiska och kemiska statusen i vattendraget, kustvattenet och grundvattnet, vilket kan försvåra att en god status kan uppnås till Generellt kan översvämningar dra ut humusämnen i sediment och mark i vattnet, vilket ger en försämrad vattenkvalitet genom ökad grumlighet och färg. Den ökade humustransporten kan också leda till att partikelbundna föroreningar dras med och på det sättet kan påverka vattenkvalitén ytterligare. Sammanfattningsvis är det mycket oklart hur miljön påverkas vid en översvämning i Kungsbackaån Påverkan på kulturarvet Vid ett 50-årsflöde påverkas ytterkanten av Kungsbacka innerstad som är riksintresse för kulturmiljövården, ett kyrkligt kulturminne genom Kungsbacka gamla kyrkogård samt fasta fornlämningar med utberedning i huvudsak under mark. 5.2 Konsekvenser vid 100-årsflöde Påverkan på människors hälsa Vid ett 100-årsflöde drabbas nästan 400 personer (nattbefolkning). Det är framförallt boende vid delar av Signeskulle och Kolla som berörs, men det är oklart i vilken omfattning dessa personer och deras hem berörs. Ett 100-årsflöde når både anläggning för elförsörjning och ITkommunikation. Det är oklart hur allvarliga konsekvenserna blir. Vid elbortfall påverkas avloppssystemet. Fjärrvärmeverket påverkas inte av ett 100-årsflöde, men det är oklart hur distributionen påverkas. Den kommunala servicen påverkas genom att Lindälvsskolan delvis översvämmas. Ett äldreboende riskerar att översvämmas. Äldreomsorgen kan även påverkas om brukare av hemtjänst bor i de drabbade områdena. Enligt Statens geotekniska instituts (SGI) översiktliga kartering av förutsättningarna för skred (stabilitetsförhållanden) längs Kungsbackaån med biflöden så klassas större delen längs med ån som stabilitetszon IÖ. Detta är den högsta klassningen och den innebär att det finns förutsättningar för initialskred och att området kan översvämmas med återkomsttiden 100 år. Dessa områden finns i störst utsträckning där biflöden möter Kungsbackaån och vid åns mynning. Det går dock inte att bedöma hur stor risken är eller hur ett 100-årsflöde påverkar risken Påverkan på ekonomisk verksamhet Vid ett 100-årsflöde påverkas bostäder i form av både villor och flerbostadshus samt byggnader med samhällsfunktion och övriga byggnader. Delar av vägnätet i tätorten påverkas, till exempel översvämmas flera av vägarna till broarna, men det är oklart hur broarna och dess konstruktioner påverkas. E6 och Västkustbanan, som är riksintresse för väg respektive järnväg, påverkas inte. Odlingsmark och skogsmark påverkas, men får begränsade konsekvenser. 26 Fallsvik, J., Hågeryd, A.-C., [2007], GIS-baserad översiktlig kartering av förutsättningarna för skred längs Kungsbackaånmed biflöden, Consultant task on commission by the Kungsbacka Municipality, SGI Reg. No

33 Ca 170 arbetsställen påverkas, men det går inte att bedöma om samtliga inte kan fungera och i så fall hur allvarliga konsekvenserna blir. Industriområdet i Varla genom att vägar delvis översvämmas. Diverse kommersiell verksamhet, bland annat. ett köpcentrum, påverkas både direkt och indirekt av ett 100-årsflöde. Kostnaderna på samhället påverkas framförallt om samhällsviktiga system (till exempel elförsörjning) påverkas och hur länge avbrottet pågår. Det blir även ekonomiska konsekvenser i form av försäkringskostnader för fastigheterna och eventuell minskning av handel. Den samlade bedömningen är att det blir begränsade konsekvenser för ekonomisk verksamhet Påverkan på miljön Kungsbacka är en relativt ny stad och det visar sig också när det gäller förorenade områden, vilka är förhållandevis få till antalet jämfört med andra orter längst med kusten. Här har tidigare förekommit industrier främst inom textil-, verkstads- och trävarubranscherna. En del av dessa är numera områden förorenad mark riskklass 2. Ingen förorenad mark av riskklass 1, tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet eller Sevesoverksamhet översvämmas. Vid ett 100-årsflöd kommer en marina och ett båtvarv som tidigare använt båtbottenfärger att översvämmas. Marinan har även översvämmats tidigare så lättrörliga föroreningar kan ha försvunnit. Eventuell risk för föroreningsspridning finns också från en grafisk industri, ett gammalt färgeri, en plats för drivmedelshantering samt en kemtvätt. Informationen om dessa objekt är bristfälliga men risken för spridning av föroreningar kan inte uteslutas. Föroreningar som främst kan innebära en risk är klorerade lösningsmedel, oljeprodukter och bensin. I Varla industriområde finns inga tillståndspliktiga verksamheter, men de kan hantera avfall och kemikalier som kan spridas vid en översvämning. Föroreningar kan även komma från förorenat dagvatten som uppkommer när stora ytor översvämmas. Föroreningar har en negativ påverkan på mark, sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Det ökar risken för negativa vattenkemiska och vattenfysikaliska samt biologiska förändringar. Många ämnen är mycket skadliga för vattenlevande organismer. Kungsbackaåns slutliga recipient är Kungsbackafjorden, som är ett Natura 2000-område och naturreservat. Eftersom det är oklart hur mycket föroreningar det finns och hur de sprids är det svårt att bedöma vilka konsekvenser det blir vid en översvämning i området. Även känsliga områden för nitratpåverkan (Nitratdirektivet) och för näringsbelastning (UWWT-direktivet) som kan påverkas av eventuella föroreningar uppströms Påverkan på kulturarvet Vid ett 100-årsflöde påverkas en mängd kulturmiljöer av olika slag såsom fornlämningar, byggnader och bebyggelseområden av särskilt kulturhistoriskt värde. Följande miljöer berörs och finns utpekade och beskrivna i kommunens kulturmiljöprogram Bygd att bevara antaget av kommunfullmäktige den 4 februari 2014: Alafors som utgörs av en äldre kvarnplats. Hela området berörs. Norra förstaden strax öster om ån. Delar av området berörs av 100- årsflöde. Kungsbacka innerstad som är delvis även riksintresse för kulturmiljö. Delar av området berörs av 100- årsflöde. Västra villastaden. En liten del av området berörs av 100- årsflöde. Inom ovan nämnda områden finns särskilt utpekade byggnader av kulturhistoriskt värde. Inga byggnadsminnen eller statliga byggnadsminnen finns inom området. 17

34 Kungsbacka kyrka, som skyddas genom 4 kap. kulturmiljölagen (1988:950) (KML), skadas inte vid ett 100-årsflöde. Vid 100-årsflöde kommer hela/delar av ovan beskrivna områden att ställas under vatten. Detta kommer att leda till skador både på byggnader och på andra anläggningar så som broar, gator, planteringar, stenmurar m.m. som utgör betydande element i kulturmiljöerna. Skadetypen mellan objekten kommer sannolikt att variera. Det kan handla om betydande vattenskador på objekten eller att objekt raseras helt eller delvis. Det finns 14 registrerade fornlämningar inom översvämningsområdet för 100-årsflöde. Så länge marken ligger stabilt skadas troligtvis inte fornlämningarna. Om marken däremot rör sig genom skred eller liknande är risken stor att även fornlämningarna under mark skadas. För de fornlämningar som helt eller delvis ligger ovan mark föreligger samma risker och skadetyper som för den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen. Öster om ån i Kungsbacka ligger Kungsbacka Gamla kyrkogård som skyddas enligt KML. Här föreligger liknade risker som för fornlämningarna. Vid ett 100-årsflöde påverkas även ett arkiv. 5.3 Konsekvenser vid beräknat högsta flöde Påverkan på människors hälsa Vid beräknat högsta flöde (BHF) drabbas över 2000 personer (nattbefolkning). Vid BHF finns behov av att evakuera invånare i vissa områden. Det är dock oklart i nuläget exakt vilka områden som berörs och hur allvarliga konsekvenserna blir. Ett BHF når samma anläggningar som ett 100-årsflöde, men konsekvenserna kan bli mer omfattande. Det samma gäller ras- och skredrisk. Vid BHF-flöde bedöms konsekvenserna för kommunal service bli mycket allvarliga då stora delar av innerstaden påverkas. Där ligger även stadshuset. Den kommunala servicen påverkas genom att flertalet skolor drabbas, bland annat Lindälvsskolan och Aranässkolan. Ett stort äldreboende översvämmas Påverkan på ekonomisk verksamhet Kommunala och privata fastighetsbolag, privatpersoner och företag drabbas i större omfattning vid BHF. Broar riskerar att svämmas över, vilket leder till längre körsträckor. Två av vägarna in till innerstaden översvämmas och vissa områden kan bli isolerade. E6 och Västkustbanan, som är riksintresse för väg respektive järnväg, kommer att svämmas över vid vissa delar. Trafiken bör ledas om respektive stängas av. Ca 560 arbetstillfällen påverkas, men det går inte att bedöma om samtliga inte kan fungera och i så fall hur allvarliga konsekvenserna blir. Industriområdet i Varla påverkas genom att vägar översvämmas. Idrottsverksamhet i form av fotbollsplan och tennisbana vid Lindälvsskolan samt Inlags idrottsområde översvämmas Påverkan på miljön I det drabbade området förekommer något fler förorenad mark riskklass 2, men konsekvenserna på miljön vid BHF skiljer inte så mycket från 100-årsflödet. Omfattningen är i båda fallen oklar. 18

35 5.3.4 Påverkan på kulturarvet Vid ett BHF påverkas en mängd kulturmiljöer av olika slag såsom fornlämningar, byggnader och bebyggelseområden av särskilt kulturhistoriskt värde. Hela/delar av de områden som påverkas av 100-årsflöde kommer att drabbas i större omfattning vid BHF. Några byggnader inom riksintresset för kulturmiljövård (Kn 3 Kungsbacka innerstad) och två ytterligare fornlämningar kan drabbas vid BHF. Exakt omfattning av konsekvenserna på kulturarvet är oklar. 19

36 6 Mål för arbetet med riskhanteringsplanen Enligt 12 i översvämningsförordningen ska riskhanteringsplanen innehålla mål för hantering av översvämningsriskerna med särskilt beaktande av möjligheten att minska ogynnsamma konsekvenser för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Målen ska vara vägledande och syftar till att underlätta framtagande av åtgärdsförslag. Riskhanteringsplanen ska behandla de risker som finns i det avgränsade området för riskkartorna. Länsstyrelsen bedömer att det är mest relevant att vidta åtgärder för att begränsa konsekvenserna vid 50- och 100-årsflöde. Det högsta beräknade flödet är det värsta tänkbara scenariot och har en låg sannolikhet. Det finns dock anledning att vara medveten om konsekvenserna och vad en sådan översvämning skulle innebära för samhället i form av krisberedskapsåtgärder. Därför finns också mål formulerade för översvämningar oavsett återkomsttid. 6.1 Målstruktur Länsstyrelsen använder sig av den målstruktur som MSB rekommenderar i sin vägledning Övergripande mål MSB har även tagit fram övergripande mål för de fyra fokusområdena människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Samtliga mål i denna riskhanteringsplan följer de övergripande målen Resultatmål Resultatmålen är vägledande för arbetet med att identifiera behov av eventuella åtgärder. I möjligaste mån har formulerats för att vara mätbara och uppföljningsbara. Utgångspunkten har även varit att formulera resultatmål för de områden som förväntas få de mest ogynnsamma konsekvenserna av en översvämning. Resultatmålen är långsiktiga och gäller över tid, men kommer att utvärderas efter den första sexårscykeln Åtgärdsmål Åtgärdsmål har tagits fram för vissa områden för att förenkla identifiering och prioritering av åtgärder. De visar bland annat på vilka funktioner i samhället som behöver förstärkas och vilka effekter som förväntas. Åtgärdsmålen bör vara uppfyllda senast 2021 om inget annat anges Kunskapsmål Kunskapsmål har formulerats för att förtydliga vilka frågor som ytterligare behöver studeras dels för att kunna bedöma om vissa resultatmål redan uppfylls idag och dels för att få bättre beslutsunderlag för att bedöma vilka åtgärder som bör genomföras. Kunskapsmålen bör vara uppfyllda senast 2021 om inget annat anges MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. 20

37 6.2 Mål för människors hälsa Övergripande mål: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Ingen samhällsviktig verksamhet drabbas av en oacceptabel avbrottstid vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Samhällsviktig verksamhet kan återhämta sig vid en översvämning med en återkomsttid mer sällan än 100 år. Inte aktuellt Inte aktuellt Konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett 50- och 100- årsflöde är kartlagda och dokumenterade. Oacceptabel avbrottstid från identifierade samhällsviktiga verksamheterna inom riskområdet är tydliggjorda. Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun och identifierade samhällsviktiga verksamheter har ökad kunskap om behovet av åtgärder för att nå resultatmålet. De övergripande konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett beräknat högsta flöde är kända och berörda aktörer känner till möjliga åtgärder för att återhämta sig. Behovet av nätverk, kontaktvägar och ansvarsfördelning mellan berörda aktörer före, under och efter en översvämning är tydliggjort och uppfyllt. Inte aktuellt Berörda aktörer har en god förmåga att hantera en översvämning oavsett återkomsttid. Berörda aktörer har kännedom om varandras planer och rutiner för att hantera en översvämning. Det finns en planering för utrymning vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Behovet av utrymning vid 50- och 100-årsflöde är kartlagt. 21

38 Enskilda fastighetsägare, verksamhetsutövare och boende inom utbredningsområdet för beräknat högsta flöde har information om översvämningsrisken, sitt eget ansvar och det skydd samhället kan ge vid en översvämning, innan den inträffar Inte aktuellt Inte aktuellt Översvämningsrisk beaktas alltid vid ny bebyggelse oavsett återkomsttid. Inte aktuellt Inte aktuellt Tabell 2. Förslag på mål för människors hälsa Förändringar Sedan det tidiga samrådet har kunskapsmålet Konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett 50- och 100-årsflöde är kartlagda och dokumenterade och åtgärdsbehovet är tydligt för berörda aktörer. Dessa har även klargjort vilken avbrottstid som är oacceptabel för samhället omformulerats till tre kunskapsmål. Resultatmålet Inga bostäder behöver utrymmas vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare har tagits bort och istället har kunskapsmålet Behovet av utrymning vid 50- och 100-årsflöde är kartlagt flyttats till resultatmålet Berörda aktörer har en god förmåga att hantera en översvämning oavsett återkomsttid. Detta resultatmål har även kompletterats med ett åtgärdsmål: Det finns en planering för utrymning vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare istället för Det finns planer på hur räddning och evakuering ska genomföras i drabbat område. Ett par av resultatmålen har förändrats språkligt utan att betydelsen har förändrats, till exempel målet om information till allmänheten Bakgrund till mål för människors hälsa I dagens samhälle finns många verksamheter av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa, för samhällets funktionalitet samt för våra grundläggande värden. Dessa behöver fungera tillfredsställande även när samhället utsätts för störningar. Till en viss nivå har samhället möjlighet att förebygga, motstå och hantera översvämningar, men när det värsta händer måste fokus läggas på att hantera och återhämta sig från händelsen. I arbetet med riskkartan så identifierades en kunskapslucka när det gäller konsekvenser för samhällsviktig verksamhet, både för den kommunaltekniska försörjningen och för den som ägs av privata aktörer. Det finns god kännedom om vilka verksamheter som kan drabbas, men det behöver tydliggöras på vilket sätt samhället drabbas för att kommunen och övriga berörda aktörer ska kunna göra en tillräcklig planering. Målet för berörda aktörer bör alltid vara att ha en god krisberedskapsförmåga. För att säkerställa denna förmåga behövs etablerade nätverk. Aktörerna bör ha kännedom om varandras ansvar och rutiner för att hantera översvämningar. En stor del av samhällets 22

39 krisberedskapsförmåga och robusthet påverkas också av medborgarnas förmåga att hantera en krissituation. Det är därför viktigt att invånarna känner till översvämningsrisken och vilket ansvar de själva har och vad de kan förvänta sig av samhället. Många Kungsbackabor har erfarenhet från översvämningen 2006, men eftersom flera år har gått finns det skäl att lyfta frågan igen. 6.3 Mål för miljön Övergripande mål: Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Inga föroreningar sprids och orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter vid översvämningar med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Förorenade områden inom riskområdet för 50- och 100- årsflöde åtgärdas enligt vad som tillsynsmyndigheterna anser vara motiverat utifrån riskbilden. Inte aktuellt Tillsynsmyndigheterna (och eventuell verksamhetsutövare och/eller fastighetsägare) har kunskap om de förorenade områden (riskklass 2 eller högre om det upptäckts efter att planen har fastställts), vilka risker det innebär för miljön vid översvämningar vid 50- och 100- årsflöde. Möjliga konsekvenser på skyddsvärda områden vid en översvämning oavsett återkomsttid har kartlagts. Inga planerade åtgärder för att minska översvämningsrisker orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Tabell 3. Förslag på mål för miljön Inte aktuellt Inte aktuellt Bakgrund till mål för miljön I Hallands län finns drygt områden som är eller misstänkts vara förorenade. Inom det översvämningshotade området har fyra förorenade områden med riskklass 2 identifierats. Det finns även flera områden med riskklass 3 och 4 samt ej riskklassade. Det saknas kunskap om dessa områden när det gäller exakt plats, omfattning av förorening (ämnen och koncentration) samt hur föroreningen påverkas av en översvämning respektive påverkar miljön nedströms under en översvämning. Det behövs fortsatta inventeringar och provtagningar både för att kunna göra en säkrare riskbedömning och för att kunna vidta åtgärder. Länsstyrelsen tar varje år fram en prioriteringslista där de 30 mest prioriterade objekten ingår och utifrån den prioriteras bidrags- och tillsynsobjekt. Listan revideras allt eftersom nya resultat kommer in från inventeringsarbetet eller från undersökningar och utredningar. Listan innehåller objekt där antingen den kommunala nämnden eller länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Utöver prioriteringslistan bedriver länsstyrelsen ytterligare tillsynsarbete 23

40 med andra objekt och pågående industriella verksamheter. En del av tillsynen sker också i samband med exploatering av förorenade områden. Länsstyrelsen har också ett uppdrag att inventera förorenade områden, vilket görs utifrån olika teman, till exempel inventering av deponier. Sedan konsekvensbeskrivingen 2013 (se kapitel 4) genomfördes har ny information inhämtats och det kan bli aktuellt med ett nytt område med riskklass 1 eller 2. Svinholmens före detta avfallsanläggning (Svinholmen 1:1) från 1976 ligger inom riskområdet för 100-årsflöde och Natura 2000 och innehåller troligen farligt avfall. Detta visar att det finns behov av att fortsätta inhämta kunskap om områden där marken kan tidigare ha förorenats. I det fortsatta arbetet med att skydda andra värden än miljön (människors hälsa, kulturarvet och ekonomiska värden) bör miljöaspekten beaktas så att inga planerade åtgärder orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Här behöver aktörerna vara uppmärksamma på att vissa förebyggande åtgärder kan få positiva respektive negativa konsekvenser på olika områden och hänsyn behöver därför tas till olika intressen. 6.4 Mål för kulturarvet Övergripande mål: Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Kungsbacka innerstad som är riksintresse för kulturmiljövården skadas inte i sådan omfattning att kulturmiljövärdet försvinner vid översvämning med det beräknade högsta flödet. Inte aktuellt De övergripande konsekvenserna för riksintresset vid ett beräknat högsta flöde är kända och berörda aktörer känner till möjliga åtgärder för att skydda eller återhämta sig. Kungsbacka Gamla kyrkogård skadas inte vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Kungsbacka Gamla kyrkogård ska skyddas genom temporära eller permanenta lösningar. Omfattning av skador på Kungsbacka Gamla kyrkogård vid en översvämning är utredda. Kända fornlämningar skadas inte vid översvämningar med det beräknade högsta flödet eller lägre. Tabell 3. Förslag på mål för kulturarvet. Inte aktuellt Länsstyrelsen har kunskap om samtliga kända fornlämningar och dess värde, sårbarhet och skyddsmöjligheter vid översvämning med det beräknade högsta flödet Bakgrund till mål för kulturarvet Vid det beräknade högsta flödet drabbas endast de yttre delarna av riksintresset vilket innebär att värdet av innerstaden som helhet inte skadas, men det kan ändå vara relevant att skydda dessa delar. Riksintresset sammanfaller med stadskärnan och verksamhet som är relevant för människors hälsa och samhällets funktionalitet är värden som brukar prioriteras högst vid en krissituation. Det kan antas att de skyddsåtgärder som vidtas för att skydda människors hälsa också får en positiv skyddseffekt på riksintresset. 24

41 Det är viktigt att fastighetsägare känner till riskerna med en översvämning och att de har möjlighet att vidta rimliga åtgärder för att skydda sin fastighet. Risken för att riksintresset skadas som helhet föreligger endast vid beräknat högsta flöde, men länsstyrelsen bör bevaka kulturmiljöintresset vid en eventuell översvämning oavsett flöde. Kungsbacka Gamla kyrkogård innehåller både emotionella värden och värden för kulturmiljön. Det behöver klargöras hur dessa värden påverkas vid en översvämning, för att kunna skydda dessa. Arvika kyrkogård drabbades 2000 av en översvämning och då tvingades församlingen stänga flera lokaler, bland annat krematoriet. Gravsättningen fick givetvis också skjutas fram. En översvämning kan också leda till sättningsskador och risk för att gravstenar ska välta. 28 Begravningsverksamhet är samhällsviktig verksamhet och bör fungera även vid kris. Se information från Rådet för begravningsfrågor. 29 Länsstyrelsen rekommenderar ovanstående mål, men har endast möjlighet att bidra till kunskapsmålet genom att utreda mer noggrant och informera. Länsstyrelsen har inte möjlighet att vidta eventuella skyddsåtgärder då det faller inom fastighetsägarens ansvar. Det saknas specifik kunskap om hur de fornlämningar som finns i riskområdet ska skyddas och för att kunna göra bedömningar av åtgärdsbehov behövs mer information om till exempel ras- och skredrisk och fornlämningarnas känslighet. 6.5 Mål för ekonomisk verksamhet Övergripande mål: Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Trafiken i Kungsbacka tätort utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inte aktuellt Konsekvenserna på det regionala och lokala vägnätet och möjliga åtgärder för att undvika avbrott ska klargöras. Infrastruktur med riksintresse (väg eller järnväg) utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid en översvämning oavsett återkomsttid. Inte aktuellt Berörda aktörer klargör vilken avbrottstid som är oacceptabel för samhället. Väsentlig ekonomisk verksamhet tar inte stor direkt skada vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Tabell 4. Förslag på mål för ekonomisk verksamhet. Inte aktuellt Konsekvenserna på väsentlig ekonomisk verksamhet vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare ska vara kända för berörda aktörer. 28 Kyrkogården# Katastrofberedskap. 29 Rådet för begravningsfrågor. Krisberedskap i begravningsverksamheten. 25

42 6.5.1 Förändringar Sedan det tidiga samrådet har resultatmålet Trafikflödet och kommunikationerna ska fungera vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare omformulerats till Trafiken i Kungsbacka tätort utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Detta för att det inte förväntas att alla trafikleder ska vara öppna vid ett 100-årsflöde då det inte är kostnads-effektiv att skydda samtliga vägar Bakgrund till mål för ekonomisk verksamhet Det är inte känt hur framkomsten på vägnätet i tätorten påverkas. Mål för E6 och Västkustbanan föreslås då det behöver klargöras vilka krav samhället och Trafikverket har på redundans. Inom riskområdet för ett 100-årsflöde vistas ungefär personer och där finns det ca 170 arbetsställen. Det behöver klargöras i vilken omfattning företag drabbas och vilken påverkan det indirekt får på samhället. 26

43 7 En redovisning av åtgärder som föreslås och hur prioriteringar genomförts Länsstyrelsen vill genom riskhanteringsplanen försöka ge en helhetsbild över vilka åtgärder som har genomförts och pågår och vilka som kan vara nödvändiga på sikt. Genomförda och pågående åtgärder samt de åtgärdsförslag som kommit upp under arbetets gång beskrivs inledningsvis. Därefter presenteras vilka åtgärder som Länsstyrelsen i nuläget ser som realistiska och som bör prioriteras i riskhanteringsplanen. Åtgärderna delas upp utifrån vilket fokusområde de anses minska konsekvensen på och vilket mål de anses försöka uppfylla. 7.1 Genomfört och pågående arbete Efter översvämningen i december 2006 har flera åtgärder vidtagits för att säkra fastigheter, till exempel har en skyddsmur byggts utanför Kungsmässan (köpcentrum) och invallningar har skett bland annat vid Tennishallen. Omfattande invallningar har inte gjorts av kostnadsskäl och rasrisk (Kungsbacka centrum ligger på ett lerområde). Flyttbara skydd (plastpallar) har införskaffats. Ett förvarningssystem med flödesmätare, regn- och havsvattenprognoser har tagits fram. Pumpstationer och backventiler har säkrats. Länsstyrelsen bedömer därför att hanteringsförmågan i Kungsbacka kommun har förbättrats. 30 Kommunstyrelsens arbetsutskott lade inriktningen för ett långsiktigt arbete för att översvämningssäkra Kungsbackaån den 27 november Inledningsvis innebar det att redovisa vilka åtgärder som kan bli aktuella för att skydda översvämningshotad befintlig och planerad bebyggelse kopplat till den fördjupade översiktsplanen (som antogs 2009). Detta gjordes genom en utredning som utfördes av DHI. Utredningen syftade till att sammanställa befintliga utredningar, föreslå och bedöma rimligheten av olika åtgärdsalternativ, kostnadsberäkna åtgärder och beskriva minskade konsekvenser. Arbetet utfördes i nära samarbete med Teknik och för att kunna utvärdera olika åtgärdsalternativ togs också en hydraulisk modell fram och översvämningsytor redovisades. I utredningen gavs rekommendationer på kort och lång sikt. 31 Här presenteras en tabell över åtgärdsförslagen från DHI och en uppföljning som gjorts över dessa i samband med framtagande av riskhanteringsplan och MKB. Rekommendationer på kort sikt Åtgärd Ta fram ett prognossystem för nivåer och flöden i ån Riva bron vid Kraftvägen för att öka genomströmning Uppföljning Genomförd. Floodwatch är ett fungerande prognossystem för vattennivåer och regn. 32 Delvis genomförd. Körbanan över bron är riven, men fundamentet kvar. En ny bro har byggts en bit nedströms. Åtgärden bedöms ha gett förbättring. 30 Länsstyrelsen i Hallands län, Rapportering av översvämningsdirektivets första del för Halland. Dnr DHI, Kungsbackaån översvämningsutredning. 32 DHI, Floodwatch Prognossystem för Kungsbackaån. Vattennivåer och regn. 27

44 Bygga vallar vid Signeskulle, Fyren och Kolla Säkerställa utflöde av dagvatten Återkommande rensning av ån på sträckan Hede till havet för att minska friktionen. Översvämningsskydd har byggts vid Signeskulle (Strandgatan mellan Borgmästaregatan och slutet av Strömgatan). 33 Övriga områden kan i nuläget skyddas av mobila vallar. En översyn av dagvattenhanteringen i drabbade områden har genomförts. Ingen muddring utförd eller planerad. Rekommendationer på lång sikt Åtgärd Utjämning av flöden genom magasinering uppströms Alafors och Lindome. Invallning av åns nedre delar för att minska risken för översvämningar på grund av höga havsvattenstånd. Skyddsvall mot havet och utpumpning av hela å-flödet. Tabell 5. DHI:s rekommendationer på kort och lång sikt. Uppföljning Åtgärden är inte planerad i nuläget. Åtgärden är inte planerad i nuläget. Åtgärden är inte planerad i nuläget. Kommunen beaktar även översvämningsrisken i den fysiska planeringen bland annat genom rekommendationer för lägsta golvhöjd i olika avsnitt längs ån i den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad. Rekommendationerna baseras på den hydrauliska modellen Under togs ett gestaltningsprogram för Kungsbackaån fram och där beskrivs huvudidéer om hur de höga naturvärdena längs med ån ska tas tillvara och förstärkas. 35 Åtgärder för att skydda översvämningshotade områden ska genomföras med hänsyn till gestaltningsprogrammet, till exempel genom att en åtgärd gör årummet mer tillgängligt samtidigt som den skyddar bostäder och annan verksamhet från översvämningar. Kommunen bedriver fortsättningsvis arbete för att minska översvämningsrisken genom fortsatta utredningar och krisberedskapsplanering. Eftersom fysiska skyddsåtgärder har genomförts sedan översvämningskarteringen togs fram 2013 så bör en ny riskkartering göras för att kunna bedöma både effekt av åtgärder och behov av nya skyddsåtgärder. Ett åtgärdsförslag är därför att behovet av revidering av riskkartorna ses över årligen i samband med den årliga uppföljningen av riskhanteringsplanen. Behov av fortsatta åtgärder har kommit upp under möten mellan Länsstyrelsen och Kungsbackaåns vattenråd respektive Kungsbacka kommun. Det som har tagits upp och diskuterats är bland annat: Undersöka möjligheten att anlägga våtmarker eller fördröjningsmagasin uppströms Alafors och Lindome. Samordna information till och avtal med markägare över länsgränsen om fysiska åtgärder ska vidtas. Kontrollera säkerheten på dammar (sjöar) uppströms. Involvera försäkringsbolag i arbetet med att hantera översvämningsrisken. 33 Kungsbacka kommun, Kungsbackaån översvämningsskydd Kungsbacka kommun, Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. /F%c3%96P%20Kungsbacka%20stad.pdf 35 Kungsbacka kommun, Gestaltningsprogram för Kungsbackaån. 28

45 Öka samverkan mellan Kungsbacka kommun och Mölndals stad, men även mellan övriga aktörer som har ansvar för att minska översvämningsrisken. Genomföra åtgärder samordnat med intresset att minska översvämningsrisker och andra samhällsintressen. Visa tydlighet i vad som gäller vid fysisk planering utmed Kungsbackaån och kommunicera ställningstaganden och konsekvenser av dessa till allmänheten. Dessa åtgärdsförslag bör fortsättningsvis diskuteras för att kunna preciseras och bedöma prioritet. Flera aktörer berörs av förslagen, bland annat Länsstyrelsen i Hallands och Västra Götalands län, Kungsbacka kommun, Mölndals stad, Trafikverket, markägare och försäkringsbolag. Samtliga åtgärdsförslag bör omhändetas i en fortsatt diskussion på initiativ av Kungsbacka kommun i samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län. 7.2 Förslag på åtgärder Länsstyrelsen föreslår att följande 28 åtgärder inkluderas i riskhanteringsplanen för att kunna följas upp i enlighet med översvämningsförordningen. Åtgärderna delas upp utifrån dess möjligheter att minska ogynnsamma konsekvenser för människors hälsa, miljön, kulturarvet respektive ekonomisk verksamhet. En del åtgärder förväntas få en positiv effekt på flera områden. Mer information om hur åtgärderna är kopplade till målen finns i bilagorna Åtgärder för människors hälsa Här presenteras Länsstyrelsens förslag på 14 åtgärder för att minska risken att människors hälsa påverkas negativt vid en översvämning. Åtgärd Övergripande mål: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga utifrån en översvämning i riskområdet. Inkludera identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet i länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Tydliggöra behov av åtgärder som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga utifrån en översvämning i riskområdet. Samtliga fyra åtgärder kan genomföras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att identifiera, analysera och dokumentera regionala risker. Det finns numera även stöd för arbetet finns i MSB:s vägledning för skydd av samhällsviktig verksamhet. För att få ett användbart resultat krävs samordning med Kungsbacka kommuns arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt deltagande från verksamhetsutövare. Samtliga tre åtgärder kan genomföras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att identifiera, analysera och dokumentera regionala risker. Eftersom Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, samhällsviktig verksamhet Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: 29

46 Inkludera identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet i länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Genomföra kunskapshöjande åtgärder om kontinuitetshantering tillsammans med identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet. Utveckla samverkan vid hantering av översvämning i Kungsbackaån genom att identifiera berörda aktörer och bygga nätverk. Initiera arbete för att klargöra rutiner för hantering av översvämning i Kungsbackaån i relevant nätverk. Med stöd av länsstyrelsens riktlinjer för utrymningsplanering tydliggöra risker, behov, möjligheter och svårigheter med en utrymning. Delta i tillsyn av Räddningstjänsten Storgöteborg tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att ta upp räddningstjänstens hantering av översvämningsrisken i Kungsbackaån. Fortsätta underhålla och utveckla prognossystemet Floodwatch. resultatmålet berör översvämningar med låg sannolikheten får åtgärderna en lägre prioritet. Även här krävs samordning med Kungsbacka kommuns arbete med riskoch sårbarhetsanalys samt deltagande från verksamhetsutövare. I Hallands län finns fyra älvgrupper, varav Länsstyrelsen i Hallands län är samordnande för tre. Det bör undersökas om motsvarande nätverk kan utvecklas för Kungsbackaån. Under arbetet med riskhanteringsplanen har det varit påtagligt att det saknas ett nätverk för att diskutera och hantera översvämningsproblematiken i Kungsbackaån. För att åtgärden ska kunna genomföras krävs ett intresse från offentliga och privata aktörer med verksamhet utmed vattendraget att delta. Det finns inga specifika krav att kommuner ska ha en planering för utrymning vid översvämningar. Länsstyrelsen har genom ett projekt under försökt att öka kunskapen om utrymning i länet. Utrymningsproblematik är aktuell inom kärnenergiberedskapen. Möjlighet finns att nyttja lärdomar på Kungsbacka tätort. För att få ett användbart resultat krävs samordning med Kungsbacka kommun. Länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län har en överenskommelse om vad som gäller vid tillsyn av Räddningstjänsten Storgöteborg. Det är möjligt för Länsstyrelse i Hallands län att delta vid tillsynsbesök. Tidsplanen är beroende av Länsstyrelsens i Västra Götaland tillsynsplan. Kungsbacka kommun har ett fungerande prognossystem, men underhåll och förbättringsåtgärder behövs även i fortsättningen. Åtgärder för att uppnå målet kommer att vidtas kontinuerligt. Kungsbacka kommun, samhällsviktig verksamhet Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, Mölndals kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg, vattenrådet, Trafikverket, verksamhetsutövare Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelserna i Hallands län och Västra Götalands län Deltagare: Räddningstjänsten Storgöteborg Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Kungsbacka kommun Prioritering: Hög 30

47 Informera om översvämningsrisken, den enskildes ansvar och befintliga rutiner för hantering av översvämning samt övrig relevant information på länsstyrelsens webbplats. Bevaka frågan och ställa krav enligt PBL i ärenden gällande översiktsplaner och detaljplaner utmed Kungsbackaån. Tabell 6. Förslag på åtgärder för människors hälsa. Länsstyrelsen har ett ansvar att informera länets invånare om regionala risker. Det är även självklart att resultat från arbetet med översvämningsförordningen bör publiceras på länsstyrelsens webbplats. Hänvisningar till MSB:s webb kan behövas. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr som beskriver den enskildes ansvar. Åtgärden är en del av länsstyrelsens krisberedskapsansvar. För att uppnå målet om lättillgänglighet är det viktigt att hänvisning eller motsvarande information finns på Kungsbacka kommuns webbplats, som besöks mer frekvent av målgruppen. Om information om gränsdragningen mellan eget ansvar och räddningsinsatser vid t.ex. källaröversvämningar ska gå ut behövs deltagande från Räddningstjänsten Storgöteborg. Länsstyrelsen har ett ansvar enligt PBL. Åtgärder för att uppnå målet kommer att vidtas kontinuerligt. Tidsplan: 2016 Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg, MSB Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Åtgärder för miljön Här presenteras Länsstyrelsens förslag på sex åtgärder för att minska risken att miljön påverkas negativt vid en översvämning. Övergripande mål: Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning. Tidsplan Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Ansvarig/Deltagare Prioritering I de fall där det bedöms att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet ska länsstyreslen, där det är möjligt, ställa krav på undersökningar och eventuellt sanering. Länsstyrelsen ska även beakta förorenade områden inom 100-flöde i proriteringen av de områden som bör åtgärdas. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört en bedömning, enligt miljötillsynsförordningen, om vem som är tillsynsmyndighet för potentiellt förorenade områden i riskklass 1 och 2. Tillsynsmyndighetens uppgift är sedan att driva arbetet med de förorenade områdena framåt. Ett av de första stegen blir att utföra en ansvarsutredning för att ta reda på om det finns någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som har ett ansvar enligt 10 kap miljöbalken. Detta görs för att veta vem myndigheten kan rikta krav om undersökningar och eventuella efterbehandlingsåtgärder gentemot. I de fall där ansvarig saknas och föroreningssituationen bedöms som allvarig har länsstyrelsen möjlighet att Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun Prioritering: Låg 31

48 söka statliga medel. Statens medel är dock mycket begränsade och endast de mest prioriterade områdena i landet kan beviljas medel. Länsstyrelsen tar varje år fram en prioriteringslista på 30 förorenade områden och utifrån den prioriteras bidrags- och tillsynsobjekt. Det är därför osäkert om eller när objekten längs med Kungsbackaån kommer att kunna utredas vidare om det inte finns någon ansvarig enligt miljöbalken. I de fall där det bedöms att kommunen är tillsynsmyndighet ska kommunen, där det är möjligt ställa, krav på undersökningar och eventuellt sanering. Kommunen ska även beakta förorenade områden inom 100-flöde i proriteringen av de områden som bör åtgärdas. Ta upp de beskrivna riskerna enligt steg 2 i arbete med översvämningsförordningen i tillsynsvägledningen och diskutera lämplig prioritering med kommunen. Genomföra en generell bedömning och ge kriterier för vad långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter innebär i fallet Kungsbackaån. Kartlägga möjliga konsekvenser på skyddsvärda områden vid en översvämning oavsett återkomsttid. Bevaka att inga åtgärder i riskhanteringsplanen orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Tabell 7. Förslag på åtgärder för miljön. Länsstyrelsen har genom miljötillsynsförordningen (2011:13) ett uppdrag att ge tillsynsvägledning till kommunerna. Länsstyrelsen genomför tillsynsvägledning till kommunen bland annat angående tillsyn och prioritering av förorenade områden. Det behövs ytterligare kunskap om påverkan på miljön vid översvämningar, t.ex. från förorenade områden, för att kunna besluta om några åtgärder krävs för att skydda miljön. Länsstyrelsen har bedömt att riskhanteringsplanen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap MB. I framtagen MKB görs en bedömning av miljöpåverkan från åtgärder enligt riskhanteringsplanen. Åtgärden kan genomföras som en del av uppföljningen av MKB och riskhanteringsplanen. Åtgärder för att uppnå målet kommer således att vidtas kontinuerligt. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Prioritering: Måttlig Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, övriga åtgärdsansvariga Prioritering: Hög 32

49 7.2.3 Åtgärder för kulturarvet Här presenteras Länsstyrelsens förslag på fyra åtgärder för att minska risken att kulturarvet påverkas negativt vid en översvämning. Övergripande mål: Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning. Åtgärd Genomföra projektet "Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige", där kulturvärden identifieras och utvärderas för deras sårbarheter mot klimatförändringar däribland stigande vatten. Utreda hur Kungsbacka Gamla kyrkogård påverkas vid en översvämning med en återkomsttid på 50 och 100 år. Informera fastighetsägare om risken vid en översvämning med en återkomsttid på 50 och 100 år. Utreda hur kända fornlämningar inom riskområdet påverkas vid en översvämning med det beräknade högsta flödet. Tabell 8. Förslag på åtgärder för kulturarvet. Bakgrund och genomförbarhet Ett projekt för att göra en regional översikt över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet har påbörjats inom Västra Götalands och Hallands län. Syftet är att ta fram underlag för att kunna ge åtgärdsförslag för att hantera de förändringar som kan hota, skada eller på annat sätt påverka kulturarvet. Kungsbacka Gamla kyrkogård innehåller både emotionella värden och värden för kulturmiljön. Det behöver klargöras hur dessa värden påverkas vid en översvämning, för att kunna skydda dessa. Arvika kyrkogård drabbades 2000 av en översvämning och då tvingades församlingen stänga flera lokaler, bland annat krematoriet. Gravsättningen fick givetvis också skjutas fram. En översvämning kan också leda till sättningsskador och risk för att gravstenar ska välta. 36 Begravningsverksamhet är samhällsviktig verksamhet och bör fungera även vid kris. Se information från Rådet för begravningsfrågor. 37 Länsstyrelsen har möjlighet att utreda mer noggrant och informera, men det faller inom fastighetsägarens ansvar att vidta skyddsåtgärder. Åtgärden inkluderas i ovan nämnda projekt Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige genom en generell studie. Därigenom får Länsstyrelsen information om behov av nya åtgärder. Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västarvet, Länsstyrelsen i Hallands län Prioritering: Hög Tidsplan: 2016 Ansvarig: Länsstyrelsen, Fastighetsägare Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Prioritering: Hög 36 Kyrkogården# Katastrofberedskap. 37 Rådet för begravningsfrågor. Krisberedskap i begravningsverksamheten. 33

50 7.2.4 Åtgärder för ekonomisk verksamhet Här presenteras Länsstyrelsens förslag på fyra åtgärder för att minska risken att ekonomisk verksamhet påverkas negativt vid en översvämning. Åtgärd Övergripande mål: Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Identifiera konsekvenserna på det regionala och lokala vägnätet. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Trafikflöden och kommunikationer är viktiga för att det vardagliga i samhället ska fungera. Vid en översvämning riskerar vägar att svämmas över och det behöver då klargöras vilken nivå av framkomlighet som krävs för att samhällsviktig verksamhet ska fungera, t.ex räddningstjänst och hemtjänst. Länsstyrelsen ansvarar för att identifiera regionala risker. Kommunens deltagande behövs för att få fram de lokala riskerna och göra resultatet mer användbart. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Identifiera väsentlig ekonomisk verksamhet som berörs och utred konsekvenserna vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Tabell 9. Förslag på åtgärder för ekonomisk verksamhet. I arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen samlar Länsstyrelsen in underlag om regionala risker från bl.a. sektorsmyndigheter. E6 och Västkustbanan är av nationellt intresse. Länsstyrelsen ser ett behov av att klargöra förväntningar på framkomlighet även vid mycket osannolika översvämningar, t.ex. det beräknade högsta flödet. Framförallt Trafikverkets deltagande behövs för att få ett användbart resultat och eventuella åtgärder ska kunna vidtas. Länsstyrelsens fokus är i första hand att undersöka om det finns risk för regionala konsekvenser. För att få med de lokala perspektiven behövs både kommunen och verksamhetsutövare. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, verksamhetsutövare, fastighetsägare Prioritering: Låg 7.3 Prioritering av åtgärder Åtgärderna har prioriterats med en tregradig skala (låg, medel, hög) utifrån relevans och genomförbarhet. Det åtgärder som syftar till att skydda samhällsviktig verksamhet prioriteras högt, men även åtgärder som är relativt enkla att genomföra har fått en hög prioritet. Åtgärder med lägre prioritet omfattar beredskap för översvämningar som inträffar mer sällan än med 100-års återkomsttid eller områden där Länsstyrelsen inte har så stor möjlighet att genomföra 34

51 en förändring. I det fortsatta arbetet kan åtgärder behöva värderas utifrån kostnadsnyttoperspektiv. 35

52 8 En redovisning av åtgärder som vidtas enligt 5 kap MB, 6 kap MB, och lag om att förebygga storskaliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) som har anknytning till översvämningar 8.1 Åtgärder enligt 5 kap MB I riskhanteringsplanen är det relevant att beakta de åtgärder enligt 5 kap Miljöbalken (MB) som bidrar till att miljökvalitetsnormer för vatten uppnås. Dessa åtgärder tas fram inom Vattenförvaltningens åtgärdsprogram för Västerhavet Det bör bedömas om och hur åtgärderna påverkar risken för översvämning. Samordning med vattenförvaltningen kommer att intensifieras efter respektive samråd och en bedömning kommer att göras efter samråden. I bilagan till åtgärdsprogrammet presenteras en sammanställning av åtgärdsförslag för att uppnå god status i Kungsbackaån. Här finns bland annat åtgärder som innebär fysiska förändringar av vattendrag och som kan innebära påverkan på översvämningsrisken. En sjö och åtta vattendrag har bedömts ha förbättringsbehov gällande fysiska förändringar. Fyra vattenförekomster behöver förbättras på grund av flödesförändringar och en vattenförekomst behöver förbättras på grund av morfologiska flödesförändringar. De åtgärder som föreslås och som eventuellt kan påverka översvämningsrisken är ekologiskt funktionella skyddszoner, fiskväg eller utrivning av vandringshinder och omläggning eller byte av vägtrumma. Det kan även finnas behov av att samordna förslaget om inrättande av skyddszoner i jordbruksmark för att förhindra övergödning med åtgärder för att minska översvämningsrisken Åtgärder enligt 6 kap MB Åtgärder enligt 6 kap MB är åtgärder som kräver tillstånd enligt 9 kap MB (miljöfarlig verksamhet), 10 kap MB (verksamheter som orsakar miljöskador) och 11 kap MB (vattenverksamhet). Inga sådana verksamheter förekommer inom riskområdet och således är inga åtgärder aktuella. 8.3 Åtgärder enligt Sevesolagen Inga verksamheter som omfattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) förekommer inom riskområdet och inga åtgärder är aktuella. 38 Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Samråd Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Samrådshandling. Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde bilaga1-ap.pdf 36

53 9 Sammanfattning av miljöbedömningen och MKB:n som tagits fram i arbetet I den inledande miljöbedömningen som presenterades i augusti 2014 så bedömde Länsstyrelsen att samtliga resultatmål enbart ger en positiv effekt på sina respektive fokusområden. Resultatmålen för människors hälsa och säkerhet bedömdes dessutom ge positiva effekter på både kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Det fanns dock ett behov av att undersöka den totala effekten i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I MKB:n bedöms konsekvenserna av riskhanteringsplanen i sin helhet, men även kortsiktiga åtgärder som tidigare föreslagits av DHI. Bedömningen har jämförts med ett nollalternativ där inga åtgärder görs. Konsekvensanalysen har delats in i de delsträckor som omfattas i åtgärdsförslagen med fokus på stads- och landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv samt människors hälsa, samhällsviktig verksamhet och infrastruktur. Se den samlade bedömningen i konsekvensmatrisen på följande sida. Resultaten visar att åtgärderna kommer att medföra både negativa och positiva konsekvenser för de olika fokusområdena. Den negativa påverkan är dock ofta övergående och kortvarig varför konsekvenserna generellt blir små. I jämförelsen med nollalternativet har planen en positiv påverkan och medför positiva konsekvenser för samhället och miljön vid ett framtida översvämningsscenario. Målen i riskhanteringsplanen uppnås inte helt i och med riskhanteringsplanens åtgärdsförslag. När det gäller mål för miljön uppfylls de inte om förorenade områden kommer att översvämmas. Översvämning av dessa områden kan leda till förorening av Kungsbackafjorden. Målet för kulturarvet bedöms inte kunna uppnås då det finns risk för översvämning av en fornlämningsyta. Genom åtgärderna enligt riskhanteringsplanen kommer risken för påverkan på människors hälsa att minska och målet uppfylls, men fler åtgärder behövs för att underlätta för tillgång till de verksamheter som har särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa och för samhällets funktionalitet. Mål för ekonomisk verksamhet bedöms inte uppnås då kommunikationsleder som leder över ån kommer att påverkas vid ett 100-årsflöde. Den samlade bedömningen är att de åtgärder som granskats i sig inte gör att alla målen i riskhanteringsplanen uppfylls. Ytterligare arbete måste göras både på lång och kort sikt för att nå måluppfyllnad. MKB:n ger en ökad insikt i det väsentliga i att fortsätta arbetet med de planer som kommunen har med de långsiktiga åtgärderna tillsammans med ytterligare mer specifika och detaljerade utredningar. I MKB:n görs även en bedömning av hur åtgärder enligt riskhanteringsplanen kan påverka Sveriges miljömål. Samtliga miljömål påverkas positivt, förutom Levande sjöar och vattendrag. Miljömålet får även en tillfällig negativ påverkan om åtgärden med muddring och rensning av Kungsbackaån kommer att genomföras. Åtgärderna kan ha viss negativ påverkan på fiskbeståndet i Kungsbackaån men kompensationsåtgärder kan vidtas för att minska denna påverkan. 40 Det kan även lyftas att miljömålet God bebyggd miljö kan påverkas negativt om fysiska skydd, såsom vallar, anläggs utan tanke på gestaltning med hänsyn till stads- och landkapsbilden. Utförda åtgärder vid Signeskulle visar på ett gott exempel där funktion och utformning hanterats parallellt med ett lyckat resultat. 40 COWI AB, Miljökonsekvensbeskrivning. Rishanteringsplan för översvämningsrisker i Kungsbacka. 37

54 Åtgärd Stads- och landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Människors hälsa Rivning av bro Kraftvägen* Permanent vall Signeskulle* Mobila vallar * Fyren* Kolla* 0 +1 Muddring och miljöpåverkande muddring och rensning** av Kungsbackaån Total påverkan av samtliga åtgärder * Dessa åtgärder är redan utförda av Kungsbacka kommun ** Kommunen rensar kontinuerligt genom att ta bort bl.a. skräp och vassröjning Tabell 10. Konsekvensmatris är hämtad från kapitel 5 i MKB:n och ger en samlad bedömning av påverkan på samtliga miljöeffektkategorier. 38

55 10 Sammanfattning av samråd och justeringar efter samråd Skrivs efter samrådet. 11 Beskrivning av uppföljningen av planen och MKB:n Länsstyrelsen ansvarar för uppföljning av riskhanteringsplanen och MKB:n och kommer årligen att redovisa uppföljningen av planen till MSB. Länsstyrelsen I enighet med MSB:s vägledning 41 kommer den årliga uppföljningen att innehålla en sammanfattning av genomförda åtgärder, eventuella ändringar i planen samt eventuella justeringar av hot- och riskkartor. I samband med den årliga redovisningen kommer även planens MKB att ses över. Länsstyrelsen kommer att initiera en process för att möjliggöra samverkan och insamling av information till uppföljningen. När början av nästa arbetscykel infaller 2021 kommer uppföljningen att innehålla en beskrivning av genomförda åtgärder och eventuell förklaring av de åtgärder som var planerade i den förra planen men som inte har vidtagits samt en beskrivning av nytillkomna åtgärder sedan den förra riskhanteringsplanen togs fram. Då kommer även underlaget framtaget från de kunskapsuppbyggande åtgärderna som vidtas under den första sexårscykeln att användas som underlag för framtagande av de nya åtgärderna. Om fler fysiska skyddsåtgärder vidtas finns det behov av att hotkartorna uppdateras, för att kunna göra en korrekt bedömning av riskerna enligt riskkartorna och åtgärdsbehoven i riskhanteringsplanen. Behovet av revidering av riskkartorna ses över årligen i samband med den årliga uppföljningen av riskhanteringsplanen. Därefter kan Länsstyrelsen påtala för MSB om det finns behov av att uppdatera hotkartorna. 41 MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. teringsplaner.pdf 39

56 12 Referenser COWI AB, Miljökonsekvensbeskrivning. Rishanteringsplan för översvämningsrisker i Kungsbacka. DHI, Kungsbackaån översvämningsutredning. DHI, Floodwatch Prognossystem för Kungsbackaån. Vattennivåer och regn. Fallsvik, J., Hågeryd, A.-C., [2007], GIS-baserad översiktlig kartering av förutsättningarna för skred längs Kungsbackaånmed biflöden, Consultant task on commission by the Kungsbacka Municipality, SGI Reg. No Föreskrift (MSBFS 2013:1) om riskhanteringsplaner Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Kungsbacka kommun, Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. %c3%a4llsplanering/f%c3%96p%20kungsbacka%20stad.pdf Kungsbacka kommun, Gestaltningsprogram för Kungsbackaån. Kungsbacka kommun RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS. Kungsbacka kommun, Kungsbackaån översvämningsskydd. Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd, Kungsbackaån genom tiderna Kyrkogården# Katastrofberedskap. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Länsstyrelsen i Hallands län, Skötselplan för naturreservatet Kungsbackafjorden i Kungsbacka kommun. och-natur/skyddad-natur/naturreservat/kungsbacka/kungsbackafjorden-skotselplan pdf Länsstyrelsen i Hallands län, Bevarandeplan för Kungsbackafjorden. Länsstyrelsen i Hallands län, Rapportering av översvämningsdirektivets första del för Halland. Dnr Länsstyrelsen i Hallands län, Regional handlingsplan för klimatanpassning. ENERGI/KLIMATANPASSNING/REGIONAL-HANDLINGSPLAN/Pages/default.aspx 40

57 Länsstyrelsen i Hallands län, Till dig som är fastighetsägare Ansvar vid översvämning. Länsstyrelsen i Hallands län, Översvämningsförordningen. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Översvämningsförordningen. Miljöbalk (1998:808) MSB, Översvämningar och riskhantering - En forskningsöversikt. MSB, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk. MSB, Översvämningskartering utmed Kungsbackaån. ktivet/rapporter/kungsbacka%c3%a5n_kungsbacka.pdf MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. edning%20riskhanteringsplaner.pdf MSB, Vägledning för samhällsviktig verksamhet. MSB, Dinsäkerhet.se Översvämning. MSB, Visningstjänst - översvämningskarteringar. Plan- och bygglag (2010:900) Rådet för begravningsfrågor. Krisberedskap i begravningsverksamheten. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Samråd. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Samrådshandling. Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde mradsdokument/vh-bilaga1-ap.pdf 41

58 1 Karta 1: Kungsbacka Riskkarta för det beräknade högsta flödet Framtagen inom förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker Gräns för riskkarta Översvämmade intressen! & ;! ^! P! 2 Sjukhus och vårdcentral Skola Brandstation Polis # * Larmcentral 8! Þ! Vattenverk Distributionsbyggnad (tex transformatorstation, värmecentral) ) " Damm!! e! Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet R S R S! _ ^! r! I 2! n! R! Sevesoanläggning Förorenad mark, riskklass 1 Förorenad mark, riskklass 2 Badvatten utpekade i badvattendirektivet Riksintresse järnväg terminal Riksintresse hamn Riksintresse järnväg Riksintresse väg Kulturarv objekt Översvämmade byggnader Byggnader med samhällsfunktion Övriga byggnader Berörda intressen Kulturarv Natura 2000 Översvämmade marktyper Bebyggelse (hög, låg, sluten, annan) Industriområde Naturreservat Vattenskyddsområde Skyddade områden enligt VFF: Dricksvatten, yta Dricksvatten, linje Torg Odlad mark Skog Annan mark (ej brukad åker, annan öpen mark, ospecificerad) Befolkning inom utbredningsområdet i tätorten 1-50 Skala 1:20000 (A3) Bakgrundskarta: Lantmäteriet 0 0,5 1 2 km

59 1 Karta 2: Kungsbacka Riskkarta för det beräknade högsta flödet Framtagen inom förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker Gräns för riskkarta Översvämmade intressen! & ;! ^! P! 2 Sjukhus och vårdcentral Skola Brandstation Polis # * Larmcentral 8! Þ! Vattenverk Distributionsbyggnad (tex transformatorstation, värmecentral) ) " Damm!! e! Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet R S R S! _ ^! r! I 2! n! R! Sevesoanläggning Förorenad mark, riskklass 1 Förorenad mark, riskklass 2 Badvatten utpekade i badvattendirektivet Riksintresse järnväg terminal Riksintresse hamn Riksintresse järnväg Riksintresse väg Kulturarv objekt Översvämmade byggnader Byggnader med samhällsfunktion Övriga byggnader Berörda intressen Kulturarv Natura 2000 Översvämmade marktyper Bebyggelse (hög, låg, sluten, annan) Industriområde Naturreservat Vattenskyddsområde Skyddade områden enligt VFF: Dricksvatten, yta Dricksvatten, linje Torg Odlad mark Skog Annan mark (ej brukad åker, annan öpen mark, ospecificerad) Befolkning inom utbredningsområdet i tätorten 1-50 Skala 1:20000 (A3) Bakgrundskarta: Lantmäteriet 0 0,5 1 2 km

60 Bilaga 2: Mål och åtgärder för människors hälsa Övergripande mål: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Ingen samhällsviktig verksamhet drabbas av en oacceptabel avbrottstid vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Samhällsviktig verksamhet kan återhämta sig vid en översvämning med en återkomsttid mer sällan än 100 år. Berörda aktörer har en god förmåga att hantera en översvämning oavsett återkomsttid. Inte aktuellt Inte aktuellt Behovet av nätverk, kontaktvägar och ansvarsfördelning mellan berörda aktörer före, under och efter en översvämning är tydliggjort och uppfyllt. Konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett 50- och 100-årsflöde är kartlagda och dokumenterade. Oacceptabel avbrottstid från identifierade samhällsviktiga verksamheterna inom riskområdet är tydliggjorda. Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun och identifierade samhällsviktiga verksamheter har ökad kunskap om behovet av åtgärder för att nå resultatmålet. De övergripande konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett beräknat högsta flöde är kända och berörda aktörer känner till möjliga åtgärder för att återhämta sig. Inte aktuellt Identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga utifrån en översvämning i riskområdet. Inkludera identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet i länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Tydliggöra behov av åtgärder som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga utifrån en översvämning i riskområdet. Inkludera identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet i länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Genomföra kunskapshöjande åtgärder om kontinuitetshantering tillsammans med identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet. Utveckla samverkan vid hantering av översvämning i Kungsbackaån genom att identifiera berörda aktörer och bygga nätverk. Samtliga fyra åtgärder kan genomföras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att identifiera, analysera och dokumentera regionala risker. Det finns numera även stöd för arbetet finns i MSB:s vägledning för skydd av samhällsviktig verksamhet. För att få ett användbart resultat krävs samordning med Kungsbacka kommuns arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt deltagande från verksamhetsutövare. Samtliga tre åtgärder kan genomföras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att identifiera, analysera och dokumentera regionala risker. Eftersom resultatmålet berör översvämningar med låg sannolikheten får åtgärderna en lägre prioritet. Även här krävs samordning med Kungsbacka kommuns arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt deltagande från verksamhetsutövare. I Hallands län finns fyra älvgrupper, varav Länsstyrelsen i Hallands län är samordnande för tre. Det bör undersökas om motsvarande nätverk kan utvecklas för Kungsbackaån. Under arbetet med riskhanteringsplanen har det varit påtagligt att det saknas ett nätverk för att diskutera och hantera översvämningsproblematiken i Kungsbackaån. För att åtgärden ska kunna genomföras krävs ett intresse från Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, samhällsviktig verksamhet Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, samhällsviktig verksamhet Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, Mölndals kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg,

61 Berörda aktörer har kännedom om varandras planer och rutiner för att hantera en översvämning. Initiera arbete för att klargöra rutiner för hantering av översvämning i Kungsbackaån i relevant nätverk. offentliga och privata aktörer med verksamhet utmed vattendraget att delta. vattenrådet, Trafikverket, verksamhetsutövare Prioritering: Hög Enskilda fastighetsägare, verksamhetsutöv are och boende inom utbredningsområ det för beräknat högsta flöde har information om översvämningsri sken, sitt eget ansvar och det skydd samhället kan ge vid en översvämning, innan den inträffar. Översvämningsri sk beaktas alltid vid ny bebyggelse oavsett återkomsttid. Det finns en planering för utrymning vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Det finns ett fungerande prognossystem för tidig varning för höga vattennivåer och flöden i Kungsbackaån. Inte aktuellt Inte aktuellt Behovet av utrymning vid 50- och 100- årsflöde är kartlagt. Inte aktuellt Inte aktuellt Med stöd av länsstyrelsens riktlinjer för utrymningsplanering tydliggöra risker, behov, möjligheter och svårigheter med en utrymning. Delta i tillsyn av Räddningstjänsten Storgöteborg tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att ta upp räddningstjänstens hantering av översvämningsrisken i Kungsbackaån. Fortsätta underhålla och utveckla prognossystemet Floodwatch. Informera om översvämningsrisken, den enskildes ansvar och befintliga rutiner för hantering av översvämning samt övrig relevant information på länsstyrelsens webbplats. Bevaka frågan och ställa krav enligt PBL i ärenden gällande översiktsplaner och detaljplaner utmed Kungsbackaån. Det finns inga specifika krav att kommuner ska ha en planering för utrymning vid översvämningar. Länsstyrelsen har genom ett projekt under försökt att öka kunskapen om utrymning i länet. Utrymningsproblematik är aktuell inom kärnenergiberedskapen. Möjlighet finns att nyttja lärdomar på Kungsbacka tätort. För att få ett användbart resultat krävs samordning med Kungsbacka kommun. Länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län har en överenskommelse om vad som gäller vid tillsyn av Räddningstjänsten Storgöteborg. Det är möjligt för Länsstyrelse i Hallands län att delta vid tillsynsbesök. Tidsplanen är beroende av Länsstyrelsens i Västra Götaland tillsynsplan. Kungsbacka kommun har ett fungerande prognossystem, men underhåll och förbättringsåtgärder behövs även i fortsättningen. Åtgärder för att uppnå målet kommer att vidtas kontinuerligt. Länsstyrelsen har ett ansvar att informera länets invånare om regionala risker. Det är även självklart att resultat från arbetet med översvämningsförordningen bör publiceras på länsstyrelsens webbplats. Hänvisningar till MSB:s webb kan behövas. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr som beskriver den enskildes ansvar. Åtgärden är en del av länsstyrelsens krisberedskapsansvar. För att uppnå målet om lättillgänglighet är det viktigt att hänvisning eller motsvarande information finns på Kungsbacka kommuns webbplats, som besöks mer frekvent av målgruppen. Om information om gränsdragningen mellan eget ansvar och räddningsinsatser vid t.ex. källaröversvämningar ska gå ut behövs deltagande från Räddningstjänsten Storgöteborg. Länsstyrelsen har ett ansvar enligt PBL. Åtgärder för att uppnå målet kommer att vidtas kontinuerligt. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelserna i Hallands län och Västra Götalands län Deltagare: Räddningstjänsten Storgöteborg Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Tidsplan: 2016 Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg, MSB Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun Prioritering: Hög

62 Bilaga 3: Mål och åtgärder för miljön Övergripande mål: Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Inga föroreningar sprids och orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter vid översvämningar med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Förorenade områden inom riskområdet för 50- och 100-årsflöde åtgärdas enligt vad som tillsynsmyndigheterna anser vara motiverat utifrån riskbilden. Inte aktuellt Tillsynsmyndigheterna (och eventuell verksamhetsutövare och/eller fastighetsägare) har kunskap om de förorenade områden (riskklass 2 eller högre om det upptäckts efter att planen har fastställts), vilka risker det innebär för miljön vid översvämningar vid 50- och 100-årsflöde. Möjliga konsekvenser på skyddsvärda områden vid en översvämning oavsett återkomsttid har kartlagts. I de fall där det bedöms att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet ska länsstyreslen, där det är möjligt, ställa krav på undersökningar och eventuellt sanering. Länsstyrelsen ska även beakta förorenade områden inom 100-flöde i proriteringen av de områden som bör åtgärdas. I de fall där det bedöms att kommunen är tillsynsmyndighet ska kommunen, där det är möjligt ställa, krav på undersökningar och eventuellt sanering. Kommunen ska även beakta förorenade områden inom 100-flöde i proriteringen av de områden som bör åtgärdas. Ta upp de beskrivna riskerna enligt steg 2 i arbete med översvämningsförordningen i tillsynsvägledningen och diskutera lämplig prioritering med kommunen. Genomföra en generell bedömning och ge kriterier för vad långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter innebär i fallet Kungsbackaån. Kartlägga möjliga konsekvenser på skyddsvärda områden vid en översvämning oavsett återkomsttid. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört en bedömning, enligt miljötillsynsförordningen, om vem som är tillsynsmyndighet för potentiellt förorenade områden i riskklass 1 och 2. Tillsynsmyndighetens uppgift är sedan att driva arbetet med de förorenade områdena framåt. Ett av de första stegen blir att utföra en ansvarsutredning för att ta reda på om det finns någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som har ett ansvar enligt 10 kap miljöbalken. Detta görs för att veta vem myndigheten kan rikta krav om undersökningar och eventuella efterbehandlingsåtgärder gentemot. I de fall där ansvarig saknas och föroreningssituationen bedöms som allvarig har länsstyrelsen möjlighet att söka statliga medel. Statens medel är dock mycket begränsade och endast de mest prioriterade områdena i landet kan beviljas medel. Länsstyrelsen tar varje år fram en prioriteringslista på 30 förorenade områden och utifrån den prioriteras bidrags- och tillsynsobjekt. Det är därför osäkert om eller när objekten längs med Kungsbackaån kommer att kunna utredas vidare om det inte finns någon ansvarig enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har genom miljötillsynsförordningen (2011:13) ett uppdrag att ge tillsynsvägledning till kommunerna. Länsstyrelsen genomför tillsynsvägledning till kommunen bland annat angående tillsyn och prioritering av förorenade områden. Det behövs ytterligare kunskap om påverkan på miljön vid översvämningar, t.ex. från förorenade områden, för att kunna besluta om några åtgärder krävs för att skydda miljön. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Prioritering: Måttlig

63 Inga planerade åtgärder för att minska översvämningsrisker orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Inte aktuellt Inte aktuellt Bevaka att inga åtgärder i riskhanteringsplanen orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Länsstyrelsen har bedömt att riskhanteringsplanen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap MB. I framtagen MKB görs en bedömning av miljöpåverkan från åtgärder enligt riskhanteringsplanen. Åtgärden kan genomföras som en del av uppföljningen av MKB och riskhanteringsplanen. Åtgärder för att uppnå målet kommer således att vidtas kontinuerligt. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, övriga åtgärdsansvariga Prioritering: Hög

64 Bilaga 4: Mål och åtgärder för kulturarvet Övergripande mål: Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Kungsbacka innerstad som är riksintresse för kulturmiljövården skadas inte i sådan omfattning att kulturmiljövärdet försvinner vid översvämning med det beräknade högsta flödet. Kungsbacka Gamla kyrkogård skadas inte vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Kända fornlämningar skadas inte vid översvämningar med det beräknade högsta flödet eller lägre. Inte aktuellt Kungsbacka Gamla kyrkogård ska skyddas genom temporära eller permanenta lösningar. Inte aktuellt De övergripande konsekvenserna för riksintresset vid ett beräknat högsta flöde är kända och berörda aktörer känner till möjliga åtgärder för att skydda eller återhämta sig. Omfattning av skador på Kungsbacka Gamla kyrkogård vid en översvämning är utredda.. Länsstyrelsen har kunskap om samtliga kända fornlämningar och dess värde, sårbarhet och skyddsmöjligheter vid översvämning med det beräknade högsta flödet. Genomföra projektet "Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige", där kulturvärden identifieras och utvärderas för deras sårbarheter mot klimatförändringar däribland stigande vatten. Utreda hur Kungsbacka Gamla kyrkogård påverkas vid en översvämning med en återkomsttid på 50 och 100 år. Informera fastighetsägare om risken vid en översvämning med en återkomsttid på 50 och 100 år. Utreda hur kända fornlämningar inom riskområdet påverkas vid en översvämning med det beräknade högsta flödet. Ett projekt för att göra en regional översikt över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet har påbörjats inom Västra Götalands och Hallands län. Syftet är att ta fram underlag för att kunna ge åtgärdsförslag för att hantera de förändringar som kan hota, skada eller på annat sätt påverka kulturarvet. Kungsbacka Gamla kyrkogård innehåller både emotionella värden och värden för kulturmiljön. Det behöver klargöras hur dessa värden påverkas vid en översvämning, för att kunna skydda dessa. Arvika kyrkogård drabbades 2000 av en översvämning och då tvingades församlingen stänga flera lokaler, bland annat krematoriet. Gravsättningen fick givetvis också skjutas fram. En översvämning kan också leda till sättningsskador och risk för att gravstenar ska välta. Begravningsverksamhet är samhällsviktig verksamhet och bör fungera även vid kris. Se information från Rådet för begravningsfrågor. Länsstyrelsen har möjlighet att utreda mer noggrant och informera, men det faller inom fastighetsägarens ansvar att vidta skyddsåtgärder. Länsstyrelsens ansvar enligt kulturminneslagen. Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västarvet, Länsstyrelsen i Hallands län Prioritering: Hög Tidsplan: 2016 Ansvarig: Länsstyrelsen, Fastighetsägare Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Prioritering: Måttlig

65 Bilaga 5: Mål och åtgärder för ekonomisk verksamhet Övergripande mål: Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Trafiken i Kungsbacka tätort utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inte aktuellt Konsekvenserna på det regionala och lokala vägnätet klargörs så att eventuella åtgärder kan vidtas. Berörda aktörer klargör vilken avbrottstid som är oacceptabel för samhället. Identifiera konsekvenserna på det regionala och lokala vägnätet. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Trafikflöden och kommunikationer är viktiga för att det vardagliga i samhället ska fungera. Vid en översvämning riskerar vägar att svämmas över och det behöver då klargöras vilken nivå av framkomlighet som krävs för att samhällsviktig verksamhet ska fungera, t.ex räddningstjänst och hemtjänst. Länsstyrelsen ansvarar för att identifiera regionala risker. Kommunens deltagande behövs för att få fram de lokala riskerna och göra resultatet mer användbart. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Infrastruktur med riksintresse (väg eller järnväg) utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid en översvämning oavsett återkomsttid. Väsentlig ekonomisk verksamhet tar inte stor direkt skada vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inte aktuellt Inte aktuellt Berörda aktörer klargör vilken avbrottstid som är oacceptabel för samhället. Konsekvenserna på väsentlig ekonomisk verksamhet vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare ska vara kända för berörda aktörer. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Identifiera väsentlig ekonomisk verksamhet som berörs och utred konsekvenserna vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. I arbetet med den regionala riskoch sårbarhetsanalysen samlar Länsstyrelsen in underlag om regionala risker från bl.a. sektorsmyndigheter. E6 och Västkustbanan är av nationellt intresse. Länsstyrelsen ser ett behov av att klargöra förväntningar på framkomlighet även vid mycket osannolika översvämningar, t.ex. det beräknade högsta flödet. Framförallt Trafikverkets deltagande behövs för att få ett användbart resultat och eventuella åtgärder ska kunna vidtas. Länsstyrelsens fokus är i första hand att undersöka om det finns risk för regionala konsekvenser. För att få med de lokala perspektiven behövs både kommunen och verksamhetsutövare. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, verksamhetsutövare, fastighetsägare Prioritering: Låg

66 MILJÖKONSEKVENSBESKIVNING RISKHANTERINGSPLAN FÖR ÖVERSVÄMNINGSRISKER 7 1 Sammanfattning Flera av de förändringar i temperatur och nederbörd som sker då klimatet förändras påverkar avrinningen till vattendragen. Både avseende totala mängden vatten men också hur den fördelas under året (Klimatanpassningsportalen 2015). Som en följd av klimatförändringar kommer ökad nederbörd både som regnmängd, intensitet och återkomstmönster tillsammans med höjning av havsnivåer att orsaka översvämningar i vissa områden. För att förebygga framtida översvämningar har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en förordning (SFS 2009:956) om översvämningsrisker som baseras på EG direktivet 2007/60. Genom en kartläggning av översvämningskänsliga områden har bland annat Kungsbacka tätort utpekats som ett av dessa områden (MSB 2014). MSB har tagit fram hotkartor med utbredningsområden och vattendjup för olika flöden i Kungsbackaån (MSB 2014). Utifrån dessa har Länsstyrelsen i Hallands län utarbetat riskkartor för de områden som riskerar att täckas av vatten vid de olika flödena, samt påbörjat arbetet med att ta fram en riskhanteringsplan för att hantera översvämningsrisken. Riskhanteringsplanen omfattas av bestämmelserna om miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken och detta dokument utgör den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska upprättas. I miljökonsekvensbeskrivningen har konsekvenserna för riskhanteringsplanen och de åtgärdsförslag som lagts fram i en översvämningskartering från DHI (Svensson et al. 2009) bedömts. Bedömningen har jämförts med ett nollalternativ där inga åtgärder görs. Konsekvensanalysen har delats in i de delsträckor som omfattas i åtgärdsförslagen med fokus på stads och landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv samt människors hälsa, samhällsviktig verksamhet och infrastruktur. I DHIs översvämningskartering finns rekommendationer på åtgärder som bör utföras på kort och lång sikt för att förhindra översvämning (Svensson et al. 2009). Fokus i denna MKB ligger på att bedöma miljöpåverkan från de rekommenderade åtgärderna på kort sikt. Vissa av åtgärdsförslagen är redan utförda av Kungsbacka kommun, vilket framgår av dokumentet. En sammanfattning av konsekvenserna finns under kapitel 5 och redovisas både som en konsekvensmatris och som en måluppfyllelse av resultatmålen enligt riskhanteringsplanen. Resultaten visar att åtgärderna av planen kommer att medföra både negativa och positiva konsekvenser för de olika fokusområdena. Påverka är dock ofta övergående och kortvarig varför konsekvenserna generellt blir små. I jämförelsen med nollalternativet har planen en positiv påverkan och medför positiva konsekvenser för samhället och miljön vid ett framtida översvämningscenario. Målen i riskhanteringsplanen uppnås inte helt i och med riskhanteringsplanens åtgärdsförslag. MKB ger därför en ökad insikt i det väsentliga i att fortsätta arbetet med de planer som kommunen har med de långsiktiga åtgärderna som föreslås i planen tillsammans med ytterligare mer specifika och detaljerade utredningar. riskhanteringsplan - slutversion.docx

67 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:249 Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen Förslag till beslut Kommunstyrelsen yttrar sig över Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen, , enligt kommunstyrelsens förvaltnings förslag, remissvar Sammanfattning Kungsbacka kommun har för remissyttrande fått ett förslag på plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen och som saknar uppehållsrätt (bilaga 1). Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna och syftar till att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner ska agera på ett likartat sätt. Sveriges kommuner och landstings (SKL) juridiska avdelning kom ut med ett PM om utsatta EUmedborgare i december 2014 (bilaga 2) som klargjorde det nuvarande juridiska läget. Kungsbacka kommer i sitt remissvar att hänvisa till detta PM som Kungsbacka anser är både vägledande och styrande för den nationella tolkningen av befintlig lagstiftning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Remissvar, Bilaga 1, Förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen, Bilaga 2, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, SKL, Bilaga 3, Göteborgsregionens kommunalförbund 41/ (2) Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren kristin.lofgren@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

68 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till GR Mariana Westholm Tf kommundirektör

69 FÖRSLAG TILL Plan fo r kommunala insatser som ro r EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfa lligt i Go teborg eller i na gon av de o vriga kommunerna i Go teborgsregionen

70 Innehåll Inledning Syfte Arbetsformer Begrepp EU-medborgare Vad innebär det att vara unionsmedborgare? Länder inom EU/EES Tredjelandsmedborgare Papperslös EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Situation Regelverk Den fria rörligheten och uppehållsrätten Kommunallagen 1991: Lag om vissa kommunala befogenheter 2009: Socialförsäkringssystem Socialtjänstlagen 2001: Rätten till sjukvård Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri Miljölagstiftning Särskild handräckning Rätten till skola Utlänningslagen 2005: Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU Konventioner om mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter De grundläggande rättigheterna inom EU Aktörer Kommunala aktörer Övriga offentliga aktörer

71 Övriga aktörer Handlingsplan för prioriterade frågor Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin? Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Referenser Trycksaker Internet Bilagor

72 Inledning Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Bakgrunden är att kommunerna upplever en osäkerhet i hur de ska agera i vissa frågor som rör insatser till EU-medborgare som vistas tillfälligt i kommunerna för att få möjlighet till försörjning. De berörda personerna befinner sig i en social och ekonomisk utsatthet med fattigdom, hemlöshet och ofta med erfarenheter av diskriminering i sina hemländer. Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna. Den utgår från frågor som kommunerna bedömer vara prioriterade. Handlingsplanen uttrycker förslag på förhållningssätt och handlingsvägar så att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner kan agera på ett likartat sätt. Arbetet med planen är komplext. Frågorna rör vid regelverk som Sverige tillämpar, men det finns vissa gråzoner. De frågor som planen behandlar befinner sig mitt i en samhällelig rörelse. Det sker en levande dialog på alla nivåer om hur Sverige ska förhålla sig till situationen och där regelverken i vissa delar ifrågasätts. En nationell samordnare har tillsatts. Frågan handlar inte heller bara om regelverk utan också om konventioner. Den värdegrund som planen utgår från är att all verksamhet som bedrivs i Göteborgs Stad och de övriga GRkommunerna ska utgå från alla människors lika värde och rättigheter. Grundläggande är de konventioner Sverige anslutit sig till som FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 1 I planen har vissa rättigheter för gruppen papperslösa tagits i beaktande. Lagstiftaren har särskilt uttalat sig för denna grupp och erkänt rätten till sjukvård och skolgång. EUmedborgare inbegrips inte i begreppet papperslösa och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. Planen rör insatser i 13 kommuner och möjligheter till samverkan kommunerna emellan har tagits tillvara. Planen är uppdelad i två delar. Del 1 är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund och del 2 ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor. Planen bör följas upp ett år efter verkställighet. 1 Förslag till budget 2015 och flerårsplaner för Göteborgs Stad - 4 -

73 DEL 1: BAKGRUND - 5 -

74 Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad samt förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Planen riktar sig till Göteborgs Stad och till de övriga GR-kommunerna som är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. När arbetet med planen påbörjades var planeringen att Göteborgs Stads och GR:s arbete skulle följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med en nationell handlingsplan. Efter hand stod det klart att SKL framför allt kommer att göra en genomgång av det juridiska läget och inte lämna några rekommendationer. Uppdraget för den nationella samordnare som tillsattes i februari 2015 är framför allt att bidra till förbättrad samverkan mellan aktörer som möter socialt utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige. Syfte Planen har det övergripande syftet att identifiera förhållningssätt och handlingsvägar i sådana frågor där Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna upplever ett behov av vägledning. I ett individperspektiv har planen som syfte att stärka likabehandlingen och att motverka risken för utsatthet när man som EU-medborgare befinner sig i Göteborg eller någon av de övriga GR-kommunerna. På en strukturell nivå är avsikten att planen ska ha en betydelse för samarbetet kommunerna emellan och i samspelet med nationella aktörer. Arbetsformer Arbetet med planen har pågått under perioden oktober 2014 till mars Vissa justeringar har skett efter inkomna remissyttrande. Efter presentation i Social resursnämnd samt förbundsstyrelsen i GR i mars skickas planen ut på remiss till berörda nämnder, kommuner, styrelser och organisationer. Begrepp I avsnittet förklaras ett antal begrepp som används i planen samt även begrepp som ger en förståelse för området. EU-medborgare Som medborgare i ett EU-land är man samtidigt unionsmedborgare, även kallat EUmedborgare. Unionsmedborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet utan handlar istället om att medborgaren får vissa rättigheter kopplade till EU. 2 Det kan ses som att unionsmedborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet. 3 Det bör uppmärksammas att svenska medborgare även är EU-medborgare Europeiska kommissionen, 2010, sid 4-6 -

75 Vad innebär det att vara unionsmedborgare? Som unionsmedborgare har man ett antal rättigheter, exempelvis Rätten att röra sig fritt inom unionen och att bosätta sig var som helst inom dess territorium Rätten att rösta och att kandidera i val till Europaparlamentet och i kommunala val i det EU-land där man är bosatt, även om man inte är medborgare i det landet Rätten att skyddas av varje EU-lands diplomatiska eller konsulära myndigheter på ett tredjelands territorium (ett land utanför EU) där det egna EU-landet inte är representerat Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända sig till ombudsmannen och skriva till alla EU:s institutioner och organ 4 Länder inom EU/EES EU har i dag 28 medlemsländer. Ett av medlemsländerna är Sverige, som gick med De nyaste medlemsländerna är Kroatien som gick med 2013, samt Bulgarien och Rumänien som gick med Grunden till dagens EU bildades 1952, då med bara sex medlemsländer. Följande länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 5 När det gäller den fria rörligheten kan EU-medborgare utöva rätten att röra sig och uppehålla sig i vilket EU-land som helst. Här ingår Azorerna, Madeira, Åland, Kanarieöarna, Ceuta och Melila och de franska utomeuropeiska departementen samt Gibraltar. Däremot omfattas inte Kanalöarna, Isle of Man, Färöarna och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Rätten kan också utövas på Island, i Liechtenstein och i Norge, eftersom de länderna deltar i Europeiska kommissionens samarbetsområde (EES). Medborgare i dessa länder har på samma sätt rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Direktivet gäller inte i förhållande till Schweiz, dock finns rättigheter enligt avtal mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer, men de är mer begränsade än de rättigheter som direktivet ger. 6 Ytterligare information om den fria rörligheten behandlas i avsnittet om regelverk. Som begrepp används ofta CEE-länderna, som är benämningen på de länder som tidigare ingick i östblocket, de länder som tidigare tillhörde Jugoslavien samt de tre baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen. Många av de EU-medborgare som är mobila i syfte att söka försörjning kommer från dessa länder. Tredjelandsmedborgare I gruppen som nyttjar den fria rörligheten inom EU ingår även så kallade tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES och som ses som varaktigt bosatta i ett EU-land. Personer som har bott i minst fem år i ett EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få status som varaktigt bosatt i det landet. 4 Europeiska kommissionen, 2010, sid Europeiska kommissionen, 2010, sid 9-7 -

76 Den som får status som varaktigt bosatt får ett särskilt EG-uppehållstillstånd som innebär att personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. 7 Tredjelandsmedborgare har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU:s medlemsländer. Generellt måste tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett medlemsland ansöka om nytt uppehållstillstånd och eventuellt arbetstillstånd enligt nationella regler om han eller hon flyttar till ett annat medlemsland. 8 Papperslös I Sverige lever människor, som inte är EU-medborgare, utan tillstånd. De benämns papperslösa eller irreguljära migranter. Begreppet har betydelse exempelvis för tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det finns olika skäl till att människor lever papperslöst i Sverige och det finns olika vägar som leder till situationen. En del har fått avslag på sin asylansökan, andra har haft ett giltigt visum men där giltighetstiden gått ut. Ytterligare andra kan ha smugglats in över Sveriges gränser. Det kan också vara barn som fötts i Sverige, av papperslösa föräldrar. 9 EU-medborgare inbegrips inte i begreppet papperslösa och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Handlingsplanen avser personer som är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare utan försörjning, arbete eller bostad i Sverige och som är socialt och ekonomiskt utsatta samt vistas i Göteborg eller i någon av de övriga GR-kommunerna utan att inneha uppehållsrätt och uppehållstillstånd. Det är sällan okomplicerat att avgöra om en EU-medborgare har uppehållsrätt eller inte. Varje myndighet eller kommunal förvaltning har att självständigt avgöra den frågan. Det är avgörande när kommunen står inför frågor där kommunens insatser kan komma ifråga för att kunna avhjälpa en social eller ekonomisk bristsituation för en EU-medborgare. Det behövs ingen registrering av uppehållsrätten hos Migrationsverket eller någon annan myndighet. Situation Göteborgs Stad har sedan år 2006 uppmärksammat att antalet socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare ökat, framför allt i gatumiljön. Stadens fältarbetare gjorde den första kartläggningen år Då uppmärksammade de ett tiotal personer som försörjde sig i gatumiljö. En uppföljning gjordes året efter, vilken visade att antalet hade stigit något. Under åren har antalet personer i gatumiljön ökat, och under år 2012 genomfördes intervjuer med ett hundratal personer som försörjde sig i gatumiljö. Antalet EU-medborgare utan uppehållsrätt och som befinner sig i Göteborg eller i någon av de andra GR-kommunerna vid ett givet tillfälle är svårt att definiera. Vi vet att gruppen är rörlig och att antalet som har kontakt med de insatser kommunen har inte ger en totalbild. Eftersom ingen registrering sker, vet vi inte heller om samma person gör besök i flera verksamheter eller tar del av flera av insatserna

77 Sedan år 2013 har Göteborgs Stad aktivt arbetat tillsammans med organisationer inom den idéburna sektorn för att, på humanitär grund, erbjuda insatser till EU-medborgare som befinner sig i en socialt och ekonomiskt utsatt situation och som vistas i Göteborg. Som en redovisning kan nämnas att under ett år 10 har nästan 600 unika personer sovit inne på det nattboende som Göteborgs Stad finansierar och staden har samtidigt haft ett 60-tal illegala bosättningar, d.v.s. platser där man campat illegalt. På platserna har det vistats mellan personer. Kranskommunerna bedömer att det inte sällan är så att personerna bor i Göteborg men vistas i andra kommuner dagtid för att söka sin försörjning. En kartläggning i GR-kommunerna genomfördes inför vintern 2014 med frågeställningar som exempelvis Bedömer ni att det kan finnas behov av särskild inkvartering under vintern? och Går det att uppskatta det ungefärliga antalet personer som kan ha ett sådant behov?. Kartläggningen visar bland annat att det i kranskommunerna handlar om ett uppskattat behov av boendeplatser för högst ett tiotal personer per kommun. Kommunerna bedömer att det finns möjligheter att kunna lösa akuta behov av boende, ofta i samarbete med frivilligorganisationer och främst i avvaktan på hemresa. Många, men inte alla, av de EU-medborgare som kommunerna ser försörja sig i gatumiljö är romer. Romer är EU:s största etniska minoritet. År 2013 förnyade större institutioner inom EU sin politiska vilja och lanserade initiativ för att bekämpa den utestängning och diskriminering som sker gentemot romer. 11 De flesta länder inom EU har en nationell strategi för integration och en nationell handlingsplan, dock skiftar det hur länderna går framåt med implementeringen av strategierna. 12 Sverige har en strategi som sträcker sig under åren Den tjugoåriga strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin och ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken och ska säkerställa romers mänskliga rättigheter i Sverige. Målgruppen för den svenska strategin är framför allt de romer som är bofasta i Sverige. Även många av dem befinner sig ofta i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. 13 Inom strategin utsågs fem pilotkommuner av regeringen, varav Göteborgs Stad är en. Pilotverksamheten pågår under åren och tanken är att ta fram goda exempel på hållbara strukturella förändringar som ska spridas över landet. 14 Det bör nämnas att strategin och pilotverksamheter riktar sig mot de romer som är bofasta i Sverige och har uppehållsrätt. I den nationella hemlöshetsplanen nämns EU-medborgare som en ny utmaning för de sociala myndigheterna. 15 I rapporten konstateras att det är svårt att få en uppfattning om hur många hemlösa EU/EES medborgare som befinner sig i Sverige. Hemlöshetssamordnaren anser att både omfattningen av och situationen för dessa människor, samt förslag till förbättringar för gruppen, är något som behöver utredas vidare Perioden nov 2013-nov FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april Regeringskansliet, 2014, sid Regeringskansliet, 2014, sid

78 Regelverk Här görs några sammanfattande beskrivningar från aktuella regelverk som en grund för de områden som tas upp i handlingsplanen. Den fria rörligheten och uppehållsrätten Alla EU-länder omfattas av reglerna om fri rörlighet. Den fria rörligheten är en grundprincip inom EU. EU-medborgare har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig själv och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning. 17 Direktivet om fri rörlighet för EU-medborgare omfattar inte bara EUmedborgare utan även deras familjemedlemmar, som inte behöver vara medborgare i ett EUland. 18 Den lagstiftning som rör EU-medborgare som vistas i Sverige gör skillnad i rättigheter mellan den som har uppehållsrätt och den som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt. En person med anställning och lön har uppehållsrätt oavsett om det går att försörja sig på lönen eller inte. Det avgörande är om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden. 19 Tanken med den fria rörligheten är att det ska vara enkelt för EU-medborgare att arbeta i alla länder inom EU. En kartläggning visar att det finns hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare i Sverige. Konsekvenserna av att inte ha ett personnummer konstateras vara det i särklass största problemet. Många funktioner och tjänster är kopplade till personnummer, det är svårt för personer utan personnummer att etablera sig i Sverige. 20 Kommunallagen 1991:900 I kommunallagen regleras kommunernas och landstingens befogenheter, vad kommunerna och landstingen kan göra. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. 21 I 2 kap. 1 kommunallagen anges att kommuner och landsting själva får ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte enbart ska handhas av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. 22 Utifrån insatser till EU-medborgare har detta prövats i Förvaltningsrätten. 23 En kommuns beslut om att bevilja medel till stöd för EU-migranter överklagades. Förvaltningsrätten avslog överklagandet, med hänvisning till ovanstående 17 Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen 2005: Europeiska kommissionen, 2010, sid 7 19 Socialstyrelsen, 2014, sid Kommerskollegium, 2013: Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, senast ändrad Förvaltningsrätten i Linköping, dom , mål nr

79 paragraf och utifrån bedömningen att de EU-migranter som befinner sig inom berörd kommuns kommungränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anser också att socialtjänstlagens 2 kap. 1 förstärker detta utifrån att det där framgår att den kommun där den enskilda vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp till den enskilda. En förvaltningsrätts dom är inte prejudicerande. Domen kan ändå utgöra ett underlag för kommuner som planerar insatser för målgruppen. Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47 Befogenhetslagen reglerar vilka befogenheter en kommun har utöver kommunallagen. I befogenhetslagen anges bland annat kommuners befogenheter till bistånd i andra länder. Kommuner och landsting får enbart lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Till länder som inte får svenskt statligt bistånd kan kommunerna lämna utrustning som kommuner och landsting inte längre behöver inklusive medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen. Det är också möjligt att besöka hemländerna för att skaffa sig kunskap om medborgarnas situation och lämna information om den egna kommunen, vilket ses som ett led i utvecklingen av den egna kommunens arbete och därmed ligger inom den kommunala kompetensen. Många kommuner väljer att ha vänorter i andra länder. 24 Socialförsäkringssystem Många av de frågor som uppkommer kring mottagande av EU-medborgare handlar om socialförsäkringssystemet, vilket även omfattar hälso- och sjukvård. Det finns EU-regler som fastställer vilket lands socialförsäkringssystem som skall ansvara för en unionsmedborgare som flyttar mellan medlemsstaterna. Det vill säga vilket lands lag som är tillämplig för att bedöma om en person har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård eller inte. Kortfattat kan man säga att personer som arbetar omfattas normalt sett av socialförsäkringssystem i landet där de arbetar. Personer som inte arbetar omfattas av lagstiftning i det medlemsland där de är bosatta. I EU:s samordningsregler för socialförsäkring finns en EU-rättslig definition för vem som ska anses vara bosatt. 25 Socialtjänstlagen 2001:453 Socialtjänstlagen har inte genomgått några förändringar med anledning av Sveriges EUmedlemskap. EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma villkor som svenska medborgare. 26 Socialtjänsten har också ett särskilt ansvar för barn, därför måste i en bedömning av en ansökan alltid beaktas om det finns barn i familjen. Detta utifrån bedömningen av barnets bästa. Ansvaret innefattar bland annat att genom den uppsökande verksamheten försäkra sig om att barn inte far illa. Om det finns en oro för att barn riskerar att fara illa är socialtjänsten skyldig att agera Kommerskollegium, 2013, sid 9 26 Socialstyrelsen, 2014, sid 7 27 SKL, 2014, sid

80 Kommunens yttersta ansvar innebär att de som vistas där får den akuta hjälp och det stöd de behöver. I motiven betonas skyldigheten att hjälpa den enskilde när han har svårt att finna vägarna till den hjälp och service som samhället kan ge. Det gäller, framhålls det, grupper av hjälpbehövande som på grund av sin utsatta situation ibland saknar tillräcklig initiativkraft för att nå rätt i det komplicerade samhället. 28 Kommunens yttersta ansvar gäller alla som vistas i kommunen. Det finns således inga krav på att personen ska vara bosatt där. Bistånd till personer som inte har sitt bo och hemvist i kommunen kan begränsas till de akuta behoven, så kallat nödbistånd. Det nödbistånd som kan bli aktuellt innefattar exempelvis mat och logi. Särskilt om det finns barn i hushållet ökar socialtjänstens ansvar att undanröja nöd. Ofta uppkommer frågan under hur lång tid sådant nödbistånd kan utges. Socialtjänstlagen innehåller inte några tidsmässiga begränsningar för vad som avses med akut. Å andra sidan står det i Utlänningslagen att en person avvisas från landet under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. 29 Vad som är orimlig belastning är inte utrett. En fråga som behöver utredas är huruvida personen har uppehållsrätt i landet. I och med att det inte längre krävs någon registrering av sådan uppehållsrätt måste socialtjänsten göra ett självständigt ställningstagande i frågan. Om utredningen visar att personen i fråga har uppehållsrätt är det likabehandlig som gäller. Rätten till sjukvård Rätten till nödvändig vård i andra EU/EES- länder regleras i förordning (EEG) 883/ Personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet, även kallat blåkortet), provisoriskt intyg om innehav av EU-kort eller annat intyg som ger rätt till vård i Sverige. Rätten innebär att de försäkrade ska kunna vistas här den tid de har planerat och ska inte behöva återvända till sitt hemland på grund av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas även vård som orsakas av kronisk sjukdom, provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnvård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. Behandlande läkare avgör i det enskilda fallet vad som anses vara nödvändig vård. 31 Patient som är berättigad till nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. 32 Om det uppstår en osäkerhet i om den vårdsökande är berättigad till nödvändig vård till vanlig patientavgift, om till exempel EU-kortet eller det provisoriska intyget saknas eller är ogiltigt, kan landstinget begära att personen kontant eller mot faktura betalar hela beloppet för vården. I den situationen bör också den vårdsökande underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg i hemlandet. 33 Sammanfattningsvis kan sägas att när det gäller sjukvård har EU-medborgare rätt att få nödvändig sjukvård på samma villkor som landets egna medborgare under förutsättning att de 28 Sveriges Riksdag, prop 1979/80: 1 Del A, sid Utlänningslagen, 2005:716, 8 kap, 9 30 Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april om samordningen av de sociala trygghetssystemen. 31 SKL, 2013, sid SKL, 2013, sid 7 33 SKL, 2013, sid

81 har ett europeiskt sjukförsäkringskort. I verkligheten är det så att många personer i målgruppen för den här planen saknar ett sådant sjukförsäkringskort från hemlandet och har då ingen tillgång till subventionerad vård i Sverige. Parallellt har Sveriges riksdag lagstiftat om rätt till sjukvård för papperslösa 34. Vuxna papperslösa har laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande i Sverige. Papperslösa barn har rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor som andra barn i Sverige. 35 Socialstyrelsen skriver att alla barn under 18 år, undantaget barn vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig, ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. 36 I propositionen om sjukvård för papperslösa klargörs dock att det inte är uteslutet att föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare. 37 Socialstyrelsen lyfter fram propositionens text och att lagen även i enstaka fall gäller unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader. 38 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster För nordiska EU/EES-medborgare gäller den nordiska konventionen. Konventionen kompletterar EU-förordningarna och ger i vissa fall ytterligare rättigheter till sociala förmåner för personer som flyttar mellan de nordiska länderna. 39 Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri Tiggeri är inget nytt fenomen i Sverige, men debatten har blivit aktuell sedan flera personer från EU-länder börjat använda sig av det här sättet att försörja sig. Det är inte straffbart eller otillåtet enligt svensk lag att be om ekonomiskt understöd utan motprestation (så kallat tiggeri). Dock kan det vara straffbart om det sker under hot eller handgripligheter eller under vilseledande former. I de lokala ordningsföreskrifterna anges att ordningsföreskrifterna finns för att upprätthålla ordning och säkerhet på offentliga platser. Sala kommun beslutade om en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna genom att förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen i Västmanland fann dock att ett sådant förbud inte är förenligt med ordningslagen. 40 Miljölagstiftning Frågor som rör miljölagstiftning är oftast kopplade till om det finns boplatser/bosättningar. I 15 kap. 20 miljöbalken regleras att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. På naturmark där allmänheten fritt får färdas är det i 34 Svensk författningssamling, Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (SFS 2013:407) Regeringen, prop 2012/13:109, sid Länsstyrelsen Västmanland, Beslut

82 första hand den som skräpat ner som har ansvaret för att städa upp. Om denna är okänd kan miljö- och hälsoskyddsnämnden i vissa fall ställa krav på fastighetsägaren att denna accepterat verksamheten/åtgärden som orsaka nedskräpningen. Om ett sådant krav bedöms orimligt blir det kommunen som får ansvara för uppstädningen enligt 4 i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Platsen ska då återställas i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Det är vanligt förekommande när det gäller städning efter att en boplats har lämnats. När det gäller tomtmark kan byggnadsnämnden ställa krav enligt plan- och bygglagen på att fastighetsägaren håller sin tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet, dvs. se till att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte förekommer. 41 Särskild handräckning Om en person illegalt vistas på en markägares mark, kan Kronofogdemyndigheten genom verkställighet av särskild handräckning begära att personen ska avlägsna sig. För att Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra handräckningen krävs att en identitetskontroll av de som vistas på platsen är gjord samt att en begäran om handräckning inkommit från markägaren. Rätten till skola Förutsättningen för skolgång i Sverige är att man är bosatt i Sverige. Det gäller förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Personer med uppehållsrätt och deras familjemedlemmar anses vara bosatta och har rätt till skolgång. Barn har rätt till utbildning om de bor i Sverige. Det gäller även de barn som vistas i landet utan tillstånd, så kallade papperslösa barn. Det kan vara: Barn som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna Barn som har haft rätt att vistas här under det att deras ansökan om uppehållstillstånd prövas men där den rätten har upphört Barn som med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vistats här men vars tillstånd har upphört. 42 Dessa barn har rätt till skola, men har ingen skolplikt. Den grupp EU-medborgare som är aktuell för planen finns inte omnämnd i de förarbeten som reglerar skolgång. Enligt en promemoria från SKL konstateras att det inte synes vara den grupp som lagstiftaren haft sikte på vid beskrivningen av gruppen som har rätt till skolgång. Utifrån att man grundar sin vistelse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv, anses man inte vara bosatt här utan får anses vara här tillfälligt. 43 Dock ger 4 kap. 2 skolförordningen en möjlighet att även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. 44 Denna möjlighet gäller barn som påbörjar utbildning innan de fyller 18 år. 41 Regeringens rättsdatabaser, Miljöbalken SKL, 2014, sid 7 44 Svensk författningssamling, skolförordning 2011:

83 Utlänningslagen 2005:716 I utlänningslagens första kapitel beskrivs dess innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser. Lagen innehåller föreskrifter om exempelvis villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas i Sverige, uppehållsrätt, uppehållstillstånd, EU-kort, avvisning och utvisning. 45 I lagen anges att den ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. 46 En EU-medborgare eller dennes familjemedlem kan utvisas från en annan medlemsstat av skäl som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Under inga omständigheter får ett sådant beslut fattas på ekonomiska grunder. Beslut om åtgärder som rör den fria rörligheten måste ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och får endast grunda sig på den berörda personens eget uppförande. Tidigare domar för brott får inte i sig utgöra anledning att vidta sådana åtgärder. Personens uppförande ska utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Förekomsten av fällande domar kommer inte automatiskt att kunna ligga till grund för utvisning. Att den identitetshandling som har möjliggjort inresan i den mottagande medlemsstaten har löpt ut får inte ligga till grund för ett sådant beslut. 47 Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU Några konventioner har särskild betydelse i förhållande till kommunernas agerande. Det är konventionen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter. I EU:s grundläggande rättigheter anges även sociala och ekonomiska rättigheter för unionsmedborgare. Konventioner om mänskliga rättigheter Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter allteftersom de har tillkommit. 48 FN:s konventioner om mänskliga rättigheter utgör ett universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rättigheterna. I de allmänna förklaringarna anges bland annat att erkännandet av det inneboende värdet hos alla, och människans lika och obestridliga rättigheter. De allmänna förklaringarnas första artikel statuerar att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 49 Konventionen om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) erkänner FN:s mänskliga rättigheter och att alla barn som vistas i ett land har rätt att få dem tillgodosedda. Barnkonventionen säger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i första rummet och att konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka 45 Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005: Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005: _sv.htm 48 Regeringskansliet, 2011, sid 1 49 Regeringskansliet, 2011, sid

84 förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I en artikel i konventionen erkänner konventionsstaterna barnets rätt till utbildning. 50 De grundläggande rättigheterna inom EU De gällande grundläggande rättigheterna i EU är sammanfattade i en stadga för att göra dem synligare, stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan inkluderar de allmänna principerna i de mänskliga rättigheterna i Europarådets konvention och principerna i EUländernas gemensamma författningstraditioner. Dessutom omfattar stadgan EU-medborgarnas grundläggande rättigheter som gäller för EUmedborgare samt de ekonomiska och sociala rättigheterna i Europarådets sociala stadga och Gemenskapens stadga om de grundläggande sociala rättigheterna. Stadgan ska även spegla de principer som följer av rättspraxis från EG-domstolen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Som en del av de grundläggande rättigheterna, anges ickediskriminering och att all diskriminering på grund av nationalitet ska vara förbjuden. 51 Aktörer Det finns flera andra aktörer utöver kommunerna som möter målgruppen för handlingsplanen och som det finns anledning för kommunerna att samarbeta med. Det är viktigt att betona att olika aktörer har olika ansvar och uppdrag, men det är viktigt med samverkan för att man i samarbete ska kunna förhålla sig gemensamt till det arbete som sker. Kommunala aktörer Frågor som rör EU-medborgare som vistas i Göteborg och GR-kommunerna berör även flera aktörer inom den kommunala sektorn. Några exempel är markförvaltare, socialtjänst, grundskola och enheter som arbetar med säkerhetsfrågor, miljö- och hälsa. Det är därför viktigt att ha ett angreppssätt i handlingsplanen som speglar och motsvarar det här breda perspektivet. Övriga offentliga aktörer Det finns flera offentliga aktörer som kan möta målgruppen, några exempel: Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten samt Skatteverket. Övriga aktörer Den idéburna sektorn kan ofta spela en angelägen roll för utsatta EU-medborgare. Det gäller till exempel kyrkor, frivilligorganisationer och intresseföreningar. Inte minst kan det finnas ett engagemang bland medborgare i civilsamhället. 50 Regeringskansliet, 2014, sid Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, sid

85 DEL 2: HANDLINGSPLAN

86 Handlingsplan för prioriterade frågor Handlingsplanen utgår från vardagsfrågor som i dialogen med förvaltningar inom Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna har lyfts upp som angelägna att belysa. De prioriterade frågorna bedöms vara följande: Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Hur bör kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård och medicin? Kan det finnas en risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Handlingsplanen innefattar en beskrivning av vissa dilemman för kommunerna utifrån frågorna. Ett resonemang kring regelverk, konventioner och förhållandet jämfört med gruppen papperslösa förs också. Utifrån varje fråga ges även förslag till handlingsvägar och förhållningssätt. Samtidigt måste naturligtvis varje situation beaktas utifrån sina unika förutsättning och en bedömning göras i varje enskilt fall. Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Kommunerna i Sverige har under senare år skaffat sig kunskap och erfarenheter kring målgruppen och vilka insatser som är möjliga. Många kommuner upplever att situationen är komplex och att den lagstiftning vi har idag inte ger tillräcklig vägledning. Behovet av erfarenhetsutbyte är stort och det förekommer idag kontakt mellan kommuner både sporadiskt och mer regelbundet. I GR-kommunerna har det bildats ett nätverk tillsammans med några kommuner i Halland för att diskutera de frågor man ställts inför. Vissa kommuner har även kommunövergripande samordnare för att bevaka området och för att ta del av och sprida aktuell kunskap i kommunen. Aktörer inom den idéburna sektorn som möter socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare får erfarenheter som är viktiga för kommunerna att ta del av. Även från forskningshåll har situationen väckt intresse. Bland annat pågår ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet samt andra storstäder och universitet i Europa där vissa frågor studeras, exempelvis om hur mottagandet ser ut idag och vilka utvecklingsområden som finns. 52 Däremot är det många frågor som ännu inte studerats och som arbetet med den här handlingsplanen har aktualiserat. Exempelvis har vi inte en forskningsgrund att stå på när det gäller kunskap om vad berörda människor säger sig behöva, vad olika insatser betyder för människorna eller vad de professionellas och idéburna sektorns erfarenheter kan säga oss. 52 Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no Local Welcome Policies EU-migrants

87 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska ha ett aktivt förhållningssätt till att hålla sig uppdaterade om det aktuella kunskapsläget som rör EU-medborgare. Nya initiativ bör tas för att med grund i forskning och utifrån kommunernas behov få mer kunskap. Kommunerna ska samarbeta sinsemellan och med andra aktörer, såsom idéburen sektor och myndigheter, ifråga om lokal, regional, nationell och internationell omvärldsbevakning och kunskapsspridning från erfarenheter och forskning. Kontakt med europeiska länder bör uppmuntras, särskilt de länder varifrån den berörda målgruppen kommer. Kommunerna bör använda möjligheten att söka europeiska fondmedel. Fondmedel kan användas för kommunerna att prova nya metoder, exempelvis för att genom kontakt med hemländerna arbeta för ett bra återvändande. Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Begreppen bosättning eller boplats används här för att benämna den plats där personer lever utan tillstånd från markägaren. När en bosättning etableras inom en kommun är det flera lagrum som har betydelse. Allemansrätten utifrån var och när man får tälta och när man ska kontakta markägare. Exempelvis om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man också kontakta markägaren. Ofta påverkas miljön kring platsen på grund av att det saknas både renhållnings- och sanitära möjligheter. Det kan uppstå ett dilemma när processen för avhysning tar tid samtidigt som kommunerna får synpunkter från allmänhet och samtidigt som det sker en miljöpåverkan på platsen. Det gör att olika intressen inte alltid blir samspelta. Det finns också exempel på att bosättningar påverkar kommunens medborgare, exempelvis på idrottsplatser. Allmänhet har kontaktat kommuner på grund av att de bland annat upplevt att platsen skräpats ner och att det förekommit sanitära problem på idrottsplanen. I de lokala ordningsföreskrifterna i Göteborgs Stad anges att förbud mot nedskräpning gäller utifrån vad som stadgas i miljöbalken. 53 Ett lagrum som också är aktuellt vid etableringar av boplatser är socialtjänstlagen. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen anges också att socialtjänst ska bedriva uppsökande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. 54 Att kommunen måste bedriva uppsökande arbete för att förhindra att enskilda far illa betonas i en skrivelse från SKL. De framhåller att det särskilt gäller barn och unga. 55 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Permanenta etableringar av bosättningar ska undvikas. Ingen kan eller får bosätta sig var man vill. Bosättningar som strider mot gällande lag är således illegala och kommunerna bör därför agera utifrån gällande lagstiftning tn.nsf/0/bd32b23c92dfdb4cc1257b b?opendocument SKL, 2015, sid

88 Förfarandet kring särskild handräckning/avhysning skiljer sig inte om boplatsen bebos av kommunens medlemmar eller av andra personer. Det omfattande regelverk som är aktuellt innebär att det är av vikt att flera sektorer inom kommunerna samverkar så att det kommunala agerandet sker i ett samspel och där de olika sektorerna har kännedom om varandras processer. Det är samtidigt viktigt att kommunernas agerande sker utifrån ett socialt perspektiv. Vistelsebegreppet gäller och det är därför som den stadsdel/kommun där boplatsen är belägen har yttersta ansvaret för eventuella insatser. Kända platser ska besökas av socialtjänsten i respektive stadsdel/kommun. Vid besöken ska särskild uppmärksamhet fästas vid om det finns barn, unga eller andra personer som kan riskera att fara illa. I dessa fall agerar kommunen alltid. Vid handläggning bör ett riskperspektiv beaktas. Vid bosättningar där det saknas fasta elinstallationer innebär det exempelvis att uppvärmning och matlagning sker med brandfarliga produkter viket utgör brandfara. Boende i tält och husvagnar kan även innebära en förhöjd risk för korta skyddsavstånd mellan enheterna. Det kan även förekomma risk för avsiktliga destruktiva handlingar riktat mot boplatserna, exempelvis anlagd brand. Riskbedömningar kan utformas med hjälp av räddningstjänst. Ingen avhysning ska ske utan information om andra möjligheter. Information om insatserna ska i möjligaste mån finnas översatt på de språk som berörda personer förstår. Eftersom en del av de EU-medborgare som vistas i kommunerna är analfabeter kan informationsspridningen underlättas genom att ha beskrivning av insatserna i en enkel folder med symboler som komplement till text. Göteborgs Stad har i samarbete med den idéburna sektorn beslutat att inrätta nattplatser för målgruppen. I kommunens uppgift ingår att informera och erbjuda dessa platser, men även att informera om andra insatser som kommunen har och om legala alternativ. Övriga GR-kommuner ska ha en beredskap för att kunna anordna eller hänvisa till övernattningsmöjligheter och kan inrätta nattplatser. En särskild rutin kring hanteringen av illegal bosättning finns upprättad för Göteborgs Stad. 56 För att stärka ett likartat förhållningssätt i Göteborgsregionens kommuner föreslås övriga kommuner att anta huvuddragen i rutinen, med anpassningar till förhållanden i respektive kommun Ett dilemma är att samma personer flyttar från plats till plats inom och mellan kommunerna. Det är svårt att förhindra, men kommunernas inriktning bör vara att fortsätta informera om vad som gäller samt att informera om andra möjligheter som kan finnas och om de insatser som kommunen har. Det finns också ett ansvar för varje individ, som har möjlighet, att sörja för sin boendesituation själv. Beträffande familjer med barn, se avsnittet om hur kommunerna bör bedöma barns situation. Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Ett fåtal personer har vänt sig till GR-kommunerna med ansökningar om bistånd, främst till uppehälle, boende och hemresa. Alla personer som vistas i en kommun har rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd och få sin sak utredd med ett formellt beslut. Varje ansökan måste bedömas individuellt. 56 Bilaga

89 EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt i Sverige, har rätt till socialt bistånd på samma villkor som svenska medborgare. Personer som inte bedöms ha sin hemvist i Sverige, det vill säga de har inte uppehållsrätt, har samma rätt som andra som vistas i kommunen till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att avhjälpa på annat sätt. Det finns i socialtjänstlagen inga tidsbegränsningar angivna för en akut nödsituation. Vid en enkätundersökning genomförd av Social resursförvaltning 2014 riktad till stadsdelsförvaltningarna i Göteborg visade det sig att flera stadsdelar beviljat bistånd, de flesta utifrån att de först utrett uppehållsrätten. Uppehållsrätten har varit vägledande för stadsdelarna för vilket bistånd som är möjligt att bevilja. Göteborgs Stad har beviljat stöd till idéburen sektor, för att kunna erbjuda att under en begränsad period få övernattningsmöjlighet (nattplatser), utan biståndsbedömning. Dessa övernattningsmöjligheter är inte öppna för familjer med barn. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska lämna upplysningar, råd och vägledning i frågor som rör kommunens verksamhetsområde. Ansökningar om bistånd ska tas emot. Varje ansökan ska bedömas individuellt och leda till ett formellt beslut som kan överklagas. Uppehållsrätt ska utredas vid ansökan om bistånd. Övriga GR-kommuner kan, som Göteborgs Stad, erbjuda övernattningsmöjligheter (nattplatser) utan biståndsbedömning. Biståndsbehov till hushåll där barn ingår ska bedömas utifrån barnets bästa och innebära ett skäligt boende för barnet. Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och barnets utveckling. 57 Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga enligt reglerna i socialtjänstlagen Kommunernas yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 socialtjänstlagen gäller oavsett om personerna har uppehållsrätt eller inte. Vid insatser som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Enligt barnkonventionen har alla barn utan åtskillnad rätt till god hälsa och social trygghet. Det finns ingen skillnad när det gäller barn till socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare och när det gäller exempelvis barn som är svenska medborgare bosatta i Sverige. Socialnämnden är skyldig att utan dröjsmål inleda en utredning om det kommer in en anmälan, eller information lämnas på annat sätt, och som kan innebära någon åtgärd från socialnämndens sida. 58 Kommunerna har ett ansvar om barn far illa eller riskerar att fara illa. Bedömning av barns behov kan bli svårare när det gäller barn som tillfälligt vistas i kommunen. Det kan ibland finnas barn som vistas i en annan kommun än den där vårdnadshavare söker sin försörjning. En situation när det finns medföljande barn kan vara att barn vistas i miljöer som kan 57 Regeringskansliet, 2014, sid

90 upplevas olämpliga och ovärdiga. En försvårande omständighet kan vara att det kan finnas en ömsesidig rädsla och osäkerhet i kontakt mellan berörda och myndigheter. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete, även efter kontorstid, för att särskilt uppmärksamma om det finns barn. Vid behov ska tolk användas. Dialogen med vårdnadshavare om barnets situation är grundläggande. Vårdnadshavare ska få möjlighet att samtala om hur de kan sörja för att barnets boende och övriga behov tillgodoses. Vid bedömningar av familjens behov i akuta situationer ska barnets bästa alltid stå i första rummet. Akut hjälp är inte tidsbegränsad, en utredning ska ske vid varje tillfälle. Att sörja för barnets bästa innefattar även ett skäligt boende. En skriftlig information ska kunna lämnas om vilken hjälp som finns att få på det språk som vårdnadshavare förstår. Information om att barn vistas i miljöer som kan vara olämpliga ska handläggas som orosanmälningar på sedvanligt sätt. Socialtjänsten ska genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1a socialtjänstlagen). Handläggningen ska ske på det sätt som stadgas i socialtjänstlagen. Barnet ska ges inflytande och delaktighet på samma sätt som andra barn. Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Även om barn som vistas tillfälligt i Sverige varken har skolplikt eller rätt enligt lag till skola, ger skolförordningen kommunen möjlighet att erbjuda skolgång. Barnkonventionen stadgar att alla barn utan åtskillnad har rätt att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Utbildning är en sådan mänsklig rättighet. Forskning visar att skolan kan innebära en skyddsfaktor för barn i utsatta situationer. 59 Några kommuner i Göteborgsregionen har uttalat att alla barn ska ha rätt till utbildning. Dessa kommuner utgår från Barnkonventionen och gör därmed en bedömning av att barn som är unionsmedborgare jämställs med barn som hör till gruppen papperslösa. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha möjlighet till utbildning i Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna. Varje kommun måste ha en beredskap för att hantera information om eleverna i dokumentationssystemen. En följd av att barnen inte har personnummer eller inte kan uppge någon adress kan vara att ansökningar till en skola inte kommer att vara fullständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg från sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar. Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin? Enligt överenskommelse om beställd primärvård i Västra Götalandsregionen ser Socialstyrelsen över regelverket för sjukvård avseende EU-medborgare som saknar sjukförsäkringskortet. Flertalet landsting ger sjukvård till dessa patientgrupper enligt samma regelverk som gäller sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd ( papperslösa ). Vårdgivaren Vårdcentralen för hemlösa har möjlighet att erbjuda subventionerad medicinsk nödvändig vård enligt samma förutsättningar som till personer som vistas i Sverige utan

91 tillstånd, till dess att annat beslut fattas. 60 Socialtjänsten kan få ansökningar om bistånd för patientavgifter och förskrivna mediciner. Det är rimligt att anta att den tidigare nämnda översynen även kommer att beakta den kommunala hälso- och sjukvården i förhållande till EU-medborgare. Frågan om hälso- och sjukvård till EU-medborgare som saknar socialförsäkringskort bör finna sin lösning på nationell och regional nivå. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Bedömningar av en ansökan om bistånd för exempelvis patientavgift och kostnader för mediciner bör grundas i hälso- och sjukvårdens ställningstagande till om vården är nödvändig. Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Man bör alltid vara uppmärksam på risker för utnyttjande. Att leva i en utsatt situation innebär en förhöjd risk för att utsättas för utnyttjande. I en rapport från 2013 har Socialstyrelsen beaktat en eventuell koppling mellan människohandel och de hemlösa utrikesfödda personerna som vistas i Sverige. De konstaterar att bland de verksamheter som möter dessa människor råder det delade meningar om ifall det finns en sådan koppling eller inte. Vissa tycker sig se en stark koppling, medan andra menar att det är för lite pengar som personerna får in genom att till exempel tigga i den offentliga miljön, och att det därför inte är tillräckligt inkomstbringande för mer organiserad människohandel. Däremot, anges i rapporten, finns mer pengar att tjäna på att utnyttja människor som arbetskraft till låg lön och under bristande förhållanden eller i kriminell verksamhet. 61 Mika-mottagningen, Kris och relationsenheten i Göteborgs stad, har träffat personer som är utsatta för människohandel. De har under 2015 påbörjat ett arbete för att få till ett samverkansavtal, gällande människohandel, mellan Göteborgs stad och Polismyndigheten. Socialjourens utredningsenhet i Göteborgs Stad har under de första månaderna under 2015 fem ärenden bland EU-medborgare där det rört sig om människohandel. Sverige har antagit FN-protokollet mot människohandel, det så kallade Palermokontraktet. Protokollet behandlar exempelvis staternas skyldighet till bistånd och skydd av offer för människohandel. 62 Sverige har också i och med sitt EU-medlemskap, antagit även EU:s rambeslut gällande bekämpande av människohandel. 63 Att vistas och att behöva försörja sig i gatumiljö samt att leva i hemlöshet, innebär att man lever i en svår situation. Vi kan anta att kvinnor som vistas här lever i en än mer utsatt situation. Utsattheten drabbar också medföljande barn, som behöver leva och vistas i osäkra miljöer. 60 Västra Götalandsregionen, 2014, sid Socialstyrelsen, 2013, sid Regeringen, 2004, sid Regeringen, 2004, sid

92 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska vara uppmärksamma på om människor som vistas i GRkommunerna är utsatta för exempelvis människohandel, utnyttjande eller våld i alla dess former. Socialtjänsten har en viktig roll i mötet med människor i utsatta situationer. Socialtjänstens huvudsakliga ansvar är att ge stöd utifrån en individuell bedömning. Det kan vara svårt för den utsatta personen att göra en polisanmälan. Socialtjänsten behöver ge möjlighet att låta var och en reflektera över om man vill/kan/törs polisanmäla. Kommunerna ska samverka med polisen för att få gemensamma bilder av om risk för människohandel, utnyttjande eller våld förekommer. Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och idéburen sektor och övrigt civilsamhälle, som är en styrka för samhällsutvecklingen. Att värna om människor som vistas i våra kommuner, är inte enbart kommunens ansvar utan ett humanitärt ansvar. Föreningar och idéburen sektor kan, utöver kommunens ansvar, erbjuda stöd och insatser till grupper och individer. Allt offentligt stöd till det civila samhället innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna och å andra sidan påverka och ge uppdrag. 64 I arbetet med insatser till EU-medborgare kan olika synsätt prägla kommunens arbete kontra den idéburna sektorns arbete. Det blir en balansgång för varje kommun med att bidra med stöd till praktiskt arbete där den idéburna sektorn på ett vis blir kommunens förlängda arm. Det har blivit tydligt i arbete med EU-medborgare i utsatta situationer i Göteborg, där stöd ges för ett område där kommunen själv inte utför insatser. Stöd till idéburen sektor kan utformas på olika vis, genom föreningsbidrag, upphandling eller genom partnerskap (Idéburet offentligt partnerskap). Göteborgs Stad ser positivt på och avser även fortsättningsvis stödja det arbete idéburen sektor gör för utsatta EU-medborgare. Staden har därför medverkat till och bidragit till finansieringen av insatser för målgruppen. I enkäten för beredskap inför vintern 2014 uppger flertalet GR-kommuner att man har ett uppbyggt samarbete med idéburen sektor för att lösa boendebehovet hos målgruppen. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Insatser till EU-medborgare som vistas i kommunen kan betraktas som kommunens angelägenhet som en del av den kommunala kompetensen. Samverkan med idéburen sektor och civilsamhället är värdefull och ska ses som en av kommunens uppgifter. Kommunerna ska främja en god dialog och samverkan kan formaliseras i exempelvis partnerskap. 64 SKL, 2009, sid

93 Referenser Trycksaker Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012, 2012 Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor, Friheten att röra sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare, 2010 Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2010 FRA, European agency for fundamental rights, Fundamental rights: challenges and achievements in Annual report 2013, Vienna, 2014 Förslag till budget 2015 och flerårsplaner för Göteborgs Stad (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ) Förvaltningsrätten i Linköping, dom , mål nr Kommerskollegium, Att flytta till Sverige- hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare, Stockholm, 2013 Länsstyrelsen Västmanland, Beslut , Anmälan enligt 3 kap, 13 paragrafen, ordningslagen av lokala ordningsföreskrifter, Dnr Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no Local Welcome Policies EU-migrants Regeringen, Regeringens proposition 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, 2013 Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering , Skr. 2011/12:56 Regeringen, Regeringens proposition 2003/2001:11, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, 2004 Regeringskansliet, FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter, 2011 Regeringskansliet, S , Bostad sökes: Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren, 2014 Regeringskansliet, Konventionen om barnets rättigheter. En strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, 2014 SKL, Civilsamhället som utvecklingskraft, Stockholm, 2009 SKL, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, 2014 SKL, Utsatta EU-medborgare. Inför tillsättande av en nationell samordnare, Dnr , 2015 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, Socialstyrelsen, 2013 Socialstyrelsen, Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning, 2014 Socialstyrelsen, Vård för papperslösa, 2014 Västra Götalandsregionen, Överenskommelse om beställd primärvård Närhälsan Västra Götaland, 2014 Internet (141204) (141204) (150127)

94 (150205) (150205) & dominourl= FDB4CC1257B B? OpenDocument (150302) (150211) Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, (150211) Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen (150211) Regeringskansliet rättsdatabaser, Miljöbalken (150211) (150223) (150227) (150304) (150504) (150227) (150227) (150303) (150211) (150303) (150303) (150504) Bilagor Bilaga 1: Rutin vid illegal bosättning

95 Rutin för hantering av illegala bosättningar i Göteborg Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker. Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen. Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. På nästa sida hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar. På efterföljande sidor hittar du även dokument eller länkar som du kan ha nytta av i handläggningen. Grundinformationen på olika språk nedan kan behöva varieras utifrån situation. BILAGOR Sid 2. Rutin för handläggning när en illegal bosättning upptäcks Sid 3. Frågor och svar rörande illegala bosättningar i Göteborg

96 Frågor och svar rörande illegala boplatser i Göteborg Varför finns det illegala boplatser i Göteborg? Det har alltid funnits illegala boplatser i staden i större eller mindre utsträckning. Under tidigt tal har det rört sig om ett fåtal boplatser där personer, ofta med missbruks- och/eller psykisk problematik, slagit sig ner. Det som är nytt är att vi de senaste åren ser stora grupper av arbetssökande EU-medborgare komma till Göteborg. Det har att göra med att Sverige gick med i EU 1995 men främst ser vi en skillnad efter att fattigare länder som Rumänien och Bulgarien anslöt sig Som EU-medborgare har man rätt att söka arbete i andra EU-länder. Fattiga EU-medborgare slår sig ner på ängar, parkeringsplatser och ibland mitt i staden utan att fråga markägaren. Det kan ibland röra sig om över 100 personer som sätter upp tält, bygger hyddor eller bor i husvagnar och bilar. Vilka är det som bor på illegala boplatser? De illegala boplatser vi ser i dag i Göteborg bebos av fattiga EU-medborgare. De kommer ofta från Rumänien eller Bulgarien och de är här för att söka jobb. Även om de lever under svåra förhållanden här i Sverige säger många att de har det bättre här än hemma. Vilka lagar gäller för illegala bosättningar? Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus

97 Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren. De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande är inom svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 brottsbalken. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år. Vilket ansvar har Göteborgs Stad i frågan om illegala bosättningar med fattiga EU-medborgare? EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader men vistelserätten är formulerad så att personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvar för att planera sitt boende, arbetssituation eller hemresa. Enligt socialtjänstlagen har staden det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor inte far illa. Den hjälp staden kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut. Hur jobbar Göteborgs Stad med illegala bosättningar? Staden har ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndighet och markägare för att kunna agera snabbt efter att en anmälan om en illegal bosättning kommit in. Våra fältassistenter besöker också platsen och informerar de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EUmedborgare (se frågan om vilka insatser Göteborgs Stad kan erbjuda). Staden har ett väl utvecklat samarbete med olika frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen, Räddningsmissonen, Frälsningsarmén och Bräcke diakoni. Om det finns barn på platsen kopplas socialtjänsten in för att göra en bedömning av barnens situation utifrån socialtjänstlagen. Är situationen med illegala bosättningar unik för Göteborg? Nej, den finns i många svenska städer och över hela Europa. Är det inte inhumant att avhysa fattiga människor från en boplats? Staden hjälper till med akuta insatser, övernattning, mat, stöd i att söka arbete i Sverige och hemresa. Göteborgs Stad kan inte lösa en global fattigdomsproblematik, det finns flera miljoner mycket fattiga människor i Europa. Om vi låter vissa bosätta sig och inte andra, kommer det i förlängningen att hota förtroendet för rättsamhället. Vilka insatser kan Göteborgs Stad erbjuda de fattiga EU-medborgarna? EU-medborgare som kommer till staden har rätt till en prövning av det akuta behovet om det inte kan tillgodoses på annat sätt. Det handlar om mat för dagen, möjlig övernattning och resa tillbaka till hemlandet. Göteborgs Stad kan i samarbete med frivilligorganisationer erbjuda ett flertal insatser för målgruppen; dagcentral, öppen förskola, nattplatser samt råd- och stöd i arbetssökande. Varför öppnar inte staden fler nattplatser eller en camping?

98 Situationen är relativt ny och det är mycket svårt att beräkna efterfrågan. Vi vet inte när stora grupper av EU-medborgare kommer och när de åker tillbaka till hemlandet. Människorna reser dit de tror att det finns arbete. EU-medborgare som kommer hit har enligt regelverket rätt till prövning av det akuta behovet men de ska inte belasta det svenska biståndssystemet. Göteborgs Stad kan inte ta ansvar för alla fattiga EU-medborgare. Det rör sig om många miljoner människor. De nattplatser som staden i dag erbjuder har inte varit fullbelagda. De människor som bosätter sig illegalt vill i första hand ha arbete. De är inte här för att hitta en plats att bo på. På de illegala boplatserna bor ibland släkter och stora familjer ihop. Det är svårt att tillmötesgå detta boendebehov. De legala boendealternativ som står till buds i Göteborg för alla EU-medborgare är hotell, vandrarhem, campingar, att bo inneboende hos någon eller att nyttja boendet Stjärnklart. Hur många är romer? Göteborgs Stad för bara statistik om nationalitet och medborgarskap, inte vilken etnisk grupp människor tillhör. Är de fattiga EU-medborgarna hemlösa? De flesta har någon form av bostad i sina hemländer. Varför tar det så lång tid med en avhysning? Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad. Steg ett är att fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning, därefter ska markägaren kopplas in och sedan ska de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem. Kommer staden nu se till att avhysning sker på alla illegala boplatser? Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera. Alla människor måste anpassa sig till de lagar och regler som gäller. Att det uppstår illegala boplatser i Göteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och andra som kommer i kontakt med dem. Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter i form av akuta insatser eller hemresa. Vad kan man som göteborgare göra för utsatta EU-medborgare? Man kan engagera sig genom att ge bidrag till frivilligorganisationer, bli volontär eller kanske ta emot en familj i sitt hem. Man kan också arbeta på strukturell eller politisk nivå med fattigdomsfrågor i Europa. Var kan man vända sig om man ser en bosättning eller har andra frågor? Man kan kontakta Kontaktcenter i Göteborgs Stad som förmedlar frågan vidare. Telefon: E-post: goteborg@goteborg.se

99 (12) Ann Sofi Agnevik, Avd. för juridik Emilia Danielsson, Avd. för juridik Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare Sammanfattning På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige, flera försörjer sig genom tiggeri. Nya frågor och nya uppgifter för kommuner, regioner och landsting har uppkommit och frågor om vilka skyldigheter det offentliga har gentemot dessa EUmedborgare har aktualiserats. Nedan redogörs helt kort för aktuella regelverk såsom kompetensreglerna enligt kommunallagen, uppehållsrätten, lokala ordningsstadgor, regler om avhysning samt kommunernas och landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och socialtjänstlagen för utsatta EU-medborgare i Sverige. Fri rörlighet inom EU EU har idag 28 medlemsländer. Bland de nyaste medlemsländerna är Bulgarien och Rumänien som gick med för bara några år sedan. Medlemmar idag är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. De s.k. ESS-länderna Norge, Island och Liechtenstein omfattas även genom särskilt avtal av delar av regelverket inom EU. Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU:s område. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. En EU-medborgare kan dock enligt 8 kap. 9 utlänningslagen (2005:716) avvisas från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

100 (12) För att få uppehållsrätt inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU-rätten kan inte åberopas i samband med missbruk eller bedrägeri, ett s.k. svart arbete kan därför inte ligga till grund för uppehållsrätt. Rätten till fri rörlighet har på senare år använts av de nyaste medlemmarnas, Bulgarien och Rumänien, medborgare. De som har kommit hit tycks inte ha haft som huvudsyfte att söka arbete alternativt ha en verklig möjlighet att få ett arbete, utan försörjer sig genom att tigga. Det innebär att deras rätt att uppehålla sig i Sverige sträcker sig till högst tre månader. Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Beslut om utvisning fattas av Migrationsverket. Kommunallagen Enligt 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) får en kommun och ett landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Kompetensreglerna innebär att kommuner och landsting inte kan göra mer än vad som är stadgat i svensk lagstiftning, hur vällovligt syftet än kan tyckas. Det är t.ex. förbjudet för en kommun att ge stöd till enskild, såvida det inte finns lagstiftning som gör det möjligt att ge stöd. Socialtjänstlagen medger t.ex. stöd till enskild i form av bistånd efter behovsprövning. Individuellt stöd till näringsidkare godtas enligt en särskild bestämmelse i kommunallagen bara om det finns synnerliga skäl. I praxis finns exempel på kommunalt stöd som godtagits då det givits för att förhindra bortfall av service i glesbygd, t.ex. bensinmack, livsmedelsbutik eller hotell. Frågan om möjligheterna att ge individuellt stöd enligt socialtjänstlagen kommenteras nedan i ett särskilt avsnitt. I vilken utsträckning en kommun har möjlighet att vidta allmänna åtgärder t.ex. i form av föreningsbidrag för att underlätta situationen för utsatta EU-medborgare i kommunen är inte helt klarlagt. Förvaltningsrätten i Linköping har dock nyligen avgjort ett mål där en kommun ingått en överenskommelse med Stadsmissionen om stöd till utsatta EU-medborgare avseende bl.a. natthärbärgen för perioden januari till juni 2014 (mål ). Förvaltningsrätten kommer i målet fram till att utsatta EU-medborgare som befinner sig inom kommunens gränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anförde i domskälen bl.a. att kommunen enligt 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) har det yttersta ansvaret för att de som vistats inom kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och att kommunen har ett ansvar för