ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS. Den attraktiva staden stärker Sveriges tillväxt

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Nr 3 SEPTEMBER 2013 FRAMTIDENS STAD 3TIPS FÖR EN LEVANDE STAD Missa inte VÄXANDE KOMMUN Små kommuner kan öka attraktionskraften med starkt varumärke GIFTFRITT BYGGANDE Hälsa och välbefi nnande måste prioriteras av lagstiftare och marknaden Den attraktiva staden stärker Sveriges tillväxt FOTO: THINKSTOCK LADDA NER TIDNINGEN SOM PDF! Annie Lööf (C) Näringsminister: Städerna fungerar ofta som regionala tillväxtmotorer och är en förutsättning för att klara en hållbar utveckling. FOTO: (ANNIE LÖÖF) KRISTIAN POHL

2 2 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Våra städer är inga isolerade öar. De är flerkärniga stadsregioner som rymmer såväl den täta storstaden som mindre städer och omgivande landsbygder. Det som är bra för Göteborg är som regel också bra för Floda. Tillväxt en förutsättning för hållbar utveckling VI REKOMMENDERAR Linnéa Perman Projektledare, Framtidens Stad, Mediaplanet. FOTO: VEDRANA HUBANIC Välkommen till guiden till framtidens stad! Här kan du bland annat läsa om hur den attraktiva staden stärker Sveriges tillväxt, hållbara byggnader, hållbar utveckling och om hur små kommuner kan öka sin attraktionskraft! Jag önskar er trevlig och inspirerande läsning! Linnéa Perman Projektledare, Framtidens Stad Expertpanelen s. 8-9 Så skapar vi en attraktiv hållbar stad ur olika perspektiv. Annie Lööf (C) Näringsminister partiledare för Centerpartiet. FOTO: JOHAN ÖDMANN Jobb följer i dag i allt högre utsträckning människor och inte tvärt om... att våra städer kan erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer blir därför allt viktigare. Uttrycket stad och land, hand i hand har länge använts för att beskriva det ömsesidiga beroendet som finns mellan våra städer och dess omgivande landsbygder. Det är också ett uttryck som jag gärna använder mig av i min roll som partiledare och näringsminister. Våra städer är inga isolerade öar. De är flerkärniga stadsregioner som rymmer såväl den täta storstaden som mindre städer och omgivande landsbygder. Det som är bra för Göteborg är som regel också bra för Floda. Med det perspektivet blir utvecklingen av våra städer inte bara en kommunal angelägenhet utan också något som i hög grad berör den regionala och nationella nivån. Världsledande kompetens Städerna fungerar ofta som regionala tillväxtmotorer och är en förutsättning för att klara en hållbar utveckling. Andelen av Sveriges befolkning som lever i tätorter fortsätter att öka och det ställer ökade krav på stadsregionerna att leva upp till sociala och miljömässiga mål. Segregation och utanförskap, klimatutsläpp, buller och bristande luftkvalitet är några exempel på utmaningar där städerna också är en viktig del av lösningen. Inom flera av dessa områden har svenska företag dessutom en världsledande kompetens som kan omsättas i nya jobb och exportframgångar. Skapa en attraktiv region I dag konkurrerar och samarbetar företag och aktörer i svenska städer med företag och aktörer i städer över hela världen. Inom det finansiella området har exempelvis Stockholm sina starka ste globala kopplingar till New York och inom IT-området till Singapore. Globaliseringen gör att våra svenska stadsregioner måste vara internationellt konkurrenskraftiga. Regeringens sänkning av bolagsskatten och arbetsgivaravgifter samt satsningar på forskning, innovation och infrastruktur syftar just till att stärka de svenska företagens och stadsregionernas förmåga att konkurrera i ett globalt perspektiv. En god jordmån för fler och växande företag förutsätter inte bara insatser för näringslivet. Jobb följer i dag i allt högre utsträckning människor och inte tvärt om, som det kanske var förr. Att våra städer kan erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer blir därför allt viktigare för att det ska gå att locka kompetens, företag, kapital, investeringar och besökare till en region. Under min tid som närings minister har jag träffat många företag och företagare som kan erbjuda jobb, men som har svårt att attrahera personal med rätt kompetens. Att den region eller den stad företaget är etablerat i uppfattas som attraktivt underlättar så klart en sådan process. En arena för dialog Hur vi planerar våra städer har inte minst en stor betydelse för deras utveckling och attraktionskraft. Täta städer med ett väl sammankopplat transportnät, fungerande kollektivtrafik och ett blandat utbud av näringsverksamheter, bostäder, grönområden och kultur- och nöjesliv skapar goda tillväxtförutsättningar. Genom visionen Attraktionskraft Sverige har regeringen skapat en arena för dialog och samverkan för att sätta särskilt fokus på attraktivitetens betydelse för tillväxten. Som initiativtagare till visionen hoppas jag att den lokala och regionala drivkraften för att unika möjligheter som skapar attraktivitet kan tillvaratas och utvecklas. Här spelar inte minst det lokala och regionala ledarskapets förmåga att samverka och höja blicken en central roll. Ladda ner tidningen som PDF Vi får våra läsare att lyckas! FRAMTIDENS STAD NR 3, SEPTEMBER 2013 Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Linnéa Perman Tel: E-post: linnea.perman@mediaplanet.com Verkställande direktör: Joanna Rydbeck Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Vedrana Hubanic Redigerare: Emelie Palmcrantz Distribution: Göteborgs-Posten, september 2013 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Vedrana Hubanic Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Massor av nytänk Det byggs och planeras i hela vår kommun. Utvecklingen på handelsområdet Torp har bidragit till att sätta Uddevalla på kartan hos nya grupper näringsidkare. Nu tar vi vara på läget vid havet genom nytänkande satsningar i centrala Uddevalla. Bli en del i vår utveckling upptäck Uddevalla du också. Besök oss redan idag: uddevalla.se

3 HITTA NYTT HEM I HÖST Förändringens tid är här. Längtar du också efter en nystart? Hos oss på HSB finns det många möjligheter att hitta ett nytt hem redan i höst. Oavsett vilket projekt du väljer så får du ett tryggt boende med stora valmöjligheter från golv till tak. Vill du dessutom få förtur till våra nybyggda bostadsrätter? Börja bospara. Läs mer på hsb.se/goteborg INFLYTTNINGSKLART NY VISNINGSLÄGENHET NU SÄLJSTARTAR VI SISTA CHANSEN ENDAST TVÅ LÄGENHETER KVAR BRF VERONA, KVILLEBÄCKEN 6 MINUTER TILL CITY BRF FLATÖN, ERIKSBERG RADHUSLIV I LÄGENHET BRF ALFA, JOHANNEBERG CITYNÄRA OCH GRÖNT BRF AMUNDÖ, BROTTKÄRR HAVSNÄRA BOENDE Vill du få tid över att njuta lite mer av livet? I brf Verona finns inflyttningsklara lägenheter med hög standard. Här bor du både bekvämt och modernt, med Kvilleparken runt hörnet. Och alltihop bara 6 minuter från Brunnsparken! Lägenhetsvisning: Söndag 29 sept kl , Färgfabriksgatan 14, Kvillebäcken. Inflyttning: Enligt överenskommelse. Lägenhetsstorlek: 3 4 RoK, kvm. Pris: kr. Månadsavgift: kr Försäljning: Karin Pollak, , karin.pollak@gbg.hsb.se Brf Flatön planeras på Platån, nära Färjenäsparken. Vi skapar radhuskänsla med smart förvaring och dubbla uteplatser både privat entréterrass och balkong. Stor vikt läggs på den gröna gården med grill- och lekplats. Adress: Maj på Malös gata/astris gata, Eriksberg. Inflyttning: Hösten Lägenhetsstorlek: 1,5 5 RoK, kvm. Intresseanmälan: Gör din intresseanmälan på flaton@gbg.hsb.se Generösa lägenheter med ett av Göteborgs bästa lägen! I brf Alfa får du gångavstånd till Avenyn. Husen har generösa balkonger och uteplatser och designen är nordisk med hållbara material. Adress: Borraregatan 1 5, Johanneberg. Preliminär inflyttning: Februari Lägenhetsstorlek: 3 5 RoK, kvm. Insatsnivåer: kr. Månadsavgift: kr. Försäljning: Helena Jacobsen, , helena.jacobsen@gbg.hsb.se Nära havet och sköna Amundön erbjuder vi ett bekvämt och energieffektivt boende. Bostadsrättslägenheter i 1 eller 1,5 plan samt radhus ljusa och yteffektiva bostäder med generösa uteplatser, där funktion och design samverkar. Adress: Gamla Brottkärrsvägen, Brottkärr. Preliminär inflyttning: Maj oktober Lägenhetsstorlek: 2 6 RoK, kvm. Insatsnivåer: kr. Månadsavgift: kr. Försäljning: Karin Ekström, , karin.ekstrom@gbg.hsb.se SÄLJSTART I OKTOBER SÄLJSTART I HÖST BRF UMBRA, KVILLEBÄCKEN BALKONG MED KVÄLLSSOL Brf Umbra kommer att få ytsmarta planlösningar, balkonger med kvällssol och ett av Kvillebäckens bästa lägen bredvid den gröna parken och bäcken. Gå in på hsbplay.se och lyssna på vår vision för brf Umbra! BRF BLÅSIPPAN, VÄSTRA TUVE TUVES BÄSTA UTSIKT Brf Blåsippan blir 74 nya lägenheter med stora möjligheter, hög standard, balkong och hiss. Härbor du granne med gröna Hisingsparken. Gå in på hsbplay.se och lyssna på vår vision för brf Blåsippan! NYA HOVÅS, BROTTKÄRR HAVSNÄRA OCH KLIMATSMART Med Nya Hovås vill vi skapa en plats där den stora och lilla staden förenas med natur och hav. Ett bekvämt boende som passar många livssituationer. Gå in på hsbplay.se och lyssna på vår vision för Nya Hovås! STORA TORP, ÖRGRYTE NYBYGGT I CENTRUM Stora Torp kommer ligga granne med Delsjöterrängen, men nära Liseberg och city. Hustyperna kommer att variera och området får en utpräglad miljöprofil. Gå in på hsbplay.se och lyssna på vår vision för Stora Torp! Adress: Penselgatan/Långängen, Kvillebäcken. Säljstart: Oktober Intresseanmälan: Medlemscenter, , medlemsservice@gbg.hsb.se Adress: Glöstorps Röseväg, Tuve. Preliminär säljstart: Hösten Intresseanmälan: Medlemscenter, , medlemsservice@gbg.hsb.se Intresseanmälan: Medlemscenter, , medlemsservice@gbg.hsb.se Intresseanmälan: Medlemscenter, , medlemsservice@gbg.hsb.se HSB Göteborg planerar många fina bostäder de närmaste åren. Vi kallar det framtidens boende. Gå in på hsbplay.se så tar vi med dig på en spännande visning.

4 4 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Carina Wrangberth, kommunikatör i Åmål: Som kommun måste man vårda varumärket och enas kring en och samma färdriktning. En liten kommun måste ha självförtroende Sveriges mest gästvänliga stad år Så ser visionen ut för Åmåls kommun. Åmål i norra Dalsland brottas naturligtvis med samma utmaningar som andra små kommuner i glesbygd. Men här har man insett att om kommunen ska framstå som attraktiv krävs det att man arbetar med sin image. Det är viktigt att det finns ett självförtroende, säger Carina Wrangberth. Har vi ett positivt varumärke blir det mycket lättare att locka såväl besökare som företag och inflyttare. Unika förutsättningar I våras antog man en handlingsplan med åtta strategiska mål som ska göra Åmål till en kommun som utstrålar framtidsanda och gästvänlighet. Åmål har unika förutsättningar med en levande stadskärna strax intill Vänerns strand. Här finns också många små butiker och bra restauranger. Det är lätt att bli hemmablind, påpekar näringslivsutvecklare Marianne Carlsson, men själva miljön i stadskärnan är unik. Det är nästan så att man kan höra Marianne Carlsson (tv), Näringsutvecklare, Åmåls kommun. Carina Wrangberth (th), Kommunikation- och marknadsansvarig, Kommunledningskontoret Åmåls kommun. FOTO: JAN ANDERSSON segeldukarna i gästhamnen slå när man promenerar vid torggrillen. Ett tydligt exempel på framtidsandan är Måkeberg, det nya bostadsområdet som planeras strax invid gästhamnen. Det är en storslagen satsning i klass med Hammarsby sjöstad i Stockholm och Eriksberg i Göteborg. Åmåls åtta strategiska mål innehåller bland annat en skola av hög kvalitet, internationella kontakter och gott leverne på äldre dagar. Att det finns ett blomstrande näringsliv är förstås viktigt. Vi lägger stor vikt vid att ha ett gott näringslivsklimat och goda relationer med våra företag, säger Marianne. Allt hänger ihop Visionen: Sveriges mest gästvänliga stad innebär att man sprider en bild av Åmålsborna som vänliga, öppna, modiga och...en bra bit på väg. Folk pratar redan om Åmål som den gästvänliga staden. aktiva, något som har betydelse för turismen, inte minst. Åmål har också insett att varje kommun med självaktning måste ha livaktiga föreningar och ett blomstrande kulturliv. Allt hänger ihop. Varje del måste funge ra för att kommunen i sin helhet ska må bra. Det är en stor fördel att Åmål är en liten kommun där det är lätt att ta kontakt med varandra, säger Marianne. Ska vi vända trenden med avfolkning måste vi peka på det som är positivt, säger Carina Wrangberth. Jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg. Folk pratar redan om Åmål som den gästvänliga staden. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com ÅMÅLS KOMMUN

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN 1VÅRDA KOMMUNENS VARUMÄRKE MILJÖSTATIONEN i källaren har över tjugo olika fraktioner och är bemannad fyra timmar om dagen vilket gör att den alltid är snygg och välstädad, berättar Daniel Massot. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN Grönt tänk efterfrågades ÅMÅL. Stadskärnan unik. Det är nästan så att man kan höra segeldukarna i gästhamnen slå när man promenerar vid torggrillen, säger Marianne Carlsson. FOTO: THOMAS HEDENBERG Fråga: Ni byggde till två våningar på Femmanhuset och lyckades samtidigt sänka husets totala energiförbrukning. Hur bar ni er åt? Svar: Vi gjorde en ordentlig översyn och installerade modern och energisnål teknik. SÅ LYCKADES VI GÖTEBORG Femmanhuset är en av Europas mest välbesökta platser. Här finns kvm detaljhandel för delat på tre våningar och unge fär lika mycket kontorsyta ovanpå. För några år sedan började fastig hets ägaren Hufvudstaden fundera kring möjligheten att bygga till och hösten 2012 hade huset försetts med ytterligare två våningar som tillsammans omfattade dryga kvm moderna kontor. I samband med tillbyggnaden passade man på att undersöka om det fanns andra förbättringar som kunde göras samtidigt. En storsatsning på miljön Femmanhuset är byggt i början av 70-talet och är en gedigen byggnad med god prestanda, säger Daniel Massot, Chef Affärsområde Göteborg på Hufvudstaden. Men det har ju hänt en del på teknik- och miljöfronten sedan den byggdes. Det visade sig att det fanns en hel del att investera i. Bland annat bytte man ut de 52 ventilationsaggregaten mot 23 moderna, trapphus och delar av de gemensamma utrymmen försågs med ledbelysning samt rörelsedetektorer som styr belysningen och de nybyggda kontoren försågs med avancerad men välbeprövad teknik som känner av och anpassar värme, kyla och ventilation efter om det finns personer i rummen, hur mycket ljus som kommer in utifrån, med mera. Dessa åtgärder ledde till att man faktiskt lyckades sänka husets totala energi förbrukning med drygt 25 procent, trots att man alltså byggt till två våningar. Hufvudstaden har också varit noga med att använda miljöklassade byggvaror och huset har fått en sophantering som ligger i framkant. Tänk långsiktigt Miljöstationen i källaren har över tjugo olika fraktioner och är bemannad fyra timmar om dagen vilket gör att den alltid är snygg och välstädad, berättar Daniel Massot. Den är en av de bättre miljöstationerna och vi har haft studiebesök från fastighetsägare i andra städer. Långsiktighet är ett ord som Daniel Massot ofta återkommer till. Hufvudstaden är med sina snart 100 år en av landets äldsta fastighetsägare och den uttalade målsättningen är att långsiktigt förvalta och utveckla fastigheter. Och vill man tänka långsiktigt är det förstås en förutsättning att man arbetar aktivt med miljön, påpekar Daniel Massot. Vi har en uttalad miljö- och hållbarhetsstrategi och vi försöker hela tiden arbeta med frågan för att bli ännu bättre. Vi kan numera även erbjuda våra hyresgäster gröna hyresavtal där vi tillsammans med våra hyresgäster gemensamt verkar för en bättre miljö. Tillsammans är bättre Hufvudstaden kan numera vara stolt över att hela fastigheten har blivit Green Building certifierat, men det innebär inte att miljöarbetet är klart. Vi jobbar hela tiden kontinuerligt med dessa frågor, säger Daniel Massot. Det har heller inte varit några problem att få hyresgästerna att haka på miljöarbetet, tvärt om. När vi hjälps åt kan vi åstadkomma så mycket mer. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com Vi sätter våra hyresgäster i centrum. Bokstavligt talat. Vi har lokaler bara i absolut bästa läge, mitt i Göteborg och mitt i Stockholm. Det är i själva verket en del i vår servicefilosofi våra hyresgäster får nära till allt, inklusive oss. För en riktigt hög servicenivå får man bara med ett nära, engagerat och långsiktigt samarbete. Just nu finns tillgång till några mycket intressanta lokaler i fastigheter med särskild karaktär och själ. I bästa läge, förstås.

6 6 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DEBATT Åke Iverfeldt Vice VD, IVL Svenska Miljöinstitutet. FOTO: PER WESTERGÅRD I arbetet för mer hållbara städer måste människans hälsa och välbefinnande prioriteras ännu högre av både lagstiftaren och marknaden. Incitamenten för ett mer giftfritt byggande bör kraftigt förstärkas och forskningen ges möjlighet att garantera trovärdigheten i marknadsbaserade lösning Visionen om ett giftfritt byggande behövs på vägen mot en hållbar stad! I slutet av 1990-talet började jag intressera mig för miljön i våra städer. Som ordförande för Naturvårdsverkets forskningsprogram Metaller i stad och land hade jag fått upp ögonen för de emissioner av giftiga ämen som skapades från produkt- och varuflöden i samhället. BASTA-systemet En viktig fråga var hur människan påverkades av det växande inflödet av material och kemikalier som vi får när städerna växer. Med det som en av utgångspunkterna skapade vi på IVL Svenska Miljöinstitutet i början av 2000-talet ett tematiskt forskningområde kallat Hållbart Energifrågor behandlades när problematiken utreddes, men inte farliga ämnen. Varför inte? samhällsbyggande, där hälso frågor utgjorde ett viktigt delområde. Efter ett par ljumma år där vi kände oss rätt ensamma så har viljan att arbeta praktiskt med utvecklingen av mer hållbara städer fullkomligt exploderat men giftfritt byggande har inte fått den prioritering som det borde ha. Ett positivt undantag är att vi, tillsammans med de stora entrepenörerna och Sveriges Byggindustrier, med stöd från EU:s Life-program kunde utveckla BASTA-systemet i början av 2000-talet. BASTA-systemet är ett verktyg för att fasa ut farliga ämnen från byggsektorn. Utgångspunkten var att vi ville skapa en produktinformation som var forskningsbaserad, transparent och kopplad till lagstiftningen. Mer och mer information om alternativa byggprodukter utan farliga ämen finns alltså tillgänglig, samtidigt är det tveksamt om samhället driver på tillräckligt för att stimulera detta val. Av ren omsorg om medborgarna borde ju det vara en priorite rad uppgift för våra politiker och myndigheter, tycker man. Och hur resonerar marknaden? Varför inte? En mycket stor del av kemikalieflödet i samhället byggs in i våra hus och vi vistas inomhus en mycket stor del av våra liv. Tittar vi utanför Sverige, så kan vi se att andra länder som Tyskland och Frankrike, kompletterar REACH och EU:s Byggproduktförordning med nationell lagstiftning, exempelvis när när det gäller emissioner av flyktiga organiska ämnen i inomhusmiljö. När det gäller synen från den svenska byggsektorn som helhet, så kan Byggkravsutredningen och debatten om kommunala särkrav tjäna som exempel. Energifrågor behandlades när problematiken utreddes, men inte farliga ämnen. Varför inte? Här riskerar vi alltså att förlora den enda egentliga möjligheten som finns att ställa krav på marknaden. De nationella kraven är i dag obefintliga trots att en Giftfri miljö är ett nationellt miljömål. STATISTIK Varannan kan tänka sig att vara företagare Varannan person i Sverige kan tänka sig att vara företagare och när valet står mellan att vara företagare eller anställd så föredrar en tredjedel att vara företagare. I Sverige kan ungefär halva befolkningen (49 procent) i åldern år tänka sig att bli företagare. Samtidigt kan vi konstatera att 51 procent inte ens skulle kunna tänka sig att bli företagare. Detta kan jämföras med att 10 procent av Sveriges befolkning är företagare idag. Unga är mest positiva I den yngsta åldersgruppen år, är det 68 procent som kan tänka sig bli företagare (se figur 1). I den äldsta åldersgruppen, år, är det däremot bara 24 procent. Andelen som kan tänka sig att bli företagare minskar alltså med åldern. Vi ser även att det är fler män än kvinnor som kan tänka sig att bli företagare. Däremot är skillnaden mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund liten när det gäller denna fråga. % Kvinnor 42 % Kön Män 56% Utländsk 51 % Bakgrund Svensk 48 % år 68% KÄLLA: Samtliga 49 % år 52% Ålder år 24%

7

8 8 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EXPERTPANELEN ELFÖRSÖRJNING TILLVÄXT KLIMAT & HÅLLBARHET Thomas Borglin Standardiseringsexpert SEK Svensk Elstandard FOTO: SVENSK ELSTANDARD Ulrika Geeraedts VD Näringsliv Ulricehamn AB. FOTO: PRIVAT Anna Jarnehammar Enhetschef Klimat & hållbara samhällssystem, IVL. FOTO: PER WESTERGÅRD Varför engagerar sig SEK Svensk Elstandard och ITS, den informationstekniska standardiseringen i Sverige, i det här med hållbara städer? Det gör vi för att smarta och hållbara samhällen självklart kräver en god elförsörjning och för att det kommer att behövas en utbyggnad av olika slags datakommunikation. Elbussar, spårvagnar och trafikstyrning är några näraliggande exempel där el och IKT går hand i hand. Vatten och avlopp, lokal elproduktion, smarta elnät och sjukvård i hemmet är andra, liksom fastigheternas alltmer avancerade system för belysning och klimatstyrning. Och vad har standardisering och standarder med det här att göra? Allt det här måste fungera tillsammans. Då måste man komma överens om standarder, för gränssnitt, informationsinnehåll och säkerhet och tillgänglighet. Det är där vi kommer in och tillhandahåller en plattform för det samarbetet. Standardisering handlar om samarbete och kunskapsutbyte. Och om att göra resultaten tillgängliga för alla intresserade. Elbussar, spårvagnar och trafikstyrning är några näraliggande exempel där el och IKT går hand i hand. Ulricehamns kommun beskriver sig själva som en tillväxtkommun. Hur sker tillväxten? Vi befinner oss i ett läge där flera olika investeringar och satsningar kommer samman ungefär samtidigt. Den nya motorvägen förkortar reseavstånden mellan oss och Jönköping och Göteborg. Det planeras 2000 nya bostäder fram tills 2020 och det nya industriområdet Rönnåsen säljer bra. Hittills i år har vi ökat antalet nya etableringar med över 70 procent jämfört med hela förra året, befolkningen växer och fler än tidigare startar eget. Vi ser även en ökad turism som givetvis bidrar till att skapa kännedom om staden. Inflyttning hänger ihop med jobb och just nu är det många företag som det går mycket bra för vilket gynnar hela kommunen! Hur jobbar ni med tillväxt i praktiken? Att skapa tillväxt handlar om att i samverkan hitta gemensamma mål och att alla jobbar gentemot dessa. Vi på Näringsliv Ulricehamn försöker att vara spindeln i nätet som lyssnar in och agerar utifrån företagens behov men som även för ut de visioner och mål som kommunen har. För företagen som växer är frågan om attraktivt boende och bra fritidsutbud ett argument att använda vid rekryteringar och här har kommun och föreningsliv en viktig funktion att fylla. Just nu bygger flera lokala företag unika boenden som lockar många utifrån. Tillgången till fler och mer varierade bostadsformer är viktig samt att vi vidgar arbetsmarknaden och vi ser att pendlingen ökar stadigt. Kommunen jobbar hårt med att få fram planer snabbt och att se till att bostadsbyggandet ökar. När företagen ser att kommunen satsar och befolkningen ökar så skapar detta också tilltro till hela kommunens utveckling vilket är jätteviktigt! Gör inte fokuseringen på energifrågorna att man missar andra viktiga hållbarhetsfrågor? Ja, till exempel har den senaste tidens debatt om kommunernas rätt att ställa särkrav på byggandet mest handlat om att energikrav är fördyrande. Ingen har berört att det föreslagna förbudet att ställa särkrav även innebär att det blir omöjligt att ställa krav på ett giftfritt byggande. Ett giftfritt byggande är beroende av att särskilda krav kan ställas av kommunerna och även andra aktörer i branschen. Ett giftfritt byggande är beroende av att särskilda krav kan ställas av kommunerna och även andra aktörer i branschen. Hur står det till med innemiljön i lågenergihus eller Passivhus? Vi har gjort mätningar som visar att innemiljön i passivhus och lågenergihus är betydligt bättre jämfört med befintliga byggnader i Sverige. Energieffektivisering går utmärkt att förena med en god innemiljö genom den kontrollerade ventilationen som lågenergihusen har. Det innebär att föroreningar som kan finnas i inomhus luften enklare ventileras bort. Byggnaderna har dessutom ett bättre inomhusklimat nya bostäder med ett unikt och sjönära läge! ULRICEHAMN SOM TILLVÄXTORT nya bostäder, kvadratmeter byggklar industrimark, ny motorväg och ett bra företagsklimat! Strategiskt belägen mellan Jönköping airport och Landvetter flygplats och med cirka en timme till Göteborg ligger Ulricehamn. Vi befinner oss i ett tillväxtsskede med en ny motorväg och ett stort nyetablerat industriområde med bästa skyltläge utmed R40. Flera internationellt verksamma företag har redan hittat hit! 2000 nya bostäder skall byggas fram till 2020 där vi erbjuder unika boendemiljöer bla. med sjönära läge. I Ulricehamn ska det vara lätt att driva företag och etableringarna ökar i området som gränsar till Sveriges bästa logistikområden. Vill du etablera dig eller bo där närheten till storstaden möts med lugnet i en av Sveriges vackraste miljöer? Låt oss visa dig vägen! Lassalyckan Idrott & rekreation för alla!

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER HÅLLBART BOENDE SAMHÄLLSFASTIGHETER SMART BYGGANDE Andrea Nilsson Jurist, HSB Göteborg. FOTO: CECILIA LÖÖF Joachim Hult Regionchef Väst, Hemsö. FOTO: HEMSÖ Hans Palmqvist Projektledare, nyproduktion, Derome Mark & Bostad. FOTO: DEROME AB Min bostadsrättsförening ska genomföra individuell värme- och vattenmätning i varje lägenhet. Alla månadsavgifter kommer att ändras jättemycket. Är ett sådant här beslut okej? Ja, det är ett rätt beslut. Föreningen får besluta om individuell mätning och debitering för värme och vatten så länge beslutet fattats i behörig ordning och det framgår av stadgarna att föreningen kan beräkna avgifterna på detta sätt. Individuella mätningar innebär att medlemmarna kan påverka sin egen energiförbrukning och kostnad, vilket ju faktiskt kan vara bra både för miljön och för den egna ekonomin! Jag skulle vilja att min bostadsrättsförening engagerade sig mer i miljöfrågor som energibesparing och återvinning, vad kan jag göra? Skriv en motion till nästa årsstämma att styrelsen ska tillsätta en arbetsgrupp som kan jobba med miljöfrågor och ge förslag till styrelsen eller årsstämman. En bostadsrättsförening kan också föra in i stadgarna att den ska arbeta miljövänligt. I HSB:s stadgar för bostadsrättsföreningar står faktiskt inskrivet att föreningen ska värna om miljön genom att verka för en långsiktig hållbar utveckling. En bostadsrättsförening kan också föra in i stadgarna att den ska arbeta miljövänligt. Att förvalta samhällsfastigheter, är det som att förvalta vilka fastigheter som helst? Äldreboenden, skolor, demensboenden och vårdfastigheter kräver speciellt utformade lokaler för att verksamheten ska fungera. Att äga, förvalta och utveckla samhällsfastigheter kräver kunskap, långsiktighet och en mycket god förståelse för verksamheterna i husen. Ett nära samarbete med våra hyresgäster är därför viktigt. Äldreboenden, skolor, demensboenden och vårdfastigheter kräver speciellt utformade lokaler för att verksamheten ska fungera. Vilken typ av samhällsfastigheter ser du att Göteborgs stad borde utveckla? Jag tycker generellt att Göteborgs stad är duktiga på samhällsfastigheter. Jag har förstått att staden har ett stort behov av förskolor och studentboenden. I Almedalen i somras tog vi på Hemsö upp frågan om stadsförtätning på höjden och reflekterade över hur det skulle fungera att bygga nya lokaler på städers tak. Det vore spännande att få diskutera den frågan med de som planerar samhällsfastigheter i Göteborg. Trä är förnybart och det miljövänligaste byggmaterialet. Hållbart byggande, vad innebär det för er på Derome? Förutom att trä är förstahandsvalet när vi bygger våra hus och lägenheter så tycker vi att det är viktigt att den som flyttar in får förutsättningar till en hållbar livsstil. Vi bygger till exempel väldigt energisnåla bostäder. Varför bygga i trä? Trä är förnybart och det miljövänligaste byggmaterialet. Förutom att det är bra för miljön att det byggs i trä så är det ett flexibelt material som vi kan skapa väldigt vackra byggnader med. Tyvärr byggs det fortfarande för lite i trä. Endast 15 procent av Sveriges nyproducerade flervåningshus byggs med trästomme. En väg in till Göteborg Kommunikationen mellan kommun och medborgare utvecklas och effektiviseras på många håll i landet. I Göteborgs stad har man satt ett tydligt exempel genom att upprätta ett modernt och effektivt kontaktcenter. Beslutet fattades redan 2010, men den 1 februari 2013 var det äntligen premiär för det nya kontaktcentret inom Göteborgs stad. Malin Hestner är kontaktcenterchef. Den största skillnaden mot förr är medborgarperspektivet, säger hon. Det är inte alltid lätt att veta vart man ska vända sig men hos oss får man hjälp och lots, vi gör det enklare i kontakten med staden. Tanken är att öka tillgänglighet och likabehandling genom att erbjuda information och service på olika språk och med utökade öppettider. Principen är en väg in, och man skiljer inte längre på om medborgaren ringer, mailar, tar kontakt via Facebook eller besöker staden personligen. Det är samma 31 servicevägledare som svarar på allmänna frågor oavsett kommunikationsslag. Dessa rutinerade servicevägledare talar totalt 22 olika språk, något som tillsammans med en tydlig serviceprofil varit av högsta vikt vid tillsättningen av tjänsterna. I samma organisation sitter även nio personer i en särskild svarsgrupp inom trafik, park och miljö med specialistkompetens. Dessutom ingår webbredaktionen för goteborg.se i kontaktcenter. Det gör att det blir väldigt mycket lättare att samordna kommunikationen med medborgarna. Nyheter eller uppdateringar kan komma ut direkt, säger Malin Hestner. Hela initiativet med kontaktcentret är en del av Göteborgs stads övergripande satsning på tillgänglighet och medborgarservice. Stadens kontaktcenter är en av satsningarna i det av kommunfullmäktige beslutade programmet för utveckling av Göteborgs stads medborgarservice, säger Helena Mehner, kommunikationsdirektör och ansvarig för arbetet med stadens serviceprocess. Den nya förvaltningen konsument och medborgarservice som startade den 1 januari 2013 ska också samordna utvecklingen av etjänster i staden och arbeta med att följa boende, besökares och näringslivets behov av utvecklad service. Förvaltningschef är Rigmor von Zweigbergk. Tanken är att öka tillgänglighet och likabehandling genom att erbjuda information och service på olika språk och med utökade öppettider. Malin Hestner, chef för Göteborgs stads kontaktcenter. Ekelundsgatan 1 Stadsledningskontoret Göteborg goteborg@goteborg.se facebook.com/goteborgsstad

10 10 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 2 SKAPA HARMONI I DEN HÅLLBARA STADEN SWEDEN GREEN BUILDINGS COUNCIL arbetar med att ta fram certifieringssystem, utbilda och påverka för ett hållbart grönt byggande. FOTO: THINKSTOCK Rätt ramverk och samverkan Bengt Wånggren Vd för SGBC. FOTO: FREDRIK STEHN Ann-Kristin Karlsson HCS manager på SGCB. FOTO: KRISTOFER HEDLUND FRÅGOR & SVAR Sweden Green Buildings Council är en ideell organisation som grundades 2009 av 13 svenska företag och har i dag 208 medlemmar bestående av allt från bygg herrar, näringslivsrepresentanter och arkitekter till stadsanställda inom olika förvaltningar och beslutande organ. Vad gör SGBC och vilka är ni? Med Sweden Green Building Council har vi skapat en gemensam värdegrund från vilken vi verkar för en snabbare utveckling av hållbart byggande med hjälp av gemensamma certifieringssystem, med fokus på svenska behov och värderingar. Vi arbetar med att ta fram certifieringssystem, utbilda och för en hållbar utveckling Att känna engagemang och delaktighet för kommuninvånarna är en viktig ingrediens för att uppnå målen för en hållbar utveckling. En integrerad och mångfacetterad stad där människorna, klimatet och byggnationerna spelar i harmoni med varandra. påverka för ett hållbart grönt byggande. Hittills har vi främst certifierat byggnader men vi går nu vidare och kommer att utveckla Sverige-anpassade certifieringssystem för stadsdelar och städer. Vi vill bidra till hållbara, trygga framtida städer att leva i, säger Bengt Wånggren, vd för SGBC. Hur många kommuner är integrerade i projektet hållbart och grönt byggande? Alla Sveriges kommuner vill vara delaktiga i projektet, men i den fasen som vi befinner oss i nu är det sammanlagt 16 kommuner som deltar. Från allra första början var det bara fyra, berättar Ann-Kristin Karlsson, HCS manager på SGCB. Vad är syftet? Vi arbetar för att ta fram ett gemensamt certifieringssystem, en plattform för en hållbar stadsutveckling där vi integrerar allt från kommunala tjänstemän, samhällsbyggnadschefer, politiker och miljöförvaltningar till kommunens invånare. Vi tror att med en gemensam hållbarhetsstrategi och arbetsprocess som inspirerar och integrerar kan vår certifieringsmodell användas som ett verktyg för att på ett enklare sätt uppnå uppsatta mål som till exempel att minska arbetslösheten, tillgodose serviceutbudet i stadsdelarna och se till att kollektivtrafiken och utbytet med närområdena fungerar. Vilka är kriterierna för att bli certifierad? Den röda tråden i vårt arbete är att upprätthålla en dialog och se till att samverka mellan de olika samhällsfunktionerna och invånarna. Det är fyrtio olika frågeställningar inom olika katego rier som poängsätts. Det handlar om hur kommunen arbetar med till exempel bullerfrågor, miljö och energifrågor, storleken på byggnationer eller hur samhällsekonomin ser ut. Vi arbetar efter en brittisk modell som heter BREEAM Community. Vi har anpassat den efter våra svenska förhållanden och vi hoppas att den ska kunna bli ett verktyg inte bara för Sverige utan också för hela Norden. Hur ska ni gå tillväga och hur duktiga är vi i Sverige? Vi kommer att etablera en webbsida som heter Hållplatsen.nu. Där ska man få ta del av nyheter och även virtuella utbildningar. Vi kommer att anordna kurser runt om i Sverige och tävlingen Green Award, där de första vinnarna premieras den 11:e september på Operakällaren i Stockholm. Det är kommuner och byggherrar som har nominerat och en jury bestående av sju personer som har avgjort. Vi hoppas också att genom vårt arbete med ett gemensamt ramverk och certifieringssystem kunna påverka andra länder som England och USA. Inte bara med hur vi tänker gällande klimatfrågorna utan också de minst lika viktiga sociala projekten som går hand i hand för en hållbar utveckling och framtid, avslutar Ann-Kristin Karlsson. Läs mer! på webben: PERNILLA HOLMGREN LARSSON redaktionen@mediaplanet.com VAD KAN DIN SKOLA? Vi på Hemsö är specialister på att utveckla och förvalta fastigheter för samhällsservice, bland annat skolor. Ett exempel är Messingen i Väsby, en modern spännande skolbyggnad med multifunktion. Här finns förutom två gymnasieskolor även tränings lokaler, en multihall, en restaurang, bibliotek och den kommunala musikskolan. Vi är övertygade om att denna moderna miljö kommer bidra till både bättre studie resultat och högre kreativitet. Och för kommunen ett effektivare resursutnyttjande. Vad kan vi göra för er? Läs mer om oss och våra erfarenheter på hemso.se. Välkommen! Möt oss i vår monter på plan 2, mittsektionen på Kvalitetsmässan 19, 20 och 21 november.

11 Från skog till färdigt hus! Sedumtak! klimatsmart boende med miljösmarta tillval Trähus i Öjersjö, kv. Björkviken Gröna kvarteret Trädriket i Kvillebäcken Energieffektiva hus i Norra Önneröd Solpaneler! producera egen el & varmvatten VI BYGGER NYCKELFÄRDIGT I TRÄ Under flera decennier har vi på Derome byggt nyckelfärdiga hus och lägenheter i trä. Vi har fått utmärkelsen för Utmärkt Modernt Träbyggande av Regeringskansliet. Att bygga i trä är inte bara flexibelt och kostnadseffektivt utan även miljövänligt. VI UTVECKLAR DITT GÖTEBORG Våra pågående bostadsprojekt finns bland annat i Kvillebäcken, Öjersjö och Norra Önneröd i Landvetter. Med vårt personliga engagemang kan du känna dig trygg hela vägen hem.

12 12 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION FRAMTIDENS STAD. Städer har en stor potential att erbjuda attraktiva livsstilar med minimala fotavtryck och bevarad biologisk mångfald, säger Sabina Andrén, Projektledare Hållbara städer, Världsnaturfonden WWF. FOTO: THINKSTOCK 3 VI MÅSTE MINSKA DET EKOLOGISKA FOTAVTRYCKET Framtidens stad hållbar på riktigt Sabina Andrén Projektledare Hållbara städer, Världsnaturfonden WWF. FOTO: GEMUND SELLGREN...ambitionen behöver vara att mer än halvera det ekologiska fotavtrycket inom det närmaste årtiondet. Allt fler talar om hållbar stadsutveckling. En mängd aktörer erbjuder sina perspektiv och idéer. Alla verkar rörande överens: hållbarhet är vad vi strävar efter. På många sätt är detta hoppingivande. Det finns ett sug efter att hitta lösningar för framtiden. Samtidigt är det viktigt att tänka till så att vi verkligen landar i det vi säger att vi önskar: en hållbar utveckling. Vi lever i en tid av många och ofta motstridiga budskap och perspektiv. Miljömässig, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet alla gör olika betoningar. Men vilka är grundegenskaperna i denna hållbarhet egentligen? One Planet Future Hållbar utveckling är en process, inte ett slutmål. Det viktiga är att jobba i rätt riktning, menar många. Denna processinriktade inställning låter framkomlig. Vi måste leva med olika definitioner och perspektiv. Samtidigt måste vi likväl kunna hålla fast vid någon form av grundbultar, för att inte tappa bort kärnan. Låt mig föreslå att en sådan grundbult kan visualiseras genom WWFs vision One Planet Future, en framtid inom ramen för en levande planet. Ett sätt att följa upp om vi är på rätt väg är att mäta de ekologiska fotavtrycken, som visar människors anspråk på jordens förmåga att förse oss med de resurser vi använder och ta hand om avfallet vi producerar. Etablerad vetenskap visar att denna förmåga är begränsad, inte minst gäller detta växthusgaser som i dag hotar att allvarligt förändra klimatet med förödande konsekvenser. Stora utmaningar Vi vet att mänsklighetens globala ekologiska fotavtryck idag överskrider planetens biologiska produktionsförmåga med mer än 50 procent. Med andra ord lever vi idag som om vi hade 1,5 planeter till förfogande. Dessutom är trenden ökande och redan 2030 kommer vi att leva som om vi hade två planeter om inget görs. För svenskarnas del så skulle vår konsumtion och livsstil globalt uppskalad kräva tre planeter redan idag. Detta är så klart ohållbart. Samtidigt pågår en accelererande utarmning av jordens biologiska mångfald. Att undergräva de ekosystem som är grunden för vår överlevnad och välfärd är inget mindre än att såga av den gren vi sitter på. Målmedvetet arbete krävs De globala trenderna för det ekologiska fotavtrycket och den biologiska mångfalden fångar något avgörande: planetens ekologiska begränsningar och ekosystemfunktioner som grundförutsättningar för hållbarhet. Ingen social eller ekonomisk välfärd är långsiktigt möjlig om inte mänsklighetens totala påverkan på ekosystemen respekterar planetens begränsade bärkraft. Att ha med sig detta bidrar till en klarsyn i arbetet. För svenska städer betyder det till exempel att ambitionen behöver vara att mer än halvera det ekologiska fotavtrycket inom det närmaste årtiondet. Ett målinriktat arbete måste ske med fokus på att människors bas behov speciellt mat, boende och transporter kan mötas med avsevärt mindre fotavtryck. Städer har en stor potential att erbjuda attraktiva livsstilar med minimala fotavtryck och bevarad biologisk mångfald. Mycket är redan på gång. Så låt samtalet om hållbar utveckling fortsätta, och låt oss grunda det väl i insikten att ett gott liv för alla måste rymmas inom bärkraften hos vår enda levande planet. Sabina Andrén HSBPLAY.SE FRAMTIDENS BOENDE. SE DET MED EGNA ÖRON. HSB Göteborg planerar många fina bostäder de närmaste åren. Vi kallar det framtidens boende. Gå in på hsbplay.se så tar vi med dig på en spännande visning.

13 SMARTARE SYSTEM Hållbara samhällen kräver smartare system där el och IT går hand i hand. Framtidens lösningar för transporter, byggnadsautomation och vatten och avlopp bygger på el och informationsteknik. Liksom lokal elproduktion, smarta elnät och vård hemma. Nya, överenskomna och standardiserade lösningar behövs för säkerhet, tillgänglighet och interoperabilitet. Standardisering är kunskapsutbyte och samarbete. Standarder gör resultaten tillgängliga. Var med och påverka Välkommen till SEK Svensk Elstandard! SEK Svensk Elstandard Box 1284, Kista Tel: E-post: sek@elstandard.se Säljstart 21 sept på IKEA Bäckebol Vill du bo klokt i Kronogården, Älvängen? Nu säljer vi 30 kloka bostadsrättslägenheter i Brf BoKlok Skogsrået i Älvängen. Du väljer bland tvåor, treor och fyror, som alla har egen altan eller balkong ut mot den grönskande trädgården. Här bor du med ljus, rymd och kloka materialval, till en boendekostnad som ger dig pengar över till annat. Vill du passa på att göra ditt livs kanske klokaste bostadsaffär? Välkommen till säljstarten på IKEA i Bäckebol, lördagen den 21 september kl Prisexempel 2 RoK Tvåa på övre våningen kr Kontantinsats (15%) kr Lån (85%) kr Ränta efter skatteavdrag /månad kr Månadsavgift (värme/vatten) /mån kr Boendekostnad per månad* kr Energiprestanda kwh/kvm år * Kalkylen baserar sig på en fördelning av lånen på 1/3 3-månaders ränta 2,95%, 1/3 2-års ränta 3,05%, 1/3 5-års ränta 3,25% Hushållsel, amortering, TV och bredbandsavgift tillkommer. Vill du veta mer? Ring Carina Berntsson på tel eller läs mer och anmäl intresse på vår hemsida

14 14 SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT Om Adam aldrig mött Eva hade mänsklighetens historia blivit högst kortvarig. Det är med andra ord möten mellan människor som får oss att leva och utvecklas såväl privat som professionellt. Möten gör oss lyckligare helt enkelt. Möten mellan människor livet mellan husen I min barndoms Lidköping möttes vi på innergårdarna mellan hyreshusen i området där vi bodde. Innergårdar av varm asfalt och använda gräsmattor där massvis med småglin och storasyskon spelade brännboll och landhockey, lekte röda-vitarosen och dunken, klättrade på staket och hustak. Numera bor jag i Kungsbacka och ser min dotter på en sparkcykel som en skottspole fara fram och tillbaka till och från olika mötesplatser. Den inkluderande staden Här i blandstaden leker hon med vänner som bor i hyresrätter, radhus och stora villor. Både jag och mina barn har fått växa upp i en stadsmiljö som är inkluderande och som uppmuntrar till möten mellan människor med olika socioekonomiska förutsätt- Henrik Olsson Centrumledare Kungsbacka Innerstad. Ekonomie magister och floristmästare. Årets centrumutvecklare i Sverige FOTO: PRIVAT ningar. Jag hoppas att mina barnbarn får växa upp med samma goda förutsättningar. Den attraktiva och inkluderande staden kännetecknas av dess variation av arenor för möten mellan människor livet mellan husen. På vår fritid möts vi på uteserveringar, idrottsevenemang, musikkonserter och i stadens parker. I vårt arbete möts vi på branschmässor, företagarfrukostar, affärsluncher och i hotellobbys. Inspireras av stadens själ Att leda och utveckla stadens mötesplatser är komplext och allomfattande. Stadsplanering är inte bara en fråga för stadsbyggnadskontoret. Stadsplanering bygger på samverkan och samförstånd mellan stadens olika intressenter: krögare, bostadsrättsföreningar, föräldrar på stan, gatuingenjörer, kulturarbetare, butiksägare, arkitekter, fastighetsägare, poliser, brandmän, politiker, kyrkosamfund, tillståndshandläggare, föreningar, med flera. Det gäller att bygga vidare på varje stads unika historia och själ. Att gå från visioner och strategier till förverkligade och synliga förändringar på både kort och lång sikt. Samarbete är nyckeln Kära kollegor som har ynnesten att få arbeta med att skapa och utveckla mötesplatser i och mellan husen; Känn potentialen! Känn ansvaret! Känn stolt heten! Vi skapar morgondagens livsbetingelser. Vi utvecklar mötesplatser där kommande generationer ska uppleva trygghet, gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Staden byggs genom samarbete. Alla vinner på samarbete! Det är inte bara näringslivet och personer i arbetsför ålder som har glädje av att regionen växer. Uthållig tillväxt stärker Göteborgsregionen Med samarbete kan vi skapa tillväxt och på så sätt blir utbudet större på alla områden. Det säger Jonas Ransgård, ordförande i Göteborgsregionens kommunförbund och vice ordförande i Göteborgs kommunstyrelse. En fördel med en stor region är att den kan vi erbjuda specialiserad service på ett helt annat sätt än vad en liten kommun klarar av. Här finns kompetens på området sällsynta funktionsnedsättningar och hemtjänst för människor med annat modersmål än svenska, till exempel. Relativt god prognos I takt med att arbetsmarknaden blir mer och mer centraliserad måste man redan vara stor för att fortsätta växa. Studier visar att regioner med invånare eller mer är tillväxtregioner medan regioner med färre invånare riskerar att avfolkas. Göteborgsregionen ligger på strecket, men ännu så länge ser prognosen relativt god ut. Varselvågen har inte drabbat här i samma omfattning som i resten av landet och den viktigaste tillgången i kampen för tillväxt är att just det finns en bredd på arbetsmarknaden. När företag rekryterar arbetskraft utifrån, är de vanligaste frågorna: Går det att hitta jobb åt min man/fru? Finns det bra skolor för våra barn? Den internationella skolan har jättestor betydelse för att företagen ska kunna rekrytera utländsk arbetskraft, säger Jonas Ransgård. Dra år samma håll Ska utvecklingen gå framåt är det förstås viktigt att alla drar åt samma håll och därför diskuterar medlemskommunerna i GR viktiga planer med varandra och låter de övriga tycka till. Kommunerna har också gemensam gymnasieintagning vilket man var först med i landet. Infrastrukturen har förstås en avgörande roll för den regionala utvecklingen. Under många år har inpendlingen över Göteborgs kommungräns ökat för varje år och nu har trafiken nått smärtgränsen. Målsättningen är att 40 procent av alla resor ska ske med kollektiva färdmedel år 2025, vilket är en fördubbling mot i dag. Men vill vi minska bilåkandet måste det finnas vettiga alternativ. Västsvenska paketet innehåller bland annat stora satsningar på kollektivtrafiken, samt Marieholmstunneln som är en viktig del, eftersom den förbättrar kommunikationen över älven. Tåg är en oerhört viktig nyckel om man vill knyta samman regionen, säger Jonas Ransgård. Tåg går mycket snabbare än både buss och bil och det skapar helt andra möjligheter till jobbpendling och rörlighet över kommungränserna. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com Som du vill, som du vill... Vårdboende erbjuder plats S:T JÖRGENS ÄLDREBOENDE är vackert beläget i S:t Jörgens park på Hisingen. Här finns goda möjligheter till utevistelse i fin miljö. Boendet består av ett äldreboende och ett demensboende. Vi erbjuder även korttidsplatser och parboende. Just nu finns det lediga platser på båda boendena, vi har avtal med samtliga stadsdelar i Göteborg. På våra boende finns kompetenta och engagerade medarbetare som bidrar till en trygg omsorg där det är självklart att dina behov och önskemål står i fokus. FISKEBÄCKS ÄLDREBOENDE ligger vackert beläget i Fiskebäcks småbåtshamn. Promenader i härlig marin utemiljö, med närheten till havet. Vi erbjuder även korttidsplatser. Varmt välkommen att besöka oss! Kontakt S:t Jörgen: Verksamhetschef Linda Berntsson Telefon: E-post: linda.berntsson@attendo.se Kontakt Fiskebäck: Verksamhetschef Patrik Lundquist Telefon: E-post: patrik.lundquist@attendo.se

15 Svenska Teknikingenjörer AB bedriver ingenjörsverksamhet inom områdena el, mekanik och hydraulik. Kunder utgörs av offentlig förvaltning och verkstadsindustrin. För offentlig förvaltning utförs uppdrag med avseende på infrastruktur såsom broar, tunnlar samt slussar. Sting har kontor i Göteborg och Trollhättan och är Vi söker även tekniker och ingenjörer, gå in på och kolla upp oss. Vi vet hur man lyckas med ombyggnadsprojekt! Våra projektledare leder varje ombyggnadsprojekt som två parallella processer: en byggprocess och en mänsklig process. Byggprocessen handlar om styrning, planering och projektering av byggprojektet. Den mänskliga processen berör de som bor och verkar i fastigheten, deras förståelse för orsakerna till renoveringen, behov av information, möjligheter att komma till tals och att kunna påverka. Vi kallar tjänsten Hyresgästdialogen. Vi som arbetar på Rotpartner är projektledare, arkitekter och besiktningsmän med olika bakgrund. Vi vet av lång erfarenhet att grunden för ett lyckat ombyggnadsprojekt till stor del handlar om en lyckad mänsklig process.

16 Kostnadsfri svettbehandling Svettmottagningen Hidroskliniken erbjuder patienter med extrem svettning, hyperhidros, hjälp. Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud, ljumskar och på många andra delar av kroppen. Om svettningarna knappt kan tolereras och ofta begränsar dagliga aktiviteter kan du via EU-regler få kostnadsfri hyperhidrosbehandling vid våra kliniker i Köpenhamn och Oslo. Du kan även få viss reseersättning. Båda klinikerna har svensktalande läkare. Läs mer på eller kontakta oss via e-post sekreterare@svettmottagningen.se eller telefon om du vill veta mer. Telefon sekreterare@svettmottagningen.se