Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2010"

Transkript

1 Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2010 December 2010 Sammanfattning Stockholms Handelskammares tredje undersökning om utvecklingen av e-förvaltningen i myndigheter och kommuner visar att arbetet har gått framåt. Hälften av de undersökta myndigheterna och kommunerna får godkänt. Myndigheterna har i allmänhet kommit längre än kommunerna. Resultaten i korthet:»» Skatteverket är den bästa myndigheten och Stockholm är den bästa kommunen i årets undersökning.»» Endast var tredje myndighet eller kommun i vår undersökning har en plan för e-förvaltning (46 av 130). I 45 procent av fallen saknas en ansvarig för e-förvaltningsarbetet.»» Det finns brister när det gäller ledningssystem för arbetet och informationsklassning inom informationssäkerhet. 28 myndigheter av 44 verkar inte följa den gällande föreskriften.»» Kommuner är dåliga på att utvärdera e-förvaltningen, både för den interna användningen och för brukarna.»» Centralstyrning från regeringen eller myndigheter ger genomslag i statliga myndigheters e-förvaltning.»» E-delegationens roll är positiv men riskerar att leda till att myndigheter och kommuner avvaktar med egna initiativ.»» Sverige tappar initiativet i elektronisk öppenhet. Trots att en ny lag om öppna offentliga data har trätt i kraft är det svårt att hitta information om vilka data som går att återanvända samt vilka avgifter och villkor som gäller. Ett grundläggande krav på e-förvaltningen är att remisshanteringen ska kunna ske elektroniskt, något som långt ifrån är uppfyllt. STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE, VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 9, BOX 16050, STOCKHOLM, TEL: ,

2 1 Varför gör Handelskammaren ett e-förvaltningsindex? I januari 2008 presenterade regeringen sina planer för e-förvaltningen i Sverige. Statsrådet Mats Odell (KD) utlovade under föregående mandatperiod att Sverige 2010 ska ha återtagit en ledande position inom e-förvaltningsområdet och förvaltningen ska vara så enkel för så många som möjligt. E-förvaltningsarbetet i Sverige går framåt, inte så snabbt som både Odell eller för den delen också Handelskammaren hade önskat. När Odell presenterade sin handlingsplan för e-förvaltningen fick han kritik för att det saknades tydliga mål och mätbara kriterier. Detta är vårt bidrag till att följa och utvärdera arbetet. Syftet med Handelskammarens e-förvaltningsindex är att lyfta fram de myndigheter och kommuner som gör ett bra arbete inom e-förvaltningsområdet. Vi hoppas också att vår rangordning sporrar de som ligger efter, att göra större ansträngningar. En e-förvaltning i världsklass måste kunna hantera grundfrågor som öppenhet och delaktighet på ett bra sätt. Att skapa goda möjligheter för företag och medborgare att använda myndigheternas data har också blivit en fråga där den internationella utvecklingen är stark. Sveriges e-remisshantering ligger efter många länder. Sverige måste återta initiativet när det gäller en öppen e-förvaltning. E-förvaltningspolitiken upplevs ibland som teknisk eller politiskt ointressant. Utvärderingen har ofta bestått av offentliga organisationer som utvärderar andra offentliga organisationer. För Stockholms Handelskammare och dess medlemmar är en effektiv e-förvaltning en viktig fråga. Det underlättar för företagen i kontakter med myndigheterna och kan överlag effektivisera statlig och kommunal förvaltning. Vi vill bidra till att politikerna, i staten och i kommunerna, tar sig an e-förvaltningspolitiken och utvecklar den. En effektiv e-förvaltning innebär inte bara besparingar för företag och för förvaltningen. Det är också en fråga om att utveckla attraktiva näringsklimat och konkurrenskraft i enskilda kommuner och för Sverige. Sveriges nya IT-minister Anna-Karin Hatt (C) har i de första talen som minister visat att hon är beredd att ta sig an IT-politiken och e-förvaltningen. Resultaten av vår undersökning visar att Mats Odell lämnade tillräckligt med arbete för henne för att hon ska vara sysselsatt under hela mandatperioden. Mer om undersökningen och extramaterial och: chamber.se/e-index-2010 Om undersökningen Undersökningen gjordes genom en enkät till 66 statliga myndigheter och samtliga 290 kommuner i Sverige. Myndigheterna och kommunerna fick svara på cirka 30 poängsatta frågor om elektronisk förvaltning och IT-användning inom följande områden planering, ansvar och samverkan (25 poäng) informationssäkerhetsarbete (25) kommunikationskanaler (20) elektronisk upphandling (20) elektroniska fakturor (15) elektronisk identifiering (e-id) (15) webbplatsen (12) e-tjänster i kommuner (10).

3 2 Sammanlagt kunde myndigheterna som mest få 132 poäng och kommunerna 142 poäng. Förvaltningarna rangordnas efter den andel av totalpoängen som de har fått. Som gräns för godkänt har vi satt 50 procent av poängen. Alla resultat finns i en tabell i slutet av rapporten. 43 myndigheter och 81 kommuner lämnade användbara svar på enkäten. För flera frågor som har använts i rapporten (men inte i rangordningen) var svarsfrekvensen högre. Undersökningen genomfördes mellan den 28 september och den 15 oktober En inbjudan till att vara med och en påminnelse skickades till de officiella adresserna hos de 66 myndigheterna och 290 kommunerna. De som bestämde sig för att vara med fyllde i en webbenkät med frågorna. De 21 länsstyrelserna togs bort då de har en gemensam IT-avdelning. Leksand kom av misstag tyvärr inte med i rangordningen. Övriga som inte är med (2 myndigheter och 14 kommuner, se bilaga om bortfall) togs bort för att hade svarat ofullständigt. Det inte var meningsfullt att använda deras svar i rangordningen. Då flera som kontaktade Handelskammaren önskade en bredare undersökning tog vi år med alla kommuner. Det gör att det är svårt att jämföra kommunernas resultat med förra årets undersökning. Då var kommunerna i Stockholms och Uppsala län samt Göteborg och Malmö tillfrågade. Urvalet bland myndigheterna är ungefär det samma som förra året. E-förvaltningsarbetet går framåt Den totala andelen av poängen som delas ut i undersökningen har ökat för varje år som Handelskammaren har gjort undersökningen (2008, 2009 och 2010). Detta gäller för myndigheterna. Kommunernas totala poängandel minskar från 51 procent till 46 procent i årets undersökning. Det är dock vanskligt att jämföra detta då underlaget är större och geografiskt bredare. Skatteverket fick 121 poäng vilket ger 92 procent av 132 möjliga poäng. Stockholm fick 128,5 poäng av 142 möjliga, det ger 90 procent.

4 3 Myndigheters resultat bättre Myndigheternas poängandel ökar på nästan alla områden. Undantagen är inom området planering, ansvar och samverkan samt området kommunikationskanaler. Utvecklingen inom båda områdena, kanske främst det senare, kan möjligen ha hämmats av att myndigheterna väntar på initiativ från E-delegationen. Vad gäller kommunikationskanaler förväntas till exempel E-delegationen ta fram nya riktlinjer för användningen av sociala medier som Twitter och Facebook av 43 myndigheter får godkänt, det vill säga att de får 50 procent eller mer av de utdelade poängen, vilket är en förbättring i förhållande till förra årets undersökning. Medelvärdet i år är 61 procent (55 procent 2009). De fem bästa myndigheterna Skatteverket 92 % Konsumentverket 88 % Migrationsverket 84 % Försäkringskassan 82 % Tillväxtverket 77 % De fem sämsta myndigheterna 2 Ekonomistyrningsverket 44 % Riksarkivet 42 % Allmänna reklamationsnämnden 41 % Högskoleverket 40 % Elsäkerhetsverket 34 % 1 Jämför med betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion framtidens e- förvaltning (SOU 2010:62) 2 Försvarsexportmyndigheten får 23 procent. Deras verksamhet startade dock i augusti 2010 och myndigheten hade rimligen inte hunnit bygga upp någon större verksamhet när undersökningen gjordes.

5 4 100 % 90 % Myndigheter: andel utdelade poäng per område 87 % 94 % 80 % 79 % 74 % 70 % 60 % 52 % 62 % 60 % 58 % 54 % 70 % 65 % 70 % 55 % 61 % 50 % 40 % 30 % 32 % 29 % 34 % 39 % 43 % 42 % 20 % 18 % 10 % 6 % 0 % Planering, ansv. & samv. Infosäk. Kommunikation E upphandling E fakturor e ID Webbplatsen Totalt Resultat för myndigheterna i E-förvaltningsdelegationen För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning beslutade regeringen 2009 att inrätta en delegation för e-förvaltning. 3 Den består av generaldirektörerna för ett antal IT-intensiva myndigheter (se tabellen nedan) samt representanter för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 4 Som helhet får E-delegationen godkänt med en genomsnittsandel på 72 procent (70 procent om vi räknar med förra årets resultat för Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Riksarkivet är sämst och deras andel har i år minskat. Alla myndigheter som ingår i E-delegationen får full poäng för elektroniska fakturor. Det är resultatet av regeringens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) arbete åren med att införa elektroniska fakturor i den statliga förvaltningen. Det är tydligt att när regeringen ställer tydliga krav så får det effekt. Försäkringskassan får oväntat lågt resultat när det gäller elektronisk upphandling. Tre myndigheter får noll poäng för elektronisk upphandling: Lantmäteriet, Tullverket och Riksarkivet. Inom elektronisk identifiering får Rikspolisstyrelsen och Arbetsförmedlingen låga resultat. Riksarkivet får noll poäng. Riksarkivet är också svagt vad gäller planering och ansvar för e- förvaltning. 3 Direktiven finns på <http://regeringen.se/sb/d/108/a/124002>. 4 E-delegationens webbplats <http://www.edelegationen.se>.

6 5 Myndighet Förändring från 2009 Skatteverket 92 % 76 % 16 Försäkringskassan 82 % 60 % 22 Tillväxtverket 77 % 60 % 17 Bolagsverket 77 % 62 % 15 Lantmäteriet 77 % 67 % 10 Rikspolisstyrelsen 70 % 71 % -1 Arbetsförmedlingen 69 % 61 % 8 Kammarkollegiet 69 % 52 % 17 Tullverket 61 % 59 % 2 Riksarkivet 42 % 46 % -4 MSB - 56 % Störst framsteg gör Försäkringskassan, Tillväxtverket och Kammarkollegiet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämnade inte något svar i årets undersökning. Stora skillnader i kommunernas utveckling Av kommunerna blir 31 av 81 som har svarat godkända. Årets medelvärde är 46 procent. Förra årets medelvärde var 55 procent, med då ingick bara kommunerna i Stockholms och Uppsala län i undersökningen. Det är två tredjedelar av kommunerna som inte alls har svarat, däribland Göteborg och Malmö. Benägenheten att svara kan påverkas av hur utvecklad e-förvaltning en kommun upplever sig ha. Det förefaller inte otroligt att de kommuner som inte har svarat (som grupp) är sämre på e-förvaltning. De fem bästa kommunerna Stockholm 90 % Upplands Väsby 88 % Linköping 82 % Nacka 79 % Ale 74 % De fem sämsta kommunerna Hedemora 18 % Åsele 17 % Olofström 15 % Flen 13 % Simrishamn 11 %

7 6 För att kunna jämföra med resultaten från de tidigare undersökningarna följer här en tabell med de kommuner i Stockholms och Uppsala län som har varit med i undersökningarna 2008 och Upplands-Bro som kom sist bland kommunerna förra året, ökar med 31 procentenheter. Även årets vinnare, Stockholm, ökar sitt resultat med 20 procentenheter. Kommuner Förändring från 2009 till Stockholm 90 % 70 % 55 % 20 Upplands Väsby 88 % 77 % 65 % 11 Nacka 79 % - - Värmdö 69 % 52 % - 17 Lidingö 65 % 60 % 13 % 5 Sundbyberg 60 % 49 % 41 % 11 Upplands-Bro 57 % 26 % 8 % 31 Botkyrka 52 % 66 % Nykvarn 50 % 36 % - 14 Tierp 50 % - - Sollentuna 49 % 85 % Haninge 48 % 49 % - -1 Ekerö 46 % - - Huddinge 40 % 36 % 50 % 4 Håbo 37 % - - Förra årets bästa kommun Sollentuna halkar ner till underkänt. Förklaringen är att svaren inom områdena informationssäkerhet, kommunikationskanaler, elektronisk identifiering och webbplatsen är mycket sämre än förra året. Vidare lämnar Sollentuna hela området e-tjänster utan svar.

8 7 E-förvaltningens huvudpunkter Planering, ansvar och samverkan I enkäten ställde vi övergripande frågor om planering, ansvar och samverkan för e- förvaltningsarbetet. I 28 av 45 svarande myndigheter finns en ansvarig för e-förvaltning. Bland myndigheterna har 18 av 45 fastställda planer för e-förvaltning. Inom dessa två områden ligger myndigheterna relativt sett längre fram än kommunerna. De har också relativt sett oftare en fastställd plan för grön IT (21 av 44) än för e-förvaltningen. Myndigheterna är bättre än kommunerna på att regelbundet utvärdera nyttan av e-förvaltning: 20 gör det för det interna arbetet och 24 för användarna (50 svarande). Myndigheterna samverkar i högre grad än kommunerna: 39 med andra myndigheter, 34 har internationell samverkan och 31 samverkar med näringslivet (44 svar). Hälften av kommunerna har utsett en ansvarig för e-förvaltning (44 av 86). Bara var tredje kommun (28 av 86) har en fastställd plan för e-förvaltningsarbetet. Något färre har en plan för grön IT (23 av 86). Bara var fjärde kommun utvärderar regelbundet nyttan av e-förvaltning. Det gäller både den interna nyttan och nyttan för brukare (21 av 86 respektive 85 svar). Över hälften av kommunerna (43 av 82) samverkar med näringslivet, medan hela 92 procent samverkar med andra kommuner i sin region. Nationellt samverkar 48 av 85 kommuner. Tretton kommuner (av 82) samverkar internationellt. Informationssäkerhet Myndigheterna är bättre i informationssäkerhetsarbetet än kommunerna. Enligt Myndigheterna för samhällsskydd och beredskaps föreskrift ska statliga myndigheter tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Arbetet ska bedrivas enligt etablerade informationssäkerhetsstandarder. Konkret innebär detta att myndigheterna ska upprätta en informationssäkerhetspolicy utse någon som leder och samordnar arbetet klassificera informationen genomföra risk- och sårbarhetsanalyser och avgöra hur riskerna ska hanteras dokumentera arbetet ha myndighetsledningar som håller sig informerade om arbetet. Frågorna på området baserades på denna föreskrift. 5 5 MSBFS 2009:10 Föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters informationssäkerhet.

9 8 100 % Informationssäkerhet Myndigheter Kommuner 95 % 95 % 90 % 80 % 70 % 80 % 77 % 74 % 86 % 89 % 73 % 84 % 84 % 69 % 60 % 61 % 56 % 56 % 55 % 50 % 47 % 40 % 30 % 28 % 26 % 20 % 10 % 0 % Stockholm och Linköping får full poäng för säkerhetsarbetet. Åtta myndigheter får full poäng: Konsumentverket Transportstyrelsen Migrationsverket Rikspolisstyrelsen Lantmäteriet Inspektionen för strategiska produkter Post- och telestyrelsen Fiskeriverket Följande tabell visar vilka myndigheter som har svarat nej på en fråga. Det kan alltså innebära att de inte följer MSB:s föreskrift om informationssäkerhet.

10 Informationssäkerhetsarbetet: tabell över möjliga brister Myndighet Ej ledningssystem Ingen informationssäkerhetspolic y Inga personer som leder och samordnar Ej klassificerad information Inga regelbundna analyser Ingen analys av incidenter Analyser används ej för beslut Dokumenterar ej granskningar och åtgärder Ej löpande information till ledningen Arbetsförmedlingen Bolagsverket Datainspektionen Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen FMV Försvarsexportmyndigheten Försäkringskassan Högskoleverket Kammarkollegiet Kommerskollegium Konkurrensverket Kronofogdemyndigheten Lotteriinspektionen Riksarkivet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Skolverket Statskontoret Swedac Tillväxtanalys Tillväxtverket Tullverket Vinnova Frågor: Tillämpar förvaltningen ett ledningssystem för informationssäkerhet? Har förvaltningen upprättat en informationssäkerhetspolicy och andra styrande dokument som behövs för informationssäkerheten? Har förvaltningen utsett en eller flera personer som leder och samordnar arbetet med informationssäkerheten? Har förvaltningen klassificerat sin information med utgångspunkt i krav på konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet? Gör förvaltningen regelbundet risk- och sårbarhetsanalyser? Analyserar förvaltningen inträffade incidenter? Ligger risk- och sårbarhetsanlyser och riskhanteringsunderlag till grund för förvaltningens beslut om informationssäkerhet? Dokumenterar förvaltningen granskningar och vidtagna säkerhetsåtgärder av större betydelse? Får förvaltningens ledning löpande information om informationssäkerhetsarbetet? Bedrivs arbetet enligt de etablerade svenska standarderna för informationssäkerhet: Ledningssystem för informationssäkerhet Krav (SS-ISO/IEC 27001: 2006) och Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet (SS-ISO/IEC 27002:2005)? Använder ej standarder 9

11 10 Som framgår av tabellen över brister i informationssäkerhetsarbetet är att klassning av information det största problemområdet. Det näst största problemet är att de etablerade standarderna för ledningen av arbetet inte används. Av myndigheternas svar att döma är det Energimarknadsinspektionen och Försvarsexportmyndigheten som har flest brister i informationssäkerhetsarbetet. För den senare är det kanske mindre allvarligt. Myndigheten startade så sent som i augusti Myndigheterna bättre på säker kommunikation Det finns många tekniker som kan användas för att kommunicera säkert på Internet. Digital signatur är en krypteringsmetod som säkrar att meddelanden inte har ändrats på vägen samt säkerställer identifiering av motparten. Ett protokoll är en uppsättning regler för utbyte av information mellan datorer över ett nätverk. Säkra protokoll, som Secure Socket Layer (SSL) och Transport Layer Security (TLS), använder kryptering för att säkra att endast den rätta mottagaren kan läsa meddelandet och för autentisering av avsändaren. Bland myndigheterna använder 32 av 42 svarande säkra protokoll för att ta emot information från Internet och 16 av 43 använder digitala signaturer för meddelanden. Kommunerna är sämre, där använder 51 av 82 säkra protokoll och 18 av 82 procent använder digitala signaturer. Kommunikationskanaler Alla använder e-post, men den är inte säker. Användningen av krypterad eller signerad e-post används av färre än var femte myndighet eller kommun. 100 % % % 90 % 80 % 86 % 84 % 83 % 91 % 78 % Kommunikationskanaler Myndigheter Kommuner 70 % 60 % 60 % 59 % 62 % 51 % 50 % 45 % 40 % 39 % 40 % 38 % 38 % 30 % 20 % 29 % 30 % 26 % 24 % 21 % 21 % 16 % 30 % 19 % 14 % 15 % 10 % 7 % 10 % 0 % 0 %

12 11 De kommunikationskanaler som över 50 procent använder är: Myndigheter E-post Kontaktcenter/kundtjänst per telefon Elektroniska nyhetsbrev E-postlistor SMS Kommuner E-post E-postlistor SMS Kontaktcenter/kundtjänst per telefon Elektroniska nyhetsbrev Kommunerna är mer moderna då 42 av 82 uppger att de utöver de ovanstående även använder sidor i sociala medier. Utöver säkrare e-postkommunikation finns alltså utvecklingspotential bland sociala medier, bloggar, video och ljud liksom små program (appar). Lämpligt nog får kommunikationsmyndigheten PTS högst poäng för användning av kanaler, följt av Konkurrensverket och Försäkringskassan. Kommunen i topp är Upplands Väsby, tätt följt av Helsingborg och Örebro. Elektronisk upphandling Elektronisk upphandling innebär enklare hantering och kostnadsbesparingar. Upphandlande enheter kan tidsmässigt spara 25 procent. För många kommuner är ungefär hälften av omsättningen knuten till den upphandlande verksamheten. För stora kommuner som upphandlar för miljarder kronor årligen kan elektronisk upphandling innebära en rejäl besparing i administrativa kostnader. 6 Årets undersökning av myndigheters och kommuners e-upphandling visar att den fortsätter att utvecklas. Myndigheterna ligger fortfarande efter kommunerna, men ökar jämfört med tidigare år kraftigt sin andel av de utdelade poängen inom området. I den första undersökningen låg den på 6 procent låg den på18 procent och i år på 32 procent. I de två första undersökningarna, som endast omfattade kommuner i Stockholms och Uppsala län, låg kommunernas poängandel på 35 procent 2008 och 48 procent I år med fler kommuner från hela riket låg poängandelen på 40 procent. E-fakturor För kommunerna ökar poängen som delas ut för e-fakturor i varje undersökning (54, 68 respektive 70 procent), men är fortfarande lägre än för myndigheterna (70, 87 respektive 94 procent). Regeringens arbete med att se till att myndigheterna har system för e-fakturor har fått genomslag. Endast en myndighet (Allmänna reklamationsnämnden) uppger att de inte har system för e-fakturor. Elektronisk identifiering Utöver identifiering för behörighet (tillträde och uppgiftslämnande) är användningen av elektronisk identifiering begränsad. Myndigheterna är dock bättre än kommunerna på att använda kryptering. Ser vi till den utdelade poängen ökar den för varje år för myndigheterna (29, 34 respektive 39 procent). För kommunerna är den dock lägre än i den första undersökningen (31, 32 respektive 24 procent). 6 Elektronisk upphandling en studie av användningen av e-upphandling i Stockholm och Uppsala (Stockholms Handelskammare, Analys 2010:5)

13 12 Webbplatser Webbplatsen är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för myndigheter och kommuner. Fler och fler använder nu mobiltelefoner för att besöka webbplatser. Det är dock bara var fjärde myndighet (10 av 42) som har en version av webbplatsen anpassad för mobiltelefoner. För kommunerna är det drygt var tionde, 10 av 78. Var tredje kommun har sitt diarium tillgängligt via webbplatsen (23 av 80). Det är ungefär samma andel som för myndigheterna (13 av 42). Diskussionen om personlig integritet och frågorna om hantering av personuppgifter har varit intensiv under senare år särskilt hur organisationer i den offentliga sektorn ska hantera känsliga uppgifter. I enkäten frågade vi om det finns uppgifter om integritet och hantering av personuppgifter på webbplatsen. I kommunernas fall svarade 58 av 80 att de publicerar sådana uppgifter. Hela 39 av 42 myndigheter publicerar sådan information. Myndigheterna är också bättre på att använda säkra webbplatser. Hälften använder säkrade eller signerade sidor (21 av 41), krypterad webbtrafik används av 25 av 41 myndigheter. Bland kommunerna är det 17 (av 77) som har säkra sidor och var tredje (22 av 77) som använder krypterad trafik. Läs mer om vilken kapacitet som krävs för att använda webbplatser och tjänster: chamber.se/e-index-2010

14 13 Öppna data från den offentliga sektorn Offentliga data kan återanvändas av företag och medborgare De offentliga investeringarna i information (Public Sector Information, PSI) i EU uppgick 2000 till 81 miljarder kronor. När informationen bearbetats och sålts vidare uppstod det ett värde på miljarder kronor ett 14 gånger högre värde. I USA var motsvarande utväxling 39 gånger. Den amerikanska kommersiella vädermarknaden har växt med 17 procent om året , jämfört med 1,2 procent om året under samma period i EU. Vad är skillnaden? Öppen tillgång till offentliga data till låga avgifter gör att företag kan skapa nya tjänster med hjälp av data som redan har samlats i för skattemedel och avgifter. 7 Få undersökningar har gjorts om det ekonomiska värdet i Sverige. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) visade att en ökad återanvändning av offentligt producerad information skapar ett större värde än vad konkurrensutsatta verksamheter i myndigheter i dag omfattar. ITPS bedömer till exempel att marknaden för geografisk information i Sverige kan fördubblas. 8 Det största värdet skapas av dem som har nytta av de nya tjänsterna för att till exempel effektivisera sin verksamhet. I Sverige finns en stor potential för denna sektor med stora mängder data av hög kvalitet. Sverige har varit dåligt på att genomföra de EU-regler som ska gälla. Därför har Handelskammaren de senaste åren verkat för att riksdagen, regeringen och myndigheter lever upp till intentionen i EU:s så kallade PSI-direktiv. Ett tydligt resultat är att det sedan den 1 juli 2010 finns en ny lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Nu gäller det att myndigheter och kommuner följer lagens intentioner. En utredning om ökad tillgång till offentlig information i elektroniskt format uppskattar att fem viktiga myndigheter skulle kunna ta in mellan 400 och 700 miljoner kronor i intäkter per år till följd av en skyldighet att lämna ut elektroniska kopior. 9 Det skulle främst bero på att myndigheternas uppdragsverksamhet skulle minska kraftigt om företag fick göra uttag av data och sedan i sin tur bearbeta och sälja dem precis det som är tanken med den nya lagen. Detta är alltså utredningssvenska för att myndigheternas uppdragsverksamhet konkurrerar med privata företag på informationsmarknaden Okunskap om ny lag Årets undersökning visar att nästan två tredjedelar av kommunerna uppger att de inte vet om de har information som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (47 kommuner av 74 som svarade). Bland myndigheterna är kunskapen högre, endast 4 av 42 svarar att de inte vet. 7 Offentliga data kallas olika saker i debatten. EU-direktivet talar om vidareutnyttjande av offentlig information, den svenska lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn. Andra begrepp är öppna data och PSI (Public Sektor Information). Oftast handlar det om data i elektroniskt format som återanvänds. Det kan röra sig om väderdata, bolagsinformation och offentlig statistik. För mer information se <http://ec.europa.eu/information_society/policy/psi/index_en.htm> 8 PSI-direktivet politik och potential (ITPS, dnr /0311) 9 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

15 14 Sju myndigheter och nio kommuner anger att de inte har handlingar som omfattas av lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Myndigheter utan handlingar för vidareutnyttjande Arbetsmiljöverket Lotteriinspektionen Energimarknadsinspektionen Riksarkivet ISP Swedac Kommerskollegium Kommuner utan handlingar för vidareutnyttjande Bjuv Strängnäs Haninge Sollentuna Håbo Upplands-Bro Kil Vetlanda Kiruna Myndigheterna kan underlätta vidareutnyttjandet 31 myndigheter uppgav att de har handlingar som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (den så kallade PSI-lagen). Av dessa angav 21 myndigheter de inte publicerar information om avgifter och villkor för vidareutnyttjande av handlingar. Av listorna nedan framgår vilka myndigheter som inte publicerar information om avgifter och villkor eller information om vilka handlingar (datakällor) som finns tillgängliga för vidareutnyttjande. Ingen information om avgifter, villkor och tillgängliga handlingar Sexton myndigheter publicerar varken uppgifter om avgifter och villkor för vidareutnyttjande eller information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas: Arbetsförmedlingen Ekonomistyrningsverket Energimyndigheten Finansinspektionen Försvarets materielverk Högskoleverket Kammarkollegiet Kronofogdemyndigheten Lantmäteriet Migrationsverket Post- och telestyrelsen Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Statens skolverk Statskontoret Tullverket Publicerar endast information om avgifter och villkor Fem myndigheter publicerar endast information om avgifter och villkor: Bolagsverket Försäkringskassan Konsumentverket Patent- och registreringsverket Transportstyrelsen Publicerar endast information om handlingar Fem myndigheter publicerar information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas. Elsäkerhetsverket Fiskeriverket Konkurrensverket Skatteverket Tillväxtverket

16 15 Endast fem kommuner publicerar på sin webbplats information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas. Två kommuner publicerar uppgift om förvaltningens avgifter och andra villkor för vidareutnyttjandet elektroniskt. Mer öppenhet med e-remisser Av de kommuner som regelbundet skickar ut remisser är det hela 29 av 51 svarande som inte kan hantera det elektronisk. Myndigheterna är bättre där 21 av 27 svarade att de klarar det. Bland myndigheterna svarar 8 av 21 och bland kommunerna 3 av 20 att huvudregeln är att remisserna publiceras på webbplatsen. Få erbjuder möjlighet att prenumerera på information om nya remisser (en kommun och fyra myndigheter). Det visar sig också att elektronisk hantering av remisser främst betyder att kommunikation sker via e-post. Sju kommuner använder webbplatsen, det gör bara två myndigheter. Fyra kommuner och fem myndigheter (av 20 respektive 21 svarande) uppger att de publicerar svaren på webbplatsen. Sex kommuner och sex myndigheter publicerar remissammanställningar. Går webbplatsen att nå? Tillsammans med undersökningsföretaget Sitescanner mätte vi den tekniska tillgängligheten för myndigheter och kommuner, det vill säga om det var möjligt att nå förvaltningens webbplats på Internet. 10 Följande myndigheter har den högsta tillgängligheten: Myndigheter Tillgänglighet Statskontoret 99,99 % Bolagsverket 99,99 % Centrala studiestödsnämnden 99,99 % Regeringskansliet 99,99 % Trafikverket (Vägverket) 99,99 % De fem sämsta myndigheterna: Myndigheter Tillgänglighet Kammarkollegiet 99,41 % Vinnova 99,29 % Tillväxtanalys 99,29 % Konsumentverket 99,28 % Rikspolisstyrelsen 99,02 % 10 Sitescanner: <http://www.sitescanner.se/>

17 16 Följande kommuner har den högsta tillgängligheten: Kommuner Tillgänglighet Älmhult 99,99 % Lomma 99,99 % Svenljunga 99,99 % Vaggeryd 99,99 % Linköping 99,99 % Mönsterås 99,99 % Degerfors 99,99 % Hallsberg 99,99 % Filipstad 99,99 % De fem sämsta kommunerna: Kommuner Tillgänglighet Årjäng 96,24 % Arjeplog 95,70 % Nacka 95,02 % Markaryd 92,61 % Nässjö 86,93 % Mätperioden för tillgängligheten till webbplatserna var från den 1 april 2010 till och med den 31 oktober Mätningen omfattade alla myndigheter och kommuner som var med i undersökningen (inte bara de som besvarat enkäten). Hela listan och mer om tillgänglighet: chamber.se/e-index-2010 Varför går det inte fortare? Som i tidigare undersökningar anger både myndigheter och kommuner att otillräckliga resurser är den viktigaste orsaken till att e-förvaltningen inte utvecklas. Bristande efterfrågan på e-förvaltningstjänster från medborgarna anger myndigheterna som den näst viktigaste orsaken, följt av lagar och regler. Bilden ser annorlunda ut hos kommunerna. Den näst viktigaste orsaken är att e-förvaltning inte är en prioriterad fråga, följt av avsaknaden av strategiska beslut.

18 17 Hinder Myndigheter Kommuner Det finns inte tillräckliga resurser för att utveckla e-förvaltningen. 24 % 34 % Företag och medborgare efterfrågar inte e-förvaltning inom vårt 15 % 1 % ansvarsområde. Lagar och regler förhindrar utvecklingen av e-förvaltningen. 12 % 0 % Vi behöver ytterligare kompetens för att driva e-förvaltningsfrågor. 7 % 3 % E-förvaltning är inte en prioriterad fråga. 5 % 14 % Det är svårt att anpassa våra tidigare system, databaser, information m.m. 5 % 9 % till nya e-tjänster. Det saknas nationella initiativ. 2 % 11 % Det är oklart vad som är viktigast att börja med: verksamhetsutveckling, 2 % 0 % kompetensutveckling eller e-tjänsteproduktion. Regeringen har inte varit tydlig med sina krav på e-förvaltningen. 0 % Ej ställd Det saknas strategiska beslut om e-förvaltning. 0 % 12 % Samordningen mellan myndigheter/kommuner är inte tillräcklig. 0 % 1 % Det är svårt att samverka mellan olika delar/enheter av 0 % 1 % myndigheten/kommunen. Det är oklart vem som ansvarar för e-förvaltningsfrågorna. 0 % 1 % Vi vet inte om medborgarna/användarna vill ha e-tjänster. 0 % 0 % Inget av ovanstående hindrar utvecklingen av e-förvaltningen. 27 % 12 % Drivkraften är ökad användarnytta Användarnyttan som drivkraft är den viktigaste för både myndigheter och kommuner, följt av behovet av att få verksamheten att framskrida. För kommunerna antyder svaren att eldsjälar, engagerade personer i förvaltningen, är en större drivkraft än krav från medborgarna. Regeringen och andra politiker är tämligen frånvarande som drivkraft i utvecklingsarbetet. Ofta anförs i enkätsvaren att besparingar är ett hinder för en ökad utveckling av IT och e- förvaltningstjänster. Handelskammaren anser att e-förvaltning är en viktig verksamhet som kräver professionalitet och långsiktighet för att kunna utvecklas. Därför finns det risker med att den är beroende av de engagerade eldsjälarna. Handelskammaren menar också att det är en nackdel att politikerna är frånvarande i e-förvaltningsarbetet. Många av frågorna kring e-förvaltning är av strategisk natur. Förutom offentlig service till företag och medborgare kan en bättre e-förvaltning också användas för att möta kraven på en effektiv klimatomställning och kraven från en åldrande befolkning. Fler kommuner ser också e-förvaltningen som en viktig angelägenhet för ortens utveckling och konkurrenskraft.

19 18 Drivkraft Myndigheter Kommuner Ökad användarnytta för företag och medborgare. 52 % 34 % Behovet av att verksamhetsutveckla. 35 % 33 % Krav från medborgarna. 8 % 8 % Direktiv från regeringen (instruktion, regleringsbrev etc.) 5 % Ej ställd Eldsjälar i myndigheten/kommunen. 0 % 18 % Medvetna politiker. 0 % 4 % Besparingar. 0 % 3 % Det är modernt med e-tjänster. 0 % 0 % Den är främst teknikdriven. 0 % 0 % Regeringen är stolt, men ska användarna vara nöjda? Allmänna slutsatser Stockholms Handelskammare följer arbetet med att utveckla den svenska e-förvaltningen. Årets undersökning är den tredje som vi har gjort sedan I år har vi även inbjudit alla Sveriges kommuner att delta i undersökningen och 2009 frågade Handelskammaren bara kommunerna inom Handelskammarens område (Stockholms och Uppsala län). Lite mer än hälften av alla myndigheter och kommuner i undersökningen får godkänt (66 av 124). Myndigheterna klarar sig bättre med andelen godkända myndigheter på 81 procent, jämfört med kommunernas 38 procent. Undersökningen pekar på att planeringen och ledningen av e-förvaltningsarbetet kan utvecklas. Endast drygt var tredje myndighet eller kommun i vår undersökning har en fastställd plan för e-förvaltning (46 av 130). I 45 procent av fallen saknas en ansvarig för e-förvaltningsarbetet (59 av 131). Skatteverket vinner för tredje gången. Intressant är också att två andra myndigheter som ofta utsätts av kritik från medborgarna, Försäkringskassan och Migrationsverket, ligger bra till i undersökningen. Att Riksarkivet ligger dåligt till bland myndigheterna är också anmärkningsvärt. Denna myndighet har bland annat till uppgift att bevara, vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial som vi förvarar hos oss och är med i E-delegationen. Det är allvarligt att en myndighet med sådana uppgifter ligger efter i e-förvaltningsarbetet. Däremot har Riksarkivet en positiv syn på återanvändning av offentliga data. Bland kommunerna ligger Stockholm bäst till. Staden har gått starkt framåt i de två undersökningarna 2009 och Stockholms satsningar på e-förvaltning verkar ge utdelning. Frågan är hur konkurrensen på riksnivå ser ut då Göteborg och Malmö inte har svarat på enkäten. Det räcker dock inte med att ha bra e-tjänster, man måste också veta varför. Det är därför anmärkningsvärt att endast var fjärde kommun regelbundet utvärderar nyttan av arbetet med e-förvaltning. E-delegationens roll Den E-delegation som regeringen har tagit initiativ till har spelat en positiv roll. Det är dock inte utan risker. Det kan leda till att myndigheter och kommuner avvaktar med egna initiativ i väntan på att delegationen ska lyfta fram en fråga. Delegationen har ett brett mandat, men inte

20 19 så mycket resurser, även om regeringen har avsatt medel i nästa års budget för gemensamma projekt. Det visar sig att centralstyrning har effekt. Den måste dock användas med viss försiktighet. För förvaltningsövergripande frågor eller där gemensamma krav kan ställas kan det fungera bra. Exempel på detta är e-fakturor, e-upphandling och informationssäkerhet där regeringen eller en myndighet har agerat. Det borde också finnas möjligheter att gå längre vad gäller återanvändning av offentliga data. Regeringen bör ställa tydligare krav på publicering av vilken information som finns tillgänglig samt gällande avgifter och villkor. Vilka tjänster som myndigheterna ska tillhandahålla bör regeringen kanske vara försiktigare med att centralstyra. Förhoppningsvis har myndigheterna och kommunerna själva en uppfattning om prioriteringarna, eller också kan det avgöras genom att företag och medborgare tillfrågas. Det finns dock en källa till oro. Utvärderingen av e-förvaltningen är inte tillräcklig. Detta gäller särskilt kommunerna. Informationssäkerhet Myndigheterna klarar sig förhållandevis bra när det gäller informationssäkerhetsarbetet. Svagast är man på det nya området om säkerhetsklassificering av information och användningen av ledningssystem för arbetet. På dessa områden är kommunerna också klart sämre. Kommunerna har överlag påtagligt sämre resultat jämfört med myndigheterna när det gäller frågorna om informationssäkerhetsarbetet. Elektronisk upphandling och identifiering Den elektroniska upphandlingen fortsätter att utvecklas. Myndigheterna ligger fortfarande efter kommunerna. Elektronisk identifiering är ett av områdena som är utslagsgivande för vilken myndighet eller kommun som placerar sig högst. Här varierar utvecklingen och resultatet mycket. Öppnare processer och bättre beslut Den svenska offentliga förvaltningen brukar skryta med sin öppenhet. Öppenheten har dock inte nått den elektroniska världen. Nästan två av tre kommuner som säger att de skickar ut förslag på remiss regelbundet, hanterar det inte elektroniskt. Myndigheterna är relativt sett bättre då 21 av 27 hanterar remisser elektroniskt. Remisshantering en är central i svensk förvaltning och därför en nyckelfunktion i e- förvaltningen. Flera länder ligger längre fram än Sverige i att sköta detta elektroniskt. Ett brett och öppet system för att inhämta och sprida kunskap om till exempel utredningar och förslag medför fler företag och medborgare skulle kunna delta i beslutsprocesserna. Det kan utvecklas komplement till referensgrupper, hearingar och remisser. Själva processerna skulle i sig förmodligen förändras, bli mer transparenta och förhoppningsvis leda till bättre samhällsdebatt och bättre beslut. Ett bättre system för remisshantering på Internet måste skapas och bör omfatta departement, myndigheter och kommuner. Andra länder visar ledarskap. När den nya brittiska regeringen tillträdde öppnade den en webbplats där förslag kunde lämnas till exempel om vilka lagar som bör avskaffas. De fick förslag från de britter som svarade. Sverige bör gå i samma riktning. Följ Handelskammarens arbete för e-remisser: remisser.se Återanvändning av offentliga data Sedan den förra undersökningen har visserligen en ny lag trätt i kraft som förbättrar situationen för dem som vill bygga nya tjänster baserade på data som myndigheter med hjälp

21 20 av skattemedel och avgifter redan har samlat in. I praktiken visar det sig dock vara svårt att ta reda på vilka offentliga data som kan återanvändas. Viktiga myndigheter publicerar varken uppgifter om avgifter och villkor för återanvändning eller information om vilka data som kan återanvändas. Eftersom det är svårt att ta reda på vilka data som finns att återanvända är efterfrågan låg på offentliga data. Av de 17 kommuner som svarade hade två lämnat ut handlingar för vidareutnyttjande till 10 eller färre organisationer, tre hade lämnat till mellan 11 och 50 organisationer. De flesta myndigheterna (10 av 31) lämnar ut till färre än 10 organisationer. Det finns dock sex myndigheter som lämnar till över 100 organisationer. Myndigheter med värdefull information lämnar till många organisationer. SMHI lämnar till över 500 och Lantmäteriet till över organisationer. Svårt att få information om datakällor PSI-området och återanvändningen av offentlig data framstår som problematiskt i vår undersökning. Det verkar som om det återstår mycket att göra för att leva upp till det som står i PSI-lagens första paragraf: Syftet med denna lag är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. 11 För få kommuner vet om att lagen om vidareutnyttjande av handlingar gäller dem. Att information om datakällor, avgifter och villkor inte publiceras försämrar möjligheterna för företag och medborgare att ta del av offentliga handlingar. Tillståndet är bättre bland myndigheterna. De har varit mer involverade i regeringens arbete inför den nya lagen och har kanske därför bättre beredskap. Ett antal myndigheter har också arbetat med frågan i många år innan lagen trädde i kraft. Av enkäten drar Handelskammaren slutsatsen att regeringens och riksdagens åtgärder hittills har varit otillräckliga när det gäller att publicera information om vilka data eller handlingar som myndigheter och kommunerna förfogar över. Detta är en signal till regeringen om att den måste ställa större krav på myndigheternas arbete med att leva upp till intentionerna i PSIlagen. Det vore också önskvärt med upplysnings- och samordningsarbete gentemot kommunerna från SKL. Om information om handlingar, avgifter och villkor skulle publiceras, skulle det underlätta för dem som vidareutnyttjar handlingarna. E-delegationen har publicerat en enkel lista med datakällor. Det är en fördel att det finns en central webbsida som visar tillgängliga datakällor. USA och Storbritannien har visat vägen. Än så länge är det privata initiativet Opengov som har varit bäst i Sverige. 12 Följ Handelskammarens arbete med PSI: chamber.se/psi 11 Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. 12 Opengov: <http://www.opengov.se/>

22 21 Resultattabell för myndigheter Myndigheter Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Arbetsförmedlingen 69 % 90,5 14,0 17,0 11,5 20,0 15,0 2,0 11,0 Arbetsmiljöverket 61 % 81,0 25,0 24,0 12,0 0,0 12,0 0,0 8,0 ARN 41 % 53,5 13,0 23,0 8,0 0,0 0,0 0,0 9,5 Bolagsverket 77 % 101,5 19,0 22,0 11,0 12,0 15,0 11,0 11,5 Datainspektionen 44 % 58,5 5,0 17,0 8,0 0,0 15,0 4,0 9,5 Ekonomistyrningsverket 44 % 58,5 7,0 23,0 9,0 0,0 15,0 0,0 4,5 Elsäkerhetsverket 34 % 45,0 2,0 8,0 10,0 0,0 12,0 5,5 7,5 Energimarknadsinspektionen 59 % 77,5 22,0 9,0 12,5 0,0 15,0 15,0 4,0 Energimyndigheten 65 % 86,0 21,0 20,0 11,0 0,0 15,0 9,0 10,0 Fastighetsmäklarnämnden 56 % 74,0 15,0 18,0 9,5 0,0 12,0 10,0 9,5 Finansinspektionen 55 % 72,0 8,0 22,0 10,5 0,0 15,0 9,0 7,5 Fiskeriverket 53 % 70,5 10,0 25,0 10,5 0,0 15,0 0,0 10,0 FMV 70 % 92,0 19,0 21,0 10,0 12,0 15,0 7,0 8,0 Försvarsexportmyndigheten 23 % 30,0 7,0 5,0 6,0 0,0 12,0 0,0 0,0 Försäkringskassan 82 % 108,5 23,0 23,0 15,5 8,0 15,0 15,0 9,0 Högskoleverket 40 % 53,0 13,0 9,0 9,5 0,0 15,0 0,0 6,5 ISP 63 % 83,0 10,0 25,0 11,5 0,0 15,0 11,0 10,5 Kammarkollegiet 69 % 90,5 19,0 15,0 9,5 16,0 15,0 10,0 6,0 Kommerskollegium 49 % 65,0 15,0 17,0 9,5 0,0 15,0 0,0 8,5 Konkurrensverket 64 % 85,0 12,0 19,0 16,5 2,0 12,0 11,5 12,0 Konsumentverket 88 % 116,5 25,0 25,0 14,0 20,0 15,0 6,0 11,5 Kronofogdemyndigheten 61 % 81,0 23,0 18,0 10,0 0,0 15,0 7,0 8,0 Lantmäteriet 77 % 101,5 25,0 25,0 14,5 0,0 15,0 10,0 12,0 Lotteriinspektionen 55 % 72,0 21,0 20,0 9,0 0,0 15,0 0,0 7,0 Migrationsverket 84 % 111,0 24,0 25,0 11,0 20,0 15,0 10,5 5,5 PRV 67 % 88,0 24,0 24,0 11,5 0,0 15,0 4,5 9,0 PTS 77 % 101,0 8,0 25,0 18,0 20,0 15,0 5,0 10,0 Riksarkivet 42 % 56,0 5,0 21,0 7,5 0,0 15,0 0,0 7,5 Rikspolisstyrelsen 70 % 92,5 16,0 25,0 9,0 12,0 15,0 7,5 8,0 SCB 53 % 69,5 6,0 24,0 11,0 6,0 15,0 0,0 7,5 Sjöfartsverket 62 % 81,5 16,0 22,0 12,5 0,0 15,0 7,0 9,0 Skatteverket 92 % 121,0 24,0 25,0 12,5 20,0 15,0 15,0 9,5 Skogsstyrelsen 55 % 73,0 5,0 19,0 7,5 20,0 12,0 2,0 7,5 Skolverket 61 % 81,0 5,0 14,0 12,0 20,0 15,0 5,0 10,0 SMHI 58 % 76,5 19,0 23,0 12,0 0,0 15,0 0,0 7,5 Statskontoret 58 % 77,0 25,0 21,0 8,0 0,0 15,0 0,0 8,0 Swedac 53 % 70,0 18,0 20,0 10,5 0,0 15,0 0,0 6,5 Tillväxtanalys 59 % 78,0 15,0 16,0 7,5 0,0 15,0 15,0 9,5 Tillväxtverket 77 % 102,0 22,0 15,0 13,5 16,0 15,0 11,0 9,5 Trafikverket 75 % 98,5 20,0 24,0 10,0 16,0 15,0 4,5 9,0 Transportstyrelsen 75 % 99,5 19,0 25,0 10,5 16,0 15,0 7,0 7,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen

23 22 Myndigheter Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Tullverket 61 % 80,5 13,0 19,0 10,5 0,0 15,0 15,0 8,0 Vinnova 50 % 66,5 10,0 10,0 9,5 16,0 12,0 0,0 9,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen

24 23 Resultattabell för kommuner Kommuner Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Ale 74 % 105,5 17,0 12,0 13,0 16,0 15,0 15,0 12,0 5,5 Arboga 29 % 41,5 4,0 5,0 11,0 0,0 12,0 0,0 7,5 2,0 Avesta 31 % 43,5 6,0 18,0 9,5 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 Bengtsfors 25 % 35,5 9,0 3,0 6,0 0,0 10,0 0,0 7,5 0,0 Bjuv 39 % 55,5 8,0 19,0 10,0 0,0 15,0 0,0 3,5 0,0 Bollnäs 49 % 70,0 9,0 12,0 9,0 16,0 12,0 0,0 9,5 2,5 Botkyrka 52 % 74,5 24,0 22,0 14,5 12,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Bromölla 48 % 68,0 14,0 0,0 14,5 16,0 15,0 0,0 6,5 2,0 Båstad 29 % 40,5 9,0 0,0 9,5 0,0 9,0 1,5 8,5 3,0 Ekerö 46 % 65,0 5,0 16,0 13,5 20,0 0,0 0,0 9,5 1,0 Eslöv 58 % 82,5 11,0 14,0 9,5 20,0 9,0 7,5 7,0 4,5 Falköping 49 % 70,0 23,0 20,0 10,5 0,0 0,0 8,0 7,5 1,0 Filipstad 60 % 84,5 3,0 24,0 11,5 12,0 15,0 7,0 7,0 5,0 Flen 13 % 19,0 4,0 1,0 9,0 0,0 0,0 0,0 3,5 1,5 Gnesta 27 % 38,5 2,0 4,0 10,0 0,0 15,0 0,0 7,5 0,0 Grums 40 % 57,0 7,0 14,0 9,0 0,0 12,0 9,0 6,0 0,0 Hammarö 47 % 67,0 7,0 10,0 13,5 8,0 15,0 8,0 5,5 0,0 Haninge 48 % 68,5 11,0 18,0 15,0 0,0 9,0 5,0 9,5 1,0 Hedemora 18 % 25,5 2,0 12,0 7,0 0,0 0,0 0,0 4,5 0,0 Helsingborg 73 % 103,5 17,0 19,0 16,0 12,0 15,0 9,0 9,0 6,5 Hjo 29 % 40,5 9,0 11,0 9,5 0,0 4,0 0,0 7,0 0,0 Huddinge 40 % 57,0 4,0 17,0 11,5 0,0 15,0 0,0 7,5 2,0 Hudiksvall 45 % 64,5 4,0 7,0 7,0 12,0 12,0 15,0 7,5 0,0 Hultsfred 40 % 57,0 10,0 10,0 9,0 12,0 9,0 3,5 3,5 0,0 Håbo 37 % 53,0 14,0 8,0 7,0 4,0 12,0 2,0 5,0 1,0 Hällefors 38 % 54,0 5,0 22,0 7,5 0,0 12,0 0,0 7,5 0,0 Härnösand 33 % 46,5 5,0 8,0 8,5 0,0 15,0 0,0 8,0 2,0 Högsby 44 % 63,0 4,0 15,0 9,5 16,0 12,0 0,0 6,5 0,0 Jönköping 60 % 85,5 22,0 14,0 10,5 16,0 12,0 3,0 8,0 0,0 Kalmar 47 % 67,0 12,0 7,0 11,0 8,0 15,0 3,5 8,0 2,5 Katrineholm 69 % 98,5 18,0 16,0 15,0 12,0 12,0 7,5 11,5 6,5 Kil 38 % 54,5 12,0 8,0 11,5 0,0 12,0 3,0 8,0 0,0 Kinda 44 % 62,0 22,0 17,0 12,0 0,0 9,0 0,0 2,0 0,0 Kiruna 44 % 62,5 4,0 11,0 9,5 0,0 15,0 11,5 10,5 1,0 Kungsör 30 % 43,0 4,0 8,0 7,0 0,0 12,0 4,5 7,5 0,0 Lidingö 65 % 93,0 21,0 11,0 11,5 16,0 15,0 8,0 8,0 2,5 Lindesberg 55 % 78,0 13,0 17,0 12,0 20,0 9,0 0,0 7,0 0,0 Linköping 82 % 116,0 22,0 25,0 13,0 20,0 15,0 7,0 9,0 5,0 Ludvika 33 % 47,0 12,0 11,0 9,0 12,0 0,0 0,0 3,0 0,0 Lycksele 63 % 89,0 14,0 20,0 9,5 16,0 9,0 9,0 8,0 3,5 Mellerud 32 % 45,5 4,0 9,0 10,0 0,0 15,0 0,0 7,5 0,0 Munkedal 61 % 86,0 18,0 20,0 9,0 16,0 15,0 0,0 8,0 0,0 Nacka 79 % 111,5 23,0 11,0 15,0 20,0 12,0 15,0 8,5 7,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen E-tjänster i kommunen

25 24 Kommuner Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Nora 54 % 76,0 13,0 16,0 9,0 0,0 15,0 15,0 7,0 1,0 Norrköping 57 % 81,5 14,0 14,0 10,5 20,0 12,0 2,0 8,0 1,0 Nybro 21 % 29,5 4,0 10,0 8,5 0,0 0,0 0,0 7,0 0,0 Nykvarn 50 % 71,5 14,0 10,0 10,0 16,0 15,0 0,0 6,5 0,0 Olofström 15 % 22,0 2,0 0,0 9,0 4,0 0,0 0,0 6,0 1,0 Ragunda 38 % 53,5 9,0 17,0 8,0 0,0 12,0 0,0 7,5 0,0 Ronneby 41 % 58,5 6,0 12,0 12,0 0,0 15,0 5,5 7,0 1,0 Simrishamn 11 % 16,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sjöbo 42 % 59,5 5,0 23,0 13,5 0,0 9,0 0,0 7,0 2,0 Sollentuna 49 % 69,0 12,0 7,0 9,5 16,0 15,0 2,0 7,5 0,0 Sotenäs 45 % 63,5 5,0 19,0 11,5 12,0 12,0 4,0 0,0 0,0 Stockholm 90 % 128,5 25,0 25,0 15,0 16,0 12,0 15,0 11,5 9,0 Strängnäs 40 % 56,5 5,0 11,0 9,0 12,0 12,0 0,0 6,5 1,0 Sundbyberg 60 % 84,5 16,0 1,0 11,0 20,0 15,0 6,0 9,0 6,5 Sundsvall 44 % 63,0 8,0 4,0 12,5 12,0 9,0 7,0 9,5 1,0 Tanum 63 % 89,0 17,0 17,0 11,5 16,0 12,0 4,5 8,5 2,5 Tidaholm 50 % 71,0 10,0 10,0 15,5 0,0 12,0 15,0 8,5 0,0 Tierp 50 % 71,0 19,0 11,0 8,5 6,0 12,0 4,0 5,5 5,0 Tomelilla 51 % 72,5 17,0 14,0 10,0 8,0 15,0 0,0 8,5 0,0 Tranås 52 % 73,5 18,0 10,0 9,0 12,0 15,0 0,0 4,5 5,0 Trelleborg 36 % 51,5 5,0 19,0 10,0 0,0 9,0 1,0 7,5 0,0 Ulricehamn 43 % 61,0 7,0 18,0 9,5 0,0 10,0 5,5 6,0 5,0 Upplands Väsby 88 % 124,5 20,0 23,0 16,5 20,0 15,0 14,0 11,5 4,5 Upplands-Bro 57 % 80,5 20,0 18,0 11,5 12,0 12,0 0,0 7,0 0,0 Vetlanda 42 % 60,0 4,0 11,0 7,5 16,0 12,0 0,0 7,5 2,0 Vimmerby 48 % 67,5 5,0 21,0 10,5 12,0 9,0 0,0 7,5 2,5 Vänersborg 51 % 73,0 5,0 12,0 9,5 16,0 12,0 9,0 7,5 2,0 Värmdö 69 % 97,5 24,0 21,0 10,0 16,0 12,0 5,0 9,5 0,0 Västerås 55 % 77,5 22,0 16,0 11,5 0,0 9,0 7,5 7,5 4,0 Växjö 50 % 71,0 14,0 20,0 11,0 4,0 15,0 0,0 6,0 1,0 Ånge 38 % 53,5 9,0 4,0 8,0 20,0 9,0 0,0 3,5 0,0 Åsele 17 % 23,5 4,0 3,0 7,0 4,0 0,0 0,0 2,5 3,0 Åstorp 22 % 31,5 5,0 9,0 7,5 0,0 0,0 1,5 4,5 4,0 Åtvidaberg 42 % 59,0 4,0 21,0 6,0 0,0 15,0 0,0 5,0 8,0 Älmhult 24 % 34,0 0,0 7,0 11,5 0,0 9,0 0,0 6,5 0,0 Öckerö 50 % 71,0 13,0 19,0 12,0 4,0 15,0 0,0 7,0 1,0 Örebro 64 % 91,0 8,0 20,0 16,0 20,0 9,0 5,0 8,5 4,5 Östersund 35 % 50,0 4,0 13,0 12,0 0,0 12,0 0,0 8,0 1,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen E-tjänster i kommunen

26 25 Bilaga: Myndigheter och kommuner som inte har svarat De myndigheter och kommuner som inte har svarat återfinns i tabellerna nedan. De som markeras med asterisk (*) svarade så bristfälligt att deras svar inte har kunnat användas i undersökningen. Utskicket gick även till de 21 länsstyrelsernas. Deras enkätsvar uteslöts då de har en gemensam IT-hantering. Leksand svarade, men deras svar kom på grund av ett misstag ej med i rangordningen. Myndigheter som inte har svarat Bokföringsnämnden* Kemikalieinspektionen Riksdagen CSN Livsmedelsverket Rikstrafiken Ekobrottsmyndigheten Läkemedelsverket Skolinspektionen Exportkreditnämnden Marknadsdomstolen Socialstyrelsen Forskarskattenämnden Medlingsinstitutet Trafikanalys FRA MSB Verket för högskoleservice* ISA Regeringskansliet Jordbruksverket Revisorsnämnden Kommuner som inte har svarat Alingsås Götene Lidköping Robertsfors Täby Alvesta Habo Lilla Edet Sala Töreboda Aneby Hagfors Ljungby Salem Uddevalla Arjeplog Hallsberg Ljusdal Sandviken Umeå Arvidsjaur* Hallstahammar Ljusnarsberg Sigtuna Uppsala Arvika Halmstad Lomma Skara Uppvidinge Askersund Haparanda* Luleå* Skellefteå Vadstena Berg Heby Lund Skinnskatteberg Vaggeryd Bjurholm Herrljunga Lysekil Skurup Valdemarsvik Boden Hofors Malå Skövde Vallentuna Bollebygd Hylte Malmö Smedjebacken Vansbro Borgholm* Härjedalen Malung-Sälen Sollefteå Vara Borlänge Härryda Mariestad Solna Varberg Borås Hässleholm* Mark Sorsele Vaxholm Boxholm Höganäs Markaryd Staffanstorp Vellinge Bräcke Hörby Mjölby Stenungsund Vilhelmina Burlöv* Höör Mönsterås Storfors Vindeln Dalsed Jokkmokk Mora Storuman Vingåker Danderyd Järfälla Motala Strömstad Vårgårda Degerfors Kalix Mullsjö Strömsund Vännäs Dorotea Karlsborg Munkfors Sunne Värnamo* Eda Karlshamn Mölndal Surahammar Västervik Eksjö Karlskoga Mörbylånga Svalöv Ydre Emmaboda Karlskrona Norberg Svedala Ystad Enköping Karlstad Nordanstig Svenljunga* Åmål Eskilstuna Kavlinge Nordmaling Säffle Åre Essunga Klippan Norrtälje Säter Årjäng Fagersta Knivsta Norsjö Sävsjö Älvdalen

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Myndigheternas IT-rankning

Myndigheternas IT-rankning 21 augusti 2008 Myndigheternas IT-rankning E-förvaltning i myndigheter och kommuner 2008 Sammanfattning Stockholms Handelskammares första undersökning om utvecklingen av e-förvaltningen hos statliga myndigheter

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Jordbruksverket Årets fritidsfiskekommun 2015

Jordbruksverket Årets fritidsfiskekommun 2015 Jordbruksverket Årets fritidsfiskekommun 2015 Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Jordbruksverket har i uppdrag att främja utvecklingen av fritidfiske och

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 / :s bilaga: Rapport Servicemätning 2013 RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ÖSTERSUND Januari 2014 BOX 55650

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Vad kostar det att bo?

Vad kostar det att bo? Vad kostar det att bo? En rapport om driftskostnader för småhus i Sveriges 290 kommuner Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer