VISIONSRAPPORT. Fördjupad konsekvensbeskrivning. Styrgruppen för kulturhus i Karlskrona

Transkript

1 2013 VISIONSRAPPORT Fördjupad konsekvensbeskrivning Arkitektförslag till utveckling av Pottholmen, White Arkitekter Styrgruppen för kulturhus i Karlskrona

2 Innehåll Karlskronaen stad som vågar? 3 Sammanfattning 4 Kulturhus Karlskrona 4 Vision Inledning 6 Styrgruppens arbete hittills 7 Förslag till möjlig tidsplan 10 Platsen och dess omgivning 10 Igångsättning 11 Arkitekttävling 11 Innehåll och funktion 13 Allmänna utrymmmen 15 Kulturreception 15 Offentliga arbetsrum 16 Bibliotek 16 Kulturskola 19 Konsthall 20 Black box 21 Medborgarservice 22 Café och restaurang 23 Preliminär ytberäkning 24 Preliminär Ekonomi 25 Kalkyl 25 Nästa steg och beslutsgång 26 Styrgruppen för kulturhus i Karlskrona Jan Lennartsson (M) Patrik Hansson (S) Birgitta Möller (S) Ivar Wenster (S) Ulf Svahn (MP) Ulf Lundh (C) Thomas Brindefalk Kuntsson (KD) Ulf Hansson (V) Alf Stålborg (SD) Annika Eklund, kulturchef Anders Jaryd, teknisk chef Eva Wernersson, bibliotekschef Peter O Ekberg, kulturskolans chef Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT Bengt Lingman, kommunledningsförvaltningen Hans Juhlin, stadsarkitekt Anders Larsson, konsulterande arkitekt Karin Sågerås, utvecklingsledare (skribent)

3 Karlskrona - en stad som vågar? Karlskronas satsning på en visionsplan för de kommande 17 åren är en grund för planering, beslut och bejakande av förändring. Staden bör vara lyhörd för sina invånares önskemål och anpassa verksamheter och nytänkande efter människorna, deras livskvalité och nya behov som uppkommer i samhället. Visionen om ett kulturhus i Karlskrona är stark i styrgruppen och vi är överens om att tänka långsiktigt och bygga för framtiden. Det är därför av största vikt att se de funktioner och den samhällsnytta som ett kulturhus för olika aktiviteter och lärande kan skapa. Barn- och ungdomsperspektivet ska vara tydligt och det ska finnas en plats för alla målgrupper i det offentliga rummet. Ett kulturhus på Kungsplan uppfyller detta och stärker Karlskrona som en attraktiv och kreativ stad i framkant. Jan Lennartsson (M) Ordförande styrgruppen, kulturhus i Karlskrona 3

4 Sammanfattning Visionsrapport 2013 är en del i det uppdrag stygruppen för kulturhus i Karlskrona fått av kommunstyrelsen (se 168 den 9 augusti 2011). Rapporten tar upp visionsarbetet, styrgruppens arbete hittills, förslag på tidsperspektiv och igångsättning. Rapporten ger också en mer utförlig beskrivning av kulturhusets som offentligt rum, dess innehåll och funktion. Genomgången ska ligga till grund för såväl kommande beslutsunderlag i Karlskrona kommunfullmäktige som inför stundande medborgardialog. I dagsläget ligger styrgruppens fokus på kulturhusets strategiska läge i samband med Pottholmsprojektet, medborgardialog, beslutsgång och kommande arkitekttävling. Kulturhus Karlskrona Karlskrona ska sjuda av aktivtetet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med internationell atmosfär. Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar kreativitetet och nyskapande. Med hög kvalité och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona. Kulturhuset är bestämt i kommunfullmäktige att ligga på Kungsplan. Platsen blir ett naturligt nav och offentligt rum mellan Pottholmen och centrum. Nya mål i det offentliga rummet och rörelsestråk i staden är nödvändiga för stadsutvecklingen. Kulturhuset är fyllt med kultur, information, kunskap, kreativitet, möten och inspiration. En tillgänglig offentlig mötesplats med generösa öppettider som på så sätt blir en lockande plats även för stadens turister. Här finns stadsbibliotek, kulturskola, konsthall, café och restaurang, medborgarsservice, grupp- och konferensrum, black box och flera spontanscener. Det finns utrymme för studenter, allmänna kontorsplatser och föreningsliv. Genom de olika verksamheterna i huset bildas en stark synergieffekt bland medarbetare, områden och programverksamhet. Ytberäkningen är i dagsläget m 2. Den preliminära investeringskostnaden för uppförande av byggnaden är kr. Nästa steg i styrgruppens arbete är att genomföra en medborgardialog, utlysa en arkitekttävling och hålla projektet igång enligt föreslagen tidsplan med invigning år

5 Vision Karlskrona 2030 För att Karlskrona ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och besökare behövs en tydlig framtidsbild och en utstakad väg för att nå dit. Därför har Karlskrona kommun tagit fram en vision som ska ligga till grund för det strategiska arbetet de kommande mandatperioderna. Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och det bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. De närmaste fem åren prioritetar vi fem utvecklingsområden. Attraktiv livsmiljö Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Utbildning och kunskap Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar kreativitet och nyskapande. Upplevelsernas Karlskrona Med hög kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona. Citat ur Karlskrona

6 Inledning Bilden av det framtida Karlskrona finns i visions- Karlskrona 2013 planen Karlskrona Här finns tydliga budskap om vikten av en framtidsbild och utstakad väg för att få staden att växa genom fler invånare, arbetstillfällen och besökare. Visionsplanen ligger också till grund för kommunens strategiska arbete under de kommande mandatperioderna. De fem utvecklingsområden Karlskrona kommun tagit fram att arbeta med de närmaste åren är: Attraktiv livsmiljö, Snabba kommunikationer, Utbildning och kunskap, Upplevelsernas Karlskrona och Näringslivets Karlskrona. Styrgruppen för kulturhus i Karlskronas uppdrag ligger i linje med tre av dessa. Denna visionsrapport är den andra delen av styrgruppens uppdrag, d.v.s. att fördjupa konsekvensbeskrivningen såväl ekonomiskt (inkl. investeringsbehov) som personellt. 6

7 Styrgruppens arbete hittills Nedanstående text beskriver styrgruppens uppdrag och arbete från 2006 till våren Planeringen för ett nytt stadsbibliotek i Karlskrona började redan i maj 2006 då en första styrgrupp utsågs av kommunstyrelsen. Denna avlöstes av en ny som tillsattes året därefter. I 2007 års styrgrupp fanns alla politiska partier representerade och målet var att nå konsensus i beslut och förslag års styrgrupper arbetade i sin planeringsprocess fram visioner gällande vad ett nytt stadsbibliotek skulle innehålla och framför allt var det skulle vara placerat i stadsmiljön. Det genomfördes flera förstudier av dess lokalisering och det fanns en kontinuerlig dialog mellan styrgruppen, samhällsbyggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen, vilket resulterade i en omfattande resultatredovisning. Utöver detta gjordes en omfattande medborgardialog med offentliga samtal och utställningar vilka gav stor uppmärksamhet i lokalpress. Frågan om ett nytt stadsbibliotek väckte således ett stort engagemang hos medborgarna och många blev involverade i frågan I februari 2009 fick styrgruppen förnyat uppdrag av kommunstyrelsen med utgångspunkterna: att fördjupa det redovisade lokalprogrammet att studera förutsättningar för samverkan mellan andra intressenter Morten Ravnbo Design 7

8 Mellan 2009 och 2010 genomfördes sju protokollförda styrgruppsmöten och det gjordes en arbets- och studieresa till Gotland. Fem personer från stadsbiblioteket fick parallellt med styrgruppens arbete, att som lokalgrupp, ta fram synpunkter till bibliotekets innehåll, logistik och flöde. Förslagen presenterades inför styrgruppen och man förde gemen-samma diskussioner och samtal kring lokalgruppens projekteringsförslag. På kommunstyrelsens sammanträde togs frågan åter upp om fortsatt arbete med nytt stadsbibliotek. På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande föreslogs att en ny styrgrupp skulle inrättas under kommunstyrelsen i syfte att bibehålla den kompetens den tidigare visat och fortsätta att driva frågan framåt. Styrgruppen fick i uppdrag under tiden att arbeta med de nuvarande uppdrag man arbetar efter, dvs: att precisera och förtydliga förslag till innehålls- och lokalplan att fördjupa konsekvensbeskrivningen såväl ekonomiskt (inklusive investeringsbehov) som personellt att utreda förutsättningarna för att under mandatperioden genomföra parallella uppdrag alternativt utlysande av arkitekttävling För att kunna arbeta framåt i processen beviljades styrgruppen kr från kommunstyrelsens projektbudget för Den dominerande frågan under styrgruppens planeringsprocess kretsade kring nybyggnationens funktion och innehåll samt samverkan med andra parter, såväl kommunala som kommersiella. Andra huvudområden som diskuterades var ekonomi och hur frågan om ett nytt stadsbibliotek, tillika kulturhus, skulle bli aktuell hos såväl politiker som medborgare. White arkitektbyrå 8

9 Under 2012 träffades styrgruppen sex gånger. Vid ett tillfälle besökte styrgruppen kulturhuset Spira i Jönköping vilket gav stor inspiration för det fortsatta arbetet. Den tydliga inriktningen blev vikten av att arbeta för ett kulturhus innehållande nytt stadsbibliotek, kulturskola, black box, grupp- och konferensrum, scener, utställningshall, café/restaurang och ett medborgarservicekontor. Byggnaden skulle bl. a. ha genomgående flexibla ytor, ett tydligt hållbarhetstänk och flera spontanscener. I och med styrgruppens inriktning mot ett kulturhus önskade styrgruppen ändra namn från Styrgruppen för nytt stadsbibliotek till Styrgruppen för Kulturhus i Karlskrona. I dagsläget ligger fokus på kulturhusets strategiska läge i samband med Pottholmsprojektet, medborgardialog, beslutsgång och kommande arkitekttävling. Under 2013 har styrgruppen hittills arbetat med att ta fram ett komplett beslutsunderlag utifrån kommunstyrelsens uppdrag så att frågan om förverkligande av ett kulturhus kan behandlas i FAKTA Kultur för hjärta och hjärna Kulturupplevelser av olika slag är bra för vår hälsa. Och tänk dig själv, hur vore livet utan sång, dans och musik? Landstinget i Jönköpings län har i uppdrag att erbjuda kulturupplevelser, på samma sätt som man ansvarar för vården. Både svensk och internationell forskning visar att vi mår bra av kultur. Visionen är att skapa förutsättningar för ett bra liv i ett attraktivt län, och här har Smålands Musik och Teater och Kulturhuset Spira viktiga roller. Historik Spira I juni 2006 beslutar landstingsfullmäktige att bygga nya gemensamma lokaler för teater, musik och dans. I mars 2007 offentliggörs att förslaget Spira från Wingårdh Arkitektkontor är juryns (och allmänhetens) val. Arkitekterna arbetar om sitt förslag i samarbete med byggets styrgrupp. I januari 2009 beslutar landstingets tekniska delegation att ge Peab uppdraget att bygga det nya huset. Den 27 februari 2009 slås första pålen till huset ned av landstingsstyrelsens dåvarande ordförande Per-Anders Johansson (M). I april 2010 hålls en namntävling där länets medborgare inbjuds att föreslå namn. I juni 2010 presenteras det vinnande namnförslaget. Huset ska heta Kulturhuset Spira. I oktober 2010 hålls taklagsfest i husets foajé. I september 2011 börjar inflyttningen. Invigningsfesten hålls den november och därefter startar Smålands Musik och Teater upp sin verksamhet. Läs mer om programverksamheten i kulturhuset Spira på Läs mer om byggnadens bakgrund, vision och beslutsgång på 9

10 Förslag till möjlig tidsplan Styrgruppen ser nedanstående modell som tidplan för ett kulturhus i Karlskrona: Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Presentation & medborgardialog Tid för politisk beredning Stadsbibliotekets Presentation lokaler sägs av upp (3år) arkitektförslag Konsthallens lokaler sägs upp (2 år) Kulturskolans lokaler sägs upp (1 år) Preliminär invigning kulturhus Styrgruppens uppdrag t om Detaljplanarbete Kungsplan, upphandling projektering Byggstart kulturhus Platsen och dess omgivning Platsen för kulturhuset är enligt kommunfullmäktiges beslut lokaliserad till Kungsplan. En nybyggnation skapar inramningen av hela området kring Pottholmen och Hoglands park och blir en central del i det flöde som bildas kring Trossös norra del. Att blanda bostäder, kommersiella verksamheter med offentlig service är en viktig del för att skapa levande stadsdelar. Marinmuséets betydelse för Stumholmens utveckling är ett tydligt exempel på detta. Läs mer på: karlskrona.se FAKTA Pottholmen Pottholmen ligger i ett mycket strategiskt läge vid infarten till Karlskona stad och innehåller idag Karlskrona Central, brandstation, verksamheter och handel mm. Området domineras av stora trafikanläggningar så som Infartsleden och Karlskrona bangård. En förädling av Pottholmen möjliggör utveckling av en ny stadsdel med bostäder, verksamheter och service i ett attraktivt läge nära vatten, Karlskrona centrum och med närhet till kommunikationer inom och utanför staden. Programförslaget grundar sig på de parallella arkitektuppdrag som Karlskrona kommun tillsammans med Kärnhem AB genomfört för Pottholmen under En utveckling av Pottholmen ska minska den starka trafikprägeln för området till förmån för gång- och cykeltrafik och skapa en känsla av att man kommer in i staden 10 Karlskrona när man anländer till Pottholmen från Infartsleden. Den befintliga järnvägsstationen föreslås förbättras och samordnas med en ny busstation vid Blekingegatan. Bebyggelsen föreslås i huvudsak i 4-5 våningar för att förstärka områdets topografi och inte konkurrera med Trossö eller Pantarholmens bebyggelse. Utmed Infartsleden föreslås 5-6 våningar för att förstärka rumsligheten mot den nya stadsgatan. Ett genomförande av planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Planprogrammet godkändes av Kommunstyrelsen den 2 oktober Arbetet med detaljplanen kommer att påbörjas Planerad byggstart av den första etappen är 2015.

11 På grund av kommunens ekonomiska läge har byggstarten på Pottholmen Etapp 1 skjutits upp och en eventuell byggnation väntas bli klar först 2015, vilket i sin tur påverkar byggstarten av ett kulturhus. Beaktat att beslutet om placeringen av kulturhus är taget kan det finnas strategiska motiv till att finna alternativa placeringar. Igångsättandet av Pottholmsprojektet har redan inneburit förändringar av tidigare förslag. Som exempel har järnväg och parkeringsplatser flyttats och World Trade Center har bytt plats på kommunens tomtkarta. Den sistnämnda förändringen har medfört kommunen en besparing om 50 miljoner kronor. Igångsättning Kulturhusets tänkta placering på Kungsplan kan fungera som en hävstång för att få igång exploateringen av hela Pottholms-området. Byggprojekt där Karlskrona kommun är byggherre bör stå som goda exempel och förebilder på god arkitektur, stadsbyggnad, högkvalitativ gestaltning, hållbarhet och klok upphandling. Karlskrona kommun kan också inspirera andra kommuner till samma ambitionsnivå. Att ytterligare utveckla stadens levande stadsrum genom ett kulturhus borde fortsätta vara en framgångsfaktor för Karlskrona. Arkitekttävling Enligt det tredje uppdraget är nästa steg att utreda förutsättningarna för en arkitekttävling under Tävlingens resultat är tänkt att användas som en förankring i kommande medborgardialog och i målet att få fram ett önskvärt förslag att arbeta vidare med. Som sakkunnig i frågan om arkitekttävling har konsulterande arkitekt tillfrågats vilka fördelar och nackdelar som finns mellan Öppen arkitekttävling, Inbjuden arkitekttävling och Parallella uppdrag. Skillnaden mellan de tre olika alternativen är i all korthet: Nya målpunkter och rörelsestråk i staden genom nya offentliga byggnader är nödvändiga för stadsutvecklingen. En nybyggnation för kultur ger en plats för kultur i bred bemärkelse; en plats för evenemang, konst, kunskap, installationer, ljus och ljud. Öppen arkitekttävling Ett tävlingsprogram tas fram och en jury utses. Tävlingen annonseras ut. Antalet deltagare i tävlingen är okänt beroende på om uppdraget är spännande samt om det pågår flera andra tävlingar. 11

12 Deltagarna får ingen ersättning och de lämnar in sina förslag anonymt. Vinnaren i tävlingen får förtroendet att fortsätta uppdraget samt en prissumma. Även andra- och tredjepristagare utses. Ett stort antal deltagare ger mycket bedömningsarbete. Deltagarnas kunskap och kapacitet är helt okänd då förslagen lämnas in anonymt. fem deltagare. Alla deltagare får en ersättning, siffran varierar beroende på uppdraget. Förslagen lämnas in anonymt och vinnaren i tävlingen får fortsatt uppdrag. Då det är få deltagare som på förhand är utvalda ger det ett fåtal, men förhoppningsvis professionella förslag som ska ställas mot varandra. Ofta deltar inte stora etablerade kontor i öppna tävlingar. Slutligen väljs ett förslag för genomförande. Parallella uppdrag Parallella uppdrag betyder att en beställare ger ett projektuppdrag till flera olika Inbjuden arkitekttävling Ett tävlingsprogram tas fram och en jury utses. Antalet deltagare i tävlingen bestämmer jurygruppen själva, typiskt är dock mellan tre till FAKTA Under ett tak, Karlshamn 2013 arkitektbyråer samtidigt. Man har en öppen dialog med beställaren, som följer och styr arkitekternas arbete under uppdragets gång. Parallella uppdrag kan användas för att ta fram t.ex. underlag och illustrationer som används som marknadsföringsmaterial. Det vinnande förslaget är framtaget av Schmidt Hammer Lassen Architects i samarbete med SLA och Buro Happold. Juryns motivering till det vinnande förslaget är: Under ett tak har en anslående gestaltning som kommer att utmärka sig både på långt håll och när man befinner sig nära. Byggnaden har en rikt varierad yttre form, som under det samlande taket upplevs som en enhet med stark identitet. Fasaderna och takets utformning är moderna, med en grafisk tydlighet, som samtidigt ansluter till den lätta skirhet som utmärker Karlshamns äldre bebyggelse. Planlösningen hanterar det komplexa programmet på ett skickligt sätt. Den skapar rumslig öppenhet, samtidigt som de olika funktionerna får sin givna plats. Våningsplanen kommer att befolkas, och miljön kommer att uppfattas på ett rikt och integrerande sätt. Byggnaden ger möjlighet till såväl möten och avskildhet som utsikt och insikt. Flexibiliteten i planen medger att byggnaden kan möta nya funktioner i framtiden. Byggnadens form, placering av entréer samt markgestaltningen samverkar för att skapa användbara exteriöra rum. Platsen, där stad möter hav, kommer att få nya och viktiga kvaliteter som det exceptionella läget förtjänar. Läs mer på: 12

13 Ett tydligt skriftligt program tas alltid fram innan. Syftet med de parallella uppdragen kan vara att pröva och utvärdera olika programförutsättningar. Enligt Sveriges Arkitekter är parallella uppdrag ett populärt och smidigt sätt av upphandlare att snabbt få fram goda idéer från många arkitekter. Men vartannat parallellt uppdrag är olagligt enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) och bör därför inte användas inom offentlig sektor. Istället för parallella uppdrag rekommenderar Sveriges Arkiteketer en projekttävling där flera arkitektförslag kan lämna in sina förslag. Därefter kan man ge vinnaren direkt uppdrag att utveckla och realisera projektet. Någon ytterligare upphandling behövs således inte och själva konkurrensmomentet är avklarat i och med tävlingen. Innehåll och funktion Kulturhuset i Karlskrona ska finnas där människor rör sig, det är en plats där något sker och det ska sticka ut ur mängden. Det ska vara ett hus fyllt med kultur, information, kunskap, kreativitet, möten och inspiration. Kulturhuset ska också ge våra medborgare det goda i livet genom att finnas på en tillgänglig plats nära till hands. Med generösa öppettider erbjuder vi service, händelser och olika evenemang under större delen av dygnet. Stadens nya landmärke präglas av nytänkande, nyfikenhet Arkitektförslag, Centrumbiblioteket 2017, Helsingfors Läs mer på: www. keskustakirjasto.fi/sv och kreativitet och står som ett gott exempel på en stads som vågar satsa på långsiktiga, mjuka värden. Kulturhuset ska också upplevas som en trevlig och lockande mötesplats för stadens turister och blir således en angelägenhet även för kommunens turistekonomiska del. Det finns en stark synergieffekt i kombinationen mellan olika verksamheter i huset. Här ska de centrala naven som bibliotek, kulturskola och konsthall berika varandras aktiviteter på ett mycket mer naturligt sätt än som görs idag. Gemensamma program formas i gemensamma personalytor, nya idéer skapas och samarbeten uppstår över gränserna. Likaså ska Karlskronas föreningsliv ha en plats Wingårdh Arkitektkontor, Spira, Jönköping 2011 i kulturhuset. 13

14 Nedan är ett exempel på hur ett veckoprogram kan se ut i kulturhuset. Evenemangen ska tilltala flera målgrupper och spegla såväl interna som externa aktörer i kulturhuset. Huset ska vara levande, tillgängligt och det ska finnas något för alla. 14

15 Allmänna utrymmen I anslutning till de båda entréerna finns uppehållsytor för besökarna och information om vad som händer i kulturhuset. Miljön är välkomnande och inbjudande med mycket aktivitet och rörelse. Det finns plats att sätta sig ned för att vila, vänta eller bara vara en stund. Förvaring för kläder och väskor finns, toaletter, vaktmästeri liksom en enklare yta för t.e.x. allmän information, utställningar och föreningsverksamhet, men också större digitala skärmar där information och rörliga bilder lätt kan ändras. Här finns också utrymme för kulturhusets externa aktörer, såsom café, restaurang och medborgarservicekontor. Spontanscener med inbyggt ljud, och annan teknikfunktion, finns där människor rör sig och samlas. Här ska pulsen finnas mellan de båda entréerna. Interiörsförslag, kulturhuset Dokk1, Urban Media Space, Aarhus, Danmark. Läs mer på: Kulturreception På Kulturhusets entréplan möts besökaren av en större kulturreception. Den ska vara välkomnande och vara knutpunkten för olika kulturverksamheter i huset. Här får man hjälp med information om vad som finns i huset, biljettförsäljning till aktuella arrangemang, erbjudanden, program, guidning etc. Här finns också självservicelösningar. Receptionen är för en till två personer och ska fungera som informationspunkt även då den är stängd. 15

16 Offentliga arbetsrum Kulturhuset erbjuder mötesplatser i det offentliga stadsrummet. Det finns lokaler som fungerar som allmän och öppen kontorsarbetsplats; ett alternativ till t.ex. hemmajobbaren eller för de som vill se och möta andra. En mobil och kreativ plats ska finnas där olika tankar, idéer, yrken och kunskap kan mötas utan krav eller förpliktelser då arbete idag inte endast sker på fasta arbetsplatser, utan är mer rörlig. Ett allmänt kontor kan vara ett led i såväl näringslivs som stadsutveckling. Allmäna kontoret, Arkitektmuséet, Stockholm. Läs mer på: allmannakontoret.se Bibliotek Stadsbiblioteket i Karlskrona ska utvecklas så att det kan anpassas efter medborgarnas behov, vilket det i dagsläget inte gör. I Karlskrona kommuns biblioteksplan står att biblioteketet ska vara en naturlig plats för upplevelser, möten och kunskap, en plats byggd för kreativitet, lärande och fantasi. Vidare står att det ska vara rustat för att leva upp till nya behov från medborgare, ny teknik och mötesplatser. Biblioteket ska vara en institution i det offentliga stadsrummet som lever upp till medborgarnas nya förväntningar. Bibliotek Multimedia, Caen, France. 16

17 Det ska råda en balans mellan avskildhet och möjlighet till insyn. Rum, möblering och belysning ska i största mån vara flexibla vilket möjliggör ommöblering. I biblioteket finns olika ljudzoner; både tysta och livliga områden. Flera sittgrupper finns utplacerade för såväl enskilda studier, möten som i grupparbete. Läs- och surfplattor ska finnas för att tillgodose besökarna med ny teknik och nya användningsområden. På alla plan finns servicepunkter, självbetjäningsstationer för ut- och inlån, kopierings- och scanningsmöjlighet samt grupprum. Ett öppet magasin ska finnas på något av planen med ett mer kompakt hyllsystem. I det öppna magasinet finns media som t ex inte längre finns att köpa i bokhandeln. Det bör bli mer tillgängligt för besökaren än nuvarande magasin. Vad det gäller interiören ska biblioteksrummet vara tillgänglighetsanpassat, lätt att överblicka och orientera sig i. Såväl digitala som analoga skyltningssystem ska finnas. Media, i olika format och utformning, ska förvaras och exponeras på ett tillgängligt och attraktivt sätt. Miljön ska vara luftig med mobila exponeringsmöbler. För längre öppettider krävs en trygg och överskådlig miljö där återvändsgränder och slutna rum undviks. Lägre hyllor ger en tryggare överblick i rummet. FAKTA Kulturväven, Umeå 2014 Gränsöverskridande kulturmöten vid älven Kulturväven är ett stort projekt drivet av Umeå kommun och lokala fastighetsföretaget Balticgruppen, som går ut på att skapa en helt ny mötesplats för gränsöverskridande kultur i centrala Umeå. Kulturväven ska innehålla verksamhet som erbjuder och lockar medborgarna till att skapa, utforska och uppleva kultur och handel vid stadens bästa läge intill älven. Läs mer om Kulturväven på: 17

18 Biblioteket har en skönlitteratur- och en facklitteraturavdelning för vuxna. Här ska bekväma sittgrupper finnas som ger en harmonisk och trygg miljö. Här kan också en spontanscen finnas för mindre föreläsningar, information mm. Vid avdelningen för facklitteratur bör enskilda platser och grupprum ligga för såväl föreningar som studenter. Interiörsförslag, Kulturväven, Umeå En separat tonårsavdelning tillika unga vuxna ligger i närheten av caféet. Här finns musik, tidskrifter, filmer, spel och böcker avsedda för målgruppen. Ny teknik finns tillgänglig. Här ligger också grupprum för kreativt skrivande, bokklubbar och spelaftnar samt en spontanscen för t ex. poetry slam. Barnavdelningen får en lättillgänglig plats för såväl barn som föräldrar. Här ska också ett sagorum finnas samt ett VIP-rum (Very Important Parents) för blöjbyte, amning, värma välling mm. En barnvagnsparkering är nödvändig i anslutning till VIP-rummet. Sagorummet används av både biblioteket och av kulturskolans elever. Interiörsförslag, Kulturväven, Umeå 18

19 Kulturskola Kulturskolan har en omfattande förändring tillika modernisering på gång och kommer att både breddas och växa. Skolan behöver således nya lokaler och välkomnar varmt en fysisk integrering tillsammans med övrig kommunal kulturverksamhet. En genomgripande vision är att kulturskolan, tillsammans med biblioteket, blir det centrala navet i kulturhuset då skolan inte endast erbjuder barn och unga kurser utan även lockar in föräldrar, släktingar, vänner och bekanta till uppträdande mm. Det blir också en naturlig synergieffekt till alla kulturhusets områden såsom bibliotek och konsthall. I dagsläget förbättrar kulturskolan sin samtidssyn och erbjuder ett modernare utbud av kurser. Det krävs andra typer av lokaler än de nuvarande. I programverksamheten kommer musik, körer, musikalutbildning, moderna ensembler inom genrer som techno, house, hip hop, rap, latin, etno, rock och pop att ingå. Vidare kommer tre teaterinriktningar att erbjudas. Bildverksamheten kommer att kunna leverera måleri, skulptur, film och animation samt glas- och textilkurser. Detta även för vuxna och pensionärer. I Kulturskolan behövs scenmöjligheter av både större och mindre format, enskilda övningslokaler, inspelningsrum, moderna tekniska faciliteter samt möjlighet till snabbare kommunikation mellan personalen. 19

20 Konsthallen I konsthallen arrangeras konstutställningar i olika former med ett tiotal planerade utställningar varje år av erkända konstnärer. Det finns en större utställningshall för arrangerade utställningar, men också mindre rum för exempelvis kulturskolans elever och/ eller amatörers alster. Ett mindre mörklagt filmrum samt Langemarks-donationen som ligger i anslutning till stora hallen. Stora konsthallen har mobila väggar så att man enkelt kan forma utställningar efter hand. Den bör ligga i marknivå av fler anledningar; det ska vara lätt att slinka in på en konstutställning, delar av konsten ska synas utifrån genom större glaspartier och det ska vara enkelt att ta emot utställningsmaterial. Målningar som är 3-4 m breda och 4 m höga måste ha en rejäl och fungerande inlastningsplats. Hallen ligger nära café- och restaurangverksamhet för att servera mat och dryck under vernissage, konstkvällar, föredrag etc. Arbetsrum med öppna dörrar finns i närheten av utställningshallen så konsthallen alltid synes vara befolkad. Där finns också kunnig personal tillgänglig att svara på besökarens frågor om pågående utställningar. För att bemöta olika konstnärers gestaltning är utställningshallen teknikanpassad med en audioguide som tillhör konsten. En stor pedagogisk verkstad ligger i anslutning till stora konsthallen där barn, ungdomar och kulturskolans elever kan arbeta med aktuell utställnings tema. Lokalen rymmer en klass om elever. Det finns garderober, kapprum och skåp att hänga av sig kläder och väskor. I anslutning till den stora hallen ligger också emballage- och packrum, verkstad och inre snickeri. Ett fungerande konstförråd för konstsamlingar, kommunkonst, och arkiv är nödvändigt samt ett bra hyllsystem som ska vara överskådligt för såväl besökare som personal. Konsthallen Artipelag, Värmdö, 20

21 Black box En black box är ett kvadratiskt odekorerat scenrum för flexibelt nyttjande. Användningsområden är t.ex. teater, stand-up, konserter, konferenser, föreläsningar, dans- och filmvisningar och större sittningar. Då inte salen används av publika evenemang används den dagligdags internt av kulturskolans elever för t. ex. teater, dans- och musikrepetitioner. Black boxen används också för bibliotekets verksamhet, kulturevent som UKM (Ung Kultur Möts), talangtävlingar och föreningslivets arrangemang. Givetvis nyttjas den också för kommunens interna möten, program och föreläsningar. Black boxen ska kunna möbleras och iordningställas för flera olika scenarier och verksamheter. En utdragbar teleskopläktare kan rymma upp till 350 sittande gäster och extra stolar kan placeras på golvet vid behov. Då utrymmet ska användas för flera olika funktioner ska golvet inte vara stumt, väggarna målas svarta och vara akustikdämpande. 21

22 Medborgarservice Dagens medborgare ställer samma krav på kommunen som på privata företag när det gäller service, bemötande och snabbhet. Medborgarna bryr sig inte om hur kommunen är organiserad utan förväntar sig professionell service oavsett vad frågan gäller. [ ] För att möta de nya kraven och förväntningarna måste kommunen ställa om och trimma de interna processerna. Det handlar om att byta fokus från verksamhetsperspektiv till kundperspektiv. Utdrag ur Utredning - Införande av kontaktcenter/medborgarservice En viktig fråga som samtliga kommuner fört fram är också lokalernas utformning och placering. Ett kontaktcentra måste vara tillgängligt och där medborgarna finns! [ ] På sikt kan ett nybyggt bibliotek/kulturhus i Karlskrona inrymma kontaktcentret som då också blir en naturlig mötesplats för både medborgare och besökare. Flera kommuner i Sverige använder just bibliotek eller kulturhus till att även inrymma ett medborgarservicekontor. Kommuner som erbjuder denna service har tänkt på medborgarnyttan, tillgänglighet, utökad kundtjänst och längre öppettider. Enligt utredningen Införande av kontaktcenter/ medborgarservice fick en arbetsgrupp på kommunstyrelsen i uppgift av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 att ge förslag på en modell för kontaktcenter/medborgarservice där kunder kan få hjälp med olika typer av ärenden, information och vägledning av kommunen då servicen enligt en undersökning radikalt behövde förbättras. Då uppdraget även låg i att förbättra tillgängligheten för våra medborgare fann styrgruppen under sitt arbete det som en naturlig följd att låta ett Att besöka ett medborgarservicekontor ska vara okomplicerat och välkomnande och det är ett sätt att möta allmänhetens krav. Nya tider kräver nya sätt. Kommuner som redan idag utvecklat medborgarservicekontor på bibliotek och kulturhus är t.ex. Malmö, Västervik, Halmstad, Trollhättan, Göteborg och Södertälje. I den danska staden Aarhus nya stora kulturhus Urban Media Space, eller Dokk1 som det nyligen blivit döpt till, har ett tillgängligt och modernt medborgarservicekontor sin självklara plats i byggnadens entréhall där även ett café finns. kontaktcentra få en naturlig plats i det blivande kulturhuset. I utredningen står följande: Medborgarservice, Dokk 1, Aarhus, Danmark 22

23 Café och restaurang En eller två mataktörer ska finnas i kulturhuset. Som förslag nämns lokala entreprenörer som bedriver café- och/eller restaurangverksamhet med lokalproducerad, god och ekologisk inriktning. Dessa bör ligga öppet och centralt i byggnaden i närheten av såväl bibliotek som konsthall samt ha ett utbud som passar olika målgrupper. På kulturhusets översta våning ligger en Bibliobar med servering och konferensrum. Från Bibliobaren finns en stor takterass med utsikt mot Pottholmen och havet. en nybyggnation där Karlskrona kommun är den upphandlande myndigheten med specifika krav som entreprenören kan motsvara. Det är viktigt att verksamheten kan säkerställas kvalitativt och långsiktigt och att kommunen förbehåller sig fri prövningsrätt. Andra förutsättningar som måste klaras ut innan man söker en eller flera entreprenörer är ägandefrågan av kulturhuset, lokalens yta, hyreskostnad per m 2, förväntad öppettid, hyrestid, inventariekostnad, utserveringsmöjlighet, beställarens ansvarsområden samt en välorganiserad tidplan för upphandlings- och beslutsprocess. Enligt vedertaget anbudsförfarande ska anbud tas in enligt affärsmodellen tjänstekoncession i fråga om att driva café- och/eller restaurang i Bilden är från Spis & Deli, Halmstad 23

24 Preliminär ytberäkning Vidare fick styrgruppens tjänstemän i uppdrag att överskådligt räkna på ytan i det tänkta kulturhuset. Nedanstående tabell är en kalkyl som kan komma att justeras beroende på byggnadens utformning och innehåll. Den ger emellertid en god insikt om de ytor som är nödvändiga för att rymma styrgruppens olika förslag. Stadsbiblioteket Arbetsytor, 20 pers 200 m 2 Personal- och mötesrum 200 m 2 Magasin 300 m 2 Publika ytor m 2 Konsthallen Publika ytor 300 m 2 Övriga ytor 200 m 2 Kulturskolan Sammanlagd yta m 2 Black box Flexibel yta för teater, konferens mm 300 m 2 Kompletterande externa aktörer Café, restaurang, medborgarservice 800 m 2 Övrigt 200 m 2 Summa ytor m 2 Till varje ytområde samt under rubriken Övrigt ingår utrymmen för kommunikations- och verksamhetsbehov. Att redan på ett tidigt stadium tänka in fungerande behov för teknik- och förrådsutrymme är av största vikt. Inför en kommande gestaltning ska bästa hänsyn tas till ljud, ljus och övrig teknik. 24

25 Preliminär ekonomi Beslut om ett kulturhus i Karlskrona är i dagsläget en fråga om politiska prioriteringar och ekonomiska kompromisser. Den långsiktiga nyttan för samhället bör lyftas; ett kulturhus blir ett offentligt rum, en mötesplats och ett landmärke i staden. Och, inte minst, av kultur mår man bra! Likväl som att ställa frågan Vad kostar det? bör man ställa frågan Vad kostar det att inte genomföra olika investeringar eller arbeta mot ett visst mål? Stadsbiblioteket har stora underhållsoch renoveringsbehov, behov av att möta förändring och leva upp till förväntningar på en modern mötes- och arbetsplats. Vidare får kulturskolan fler elever, kontrakt löper ut och konsthallens ytor är långt ifrån optimala. Kalkyl Styrgruppens nuvarande bedömning av hur en schablonartad finansiering kan se ut för uppförande av kulturhus är enligt nedan: Investering Uppförande av byggnad inkl. infrastrukturåtgärder enl. nedan kr Vad det gäller marken under Kungsplan är det svårt att förutse exakta kostnader för iordningställande av tomten för byggfärdigt läge. Se på nästa sida övergripande kalkyl C Infrastrukturåtgärder öster om Blekingegatan. Kostnadsberäkningen är preliminär och framtagen av tekniska förvaltningen Platsen för kulturhus, Kungsplan 25

26 Hyreskostnaden för kulturhus på Kungsplan låg 2011 på kr/m 2. Enligt nuvarande beräkningar kommer om- och nybyggnaden av infrastrukturen på Pottholmen inkl. Kungsplan att belasta varje m 2 producerad våningsyta inom område C med 1550 kr per m 2. Denna kostnad kommer att ingå i produktionskostnaden för byggnaden. Utslaget som hyreskostnad kommer detta att bli ca 150 kronor per m 2. Kostnadsberäkning Antagen hyreskostnad inkl. infrastrukturåtgärder och inventarier kr m 2 Total hyreskostnad Ökade personalkostnader Summa kostnader kr kr kr Finanisering Nuvarande hyror: stadsbibliotek, kulturskola, konsthall, Sparresal Uthyrning av externa lokaler Summa finansiering kr kr kr Total kostnadsökning kr Nästa steg och beslutsgång Nästa steg i styrgruppens arbete är enligt uppdrag utlysande av arkitekttävling samt hur och när en medborgardialog ska äga rum. Exakt tidpunkt för detta är i dagsläget inte satt. Medborgardialogen som genomfördes under början av 2007 handlade om var det nya stadsbibliotektet skulle ligga, vad det skulle innehålla och hur det skulle se ut. Totalt genomfördes tre planerade öppna möten om biblioteksbygget och intresset för att göra sin röst hörd i debatten var stor. 26

27 Styrgruppens ambition är att under Skärgårdsfesten 2013 genomföra en första medborgardialog där man berättar om Hur:et, dvs. hur man tänkt sig innehållet i ett kulturhus och ställa frågan Hur det kan bli kreativt? För att höja intresset inför kommande medborgardialog och signalera om kulturhusets plats önskar styrgruppen också använda skylten HÄR? som togs fram under debatten Frågetecknet ska emellertid bytas ut mot ett utropstecken till HÄR! Andra kanaler att använda är;u övrigt marknadsföringsmaterial, pressinbjudan samt en webbplats på kommunens hemsida där man kan ställa frågor om kulturhuset och få svar. År 2007 hade såväl styrgrupp som medborgare ett vitt papper att utgå ifrån. Idag, 2013, är styrgruppen tillbaka med ett mer färdigt resultat; ett kreativt och lustfyllt kulturhus innehållande flera olika centrala nav och verksamheter med sikte på att bli ett av Karlskronas landmärken i det offentliga stadsrummet. Välkommen in 2017! Styrgruppen kulturhus i Karlskrona maj

28