Ännu bättre förutsättningar för SYV-are

Transkript

1 Ännu bättre förutsättningar för SYV-are Rapport från RIKA-workshopen under Svenskt Näringslivs Arbetsmarknadsdag 8 nov. 2012, Falu Gruva Konferens

2 Sammanfattning Mentorskap, framtidscoachning och praobuss var de vinnande koncepten när studieoch yrkesvägledare, företagare, skolledare och skolpolitiker hittade lösningar på frågeställningen: Hur kan vi tillsammans skapa ännu bättre förutsättningar för SYV:are (studie- och yrkesvägledare) att förbereda eleverna för framtida studieoch yrkesval? Svenskt Näringslivs arrangerade en 2-timmarsworkshop för att tillvarata det engagemang och den kompetens som finns hos deltagarna på den årliga Arbetsmarknadsdagen. Under workshopen fick deltagarna utrymme att analysera den befintliga situationen, identifiera vad som görs bra, identifiera vilka hinder som är störst samt under en intensiv idégenerering titta på flera olika alternativ till lösningar. Baserat på idéerna utvecklades totalt tio koncept och sedan röstades tre vinnande lösningar fram. Dessa var: Lösning 1: Mentorskap (Antal röster: 30) Alla elever får en egen mentor från arbetslivet. Vi bjuder in arbetslivsrepresentanter till panelsamtal i skolan. Prao för lärare. Mental träning för att öka elevens tilltro till sig själv. Lösning 2: Framtidscoachning på schemat (Antal röster: 27) Framtidscoaching blir ett obligatoriskt ämne på grundskolan där rektorer, lärare och SYV samverkar. Även arbetsliv/arbetsmarknad blir ett obligatoriskt ämne. Högre grad av samverkan ger högre lön, 1

3 Lösning 3: Praobuss (Antal röster: 22) Årskurs 8-9 åker med i en SYV-buss för att prao:a. Eleverna blir placerade på intressanta företag. Vi anordnar även en näringslivsdag för åk 8-9 med karriärplanering, söka-jobbpanel, företagspresentationer och mässa. Under workshopen blev det tydligt att det finns vilja, kunskap och engagemang bland länets SYV:are, men att flera upplever att resten av skolan inte är lika engagerade. Det saknas stöd från ledningen och engagemang från lärarna, skrev en av deltagarna. De största hindren som identifierades var tidsbrist, små ekonomiska resurser, att det inte finns några gemensamma riktlinjer och att ens idéer inte tillvaratas. Många SYV:are hoppar runt bland flera olika skolor och får slåss för att få tid med eleverna. Det saknas en helhetssyn i skolan och systemet kring hur vi ska jobba med denna fråga, skrev en av deltagarna. Den generella bilden av vad man vill göra är att sätta eleven i fokus och möta individuella behov. Man vill involvera resurser utanför skolan för att eleverna ska få förståelse för olika möjliga yrkesval. Man vill också arbeta med att skapa naturliga mötesplatser för näringsliv och skola. Fokus ska ligga på ett coachande förhållningssätt till eleverna och man vill arbeta med att stärka elevernas självkänsla. Hur kan vi jobba annorlunda tillsammans för att stärka våra elever i att se sina egna möjligheter och styrkor, skrev en av deltagarna. Man vill att allt detta ska prioriteras av skolledningen och ses som hela skolans gemensamma ansvar. Några av idéerna som lyftes fram innan urvalet började: Mer resurser för att ta med eleverna utanför bubblan = skolan. Inför två prao-perioder per år för gymnasielärare. Matcha arbetsmarknaden t ex leverera exakt antal chaufförer. Samsyn på vägledningsuppdraget Alla på skolan ska dra åt samma håll och samarbeta så att eleverna kan utvecklas maximalt. Bygga ihop skolan med samhället. Exempelvis gemensam lunchmatsal. Skolan flyttar ut till företag, landsting och kommuner. Ännu intensivare samtal med eleverna, både enskilt och i grupp. 2

4 Eleven går i skolan med en person från arbetslivet. Små skolenheter som liknar yrkeslivets lokaler. Alla elever får en dyr och bra coachutbildning som stärker självförtroendet. Bjuda in företagare och ersätta dem för arbetstiden. Åka på studiebesök utanför närområdet för att lära sig mer om omvärlden. 3

5 Frågeställningen Frågeställningen i sin helhet: Hur kan vi tillsammans skapa ännu bättre förutsättningar för SYVare att förbereda eleverna för framtida studie- och yrkesval? Utmaningen handlar om att göra unga anställningsbara att rusta dem inför att möta fortsatta studier och/eller arbetsliv. Vi kan ge dem verktyg för att göra sig själva intressanta, att tillgodogöra sig sina studier, att känna sig säkra nog att söka jobb och på så vis bli ett naturligt val för arbetsgivaren. I SYVbarometern 2011 ser vi att det efterfrågas en bättre koppling till arbetslivet och en bättre kunskap om eget företagande. Samtidigt får Region Dalarna och Svenskt Näringsliv signaler om att fler och fler arbetsgivare har svårigheter att rekrytera kompetens i länet. Hur ser det optimala samarbetet ut här? Vad kan vi göra tillsammans? Processen Som processmetod användes RIKA. RIKA står för research, idé, koncept och action och symboliserar de fyra faserna som workshopledaren guidar deltagarna igenom. I varje fas avgränsar workshopledaren arbetet genom ett antal moduler så att deltagarna kan diskutera frågeställningen utifrån olika perspektiv. På så vis kan deltagarna fokusera på innehållet och lösningarna istället för på strukturen. Detta är ett effektivt sätt att samarbeta i både små och stora grupper. Deltagarna får tänka kreativt, hitta realistiska lösningar samt göra prioriteringar och urval. 4

6 Fas 1 - RESEARCH RESEARCH Modul1 Hitta en annan formulering på frågeställnignen, vilken vinkel är viktig för dig? Några exempel på formuleringar: - Hur motiverar vi elever som inte hänger med under skoltiden till att se framtidens möjligheter? - Hur ska skola och näringsliv tillsammans med oss SYV:are förbereda eleverna inför framtida studie-/yrkesval? - Hur kan vi jobba annorlunda tillsammans för att stärka våra elever i att se sina egna möjligheter och styrkor? - Hur kan vi få skolan som en miljö där eleverna utvecklas som människor och känner sig själva för att kunna göra bra val? - Hur skulle vi lösa frågan om vi satte på oss elevens glasögon? - Hur kan vi aktivera eleverna att tänka kreativt inför sin egen framtid? - Hur kan vi med gemensamma krafter utveckla SYV:s arbetsförhållanden så att eleverna kan göra ett noga övervägt val. - Hur kan jag tillsammans med pedagogerna skapa bättre förutsättningar för att förbereda eleverna för framtida studie- och yrkesval? RESEARCH Modul 2 Vilka 3 ord tycker du är mest relevanta att ha i bakhuvudet under workshopen? Dessa ord kom upp: 5

7 RESEARCH Modul 3 Vilka är de starkaste korten? Vad gör vi bra redan idag? Generellt ansåg man att SYV bland annat är bra på att förmedla information och arbeta med individuella vägledningssamtal med eleverna, Även befintliga aktiviteter som yrkesinformationsdagen Alla Yrkens Kväll lyftes upp. Några exempel: - Vi har yrkeskväll, prao-gruppen och prao i åk 8 & 9. - Vi ger bra aktuell och inspirerande information. - Vi ger information om möjligheter och inspiration till att göra omöjliga val möjliga. - Vi har väl upparbetade och goda relationer med det lokala näringslivet. - Vi har bra kontakt med världen utanför. - Byggbranschen och skogsnäringen bjuder årligen in SYV till konferens kring behov. - Vi jobbar tillsammans i arbetslaget, RESEARCH Modul 4 Vilka är de största hindren, vad stoppar oss från att bli ännu bättre redan idag? Några exempel: - Det saknas en helhetssyn i skolan och systemet kring hur vi ska jobba med denna fråga. - Det svåraste är att få lärarna att se kopplingen mellan sin undervisning och arbetslivet. - Brist på tid och pengar samt bristande engagemang från ledningen. - Rädsla för förändring. - Brist på röd tråd från grundskola till gymnasieskola. 6

8 Fas 2 - IDÈ I idéfasen fick deltagarna i uppgift att generera så många idéer som möjligt. Här listas några av de uppenbara, dåliga, resurskrävande, orealistiska och galna idéerna som lyftes fram. Några exempel: - Ta bort skolplikten och inför arbetslivsplikt först och utbildning sen. - Låt lärare göra praktik i olika branscher. - En dålig idé är att inte låta eleverna ta ansvar för sina val (hjälpa till för mycket). - Alla elever har en egen personlig coach/mentor. - Låt skolans yrkesgrupper byta jobb/uppdrag med varandra. - Be stora ledare/företagare komma och inspirera. - En dålig idé är att utgå från att eleverna inte kan och vill. - Låt alla elever ha vägledande praktik under ett år innan de får börja på gymnasiet. - Ha längre skoldagar och gör roliga studiebesök på eftermiddagarna som eleverna får planera. - Börja med SYV i förskolan. Arbeta med självkännedom och koppling lärande framtida yrkesliv. - Köpa in lärare från olika branscher och ta in i skolan. - Fråga eleverna hur de skulle önska information/inspiration om framtida yrken. - En dålig idé är att vi blir blasé och inte bryr oss längre. - Att eleven skjuts upp i en rymdraket och får en bra överblick över alla valmöjligheter. - I tidig ålder låta elever ställa frågor till personer utanför skolan. - En dålig idé är att alla har ansvaret och ingen gör något. - Att ha företag och utbildningslokaler tillsammans. - Öppna arbetsplatser som alltid tar emot elever. - Få mer resurser för att ta med eleverna utanför bubblan=skolan. - Att göra en samverkansplan, vem gör vad när och hur? - Använda film och IT som självklara medel. - Mer studiebesök i verkligheten. - SYV på schemat, t.ex. fundera över: vad vill jag bli när jag blir stor? Utforska egenskaper, drömmar och mål. - Internationella projekt för lärande på nytt sätt, samverkan med näringsliv ingår. - Visa på olika förebilder från olika länder. - Vi låter eleverna vara lärare under två veckor. - Varje lärare ska minst en gång om året ta in arbetslivet i sin undervisning. - Två prao-perioder per år för gymnasielärare. - Besök av olika yrkeskategorier på skolan. - Låta elever ha korta prao-perioder i fler årskurser. - Göra ett studiebesök i månaden i yngre skolår. - Vara på en enda skola som SYV. - Inspirera lärare och rektorer att ta in näringslivet i undervisningen. Fas 3 KONCEPT I konceptfasen valde alla deltagare ut tre lösningar var som de tyckte var mest relevanta för frågeställningen. Därefter enades varje grupp om ett gemensamt koncept baserat på de lösningar som flest i gruppen ansåg skulle ge den effekt man ville se. Totalt utvecklades tio koncept som alla sedan fick rösta på. 7

9 Koncept Mentorskap (Antal röster: 30) Vi ser framför oss att alla elever får en egen mentor från arbetslivet. Vi vill dessutom bjuda in arbetslivsrepresentanter till panelsamtal i skolan (samma upplägg som på förmiddagen idag). I konceptet ingår även prao för lärare, och mental träning för att öka elevens tilltro till sig själv. Koncept Framtidscoachning på schemat (Antal röster: 27) Vår idé är att framtidscoaching blir ett obligatoriskt ämne på grundskolan där rektorer, lärare och SYV samverkar. Högre grad av samverkan ger högre lön. Vi vill börja med vägledningen redan i förskolan och fortsätta upp till åk 9. Vi vill även införa arbetsliv/arbetsmarknad som ett eget ämne. Koncept Prao-buss (Antal röster: 22) Konceptet går ut på att åk 8-9 åker med i en SYV-buss för att prao:a. Alla 8+9:de klassare bussas runt och blir placerade för prao på intressant företag. Vi anordnar även en näringslivsdag för åk 8-9. Elever, personal och omvärld möts. Så här ser programmet ut: Frukostmingel. Workshop tema karriär. Framtidens arbetsmarknad. Mässa och företagspresentationer för att skapa och lyfta fram regionala möjligheter Föredrag av Gasell-stjärnvinnare (Dagens Industris pris för Sveriges snabbast växande företag), populäraste företagen i företagsbarometern och de största företagen i regionen. Söka jobb-panel (hur söker man jobb och gymnasieval). Koncept Mötesmatrisen (Antal röster: 21) Konceptet bygger på personliga möten med fokus på att skapa ett starkt fundament baserat på vilja, våga och välja. Vi vill öka förutsättningarna för elevernas personliga utveckling och vidga perspektiven inom flera livsområden. Vi skapar även en yrkesdag ihop med Svenskt Näringsliv där olika branscher och yrken presenteras för åk 8/9. Genom detta koncept växer eleverna med både bredd och spets. 8

10 Koncept Ekonomiska resurser för självkännedom (Antal röster: 14) Det behövs mer ekonomiska resurser till skolan. De resurserna vill vi lägga på att arbeta mer med elevernas självkännedom. Vi tar hjälp av alla professioner på skolan samt integrerar SYV i de olika ämnena genom ett centralt innehåll. Detta skrivs in i styrdokument. Koncept Eleven i centrum (Antal röster: 10) Konceptet bygger på att eleven står i centrum och runt eleven finns stödfunktioner som SYV och mentorer. Det ska finnas en SYV per skola på heltid (+ höjd lön + ökad status). Mentorerna ska få mer tid att stärka och ta fram elevernas styrkor i t ex samtal. Aktiviteter för eleverna är branchprao i små grupper, och SYV ska ha och ge omvärldskunskaper och kunskap om arbetsliv och utbildning. Koncept SYV på schemat (Antal röster: 8) Vi vill avsätta schemabundna tider för att kontinuerligt arbeta för bättre samarbete i skolaarbetslivsfrågor Varje tisdag eftermiddag och fredag förmiddag är det SYV-tid för syvare resp. lärare. Vi ska dessutom testa att ha ombytta roller under en dag mellan elever och lärare. Resultatet blir ett bättre samarbete mellan yrkesgrupper inom skolan i arbetet kring studieyrkesvägledning. Koncept Samverkan skola och arbetsliv (Antal röster: 5) Centralt i konceptet är aktiviteter som främjar samverkan åt båda håll mellan skola och näringsliv. Arbetslivet kommer till skolan och skolan kommer ut till arbetslivet. Vi vill ta tillvara på de enkla möjligheter som finns och bygga fler aktiviteter kring dessa. Vi vill se en tydlig och enkel koppling mellan skola och näringsliv, där eleven är i centrum och rör sig i båda världar. Tillsammans kan vi skapa de bästa förutsättningarna för framtida studie- och yrkesväglednings val. Koncept Regionala SYV-nätverk (Antal röster: 4) Vi tror på samarbete för elevens bästa. Vi vill skapa regionala SYV-nätverk vilka syftar till mer samarbete, mer kunskap, nya idéer och nya arbetssätt. Dessa omsätts i praktiken på schemalagd tid för arbetslivskunskap och mental träning i skolan. Vi vill även avsätta tid för näringsliv och skola att mötas under skoltid. Koncept Hela skolans ansvar (Antal röster: 3) För att studie- och yrkesvägledningen ska kunna bli hela skolans ansvar så tror vi på mental träning med positiv förstärkning samt att hitta fler sätt där elever, skola och företag kan mötas. 9