HON HAR HÅLLBARHET OCH TILLVÄXT I FOKUS DITT NÄTVERK ÄR VIKTIGARE ÄN DU TROR

Transkript

1 NR 4, DECEMBER 2010 PRIS 65 KR STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, DITT NÄTVERK ÄR VIKTIGARE ÄN DU TROR NU ÄR ISO HÄR Så gör du för att komma igång Därför arbetar KPA Pension med socialt ansvar 4 MSEK Så mycket sparar Fagersta Stainless på energiledning HON HAR HÅLLBARHET OCH TILLVÄXT I FOKUS MÖT CHARLOTTE BROGREN, GD PÅ VINNOVA

2 LEDARE LARS FLINK Socialt ansvar resan har bara börjat STANDARD MAGAZINE NR 4, DECEMBER 2010 NU ÄR DE NYA globala riktlinjerna för socialt ansvarstagande, ISO klara och publicerade på svenska. Vilka är då fördelarna med att jobba med de här frågorna? För ett antal år sedan räckte det många gånger med att driva en lönsam verksamhet, men idag förväntas organisationer även ta ansvar för inverkan på samhälle och miljö, ha transparens i beslut som påverkar andra, bete sig etiskt och respektera mänskliga rättigheter. Flera undersökningar visar att kunder hellre väljer företag och organisationer som arbetar med socialt ansvarstagande. I längden handlar det om varumärkesbyggande och förtroende hos marknaden och konsumenterna. Att ta kontroll över de här frågorna ger ett ökat skydd mot skandaler och missförhållanden som kan sänka varumärket. Även ur ett arbetsgivarperspektiv är det allt viktigare att kunna visa att man står för vissa etiska värden, för att kunna attrahera rätt arbetskraft. ISO 26000, som riktlinjerna heter, är till skillnad från övriga initiativ på det här området, global och kan användas av alla typer av företag och organisationer. Den bidrar till struktur och organisation samt underlättar arbetet och kommunikationen kring socialt ansvar. Läs mer om ISO och vad standarden innebär på sid här i tidningen. Mer information om ISO finner du även på www. iso26000.se 3 5 Notiser 6 9 Standarder bidrar till att skapa ett hållbart samhälle och konkurrensfördelar för svenska företag. Det säger Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, Verket för innovationssystem Tydliga riktlinjer ska förenkla socialt ansvarstagande. En ny global standard för socialt ansvarstagande gör det nu enklare för företag och organisationer att jobba för mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling. 12 Standarden kommer att fungera som ett viktigt verktyg. Det framhåller Sofia Hagman, CSR-chef på KPA Pension, som investerar i etiska placeringar Energiledning som ger resultat. Fagersta Stainless sparar 4 MSEK kronor per år tack vare sitt energiledningssystem. Dessutom levereras spillvärme till det lokala energibolagets fjärrvärmenät. 16 SIS i Media 17 Säkerhet i fokus med ny standard för maskinskydd. SIS, som är mycket aktivt inom området, leder ISOarbetet med den nya globala standarden. 18 SIS Inside: Ditt nätverk är viktigare än du tror. Ny forskning från Harvard Medical School om sociala nätverk visar att våra nätverk påverkar oss från vad vi äter, vem vi umgås med till vår framgång. 19 SIS Inside: Nya medlemmar, Nya ansikten 20 Frågan till fyra och Aktuella utbildningar LARS FLINK, VD SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS: 65 kr. Prenumeration 240 kr/år ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Lovisa Krebs REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: standardmagazine@sis.se ANNONSKONTAKT: Annonshuset AB, annonshuset.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Lena Lidberg, Pamela Collin, Per Magnus Persson, Susanne Rydell, Johan Nylander, Andrea Kolmann, Linda Holmer. DESIGN: Holviks Reklambyrå REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime ISSN STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNINGEN AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHET BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i ett aktiebolag; SIS Förlag. SIS omsatte år 2009 ca 220 miljoner kronor och har 182 anställda. 2 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2010

3 NYHETER & NOTISER 5 frågor om nya Materialnyckeln I oktober lanserades en ny version av webbtjänsten Materialnyckeln som numera innehåller mer än sökbara material. Henrik Winlund är produktansvarig för tjänsten på SIS Förlag. VAD ÄR MATERIALNYCKELN FÖR NÅGOT? Det är en webbtjänst för att söka data om standardiserade metalliska material. I tjänsten presenteras hållfasthetsdata, kemisk sammansättning och mekaniska egenskaper. Man hittar även korsreferenser till jämförbara material från olika delar av världen samt översättningar mellan nya och gamla materialbeteckningar. Materialnyckeln innehåller material som förekommer i bland annat Sverige, Europa, Japan, Kina, USA och Ryssland. Henrik ikwil Winlund där produktansvarig dkt fömt för Materialnyckeln il kl hos SIS. VAD ÄR NYTT JÄMFÖRT MED TIDIGARE VERSION? Tjänsten har fått helt nytt utseende som gör det mycket enklare att söka och navigera sig fram till ett material. Informationen kring utländska material har också förbättrats. Dessutom finns det nu ett användarforum kopplat till tjänsten där man kan ställa frågor kring olika material. VARFÖR SKA JAG PRENUMERERA PÅ DENNA TJÄNST? Med hjälp av Materialnyckeln kan man snabbt och enkelt hitta tillförlitlig materialdata. All data kan enkelt skrivas ut och användas som underlag för konstruktion. Materialnyckeln är ett utmärkt verktyg för alla organisationer och företag som har produktion eller underleverantörer i ett utomeuropeiskt land. VILKA RIKTAR SIG TJÄNSTEN TILL? Den riktar sig i första hand till konstruktörer och materialexperter, men kan användas av alla som har behov av att se materialdata och jämföra olika metalliska material. HUR GÖR JAG FÖR ATT KOMMA IGÅNG? Om man är intresserad av att prova Materialnyckeln online kontaktar man SIS Förlags kundtjänst. För mer information: SIS Förlag: , e-post: sis.sales@sis.se Ett nytt regelverk är fött. Från och med den 1 januari 2011 gäller nya dimensioneringsregler för alla som arbetar med byggnadskonstruktioner. Eurokoder ersätter då gamla, nationella regler och istället skapas nya europeiska riktlinjer. Vi på SIS kan hjälpa dig med allt du behöver kring eurokoder. Gå in på eurokoder eller ring vår kundtjänst på , så hjälper vi dig med utbildning, standarder och handböcker. Aktuellt från SIS Förlag LÄTT MED ISO Ett miljöledningssystem som utformas i enlighet med standarden ISO skapar den ordning och reda som krävs för ett framgångsrikt miljöarbete. I boken Lätt med ISO förklaras hur ett sådant miljöledningssystem är uppbyggt och visar översiktligt hur det kan användas i företagets vardagsarbete. Pris: 395 kr BYGGHANDLINGAR 90 DEL 4: REDOVISNING AV HUS Boken är ett måste för dig som är arkitekt eller konstruktör och har äntligen kommit i en ny, uppdaterad, utgåva. Här hittar du allt om hur du bäst redovisar dina projekt. Den nya utgåvan är anpassad till dagens arbetssätt och referensverk i form av standarder, BSAB 96 och AMA HUS 08. Pris: kr ELANSVAR EN FYRKLÖVER El är livsfarligt, konstaterar r författarna Mats Jonsson och Lars Kilsgård. Boken tar upp hur det aktuella regelverket fungerar. När man förstår och följer regelverket kan risker minimeras. Ansvarsfördelningen är också viktig; vem gör vad? Syftet med boken är att ge dig ökad förståelse för vad begreppet elansvar innebär och på så sätt ge dig en möjlighet att organisera din verksamhet på ett elsäkert sätt. Pris: 995 kr DECEMBER 2010 STANDARD MAGAZINE 3

4 NYHETER & NOTISER Terrakotta-armén är cirka år gammal. Den upptäcktes på 1970-talet i Kina. PLANERAT UNDERHÅLL SPAR RESURSER Terrakotta-armén i säkra händer från Kina till Sverige Nu finns terrakottasoldaterna att beskåda i underjordiska bergrum på Östasiatiska museet. Lergodsfigurerna har transporterats mer än 500 mil från Kina. Erfarenhet och standarder är viktiga verktyg vid transporter, enligt Jennifer Nilsson på MTAB. MER ÄN 300 FÖREMÅL alla ovärderliga kulturskatter fanns med i flyttlasset från Kina. Den långa transporten skedde först med lastbil, därefter med flyg och sedan med lastbil igen. Jennifer Nilsson är projektledare på avdelningen för Konst & utställningar på MTAB Transport & Spedition som har administrerat transporten. Vi har utgått från den mångåriga erfarenhet som vi har av den här typen av transporter. Men det är klart att det här var en speciell utställning även för oss och vi var väldigt stolta när allt var på plats i utställningen. FÖRUTOM DEN EGNA kunskapen använde sig MTAB också av Art in transit-handboken, vilket är internationella rekommendationer som ger praktisk vägledning. För närvarande pågår ett europeiskt projekt med att ta fram standarder för bevarande av kulturarv. Jennifer Nilsson deltar där som expert i en arbetsgrupp som specifikt tittar på frågor som rör transport och packning av kulturföremål. Hon ser fram emot utvecklingen av en ny standard. Det finns ingen internationell standard färdig ännu, men det är väldigt viktigt att få fram en sådan i dialog med muséer och andra berörda. HON SER LÅNGSIKTIGT på sitt och MTAB:s engagemang inom standardiseringen. Det tar tid eftersom det är många länder inblandade. Men det måste få ta tid så att man >> FAKTA TERRAKOTTA-ARMÉN hinner pröva och värdera innehållet. Texten måste bli rätt och det finns många tolkningsfrågor som behöver redas ut, säger Jennifer Nilsson. HENNES TIPS TILL andra som vill engagera sig i arbetet med standardisering är att ha en öppen inställning. Alla deltagare måste få komma till tals. Det finns mycket samlad kunskap men också olika syn på metoder och olika erfarenheter hos dem som deltar i arbetet. Text: Susanne Rydell Foto: Karl Zetterström, Östasiatiska muséet Terrakotta-armén upptäcktes på 1970-talet i Kina. Kejsaren Qin Shihuangdi lät för ungefär år sedan begrava en hel armé gjord av lergods vid sin egen grav. I utställningen i Stockholm ingår förutom terrakottasoldater också andra föremål som aldrig tidigare har visats här. Transporten skedde från Xian i Kina, där ett kinesiskt speditörsföretag skötte första delen av transporten. ANLÄGGNINGAR OCH teknisk utrustning inom infrastruktur och industri representerar ofta betydande värden. Med väl fungerande planer för underhåll och investeringar går det att spara mycket resurser. Därför har ISO beslutat att ta fram standarder för strategisk hantering SIS har beslutat att bilda en svensk kommitté för att kunna påverka och bevaka det globala arbetet. Vi välkomnar alla som kan ha ett intresse av regler för optimal styrning av hur anläggningar och fysiska tillgångar ska underhållas. Det är angeläget att få ett brett deltagande för att få frågeställningarna så allsidigt belysta som möjligt, säger Karita Thomé, projektledare på SIS. Branscher och anläggningar som berörs är till exempel; järnvägar, fjärrvärme, energi, tekniskt avancerade fastigheter, vatten, tele, fabriker, gruvor och pappersbruk. Mål för arbetet är att ta fram en global ledningssystemstandard med gemensamma krav, riktlinjer och hjälpmedel för strategisk förvaltning av anläggningar och teknisk utrustning. Standarderna ska följa upplägget för kvalitetsledning, ISO 9000, och kunna användas tillsammans med såväl andra ledningssystemstandarder som med standarder för drift och underhåll inom olika delområden. Det första mötet för den svenska kommittén Asset Management hålls på SIS, den 20 januari De som redan har visat intresse är Elforsk, Vattenfall, ABB, Trafikverket, Energimarknadsinspektionen samt konsulter inom området Asset Management. För mer information, kontakta Karita Thomé, projektledare SIS, , karita.thome@sis.se 4 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2010

5 NYHETER & NOTISER nisationer vill ta ett samlat grepp för att nå effektivitets- och miljövinster. Vi har fått många förfrågningar från intressenter i branschen som vill att SIS ska utveckla en standard inom området. Nu eftersträvar vi en bred intressentgrupp som tillsammans kan utveckla en standard, säger Marcus Ihre, projektledare på SIS. SIS utvecklar standarder för grön IT. Representanter från bland annat offentlig sektor, Miljöstyrningsrådet, ITföretag och intresseorganisationer deltar i projektet. SIS startar projekt för grön IT IT BELASTAR MILJÖN. Men IT kan också vara en del av lösningen. Nu samlar SIS företag och organisationer för att ta fram en ny ledningssystemstandard för hållbar IT-användning. Förutom energiförbrukning och hårdvara handlar det om hur smarta IT-lösningar kan minska ett företags samlade miljöpåverkan. Målet är att standarden ska stötta organisationer i arbetet med att följa upp miljöpåverkan, ta fram policies och att enas om krav för ständiga förbättringar inom området. Initiativet samlar representanter för både offentlig sektor, Miljöstyrningsrådet, IT-företag och intresseorganisationer. Grön IT är något som har diskuterats länge i branschen och många företag och orga- EN AV INITIATIVTAGARNA till SIS-projektet är Peter Mankenskiöld på Exido som länge har arbetat med företag som behöver komma igång med mer hållbar IT-användning: Förutom att de IT-system som används belastar miljön så lite som möjligt, kan IT dessutom bidra till att minska miljöbelastningen när företag hittar smarta lösningar för att effektivisera en verksamhet. Vi ser fram emot att vara med i arbetet med en svensk standard, säger Peter Mankenskiöld. För mer information, kontakta Marcus Ihre, projektledare SIS, , marcus.ihre@sis.se KONFERENS 20 januari 2011 En endagskonferens om socialt ansvarstagande, företagsamhet och samhällsutveckling. På Social Responsibility Day 2011 får du: Presentation av ISO Guidance on Social Responsibility från experterna i pojektet. Veta hur du kan kombinera ISO och CSR-initiativ såsom GRI och Global Compact. Lyssna till inspirerande föredragshållare. Konkreta exempel på hur du framgångsrikt kan arbeta med socialt ansvarstagande och standarden redan nu! Träffa människor som liksom du arbetar med sociala ansvars- och rättvisefrågor. ISO Nu är standarden färdig Det är hög tid att börja använda den... Vad innehåller den? Hur har den tagits fram? Hur kan man använda den? För vilka är den? ANMÄL DIG! Arrangörer: DECEMBER 2010 STANDARD MAGAZINE 5

6 REPORTAGE VINNOVA SATSAR PÅ HÅLL Hon har ett långt förflutet i näringslivet, bland annat på toppjobb inom ABB. I fjol utsågs hon till generaldirektör för Vinnova, Verket för innovationssystem. Standarder får allt större betydelse för att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle, säger Charlotte Brogren. FÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN tillträdde Charlotte Brogren som generaldirektör för Vinnova, verket som är inriktat på forskning och innovation för hållbar tillväxt. Hon är teknologie doktor med lång erfarenhet från tekniksektorn och har bland annat haft ledande befattningar i ABB:s forsknings- och utvecklingsorganisation. I den rollen har hon även ett förflutet som ledamot i SIS styrelse. Standarder är en grundförutsättning för att få många saker att passa ihop och fungera mer smidigt. Det blir allt viktigare i vårt interaktiva, interoperativa kunskapssamhälle, påpekar Charlotte Brogren. VINNOVA HAR MEDARBETARE som deltar i flera av SIS standardiseringsprojekt, däribland Tjänster och stöd för småföretagare, Innovation Management och Översiktsplaner. Den process som leder fram till standarder är väldigt viktig. Där finns det skäl för Vinnova att finnas med, framför allt i en stödjande funktion. Däremot är vi en myndighet som inte driver några egna standardiseringsfrågor. Vi har inte något egenintresse av utfallet av standardiseringen, mer än att standarder bidrar till att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och konkurrensfördelar för svenska företag, förklarar Charlotte Brogren. EN AV VINNOVAS UPPGIFTER är att öka konkurrenskraften hos svenska forskare och företag. Ett led i det är att öka samarbetet mellan företag, högskolor och universitet, forskningsinstitut och andra organisationer i innovationssystemet. Vinnovas roll är bland annat att skapa goda mötesplatser och att investera i projekt som ska möjliggöra kommersialiseringen av forskningsresultat.» 6 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2010

7 INTERVJU STIG JÖNSSON BAR TILLVÄXT DECEMBER 2010 STANDARD MAGAZINE 7

8 REPORTAGE VINNOVA Standardisering leder till stora kvalitets- och effektivitetsvinster. Ett område är sjukvårdssektorn. Andra områden är transporter och infrastruktur.» För ett företag som ska söka sig ut på en större marknad har standarder en avgörande betydelse. Ska din verksamhet leda till tillväxt och nya jobb särskilt internationellt måste du ha standarder att luta dig mot. Väljer du dessutom att vara med och driva standardiseringen får du globala konkurrensfördelar, säger Charlotte Brogren. Hon jämför det med att vara bilförare respektive passagerare: Antingen sitter man bak i bilen och låter någon annan styra, eller också sitter man i förarsätet och är med och kontrollerar vart resan går. >> FÖRDELAR MED ATT ENGAGERA SIG I STANDARDISERING FÖR EN MYNDIGHET Standardisering sätter fokus på effektivitets- och kvalitetsvinster för samhället. Standarder kan bidra till minskad miljöpåverkan. Standardiseringsprocesserna är viktiga kunskapskällor där många parter möts. Myndigheter och företag har mycket att lära av varandra när det gäller standardisering. För myndigheter med sektorsansvar är det ett viktigt forum för att arbeta med till exempel hälso- och säkerhetsfrågor. Att vara med och driva standardisering ger globala konkurrensfördelar, anser Charlotte Brogren. SAMTIDIGT PÅPEKAR HON att standardisering måste ses som ett långsiktigt arbete, med investeringar i både tid och pengar. Det går inte att vara drivande i allt, men det går att välja ut ett eller flera områden där man som företag bedömer att man har stort intresse av att vara med och påverka. Vinnova ansvarar för utvecklingsprogram som riktar sig till både universitet och högskolor, forskningsinstitut, enskilda forskare, kommuner och landsting samt till små och medelstora företag. Ämnesområdena är många: till exempel produktframtagning, material, miljö- och energiteknik, bioteknik, it-användning, informations- och kommunikationsteknik, säkerhet, hälsa, transporter, arbetslivsutveckling, tjänst er och genus. Vid den typ av standardisering som myndigheter som regel har ett intresse av är utgångspunkten oftast att hitta vägar att skydda medborgarna från farliga saker. Jag tänker framför allt på myndigheter med sektorsansvar, som Boverket och Energimyndigheten. Men det finns också många 8 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2010

9 REPORTAGE VINNOVA >> FAKTA VINNOVA BAKGRUND: Bildades den 1 januari VERKSAMHET: Vinnova är ett statligt verk under näringsdepartementet och en nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Syftet är att främja hållbar tillväxt i Sverige genom att finansiera och utveckla effektiva innovationssystem. FINNS I: Stockholm. Har även ett kontor i Bryssel. OMSÄTTNING: Fördelar varje år cirka två miljarder kronor till investeringar i nya och pågående projekt. ANSTÄLLDA: Cirka 200 personer. HEMSIDA: Ett av Vinnovas kärnområden är innovationer för hållbar tillväxt. Här kan standarder bidra till en minskad miljöpåverkan. andra sammanhang där standardisering leder till stora kvalitets- och effektivitetsvinster. Ett område är sjukvården och informationssystemen inom sjukvårdssektorn. Ett annat område är transporter och infrastruktur till exempel signalsystem och standardisering av räls, så att tåg lättare kan färdas över nationsgränserna och gods lastas om på ett smidigare sätt. När det gäller standardisering har myndigheter och företag mycket att lära av varandra, säger Charlotte Brogren. HON TYCKER ATT standarder lämpar sig väl för många, många basprodukter och bastjänster. Det är i stället i tillläggsfunktionerna som företagen kan och bör konkurrera, visa sin särart och sina kvalitetsfördelar. I dag behöver vi egentligen inte en massa olika sorters laddare till mobiltelefonerna det är i stället i tjänsteutbudet kring telefonerna som mervärdet finns och där den huvudsakliga konkurrensen utspelar sig. Eller borde utspela sig, anser Charlotte Brogren. ETT AV VINNOVAS kärnområden är innovationer för hållbar tillväxt. I det perspektivet ser hon även hur standarder kan bidra till en minskad miljöpåverkan. Som regel är det bra för miljön när man kan undvika parallella system och det inte behövs så oändligt många grundvarianter av olika produkter. CHARLOTTE BROGREN konstaterar att vi varje dag kommer i kontakt med ett stort antal standarder, men att vi sällan ägnar det någon större tanke. Ofta inser man inte att det finns en grupp människor som har gjort ett jättejobb för att utveckla något som vi tar mer eller mindre för givet. Där har SIS en viktig uppgift >> CHARLOTTE BROGREN med att öka den allmänna förståelsen för det viktiga arbete som standardisering innebär. Text: Lena Lidberg Foto: Per Magnus Persson Generaldirektör på Vinnova sedan september Förordnandet sträcker sig till den 31 augusti BAKGRUND: Är teknologie doktor med förflutet inom näringslivet. Har haft ledande befattningar i ABB:s forsknings- och utvecklingsorganisation och arbetade dessförinnan som projektingenjör på ÅF-IPK och som projektledare på AGA Innovation AB. FÖDD: 1963 i Göteborg. FAMILJ: Man och tre barn. BOR: I villa i Västerås. FRITID: Åker skidor i alla dess former. Tycker om att vistas i naturen. DOLD TALANG: Den letar jag fortfarande efter... DET HÄR BORDE STANDARDISERAS I VARDAGEN: Laddarna till mobiltelefonerna. DECEMBER 2010 STANDARD MAGAZINE 9

10 FOKUS SOCIALT ANSVAR Tydliga riktlinjer ska förenkla socialt ansvarstagande Kraven på etik inom näringslivet ökar. En ny global standard för socialt ansvarstagande gör det nu enklare för företag och organisationer att jobba för mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling. NU ÄR DEN GLOBALA STANDARDEN för socialt ansvarstagande, iso 26000, klar. sis har på uppdrag av iso drivit det internationella arbetet, som inkluderat 660 personer från 99 länder. Stödet för den nya standarden har varit massivt. Området är otroligt hett. I utvecklingen har vi också vänt oss till många typer av intressegrupper, vilket är ovanligt. Vi har jobbat för en bred förankring, förklarar Kristina Sandberg, verksamhetsområdeschef på sis och internationell projektledare för ISO projektet. Efterfrågan på tydlighet inom socialt ansvarstagande kommer framförallt från konsumenter, framhåller hon. Konsumenterna bryr sig om hur produkter tas fram och kräver att företag agerar på ett gott sätt. På många håll inom näringslivet hade man redan börjat jobba med de här frågorna. Efterfrågan på gemensamma riktlinjer är stor. STANDARDEN ÄR UPPBYGGD efter sju principer, som till exempel ansvarstagande, transparens och mänskliga rättigheter, (se faktaruta här intill) och sju grundområden, som till exempel verksamhetsstyrning, arbetsrättsmiljö och goda verksamhetsmetoder. Den ska fungera som en praktisk vägledning; nästan som en checklista. Standarden ska också fungera som ett gemensamt språk mellan till exempel beställare och leverantörer, både nationellt och internationellt. Många utvecklingsländer har efterfrågat standarden eftersom den ger dem bättre möjlighet att hävda sig när i-länderna ställer krav på att de ska följa etiska riktlinjer. Konsumenter bryr sig om hur produkter tas fram. ISO 26000, som riktlinjerna heter, är till skillnad från övriga initiativ på det här området, global och kan användas av alla typer av företag och organisationer. För små- och medelstora företag kan det här bli ett viktigt verktyg i exempelvis kontakter med leverantörer runt om i världen. Stora multinationella företag har ofta redan egna utarbetade uppförandekoder, men även för 10 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2010

11 dem kan denna standard ge större tyngd och trovärdighet. Den bidrar till struktur och organisation samt underlättar arbetet och kommunikationen kring socialt ansvar. STANDARDEN ÄR INTE CERTIFIERBAR. VARFÖR? Det var en kompromiss. Många i Sverige hade kunnat tänka sig en certifierbar standard i början. Men större industrier och en rad i-länder, som usa, ville inte det. Vissa var rädda för legala krav om de säger att de är certifierade enligt standarden. Många var också rädda att det skulle bli dyrt. Men det är också en styrka att den inte är certifierbar eftersom den därmed har kunnat bli mycket mer konkret i sin vägledning. VILKA ÄR DINA BÄSTA TIPS FÖR ATT KOMMA IGÅNG? Analysera hur de viktiga delarna av verksamheten kopplar till socialt ansvarstagande Efterfrågan på tydlighet inom socialt ansvarstagande kommer framförallt från konsumenter. ISO är en vägledning för stora och små organisationer som vill jobba med frågorna. Kristina Sandberg på SIS har lett det globala arbetet. Identifiera organisationens intressenter (allt från kunder, anställda, ägare m.fl.). Fastställ vilka delområden i standarden som är mest relevanta att börja med. Se till att ledningen är engagerad så att det sociala ansvarstagandet kan genomsyra hela verksamheten och inflytandesfären. Se till att det finns kunskap om socialt ansvarstagande och de grundläggande principerna i organisationen utbilda och informera. Text: Johan Nylander Ill: Linda Holmer VAD HAR DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR NU NÄR DEN PUBLICERAS? Personligen har jag stora förväntningar. Förutsättningarna känns väldigt bra. Det bör bli stort genomslag, säger Kristina Sandberg och framhåller att det till och med har dykt upp grupper på Facebook och LinkedIn som debatterar den nya standarden. 7 PRINCIPER FÖR SOCIALT ANSVARS- TAGANDE ENLIGT ISO Ansvarighet 2. Transparens 3. Etiskt uppförande 4. Respekt för intressenternas intressen 5. Respekt för rättsstatens principer 6. Respekt för internationella uppförandenormer 7. Respekt för de mänskliga rättigheterna 7 HUVUDOMRÅDEN I ISO Verksamhetsstyrning 2. De mänskliga rättigheterna 3. Arbetsförhållanden 4. Miljö 5. Goda verksamhetsmetoder 6. Konsumentfrågor 7. Samhällsengagemang och utveckling DECEMBER 2010 STANDARD MAGAZINE 11

12 SOCIALT ANSVAR KPA Vinstintresse bakom socialt ansvar För KPA Pension, som investerar i etiska placeringar, kommer den nya standarden kring socialt ansvarstagande att fungera som ett viktigt verktyg. Det framhåller pensionsjättens CSR-chef Sofia Hagman. Det finns ett tydligt vinstintresse för bolagen att följa denna standard, säger hon. KPA PENSION FÖRVALTAR NÄRMARE 80 miljarder kronor. Genom att endast placera etiskt vill organisationen långsiktigt påverka samhället i en positiv riktning. För bolagen finns ett tydligt vinstintresse i att följa standarden, framhåller Sofia Hagman. Både investerare och konsumenter blir allt mer noggranna med att de företag som de har att göra med tar hänsyn till miljön och inte bryter mot mänskliga rättigheter. SOFIA HAGMAN HAR VARIT med i sis projekt för socialt ansvarstagande sedan början När vi började arbetet saknades en sammanhållande bild om vad socialt ansvarstagande egentligen betyder. Det fanns ett stort behov av tydliga riktlinjer, säger Sofia Hagman. Hon menar att det blir mycket lätttare för företag som vill jobba med de här frågorna om det finns en gemensam struktur och tydlighet. Jag hoppas att så många företag som möjligt ska arbeta med denna standard. Det underlättar för oss då vi väljer vilka bolag vi investerar i. Det är en viktig vägledning för oss, säger hon. DÄREMOT KOMMER KPA Pension inte att kräva att alla de bolag som de placerar i följer standarden. Sofia Hagman ser iso som en parameter bland flera som de och deras konsulter använder sig av. För mig vore det enormt värdefullt om vi ser att dessa riktlinjer används. Men jag tror inte att vi kan ställa det som krav. Det ställer fordran på ett slags redovisning, och jag tror inte att incitamenten för det är tillräckligt starka ännu. SAMTIDIGT FRAMHÅLLER HON att socialt ansvarstagande inte främst grundar sig i att följa riktlinjer. Det handlar snarare om ett förhållningssätt. Standarden ska inte bara användas i redovisningssyfte där man i Sofia Hagman på KPA Pension hoppas att så många som möjligt ska arbeta enligt ISO Det underlättar när vi väljer vilka bolag vi ska investera i, menar hon. efterhand visar vad man har gjort. Det är viktigare att använda det sociala ansvarstagandet som en drivkraft i företagets affärsutveckling. Ansvarstagande är inget statiskt utan ska snarare ses som en resa där man hela tiden strävar efter att bli bättre. Text: Johan Nylander >> SOFIA HAGMANS RÅD TILL DEN SOM VILL BÖRJA ARBETA MED SOCIALT ANSVARSTAGANDE Var tydlig med strategier, mål och aktiviteter för att nå dit ni vill. >> FAKTA OM KPA PENSION KPA Pensions affärsidé är att med bra service, unik kompetens och god avkastning erbjuda kundanpassade pensions- och försäkringslösningar till kommunsektorn. KPA Pension kombinerar trygga pensioner med ett aktivt samhällsansvar. KPA Pensions företagskultur präglas av kärnvärdena trygghet, kompetens och samhällsansvar. Bolaget har drygt en miljon enskilda kunder och 500 arbetsgivarkunder inom kommuner och landsting. Totalavkastning första halvåret 2010 i KPA Pensionsförsäkring +3,7 procent, helåret ,4 procent. Förvaltar 76 miljarder kronor. KPA Pension ägs till 60 procent av Folksam och till 40 procent av Sveriges Kommuner och Landsting. KPA Pension finns i Stockholm och har ett litet lokalkontor i Sundsvall. Lars-Åke Vikberg är sedan 2009 bolagets verkställande direktör. Var noga med vad och hur ni väljer att kommunicera det ni gör. Var noga med implementeringen internt i organisationen. Anpassa efter er organisation. Var transparant. Var tydlig med vad ni gör. Var ärlig. 12 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2010

13 Materialnyckeln 3.0 Materialnyckeln 3.0 är ett webbaserat verktyg för dig som behöver detaljerade uppgifter om materialstandarder och metalliska material. Med nya Materialnyckeln 3.0 kan du söka fritt på material, beteckningar, hållfasthet, kemiska sammansättningar och mekaniska egenskaper. Du kan även hitta korsreferenser mellan svenska, europeiska och andra utländska material. Att navigera och söka i nya Materialnyckeln 3.0 går både snabbt och enkelt och all data presenteras överskådligt på en materialsida. Eftersom tjänsten är webbaserad kommer du åt den både från kontoret och på resande fot. Läs mer och testa tjänsten på sis.se/materialnyckeln SIS Förlag AB Telefon Fax E-post sis.sales@sis.se

14 FOKUS ENERGILEDNING Så kunde Fagersta Stainless spara 4 MSEK per år För Fagersta Stainless AB har arbetet med energiledningssystem inneburit att personalen blivit medveten om energiförbrukningen och delaktig i arbetet med att minska den. Det har också resulterat i en årlig besparing på över fyra miljoner kronor och leverans av spillvärme till det lokala energibolagets fjärrvärmenät. FAGERSTA STAINLESS AB TILLVERKAR varmvalsad och kalldragen rostfri ståltråd. Det är en energiintensiv verksamhet som drar stora mängder el och gasol. Valsverket är det mest energikrävande. Företaget har jobbat i flera år med att få ner sin stora energiförbrukning. De har lärt sig att effekterna inte kommer över en natt utan att det är ett långsiktigt arbete. Vi har anpassat vårt energiledningssystem efter våra behov och efter krav från PFE (se faktaruta). Vi är nu certifierade enligt den europeiska standarden för energiledningssystem*, säger Lars Nilsson, kvalitetschef på Fagersta Stainless AB. REDAN FRÅN BÖRJAN involverades alla personalgrupper. Företaget har kartlagt varje energikrävande källa >> RÅD FÖR ETT LYCKAT RESULTAT Ledningens stöd och engagemang. Tydlig dokumentation, nuläge och målbild. En stark grupp som driver förändringar. Kommunikation, utbildning och förståelse. Visa konkreta resultat. Lars Nilsson, kvalitetschef på Fagersta Stainless AB. Det är roligt med energi eftersom man ser vad en kilowattimme kostar. Men man måste vara uthållig i det här jobbet, lösningarna kommer även om det kan ta tid. Värva ambassadörer. Underskatta inte tiden, reflektera utifrån ett litet tidsperspektiv. Fira segrar. Uthållighet. och elåtgången mäts. Resultaten förs in i tabeller där man kan läsa av förändringarna. I början hade vi en konsult som visade exempel på hur man ska tänka. Hur gör vi till exempel hemma? När vi ska koka potatis på kvällen sätter vi ju inte på spisen redan på morgonen. Det kan handla om sådana enkla saker. Ingen har ju sett en kilowattimme, den luktar inte, smakar inte, syns inte. Därför finns den inte. Att slösa med energi ger ju inget obehag direkt, som till exempel en vattenläcka, säger Lars Nilsson. MÄTNINGAR OCH kartläggningar följs regelbundet upp på avdelningarnas möten. Det görs en så kallad energirond varje kvartal och två gånger om året gör de en stor genomgång för alla system. Dokumentationen är viktig. Och på Fagersta Stainless AB är de noga med att översätta kilowattförbrukningen till kronor, eftersom det helt enkelt är lättare att greppa. Varje enhet kartläggs schematiskt med både kilowattförbrukning och kostnad i kronor per år. Det är viktigt att föra ut resultatet av arbetet i organisationen. En kvartalsrapport över energiförbrukningen läggs ut på företagets intranät så att varje anställd kan gå in och läsa. Varje gång redovisningen 14 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2010

15 som gör ett grannlaga jobb och driver projektet hårt, säger Lars Nilsson. Samtliga anställda har delats in i mindre grupper och diskuterat företagets energipolicy och vilka energimål som finns. Det finns också en checklista på sådant som ska göras, som att släcka lampor och andra energiförbrukare över helgen. HITTILLS ÄR RESULTATET en besparing på över fyra miljoner kronor per år, vilket innebär att företaget har överträffat sitt mål på elbesparing från 5 till 5,7 procent. Men det går att effektivisera ännu mer. Fram till nu har det handlat om de enkla åtgärderna där besparingarna inte har kostat något i form av dyrbara investeringar. I nästa PFE-period, som redan är igång, ska företaget se över hur de kan reducera åtgången av energi i processerna. Fagersta Stainless AB har nyss firat 25-årsjubileum och är numera kommunens femte arbetsgivare. TIDIGT I ENERGIARBETET tänkte företaget att de skulle hitta en lösning på de mängder av spillvärme som valsverket producerar och som hittills gått rakt ut i luften genom skorstenarna. Tillsammans med det lokala energibolaget planerades hur de skulle kunna ta tillvara på spillvärmen. Energibolaget i kommunen installerade förra året två avgaspannor i fabriken som nu återvinner energin i form av värme till motsvarande 450 villor. Text: Andrea Kolmann * Energiledningssystem SS-EN 16001:2009. Allt stål hos Fagersta Stainless AB kommer från återvunnet skrot som köps in i entonsbalkar. Av ett ton stålbalk blir det fem kilometer tråd. Därför valsas tråden ut i spiral för att kunna hanteras bekvämt. Varje år valsar verket upp till ton stål. kommer läser vi på i energipolicyn, säger Lars Nilsson. Men utan struktur skulle det inte fungera. Lars Nilsson betonar att det är viktigt att ha en organisation och Efter att stålet värmts upp tillräckligt tar det runt tio minuter i valsverket innan den rostfria tråden är färdig. Tråden används till exempel till cykelekrar. struktur på plats, från golvet upp till högsta ledningen, för annars blir det absolut ingenting. Motorn eller kärnan i arbetet är energiledningsgruppen som utvecklar strategier både på kort och lång sikt. Och så har vi en energiansvarig >> FAKTA PFE Energimyndigheten driver det femåriga Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). Det infördes när kostnaden för processrelaterad el höjdes 2004 enligt EG:s energidirektiv. Programmet innebär en skattereduktion på 0,5 öre per KWh. Idag deltar 117 företag som tillsammans förbrukar 31,5 TWh el per år. Det motsvarar drygt en femtedel av Sveriges totala förbrukning och drygt hälften av industrins förbrukning. DECEMBER 2010 STANDARD MAGAZINE 15

16 SIS i media Både miljötidningar och it-medier har intresserat sig för att SIS startar ett nytt projekt för mer hållbar it-användning. Andra ämnen som fått stor uppmärksamhet är bedömningsmetoder i arbetslivet och en global standard för datormolnet. Energieffektivisering och hållbart it-arbete är bra för både miljön och plånboken. Sverige blir bland de första länderna i världen med att skapa en standard för grön it. Det senaste året har begreppet väckt mycket intresse, men också osäkerhet eftersom grön it kan betyda många olika saker. Vi har fått många signaler och kontaktats av företag och organisationer som tycker grön it är viktigt men svårt. De efterfrågar en mer entydig tolkning av begrepp och arbetsmodeller, säger Marcus Ihre, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute. COMPUTER SWEDEN Standard för hållbar it-användning ska minska miljöpåverkan från it. Det hoppas Swedish Standards Institute, SIS, som nu drar igång ett arbete för att ta fram en standard och ett ledningssystem. Syftet är att skapa ett verktyg som kan stödja organisationer och företags arbeten när det handlar om att utarbeta exempelvis policies, följa upp miljöpåverkan från verksamheternas it-användning och ange krav för ständiga förbättringar på området. MILJÖ&UTVECKLING Kan man uppnå rättvisa i rekryteringen? Inte fullständig kanske, men ett steg på väg är en standard. En arbetsgrupp för att hitta en ny standard för att rekryteringar och andra personalbedömningar ska bli enklare, säkrare och mer objektiva har dragits i gång av SIS, Swedish Standards Institute. Standarden ska bli global och är i första hand avsedd för att underlätta för arbetsgivare och rekryteringsföretag i både offentlig och privat sektor. Men också den som söker jobb har att vinna på att processen blir tydligare. NY TEKNIK Nästa år kan det finnas en ny internationell standard för hur chefer, säljare och reseledare ska rekryteras, för att få en objektiv global modell. I Sverige är det SIS, Swedish Standards Institute, som leder arbetsgruppen. GÖTEBORGS-POSTEN Så kallad Cloud Computing är en så viktig it-trend att standardiseringsorganet ISO nu sätter tänderna i den. Och på ISO-gruppens första möte i förra veckan höjde Sverige rösten för användarna. Vår utgångspunkt för en standard är det som ger värde för användarna, säger Daniel Akenine, ordförande i Sveriges it-arkitekter samt teknikchef för Microsoft i Sverige. Cloud Computing, eller molntjänster, innebär att program och it-resurser som tidigare låg hos företag och konsumenter, nu flyttar till stora datahallar och nås via internet. NY TEKNIK Världen kan bara bli bättre. Ska 16 STANDARD vi MAGAZINE hjälpas DECEMBER 2010åt? På kan du läsa mer om vad vi kan göra för dig och du för världen.

17 INTERVJU KIM DAHL Ökad maskinsäkerhet med ny global standard Maskinsäkerhet och skydd är ett viktigt område för alla som arbetar inom industrin. Snart kommer en ny global standard inom området. Arbetet leds av SIS och projektledare är Kim Dahl på Troax Nordic AB. I TAKT MED ATT produkter och tjänster blir alltmer globala ökar efterfrågan på att ta fram standarder som är internationellt gångbara. Nu ska standarderna för konstruktion av fasta och öppningsbara maskinskydd revideras. Det innebär att den europeiska och den internationella standarden slås samman och ersätts av en gemensam global standard. Att Sverige har fått förtroendet att leda arbetet är onekligen en fjäder i hatten för SIS som varit mycket aktivt inom området maskinsäkerhet och utökat verksamheten på området de senaste åren. KIM DAHL ÄR PROJEKTLEDARE för den projektgrupp inom SIS som ska leda arbetet med den nya standarden. För oss som har hela världen som marknad är en global standard ytterst viktig. Det blir lättare att jämföra funktioner och utförande som påverkar säkerheten både direkt och indirekt säger Kim Dahl. De maskinskydd det handlar om är avsedda att användas som ett skydd mellan maskinen och personen som handhar och bevakar den. Ofta rör det sig om robotautomatiserade verksamheter inom exempelvis skogs- och fordonsindustrin, men även livsmedels- och elektronikindustrin. DEN NYA STANDARDEN ska bli tydligare och lättare att förstå. Till exempel ska man definiera begrepp och tillvägagångssätt. Vad menas exempelvis med robust och stabil? Hur testar man skydden? Vad ska gälla för låsanordningen på dörrar till de öppningsbara skydden? Hur ska man definiera olika färger på skydden? Det handlar om att modernisera och anpassa standarden så att den blir lättare att applicera på dagens förhållanden och på nyutvecklade skydd. En robot kan lyfta allt från något enstaka kilo till enorma svets- och paketeringsrobotar med en lyftkraft på uppemot kilo. Kim Dahl är regionchef på Troax Nordic, en av världens största tillverkare av maskinskydd. Vårt deltagande i SIS standardiseringsgrupp är en angelägen uppgift. Det ger oss tillfälle att föra en kontinuerlig dialog med myndigheter, kunder och andra intressenter. Det är betydelsefullt att få vara med och prägla innehållet i standarden så att den går att anpassa till verkligheten, säger Kim Dahl. Text: Pamela Collin >> FAKTA RÖSTER OM DEN NYA STANDARDEN FRÅN DELTAGARE I SIS KOMMITTÉ BENGT-OLOF ANDERSSON PÅ VOLVO POWERTRAIN CORPORATION: Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Om det är för enkelt att ta bort ett fast skydd finns det risk för att man genar in på det område där maskinen arbetar. Därför är det väldigt viktigt att standarden är produktionsanpassad och blir tydlig, säger Bengt-Olof Andersson och tillägger: Det är bra att Sverige leder det här standardiseringsarbetet för vi är duktiga på maskinsäkerhet och har få olyckor. En internationell standard kommer underlätta för alla parter. GUN FRIDFELT PÅ ARBETSMILJÖVERKET: Vår uppgift som myndighet är att bevaka så att man upprätthåller en hög säkerhet och inte vattnar ur tolkningen av EU:s maskindirektiv. Standarden preciserar de allmänt hållna funktionskraven i maskindirektivet och den talar om hur skydd ska vara utformade för att ge en säkerhetsnivå som motsvarar maskindirektivet. En global standard ger också möjlighet för tillverkare utanför EU att sätta sig in i vad som krävs för att göra en CE-märkning. De standarder som revideras är EN 953 och ISO 14120, som båda handlar om Maskinsäkerhet. Den nya standarden får beteckningen SS-EN ISO Maskinskydd omfattar allt från små luckor till stängsel och dörrar och kan vara fasta eller öppningsbara med förreglingar (brytare). Den svenska kommittén Maskinsäkerhet (SIS/TK 282) är en av SIS största med ett 30-tal deltagande företag och organisationer. För mer information, kontakta SIS projektledare Mattias Lafvas, mattias.lafvas@sis.se DECEMBER 2010 STANDARD MAGAZINE 17

18 SIS INSIDE Våra nätverk influerar oss mer än vad vi vanligen tror, visar ny forskning om sociala nätverk från Harvard Medical School. Allt möjligt sprids genom dem: idéer, attityder och emotioner. De kan avgöra vad vi äter, hur mycket vi äter, vem vi umgås med och vår framgång. Ditt nätverk är viktigare än du tror VARFÖR LEVER VISSA LÄNGE medan andra dör i förtid? Varför blir vissa rika och andra fattiga? Varför håller sig en del inom lagens gränser medan andra bryter dem? Tidigare har man hävdat att det beror på den enskilda individen eller så har man betonat de sociala krafterna och omständigheterna. Vi säger att det är både individ och kollektiv. Fast än viktigare är FAKTA NÄTVERKSFORSKNING Boken Connected mänskliga relationer, sociala nätverk och deras betydelse är utgiven av Natur och kultur. Det är en svensk översättning av en amerikansk populärvetenskaplig bok om nätverksforskning som är skriven av samhällsvetarna Nicholas Christakis och James Fowler. Ett nätverk definieras som en grupp individer som har Vi formas av våra nätverk, men vi är även med och formar dem. Vi påverkas av andra, men utövar samtidigt påverkan. mer eller mindre täta förbindelser med varandra. Vi ingår oftast i flera nätverk: familj, släkt, grannar, arbetskolleger, intressegrupper och så vidare. Ett positivt exempel som författarna ger är hur fattiga bybor i tredje världen fåtts till att samverka genom en modell som blivit känd som mikrolån. De har därmed blivit mer kreativa och produktiva. att titta på de förbindelser individerna har med varandra. Det är det som särskiljer nätverksforskning från tidigare forskning på grupper, säger Nicholas Christakis, professor vid Harvard Medical School. OM DET HÄR KAN MAN läsa i en nyligen publicerad bok om nätverksforskning: Connected mänskliga relationer, sociala nätverk och deras I genomsnitt befinner sig ingen annan människa på längre än sex stegs avstånd från oss ett faktum som blivit känt genom en lek och en typ av välgörenhetsarbete som fått sitt namn efter skådespelaren Kevin Bacon: Six degrees of Kevin Bacon (sixdegrees.org). betydelse. Boken är skriven av samhällsvetarna Nicholas Christakis och James Fowler. Vi kan påverkas även av en tillfällig kontakt, men mest påverkas vi av dem som vi är tätast förbundna med upp till tre steg från oss, alltså även av vänners vänners vänner. Fast vi är överraskande tätt förbundna med alla människor på jorden. UR ETT NÄTVERKSPERSPEKTIV är vi människor noder, kontaktpunkter, som har olika förenande band länkar med andra. Forskaren tittar på nätverkets struktur och vår plats i nätverket. Har vi många eller få band? Av vilken karaktär är de? Är de starka eller svaga? Befinner vi oss centralt eller perifert i nätverket? BEROENDE PÅ SVAREN på dessa frågor kan man säga en hel del om vilka vi är och varför. Utan vårt nätverk vare sig vi är uteliggare, linjearbetare, framgångsrika konsulter eller stjärnor skulle vi inte vara där vi är eller dem vi är. Nätverk kan höja 18 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2010

19 medlemmarnas intelligens, få dem att prestera bättre än någonsin. Men det kan också bli tvärtom. Vi kan börja bete oss destruktivt på ett sätt som vi aldrig skulle ha gjort om vi stått utanför ett visst nätverk. Nicholas Christakis liknar sociala nätverk vid en mänsklig superorganism. Vi har kunnat konstatera att även sociala nätverk kan växa och utvecklas och de har ett eget liv, egenskaper och funktioner som inte styrs av eller ens uppfattas av människorna som ingår i dem, säger Nicholas Christakis. OM MAN SER PÅ OSS människor som en del av en superorganism kastar det förstås nytt ljus på våra handlingar, val och upplevelser. Vi står inte längre särskilt fria. Men det betyder inte att individer inte existerar eller att friheten är en total chimär, betonar Nicholas Christakis. Vi formas av våra nätverk, men vi är även med och formar dem. Vi påverkas av andra, men utövar samtidigt påverkan. VILKA INDIVIDER SOM INGÅR i ett nätverk spelar också en roll. Man kan exempelvis inte skapa ett framgångsrikt fotbollslag genom att välja ut elva personer helt slumpmässigt, säger Nicholas Christakis. Fast en elvamannatrupp blir samtidigt något mer än summan av de enskilda spelarna. DET KAN TYCKAS SOM om det viktigaste en människa kan göra är att välja rätt nätverk och vara rätt placerad i det. Stämmer det? Det kanske stämmer. Förenklat kan man säga att om man vill stiga i graderna måste man ha förbindelser med dem som sitter centralt i rätt nätverk. Men även om man blir medveten om nätverkens roll är det inte säkert att man vill eller förmår ta sig in i nya nätverk, än svårare är det att ha kontroll över ens position i nätverket. Dessutom är det näst intill omöjligt att överblicka konsekvenserna av att befinna sig i en viss position i ett visst nätverk vid en viss tidpunkt. Källa: SvD Idagsidan NYA MEDLEMMAR 1 SEPTEMBER 15 NOVEMBER 2010 Ageris Kontaktcenter AB Arla Foods AB BD Lift & Container International AB Datainspektionen Devoteam Quaint AB Engineering Research Nordic AB Entreprenörsriket AB Event in Skåne AB Exait AB FTF Arbetsmiljö Grafokett AB Greenman AB Görvälnverket, Norrvatten Hytorc Power Systems AB Hälsans Natur, Vårdhundskolan Isoflex AB Karolinska Institutet Enheten för Optometri Lasthantering Göteborg AB Makita Oy Finland, Sweden Filial Mann Teknik AB Mentor Graphics Metro Nordic Sweden AB PDI Scandinavia AB Roslagsvatten AB Sjöfartsverket Spader & Co AB Strukton Rail AB Studentum AB Svenska Karateförbundet Uppdragshuset AB Vertical AB VINNOVA Verket för Innovationssystem WK Konsult Världsnaturfonden WWF Västerås stad Yttra Konsumentkommunikation NYA ANSIKTEN >> LARS BOSTRÖM är ny ordförande för Brandsäkerhet, SIS/TK 181. Lars är sektionschef inom Brandmotstånd på SP Brandteknik i Borås och är teknisk doktor i byggnadsmaterial från Lunds Tekniska Högskola. Han medverkar även i forskningen på SP Brandteknik och har skrivit ett stort antal rapporter och artiklar såväl i svenska som i internationella tidskrifter de senaste åren. >> MATS OLSSON, har omvalts som ordförande för ytterligare en treårsperiod för Grafisk teknik, SIS/TK 434. Mats Olsson är utbildad civilingenjör i teknisk fysik från KTH och har arbetat inom den grafiska branschen sedan Han verkar som konsult inom Vascaia AB i Stockholm och har dessförinnan arbetat med verksamhetsutveckling, kvalitet och miljö på ett industriforskningsinstitut med inriktning mot grafiska företag och dagstidningar. Mats var drivande vid introduktionen av ISO 9000 i grafiska branschen och har också arbetat som produktionschef och utvecklingschef på en större dagstidning. SÅ KAN DIN GRUPP TA SMARTARE BESLUT EN LÄRDOM AV BINA VARJE ÅR MÅSTE BIN, för att överleva, hitta en ny boplats. De sätter allt på ett kort i en process som innebär kollektivt faktainsamlande, livlig debatt och beslut genom konsensus. Det är en demokratisk process som vi människor kan lära en hel del av. Följande fem riktlinjer kan vi lära av bina för att få ett högre kollektivt IQ: 1. Påminn gruppdeltagarna om deras gemensamma intresse och forma ömsesidig respekt så att alla jobbar produktivt tillsammans. Bin är experter på konsensus och demokratiska beslut. 2. Utred olika lösningar på problem för att maximera sannolikheten till att gruppen hittar ett optimalt alternativ. 3. Samla in gruppens kunskap genom en ärlig och rättfram diskussion. 4. Minimera ledarens påverkan på gruppens tyckande. Ledaren ska fungera som en moderator och släppa fram medlemmarnas kunskap och tankeförmåga. 5. Balansera delad information med oberoende. Genom att dela idéer öppet med varandra men sedan låta var och en utvärdera idéerna individuellt, kommer gruppen att ta bra beslut. Jag har själv använt mig av dessa metoder i mina egna klasser. Det har visat sig väldigt effektivt för att forma konsensus och få fram bra beslut. Demokratiska grupper ta intelligenta beslut, till och med smartare än den smartaste individen i gruppen. Thomas Seeley, Professor i Biologi vid Cornelluniversitetets avdelning för Neurobiologi och Beteende. Han har bland annat skrivit boken Honeybee Democracy. Källa: Harvard Business Review DECEMBER 2010 STANDARD MAGAZINE 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM Vad betyder SIS nätverk för dig? CHARLOTTE WICHARDT TORBEN GRUT GUNILLA JÖNSSON GUNNAR NORDIN SENIOR SPECIALIST QUALITY AND PRODUCT ASSURANCE SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY Jag har precis fått nya arbetsuppgifter och genom att delta i SIS kommittéer får jag på ett naturligt sätt kontakt med människor från olika håll som arbetar med dessa frågor. Min känsla är att de som sysslar med standardisering är väldigt kunniga inom sina områden och gärna delar med sig till en nykomling. Just bredden och den stora erfarenheten som samlas i kommittéerna ger mig mycket tillbaka. R&D MANAGER, SEMCON PROJECT MANAGEMENT AB Intressanta kontakter knyts i det nätverk av människor som byggs upp kring varje standardarbete. Att odla en idé från skiss till färdig standard i en grupp människor som delar ett specifikt, snävt ämnesområde är en speciell upplevelse. Dynamiska diskussioner och vitala tankar brukar känneteckna grupperna. Efter många år tillsammans har man gjort bekantskaper som är mer än bara standardrelationer. Jag har fått nya vänner via detta arbete. VD, TEXTIL & LÄDERLABORATORIET STOCKHOLM AB De nätverk som kan skapas genom ett medlemsskap i SIS är av mycket stor betydelse för ett småföretag som Textil & Läderlaboratoriet. Den kunskap som många duktiga och erfarna medlemmar bidrar med i standardiseringsarbetet är av stort värde för laboratoriet. Det samma gäller på europeisk och global nivå. Kontaktnäten berikar vår verksamhet och bidrar till utveckling. VD, EQUALIS AB I standardiseringsprojekten belyser man en frågeställning ur flera olika aspekter, till exempel ur tillverkar- och användarsynpunkt, för att uppnå samsyn. Det är samtidigt utvecklande att träffa engagerade personer från andra branscher med en gemensam nämnare, nämligen intresset för standardiseringen av en viss produkt eller process. Aktuella utbildningar För mer information om utbildningar, gå in på sis.se/utbildning BYGG & EL Introduktion till Eurokoder Den här kursdagen ger dig en handgriplig vägledning i nyheterna och förändringarna i det nya regelverket. Under kursen får du kunskap om hur förändringarna påverkar dig och din organisation samt tydliga verktyg att arbeta med. Ort: Göteborg, Datum: 25 januari Kontroll före idrifttagning Kursen behandlar kontroll före idrifttagning av elinstallationer för lågspänning. Kursen inleds med en genomgång av lagstiftningen kring elinstallationsarbete och elinstallatörens skyldigheter och ansvar. Du får även ta del av vanligt förekommande fel och brister som finns redan vid första idrifttagning. Svensk standard ger vägledning om hur kontrollen kan utföras och vi går systematiskt igenom reglerna för inspektion och provning. Kursen avslutas med anvisningar om hur kontrollen kan dokumenteras. Ort: Stockholm, Datum: 2 februari LEDNINGSSYSTEM Miljökunskap för revisorn Kurs för dig som är eller ska bli intern revisor av miljöledningssystem och som behöver en grundläggande kunskap om dagens miljöproblem samt en översikt över lagstiftningen inom området. Ort: Stockholm, Datum: 9 februari Intern revision grundkurs Grundkurs för blivande revisorer eller ansvariga för revisioner som behöver god kunskap om och färdighet i intern revision av ledningssystem. Ort: Stockholm, Datum 9 februari ISO och socialt ansvarstagande från strategi till praktik Strategiskt arbete med socialt ansvarstagande ger mervärde och ökad affärsnytta. Genom t.ex. välutbildad och frisk personal, stärkt varumärke och gott miljöarbete minskar också riskerna för ökad sjukfrånvaro, fel i verksamheten, miljöproblem och dålig publicitet. Ort: Stockholm, Datum: 15 februari MEDICINSK TEKNIK Kvalitetssystem för medicintekniska produkter grundkurs En kurs för dig som arbetar med uppbyggnad av kvalitetsledningssystem för medicintekniska produkter. Under två dagar får du en grundlig genomgång av kraven i standarden SS-EN ISO 13485:2003 som även ingår i priset (värde kr). Du kommer att förstå kopplingen mellan regelverk och standard och vi belyser skillnader gentemot SS-EN ISO 9001:2008. Ort: Stockholm, Datum: 7 8 februari Intern revision för medicintekniska verksamheter Interna revisioner är ett krav i det medicintekniska regelverket och de ska även omfatta kontroll av uppfyllelse av myndigheternas krav. Under kursen varvar vi teori med praktik och går igenom olika typer av revision, revisionsprocessen samt avvikelser och korrigerande åtgärder. Ort: Stockholm, Datum: 9 februari