Arkeologisk utredning inför planerad nybyggnad av kraftledning mellan Enafors och riksgränsen i Storlien

Transkript

1 Arkeologisk utredning inför planerad nybyggnad av kraftledning mellan Enafors och riksgränsen i Storlien Åre kommun, Åre socken, Jämtlands län Anna Engman RAPPORT JAMTLI 2013:16 ISSN

2 Utgivning och distribution: Jamtli Box Östersund Tel Fax Jamtli 2013 Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204 Redigering och layout av framsida: Lena Ljungkvist Grafisk form ISSN

3 Innehåll Inledning... 2 Känd fornlämningsbild... 2 Uppdragsinnehåll... 3 Frågeställning... 3 Metod... 3 Personal... 4 Ansvarsfördelning... 4 Resultat... 4 Alternativ: Norra stråket... 5 Alternativ: Södra stråket... 6 Alternativ: Befintlig 40kV/Planerad 130kV kraftledning Enafors-Storlien... 7 Åtgärdsplan... 8 Bilagor... 9 Bilaga 1 Tabell med bedömningar och lämningstyper

4 Inledning Med anledning av att Jämtkraft AB planerar för ny kraftledning mellan Enafors och riksgränsen vid Storlien i Åre kommun har Jamtli gjort en arkeologisk utredning längs sträckningen. Aktuell sträckning består av tre delsträckor fram till gränsen. Känd fornlämningsbild Området har ej inventerats tidigare. Ett mindre område som gränsar till den planerade kraftledningen söder om Storlien inventerades av Jamtli i samband med en utredning år Då registrerades en förhistorisk härd samt försvarsanläggningar från andra världskriget. Angränsande områden inventerades av Riksantikvarieämbetet Då registrerades främst fångstgropar och äldre färdleder (Pilgrimsleden). Det finns ingen forskning gjord i området på äldre tiders renskötsel men att området nyttjats för renskötsel under mycket lång tid finns ingen orsak att betvivla. Dagens markanvändningsplaner för renskötseln bygger på renens behov av vinter- och sommarland med därtill hörande rörelsemönster och detta har inte förändrats i någon större utsträckning över tid. 2

5 Uppdragsinnehåll Syfte Övergripande syfte var att säkerställa att inga forn- eller kulturlämningar skadas av de arbeten som krävs för anläggande av den nya kraftledningen samt att utgöra underlag för länsstyrelsernas kommande prövning enligt lagen om kulturminnen. Förutsättningar Enligt det underlag som tillhandahållits av uppdragsgivaren inventerades en sträckning av totalt 25 km. Lämningar som påträffades registrerades, beskrevs och inmättes samt markerades i terrängen (snitslades). Frågeställning På grund av utredningens ringa omfång sammanfaller den primära frågeställningen med syftet. Idag ej kända lämningar som mest troligt skulle kunna påträffas vid utredningen är framför allt fångstgropar, lämningar från äldre tiders skogsbruk samt försvarsanläggningar från andra världskriget. Rennäring bedrivs i området varför även lämningar efter äldre tiders renskötsel kan påträffas. Metod Arbetet har utförts som en fördjupad inventering och följer de riktlinjer och den praxis som utarbetats av Riksantikvarieämbetet vad gäller registrering och bedömning av påträffade lämningar. Detta innebär en systematisk terrängrekognoscering där, förutom rent okulär besiktning, jordsond används för att bedöma t.ex. osäkra härdar, vallar runt gropar m.m. Om så behövs kan spade eller hacka användas för att t.ex. ta bort torvtäcke där man misstänker att spår efter en stenåldersboplats eller järnframställningsplats kan döljas under torven. Vid registreringen används GPS kopplad till fältdator med digital ekonomisk karta och fastighetskarta samt det underlag som tillhandahålls av uppdragsgivaren. All registrering sker digitalt i fält enligt Riksantikvarieämbetets fältdatafångstsystem (Fältgis). Påträffade lämningar registreras direkt till Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister (FMIS). I förberedelsearbetet till en arkeologisk utredning ingår genomgång av arkivmaterial och lantmäterikartor etc. för att dels finna uppgifter om intressanta platser men även för att bilda sig en uppfattning om områdets historia och möjligheter. Utifrån dessa förberedelser görs en bedömning av området där egna erfarenheter och kunskap om 3

6 naturtyper, geologi etc. vägs samman för att planera fältarbetsinsatserna. I föreberedelserna ingår även genomgång av redan kända fornlämningar, tips som inkommit från Skogsstyrelsen och tips från allmänheten till Jamtli. Inventerad bredd är meter. Undantagsvis upp till 100 meter när lämningstyperna har krävt det. Personal Arbetet har utförts av antikvarierna Karl-Johan Olofsson och Anna Engman. Båda har mångårig vana av fornminnesinventeringar och arkeologiska undersökningar i de områden som nu är berörda. Båda har av Riksantikvarieämbetet godkänd utbildning i användande av ämbetets fältdatafångstsystem (Fältgis) samt platsledarkompetens vilket bland annat innebär rätten att självständigt göra antikvariska bedömningar i fält. De har även av Riksantikvarieämbetet godkänd utbildning som ger den formella behörighet som krävs för att registrera direkt i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Ansvarsfördelning Uppdragsansvarig uppdragstagare: 1:e antikvarie Björn Olofsson, Stiftelsen Jamtli. Projektansvarig uppdragstagaren: Antikvarie Anna Engman, Stiftelsen Jamtli. Uppdragsgivarens ombud: Björn Halle. Resultat I texten används begreppen fast fornlämning resp. övrig kulturhistorisk lämning. Med fast fornlämning menas att lämningen skyddas av Kulturminneslagen och att eventuell påverkan på lämningen måste godkännas och beslutas av länsstyrelsen. Övrig kulturhistorisk lämning betyder att lämningen inte har något skydd som fornminne enligt Kulturminneslagen. Dessa lämningar har istället ett skydd enligt Skogsvårdslagens hänsynsparagraf ( 30). I korthet innebär det att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsvårdslagen hanteras av Skogsstyrelsen. Vid utredningsarbetet påträffades 21 nya lämningar efter den tänkta kraftledningen. Alla dessa bedöms som övrig kulturhistorisk lämning. Ingen av nyregistreringarna bedöms som fast fornlämning. Samtliga är markerade i terrängen med minst en snitsel. (se bilaga 1, 2, 3 4) Av de redan kända lämningarna i området ligger endast 4 inom 100 m från den tänkta kraftledningen. Även dessa är bedömda som övrig kulturhistorisk lämning. 4

7 Antal Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig tot. Stridsvärn 6 (4) 10 Militär anläggning övrig 1 1 Gränsmärke 3 3 Husgrund historisk tid 5 5 Fångstanläggning övrig 1 1 Rösning 1 1 Röjningsröse 1 1 Brott/Täkt 1 1 Bro 2 2 Totalt Kulturhistoriska lämningar som kommer att beröras av utbyggnationen. De fyra lämningarna inom parentesen är de som sedan tidigare var kända och som ligger inom utredningsområdet. Alternativ: Norra stråket Längs det norra stråket finns sedan tidigare fyra stridsvärn (Åre 531, 534, 541 och 543) registrerade inom den 100 m bred gata som vid det här tillfället utreddes. Samtliga är bedömda som övriga kulturhistoriska lämningar. De nya lämningar som påträffades vid utredningen är tre gränsmärken (Åre 562, 564, 565) och ett stridsvärn (Åre 569). Samtliga bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Åre 531, stridsvärn, belägen ca 50 m SV om utritad linje. Åre 534, stridsvärn, belägen ca 90 m SV om utritad linje. Åre 541, stridsvärn, belägen ca 15 m SV om utritad linje. Åre 543, stridsvärn, belägen ca 40 m SV om utritad linje. Åre 562, gränsmärke, belägen ca 5 m SV om utritad linje. Åre 564, gränsmärke, belägen ca 20 m SV om utritad linje. Åre 565, gränsmärke, belägen 1 m NÖ om utritad linje. 5

8 Översiktsbild över alternativ Norra stråket. Alternativ: Södra stråket Längs det södra stråket finns sedan tidigare inga registrerade lämningar inom den 100 m br gata som vid det här tillfället utreddes. De nya lämningar som påträffades vid utredningen är en rösning (Åre 567), en militär anläggning (Åre 566), ett röjningsröse (Åre 572), en fångstanläggning (Åre 575) och fem stridsvärn (Åre 561, 563, 568, 573, 576). Samtliga bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Åre 561, stridsvärn, beläget ca 30 m VSV om utritad linje. Åre 563, stridsvärn, beläget ca 70 m VSV om utritad linje. Åre 566, militär anläggning, belägen ca 20 m VSV om utritad linje. Åre 567, rösning, belägen ca 50 m VSV om utritad linje. Åre 568, stridsvärn, beläget ca 100 m VSV om utritad linje. Åre 572, röjningsröse, beläget ca 25 m NÖ om utritad linje. Åre 573, stridsvärn, beläget ca 35 m SV om utritad linje. Åre 575, fångstanläggning, belägen ca 1 m NNÖ om utritad linje. Åre 576, stridsvärn, beläget ca 25 m SV om utritad linje. 6

9 Översikt över Södra stråket Alternativ: Befintlig 40kV/Planerad 130kV kraftledning Enafors-Storlien Längs sträckan Enafors-Storlien finns sedan tidigare inga registrerade lämningar inom den 100 m br gata som vid det här tillfället utreddes. De nya lämningar som påträffades vid utredningen är fem husgrunder (Åre 570, 571, 578, 580, 581), två brofästen (Åre 577, 579) och en brott/täkt (Åre 574). Samtliga bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Åre 570, husgrund, belägen ca 25 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. Åre 571, husgrund, belägen ca 45 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. Åre 574, brott/täkt, belägen ca 10 m S om utritad linje för planerad dragning. Åre 577, bro, belägen ca 80 m S om utritad linje för planerad dragning. Åre 578, husgrund, belägen ca 60 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. Åre 579, bro, belägen ca 85 m S om utritad linje för planerad dragning. Åre 580, husgrund, belägen ca 25 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. Åre 581, husgrund, belägen ca 25 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. 7

10 Översikt över sträckan Enafors-Storlien. Åtgärdsplan Då ingen av de berörda lämningarna bedömts som fast fornlämning är det Skogsvårdslagens hänsynsparagraf ( 30) som gäller vid exploatering. Det innebär att största möjliga hänsyn ska tas till lämningarna. I detta fall innebär det att stolparna och eventuella förankringsanordningar bör placeras på så att lämningarna inte tar skada eller att vägar i området planeras så de ej påverkar lämningarna. Samt att man vid arbetet inte kör sönder markområdet så lämningarna tar skada eller riskerar att på ett eller annat sätt förstöras. Östersund Anna Engman Antikvarie Jamtli 8

11 Bilagor Bilaga 1 Tabell med bedömningar och lämningstyper RAÄNUMMER LÄMNINGTYP BEDÖMNING ANSV ORG DOK DAT Åre 531 Stridsvärn Övrig kulturhistorik lämning Jamtli Åre 534 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 541 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 543 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 561 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 562 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 563 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 564 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 565 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 566 Militär anläggning övrig Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 567 Rösning Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 568 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 569 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 570 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 571 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 572 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 573 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 574 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 575 Fångstanläggning övrig Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 576 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 577 Bro Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 578 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 579 Bro Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 580 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 581 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli

12 Tekniska och administrativa uppgifter Jamtli dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Jämtkraft AB Kommun: Åre Socken: Åre Undersökningstyp: Arkeologisk utredning Undersökningstid: 8-10 oktober 2013(fält) Personal: Antikvarier Anna Engman och Karl-Johan Olofsson Undersökt sträcka: 25 km x m Dok material: För beskrivningar och lägen på lämningar se FMIS. 10

13 RAPPORTSERIE JAMTLI, 2013 ISSN :1 Marieby kyrka Fasadarbeten på tornet Julia Cronqvist 2013:2 Funäsdalens kyrka Konvertering av värmesystem och tillgänglighetsanpassning, Julia Cronqvist 2013:3 Kungsgården Arkeologisk förundersökning: schaktkontroll inom RAÄ Frösö 191:1, by-/gårdstomt, 2012 Amanda Jönsson 2013:4 Stolpbyten i Rätansbyn Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll vid fornlämning Rätan 4:1 och 71:1, stenåldersboplatser, 2013 Amanda Jönsson 2013:5 Brevåg Arkeologisk utredning vid RAÄ Lit 126:1, fyndplats, 2013 Amanda Jönsson 2013:6 Bodums kyrka Renovering av elektriska installationer 2011 Jenny Brantestad 2013:7 Arkeologisk utredning inför planerad ombyggnad av kraftledning mellan Midskogs kraftstation och Verksmon, Östersunds kommun, Jämtland län Anna Engman 2013:8 Arkeologisk utredning inför planerad berg- och moräntäkt i Lien, Ragunda, 2013 Karl-Johan Olofsson 2013:9 Kalls kyrka Restaurering av långhusfasader och sakristia 2012 och 2013 Julia Cronqvist 2013:10 Arkeologisk utredning avseende planerad vindkraftpark i Skaftåsen i Härjedalens kommun Karl-Johan Olofsson 2013:11 Torps kyrka Restaurering av fasader och tak, Julia Cronqvist 2013:12 Arkeologisk utredning inför planerad ombyggnation av Oldens kraftstation Anna Engman 2013:13 Dateringar av kyrkor i Jämtland Dendrokronologiska och byggnadshistoriska undersökningar Björn Olofsson och Olof Holm 2013:14 Ytterhogdals kyrka Renovering av fönster, portblad och tak, Veronica Trygg, Jenny Brantestad 2013:15 Tillägg till arkeologisk utredning avseende planerad vindkraftpark i Skaftåsen i Härjedalens kommun Karl-Johan Olofsson 2013:16 Arkeologisk utredning inför planerad nybyggnad av kraftledning mellan Enafors och riksgränsen i Storlien Anna Engman