Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2010
|
|
- Astrid Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2010 December 2010 Sammanfattning Stockholms Handelskammares tredje undersökning om utvecklingen av e-förvaltningen i myndigheter och kommuner visar att arbetet har gått framåt. Hälften av de undersökta myndigheterna och kommunerna får godkänt. Myndigheterna har i allmänhet kommit längre än kommunerna. Resultaten i korthet:»» Skatteverket är den bästa myndigheten och Stockholm är den bästa kommunen i årets undersökning.»» Endast var tredje myndighet eller kommun i vår undersökning har en plan för e-förvaltning (46 av 130). I 45 procent av fallen saknas en ansvarig för e-förvaltningsarbetet.»» Det finns brister när det gäller ledningssystem för arbetet och informationsklassning inom informationssäkerhet. 28 myndigheter av 44 verkar inte följa den gällande föreskriften.»» Kommuner är dåliga på att utvärdera e-förvaltningen, både för den interna användningen och för brukarna.»» Centralstyrning från regeringen eller myndigheter ger genomslag i statliga myndigheters e-förvaltning.»» E-delegationens roll är positiv men riskerar att leda till att myndigheter och kommuner avvaktar med egna initiativ.»» Sverige tappar initiativet i elektronisk öppenhet. Trots att en ny lag om öppna offentliga data har trätt i kraft är det svårt att hitta information om vilka data som går att återanvända samt vilka avgifter och villkor som gäller. Ett grundläggande krav på e-förvaltningen är att remisshanteringen ska kunna ske elektroniskt, något som långt ifrån är uppfyllt. STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE, VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 9, BOX 16050, STOCKHOLM, TEL: , INFO@CHAMBER.SE
2 1 Varför gör Handelskammaren ett e-förvaltningsindex? I januari 2008 presenterade regeringen sina planer för e-förvaltningen i Sverige. Statsrådet Mats Odell (KD) utlovade under föregående mandatperiod att Sverige 2010 ska ha återtagit en ledande position inom e-förvaltningsområdet och förvaltningen ska vara så enkel för så många som möjligt. E-förvaltningsarbetet i Sverige går framåt, inte så snabbt som både Odell eller för den delen också Handelskammaren hade önskat. När Odell presenterade sin handlingsplan för e-förvaltningen fick han kritik för att det saknades tydliga mål och mätbara kriterier. Detta är vårt bidrag till att följa och utvärdera arbetet. Syftet med Handelskammarens e-förvaltningsindex är att lyfta fram de myndigheter och kommuner som gör ett bra arbete inom e-förvaltningsområdet. Vi hoppas också att vår rangordning sporrar de som ligger efter, att göra större ansträngningar. En e-förvaltning i världsklass måste kunna hantera grundfrågor som öppenhet och delaktighet på ett bra sätt. Att skapa goda möjligheter för företag och medborgare att använda myndigheternas data har också blivit en fråga där den internationella utvecklingen är stark. Sveriges e-remisshantering ligger efter många länder. Sverige måste återta initiativet när det gäller en öppen e-förvaltning. E-förvaltningspolitiken upplevs ibland som teknisk eller politiskt ointressant. Utvärderingen har ofta bestått av offentliga organisationer som utvärderar andra offentliga organisationer. För Stockholms Handelskammare och dess medlemmar är en effektiv e-förvaltning en viktig fråga. Det underlättar för företagen i kontakter med myndigheterna och kan överlag effektivisera statlig och kommunal förvaltning. Vi vill bidra till att politikerna, i staten och i kommunerna, tar sig an e-förvaltningspolitiken och utvecklar den. En effektiv e-förvaltning innebär inte bara besparingar för företag och för förvaltningen. Det är också en fråga om att utveckla attraktiva näringsklimat och konkurrenskraft i enskilda kommuner och för Sverige. Sveriges nya IT-minister Anna-Karin Hatt (C) har i de första talen som minister visat att hon är beredd att ta sig an IT-politiken och e-förvaltningen. Resultaten av vår undersökning visar att Mats Odell lämnade tillräckligt med arbete för henne för att hon ska vara sysselsatt under hela mandatperioden. Mer om undersökningen och extramaterial och: chamber.se/e-index-2010 Om undersökningen Undersökningen gjordes genom en enkät till 66 statliga myndigheter och samtliga 290 kommuner i Sverige. Myndigheterna och kommunerna fick svara på cirka 30 poängsatta frågor om elektronisk förvaltning och IT-användning inom följande områden planering, ansvar och samverkan (25 poäng) informationssäkerhetsarbete (25) kommunikationskanaler (20) elektronisk upphandling (20) elektroniska fakturor (15) elektronisk identifiering (e-id) (15) webbplatsen (12) e-tjänster i kommuner (10).
3 2 Sammanlagt kunde myndigheterna som mest få 132 poäng och kommunerna 142 poäng. Förvaltningarna rangordnas efter den andel av totalpoängen som de har fått. Som gräns för godkänt har vi satt 50 procent av poängen. Alla resultat finns i en tabell i slutet av rapporten. 43 myndigheter och 81 kommuner lämnade användbara svar på enkäten. För flera frågor som har använts i rapporten (men inte i rangordningen) var svarsfrekvensen högre. Undersökningen genomfördes mellan den 28 september och den 15 oktober En inbjudan till att vara med och en påminnelse skickades till de officiella adresserna hos de 66 myndigheterna och 290 kommunerna. De som bestämde sig för att vara med fyllde i en webbenkät med frågorna. De 21 länsstyrelserna togs bort då de har en gemensam IT-avdelning. Leksand kom av misstag tyvärr inte med i rangordningen. Övriga som inte är med (2 myndigheter och 14 kommuner, se bilaga om bortfall) togs bort för att hade svarat ofullständigt. Det inte var meningsfullt att använda deras svar i rangordningen. Då flera som kontaktade Handelskammaren önskade en bredare undersökning tog vi år med alla kommuner. Det gör att det är svårt att jämföra kommunernas resultat med förra årets undersökning. Då var kommunerna i Stockholms och Uppsala län samt Göteborg och Malmö tillfrågade. Urvalet bland myndigheterna är ungefär det samma som förra året. E-förvaltningsarbetet går framåt Den totala andelen av poängen som delas ut i undersökningen har ökat för varje år som Handelskammaren har gjort undersökningen (2008, 2009 och 2010). Detta gäller för myndigheterna. Kommunernas totala poängandel minskar från 51 procent till 46 procent i årets undersökning. Det är dock vanskligt att jämföra detta då underlaget är större och geografiskt bredare. Skatteverket fick 121 poäng vilket ger 92 procent av 132 möjliga poäng. Stockholm fick 128,5 poäng av 142 möjliga, det ger 90 procent.
4 3 Myndigheters resultat bättre Myndigheternas poängandel ökar på nästan alla områden. Undantagen är inom området planering, ansvar och samverkan samt området kommunikationskanaler. Utvecklingen inom båda områdena, kanske främst det senare, kan möjligen ha hämmats av att myndigheterna väntar på initiativ från E-delegationen. Vad gäller kommunikationskanaler förväntas till exempel E-delegationen ta fram nya riktlinjer för användningen av sociala medier som Twitter och Facebook av 43 myndigheter får godkänt, det vill säga att de får 50 procent eller mer av de utdelade poängen, vilket är en förbättring i förhållande till förra årets undersökning. Medelvärdet i år är 61 procent (55 procent 2009). De fem bästa myndigheterna Skatteverket 92 % Konsumentverket 88 % Migrationsverket 84 % Försäkringskassan 82 % Tillväxtverket 77 % De fem sämsta myndigheterna 2 Ekonomistyrningsverket 44 % Riksarkivet 42 % Allmänna reklamationsnämnden 41 % Högskoleverket 40 % Elsäkerhetsverket 34 % 1 Jämför med betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion framtidens e- förvaltning (SOU 2010:62) 2 Försvarsexportmyndigheten får 23 procent. Deras verksamhet startade dock i augusti 2010 och myndigheten hade rimligen inte hunnit bygga upp någon större verksamhet när undersökningen gjordes.
5 4 100 % 90 % Myndigheter: andel utdelade poäng per område 87 % 94 % 80 % 79 % 74 % 70 % 60 % 52 % 62 % 60 % 58 % 54 % 70 % 65 % 70 % 55 % 61 % 50 % 40 % 30 % 32 % 29 % 34 % 39 % 43 % 42 % 20 % 18 % 10 % 6 % 0 % Planering, ansv. & samv. Infosäk. Kommunikation E upphandling E fakturor e ID Webbplatsen Totalt Resultat för myndigheterna i E-förvaltningsdelegationen För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning beslutade regeringen 2009 att inrätta en delegation för e-förvaltning. 3 Den består av generaldirektörerna för ett antal IT-intensiva myndigheter (se tabellen nedan) samt representanter för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 4 Som helhet får E-delegationen godkänt med en genomsnittsandel på 72 procent (70 procent om vi räknar med förra årets resultat för Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Riksarkivet är sämst och deras andel har i år minskat. Alla myndigheter som ingår i E-delegationen får full poäng för elektroniska fakturor. Det är resultatet av regeringens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) arbete åren med att införa elektroniska fakturor i den statliga förvaltningen. Det är tydligt att när regeringen ställer tydliga krav så får det effekt. Försäkringskassan får oväntat lågt resultat när det gäller elektronisk upphandling. Tre myndigheter får noll poäng för elektronisk upphandling: Lantmäteriet, Tullverket och Riksarkivet. Inom elektronisk identifiering får Rikspolisstyrelsen och Arbetsförmedlingen låga resultat. Riksarkivet får noll poäng. Riksarkivet är också svagt vad gäller planering och ansvar för e- förvaltning. 3 Direktiven finns på < 4 E-delegationens webbplats <
6 5 Myndighet Förändring från 2009 Skatteverket 92 % 76 % 16 Försäkringskassan 82 % 60 % 22 Tillväxtverket 77 % 60 % 17 Bolagsverket 77 % 62 % 15 Lantmäteriet 77 % 67 % 10 Rikspolisstyrelsen 70 % 71 % -1 Arbetsförmedlingen 69 % 61 % 8 Kammarkollegiet 69 % 52 % 17 Tullverket 61 % 59 % 2 Riksarkivet 42 % 46 % -4 MSB - 56 % Störst framsteg gör Försäkringskassan, Tillväxtverket och Kammarkollegiet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämnade inte något svar i årets undersökning. Stora skillnader i kommunernas utveckling Av kommunerna blir 31 av 81 som har svarat godkända. Årets medelvärde är 46 procent. Förra årets medelvärde var 55 procent, med då ingick bara kommunerna i Stockholms och Uppsala län i undersökningen. Det är två tredjedelar av kommunerna som inte alls har svarat, däribland Göteborg och Malmö. Benägenheten att svara kan påverkas av hur utvecklad e-förvaltning en kommun upplever sig ha. Det förefaller inte otroligt att de kommuner som inte har svarat (som grupp) är sämre på e-förvaltning. De fem bästa kommunerna Stockholm 90 % Upplands Väsby 88 % Linköping 82 % Nacka 79 % Ale 74 % De fem sämsta kommunerna Hedemora 18 % Åsele 17 % Olofström 15 % Flen 13 % Simrishamn 11 %
7 6 För att kunna jämföra med resultaten från de tidigare undersökningarna följer här en tabell med de kommuner i Stockholms och Uppsala län som har varit med i undersökningarna 2008 och Upplands-Bro som kom sist bland kommunerna förra året, ökar med 31 procentenheter. Även årets vinnare, Stockholm, ökar sitt resultat med 20 procentenheter. Kommuner Förändring från 2009 till Stockholm 90 % 70 % 55 % 20 Upplands Väsby 88 % 77 % 65 % 11 Nacka 79 % - - Värmdö 69 % 52 % - 17 Lidingö 65 % 60 % 13 % 5 Sundbyberg 60 % 49 % 41 % 11 Upplands-Bro 57 % 26 % 8 % 31 Botkyrka 52 % 66 % Nykvarn 50 % 36 % - 14 Tierp 50 % - - Sollentuna 49 % 85 % Haninge 48 % 49 % - -1 Ekerö 46 % - - Huddinge 40 % 36 % 50 % 4 Håbo 37 % - - Förra årets bästa kommun Sollentuna halkar ner till underkänt. Förklaringen är att svaren inom områdena informationssäkerhet, kommunikationskanaler, elektronisk identifiering och webbplatsen är mycket sämre än förra året. Vidare lämnar Sollentuna hela området e-tjänster utan svar.
8 7 E-förvaltningens huvudpunkter Planering, ansvar och samverkan I enkäten ställde vi övergripande frågor om planering, ansvar och samverkan för e- förvaltningsarbetet. I 28 av 45 svarande myndigheter finns en ansvarig för e-förvaltning. Bland myndigheterna har 18 av 45 fastställda planer för e-förvaltning. Inom dessa två områden ligger myndigheterna relativt sett längre fram än kommunerna. De har också relativt sett oftare en fastställd plan för grön IT (21 av 44) än för e-förvaltningen. Myndigheterna är bättre än kommunerna på att regelbundet utvärdera nyttan av e-förvaltning: 20 gör det för det interna arbetet och 24 för användarna (50 svarande). Myndigheterna samverkar i högre grad än kommunerna: 39 med andra myndigheter, 34 har internationell samverkan och 31 samverkar med näringslivet (44 svar). Hälften av kommunerna har utsett en ansvarig för e-förvaltning (44 av 86). Bara var tredje kommun (28 av 86) har en fastställd plan för e-förvaltningsarbetet. Något färre har en plan för grön IT (23 av 86). Bara var fjärde kommun utvärderar regelbundet nyttan av e-förvaltning. Det gäller både den interna nyttan och nyttan för brukare (21 av 86 respektive 85 svar). Över hälften av kommunerna (43 av 82) samverkar med näringslivet, medan hela 92 procent samverkar med andra kommuner i sin region. Nationellt samverkar 48 av 85 kommuner. Tretton kommuner (av 82) samverkar internationellt. Informationssäkerhet Myndigheterna är bättre i informationssäkerhetsarbetet än kommunerna. Enligt Myndigheterna för samhällsskydd och beredskaps föreskrift ska statliga myndigheter tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Arbetet ska bedrivas enligt etablerade informationssäkerhetsstandarder. Konkret innebär detta att myndigheterna ska upprätta en informationssäkerhetspolicy utse någon som leder och samordnar arbetet klassificera informationen genomföra risk- och sårbarhetsanalyser och avgöra hur riskerna ska hanteras dokumentera arbetet ha myndighetsledningar som håller sig informerade om arbetet. Frågorna på området baserades på denna föreskrift. 5 5 MSBFS 2009:10 Föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters informationssäkerhet.
9 8 100 % Informationssäkerhet Myndigheter Kommuner 95 % 95 % 90 % 80 % 70 % 80 % 77 % 74 % 86 % 89 % 73 % 84 % 84 % 69 % 60 % 61 % 56 % 56 % 55 % 50 % 47 % 40 % 30 % 28 % 26 % 20 % 10 % 0 % Stockholm och Linköping får full poäng för säkerhetsarbetet. Åtta myndigheter får full poäng: Konsumentverket Transportstyrelsen Migrationsverket Rikspolisstyrelsen Lantmäteriet Inspektionen för strategiska produkter Post- och telestyrelsen Fiskeriverket Följande tabell visar vilka myndigheter som har svarat nej på en fråga. Det kan alltså innebära att de inte följer MSB:s föreskrift om informationssäkerhet.
10 Informationssäkerhetsarbetet: tabell över möjliga brister Myndighet Ej ledningssystem Ingen informationssäkerhetspolic y Inga personer som leder och samordnar Ej klassificerad information Inga regelbundna analyser Ingen analys av incidenter Analyser används ej för beslut Dokumenterar ej granskningar och åtgärder Ej löpande information till ledningen Arbetsförmedlingen Bolagsverket Datainspektionen Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen FMV Försvarsexportmyndigheten Försäkringskassan Högskoleverket Kammarkollegiet Kommerskollegium Konkurrensverket Kronofogdemyndigheten Lotteriinspektionen Riksarkivet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Skolverket Statskontoret Swedac Tillväxtanalys Tillväxtverket Tullverket Vinnova Frågor: Tillämpar förvaltningen ett ledningssystem för informationssäkerhet? Har förvaltningen upprättat en informationssäkerhetspolicy och andra styrande dokument som behövs för informationssäkerheten? Har förvaltningen utsett en eller flera personer som leder och samordnar arbetet med informationssäkerheten? Har förvaltningen klassificerat sin information med utgångspunkt i krav på konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet? Gör förvaltningen regelbundet risk- och sårbarhetsanalyser? Analyserar förvaltningen inträffade incidenter? Ligger risk- och sårbarhetsanlyser och riskhanteringsunderlag till grund för förvaltningens beslut om informationssäkerhet? Dokumenterar förvaltningen granskningar och vidtagna säkerhetsåtgärder av större betydelse? Får förvaltningens ledning löpande information om informationssäkerhetsarbetet? Bedrivs arbetet enligt de etablerade svenska standarderna för informationssäkerhet: Ledningssystem för informationssäkerhet Krav (SS-ISO/IEC 27001: 2006) och Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet (SS-ISO/IEC 27002:2005)? Använder ej standarder 9
11 10 Som framgår av tabellen över brister i informationssäkerhetsarbetet är att klassning av information det största problemområdet. Det näst största problemet är att de etablerade standarderna för ledningen av arbetet inte används. Av myndigheternas svar att döma är det Energimarknadsinspektionen och Försvarsexportmyndigheten som har flest brister i informationssäkerhetsarbetet. För den senare är det kanske mindre allvarligt. Myndigheten startade så sent som i augusti Myndigheterna bättre på säker kommunikation Det finns många tekniker som kan användas för att kommunicera säkert på Internet. Digital signatur är en krypteringsmetod som säkrar att meddelanden inte har ändrats på vägen samt säkerställer identifiering av motparten. Ett protokoll är en uppsättning regler för utbyte av information mellan datorer över ett nätverk. Säkra protokoll, som Secure Socket Layer (SSL) och Transport Layer Security (TLS), använder kryptering för att säkra att endast den rätta mottagaren kan läsa meddelandet och för autentisering av avsändaren. Bland myndigheterna använder 32 av 42 svarande säkra protokoll för att ta emot information från Internet och 16 av 43 använder digitala signaturer för meddelanden. Kommunerna är sämre, där använder 51 av 82 säkra protokoll och 18 av 82 procent använder digitala signaturer. Kommunikationskanaler Alla använder e-post, men den är inte säker. Användningen av krypterad eller signerad e-post används av färre än var femte myndighet eller kommun. 100 % % % 90 % 80 % 86 % 84 % 83 % 91 % 78 % Kommunikationskanaler Myndigheter Kommuner 70 % 60 % 60 % 59 % 62 % 51 % 50 % 45 % 40 % 39 % 40 % 38 % 38 % 30 % 20 % 29 % 30 % 26 % 24 % 21 % 21 % 16 % 30 % 19 % 14 % 15 % 10 % 7 % 10 % 0 % 0 %
12 11 De kommunikationskanaler som över 50 procent använder är: Myndigheter E-post Kontaktcenter/kundtjänst per telefon Elektroniska nyhetsbrev E-postlistor SMS Kommuner E-post E-postlistor SMS Kontaktcenter/kundtjänst per telefon Elektroniska nyhetsbrev Kommunerna är mer moderna då 42 av 82 uppger att de utöver de ovanstående även använder sidor i sociala medier. Utöver säkrare e-postkommunikation finns alltså utvecklingspotential bland sociala medier, bloggar, video och ljud liksom små program (appar). Lämpligt nog får kommunikationsmyndigheten PTS högst poäng för användning av kanaler, följt av Konkurrensverket och Försäkringskassan. Kommunen i topp är Upplands Väsby, tätt följt av Helsingborg och Örebro. Elektronisk upphandling Elektronisk upphandling innebär enklare hantering och kostnadsbesparingar. Upphandlande enheter kan tidsmässigt spara 25 procent. För många kommuner är ungefär hälften av omsättningen knuten till den upphandlande verksamheten. För stora kommuner som upphandlar för miljarder kronor årligen kan elektronisk upphandling innebära en rejäl besparing i administrativa kostnader. 6 Årets undersökning av myndigheters och kommuners e-upphandling visar att den fortsätter att utvecklas. Myndigheterna ligger fortfarande efter kommunerna, men ökar jämfört med tidigare år kraftigt sin andel av de utdelade poängen inom området. I den första undersökningen låg den på 6 procent låg den på18 procent och i år på 32 procent. I de två första undersökningarna, som endast omfattade kommuner i Stockholms och Uppsala län, låg kommunernas poängandel på 35 procent 2008 och 48 procent I år med fler kommuner från hela riket låg poängandelen på 40 procent. E-fakturor För kommunerna ökar poängen som delas ut för e-fakturor i varje undersökning (54, 68 respektive 70 procent), men är fortfarande lägre än för myndigheterna (70, 87 respektive 94 procent). Regeringens arbete med att se till att myndigheterna har system för e-fakturor har fått genomslag. Endast en myndighet (Allmänna reklamationsnämnden) uppger att de inte har system för e-fakturor. Elektronisk identifiering Utöver identifiering för behörighet (tillträde och uppgiftslämnande) är användningen av elektronisk identifiering begränsad. Myndigheterna är dock bättre än kommunerna på att använda kryptering. Ser vi till den utdelade poängen ökar den för varje år för myndigheterna (29, 34 respektive 39 procent). För kommunerna är den dock lägre än i den första undersökningen (31, 32 respektive 24 procent). 6 Elektronisk upphandling en studie av användningen av e-upphandling i Stockholm och Uppsala (Stockholms Handelskammare, Analys 2010:5)
13 12 Webbplatser Webbplatsen är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för myndigheter och kommuner. Fler och fler använder nu mobiltelefoner för att besöka webbplatser. Det är dock bara var fjärde myndighet (10 av 42) som har en version av webbplatsen anpassad för mobiltelefoner. För kommunerna är det drygt var tionde, 10 av 78. Var tredje kommun har sitt diarium tillgängligt via webbplatsen (23 av 80). Det är ungefär samma andel som för myndigheterna (13 av 42). Diskussionen om personlig integritet och frågorna om hantering av personuppgifter har varit intensiv under senare år särskilt hur organisationer i den offentliga sektorn ska hantera känsliga uppgifter. I enkäten frågade vi om det finns uppgifter om integritet och hantering av personuppgifter på webbplatsen. I kommunernas fall svarade 58 av 80 att de publicerar sådana uppgifter. Hela 39 av 42 myndigheter publicerar sådan information. Myndigheterna är också bättre på att använda säkra webbplatser. Hälften använder säkrade eller signerade sidor (21 av 41), krypterad webbtrafik används av 25 av 41 myndigheter. Bland kommunerna är det 17 (av 77) som har säkra sidor och var tredje (22 av 77) som använder krypterad trafik. Läs mer om vilken kapacitet som krävs för att använda webbplatser och tjänster: chamber.se/e-index-2010
14 13 Öppna data från den offentliga sektorn Offentliga data kan återanvändas av företag och medborgare De offentliga investeringarna i information (Public Sector Information, PSI) i EU uppgick 2000 till 81 miljarder kronor. När informationen bearbetats och sålts vidare uppstod det ett värde på miljarder kronor ett 14 gånger högre värde. I USA var motsvarande utväxling 39 gånger. Den amerikanska kommersiella vädermarknaden har växt med 17 procent om året , jämfört med 1,2 procent om året under samma period i EU. Vad är skillnaden? Öppen tillgång till offentliga data till låga avgifter gör att företag kan skapa nya tjänster med hjälp av data som redan har samlats i för skattemedel och avgifter. 7 Få undersökningar har gjorts om det ekonomiska värdet i Sverige. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) visade att en ökad återanvändning av offentligt producerad information skapar ett större värde än vad konkurrensutsatta verksamheter i myndigheter i dag omfattar. ITPS bedömer till exempel att marknaden för geografisk information i Sverige kan fördubblas. 8 Det största värdet skapas av dem som har nytta av de nya tjänsterna för att till exempel effektivisera sin verksamhet. I Sverige finns en stor potential för denna sektor med stora mängder data av hög kvalitet. Sverige har varit dåligt på att genomföra de EU-regler som ska gälla. Därför har Handelskammaren de senaste åren verkat för att riksdagen, regeringen och myndigheter lever upp till intentionen i EU:s så kallade PSI-direktiv. Ett tydligt resultat är att det sedan den 1 juli 2010 finns en ny lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Nu gäller det att myndigheter och kommuner följer lagens intentioner. En utredning om ökad tillgång till offentlig information i elektroniskt format uppskattar att fem viktiga myndigheter skulle kunna ta in mellan 400 och 700 miljoner kronor i intäkter per år till följd av en skyldighet att lämna ut elektroniska kopior. 9 Det skulle främst bero på att myndigheternas uppdragsverksamhet skulle minska kraftigt om företag fick göra uttag av data och sedan i sin tur bearbeta och sälja dem precis det som är tanken med den nya lagen. Detta är alltså utredningssvenska för att myndigheternas uppdragsverksamhet konkurrerar med privata företag på informationsmarknaden Okunskap om ny lag Årets undersökning visar att nästan två tredjedelar av kommunerna uppger att de inte vet om de har information som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (47 kommuner av 74 som svarade). Bland myndigheterna är kunskapen högre, endast 4 av 42 svarar att de inte vet. 7 Offentliga data kallas olika saker i debatten. EU-direktivet talar om vidareutnyttjande av offentlig information, den svenska lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn. Andra begrepp är öppna data och PSI (Public Sektor Information). Oftast handlar det om data i elektroniskt format som återanvänds. Det kan röra sig om väderdata, bolagsinformation och offentlig statistik. För mer information se < 8 PSI-direktivet politik och potential (ITPS, dnr /0311) 9 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)
15 14 Sju myndigheter och nio kommuner anger att de inte har handlingar som omfattas av lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Myndigheter utan handlingar för vidareutnyttjande Arbetsmiljöverket Lotteriinspektionen Energimarknadsinspektionen Riksarkivet ISP Swedac Kommerskollegium Kommuner utan handlingar för vidareutnyttjande Bjuv Strängnäs Haninge Sollentuna Håbo Upplands-Bro Kil Vetlanda Kiruna Myndigheterna kan underlätta vidareutnyttjandet 31 myndigheter uppgav att de har handlingar som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (den så kallade PSI-lagen). Av dessa angav 21 myndigheter de inte publicerar information om avgifter och villkor för vidareutnyttjande av handlingar. Av listorna nedan framgår vilka myndigheter som inte publicerar information om avgifter och villkor eller information om vilka handlingar (datakällor) som finns tillgängliga för vidareutnyttjande. Ingen information om avgifter, villkor och tillgängliga handlingar Sexton myndigheter publicerar varken uppgifter om avgifter och villkor för vidareutnyttjande eller information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas: Arbetsförmedlingen Ekonomistyrningsverket Energimyndigheten Finansinspektionen Försvarets materielverk Högskoleverket Kammarkollegiet Kronofogdemyndigheten Lantmäteriet Migrationsverket Post- och telestyrelsen Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Statens skolverk Statskontoret Tullverket Publicerar endast information om avgifter och villkor Fem myndigheter publicerar endast information om avgifter och villkor: Bolagsverket Försäkringskassan Konsumentverket Patent- och registreringsverket Transportstyrelsen Publicerar endast information om handlingar Fem myndigheter publicerar information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas. Elsäkerhetsverket Fiskeriverket Konkurrensverket Skatteverket Tillväxtverket
16 15 Endast fem kommuner publicerar på sin webbplats information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas. Två kommuner publicerar uppgift om förvaltningens avgifter och andra villkor för vidareutnyttjandet elektroniskt. Mer öppenhet med e-remisser Av de kommuner som regelbundet skickar ut remisser är det hela 29 av 51 svarande som inte kan hantera det elektronisk. Myndigheterna är bättre där 21 av 27 svarade att de klarar det. Bland myndigheterna svarar 8 av 21 och bland kommunerna 3 av 20 att huvudregeln är att remisserna publiceras på webbplatsen. Få erbjuder möjlighet att prenumerera på information om nya remisser (en kommun och fyra myndigheter). Det visar sig också att elektronisk hantering av remisser främst betyder att kommunikation sker via e-post. Sju kommuner använder webbplatsen, det gör bara två myndigheter. Fyra kommuner och fem myndigheter (av 20 respektive 21 svarande) uppger att de publicerar svaren på webbplatsen. Sex kommuner och sex myndigheter publicerar remissammanställningar. Går webbplatsen att nå? Tillsammans med undersökningsföretaget Sitescanner mätte vi den tekniska tillgängligheten för myndigheter och kommuner, det vill säga om det var möjligt att nå förvaltningens webbplats på Internet. 10 Följande myndigheter har den högsta tillgängligheten: Myndigheter Tillgänglighet Statskontoret 99,99 % Bolagsverket 99,99 % Centrala studiestödsnämnden 99,99 % Regeringskansliet 99,99 % Trafikverket (Vägverket) 99,99 % De fem sämsta myndigheterna: Myndigheter Tillgänglighet Kammarkollegiet 99,41 % Vinnova 99,29 % Tillväxtanalys 99,29 % Konsumentverket 99,28 % Rikspolisstyrelsen 99,02 % 10 Sitescanner: <
17 16 Följande kommuner har den högsta tillgängligheten: Kommuner Tillgänglighet Älmhult 99,99 % Lomma 99,99 % Svenljunga 99,99 % Vaggeryd 99,99 % Linköping 99,99 % Mönsterås 99,99 % Degerfors 99,99 % Hallsberg 99,99 % Filipstad 99,99 % De fem sämsta kommunerna: Kommuner Tillgänglighet Årjäng 96,24 % Arjeplog 95,70 % Nacka 95,02 % Markaryd 92,61 % Nässjö 86,93 % Mätperioden för tillgängligheten till webbplatserna var från den 1 april 2010 till och med den 31 oktober Mätningen omfattade alla myndigheter och kommuner som var med i undersökningen (inte bara de som besvarat enkäten). Hela listan och mer om tillgänglighet: chamber.se/e-index-2010 Varför går det inte fortare? Som i tidigare undersökningar anger både myndigheter och kommuner att otillräckliga resurser är den viktigaste orsaken till att e-förvaltningen inte utvecklas. Bristande efterfrågan på e-förvaltningstjänster från medborgarna anger myndigheterna som den näst viktigaste orsaken, följt av lagar och regler. Bilden ser annorlunda ut hos kommunerna. Den näst viktigaste orsaken är att e-förvaltning inte är en prioriterad fråga, följt av avsaknaden av strategiska beslut.
18 17 Hinder Myndigheter Kommuner Det finns inte tillräckliga resurser för att utveckla e-förvaltningen. 24 % 34 % Företag och medborgare efterfrågar inte e-förvaltning inom vårt 15 % 1 % ansvarsområde. Lagar och regler förhindrar utvecklingen av e-förvaltningen. 12 % 0 % Vi behöver ytterligare kompetens för att driva e-förvaltningsfrågor. 7 % 3 % E-förvaltning är inte en prioriterad fråga. 5 % 14 % Det är svårt att anpassa våra tidigare system, databaser, information m.m. 5 % 9 % till nya e-tjänster. Det saknas nationella initiativ. 2 % 11 % Det är oklart vad som är viktigast att börja med: verksamhetsutveckling, 2 % 0 % kompetensutveckling eller e-tjänsteproduktion. Regeringen har inte varit tydlig med sina krav på e-förvaltningen. 0 % Ej ställd Det saknas strategiska beslut om e-förvaltning. 0 % 12 % Samordningen mellan myndigheter/kommuner är inte tillräcklig. 0 % 1 % Det är svårt att samverka mellan olika delar/enheter av 0 % 1 % myndigheten/kommunen. Det är oklart vem som ansvarar för e-förvaltningsfrågorna. 0 % 1 % Vi vet inte om medborgarna/användarna vill ha e-tjänster. 0 % 0 % Inget av ovanstående hindrar utvecklingen av e-förvaltningen. 27 % 12 % Drivkraften är ökad användarnytta Användarnyttan som drivkraft är den viktigaste för både myndigheter och kommuner, följt av behovet av att få verksamheten att framskrida. För kommunerna antyder svaren att eldsjälar, engagerade personer i förvaltningen, är en större drivkraft än krav från medborgarna. Regeringen och andra politiker är tämligen frånvarande som drivkraft i utvecklingsarbetet. Ofta anförs i enkätsvaren att besparingar är ett hinder för en ökad utveckling av IT och e- förvaltningstjänster. Handelskammaren anser att e-förvaltning är en viktig verksamhet som kräver professionalitet och långsiktighet för att kunna utvecklas. Därför finns det risker med att den är beroende av de engagerade eldsjälarna. Handelskammaren menar också att det är en nackdel att politikerna är frånvarande i e-förvaltningsarbetet. Många av frågorna kring e-förvaltning är av strategisk natur. Förutom offentlig service till företag och medborgare kan en bättre e-förvaltning också användas för att möta kraven på en effektiv klimatomställning och kraven från en åldrande befolkning. Fler kommuner ser också e-förvaltningen som en viktig angelägenhet för ortens utveckling och konkurrenskraft.
19 18 Drivkraft Myndigheter Kommuner Ökad användarnytta för företag och medborgare. 52 % 34 % Behovet av att verksamhetsutveckla. 35 % 33 % Krav från medborgarna. 8 % 8 % Direktiv från regeringen (instruktion, regleringsbrev etc.) 5 % Ej ställd Eldsjälar i myndigheten/kommunen. 0 % 18 % Medvetna politiker. 0 % 4 % Besparingar. 0 % 3 % Det är modernt med e-tjänster. 0 % 0 % Den är främst teknikdriven. 0 % 0 % Regeringen är stolt, men ska användarna vara nöjda? Allmänna slutsatser Stockholms Handelskammare följer arbetet med att utveckla den svenska e-förvaltningen. Årets undersökning är den tredje som vi har gjort sedan I år har vi även inbjudit alla Sveriges kommuner att delta i undersökningen och 2009 frågade Handelskammaren bara kommunerna inom Handelskammarens område (Stockholms och Uppsala län). Lite mer än hälften av alla myndigheter och kommuner i undersökningen får godkänt (66 av 124). Myndigheterna klarar sig bättre med andelen godkända myndigheter på 81 procent, jämfört med kommunernas 38 procent. Undersökningen pekar på att planeringen och ledningen av e-förvaltningsarbetet kan utvecklas. Endast drygt var tredje myndighet eller kommun i vår undersökning har en fastställd plan för e-förvaltning (46 av 130). I 45 procent av fallen saknas en ansvarig för e-förvaltningsarbetet (59 av 131). Skatteverket vinner för tredje gången. Intressant är också att två andra myndigheter som ofta utsätts av kritik från medborgarna, Försäkringskassan och Migrationsverket, ligger bra till i undersökningen. Att Riksarkivet ligger dåligt till bland myndigheterna är också anmärkningsvärt. Denna myndighet har bland annat till uppgift att bevara, vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial som vi förvarar hos oss och är med i E-delegationen. Det är allvarligt att en myndighet med sådana uppgifter ligger efter i e-förvaltningsarbetet. Däremot har Riksarkivet en positiv syn på återanvändning av offentliga data. Bland kommunerna ligger Stockholm bäst till. Staden har gått starkt framåt i de två undersökningarna 2009 och Stockholms satsningar på e-förvaltning verkar ge utdelning. Frågan är hur konkurrensen på riksnivå ser ut då Göteborg och Malmö inte har svarat på enkäten. Det räcker dock inte med att ha bra e-tjänster, man måste också veta varför. Det är därför anmärkningsvärt att endast var fjärde kommun regelbundet utvärderar nyttan av arbetet med e-förvaltning. E-delegationens roll Den E-delegation som regeringen har tagit initiativ till har spelat en positiv roll. Det är dock inte utan risker. Det kan leda till att myndigheter och kommuner avvaktar med egna initiativ i väntan på att delegationen ska lyfta fram en fråga. Delegationen har ett brett mandat, men inte
20 19 så mycket resurser, även om regeringen har avsatt medel i nästa års budget för gemensamma projekt. Det visar sig att centralstyrning har effekt. Den måste dock användas med viss försiktighet. För förvaltningsövergripande frågor eller där gemensamma krav kan ställas kan det fungera bra. Exempel på detta är e-fakturor, e-upphandling och informationssäkerhet där regeringen eller en myndighet har agerat. Det borde också finnas möjligheter att gå längre vad gäller återanvändning av offentliga data. Regeringen bör ställa tydligare krav på publicering av vilken information som finns tillgänglig samt gällande avgifter och villkor. Vilka tjänster som myndigheterna ska tillhandahålla bör regeringen kanske vara försiktigare med att centralstyra. Förhoppningsvis har myndigheterna och kommunerna själva en uppfattning om prioriteringarna, eller också kan det avgöras genom att företag och medborgare tillfrågas. Det finns dock en källa till oro. Utvärderingen av e-förvaltningen är inte tillräcklig. Detta gäller särskilt kommunerna. Informationssäkerhet Myndigheterna klarar sig förhållandevis bra när det gäller informationssäkerhetsarbetet. Svagast är man på det nya området om säkerhetsklassificering av information och användningen av ledningssystem för arbetet. På dessa områden är kommunerna också klart sämre. Kommunerna har överlag påtagligt sämre resultat jämfört med myndigheterna när det gäller frågorna om informationssäkerhetsarbetet. Elektronisk upphandling och identifiering Den elektroniska upphandlingen fortsätter att utvecklas. Myndigheterna ligger fortfarande efter kommunerna. Elektronisk identifiering är ett av områdena som är utslagsgivande för vilken myndighet eller kommun som placerar sig högst. Här varierar utvecklingen och resultatet mycket. Öppnare processer och bättre beslut Den svenska offentliga förvaltningen brukar skryta med sin öppenhet. Öppenheten har dock inte nått den elektroniska världen. Nästan två av tre kommuner som säger att de skickar ut förslag på remiss regelbundet, hanterar det inte elektroniskt. Myndigheterna är relativt sett bättre då 21 av 27 hanterar remisser elektroniskt. Remisshantering en är central i svensk förvaltning och därför en nyckelfunktion i e- förvaltningen. Flera länder ligger längre fram än Sverige i att sköta detta elektroniskt. Ett brett och öppet system för att inhämta och sprida kunskap om till exempel utredningar och förslag medför fler företag och medborgare skulle kunna delta i beslutsprocesserna. Det kan utvecklas komplement till referensgrupper, hearingar och remisser. Själva processerna skulle i sig förmodligen förändras, bli mer transparenta och förhoppningsvis leda till bättre samhällsdebatt och bättre beslut. Ett bättre system för remisshantering på Internet måste skapas och bör omfatta departement, myndigheter och kommuner. Andra länder visar ledarskap. När den nya brittiska regeringen tillträdde öppnade den en webbplats där förslag kunde lämnas till exempel om vilka lagar som bör avskaffas. De fick förslag från de britter som svarade. Sverige bör gå i samma riktning. Följ Handelskammarens arbete för e-remisser: remisser.se Återanvändning av offentliga data Sedan den förra undersökningen har visserligen en ny lag trätt i kraft som förbättrar situationen för dem som vill bygga nya tjänster baserade på data som myndigheter med hjälp
21 20 av skattemedel och avgifter redan har samlat in. I praktiken visar det sig dock vara svårt att ta reda på vilka offentliga data som kan återanvändas. Viktiga myndigheter publicerar varken uppgifter om avgifter och villkor för återanvändning eller information om vilka data som kan återanvändas. Eftersom det är svårt att ta reda på vilka data som finns att återanvända är efterfrågan låg på offentliga data. Av de 17 kommuner som svarade hade två lämnat ut handlingar för vidareutnyttjande till 10 eller färre organisationer, tre hade lämnat till mellan 11 och 50 organisationer. De flesta myndigheterna (10 av 31) lämnar ut till färre än 10 organisationer. Det finns dock sex myndigheter som lämnar till över 100 organisationer. Myndigheter med värdefull information lämnar till många organisationer. SMHI lämnar till över 500 och Lantmäteriet till över organisationer. Svårt att få information om datakällor PSI-området och återanvändningen av offentlig data framstår som problematiskt i vår undersökning. Det verkar som om det återstår mycket att göra för att leva upp till det som står i PSI-lagens första paragraf: Syftet med denna lag är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. 11 För få kommuner vet om att lagen om vidareutnyttjande av handlingar gäller dem. Att information om datakällor, avgifter och villkor inte publiceras försämrar möjligheterna för företag och medborgare att ta del av offentliga handlingar. Tillståndet är bättre bland myndigheterna. De har varit mer involverade i regeringens arbete inför den nya lagen och har kanske därför bättre beredskap. Ett antal myndigheter har också arbetat med frågan i många år innan lagen trädde i kraft. Av enkäten drar Handelskammaren slutsatsen att regeringens och riksdagens åtgärder hittills har varit otillräckliga när det gäller att publicera information om vilka data eller handlingar som myndigheter och kommunerna förfogar över. Detta är en signal till regeringen om att den måste ställa större krav på myndigheternas arbete med att leva upp till intentionerna i PSIlagen. Det vore också önskvärt med upplysnings- och samordningsarbete gentemot kommunerna från SKL. Om information om handlingar, avgifter och villkor skulle publiceras, skulle det underlätta för dem som vidareutnyttjar handlingarna. E-delegationen har publicerat en enkel lista med datakällor. Det är en fördel att det finns en central webbsida som visar tillgängliga datakällor. USA och Storbritannien har visat vägen. Än så länge är det privata initiativet Opengov som har varit bäst i Sverige. 12 Följ Handelskammarens arbete med PSI: chamber.se/psi 11 Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. 12 Opengov: <
22 21 Resultattabell för myndigheter Myndigheter Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Arbetsförmedlingen 69 % 90,5 14,0 17,0 11,5 20,0 15,0 2,0 11,0 Arbetsmiljöverket 61 % 81,0 25,0 24,0 12,0 0,0 12,0 0,0 8,0 ARN 41 % 53,5 13,0 23,0 8,0 0,0 0,0 0,0 9,5 Bolagsverket 77 % 101,5 19,0 22,0 11,0 12,0 15,0 11,0 11,5 Datainspektionen 44 % 58,5 5,0 17,0 8,0 0,0 15,0 4,0 9,5 Ekonomistyrningsverket 44 % 58,5 7,0 23,0 9,0 0,0 15,0 0,0 4,5 Elsäkerhetsverket 34 % 45,0 2,0 8,0 10,0 0,0 12,0 5,5 7,5 Energimarknadsinspektionen 59 % 77,5 22,0 9,0 12,5 0,0 15,0 15,0 4,0 Energimyndigheten 65 % 86,0 21,0 20,0 11,0 0,0 15,0 9,0 10,0 Fastighetsmäklarnämnden 56 % 74,0 15,0 18,0 9,5 0,0 12,0 10,0 9,5 Finansinspektionen 55 % 72,0 8,0 22,0 10,5 0,0 15,0 9,0 7,5 Fiskeriverket 53 % 70,5 10,0 25,0 10,5 0,0 15,0 0,0 10,0 FMV 70 % 92,0 19,0 21,0 10,0 12,0 15,0 7,0 8,0 Försvarsexportmyndigheten 23 % 30,0 7,0 5,0 6,0 0,0 12,0 0,0 0,0 Försäkringskassan 82 % 108,5 23,0 23,0 15,5 8,0 15,0 15,0 9,0 Högskoleverket 40 % 53,0 13,0 9,0 9,5 0,0 15,0 0,0 6,5 ISP 63 % 83,0 10,0 25,0 11,5 0,0 15,0 11,0 10,5 Kammarkollegiet 69 % 90,5 19,0 15,0 9,5 16,0 15,0 10,0 6,0 Kommerskollegium 49 % 65,0 15,0 17,0 9,5 0,0 15,0 0,0 8,5 Konkurrensverket 64 % 85,0 12,0 19,0 16,5 2,0 12,0 11,5 12,0 Konsumentverket 88 % 116,5 25,0 25,0 14,0 20,0 15,0 6,0 11,5 Kronofogdemyndigheten 61 % 81,0 23,0 18,0 10,0 0,0 15,0 7,0 8,0 Lantmäteriet 77 % 101,5 25,0 25,0 14,5 0,0 15,0 10,0 12,0 Lotteriinspektionen 55 % 72,0 21,0 20,0 9,0 0,0 15,0 0,0 7,0 Migrationsverket 84 % 111,0 24,0 25,0 11,0 20,0 15,0 10,5 5,5 PRV 67 % 88,0 24,0 24,0 11,5 0,0 15,0 4,5 9,0 PTS 77 % 101,0 8,0 25,0 18,0 20,0 15,0 5,0 10,0 Riksarkivet 42 % 56,0 5,0 21,0 7,5 0,0 15,0 0,0 7,5 Rikspolisstyrelsen 70 % 92,5 16,0 25,0 9,0 12,0 15,0 7,5 8,0 SCB 53 % 69,5 6,0 24,0 11,0 6,0 15,0 0,0 7,5 Sjöfartsverket 62 % 81,5 16,0 22,0 12,5 0,0 15,0 7,0 9,0 Skatteverket 92 % 121,0 24,0 25,0 12,5 20,0 15,0 15,0 9,5 Skogsstyrelsen 55 % 73,0 5,0 19,0 7,5 20,0 12,0 2,0 7,5 Skolverket 61 % 81,0 5,0 14,0 12,0 20,0 15,0 5,0 10,0 SMHI 58 % 76,5 19,0 23,0 12,0 0,0 15,0 0,0 7,5 Statskontoret 58 % 77,0 25,0 21,0 8,0 0,0 15,0 0,0 8,0 Swedac 53 % 70,0 18,0 20,0 10,5 0,0 15,0 0,0 6,5 Tillväxtanalys 59 % 78,0 15,0 16,0 7,5 0,0 15,0 15,0 9,5 Tillväxtverket 77 % 102,0 22,0 15,0 13,5 16,0 15,0 11,0 9,5 Trafikverket 75 % 98,5 20,0 24,0 10,0 16,0 15,0 4,5 9,0 Transportstyrelsen 75 % 99,5 19,0 25,0 10,5 16,0 15,0 7,0 7,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen
23 22 Myndigheter Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Tullverket 61 % 80,5 13,0 19,0 10,5 0,0 15,0 15,0 8,0 Vinnova 50 % 66,5 10,0 10,0 9,5 16,0 12,0 0,0 9,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen
24 23 Resultattabell för kommuner Kommuner Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Ale 74 % 105,5 17,0 12,0 13,0 16,0 15,0 15,0 12,0 5,5 Arboga 29 % 41,5 4,0 5,0 11,0 0,0 12,0 0,0 7,5 2,0 Avesta 31 % 43,5 6,0 18,0 9,5 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 Bengtsfors 25 % 35,5 9,0 3,0 6,0 0,0 10,0 0,0 7,5 0,0 Bjuv 39 % 55,5 8,0 19,0 10,0 0,0 15,0 0,0 3,5 0,0 Bollnäs 49 % 70,0 9,0 12,0 9,0 16,0 12,0 0,0 9,5 2,5 Botkyrka 52 % 74,5 24,0 22,0 14,5 12,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Bromölla 48 % 68,0 14,0 0,0 14,5 16,0 15,0 0,0 6,5 2,0 Båstad 29 % 40,5 9,0 0,0 9,5 0,0 9,0 1,5 8,5 3,0 Ekerö 46 % 65,0 5,0 16,0 13,5 20,0 0,0 0,0 9,5 1,0 Eslöv 58 % 82,5 11,0 14,0 9,5 20,0 9,0 7,5 7,0 4,5 Falköping 49 % 70,0 23,0 20,0 10,5 0,0 0,0 8,0 7,5 1,0 Filipstad 60 % 84,5 3,0 24,0 11,5 12,0 15,0 7,0 7,0 5,0 Flen 13 % 19,0 4,0 1,0 9,0 0,0 0,0 0,0 3,5 1,5 Gnesta 27 % 38,5 2,0 4,0 10,0 0,0 15,0 0,0 7,5 0,0 Grums 40 % 57,0 7,0 14,0 9,0 0,0 12,0 9,0 6,0 0,0 Hammarö 47 % 67,0 7,0 10,0 13,5 8,0 15,0 8,0 5,5 0,0 Haninge 48 % 68,5 11,0 18,0 15,0 0,0 9,0 5,0 9,5 1,0 Hedemora 18 % 25,5 2,0 12,0 7,0 0,0 0,0 0,0 4,5 0,0 Helsingborg 73 % 103,5 17,0 19,0 16,0 12,0 15,0 9,0 9,0 6,5 Hjo 29 % 40,5 9,0 11,0 9,5 0,0 4,0 0,0 7,0 0,0 Huddinge 40 % 57,0 4,0 17,0 11,5 0,0 15,0 0,0 7,5 2,0 Hudiksvall 45 % 64,5 4,0 7,0 7,0 12,0 12,0 15,0 7,5 0,0 Hultsfred 40 % 57,0 10,0 10,0 9,0 12,0 9,0 3,5 3,5 0,0 Håbo 37 % 53,0 14,0 8,0 7,0 4,0 12,0 2,0 5,0 1,0 Hällefors 38 % 54,0 5,0 22,0 7,5 0,0 12,0 0,0 7,5 0,0 Härnösand 33 % 46,5 5,0 8,0 8,5 0,0 15,0 0,0 8,0 2,0 Högsby 44 % 63,0 4,0 15,0 9,5 16,0 12,0 0,0 6,5 0,0 Jönköping 60 % 85,5 22,0 14,0 10,5 16,0 12,0 3,0 8,0 0,0 Kalmar 47 % 67,0 12,0 7,0 11,0 8,0 15,0 3,5 8,0 2,5 Katrineholm 69 % 98,5 18,0 16,0 15,0 12,0 12,0 7,5 11,5 6,5 Kil 38 % 54,5 12,0 8,0 11,5 0,0 12,0 3,0 8,0 0,0 Kinda 44 % 62,0 22,0 17,0 12,0 0,0 9,0 0,0 2,0 0,0 Kiruna 44 % 62,5 4,0 11,0 9,5 0,0 15,0 11,5 10,5 1,0 Kungsör 30 % 43,0 4,0 8,0 7,0 0,0 12,0 4,5 7,5 0,0 Lidingö 65 % 93,0 21,0 11,0 11,5 16,0 15,0 8,0 8,0 2,5 Lindesberg 55 % 78,0 13,0 17,0 12,0 20,0 9,0 0,0 7,0 0,0 Linköping 82 % 116,0 22,0 25,0 13,0 20,0 15,0 7,0 9,0 5,0 Ludvika 33 % 47,0 12,0 11,0 9,0 12,0 0,0 0,0 3,0 0,0 Lycksele 63 % 89,0 14,0 20,0 9,5 16,0 9,0 9,0 8,0 3,5 Mellerud 32 % 45,5 4,0 9,0 10,0 0,0 15,0 0,0 7,5 0,0 Munkedal 61 % 86,0 18,0 20,0 9,0 16,0 15,0 0,0 8,0 0,0 Nacka 79 % 111,5 23,0 11,0 15,0 20,0 12,0 15,0 8,5 7,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen E-tjänster i kommunen
25 24 Kommuner Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Nora 54 % 76,0 13,0 16,0 9,0 0,0 15,0 15,0 7,0 1,0 Norrköping 57 % 81,5 14,0 14,0 10,5 20,0 12,0 2,0 8,0 1,0 Nybro 21 % 29,5 4,0 10,0 8,5 0,0 0,0 0,0 7,0 0,0 Nykvarn 50 % 71,5 14,0 10,0 10,0 16,0 15,0 0,0 6,5 0,0 Olofström 15 % 22,0 2,0 0,0 9,0 4,0 0,0 0,0 6,0 1,0 Ragunda 38 % 53,5 9,0 17,0 8,0 0,0 12,0 0,0 7,5 0,0 Ronneby 41 % 58,5 6,0 12,0 12,0 0,0 15,0 5,5 7,0 1,0 Simrishamn 11 % 16,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sjöbo 42 % 59,5 5,0 23,0 13,5 0,0 9,0 0,0 7,0 2,0 Sollentuna 49 % 69,0 12,0 7,0 9,5 16,0 15,0 2,0 7,5 0,0 Sotenäs 45 % 63,5 5,0 19,0 11,5 12,0 12,0 4,0 0,0 0,0 Stockholm 90 % 128,5 25,0 25,0 15,0 16,0 12,0 15,0 11,5 9,0 Strängnäs 40 % 56,5 5,0 11,0 9,0 12,0 12,0 0,0 6,5 1,0 Sundbyberg 60 % 84,5 16,0 1,0 11,0 20,0 15,0 6,0 9,0 6,5 Sundsvall 44 % 63,0 8,0 4,0 12,5 12,0 9,0 7,0 9,5 1,0 Tanum 63 % 89,0 17,0 17,0 11,5 16,0 12,0 4,5 8,5 2,5 Tidaholm 50 % 71,0 10,0 10,0 15,5 0,0 12,0 15,0 8,5 0,0 Tierp 50 % 71,0 19,0 11,0 8,5 6,0 12,0 4,0 5,5 5,0 Tomelilla 51 % 72,5 17,0 14,0 10,0 8,0 15,0 0,0 8,5 0,0 Tranås 52 % 73,5 18,0 10,0 9,0 12,0 15,0 0,0 4,5 5,0 Trelleborg 36 % 51,5 5,0 19,0 10,0 0,0 9,0 1,0 7,5 0,0 Ulricehamn 43 % 61,0 7,0 18,0 9,5 0,0 10,0 5,5 6,0 5,0 Upplands Väsby 88 % 124,5 20,0 23,0 16,5 20,0 15,0 14,0 11,5 4,5 Upplands-Bro 57 % 80,5 20,0 18,0 11,5 12,0 12,0 0,0 7,0 0,0 Vetlanda 42 % 60,0 4,0 11,0 7,5 16,0 12,0 0,0 7,5 2,0 Vimmerby 48 % 67,5 5,0 21,0 10,5 12,0 9,0 0,0 7,5 2,5 Vänersborg 51 % 73,0 5,0 12,0 9,5 16,0 12,0 9,0 7,5 2,0 Värmdö 69 % 97,5 24,0 21,0 10,0 16,0 12,0 5,0 9,5 0,0 Västerås 55 % 77,5 22,0 16,0 11,5 0,0 9,0 7,5 7,5 4,0 Växjö 50 % 71,0 14,0 20,0 11,0 4,0 15,0 0,0 6,0 1,0 Ånge 38 % 53,5 9,0 4,0 8,0 20,0 9,0 0,0 3,5 0,0 Åsele 17 % 23,5 4,0 3,0 7,0 4,0 0,0 0,0 2,5 3,0 Åstorp 22 % 31,5 5,0 9,0 7,5 0,0 0,0 1,5 4,5 4,0 Åtvidaberg 42 % 59,0 4,0 21,0 6,0 0,0 15,0 0,0 5,0 8,0 Älmhult 24 % 34,0 0,0 7,0 11,5 0,0 9,0 0,0 6,5 0,0 Öckerö 50 % 71,0 13,0 19,0 12,0 4,0 15,0 0,0 7,0 1,0 Örebro 64 % 91,0 8,0 20,0 16,0 20,0 9,0 5,0 8,5 4,5 Östersund 35 % 50,0 4,0 13,0 12,0 0,0 12,0 0,0 8,0 1,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen E-tjänster i kommunen
26 25 Bilaga: Myndigheter och kommuner som inte har svarat De myndigheter och kommuner som inte har svarat återfinns i tabellerna nedan. De som markeras med asterisk (*) svarade så bristfälligt att deras svar inte har kunnat användas i undersökningen. Utskicket gick även till de 21 länsstyrelsernas. Deras enkätsvar uteslöts då de har en gemensam IT-hantering. Leksand svarade, men deras svar kom på grund av ett misstag ej med i rangordningen. Myndigheter som inte har svarat Bokföringsnämnden* Kemikalieinspektionen Riksdagen CSN Livsmedelsverket Rikstrafiken Ekobrottsmyndigheten Läkemedelsverket Skolinspektionen Exportkreditnämnden Marknadsdomstolen Socialstyrelsen Forskarskattenämnden Medlingsinstitutet Trafikanalys FRA MSB Verket för högskoleservice* ISA Regeringskansliet Jordbruksverket Revisorsnämnden Kommuner som inte har svarat Alingsås Götene Lidköping Robertsfors Täby Alvesta Habo Lilla Edet Sala Töreboda Aneby Hagfors Ljungby Salem Uddevalla Arjeplog Hallsberg Ljusdal Sandviken Umeå Arvidsjaur* Hallstahammar Ljusnarsberg Sigtuna Uppsala Arvika Halmstad Lomma Skara Uppvidinge Askersund Haparanda* Luleå* Skellefteå Vadstena Berg Heby Lund Skinnskatteberg Vaggeryd Bjurholm Herrljunga Lysekil Skurup Valdemarsvik Boden Hofors Malå Skövde Vallentuna Bollebygd Hylte Malmö Smedjebacken Vansbro Borgholm* Härjedalen Malung-Sälen Sollefteå Vara Borlänge Härryda Mariestad Solna Varberg Borås Hässleholm* Mark Sorsele Vaxholm Boxholm Höganäs Markaryd Staffanstorp Vellinge Bräcke Hörby Mjölby Stenungsund Vilhelmina Burlöv* Höör Mönsterås Storfors Vindeln Dalsed Jokkmokk Mora Storuman Vingåker Danderyd Järfälla Motala Strömstad Vårgårda Degerfors Kalix Mullsjö Strömsund Vännäs Dorotea Karlsborg Munkfors Sunne Värnamo* Eda Karlshamn Mölndal Surahammar Västervik Eksjö Karlskoga Mörbylånga Svalöv Ydre Emmaboda Karlskrona Norberg Svedala Ystad Enköping Karlstad Nordanstig Svenljunga* Åmål Eskilstuna Kavlinge Nordmaling Säffle Åre Essunga Klippan Norrtälje Säter Årjäng Fagersta Knivsta Norsjö Sävsjö Älvdalen
Andel behöriga lärare
Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå
Läs mer10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel
Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4
Läs merPlacering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010
* Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790
Läs merSTATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET
KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första
Läs merKommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län
Läs merAndel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking
Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Läs merKommunranking 2011 per län
Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60
Läs merKommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den
Läs merStatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715
Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län
Läs merResultat 02 Fordonsgas
Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla
Läs mer2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)
Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448
Läs merFöräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual
alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund
Läs merStatistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)
April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0
Läs merLevande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del
Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets
Läs merKorrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015
2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna
Läs merKommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner
Läs merStatistik över rutavdraget per län och kommun
Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första
Läs merGotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%
Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr
Läs merNär ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)
småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas
Läs merLän Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar
Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;
Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1
Läs merFolkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida
Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken
Läs merKommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014
Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10
Läs merNyföretagarbarometern 2012:B RANK
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Läs merAlla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Läs merNyföretagarbarometern 2013:B RANK
Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Läs merÖppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012
Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna
Läs merStatsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem
Läs merKommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk
Läs merDeltagande kommuner per 28 maj (233 st)
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bergs kommun
Läs merNyföretagarbarometern 2011 RANK
Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Läs merBlekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg
Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20
Läs merNyföretagarbarometern 2011:A RANK
Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet
Läs mer' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299
Läs mer' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465
Läs mer, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec
2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553
Läs merNyföretagarbarometern 2012:A RANK
Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Läs merBlekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län
Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom
Läs mer' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820
Läs merKulturskoleverksamhet
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5, 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se kulturradet.se s.1(9) Kulturskoleverksamhet Beslut om bidrag, belopp i kronor Ale kommun, 176 000 Aneby kommun,
Läs merOmvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös
Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under
Läs merStatsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande
Blekinge län Karlshamn 92 3 739 987 Karlskrona 433 9 050 660 Olofström 45 1 829 342 Ronneby 45 1 829 342 Sölvesborg 71 1 700 915 Dalarnas län Avesta 21 853 693 Borlänge 199 6 170 567 Falun 349 7 272 842
Läs merMånga arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland
Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna
Läs merav sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.
et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak
Läs merHar er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?
Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ
Läs merKonsumentvägledning 2013
Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper
Läs merHjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro
Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är
Läs merNya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent
2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent
Läs merFörteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun
Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat
Läs merGrundskolans läsårstider 2016/2017
Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i
Läs merSamverkande kommuner Lärcentrum 2018
Samverkande kommuner Lärcentrum 2018 Samverkande kommuner (huvudsökande i fet text) ALE KOMMUN LILLA EDETS KOMMUN ALINGSÅS KOMMUN Kunskapsförbundet Väst ARVIKA KOMMUN EDA KOMMUN BORÅS KOMMUN BOLLEBYGDS
Läs merSveriges bästa naturvårdskommun
Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, sorterade enligt poäng. Placering Kommun Poäng 1 Huddinge kommun 53 2 Lomma kommun 50.5 3 Tierps kommun 48 4 Örebro kommun 47.5
Läs merKommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun
Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun Kommun Jan-juni 2016 Jan-juni 2015 Jan-juni 2014 2016 till 2015 % förändring ALE 2 5 3-60% ALINGSÅS 13 6 8 117% ALVESTA 8 4 3 100% ANEBY 1 2
Läs merRanking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen
Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183
Läs merWäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården
Uppdaterad 2019-09-05 Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Alingsås kommun Alvesta kommun Arjeplogs kommun Arvika kommun Avesta kommun Bergs kommun Bjuvs kommun Bodens kommun
Läs merSveriges bästa naturvårdskommun
Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, i bokstavordning. Placering Kommun Poäng 193 Ale kommun 14.5 141 Alingsås kommun 23.5 117 Alvesta kommun 26.5 134 Aneby kommun
Läs merkommunerna Bilaga 5: Rangordning av
Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande
Läs merAndel (%) av befolkningen som beviljats Riket
Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37
Läs mer2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49
Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110
Läs merSkillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun
STORA KOMMUNER 50 000+ INVÅNARE Avvikelser från kommunens e efter att hänsyn tagits till nas vistelsetid i Sverige, vilken utbildningsnivå kategoriseras som skydds behövande och deras anhöriga. enheter
Läs merStatistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar
Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-
Läs mer2012-06-20 Antal insatser
01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162
Läs merBILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1
Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell
Läs merStatsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016
1 (11) Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016 Skolverket har beslutat om tilldelning av statsbidrag enligt nedan
Läs merSammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning
Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS
Läs merMed vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator
Från: tekniska.namnden@alingsas.se Till: tn.platinamail@alingsas.se Ärende: Vb: Remiss - Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning
Läs merKommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)
Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket
Läs merSÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR
1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE
Läs merKommun (Mkr) % Fördelning (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
PAJALA 529 0,1% 350 0,1% 51,1% 41 NYKVARN 362 0,1% 255 0,0% 42,0% 59 VARA 869 0,1% 634 0,1% 37,1% 127 GULLSPÅNG 266 0,0% 197 0,0% 35,0% 38 KIL 1 044 0,2% 803 0,1% 30,0% 85 TROSA 773 0,1% 595 0,1% 29,9%
Läs merVärde per kommun
ÖCKERÖ 1 239 0,2% 874 0,1% 41,8% 133 STRÖMSUND 1 443 0,2% 1 083 0,2% 33,2% 123 PAJALA 496 0,1% 375 0,1% 32,3% 45 STRÄNGNÄS 2 380 0,4% 1 811 0,3% 31,4% 294 ÅSTORP 865 0,1% 662 0,1% 30,7% 68 LJUSNARSBERG
Läs merHÄR ÖKADE SEGREGATIONEN MEST DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR
RESEARCH 1 UPPVIDINGE 7 33 26 9 317 2 VÄNNÄS 12 35 23 8 591 3 NORSJÖ 9 31 22 4 172 4 BERG 14 32 18 7 026 5 ÖVERKALIX 13 31 18 3 398 6 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 7 OVANÅKER 15 32 17 11 474 8 AVESTA 15 31
Läs merCreditsafes kommunstatistik
Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6
Läs merBästa musik- och kulturskolekommun 2011
Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika
Läs merBästa musik- och kulturskolekommun 2012
Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9
Läs merStörst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.
Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun
Läs merGrön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016
Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016 Kommun Totalt antal verksamheter Antal med Grön Flagg I procent Ale 42 6 14,29% Alingsås 79 17 21,52% Alvesta 31 4 12,90% Aneby 22 0 0,00% Arboga 25 2 8,00%
Läs merFöräldraalliansen Sverige 1/8
Ale 2,02 154 1,83 264 1,96 209 1,94 214 1,77 275 1,78 270 1,83 265 1,88 256 1,97 268 2,00 272 2,21 210 1,93 276 Alingsås 2,13 91 2,23 60 2,02 178 2,03 172 2,05 138 2,03 176 2,24 57 2,16 117 2,15 187 2,34
Läs merKommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:
Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg
Läs merMedlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01
Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:
Läs merPRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2
Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891
Läs merTotala kommunala skattesatser år 2003 Bilaga 5
0114 Upplands Väsby 31,20 19,58 11,62 1,30 0115 Vallentuna 30,30 18,68 11,62 1,00 1,30 0117 Österåker 31,85 20,23 11,62 0,70 1,30 0120 Värmdö 32,08 20,46 11,62 0,38 1,30 0123 Järfälla 30,75 19,13 11,62
Läs merTotala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3
0114 Upplands Väsby 31,85 19,58 12,27 0,65 0115 Vallentuna 31,45 19,18 12,27 0,50 0,65 0117 Österåker 32,50 20,23 12,27 0,65 0120 Värmdö 32,73 20,46 12,27 0,65 0123 Järfälla 31,40 19,13 12,27 0,65 0125
Läs merRanking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen
1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4
Läs merNya bilar ökar mest på Gotland
2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt
Läs merAtt återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt
Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561
Läs merBästa skolkommun 2011
Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187
Läs merOmställningskostnader - kommuner i bokstavsordning, men med angiven ordning efter andel platser i förhållande till befolkning Ordning Kommunkod
156 1440 Ale 123 29 120 0,0042239 276 1489 Alingsås 31 39 837 0,0007782 175 0764 Alvesta 75 19 662 0,0038145 21 0604 Aneby 75 6 570 0,0114155 116 1984 Arboga 77 13 843 0,0055624 2 2506 Arjeplog 60 2 868
Läs merPreliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997
Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58
Läs mer2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift
Datum 2018-09-27 Geodatasamverkan - Årsavgift kommuner 2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift Ale D 240 700 kr D 238 700 kr Alingsås D 240 700 kr D 238 700 kr Alvesta B 149 800 kr
Läs merFörändring i kommunal fastighetsavgift
2016-04-29 1 2008-2016 ift 2008 2016 Värden i kronor Kod Namn inv 1/11 2007 Basvärde 2008 1314,52*inv 1/11 2007 2008 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 Intäkt av 2011 114 Upplands Väsby 38 027 49 987 184
Läs merUTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ
Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:
Läs merTabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)
Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383
Läs merTabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)
Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg
Läs merTabell 1 Boendeutgifter 2006
Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2
Läs merRapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen
Bilaga 2 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Rapportrubriker 0 Hur tycker att läget
Läs merBilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster
Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Hur viktigt tycker du det är att sälja kommunala bolag för att skapa goda förutsättningar för företagande
Läs merOmvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg
Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade
Läs mer