Skogen lockar unga igen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogen lockar unga igen"

Transkript

1 Nr Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms Skogen lockar unga igen Leif bygger framtid i Estland Expertpanelen ger tips till deklarationen Södra planerar massabruk i Afrika

2 Power Partner Cranab lyfter med kvalité För arbete i skogen krävs produkter av högsta kvalité. Pålitliga arbetsredskap som tål stora påfrestningar. Valtra är känd för sin höga kvalité och driftsäkerhet. Många ser Valtra som skogens bästa traktorval. Tillsammans med Cranab kompletterar vi vårt produktsortiment för skogen. Vi erbjuder högklassiga produkter med kvalité ut i minsta detalj som motsvarar krav från professionella användare. Vi är generalagent för Cranabs kranar CRF 3 till CRF 4. Kontakta oss för mer information! Erbjudande: Cranab CRF 4 DT :- komplett med elstyrd ventil och tvåspaksreglage. Räckvidd 8 m. Pris ex. moms Gäller t o m Byt din gamla kran till en kvalitetskran från Cranab Valtra Traktor AB - säljorganisation för Valtra i Sverige. Våra specialiserade säljare ger dig professionell rådgivning när det gäller nya och begagnade traktorer samt Valtras produktsortiment för skogen. Kontakta oss för ditt närmaste Valtra Center eller sök din specialist på Valtra Traktor AB, Box 1102, Eskilstuna, tel , Valtra - alltid nära dig

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 7 april TEMA: Produktion OMSLAG: PÄR FORNLING ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se Skogsägarna Norrbotten REDAKTION: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, Malmö Tel , fax: E-post: Redigering Eva Hjertstrand ANNONS: Birgit Emilsson, tel: E-post: Ann-Kristin Sahlin, tel: E-post: Box 6044, Malmö Fax: PRENUMERATION: Tel: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jenny Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. TS-upplaga 2002: Tryck : Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Repro: LRF Media AB, Malmö Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 VI SKOGSÄGARE 1/04 Korsnäs tillsammans med StoraEnso har sålt sina skogar till ett gemensamt bolag. Det är en av flera förändringar av både skogs och bolagsägandet. Sidan 39 5 LEDARE: De enskilda skogsföretagen behöver visa upp sig och vara aktiva för att locka ungdomar till branschen, delarna är tycks nämligen vara mer lockande än helheten. 6 PROFILEN: Marie S. Arwidson leder Skogsindustrierna som nu samlat hela branchen. 9 POLITIK: Skogsminister Ulrika Messing förberder en ny skogsutredning. Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna, tycker det är läge för att lyfta fram produktionsfrågorna och ta vara på skogens möjligheter att skapa ekonomisk tillväxt. 14 INTERNATIONELLT: Intresset är stort för vad som händer i de baltiska länderna. Leif Fors var tidigt på plats. Han bygger upp en stor skogsgård och tillverkar skogsmaskiner. 20 EXPERTPANELEN: Det finns hopp om att framtidens mobiltelefonerna ska komma att fungera i Norrland. Det konstaterar en av våra experter som svar på en fråga om NMT-systemet. Bland alla svaren finns inte minst många nyttiga tips inför den förestående deklarationen. 23 UTBILDNING: De gröna skogsutbildningarna lockar åter ungdomarna. Industrin har det tuffare. I tidningen ges flera utbildningstips. 2 FORSKNING: Se på trädets innersta som påverkar skogsvärdet. 30 FINLAND: Frågan är om det är bäst att vara skogsägare i Finland eller i Sverige. 33 PRAKTIKA: Tips om naturvårdsavtal. 34 FÖRYNGRING: Nya möjligheter för sådd. 37 DEBATT: Insatsemissioner eller inte. 38 MARKNAD: Södra laddar för massabruk i Sydafrika. Förändringar av bolagens ägande pch skogsegendomar. En marknadskrönika från Finland. 45 NAMN NYTT: Landets största trähusområde. 46 KRÖNIKA: Tips och varningar till skogsutredare. TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA Omslagsbild: Jan Mossberg är en av alla gymnasieelever som läser skog, tillsammans med lärare Håkan Olsson på Osby naturbruksgymnasium. Sidan 23 Vi tittar på finskt skogsbruk och läget för finska skogsägare. Sidorna 30 och 39 Foto: UPM Kymene 3

4 Ta vara på skogens möjligheter. Tar du vara på alla de möjligheter din skog ger dig? När det gäller ekonomi, juridik och skatter brukar det löna sig att samarbeta med oss på Skogsbyrån, LRF Konsults specialister på skogsekonomi. Vi kan hjälpa dig med: FASTIGHETSFÖRMEDLING VÄRDERING DEKLARATION SKOGSBRUKSPLANER EKONOMISK PLANERING GENERATIONSSKIFTEN REAVINSTBESKATTNING UTBILDNING Ring för uppgift om närmaste skogskontor eller besök

5 Tagelskjorta del av folkdräkten Hur lockande låter textilbranschen? Närmast lite grått och dammigt. Det är betydligt mer lyskraft i namn som Gucci, Prada, Armani eller för all del Hennes & Mauritz. Kanske är det samma sak med skogsindustrin, att delarna är större än helheten. I den här tidningen har vi en genomgång av utbildningarna, med plus och minustecken. Glädjande nog har intresset ökat för de gröna, skogliga, utbildningarna. Men för programmen med inriktning mot massa, papper, sågverk och annan träindustri är intresset närmast i botten. Frågan är vad som är fel. Man kan ju alltid skylla på trenderna och säga att ingenjörsämnen inte ligger i tiden, vilket är ett lika sant som uppgivet resonemang. Nu försöker ändå Skogsindustrierna som branschorganisation att göra något åt det. Kampanjen Framtidsresan är mycket synligt ute i landets skolor och nu satsar man ytterligare på den träindustriella sidan. Fast frågan är om det inte är lite textilindustri över skogsindustrin, som bransch betraktat. För de enskilda företagen kan det vara helt annat. Ett talande exempel är då Södra förra året sökte kvalificerade praktikanter, så kallade trainees och fick sökande till 13 platser! En slutsats är att Skogsindustriernas grundarbete behövs, men anrättningen måste kryddas med att de enskilda skogsföretagen lyfts fram. Det är i princip ingen skillnad mellan det lokala sågverket som besöker skolan och satsar på praktikanter, eller det internationella bolaget som visar upp sig genom olika kampanjer för att stärka sitt varumärke. Dragningskraften finns hos de enskilda företagen, därför är det de som ska bjuda in och visa upp sig. Den redan förvirrade debatten om skogen och miljön skulle underlättas om alla talade samma språk. Ett par saker det råder språkförbistring kring är begreppet gammelskog och beskrivningen av hur mycket skyddad skog vi har i landet. Ordet gammelskog används gärna av miljörörelsen och dyker ofta upp i olika sammanhang. Men innebörden är inte helt lätt att förstå. Det är svårt att ange någon speciell ålder för skogen det gäller, snarare handlar det om att en viss procent av skogsmarken alltid är gammelskog oavsett ålder. Det är i alla Pär Fornling, chefredaktör fall en förklaring. I certifieringssystemen finns andra begrepp och det skulle onekligen underlätta om man talade ett mer lättbegripligt språk. Nu är det snarare ett känslomässigt tillhygge i debatten. Då det gäller den skyddade skogen handlar det om att förringa det skydd som finns. För att få det att låta så lite som möjligt talas det oftast om produktiv skogsmark nedanför fjällskogen. Räknas fjällskogen med blir det alltså mycket mer. Räknas de trädbevuxna impedimenten med blir det ännu mycket mer. Ur naturvårdssynpunkt är rimligen all mark lika mycket värd. I andra länder räknar man på andra sätt och i en internationell jämförelse kan Sverige därför lätt komma i en onödigt dålig dager. Om inte annat är det både komplicerat och rörigt att använda ett begrepp här hemma och ett annat internationellt. Det har väl något att göra med den självplågande ådra som Sverige gärna visa upp utåt. Att inte förhäva sig. Tagelskjortan är en del av folkdräkten. I och för sig kan det vara en taktik för fler reservat genom att framställa dagsläget så negativt som möjligt. Men det har i sig inte med saken att göra. Ambitionerna om att föra över produktiv skogsmark i reservat vilar rimligen på stabilare grund än en ordlek. Det handlar i stället om att tala samma språk, för enkelhetens och de konstruktiva resultatens skull. Så noterar vi att det nationella programmet för träbyggnad är klart. Förhoppningsvis blir det en historisk milstolpe på vägen mot träbyggandets revansch. LEDAREN VI SKOGSÄGARE 1/04 5

6 PROFILEN Det gäller att ligga steget före Högt upp i en av Stockholms hötorgs-skyskrapor träffar vi Marie S. Arwidson, ny VD för Skogsindustrierna. Hon vill göra skogsnäringen mer synlig. Konfrontation tycks inte vara hennes melodi, snarare handlar det om nätverk, samordning och egna initiativ. Av PÄR FORNLING Hon brinner av entusiasm och energi. Redan innan vi satt oss är samtalet inne på skogsnäringens betydelse och hur viktigt det är att få ut budskapet bland politiker och beslutsfattare. Förutsättningarna är goda. Marie S. Arwidson har en betydligt starkare plattform än sina företrädare för att nå ut. I samma veva som hon utnämndes till VD blev sågverken en del av Skogsindustrierna. Det där var en snöig dag på Blasieholmen för knappt ett år sedan, samma dag som Bruce Springsteen checkade ut från Grand Hotel några hundra meter därifrån. Fast det har kanske inte så mycket med saken att göra. Fram till dess hade i alla fall Skogsindustrierna varit en organisation för massa- och pappersindustrin, där självklart Södra med sina massaindustrier är en viktig del. Genom att sågverken fördes in under samma paraply kom man ännu närmare skogsägarföreningarna. Sedan dess har strukturarbetet fortsatt och trämekaniska organisationer man knappt visste fanns har gått i ihop och blivit en del av Skogindustrierna. Denna stora, något brokiga skara, leds alltså av Marie S. Arwidson. Till saken hör också att Skogsindustrierna dels är en arbetsgivarorganisation (som sköter avtalsförhandlingar och annat), dels en näringspolitisk organisation. Det sistnämnda är intressantast i det här sammanhanget. Hon kom hit från Bryssel, vilket märks. Det är något europeiskt, smått diplomatiskt, i hennes sätt att samtala och presentera sitt arbete. Egenskaper som kommer väl till pass för att lyckas få gehör i EU:s korridorer och som kommer att prägla arbetet här hemma. Hennes beskrivning av arbetet med returpapper är ett skolexempel på hur man framgångsrikt driver en fråga. Hur många anställda representerar Skogsindustrierna? Det finns personer direkt anställda i industri och skogsbruk. Vi företräder ett 60-tal massa- och papperstillverkare, 165 sågverk och flera anslutande förädlingsindustrier. Räknar vi med indirekta effekter står det så kallade skogsklustret för en tredjedel av alla investeringar i svensk industri, var fjärde anställd och en femtedel av landets export. Hur många arbetar inom själva organisationen? Räknar vi om det till heltidsanställningar handlar det om ett 45-tal personer. Vad är viktigaste uppgiften? Att öka medlemsföretagens konkurrenskraft. Hur ska det gå till? Det handlar förstås om väldigt många saker. Inte minst om att göra branschen synlig och få inflytande bland beslutsfattare, verka för att industrin ska vara en attraktiv arbetsgivare, undvika onödig och kostsam lagstiftning och pressa på för ökad konsumtion av trä och papper. Vad har du för förväntningar på den kommande skogsutredningen? Jag tycker att vi får positiva signaler och har en bra dialog med Ulrika Messing. Det är viktigt att se skogen som en resurs med stora utvecklingsmöjligheter. Finland har en politik som styr mot tydliga mål, kan det vara något för den svenska skogsutredningen? Ja, tillsammans med andra allierade vill vi gärna se ett nationellt skogsprogram i Sverige. Jag tror det skulle vara bra för att visa att vi är en av hörnpelarna i svensk ekonomi. På Ulrika Messings bord ligger redan träbyggnadsprogrammet Det hoppas vi mycket på. Ett par viktiga bitar är att öka arkitekternas kunskaper om trä och att ta fram goda exempel på träbyggande, som man nu gör i Växjö och på andra håll i landet. Bor du själv i trähus? Ja, sedan 1993 bor familjen i ett trähus i Sigtuna, där trivs vi jättebra! Det finns en del motsättningar inom skogsindustrin när det gäller bioenergin Vi måste ha förståelse för att det finns olika önskemål från olika företag. Här är en del att göra för att få en samsyn och presentera en analys. Men i det här sammanhanget vill jag lyfta fram en annan, näraliggande aspekt, som också berör diskussionerna om naturreservat. Det är lätt för utomstående att misstolka debatten om den får negativa övertoner. Vi får inte ge intryck av att skogen håller på att ta slut, för så är inte fallet. Den räcker för både bioenergi, papper och trämekaniska produkter om vi använder den klokt. 6 VI SKOGSÄGARE 1/04

7 En av många viktiga frågor att arbeta med är utbildning, Marie Arwidson ser gärna att företagen bjuder in ungdomarna och visar upp industrin. Hur kom du in i skogsbranschen? Efter handelshögskolan började jag arbeta på Industriförbundet och sedan Svenska pappers- och cellulosaföreningen i mitten av 70-talet. Det har varit en hel del miljöfrågor under åren, något jag har med mig hemifrån. Pappa var en av de första som arbetade med miljövårdsfrågor inom industrin, däribland skogsindustrin på IVL, Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning. Jag insåg då att han hade ett fantastiskt roligt arbete. Betyder skogen något för dig personligen? Jag tycker om skogspromenader och uppskattar tystnaden i skogen. Här har vi en fördel med de svenska skogarna, vilket man inser efter några år på kontinenten. VI SKOGSÄGARE 1/04 När gick flyttlasset till Bryssel? Redan under 80-talet arbetade jag med EU och 1998 blev jag VD på CEPI, som är den europeiska massa- och pappersindustrins organisation. Då var det dags att flytta ner på allvar. Vad sade resten av familjen om det? Vi har fyra vuxna barn i familjen, så de klarade sig själva i Sverige. De har alltid stöttat mig i mitt arbete. Det var alltså jag och min man Olle som flyttade. Vi hyrde ett hus ett par mil utanför Bryssel. Familjen betyder oerhört mycket för mig så det är trevligt att nu ha barnen på närmare håll. Hade du flyttat om barnen varit mindre? Det skulle vi säkert gjort. Det finns bra skolor i Bryssel och det ger i sig en nyttig erfarenhet att studera utomlands. Men många tvekar, det är inte helt lätt att få barnfamiljer att flytta ner. Det måste ha känts lite främmande från början? Nej, jag måste säga att hela Bryssel är väldigt välkomnande mot utlänningar. Där finns så många nationaliteter att ingen blir särbehandlad. Det är en trevlig stämning med flera kulturer som arbetar mot gemensamma lösningar. Man blir snabbt europé och arbetar för helheten. Det håller inte att försöka gynna Sverige eller något annat land. Då jag lämnade var vi 22 personer från 9 olika nationer på CEPI. Fortsättning sid 8 7

8 Annelund (E18, ö:a infarten), Enköping Alla erbjudanden gäller t om den 29/2-04 om inget annat anges. Moms tillkommer. Exp. avgift 35:-. 5% prisgaranti. Fraktfritt över 2000:-. Frakttillägg tillkommer på vissa skrymmande produkter. betyder att du hittar mer info på vår hemsida. Vi reserverar oss för eventuella pris-, text- och tryckfel i annonsen. Öppettider: Mån - Fre Välkommen! Tel: Fax: Web: Fri Marie S.Arwidson. NP- Faktura lev.månad 30 dagar netto Kredit (Aviavgift 25:-) upp till VS1/04 Månadserbjudande FEBRUARI Vedkapsåg/-transportör. Vedkapsåg rabatt Vedkapsåg Faxe. Stabil och kraftig. Startklar med motorskydd, och motorhandske. Elmotor: 4kW/1400 v/m. 400V. Ord.pris: 7350:- Nu: 6700:- Vedtransportör. Motorskydd, kabel och motorhandske. 400V. Längd 5 m, 100 mm band. Ord.pris: 4495:- Nu: 4095:- Längd 7,5 m, 100 mm band. Ord.pris: 5385:- Nu: 4985:- Längd 5 m, 200 mm band. Ord.pris: 7850:- Nu: 7450:- Läs mer om vedkapsågen och transportörerna på s i katalog nr 54. Dragvindan Vargen - till vindfällen. Monteras direkt på griplastarens hydraularm. Drar enkelt fram stockar som är svåra att nå. En vinsch (utan motor) där man utnyttjar hydraularmen som drivkälla. Består av en lintrumma och fjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning. Enkel att montera. 4995:- 400:- 400:- rabatt Transportör Vinschkrok. Frikopplar automatiskt stocken. 345:- Mer om dragvindan Vargen på s 214 i katalog nr 54. Helsvetsat mönster och svetsade kopplingshakar, bra markgrepp och utmärkt däckskydd. Skonsam mot däck och mark. kr Vajer: 20 m, Ø 6 mm. Dragkraft: 1,2 ton. Griper 14 mm skogskedja. Tvärkedjor: 14 mm. Sidokedjor: 12 mm. Ringar: 16 mm. Broddar: 14 mm. Broddlängd: 20 mm. Hjul- Piggkedja Styrkedja dimension bak pigg fram 24x8 750:- 1080:- 24x9 995:- 1095:- 24x :- 24x :- 1100:- 25x8 715:- 1080:- 25x :- 1085:- 25x :- 25x :- Hjuldimension Pris 18, :- 20, :- 22/ :- 23, :- 23, :- 23, : ,5 6800:- 500/45-22,5 7570:- 500/60-22,5 7595:- 500/60-26,5 7995:- 600/50-22,5 8100:- 600/55-26,5 9100:- 600/60-30, :- 600/ :- 700/45-22,5 8300:- 700/50-26,5 9300:- 700/ :- 700/ :- 750/ :- 800/45-26, :- Snökedjor till terränghjuling. En tätlänkad broddkedja med norsk pigg. Grovlek: 5,5 mm. Kopplad i vartannat led med 65 mm mellan varje slitlänk. Pris/par. Fortsättning: Det gäller att ligga Bör EU ha en skogspolitik? Vi vill inte ha någon detaljstyrning som inom jordbruket, men det kan vara fördelar att ha ett ramverk för skogliga frågor med en sorts samlande enhet, som vet vad som händer i de olika direktoraten. I dag hanteras skogen på många olika avdelningar. Industri-, jordbruks-, miljö-, forsknings, konsument samt transportdirektoratet kan alla arbeta med skogsindustrifrågor. Det låter krångligt! Ja, dessutom har vi EU-parlamentet med 627 ledamöter att hålla reda på. Men de har väl mest ett symbolvärde? Nej, inte alls. Parlamentet har fått allt större betydelse och kan inte minst stoppa förslag från kommissionen. Här vill jag framhålla de svenska parlamentarikerna som gjort mycket för att öka förståelsen för skogsnäringen inom EU. Bör man slå ihop de skogliga intresseorganisationerna i Bryssel, precis som gjorts i Sverige? Det är inte så lätt. Vi har skogsägarrörelsen och trävaruindustrin, Cei-Bois, vilka alla har sina roller. Men vi har ett väldigt fint samarbete inom något som kallas FBI Det är dock inte riktigt så spännande som förkortningen antyder. Bakom bokstavskombinationen finns Forest-Based and releated Industries. FBI är kopplat till industri-direktoratet och fungerar mycket bra. Här får komissionen ett helhetsgrepp över näringen. Nätverk och samarbete tycks vara din melodi Det stämmer, på så sätt har du lättare att få något uträttat. Kom också ihåg att myndigheterna har begränsat med tid. Då jag kom ner var frågan om förpackningar aktuell, vi var åtta organisationer från skogsindustrin som uppvaktade samma tjänstemän på olika sätt. Alla papper hamnade i papperskorgen. Det var först när vi gick samman som man lyssnade. EU växer snart med nya medlemmar, är det bra? Jag är övertygad om att fördelarna överväger. Det blir bra för skogsnäringen och bra för helheten. Finns det några orosmoln? Naturligtvis. Ett sådant är statsstöden som delvis hänger ihop med utvidgningen. Det har varit en fullständigt orimlig situation med subventioner till industriinvesteringar. Från och med i år begränsas i alla fall stödnivåerna, något vi arbetat länge för. Berätta om något fråga ni drivit med framgång? Vi insåg tidigt att användningen av returfibrer är viktigt och det fanns en koppling till producentansvar. På eget initiativ satte vår orgnisation CEPI som mål att pappersindustrin ska nå 56 procents återvinning av pappersprodukter år Det resulterade i en överenskommelse som kommissionen har uttryckt stort stöd för och vi rapporterar regelbundet resultaten dit. Det tog flera år innan alla 15 medlemsländerna ställt sig bakom initiativet och flera inom vår organisation undrade varför vi skulle göra något innan det börjar brinna. Men det är på det här sättet man måste arbeta, att göra egna analyser och handla innan det kommer tvingande lagstiftning. Annars skulle det kanske kommit regler för varje enskilt pappersbruk, vilket hade varit svårt att hantera. Tiden är ute när man bara reagerar på olika åtgärder och färdiga förslag. Det gäller att ligga steget före! 8 VI SKOGSÄGARE 1/04

9 Från älgjakt till skogsutredning Den svenska skogspolitiken kommer att utredas igen. Några större förändringar är inte att vänta, grunden ligger fast, men det kan självklart bli tillägg och förändringar. Vi har frågat skogsminister Ulrika Messing om vad som är på gång. Blir det en stor utredning, liknande SUS 2001, och när blir den klar? Formerna har vi inte tagit ställning till, men det ska vara en oberoende utvärdering. Den ska alltså inte (som SUS) göras av Skogsvårdsorganisationen. Utvärderingen måste också kunna ta till sig resultatet av miljömålspropositionen som läggs våren Därför kan inte avrapportering bli aktuell förrän tidigast efter sommaren Är röjningsplikt ett bra medel? Både skogsbolagen och privatskogsbruket har tydligt uttalat att man avser ta itu med eftersatta röjningar och jag tycker att man ser en ökad aktivitet från skogsägareföreningar. Jag vill därför ge skogsägarna själva lite mera tid att visa att man menar allvar med detta och vill därför inte vidta några åtgärder just nu. Det tycks råda delade meningar om skogsägarnas frivilliga avsättningar. Ska de räknas in i miljömålet på ytterligare hektar skyddad skog? Vår bedömning är att miljömålet i princip är uppnått när det gäller frivilliga avsättningar. Men vi vill gärna följa upp kvalitén i de frivilliga avsättningarna Ulrika Messing. ytterligare. Det uppdraget har Skogsvårdsorganisationen. Du har uttalat dig positivt om naturvårdsavtal och sagt att markägaren bör kunna få ersättning för skötsel. Hur går det? Naturvårdsavtalen kommer, tillsammans med andra delar av miljökvalitetsmålet Levande skogar, att behandlas i miljömålspropositionen. Som regelverket kring naturvårdsavtalen ser ut nu kan bara ersättning betalas ut som engångsersättning, och då är det svårt att lägga in skötsel i ersättningen för ett 50-årigt avtal. Fortsättning sid 10 SKOGSPOLITIK Vill du att det ska växa så det knakar på banken också? Har du avverkat skog, utnyttja möjligheten att använda Skogskonto. Då får du hela 10 år att planera för användningen av pengarna. Du kan välja mellan rörlig ränta eller fast ränta under 1 år. Behöver du investera i gården eller i maskiner? Eller sätta av pengar i pensionssparande? Skogskonto ger dig också rejäla skattefördelar; du kan dela upp skatten under hela 10-årsperioden och därigenom minska den totala skatten. Välkommen in och prata med oss om Skogskonto. VI SKOGSÄGARE 1/04 9

10 SKOGSPOLITIK Fortsättning: Från älgjakt Rådgivning sägs vara viktig, men Skogsstyrelsen får mindre pengar till rådgivning. Hur går det ihop? Det statsfinansiella läget har inte medgivit att ersätta de EU-medel som nu faller bort, men vi hoppas kunna återinföra viss EU-finansiering för att stärka rådgivningen. Finsk skogspolitik är styrd mot mål om allt från avverkningar till export. Är det något för Sverige? Vår skogspolitik avreglerades i och med 1993 års skogspolitiska beslut och jag upplever att skogsnäringen är mycket nöjd med det. Jag ser därför ingen anledning att ha nationella mål för produktion och liknande. Däremot målstyr regering och riksdag naturvården genom miljömålen. Bör EU ha en skogspolitik? Denna fråga har inget enkelt svar. Jag anser att man i EU-arbetet så långt som möjligt ska arbeta i enlighet med subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att beslut ska fattas på den nivå där det är mest lämpligt, och förhållandena i skogen är så olika inom EU att skogspolitiken sannolikt även fortsättningsvis lämpar sig bäst för nationella beslut. Däremot har EU redan gemensam miljöpolitik, som påverkar skogen, gemensam handelspolitik, som påverkar skogen och liknande. Under våren kommer EU:s skogsstrategi att ses över och då kommer med säkerhet frågor om vad som ska beslutas gemensamt respektive av varje medlemsland för sig att diskuteras. Jag vill gärna att man diskuterar sakfråga för sakfråga, var besluten hör hemma. Vi vet att många medlemsländer skulle vilja se ökade möjligheter att via EU-budgeten betala direktstöd till skogsproduktion och det är något som vi är starkt kritiska till. Vårt skogsbruk är ju lönsamt! Bör vi som Finland ha stöd till skogsbruket? Direktstöden togs bort i samband med avregleringen. Det är bra. Konkurrenssnedvridande stöd ska undvikas. I min dialog med skogsnäringen har jag uppfattat det som att alla är ense om denna bedömning. Däremot så vill jag att sådana medel ska kunna användas för rådgivning, utbildning och naturvård, vilket är ändamål där vi anser att staten har ett ansvar gentemot näringen. Berätta något mer om din älgjakt. Jag började läsa teorin som riksdagsledamot men avbröt det då jag blev statsråd. Sedan har tanken funnits kvar i mitt huvud att någon gång bli klar med min examen. Och nu är jag det. Jag är gift med en jägare och nu jagar jag med min morfars bror utanför Hällefors. Jakten erbjuder både fysisk ansträngning, vila och spänning. Det gillar jag. Lägg platt- Tillväxt och lönsamhet. Det är ett par nyckelord som Christer Segerstéen, tycker ska prägla en kommande skogsutredningen. Grunden i skogspolitiken är frihet under ansvar och två jämtällda mål. Här känner jag att vi är överens med regeringen. Resulterar det bara i ett allmänt omtag av de frågorna är det onödigt med en ny utredning, säger Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna. SKOGSPLANTSKOLAN FÖR ER I NORRLAND! Vi har passande plantsortiment för kust och kärva inlandsklimat till konkurrenskraftiga priser. Täckrotsplantor Starpott Christer Segerstéen månar om att ta vara på skogsens möjligheter. Det handlar om att nyttja varje hektar på bästa sätt. Allt från bra plantmaterial till att vårda enstaka grupper av lönsamma träd. Tel Fax VI SKOGSÄGARE 1/04

11 form för ökad tillväxt Han vill i stället koppla ihop utredningen med statsministerns tal om tillväxt. Här är skogen en möjlighet. Vi har haft ett årtionde då miljöfrågorna dominerat debatten. Nu är det viktigt att ha en helhetsbild där miljön självklart är en del, men det handlar också om produktion. Allt hänger ihop, en förutsättning för naturvård är ett lönsamt skogsbruk. Sänk dieselskatten Han räknar upp ett antal konkreta punkter som bäddar för tillväxt: Staten måste satsa mer på forskning, i dag finns det en tendens att minska på anslagen och lägga mer ansvar på näringen. Ge skogsvårdsorganisationen resurser och uppdrag att prioritera den produktionsinriktade rådgivningen. Se till att utredningen om ökad träbyggande resulterar i konkreta åtgärder, inte minst bör stat och kommuner visa vägen med profilbyggen i trä. Sänk dieselskatten för arbetsmaskiner i skogsbruket till samma nivå som i konkurrentländerna. Ta bort orosmolnen om äganderätten som följer i spåren av miljöbalken. Nora-fallet är ett exempel som öppnar för att godtyckliga avgifter drabbar skogsbruket. Förbättra vägar, telekommunikation och annan infrastruktur som ger livskraft åt landsbygden. Det är några exempel, men det viktiga är andemeningen i arbetet, att utredningen blir en plattform för att utveckla skogsnäringen. Reservat stor fråga En av de stora frågorna är förstås reservat och andra skydd. Totalt handlar det om hektar som, enligt riksdagen, på något sätt ska tas ur produktion. Dels har vi skogsägarnas frivilliga åtaganden på hektar, vilket vi klarar. Här finns anledning att poängtera att de ska vara just frivilliga, vilket ifrågasätts från en del håll. Dels har vi de hektar som staten planerar att lösa in i olika former, här har jag mina tvivel. Det är uppenbart att man inte hinner med allt till år 2010, vilket var ursprungsplanen, och det finns anledning att skynda långsamt. Det behövs en ordentlig analys av samhällskonsekvenserna. En första justering kan vara att återgå till miljövårdskommitténs förslag på totalt hektar skyddad mark. Frågan om nyckelbiotoper väntar på sin lösning. Enligt Skogsstyrelsens bedömning och definition finns det runt hektar vilket är mer än tre gånger mer än de första beräkningarna. Samråd med markägare Det är nu skogsvårdsorganisationens ansvar att i samråd med varje markägare gå igenom inventeringarna och ge besked om vad som gäller. En del faller inom det frivilliga skyddet, andra större områden måste samhället ersätta, andra delar bör avföras som nyckelbiotoper och brukas med förstärkt generell hänsyn. Men det viktiga nu är vad vi gör på den andra arealen som ska brukas för allas vårt välstånd. Här har både enskilda skogsägare och samhället ett ansvar att lyfta produktionen, säger Christer Segerstéen. VI SKOGSÄGARE 1/04 11

12

13

14 Leif Fors växlar mellan fabriken i Tallin och traktorhytten på gården.

15 En ganska typisk gård på den estniska landsbygden. En av de äldsta byggnaderna på Leifs gård. Här renoveras huset till gårdens rättare, som blir en av tiotalet anställda. Ett slitet kommunkontor, men bredvid ligger en helt ny skola. Man satsar på de unga. Svensk entreprenör i nybyggarland i öst I Estlands skogar förverkligar Leif Fors en dröm. Han växte upp i en svensk statarlänga men håller nu på att bygga upp ett eget gods vid sidan av en snabbt växande tillverkning av skogsmaskiner. Av PÄR FORNLING Det eviga regnet som piskar in från Rigabukten övergår i tung snö. Utanför bilfönstret råder ett kompakt mörker under mil efter mil längs den lilla slingrande landsvägen. Ett och annat tänt ljus kan anas i byarna med outtalbara namn, men det känns mycket länge sedan det senast glimmade till. Till slut sitter vi i alla fall i stugvärmen med en sprakande brasa och en stor björnfäll på väggen. Leif serverar rådjursstek, fyller på glasen och berättar om en helt annan resa. Den började när han var 14 år och gick till sjöss. Det var styckegodstrafik och lastrummen stuvades omsorgsfullt med allt från sockerbitar, oljor och kardanaxlar till motorcyklar och tandborstar. Så kom containertrafiken och förändrade allt. Det blev inte lika roligt längre och 1970 mönstrade Leif av som 20-årig båtsman. Han började som byggnadsarbetare och slutade tio år senare som byggmästare med ett 70-tal personer anställda mitt i byggkrisens Sverige med konkursen som lurade runt hörnet. Från bygge var det nära till entreprenadverksamhet och handel med begagnade tunga maskiner. Erfarenheterna från åren till sjöss öppnade upp för affärer runt om i världen. Som turist råkade han komma till Estland och var där på självständighetsdagen Frigörelsen från Sovjetunionen var en dramatisk tid och en glädje för många. Samtidigt såg jag en misär och ett elände som inte går att beskriva. Då vi seglade in i hamnen låg fartygen huller om buller. Gatorna saknade belysning och hotellen värme. Folk köade utanför butiker som inte hade något att sälja och maffian roffade åt sig. Trots att det bara är ett drygt årtionde sedan verkar historien som från en helt annan tid. I dag är de tre baltiska huvudstäderna som vilka västeuropeiska städer som helst. Spåren av det gamla syns mer på landsbygden, men utvecklingen har gått snabbt. En utveckling Leif Fors själv är delaktig i. Jag beslöt att starta en mekanisk verkstad. Eftersom landet plundrades var det inte så Fortsättning sid 16 VI SKOGSÄGARE 1/04 15

16 Dagens arbete i skogen planeras, som vanligt handlar det om röjning. I Estland finns enorma arealer oröjd ungskog. Färgerna visar hur egendomen växer. Fortsättning: Svensk lätt att få tag i material, vi fick ta vad som fanns, berättar han. Det blev rundjärn som smiddes till tals ljusstakar som exporterades runt om i Europa. Då läget stabiliserade sig började Fors MW, som företaget heter, att bygga huggarvagnar levererades den första vagnen och året efter såldes den under det egna varumärket Farma. Den har följts av växlarvagnar och traktorprocessorn Niab, som man köpte härom året. Vi lyckades pressa produktionskostnaden, sänka priset och få upp volymen, vilket är vår affärsidé, säger Leif Fors. Lönekostnaden gör förstås sitt till. En fabriksarbetare tjänar runt eek* (estniska kronor) i månaden och en tjänstemän eek, vilket är något högre än genomsnittet för branschen. Å andra sidan är skatter och framför allt boendekostnader mycket lägre, vilket inte gör en jämförelse helt lätt. Främsta styrkan är duktig personal och effektiv produktion, betonar Leif Fors. Omsättningen per anställd är 1,4 miljoner eek, vilket är högt med tanke på att vi tillverkar 85 procent av produkterna helt själva. Ett Gotland i Estland Fabriken med 100 anställda ligger en bit utanför Tallin, men varje veckoslut reser han söderut, till den där halvön i norra Rigabukten. Landskapet påminner lite om Gotland och på sommaren blommar ängen ner mot havet, berättar Leif Fors. För dagen blommar bara iskristaller som glimmar i ett svagt gryningsljus. Om något år ska här stå en ny mangårdsbyggnad och den gamla bebyggelsen kompletteras med ekonomibyggnader för spannmålsodling. Dagens boningshus i korsvirke, som rustats med varlig hand, är från mitten av talet. Stampade jordgolv har ersatts med klinkers i köket och farstun, där det hänger två kartor med skiften som fylls med färg i takt med att egendomen växer. Hittills är det 37 gårdar som lagts ihop till hektar. Fortfarande finns många vita fläckar att fylla igen, målet är att få runt hektar i ett skifte. I början av förra seklet fanns här små gårdar och torp, sida vid sida med ett antal stora gods med tyska ägare. Då de ryska trupperna närmade sig under andra världskriget kallade Hitler hem sina undersåtar. Godsen övergavs, ryssarna marscherade in och de flesta egendomarna kom att tvångsförvaltas av kolchoserna. Resterna av dessa jättelika industrijordbruk syns lite överallt. En del har fått ny användning medan andra står och förfaller. Det var naturligtvis en smärtsam process och en bondebefolkning låter sig inte kuvas så lätt. Legenderna berättar om bönder som drog till skogs och bjöd ryssarna motstånd långt in på 1960-talet. Efter landets frigörelse återgick skogen och jorden till de gamla ägarna som hade sparat lagfarterna, resten privatiserades genom kommunernas försorg. De gamla tyska godsen utgör i dag kärnan i den statsägda skogen. Billigare i början När gryningsljuset tilltar lämnar vi kartan och historien för att se på dagens verklighet. Den första gården jag köpte kostade eek per hektar som i snitt innehöll 190 kubikmeter. I dag ligger nog medelpriset mellan , men det beror förstås på hur skogen ser ut. Oftast är det skogsägare som kommer till mig och vill sälja skogen, medan de styckar av boningshuset, berättar Leif. Gårdarna längs vägen ser slitna ut med sitt grånade trä och måste påminna om Sverige innan rödfärgen gjorde sitt genombrott. Utvecklingen har gått fantastiskt fort efter frigörelsen och nästa år går vi med i EU, men det dröjer nog tio år innan lönenivåer och annat är helt på samma nivå som i andra länder. Tätorterna är redan långt framme, men landsbygden släpar efter. En hyfsad skogsarbetarlön ligger runt eek. Flera här jobbar åt det stora statliga skogsbolaget, som äger hälften av Estlands skogar. Svårare att köpa Några fastighetsaffärer har frusit inne efter regeringsskiftet, som delvis blev en återgång till det gamla. På så sätt har en del små skiften mitt inne bland mina tillförts statsskogen. På sikt tror jag man inser att det är dumt och koncentrerar sig kring de stora sammanhängande statliga skogarna, men i dagsläget är det tvärstopp. På vägen mot byn Varbla passerar vi ett litet gårdssågverk som huserar i en av de där jättelika, betonggrå, kolchosbyggnaderna. En bit bort ligger ett större lokalt sågverk som startade för några år sedan. Man är duktig på att förädla och sågar ända ner till sju centimeter i toppdiameter. Estland har nu brist på sågtimmer och importerar från Ryssland. En del fin snickeribjörk säljs till Sverige och så förstås massaveden från alla gallringarna, med priser som närmar sig de svenska, speciellt då det gäller björken. 16 VI SKOGSÄGARE 1/04

17 Jakten är en viktig del av livet på landet. Älg och rådjursstammen håller på att explodera precis som i Sverige för några år sedan, vilket börjar märkas på skogsskadorna. Längs en vägsträcka på någon mil kunde Leif räkna in 23 rådjur! Ett mer exotiskt möte var den björn som överraskande dök upp framför grävmaskinen. På gården hårdtestas utrustningen som tillverkas i fabriken. Ett allt mer lönande sortiment är bränsleved som ofta går till Tyskland eller Norge. För några år sedan var priset 60 eek vid väg, nu är det uppåt 150 och efterfrågan ökar, säger Leif och berättar om en lockande förfrågan om att leverera färdig bränsleved i säckar till Norge. Inga snabba klipp Nyligen köpte Jagudi Metz, som hans skogsbolag heter, ett 44 hektar stort kalhygge för eek per hektar, vilket skövlats av de skojare som framför allt opererade i turbulensen efter frigörelsen. Då hände det att man stal stående skog, men nu är polisen effektivare och kontrollen hårdare. En säljare av virke måste kunna visa ursprunget i flera led bakåt, berättar Leif Fors och konstaterar att man inte ska komma till Baltikum för att göra några snabba klipp i skogen. Det här är en långsiktig verksamhet som kräver mycket arbete. Nu handlar det om att bygga upp skogarna. I stort sett slutavverkar vi ingenting utan arbetar med ett gigantiskt gallringssbehov bygger vägar, dikar och planterar. Efter några kilometer längs skogsvägen hörs surret av motorsågar. Valmet-traktorn med Niab-processorn står parkerad i vägkanten, liksom huggarvagnen. Jag har tre skogsarbetare anställda och hänger själv på arbetslaget så ofta tillfälle ges. Det är roligt att få arbeta och skapa med händerna, säger Leif och berättar om filosofin med skogsskötseln. Det handlar om sunt förnuft. Du tittar på skogen och funderar på hur du skulle vilja se den i framtiden. Idealet är på sätt och vis min barndoms blandskogar. Jag satsar mycket på gran under björkskärm, men vi planterar också en hel del gran i askbestånd, ofta redan i gallringsskogen. Det innebär att en del skadas vid kommande avverkning, men samtidigt blir det ett kontinuerligt skogsbruk. Åker igen Bortom skogsskiftet ligger ett jättelikt fält som ska plöjas till våren, efter att ha legat i träda under 15 år. I vad grad EU påverkar jordbruket har vi inte direkt räknat på, min tanke är att bygga upp en stabil verksamhet som klarar sig på marknadens villkor, säger Leif och tillägger efter en stunds funderande: Vad vore livet utan projekt och tänk att vara så lyckligt lottad att man får se drömmarna förverkligas. Jag gillar verkligen att få åka hem till gården och arbeta med det här. Det råder ingen tvekan om var hemma är. Någon längtan att flytta till Sverige har jag inte, jag känner tillhörighet och ett hundraprocentigt ansvar för den här bygden. * En eek är ungefär värd 60 öre. VI SKOGSÄGARE 1/04

18

19

20 ? FRÅGA EXPERTEN Med tanke på att det drar ihop sig till deklarationen har vi lämnat extra stort utrymme för frågor i anslutning till det. Våra experter reder ut begreppen Johan Ekselius bevakar infrastrukturfrågor som vägar och kraftledningar åt LRF. Jag är helt beroende av mobiltelefoni med gamla NMT, som tydligen är hotat. Vad händer? SVAR: Tro t den som vill, men just nu ser det ut som att mobiltäckningen på landsbygden kommer att bli bättre framöver. Post- och telestyrelsen har fått in intresseanmälan från 13 olika företag som alla vill modernisera och bygga ut det gamla NMT 450-nätet. LRF och skogsnäringen genomförde i juni en hearing med infrastrukturminister Ulrika Messing och Nils Gunnar Billinger på Post- och telestyrelsen, och påtalande att det är oerhört viktigt med ett modernt mobilnät på landsbygden. Nu ser vi de första resultaten av det arbetet. Under våren drar det ihop sig till en skönhetstävling, vilket på detta område betyder att den eller de (det kanske blir mer än en) som vinner kan erbjuda det bästa mobilnätet. Exakt vad det betyder får vi alltså vänta med och se, men LRF har träffat två av de företag som lämnat intresseanmälan (Nordisk Mobiltelefon AB och NMT Intressenter AB) och det verkar finnas mycket intressanta lösningar. Post- och telestyrelsen kommer att meddela resultatet i november Så kanske är ett mobilnät på 450MHz-nätet i drift under år Johan Ekselius, Finns det några bidrag för att odla energiskog? SVAR: Energiskog som odlas på den så kallade basarealen får samma årliga arealersättning som spannmål och oljeväxter. När den nya jordbrukspolitiken genomförs (preliminärt från 2005) så utgår en särskild ersättning för energigrödor kallad kolsänkebonus. Energiskog (Salix) hör till de grödor som får denna extra ersättning som preliminärt uppgår till 45 euro per hektar. Vid plantering av Salix under 2004 erhålles ett anläggningsstöd på kr per hektar. LRF har begärt att anläggningsstödet skall förlängas till åtminstone 2005 och Stödet täcker cirka 50 procent av kostnaden för att anlägga Salix inklusive markförberedelser. Erik Herland, LRF, Jag har köpt en gård med ängar som håller på att växa igen. Nu funderar vi på att skaffa får för att hålla dem öppna. Var kan jag lära mer om fårskötsel? SVAR: För att lära sig mer om fårskötsel kan man skaffa boken Får av Erik Sjödin. Den finns att köpa i bokhandeln och kan också beställas från oss på Svenska Fåravelsförbundet. Går man med i Svenska Fåravelsförbundet blir man automatiskt ansluten till en lokalförening. Lokalföreningarna anordnar regelbundet kurser för nya fårägare samt även mer avancerade kurser i t ex avel. Man får även tidningen Fårskötsel som kommer ut med 8 nummer per år. Har man frågor om får och fårskötsel kan man också kontakta kansliet direkt och få tips samt få kontakt med erfarna fårägare som kan fungera som en mentor. Stina Stabo, husdjursagronom på Svenska Fåravelsförbundet, , Jag tänker ta itu med ett dåligt samvete och rensa gamla diken. I samband med det finns anledning att dika ut ett par nära angränsande områden, behövs det något speciellt tillstånd? SVAR: Det är mycket klokt att underhålla befintliga diken, och för det krävs inga tillstånd. Däremot får man inte utan tillstånd fördjupa befintliga diken under tidigare dikesbotten. Då blir det fråga om markavvattning. Om man eftersätter underhållet av befintliga diken under så lång tid att funktionen försvunnit kan också en upprensning komma att betraktas som markavvattning. Skyddsdikning innebär att man tar upp tillfälliga diken i samband med slutavverkning. De fyller en funktion under föryngringsfasen, men får sedan växa igen. Skyddsdikning skall anmälas till Skogsvårdsstyrelsen i samband med hyggesanmälan. Att ta upp nya permanenta diken eller fördjupa befintliga diken kallas för markavvattning. Det kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Det är mycket svårt att få tillstånd till markavvattning i södra Sverige och man får i allmänhet avslag även i norra Sverige. Du måste absolut söka tillstånd innan du dikar de nära angränsande områdena. Ingemar Bertilsson, Jag har ett svampställe nära huset, som jag inte är ensam om längre. Var går egentligen gränsen för allemansrätten? SVAR: Att svampplockning inryms i allemansrätten är helt klart. Det är också klart att det kring varje bostadshus finns en hemfridszon (tomt) inom vilken allemansrätten inte gäller. Finns staket eller häck är det oftast uppenbart hur stor omfattning tomten har men saknas en tydlig avgränsning måste saken bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Då träd, buskar och terrängformationer hindrar insyn mot ett bostadshus kan det vara tillåtet att passera ganska nära huset men även i dessa fall är det rimligt att hävda att tomten sträcker sig meter från huset såvida det inte är fråga om väg som brukar användas av grannar och andra. Är det fri insyn gäller längre 20 VI SKOGSÄGARE 1/04

21 Ingemar Bertilsson arbetar med skötselfrågor på Mellanskog. Hillevi Wiss-Kullebjörk är lärare och arbetar deltid åt LRF Norrbotten med opinionsbildning om skog. Tomas Karlsson, skogsägare och rådgivare på LRF Konsult. Stina Sabo arbetar på svenska fåravelsförbundet. Erik Herland. lantbrukarnas riksförbund, är håller bland annat i frågor om etanol och energiskog. Tom Teljer arbetar med skogsanknutna frågor på LRF, däribland allemansrätten. avstånd men normalt inte mer än meter. Det kan tilläggas att även ekonomibyggnader omges av en hemfridszon där allemansrätten inte gäller. Tom Teljer, Hela frysen är full med älgkött. Nu börjar familjen bli trött på stek och vanlig gryta. Har ni något roligare recept? SVAR: Här är ett förslag. Gör först en marinad bestående av: 1 dl olja 1 dl apelsinjuice ketchup 1 msk rödvinsvinäger 1 msk soya 2 3 msk grillkrydda Skär köttet i fina stavar och låt det marineras i minst 12 timmar. Tillagning: Marinad och kött i wokpanna När halva vätskan kokat in lägg i 8-10 klyftade mandelpotatisar och 4 klyftade scharlottenlökar. När potatisen är nästan klar lägg i en halv påse Thailändska wokgrönsaker eller något liknande. Låt det puttra tills potatisen är färdig. Det här receptet är anpassat för ungefär 300 gram älgkött. Marinaden passar även till grillningssäsongen. Smaklig spis! Hillevi Wiss-Kullebjörk, I år har jag gjort en stor avverkning och fått relativt stora inkomster. Hur undviker jag att beskatta allt på en gång? SVAR: Det finns ganska många möjligheter till resultatreglering. Det vanligaste är skogskonto. Kom då ihåg att förhandla med banken om bra ränta, även för tidigare års skogskonton. Det är fullt möjligt att byta bank efter insättningen. VI SKOGSÄGARE 1/04 Efter en avverkning kan det också vara motiverat att göra avsättning i deklarationen för framtida återbeskogningskostnader. Man gör en uppskattning av återbeskogningskostnaden och allt eftersom hygget är föryngrat så återför man reserveringen. Andra sätt att resultatreglera är att använda expansionsfond och periodiseringsfond. Då skall man dock vara medveten om att dessa medel kommer att beskattas till marginalskatt när de återförs, om det inte finns ett underskott att kvitta mot. Tomas Karlsson, Jag inser att jag nog betalat för mycket skatt tidigare år, med tanke på att en del av skogsinkomsterna borde beskattats som kapitalinkomst via räntefördelning. Kan man rätta till det i efterhand? SVAR: Ja, det går att begära omprövning av sin deklaration fem år tillbaka i tiden och där kan många sköna kronor sparas in för den som inte varit riktigt på alerten tidigare och det är ganska många. Jag kommer alltför ofta i kontakt med skogsägare som aldrig har upprättat en N6-blankett eller kanske gjort grova fel. N6-blanketten är en slags skattemässig balansräkning där man räknar fram hur stort det egna kapitalet är i verksamheten. Den bestämmer i sin tur hur mycket av inkomsterna man kan beskatta i inkomstslaget kapital till 30 procent skatt och därmed undvika dyr marginalskatt som för många uppgår till 65 procent. Att tänka på är också att i de förtryckta uppgifterna från skattemyndigheten redovisas alla banktillgodohavanden i inkomstslaget kapital, medan det kanske är så att vissa delar hör till näringsverksamheten och skall redovisas på blankett N6, vilket också kan få betydelse för förmögenhetsbeskattningen. Ränteinkomster hänförliga till medel i näringen redovisas på N1. Tomas Karlsson Jag har ett avtal om en mobiltelefonmast på min mark, vilket är en ganska bra ekonomisk uppgörelse. Hur redovisar jag inkomsterna i deklarationen? SVAR: Oftast betalas ett årligt arrende för sådana markarrenden. Inkomsten tas upp på vanligt sätt i näringsverksamhet. Observera att det i normalfallet inte är någon moms på dylika arrendeinkomster, till skillnad från exempelvis jordbruksarrenden. Vid engångsersättning för fleråriga markupplåtelser, det kan vara mobiltelefonmaster eller kanske naturvårdsavtal, ska inkomsten fortfarande beskattas i näringsverksamhet. Det finns möjlighet att fördela beloppet över de år som avtalet gäller. Detta enligt en jämförlig tolkning av ett rättsfall som gäller vindkraftverk. Tomas Karlsson Ännu fler experttips hittar du på? sidan 22 FRÅGA VÅRA EXPERTER Har du egna frågor går det bra att mejla eller skriva direkt till tidningen. Adress: Vi Skogsägare Stålbrandsgatan Malmö Mejladress: 21

22 ?FRÅGA EXPERTEN Ännu fler experttips finns på sidorna En del av min mark är på väg att bli naturreservat. Hur kommer ersättningen att beskattas? SVAR: Grundregeln är att den beskattas som vid en ordinär fastighetsförsäljning, vilket innebär 30 procent skatt på 90 procent av kapitalvinsten när det gäller en näringsfastighet. Problemet är att det nästan alltid är frågan om en delavyttring av en fastighet och då är det väldigt krångligt att räkna ut ingångsvärdet. De flesta markägare behöver hjälp för att reda ut kapitalvinstberäkningen vid en sån delavyttring. För den som har intresse av att göra ett ersättningsköp för pengarna man fått kan man yrka avsättning till ersättningsfond i deklarationen. Det innebär att man får göra avsättning för den skattepliktiga vinsten och medgivna värdeminskningsavdrag. Sedan har man tre år på sig att köpa en annan fastighet för pengarna. Om man inte använder pengarna för fastighetsköp inom tre år, eller sex år om särskilda skäl finns, återförs dock reserveringen med en uppräkning om 30 procent. Det gäller alltså att man verkligen har för avsikt att köpa en annan fastighet. Tomas Karlsson Min skogsgård ligger några mil bort i en annan kommun, vilket innebär ganska mycket resande. Får jag dra av bilkostnaderna i deklarationen? SVAR: Ja visst, principen är att man får göra avdrag för alla kostnader man haft för inkomstens förvärvande, som det heter. Frånsett det uppenbara i form av investeringar i motorsåg, röjsåg och annat gäller det tillsynsresor, arbetskläder, nödvändiga telefonkostnader och liknande som man kanske inte tänker på är avdragsgillt. Det gäller också relevanta studieresor och fortbildningskurser. När det gäller resor till och från arbetsplatsen är det samma principer som i inkomst av tjänst. Kostnaden beräknas till 16 kronor per mil och de kostnader som överstiger kronor, vilket gäller de sammanlagda kostnaderna i tjänst och näringsverksamhet, är avdragsgilla. Kostnaden för resande i själva utövandet av näringsverksamheten, exempelvis bilkörning inom skogsfastigheten, är dock avdragsgill från första kronan. Alla kostnader ska kunna styrkas och då det gäller resorna ska man föra en körjournal. Tomas Karlsson Hur går jag tillväga när jag vill byta bank för mina skogskonton? SVAR: Lämpligen går man först till den bank dit man vill flytta sitt eller sina skogskonton och får hjälp där. Där uppger man vilket ursprungligt beskattningsår skogskontot/skogskontona avser, vilken förvärvskälla det gäller och från vilken bank förflyttningen skall göras. Man får bara ha ett skogskonto per beskattningsår och av det följer att man måste flytta hela beloppet. Det man inte får göra är att tömma skogskontot rätt upp och ner och sedan traska iväg till den nya banken med pengarna utan att det görs klart hos den gamla banken att det handlar om en förflyttning. I så fall går det iväg kontrolluppgifter till skattemyndigheten om att ett ordinärt uttag gjorts och beloppet faller ut till beskattning. Tomas Karlsson 22 VI SKOGSÄGARE 1/04

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet

Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Tillsammans gör vi skillnad! Tycker du det är viktigt med en livskraftig landsbygd?

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten Rapport 2010:18 Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län Kulturmiljöenheten Karta: Lantmäteriet. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, oktober 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

För publiken i Skara, 18 maj 2015

För publiken i Skara, 18 maj 2015 För publiken i Skara, 18 maj 2015 Lönsamhet - vad krävs av dig Ta kontroll över ekonomin Vinnare vs förlorare Förbättra din bankrelation Generationsskifte Skattesänkningsråd Nya skatteregler Gröna tidningarna

Läs mer

Välkommen! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. Driver du hästverksamhet? Bli medlem i LRF!

Välkommen! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. Driver du hästverksamhet? Bli medlem i LRF! Välkommen! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande Driver du hästverksamhet? Bli medlem i LRF! Bästa hästföretagare! Du som driver hästverksamhet är viktig för LRF. Vår uppgift är att se till att du har

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

alla vill ha sjöutsikt

alla vill ha sjöutsikt 1 770 personer i tomtkö och alla vill ha sjöutsikt Ödeshögs Mekaniska, en pigg 19-åring Lärlingsutbildning ska ge fler svetsare Internetförsäljning sätter Ödeshög på kartan Trehörnasjön 1 770 personer

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

Helsingborg: 2003-06-11

Helsingborg: 2003-06-11 Helsingborg: 2003-06-11 Nedan följer svar på allmänna frågor vi fått in i samband med vårt Nyhetsbrev (nr 11), samt delaårsrapport (Q1), Frågorna har vi fått via email och är ställda av våra aktieägare.

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Det finns självklart en proffsdröm

Det finns självklart en proffsdröm Nummer 4, November Från Halmstads Energi och Miljö AB Det finns självklart en proffsdröm - Robert Bladh, HK Drott Värmeljus blir till proteser i Thailand Vintertider på våra ÅVC:er Nr. 4 Nov. 2014 Med

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3172 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) Skogspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skogsfastighet strax väster om Strömsnäsbruk

Skogsfastighet strax väster om Strömsnäsbruk Markaryd Tannsjö 2:9 Skogsfastighet strax väster om Strömsnäsbruk Skogsfastighet Björkhaga om ca 9 ha belägen strax väster om Strömsnäsbruk. Produktiv skogsmark ca 5 ha. Huvudsakligen yngre granskog. Virkesförråd

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Handelsminister Ewa Björling har ett. Alltid i förarsätet

Handelsminister Ewa Björling har ett. Alltid i förarsätet intervju Alltid i förarsätet Handelsminister Ewa Björling beskriver sig som envis, otålig och förmodligen Sveriges sämsta baksätesförare. Till vardags styr hon över svensk handelspolitik. På fritiden kopplar

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer