ÄLDREOMSORG EN VERKSAMHET ATT KONKURRENSUTSÄTTA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄLDREOMSORG EN VERKSAMHET ATT KONKURRENSUTSÄTTA?"

Transkript

1 ÄLDREOMSORG EN VERKSAMHET ATT KONKURRENSUTSÄTTA? C-uppsats i Nationalekonomi Ekonomprogrammet, termin 6 Linköpings universitet, VT 2005 Josefin Nilsson Engelsk titel: Elderly Care A Competitive Business?

2 C-uppsats Ekonomprogrammet, termin 6 Linköpings Universitet, VT 2005 Josefin Nilsson ÄLDREOMSORG EN VERKSAMHET ATT KONKURRENSUTSÄTTA? SAMMANFATTNING Bakgrund: Den demografiska utvecklingen och en ökad nationalinkomst har medfört en ökad efterfrågan på äldreomsorgstjänsterna. Knappa resurser och det faktum att arbetskraftsintensiva tjänster blir allt dyrare, har emellertid bidragit till svårigheter att tillfredsställa behovet av äldreomsorg. Nya, effektivare metoder för produktionen av dessa tjänster har därför börjat sökas. En följd av detta arbete är att vissa kommuner, genom privatiseringar, börjat konkurrensutsätta äldreomsorgsmarknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa de samhällsekonomiska effekterna av olika privatiseringsmetoder inom äldreomsorgen. Min ambition är att utifrån detta bedöma huruvida det finns någon optimal privatiseringsmetod eller ej. Avgränsningar: I syfte att erhålla en förenklad diskussion, kommer ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och landsting inte att behandlas. Kommunen antas således ha det fullständiga ansvaret för äldreomsorgen. Uppsatsen berör enbart äldreomsorgstjänster som rör boendet, varmed dagverksamhet och färdtjänst utesluts. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har en teoretisk ansats tillämpats. Tre intervjuer har dock även genomförts med anställda inom kommunal äldreomsorgsverksamhet. Dessa intervjuer syftade till att öka förståelsen kring olika privatiseringsmetoder. Slutsats: Utifrån de effekter som entreprenadupphandlingar respektive kundval kan väntas medföra, är min bedömning att kundval är att föredra som privatiseringsmetod. Vid kundval privatiseras såväl produktion som konsumtion av tjänsten. Brukarnas valfrihet införs således på marknaden. I kombination med förekomsten av utförarnas äganderätt över verksamheten, skapar detta goda incitament för utförarna att satsa på kostnadsbesparade och kvalitetsförbättrande åtgärder. Införande av en statlig äldrepeng torde öka konkurrensen ytterligare. Även kommuner som, på grund av bristande konsumentunderlag, saknar möjlighet att införa kundval tvingas således att effektivisera produktionen av äldreomsorgstjänsterna.

3 Förord Mitt intresse för olika konkurrensutsättningsmetoder väcktes då jag skrev en B-uppsats angående vårdpersonalens upplevelse av en entreprenadupphandling. Efter att ha arbetat inom omsorgen och sett hur bristande resurser riskerar försämra kvaliteten på äldreomsorgstjänsterna, föll sig valet av ämnesområde naturligt. Mitt tack vill jag rikta till Elisabeth Viman, Greger Bengtsson och Sture Henriksson, som vid intervjuer försett mig med värdefull information angående olika privatiseringsmetoder och finansieringssystem. Jag vill även passa på att tacka Inger Asp som lyckligtvis fick mig att välja den nationalekonomiska inriktningen. Ett särskilt varmt tack vill jag rikta till Jan Lindvall för god handledning. Din uppmuntran och Ditt engagemang har varit av stor vikt för genomförandet av denna uppsats.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR 7 2. METOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT DISPOSITION ÄLDREOMSORG PRODUKTENS UTFORMNING HEMTJÄNST SÄRSKILT BOENDE OCH KORTTIDSBOENDE GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR DEN FRIA MARKNADEN BESKRIVNING AV MARKNADEN MARKNADENS PRESTATIONER OCH MISSLYCKANDEN RESURSALLOKERING FÖRDELNINGSPOLITISKA MÅL DET KOMMUNALA MONOPOLET MONOPOLETS FRAMVÄXT KONSUMENT OCH PRODUCENT INOM KOMMUNAL ÄLDREOMSORG OFFENTLIGA PRESTATIONER OCH MISSLYCKANDEN RESURSALLOKERING FÖRDELNINGSPOLITISKA MÅL PRIVATISERINGSTENDENSER NYA LÖSNINGAR BESKRIVNING AV VILLKOREN FÖR DAGENS MARKNAD ENTREPRENADUPPHANDLING KUNDVAL OCH RAMAVTAL FINANSIERING 38

5 6.2 DIMENSIONER AV PRIVATISERING INGEN PRIVATISERING PRIVATISERING AV KONSUMTION PRIVATISERING AV PRODUKTION PRIVATISERING AV KONSUMTION OCH PRODUKTION ALTERNATIV FINANSIERING BRUKARAVGIFTER ERSÄTTNINGSSYSTEM TILL DEN ENSKILDA UTFÖRAREN FINANSIERING AV ÄLDREOMSORGENS TOTALA KOSTNADER SLUTDISKUSSION REFLEKTIONER ENTREPRENADUPPHANDLING VS KUNDVAL ATT ANPASSA KONKURRENSEN EFTER MARKNADENS FÖRUTSÄTTNINGAR ÖVRIGA REFLEKTIONER SLUTSATSER VIDARE STUDIER 61 KÄLLFÖRTECKNING 63 BILAGOR FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1: Structure, Conduct, and Performance 10 FIGUR 2: Hotellmarknadens olika dimensioner 17 FIGUR 3: Äldreomsorgens olika dimensioner 18 FIGUR 4: Salops cirkel, lokalisering i olika karaktäristika 19 FIGUR 5: Privatiseringens dimensioner några nyckelord 40

6 1. Inledning I detta kapitel beskrivs bakgrunden till denna uppsats. Här framgår även uppsatsens syfte och de frågeställningar med vilka jag ämnar besvara syftet. Avslutningsvis tar kapitlet upp de avgränsningar jag avser göra. 1.1 Bakgrund Begränsade resurser och individers nästintill obegränsade önskemål är ett faktum som samhället konfronteras med dagligen. Vi ställs inför ett knapphetsproblem och i syfte att maximera den samhälleliga nyttan gäller det att resurserna fördelas effektivt. Hur sådan resursallokering ska gå till är till stor del en ideologisk och politisk fråga och åsikterna förändras med tiden. Inte minst välfärdstjänsterna vård, skola, omsorg, som tillhandahålls av offentlig sektor, berörs av detta knapphetsproblem. Produktionen av dessa välfärdstjänster är arbetskraftsintensiv. Givet en viss kvalitet är det därför svårt att åstadkomma produktivitetsförbättringar. En ökad efterfrågan kräver således en motsvarande ökning av personalstyrkan. Vid produktionen av kapitalintensiva produkter kan däremot den tekniska utvecklingen medföra kostnadsbesparande effektiviseringar. Allt annat lika, ökar därmed företagets vinst vilket möjliggör löneökningar för arbetskraften. Då löneutvecklingen i näringslivet har en positiv inverkan på lönerna inom tjänstesektorn, tenderar kostnaden för arbetskraftsintensiva tjänster att öka. Denna problematik uppmärksammades av Baumol (1967) redan på 1960-talet och fenomenet brukar benämnas Baumols sjuka. Som följd av en ökad nationalinkomst, har efterfrågan på välfärdstjänsterna ökat. Det är dock inte bara inkomsten som avgör efterfrågan. En annan faktor med stort inflytande är den demografiska utvecklingen. Under 1900-talet mer än fördubblades andelen av Sveriges befolkning över 65 år. Denna trend kan förväntas hålla i sig och behovet av äldreomsorg kan därmed väntas öka. (Svenska kommunförbundet, 2002) I kombination med Baumols sjuka, kan dessa faktorer antas medföra en kraftig kostnadsökning för välfärdstjänsterna. Det är kommunerna som bekostar större delen av välfärdstjänsterna och för att klara finansieringen kommer förändringar av verksamheterna att krävas. Givet bibehållen kvalitet och omfattning av välfärdstjänsterna, talar prognoser för att en 50-procentig skattesats kan komma att krävas 5

7 för att klara finansieringen år Höga skattesatser tenderar dock att minska arbetsutbudet och därmed även skatteintäkterna. Ett ökat skattetryck är därför inte någon långsiktig lösning till finansieringsproblemet. (SOU, 2004:19) Historiskt sett har omsorgen för de äldre i Sverige varit en uppgift som ålagts anhöriga och frivilligorganisationer att utföra. Under 1900-talet började såväl finansiering som utförandet av omsorgen successivt att övertas av den offentliga sektorn. Arbetskraft frigjordes från hemmet och möjligheten att specialisera samhällets humankapital ökade. Detta medförde positiva välfärdseffekter. Kommunen fick efterhand en alltmer betydande roll inom äldreomsorgen och den kommunala verksamheten utvecklades så småningom till ett monopol på marknaden. (Söderström m fl, 2000) Ett ökat statligt budgetunderskott bidrog dock till att den offentliga sektorn, under början av 1980-talet, tvingades söka metoder för att höja effektiviteten och produktiviteten inom verksamheten. Detta medförde bland annat att ett antal statliga monopol avreglerades. I syfte att effektivisera även inom äldreomsorgen började dessa tjänster, genom privatiseringar 1, i allt större utsträckning att konkurrensutsättas. (SOU, 2004:19) Från att endast omfatta stödtjänster, såsom städning och matdistribution, började privata företag under 1990-talet anlitas till att även utföra äldreomsorgens kärnverksamhet (Söderström m fl, 2000). 1.2 Problemformulering Tiden innan ansvaret för äldreomsorgen övertogs av offentlig verksamhet, tillgodosågs tjänsten på den fria marknaden 2 genom förekomsten av hembiträden. De ekonomiska förutsättningarna bidrog dock till att få hade möjlighet att erhålla omsorg på detta vis. Anhörigvård utgjorde således majoriteten av den tillgodosedda omsorgen. Vid avsaknad av kommunal äldreomsorg skulle däremot, givet dagens förutsättningar med ökade inkomster och förekomsten av pensionssystem, den fria marknaden troligtvis utgöra en större del av marknaden idag än på den tiden. 1 Ordet privatisering kan ha många olika innebörder. Det kan syfta på en förflyttning av konsumtion, produktion eller finansiering, från den offentliga sektorn till den privata. Det kan även syfta på avregleringar som leder till att förbud och hinder för privata aktörer tas bort från marknaden. 2 Med den fria marknaden åsyftas i denna uppsats att marknaden varken regleras av statlig eller offentlig sektor. Marknadsmekanismen tillåts därmed styra resursallokeringen. 6

8 Införandet av konkurrens inom äldreomsorgen kan ses som ett steg tillbaka mot den fria marknaden. Konkurrensen styrs dock av kommunerna varmed avregleringen av det kommunala monopolet inte inneburit en övergång till en fri marknad. Den främsta anledningen till privatiseringstendensen är att erhålla den ökade kostnadsmedvetenhet som förekomsten av konkurrens kan antas medföra. En undersökning från Svenska Kommunförbundet (1999) påvisar att kostnadsfördelar uppstått till följd av att marknaden konkurrensutsattes. Åsikterna beträffande de välfärdseffekter som konkurrens inom äldreomsorgen medför är dock många och ofta splittrade. Vissa menar exempelvis att de vinster som privata utförare erhåller sker på bekostnad av försämrad kvalitet. Andra hävdar bestämt att konkurrens tvärtom leder till ökad kvalitet på vården. Troligtvis på grund av de skilda åsikterna angående effekten av privatiseringar, har endast en liten del av landets kommuner valt att tillåta privata utförare på marknaden. Då privatiseringar kan ske på olika sätt och i olika utsträckning, anser jag att resultatet till stor del beror på hur privatiseringen utformas. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa de samhällsekonomiska effekterna av olika privatiseringsmetoder inom äldreomsorgen. Min ambition är att utifrån detta bedöma huruvida det finns någon optimal privatiseringsmetod eller ej. Frågeställningar: Vad motiverar det kommunala monopolet inom äldreomsorgen och vilka samhälleliga effekter medför denna marknadsform? Hur tillhandahålls och finansieras tjänsten idag och vilka samhällsekonomiska fördelar respektive nackdelar kan detta tänkas medföra? 1.4 Avgränsningar Organisationen för verksamheten inom offentlig sektor är många gånger komplex, vilket även gäller för verksamheten inom äldreomsorgen. Denna komplexitet beror bland annat på ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och landsting. I syfte att erhålla en förenklad diskussion, kommer ansvarsfördelningen inte att behandlas. Kommunen antas således ha det fullständiga ansvaret för äldreomsorgen. Äldreomsorgen inom landets kommuner är dessutom 7

9 utformad på många olika sätt. När den kommunala verksamheten beskrivs kommer därför vissa generaliseringar att göras. Äldreomsorg består av flera olika verksamheter såsom tjänster som omfattar boendet, dagverksamhet, exempelvis fritidsaktiviteter, samt färdtjänst. Detta är mycket varierande tjänster och uppsatsen kommer därför enbart att omfatta de tjänster som omfattar boendet. 8

10 2. Metod I detta kapitel beskrivs hur information insamlats och tillämpats. Vidare ges en överblick över uppsatsens disposition. 2.1 Tillvägagångssätt Denna uppsats antar en teoretisk ansats och utgår därmed främst från tidigare publicerat material. Detta material har i huvudsak hämtats från böcker och vetenskapliga artiklar. Information har även hämtats via Internet och genom Lagen om offentlig upphandling samt Socialtjänstlagen. Tillämpningen av dessa lagar syftar främst till att beskriva marknaden för äldreomsorg och diskussionen kring dessa lagar ligger således på en allmän nivå. Äldreomsorgen styrs på varierande sätt runt om i landets kommuner. Detta gör det svårt att skaffa en bild över hur äldreomsorgen generellt sett är organiserad. Med anledning av detta var jag tidigt i kontakt med Sveriges kommuner och landsting (Skl) som försåg mig med material som ökade min förståelse för verksamheten. I takt med att arbetet fortskred uppstod fler oklarheter, främst beträffande olika privatiseringsmetoder. I samtal med Elisabeth Viman, handläggare på Omsorgsnämnden i Linköping, fick jag svar på vissa frågor och för ytterligare information hänvisades jag till Greger Bengtsson, chef för äldreomsorgen i Nacka kommun. Samtalet med Viman bidrog främst till ökad förståelse av verksamheten, varmed mer specifika frågor kunde ställas till Bengtsson. För att få svar på frågor angående nuvarande ersättningssystem inom äldreomsorgen kontaktades Sture Henriksson, utredningschef i Järfälla kommun som tidigare arbetat med olika styrsystem inom äldreomsorgen. Intervjuerna var förhållandevis korta och omfattade enbart ett fåtal frågor 3. Anledningen till detta var att frågorna främst rörde ren information som jag själv inte funnit. Intervjuerna genomfördes via telefon och samtliga respondenter gav tillåtelse att deras namn användes som referens. För att undvika att missförstånd uppstått under samtalen skickades en sammanställning av intervjusvaren till respektive respondent. 3 Dessa frågor återfinns i bilaga

11 2.2 Disposition För att beskriva de olika marknadsformerna; den fria marknaden, det kommunala monopolet samt den privatiserade marknaden har jag utgått ifrån de två kompletterande ansatserna SCP (structure-conduct-performance) och pristeori. Med hjälp av SCP-modellen nedan beskrivs den komplexa relationen mellan grundläggande förutsättningar, politiska regleringar, struktur, beteende och prestationer (Carlton & Perloff, 2000). Figurens främsta syfte är dock här att tydliggöra uppsatsens disposition. Grundläggande förutsättningar Kapitel 3 Struktur Kapitel 4-6 Beteende Kapitel 4-6 Politiska regleringar Kapitel 5-6 Prestation Kapitel 4-6 Figur 1: Structure, Conduct, and Performance, Källa: Carlton & Perloff, 2000, s.4 (Egen bearbetning) I kapitel 3 ges en omfattande beskrivning av produkten äldreomsorg samt de förutsättningar som råder för marknadens aktörer. Detta kapitel kommer att ligga till grund för den fortsatta diskussionen. I kapitel 4 fortskrider uppsatsen med en genomgång av hur äldreomsorgen troligtvis skulle utformas på den fria marknaden där marknadsmekanismen tillåts styra utbud och efterfrågan. Kapitlet avslutas med en redogörelse för huruvida samhällsekonomisk effektivitet uppnås, varmed en implicit tillämpning av SCP-modellen kommer att ske. Denna 10

12 redogörelse kommer att ligga till grund för den fortsatta diskussionen kring vad som motiverar ett kommunalt monopol samt vilka samhällsekonomiska effekter olika konkurrensutsättningsmetoder medför. Kapitel 5 inleds med en kort redogörelse över monopolets framväxt under 1900-talet. Då marknadens aktörer verkar under andra förutsättningar än på den fria marknaden, ges även en beskrivning av konsumentens och producentens roll inom det kommunala monopolet. Kapitlet avslutas med en redogörelse över de prestationer och misslyckanden som det kommunala monopolet kan väntas medföra. I nästföljande kapitel beskrivs hur vissa kommuner, med hjälp av privatiseringar, försökt att tillvarata de positiva effekter som den fria marknaden och det kommunala monopolet bidrar till. Liksom i det fjärde kapitlet ges således en implicit tillämpning av SCP-modellen i såväl kapitel 5 som 6. En privatisering kan ske i olika dimensioner och valet av privatiseringsmetod påverkar resultatet av privatiseringen. Med hjälp av teorier kring privatiseringar ger kapitel 6 därför en utförlig beskrivning av de effekter som olika dimensioner av privatiseringar inom äldreomsorgen medför. I uppsatsens avslutande kapitel framgår de reflektioner och slutsatser som arbetet med uppsatsen bidragit till. Här ges även förslag till fortsatta studier inom ämnet. 11

13 3. Äldreomsorg I detta kapitel beskrivs de olika boendeformerna som förekommer inom äldreomsorgen. Därefter följer en utförlig beskrivning av de förutsättningar som ligger till grund för äldreomsorgsmarknaden. 3.1 Produktens utformning Enligt de nationella mål som riksdagen fastslagit för äldrepolitiken ska äldre människor kunna leva ett aktivt liv med inflytande över sin vardag, känna trygghet och ha tillgång till god vård och omsorg (Svenska kommunförbundet, 2002). För att tillgodose äldre individers mycket varierande behov har äldreomsorgen delats in i olika verksamheter, nämligen hemtjänst, särkilt boende och korttidsboende (Svenska kommunförbundet, 2001b). Denna uppdelning av äldreomsorgens tjänster kommer genomgående att användas vid uppsatsens framställning Hemtjänst Hemtjänsten omfattas idag till största del av personlig omvårdnad, det vill säga hjälp med den dagliga livsföringen. Exempel på dessa tjänster är skötsel av hygien, på- och avklädning, förflyttningar, hjälp att äta och dricka samt andra vårdande uppgifter. Den andra delen av hemtjänsten utgörs av serviceinsatser. Dessa tjänster avser uppgifter som berör boendet och den äldres fritid, exempelvis städning, tvätt av kläder och strykning, hembärning av matkorg, ledsagning vid promenader, inköp, med mera. (Svenska kommunförbundet, 2001b) Hemtjänst kan erhållas i såväl servicelägenheter som i ordinärt boende. Servicelägenheter liknar vanliga lägenheter och är belägna i vanliga bostadsområden. De tenderar dock vara mer anpassade till funktionshindrades behov vilket gör det möjlig för den boende att bo kvar längre i lägenheten. Ett annat boende som är anpassat för äldre människor är seniorboendet. Dessa lägenheter är vanligen belägna i attraktiva områden och förmedlas på den öppna marknaden av privata bygg- och fastighetsbolag. Kundkretsen är dock begränsad till äldre människor som lever ett aktivt liv. (Svenska kommunförbundet, 2002) 12

14 3.1.2 Särskilt boende och korttidsboende Ålderdomshem, långtidssjukvård, sjukhem och gruppbostäder är exempel på särskilda boenden. Dessa boenden riktar sig till äldre personer i stort behov av vård och omsorg. Service och omvårdnad finns därför tillgänglig dygnet runt på det särskilda boendet. För att den äldre inte ska behöva flytta mellan olika boenden, för att erhålla mer kvalificerad vård vid förändrat hälsotillstånd, erbjuder de särskilda boendena hälso- och sjukvårdspersonal med hög kompetens. (Svenska kommunförbundet, 2002) Korttidsboende är, liksom särskilt boende, ett samlingsbegrepp för olika former av insatser. Till skillnad mot det särskilda boendet utförs dessa tjänster endast under begränsad tid. Korttidsboendet kan exempelvis användas vid tillfällig avlastning för anhöriga som annars vårdar den äldre i ordinärt boende. Det kan även användas vid rehabilitering från sjukdom eller då individen av andra anledningar inte klarar sig själv. (Svenska kommunförbundet, 2001b) 3.2 Grundläggande förutsättningar Generellt sett har tjänster vissa utmärkande egenskaper. De tenderar exempelvis att vara mer eller mindre abstrakta och immateriella i sin karaktär. En tjänst kan således vara svår att beskriva, förklara och bedöma före konsumtionen. Detta medför även att en tjänst varken kan lagras eller ägas. En brukare av äldreomsorg kan således inte på förhand med säkerhet säga vad tjänsten ska innebära. Inom äldreomsorgen råder vanligtvis en samtidighet mellan produktion, leverans och konsumtion av tjänsten. Eftersom tjänsten inte kan lagras, medför samtidigheten att ett fel som begås vid utförandet av tjänsten inte kan rättas till utan att brukaren 4 drabbas av felet. Det är därför av vikt att produktionen går rätt till redan från början. (Westlund & Edvardsson, 1998) Eftersom äldreomsorgstjänsterna vanligen kräver samtidig närvaro av konsument och producent, är producentens lokalisering i det geografiska rummet givetvis en betydande faktor. Inom hemtjänsten beror detta främst på att kostnaden för produktionen av tjänsten stiger med avståndet mellan brukaren och utföraren 5. Att tillgodose en brukare med hemtjänst 4 Med brukare avses konsumenten av äldreomsorgstjänsterna. 5 Med utförare avses producenten av äldreomsorgstjänsterna. I denna uppsats åsyftas utföraren antingen till den offentliga sektorn eller privata företag. 13

15 som bor långt ifrån verksamhetens utgångspunkt är resurs- och tidskrävande för producenten. Brukaren kan även tänkas känna större trygghet av att befinna sig nära producenten. Det mest lönsamma för såväl brukaren som utföraren är således att tjänsten tillgodoses av en producent nära brukarens bostad. Brukaren önskar troligtvis även konsumera tjänsten i närheten till sina anhöriga. Därav kan lokaliseringen förmodas vara av stor vikt vid valet av utförare även inom det särskilda boendet och korttidsboendet. Vid produktionen av äldreomsorg är brukaren i hög grad medproducent av tjänsten. På grund av att den fysiska och psykiska hälsan varierar mellan olika individer och tidpunkter, tenderar dock brukarnas förmåga att medverka i produktionen variera kraftigt. Det är därför viktigt att äldreomsorgstjänsterna anpassas till den enskilda individens behov och vanor. Detta framhävs av Westlund och Edvardsson (1998) som en av orsakerna till att tjänsterna är heterogena i sin karaktär. En annan naturlig förklaring till denna heterogenitet är att tjänsterna uppstår i möten mellan människor. Vem som utför och vem som tar emot tjänsten påverkar således resultatet av omsorgstjänsterna. Eftersom äldres omsorgsbehov kan omfatta allt från de enklaste serviceinsatserna till kvalificerad vård, torde skillnader i efterfrågeelasticiteten förekomma mellan olika tjänster inom äldreomsorgen. Tjänster som tillgodoser människans primära behov, exempelvis den personliga omvårdnaden och delar av korttids- respektive särskilt boende, kan rimligtvis antas ha en relativt oelastisk efterfrågan. Serviceinsatser kan däremot, även om de är nog så viktiga för brukaren, antas ha en jämförelsevis högre efterfrågeelasticitet. Boendet har sannolikt en låg efterfrågeelasticitet, medan standarden på boendet är relativt känsligt för pris och inkomstförändringar. Samma resonemang kan föras även för övriga delar av äldreomsorgstjänsterna. Elasticiteten torde dessutom kunna variera kraftigt mellan olika brukare. En svårt sjuk eller funktionshindrad individ har rimligtvis en mer oelastisk efterfrågan än den som är frisk eller har en god funktionsförmåga. Under förutsättning att byte av utförare innebär byte av bostad, kan brukaren dessutom tänkas vara mindre känslig för prisförändringar som rör dessa frågor. Anhörigvårdare och frivilligorganisationer kan ses som ett substitut till äldreomsorgen. Förutsatt att konsumenten själv står för finansieringen av tjänsten är det troligt att dessa substitut skulle utnyttjas i större utsträckning än då kommunen står som huvudfinansiär. Emellertid skulle behovet av äldreomsorg sannolikt vara större än utbudet från dessa aktörer. Detta substitut utgör således inte något större hot mot förekomsten av den fria marknaden. 14

16 Eftersom brukaren är medproducent av tjänsten och konsumtionen sker i mötet mellan människor, kan brukaren antas uppleva olika producenter som imperfekta substitut. Producenter inom delar av serviceinsatserna, såsom städning och matdistribution, kan däremot förmodas ha en högre substituerbarhet. Detta då den personliga relationen mellan brukare och utförare kan tänkas vara av mindre vikt för den upplevda kvaliteten av dessa tjänster. Vissa av äldreomsorgens tjänster kan dessutom tillhandahållas av producenter vars kundkrets är betydligt bredare än enbart äldre. Exempel på detta är städfirmor och livsmedelsbutiker som efter beställning levererar dagligvarorna direkt till hemmet. Korttidsboendet och serviceinsatser är tjänster inom äldreomsorgen som troligtvis införskaffas genom upprepade köp. Egenskaperna hos dessa tjänster gör det möjligt för brukaren att med korta intervall byta utförare, utan att detta medför höga kostnader. Därmed kan brukaren prova sig fram till en lämplig utförare. Med undantag från dessa tjänster kan äldreomsorgen karaktäriseras som sällanköpstjänster, där inköpsmetoden avser långa tidsintervall. Anledningen till detta är att det är betungande och kostsamt för brukaren att byta utförare av dessa tjänster, exempelvis på grund av bostadsbyte. Under sådana förutsättningar kräver valet av utförare större eftertänksamhet. Då tjänsten många gånger dessutom måste individanpassas blir beställningsförfarandet såväl tids- som kostnadskrävande. Även om vissa hjälpmedel underlättar arbetet inom äldreomsorgen, exempelvis vid förflyttningar, är det svårt att åstadkomma produktivitetsförbättringar genom teknologisk utveckling. Detta beror på att den övervägande delen av produktionens input består av arbetskraft som inte kan substitueras mot kapital. Produktionskostnaderna utgörs således till största delen av lönekostnader. Detta gör att verksamheten i stor utsträckning kan komma att påverkas av fackföreningsrörelsens engagemang. Höga lönekrav orsakar höga kostnader för produktionen varmed priset på tjänsterna stiger. Vid produktionen av äldreomsorg krävs en utgångspunkt för verksamheten där journaler, nycklar, mediciner och annan relevant materiel kan förvaras. Några större fasta kostnader för produktionen kan dock inte antas förekomma. Med anledning av detta torde inga betydande stordriftsfördelar inom produktionen föreligga. Eftersom större delen av äldreomsorgen är arbetskraftsintensiv, kräver en ökad produktion att arbetskraften ökar i motsvarande utsträckning. Verksamheten torde därför ha en någorlunda konstant marginalkostnad. Beträffande samkörningsfördelar (scope economies), kan sådana tänkas förekomma inom 15

17 vissa delar av äldreomsorgen. Det tydligaste exemplet är den personliga omvårdnaden. Det faller sig tämligen naturligt att den utförare som hjälper brukaren vid toalettbesök även ansvarar för av- och påklädning. Vid andra vårdande uppgifter torde även fördelar uppnås av att utföraren får en bättre helhetssyn över brukarens behov. Det är däremot inte självklart att en producent som tillhandahåller särskilt boende har fördelar av att själv utföra samtliga delar av serviceinsatserna, exempelvis matdistribution. 16

18 4. Den fria marknaden Detta kapitel inleds med en beskrivning av den fria marknaden för äldreomsorg. Därefter behandlas de prestationer och marknadsmisslyckanden som denna marknadsform kan väntas medföra. Inga bidrag antas förekomma, varmed konsumenten själv finansierar hela kostnaden för äldreomsorgen. 4.1 Beskrivning av marknaden Äldreomsorgen skulle troligen utformas annorlunda på den fria marknaden än på den kommunalt styrda marknaden. En möjlighet är att vissa företag enbart skulle sälja enskilda tjänster, exempelvis städtjänster eller matdistribution. Konsumenten plockar då själv ihop den uppsättning tjänster, från olika säljare, som motsvarar dennes behov. Detta kan jämföras med en resenär som själv bokar flygresan och hotell genom olika företag. För att underlätta inköpsprocessen skulle andra företag, på samma sätt som ett resebolag, inrikta verksamheten mot att erbjuda konsumenten helhetslösningar. Marknaden för äldreomsorg skulle även kunna liknas vid marknaden för hotellverksamhet. De båda tjänsterna kräver någon form av boende och service. Kvaliteten och omfattningen av dessa tjänster kan dessutom variera kraftigt. En väsentlig skillnad mellan de olika tjänsterna är dock att vistelsen på ett hotell vanligen sker en begränsad och förutbestämd tid, medan konsumtionen av äldreomsorgstjänster generellt sett är mer varaktig. Något förenklat skulle hotellbranschen kunna beskrivas med nedanstående figur. Låg service Vandrarhem Enbart boende Bed & Breakfast Boende med halvpension Lyxhotell Exklusivt boende med helpension Hög service Figur 2: Hotellmarknadens olika dimensioner (Egen konstruktion) Detta sätt att beskriva en produkt liknar Lancasters (1966) konsumentteori. Enligt denna teori har konsumenten preferenser över en produkts olika karaktäristika. Med hjälp av figurens axel illustreras olika grader av servicenivåer som en av hotelltjänstens egenskaper. En produkt kan dock ha flera karaktäristika. Hotellet har exempelvis även varierande standard på boendet. Då ett mer exklusivt boende tenderar att även erbjuda en högre servicenivå, illustreras detta i figuren med en klassificering av boendet från vandrarhem till lyxhotell, där vandrarhem 17

19 motsvarar den enklaste formen av hotellverksamhet och lyxhotell den mest exklusiva och komplexa produkten på marknaden. Liksom för hotellverksamheten, kan boendet och servicen/vården utgöra olika karaktäristika inom äldreomsorgen. I den enklaste formen av äldreomsorg ordnar konsumenten själv med boendet och köper enbart valda delar av de tjänster som hemtjänsten utför. Som framgick i kapitel 3 är dessa tjänster av varierande karaktär. Tjänster som städning och matdistribution (serviceinsatserna) innebär en låg vårdintensitet, medan den personliga omvårdnaden kan klassificeras som tjänster med högre vårdintensitet. Eftersom servicelägenheter i regel är mer funktionshinderanpassade än det ordinära boendet, kan dessa i kombination med hemtjänsten ge en högre vårdintensitet än det ordinära boendet. I det särskilda boendet ökar vårdintensiteten ytterligare. Såväl bostad som personalstyrka är då anpassad till individens särskilda behov och vården finns tillgänglig dygnet runt. Figur 2 illustrerar detta på liknande sätt som i figuren för hotellbranschen. Axeln representerar här en varierande grad av vårdintensitet. Låg vårdintensitet Ordinärt boende Serviceinsatser och personlig omvårdnad Servicelägenhet Serviceinsatser och personlig omvårdnad Korttidsboende Exempelvis anhörigavlastning och rehabiliteringsvård Särskilt boende Tillgänglig vård och omsorg dygnet runt Hög vårdintensitet Figur 3: Äldreomsorgens olika dimensioner (Egen konstruktion) Figuren är en stark förenkling av marknaden. Som nämndes tidigare kan företagen rikta in sin verksamhet till att enbart producera en del av den nödvändiga äldreomsorgen, exempelvis bostäder, matdistribution eller personlig omvårdnad. Genom att välja olika leverantörer av olika tjänster kan en brukare med ordinärt boende således erhålla en lika hög vårdintensitet som brukaren inom det särskilda boendet. Liksom vårdintensiteten kan andra karaktäristika vara av varierande kvalitet och omfattning. Till exempel kan bostäderna vara mer eller mindre luxuösa, matdistributionen utgöra allt ifrån snabbmat till den finaste gourmetmat och den personliga omvårdnadens omfattning variera från enbart de mest basala behoven till att omfatta även spabehandlingar och dylikt. Då rehabiliteringsvården kan kräva varierande grad av kvalificerad vårdpersonal, kan även kvalitet och vårdintensitet variera kraftigt mellan olika tjänster och utförare. 18

20 Liksom i Lancasters konsumentteori, har konsumenten i Salops cirkel preferenser över produktens lokalisering i det geografiska och karaktäristiska rummet. I denna modell är konsumenterna däremot jämnt fördelade runt en cirkel och modellen tar explicit hänsyn till utomstående produkter. (Inom äldreomsorgen utgörs de utomstående produkterna av anhörigvårdare och frivilligorganisationer. Som nämnts tidigare skulle utbudet från dessa aktörer troligtvis vara begränsat. Många konsumenter skulle således sakna förekomsten av utomstående produkter, varmed hänsyn till dessa fortsättningsvis inte kommer att tas.) Runt cirkeln befinner sig även marknadens producenter. Avståndet mellan producenterna kring cirkeln kan ses i termer av geografiskt avstånd eller skillnader i konsumentens preferenser. Ju kortare avståndet mellan producenterna är, desto större substituerbarhet för konsumenten. Genom att öka avståndet mellan de närmsta konkurrenterna, ökar producentens marknadsmakt och möjligheten att sätta priset över marginalkostnaden. (Carlton & Perloff, 2000) Vikten av att verksamheten är lokaliserad i närheten av brukarens bostad eller anhöriga har redan framgått. I figur 4 illustreras den geografiska marknaden av den största cirkeln. Antag ett företag som i det geografiska rummet är lokaliserad i punkt 1. Företagets potentiella marknad är begränsat av det geografiska rummet och företaget konkurrerar enbart om konsumenterna som befinner sig inom området A-B. Givet producentens lokalisering, är avståndet mellan företaget och konsumenten alltför stort, för att få till stånd en transaktion med en konsument som befinner sig bortom dessa punkter. Förutsatt att någon produktdifferentiering inte förekommer, konkurrerar företaget i figuren med samtliga producenter vars potentiella marknad befinner sig inom det aktuella området. Eftersom produktionen av äldreomsorg huvudsakligen består av arbetskraft och inga betydande stordriftsfördelar A Geografisk lokalisering 1 D Hälsoprofil 2 B C E 3 F Religiös inriktning Figur 4: Salops cirkel, lokalisering i olika karaktäristika (Egen konstruktion) 19

21 förekommer, kan den fria marknaden antas vara fri från in- och utträdeshinder. Givet att antalet köpare på den geografiska marknaden är stort, finns det inget som hindrar antalet säljare från att också vara det. Allt annat lika kan förekomsten av marknadsmakt därmed antas vara obefintlig. Som framgått vid beskrivningen av produkten är äldreomsorgen heterogen i sin karaktär. Olika besvär, sjukdomar och personliga önskemål leder till ett varierande behov av tjänsten. Konsumenten kan således väntas ha preferenser över andra produktkaraktäristika än det geografiska rummet. Detta öppnar dörren för produktdifferentiering. Producenten kan genom att lokalisera sig i det karaktäristiska rummet skapa ett avstånd till de närmsta konkurrenterna. Marknadens producenter uppfattas därmed som imperfekta substitut. Sådan produktdifferentiering illustreras i figur 4 av de två mindre cirklarna. Konsumenter med olika hälsotillstånd, som befinner sig inom företagets potentiella marknad, finns jämt fördelade runt den näst största cirkeln. I detta rum befinner sig företaget i punkt 2 och fångar upp konsumenter inom området C-D. Brukarna inom detta område kan till exempel ha olika grader av demens. Av den minsta cirkeln illustreras hur konsumenterna inom den geografiskt och hälsomässigt potentiella marknaden är lokaliserade i det religiösa rummet. Företaget befinner sig här i punkt 3 och fångar upp konsumenter inom området E-F, vilket exempelvis motsvarar brukare med muslimsk bakgrund. Produktdifferentieringen kan givetvis fortsätta på detta sätt, en förutsättning är dock att kundunderlaget är tillräckligt stort. Detta gör att produktvariationen kan väntas vara större i stora städer med ett stort antal äldre, med varierande bakgrund och önskemål. Företaget kan dessutom vidta åtgärder som syftar till att skapa ett gott anseende hos konsumenten. Genom bland annat marknadsföringsinsatser och upprätthållandet av god kvalitet på tjänsterna, kan anseendemekanismen skapa märkestrohet bland konsumenterna. För företag inom äldreomsorgen, där konsumententen är i regelbunden kontakt med producenten, är ett sådant anseende generellt sett enkelt att skapa. Återigen kan jämförelser med hotellmarknaden göras, där Hilton är exempel på hotell vars karaktäristika är väl kända på marknaden. Företagsnamnet kan således fungera som en sorts garanti för konsumenten. Förutsatt att konsumenten är riskaversiv är denne villig att betala extra för att erhålla tjänsten från en viss producent (Se Frank, 2003). 20

22 Givet de förhållanden som beskrivits ovan kan monopolistisk konkurrens antas förekomma på marknaden för äldreomsorg. Genom differentiering av produkten eller företagsnamnet distanseras företaget från konkurrenterna på marknaden. Marknadens producenter utgör därför inte perfekta substitut för konsumenten. Den enskilde producenten möts därmed av en negativt lutad efterfrågekurva och prissättning över marginalkostnaden möjliggörs. Som nämnts tidigare kan dock tjänster inom serviceinsatserna väntas ha en hög substituerbarhet för konsumenten. Företag som enbart producerar dessa tjänster kan därför antas besitta en betydligt lägre, alternativt obefintlig, marknadsmakt. Genom att leverera helhetslösningar inom äldreomsorgen, ökar däremot möjligheten för utföraren att sätta priset över marginalkostnaden även på dessa tjänster. Då samkörningsfördelar inte nödvändigtvis uppnås vid produktionen av dessa tjänster, kan outsourcing av dessa tjänster bli aktuellt. I vilken utsträckning företaget väljer att producera själv eller att outsourca beror delvis på de administrations- respektive transaktionskostnader som uppstår därav. Då tjänster inom serviceinsatserna i regel är enkla i sin karaktär, torde transaktionskostnaderna för dessa tjänster vara relativt låga. Allt annat lika skulle outsourcing således kunna leda till effektivare produktion för utförare med helhetslösningar. 4.2 Marknadens prestationer och misslyckanden Som följd av produktdifferentieringen, på marknader med monopolistisk konkurrens, erhålls stora variationer hos produkternas egenskaper. Inom äldreomsorgen kan detta väntas medföra att producenterna specialiserar sig inom vissa områden, exempelvis olika ålderssjukdomar. Genom sådan specialisering kan fördelar uppnås i form av högre kvalitet och att tjänsten i större utsträckning anpassas till brukarens behov (Svenska kommunförbundet, 2002). Förekomsten av konkurrens och företagens strävan att vinstmaximera, skapar dessutom goda möjligheter och incitament att utveckla effektivitets- och produktivitetsförbättrande innovationer. Marknaden för äldreomsorg kan trots detta väntas misslyckas med att uppnå såväl samhällsekonomisk effektiv resursallokering som fördelningspolitiska mål. Detta kommer att behandlas i resterande del av kapitlet Resursallokering För att uppnå effektiv resursallokering krävs att den samhälleliga marginalnyttan av konsumtionen är lika stor som den samhälleliga marginalkostnaden för produktionen. De 21

23 främsta orsakerna till att denna förutsättning inte uppfylls är förekomsten av marknadsmakt, externa effekter, kollektiva nyttigheter och asymmetrisk information. (Se Lipsey, 1999) Då äldreomsorgen ej kan karaktäriseras som en kollektiv nyttighet, kommer detta inte att behandlas. Marknadsmakt Förekomsten av marknadsmakt, som kan förväntas inom stora delar av äldreomsorgen, bidrar till att den enskilda producenten ges möjlighet att påverka priset på sin produkt. På grund av fysisk eller psykisk ohälsa kan en brukare vara i stort behov av äldreomsorg. Efterfrågan på tjänsten är därför oelastisk. Eftersom brukaren måste delge utföraren information om dennes hälsotillstånd för att få behovet tillfredsställt, befinner sig brukaren i en utsatt position. Genom att identifiera grupper av individer med olika efterfrågeelasticitet, kan en utförare med marknadsmakt använda sig av prisdiskriminering för att erhålla en del av konsumentöverskottet. Olika konsumenters marginella betalningsvilja varierar därför och konsumtionen blir således ineffektiv. Eftersom priset sätts över marginalkostnaden, kommer produktionen av tjänsten att vara mindre än produktionen vid effektiv resursallokering. Med anledning av detta uppstår samhälleliga välfärdsförluster. Som nämnts tidigare kan produktdifferentieringen leda till att tjänsten i större utsträckning anpassas till brukarens behov, varmed positiva välfärdseffekter uppnås. Salop visar emellertid att variationen på tjänster och antalet producenter på en monopolistisk marknad tenderar vara allt för stort för att åstadkomma effektiv produktion. Att antalet producenter på marknaden kan antas vara stort, bidrar till att minska avståndet mellan företagen kring Salops cirkel och substituerbarheten ökar. Därmed ökar konsumentens priskänslighet. Företagens marknadsmakt minskar således och priserna sätts närmre marginalkostnaden. Att effektiv produktion trots detta inte uppnås beror på att de fasta kostnaderna för produktionen tenderar att öka mer, då antalet producenter ökar, än de välfärdsvinster som uppnås av lägre priser. (Carlton & Perloff, 2000) Då förekomsten av fasta kostnader vid produktionen av äldreomsorg kan väntas vara av liten betydelse, är det möjligt att sådan ineffektivitet inte uppstår. Som följd av svårigheterna för brukaren att byta utförare av vissa tjänster, ökar producentens makt över företagets redan befintliga konsumenter. Som framgår av Lindbeck m fl (2000) föreligger således risk för att konsumentintresset åsidosätts av producenten. Detta då 22

24 producenten försöker öka vinsten på bekostnad av lägre kvalitet på tjänsten eller genom oskäliga prishöjningar. Konsumentens utträdeshinder möjliggör ett sådant beteende utan att producenten riskerar att slås ut av marknadens konkurrenter. Externa effekter Konsumtion eller produktion av en vara som medför fördelar eller nackdelar även för aktörer som inte deltagit i transaktionen, sägs medföra externa effekter. På den fria marknaden beaktas varken de positiva eller negativa externa effekter som uppstår av en transaktion. Beslut om konsumtion och produktion påverkas istället av marknadspriset och producentens marginalkostnad. Vid förekomsten av externa effekter leder detta till ineffektiv resursallokering, eftersom det föreligger skillnader mellan de privata och de samhälleliga kostnaderna för konsumtion och produktion. (Se Carlton & Perloff, 2000) Exempel på positiva externa effekter av äldreomsorgen är minskad smittspridning och ökat arbetsutbud. Det ökade arbetsutbudet är dels en följd av en friskare befolkning och dels en följd av att anhöriga ej behöver ansvara för vården av de äldre. (SOU, 2004:19) Konsumtionen av tjänsten blir således mindre än den samhällsekonomiskt effektiva konsumtionsnivån. Genom offentlig subventionering av tjänsterna kan de välfärdsförluster som uppstå reduceras. På grund av bristande information angående storleken på de externa effekterna, är det dock svårt att uppnå optimal storlek på subventionen. Personer med rubbad sinnesnärvaro, orsakad av exempelvis demenssjukdom, kan dessutom sakna insikt om det egna vårdbehovet. Utan anhöriga som ser efter denna individ kommer således den nödvändiga vården att utebli. Under dessa förutsättningar kan såväl individen som allmänheten komma till skada av att individen ej erhåller vård och stöd. Givet att de positiva externa effekterna av sådan vård är större än de samhälleliga kostnaderna, uppstår välfärdsförluster av att konsumtionen aldrig kommer till stånd. Asymmetrisk information Förekomsten av asymmetrisk information på marknaden, det vill säga oförmåga för aktörerna på en sida av marknaden att känna igen vissa karaktäristika hos den andra sidans aktörer, kan orsaka olika typer av marknadsmisslyckanden. Under 1970-talet visade Akerlof att informationsasymmetrier kan bidra till att hela marknader försvinner, alternativt krymper till ett negativt urval av produkter med låg kvalitet. Detta beror på att konsumenten före 23

25 konsumtionen inte kan skilja mellan olika kvaliteter hos marknadens produkter. Producenten har däremot kunskap om produktens kvalitet. Genom att sätta högre priser även på produkter med låg kvalitet kan denne utnyttja konsumentens okunskap. Då konsumenten är medveten om detta är denne inte villig att betala priset för högkvalitativa produkter. Den genomsnittliga kvalitetsnivån samt utbudet tenderar därför att vara lägre än vad som är samhällsekonomiskt effektivt. Denna problematik brukar benämnas adverse selection. (Löfgren m fl, 2001) Med hänsyn till Salops teori, att utbudet på en monopolistisk marknad tenderar bli större än den samhällsekonomiskt optimala nivån, torde problemet med adverse selection endast avse den kvalitativa nivån. På grund av att tjänsters karaktär gör det svårt att utvärdera och bedöma tjänsten före konsumtionen, kan konsumenten väntas ha bristande information angående producentens egenskaper. Adverse selection torde därför utgöra ett problem inom stora delar av tjänstemarknaden. Problemet är dock av olika omfattning beroende på beskaffenheterna hos tjänsten. För den del av äldreomsorgstjänsterna där inköpet sker vid upprepade tillfällen, exempelvis serviceinsatser och delar av korttidsboendet, kan problemet antas vara av mindre vikt. Detta då kostnaden för konsumenten att pröva sig fram till lämplig utförare är relativt liten. Inom övriga delar av äldreomsorgen, som snarare är att betrakta som sällanköpstjänster, är problemet större. Trots att inköpet avser kortare perioder kan informationsbristen väntas utgöra ett problem vid förekomsten av akuta behov. Detta beror på att möjligheten att prova sig fram till en lämplig utförare under dessa förhållanden är begränsad. Ett sådant exempel är behovet av rehabiliteringsvård på ett korttidsboende. Denna tjänst utnyttjas troligtvis enbart vid ett fåtal tillfällen av en individ och att avbryta en rehabiliteringsprocess, i syfte att prova en annan utförare, torde vara behäftat med svårigheter (Westlund & Edvardsson, 1998). I enighet med Akerlofs teori föreligger således en risk för att producenter med högkvalitativa tjänster försvinner från marknaden. Ett sätt för konsumenten att söka information och därmed minska osäkerheten inför köpet av en tjänst, är att leta efter signaler om producentens egenskaper (Se Kotler, 2001). De signaler som aktörerna på en marknad sänder ut är därmed av vikt för att undvika problem med adverse selection. Detta påvisade Spence under 1970-talet då han belyste vikten av att signalerna på ett trovärdigt sätt överförs till den mindre informerade aktören. För att övertyga den oinformerade aktören om produktens egenskaper krävs att signalen är observerbar och att den skiljer sig tillräckligt mycket ifrån signalerna från marknadens övriga aktörer. För att en 24

26 signal ska uppfattas som trovärdig bör det dessutom vara kostsamt att skicka signalen på falska grunder. (Löfgren m fl, 2001) Marknadsföring har tidigare nämnts som ett verktyg med vilket producenten differentierar sig och skapar ett visst anseende på marknaden. Stora marknadsföringsinsatser kan således fungera som en signal till konsumenten beträffande produktens egenskaper. Denna signal blir trovärdig eftersom kostnaderna för stora satsningar på falsk marknadsföring inte täcks av en ökad försäljning. Med hjälp av marknadsföring och upprätthållandet av god kvalitet kan företaget skapa ett gott anseende hos konsumenterna. Företagsnamnet medför således en lösning till adverse selection-problemet. (Se Frank, 2003) Problemet med adverse selection kan självklart även uppstå av att producenten saknar information, bland annat angående de kostnader som den enskilda konsumenten medför. På grund av denna ovisshet tenderar priset på produkten sättas högre än på marknader med fullständig information. Eftersom konsumenten själv vet vilken kostnadsgrupp denne tillhör, kommer lågkostnadskonsumenten välja att avstå från konsumtion då priset är för högt. Konsumtionen och utbudet är därför lägre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt. (Se Carlton & Perloff, 2000) Inom marknaden för äldreomsorg förekommer troligtvis även informationsasymmetrier av detta slag. Genom att låta betalningen av tjänsterna ske i efterskott, med i förväg uppgjorda priser, torde denna asymmetri inte utgöra något problem. Förekomsten av informationsasymmetrier kan väntas leda till transaktionskostnader. För äldreomsorgstjänster av varaktig karaktär eller vid akuta behov, där utträdeshinder för brukaren råder, kan dessa kostnader bli höga. Detta eftersom konsumenten då har ett stort behov av att söka information om de potentiella utförarnas priser, villkor, produktkvalitet, med mera. Sökkostnaderna riskerar därför att bli stora. Upprättandet av bindande kontrakt kan dessutom hjälpa parterna att överkomma problemen med asymmetrisk information och på så sätt få till stånd en transaktion. Genom kontraktet kan konsumenten exempelvis försöka gardera sig mot lågkvalitativa producenter samt att oskäliga prishöjningar eller minskad tjänstekvalitet sker i framtiden. Kontraktet är även nödvändigt för att klargöra de krav som brukaren har om när och hur tjänsten ska utföras. Eftersom sådan kontraktsstyrning kräver omständliga förhandlingar och är svår att åstadkomma riskerar kontraktskostnaderna att bli höga. För att handel på marknaden ska komma att uppstå, krävs att transaktionskostnaderna inte överstiger den nytta som transaktionen väntas medföra (Se Skogh & Lane, 2000). På grund av 25

27 höga transaktionskostnader riskerar konsumtionen således att bli lägre än optimalt. Då transaktionskostnader för politiska beslut ofta är låga, kan därför statliga interventioner motiveras. (Ysander, 1990) Ett exempel på statlig intervention, som syftar till att lösa problemet med asymmetrisk information, är införandet av licensiering och certifiering på marknaden. En bieffekt av sådant införande är dock att valfriheten på marknaden minskar till följd av att produktens genomsnittliga kvalitet och pris tenderar att öka. Huruvida välfärden ökar eller minskar vid införandet av licensiering beror på storleken på kvalitets- och prisökningen. En annan bieffekt är risken för att licensieringen kan komma att verka som inträdeshinder på marknaden. Med hänsyn till dessa problem, kan en bättre lösning till asymmetrisk information vara att förse marknadens aktörer med objektiv och trovärdig information. Huruvida välfärden ökar av sådan intervention är dock avhängig på de kostnader som informationsspridningen medför. (Se Carlton & Perloff, 2000) Eftersom äldreomsorg är en heterogen tjänst och den upplevda kvaliteten subjektiv kan effekten av denna lösning ifrågasättas Fördelningspolitiska mål De fördelningspolitiska mål som samhället eftersträvar är många gånger av ideologisk och politisk karaktär. Jämnare inkomstfördelning och att förbättra för de sämst ställda, är exempel på sådana mål. Dessa mål kan dock vara svåra, om inte omöjliga, att uppnå på den fria marknaden. Statliga interventioner, såsom skatter och transfereringar, är exempel på metoder som tillämpas för att åstadkomma omfördelning av välfärden. Åsikterna om hur och i vilken utsträckning interventionen ska ske varierar dock. (Se Lipsey, 1999) Att äldre människor ges möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt och att välfärdstjänster garanteras vid behov oavsett betalningsförmåga, är ett annat exempel på fördelningspolitiska mål (SOU, 2004:19). Tjänsterna för äldreomsorg på den fria marknaden skulle troligtvis utgöra en stor del av brukarens totala budget. Trots ökade inkomster och förekomsten av pensionssystem, som kan bidra till att en fri marknad etableras i större omfattning än i början av 1900-talet, är det troligt att endast ett fåtal individer skulle ha råd att betala för de tjänster som behovet kräver. Flertalet individen kan därmed inte konsumera nödvändiga delar av omsorgen, varmed de fördelningspolitiska målen inte uppfylls. 26

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder

Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder MON KONKURRENS Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder Företaget har en egen D-kurva, ju brantare/ju lägre elasticitet, desto högre märkestrohet /låg substituerbarhet

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena.

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena. Utsänt ärende nr 23/2014 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-18 Till Styrelsen för SHIS Förändring av ersättningsnivåer inom SHIS stödboende för vuxna Förslag till beslut Styrelsen godkänner kontorets förslag till

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Skattelättnader för hushållstjänster

Skattelättnader för hushållstjänster Socialutskottets yttrande 2006/07:SoU2y Skattelättnader för hushållstjänster Till skatteutskottet Skatteutskottet har den 26 april 2007 beslutat att bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Fördjupning i mikroteori genom tillämpningar. Förståelse och förmåga, (mikro-)ekonomisk analys. Marknad, produktion, konsumtion i vid bemärkelse

Fördjupning i mikroteori genom tillämpningar. Förståelse och förmåga, (mikro-)ekonomisk analys. Marknad, produktion, konsumtion i vid bemärkelse F1 Marknadsstruktur och företagsstrategier Syfte o innehåll: Se namnet! Fördjupning i mikroteori genom tillämpningar Förståelse och förmåga, (mikro-)ekonomisk analys Marknad, produktion, konsumtion i vid

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. F1 ekonomiskt perspektiv Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. Rationalitetsantagande Knapphetsbegreppet Alternativkostnad: kostnaden

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla.

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hur kan nya marknader för sekundära material etableras?

Hur kan nya marknader för sekundära material etableras? Hur kan nya marknader för sekundära material etableras? Patrik Söderholm Luleå tekniska universitet Existerande marknader för återvunnet material (t.ex. metaller, papper etc.). Stål och aluminium, marknaderna

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Hemtjänst Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten Hemtjänst Insatser från hemtjänsten skall ges för att underlätta och möjliggöra den dagliga livsföringen och

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Med egenavgifter menas avgifter som

Med egenavgifter menas avgifter som Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer