Skogen lockar unga igen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogen lockar unga igen"

Transkript

1 Nr Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms Skogen lockar unga igen Leif bygger framtid i Estland Expertpanelen ger tips till deklarationen Södra planerar massabruk i Afrika

2 Power Partner Cranab lyfter med kvalité För arbete i skogen krävs produkter av högsta kvalité. Pålitliga arbetsredskap som tål stora påfrestningar. Valtra är känd för sin höga kvalité och driftsäkerhet. Många ser Valtra som skogens bästa traktorval. Tillsammans med Cranab kompletterar vi vårt produktsortiment för skogen. Vi erbjuder högklassiga produkter med kvalité ut i minsta detalj som motsvarar krav från professionella användare. Vi är generalagent för Cranabs kranar CRF 3 till CRF 4. Kontakta oss för mer information! Erbjudande: Cranab CRF 4 DT :- komplett med elstyrd ventil och tvåspaksreglage. Räckvidd 8 m. Pris ex. moms Gäller t o m Byt din gamla kran till en kvalitetskran från Cranab Valtra Traktor AB - säljorganisation för Valtra i Sverige. Våra specialiserade säljare ger dig professionell rådgivning när det gäller nya och begagnade traktorer samt Valtras produktsortiment för skogen. Kontakta oss för ditt närmaste Valtra Center eller sök din specialist på Valtra Traktor AB, Box 1102, Eskilstuna, tel , Valtra - alltid nära dig

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 7 april TEMA: Produktion OMSLAG: PÄR FORNLING ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se Skogsägarna Norrbotten REDAKTION: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, Malmö Tel , fax: E-post: Redigering Eva Hjertstrand ANNONS: Birgit Emilsson, tel: E-post: Ann-Kristin Sahlin, tel: E-post: Box 6044, Malmö Fax: PRENUMERATION: Tel: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jenny Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. TS-upplaga 2002: Tryck : Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Repro: LRF Media AB, Malmö Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 VI SKOGSÄGARE 1/04 Korsnäs tillsammans med StoraEnso har sålt sina skogar till ett gemensamt bolag. Det är en av flera förändringar av både skogs och bolagsägandet. Sidan 39 5 LEDARE: De enskilda skogsföretagen behöver visa upp sig och vara aktiva för att locka ungdomar till branschen, delarna är tycks nämligen vara mer lockande än helheten. 6 PROFILEN: Marie S. Arwidson leder Skogsindustrierna som nu samlat hela branchen. 9 POLITIK: Skogsminister Ulrika Messing förberder en ny skogsutredning. Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna, tycker det är läge för att lyfta fram produktionsfrågorna och ta vara på skogens möjligheter att skapa ekonomisk tillväxt. 14 INTERNATIONELLT: Intresset är stort för vad som händer i de baltiska länderna. Leif Fors var tidigt på plats. Han bygger upp en stor skogsgård och tillverkar skogsmaskiner. 20 EXPERTPANELEN: Det finns hopp om att framtidens mobiltelefonerna ska komma att fungera i Norrland. Det konstaterar en av våra experter som svar på en fråga om NMT-systemet. Bland alla svaren finns inte minst många nyttiga tips inför den förestående deklarationen. 23 UTBILDNING: De gröna skogsutbildningarna lockar åter ungdomarna. Industrin har det tuffare. I tidningen ges flera utbildningstips. 2 FORSKNING: Se på trädets innersta som påverkar skogsvärdet. 30 FINLAND: Frågan är om det är bäst att vara skogsägare i Finland eller i Sverige. 33 PRAKTIKA: Tips om naturvårdsavtal. 34 FÖRYNGRING: Nya möjligheter för sådd. 37 DEBATT: Insatsemissioner eller inte. 38 MARKNAD: Södra laddar för massabruk i Sydafrika. Förändringar av bolagens ägande pch skogsegendomar. En marknadskrönika från Finland. 45 NAMN NYTT: Landets största trähusområde. 46 KRÖNIKA: Tips och varningar till skogsutredare. TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA Omslagsbild: Jan Mossberg är en av alla gymnasieelever som läser skog, tillsammans med lärare Håkan Olsson på Osby naturbruksgymnasium. Sidan 23 Vi tittar på finskt skogsbruk och läget för finska skogsägare. Sidorna 30 och 39 Foto: UPM Kymene 3

4 Ta vara på skogens möjligheter. Tar du vara på alla de möjligheter din skog ger dig? När det gäller ekonomi, juridik och skatter brukar det löna sig att samarbeta med oss på Skogsbyrån, LRF Konsults specialister på skogsekonomi. Vi kan hjälpa dig med: FASTIGHETSFÖRMEDLING VÄRDERING DEKLARATION SKOGSBRUKSPLANER EKONOMISK PLANERING GENERATIONSSKIFTEN REAVINSTBESKATTNING UTBILDNING Ring för uppgift om närmaste skogskontor eller besök

5 Tagelskjorta del av folkdräkten Hur lockande låter textilbranschen? Närmast lite grått och dammigt. Det är betydligt mer lyskraft i namn som Gucci, Prada, Armani eller för all del Hennes & Mauritz. Kanske är det samma sak med skogsindustrin, att delarna är större än helheten. I den här tidningen har vi en genomgång av utbildningarna, med plus och minustecken. Glädjande nog har intresset ökat för de gröna, skogliga, utbildningarna. Men för programmen med inriktning mot massa, papper, sågverk och annan träindustri är intresset närmast i botten. Frågan är vad som är fel. Man kan ju alltid skylla på trenderna och säga att ingenjörsämnen inte ligger i tiden, vilket är ett lika sant som uppgivet resonemang. Nu försöker ändå Skogsindustrierna som branschorganisation att göra något åt det. Kampanjen Framtidsresan är mycket synligt ute i landets skolor och nu satsar man ytterligare på den träindustriella sidan. Fast frågan är om det inte är lite textilindustri över skogsindustrin, som bransch betraktat. För de enskilda företagen kan det vara helt annat. Ett talande exempel är då Södra förra året sökte kvalificerade praktikanter, så kallade trainees och fick sökande till 13 platser! En slutsats är att Skogsindustriernas grundarbete behövs, men anrättningen måste kryddas med att de enskilda skogsföretagen lyfts fram. Det är i princip ingen skillnad mellan det lokala sågverket som besöker skolan och satsar på praktikanter, eller det internationella bolaget som visar upp sig genom olika kampanjer för att stärka sitt varumärke. Dragningskraften finns hos de enskilda företagen, därför är det de som ska bjuda in och visa upp sig. Den redan förvirrade debatten om skogen och miljön skulle underlättas om alla talade samma språk. Ett par saker det råder språkförbistring kring är begreppet gammelskog och beskrivningen av hur mycket skyddad skog vi har i landet. Ordet gammelskog används gärna av miljörörelsen och dyker ofta upp i olika sammanhang. Men innebörden är inte helt lätt att förstå. Det är svårt att ange någon speciell ålder för skogen det gäller, snarare handlar det om att en viss procent av skogsmarken alltid är gammelskog oavsett ålder. Det är i alla Pär Fornling, chefredaktör fall en förklaring. I certifieringssystemen finns andra begrepp och det skulle onekligen underlätta om man talade ett mer lättbegripligt språk. Nu är det snarare ett känslomässigt tillhygge i debatten. Då det gäller den skyddade skogen handlar det om att förringa det skydd som finns. För att få det att låta så lite som möjligt talas det oftast om produktiv skogsmark nedanför fjällskogen. Räknas fjällskogen med blir det alltså mycket mer. Räknas de trädbevuxna impedimenten med blir det ännu mycket mer. Ur naturvårdssynpunkt är rimligen all mark lika mycket värd. I andra länder räknar man på andra sätt och i en internationell jämförelse kan Sverige därför lätt komma i en onödigt dålig dager. Om inte annat är det både komplicerat och rörigt att använda ett begrepp här hemma och ett annat internationellt. Det har väl något att göra med den självplågande ådra som Sverige gärna visa upp utåt. Att inte förhäva sig. Tagelskjortan är en del av folkdräkten. I och för sig kan det vara en taktik för fler reservat genom att framställa dagsläget så negativt som möjligt. Men det har i sig inte med saken att göra. Ambitionerna om att föra över produktiv skogsmark i reservat vilar rimligen på stabilare grund än en ordlek. Det handlar i stället om att tala samma språk, för enkelhetens och de konstruktiva resultatens skull. Så noterar vi att det nationella programmet för träbyggnad är klart. Förhoppningsvis blir det en historisk milstolpe på vägen mot träbyggandets revansch. LEDAREN VI SKOGSÄGARE 1/04 5

6 PROFILEN Det gäller att ligga steget före Högt upp i en av Stockholms hötorgs-skyskrapor träffar vi Marie S. Arwidson, ny VD för Skogsindustrierna. Hon vill göra skogsnäringen mer synlig. Konfrontation tycks inte vara hennes melodi, snarare handlar det om nätverk, samordning och egna initiativ. Av PÄR FORNLING Hon brinner av entusiasm och energi. Redan innan vi satt oss är samtalet inne på skogsnäringens betydelse och hur viktigt det är att få ut budskapet bland politiker och beslutsfattare. Förutsättningarna är goda. Marie S. Arwidson har en betydligt starkare plattform än sina företrädare för att nå ut. I samma veva som hon utnämndes till VD blev sågverken en del av Skogsindustrierna. Det där var en snöig dag på Blasieholmen för knappt ett år sedan, samma dag som Bruce Springsteen checkade ut från Grand Hotel några hundra meter därifrån. Fast det har kanske inte så mycket med saken att göra. Fram till dess hade i alla fall Skogsindustrierna varit en organisation för massa- och pappersindustrin, där självklart Södra med sina massaindustrier är en viktig del. Genom att sågverken fördes in under samma paraply kom man ännu närmare skogsägarföreningarna. Sedan dess har strukturarbetet fortsatt och trämekaniska organisationer man knappt visste fanns har gått i ihop och blivit en del av Skogindustrierna. Denna stora, något brokiga skara, leds alltså av Marie S. Arwidson. Till saken hör också att Skogsindustrierna dels är en arbetsgivarorganisation (som sköter avtalsförhandlingar och annat), dels en näringspolitisk organisation. Det sistnämnda är intressantast i det här sammanhanget. Hon kom hit från Bryssel, vilket märks. Det är något europeiskt, smått diplomatiskt, i hennes sätt att samtala och presentera sitt arbete. Egenskaper som kommer väl till pass för att lyckas få gehör i EU:s korridorer och som kommer att prägla arbetet här hemma. Hennes beskrivning av arbetet med returpapper är ett skolexempel på hur man framgångsrikt driver en fråga. Hur många anställda representerar Skogsindustrierna? Det finns personer direkt anställda i industri och skogsbruk. Vi företräder ett 60-tal massa- och papperstillverkare, 165 sågverk och flera anslutande förädlingsindustrier. Räknar vi med indirekta effekter står det så kallade skogsklustret för en tredjedel av alla investeringar i svensk industri, var fjärde anställd och en femtedel av landets export. Hur många arbetar inom själva organisationen? Räknar vi om det till heltidsanställningar handlar det om ett 45-tal personer. Vad är viktigaste uppgiften? Att öka medlemsföretagens konkurrenskraft. Hur ska det gå till? Det handlar förstås om väldigt många saker. Inte minst om att göra branschen synlig och få inflytande bland beslutsfattare, verka för att industrin ska vara en attraktiv arbetsgivare, undvika onödig och kostsam lagstiftning och pressa på för ökad konsumtion av trä och papper. Vad har du för förväntningar på den kommande skogsutredningen? Jag tycker att vi får positiva signaler och har en bra dialog med Ulrika Messing. Det är viktigt att se skogen som en resurs med stora utvecklingsmöjligheter. Finland har en politik som styr mot tydliga mål, kan det vara något för den svenska skogsutredningen? Ja, tillsammans med andra allierade vill vi gärna se ett nationellt skogsprogram i Sverige. Jag tror det skulle vara bra för att visa att vi är en av hörnpelarna i svensk ekonomi. På Ulrika Messings bord ligger redan träbyggnadsprogrammet Det hoppas vi mycket på. Ett par viktiga bitar är att öka arkitekternas kunskaper om trä och att ta fram goda exempel på träbyggande, som man nu gör i Växjö och på andra håll i landet. Bor du själv i trähus? Ja, sedan 1993 bor familjen i ett trähus i Sigtuna, där trivs vi jättebra! Det finns en del motsättningar inom skogsindustrin när det gäller bioenergin Vi måste ha förståelse för att det finns olika önskemål från olika företag. Här är en del att göra för att få en samsyn och presentera en analys. Men i det här sammanhanget vill jag lyfta fram en annan, näraliggande aspekt, som också berör diskussionerna om naturreservat. Det är lätt för utomstående att misstolka debatten om den får negativa övertoner. Vi får inte ge intryck av att skogen håller på att ta slut, för så är inte fallet. Den räcker för både bioenergi, papper och trämekaniska produkter om vi använder den klokt. 6 VI SKOGSÄGARE 1/04

7 En av många viktiga frågor att arbeta med är utbildning, Marie Arwidson ser gärna att företagen bjuder in ungdomarna och visar upp industrin. Hur kom du in i skogsbranschen? Efter handelshögskolan började jag arbeta på Industriförbundet och sedan Svenska pappers- och cellulosaföreningen i mitten av 70-talet. Det har varit en hel del miljöfrågor under åren, något jag har med mig hemifrån. Pappa var en av de första som arbetade med miljövårdsfrågor inom industrin, däribland skogsindustrin på IVL, Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning. Jag insåg då att han hade ett fantastiskt roligt arbete. Betyder skogen något för dig personligen? Jag tycker om skogspromenader och uppskattar tystnaden i skogen. Här har vi en fördel med de svenska skogarna, vilket man inser efter några år på kontinenten. VI SKOGSÄGARE 1/04 När gick flyttlasset till Bryssel? Redan under 80-talet arbetade jag med EU och 1998 blev jag VD på CEPI, som är den europeiska massa- och pappersindustrins organisation. Då var det dags att flytta ner på allvar. Vad sade resten av familjen om det? Vi har fyra vuxna barn i familjen, så de klarade sig själva i Sverige. De har alltid stöttat mig i mitt arbete. Det var alltså jag och min man Olle som flyttade. Vi hyrde ett hus ett par mil utanför Bryssel. Familjen betyder oerhört mycket för mig så det är trevligt att nu ha barnen på närmare håll. Hade du flyttat om barnen varit mindre? Det skulle vi säkert gjort. Det finns bra skolor i Bryssel och det ger i sig en nyttig erfarenhet att studera utomlands. Men många tvekar, det är inte helt lätt att få barnfamiljer att flytta ner. Det måste ha känts lite främmande från början? Nej, jag måste säga att hela Bryssel är väldigt välkomnande mot utlänningar. Där finns så många nationaliteter att ingen blir särbehandlad. Det är en trevlig stämning med flera kulturer som arbetar mot gemensamma lösningar. Man blir snabbt europé och arbetar för helheten. Det håller inte att försöka gynna Sverige eller något annat land. Då jag lämnade var vi 22 personer från 9 olika nationer på CEPI. Fortsättning sid 8 7

8 Annelund (E18, ö:a infarten), Enköping Alla erbjudanden gäller t om den 29/2-04 om inget annat anges. Moms tillkommer. Exp. avgift 35:-. 5% prisgaranti. Fraktfritt över 2000:-. Frakttillägg tillkommer på vissa skrymmande produkter. betyder att du hittar mer info på vår hemsida. Vi reserverar oss för eventuella pris-, text- och tryckfel i annonsen. Öppettider: Mån - Fre Välkommen! Tel: Fax: Web: Fri Marie S.Arwidson. NP- Faktura lev.månad 30 dagar netto Kredit (Aviavgift 25:-) upp till VS1/04 Månadserbjudande FEBRUARI Vedkapsåg/-transportör. Vedkapsåg rabatt Vedkapsåg Faxe. Stabil och kraftig. Startklar med motorskydd, och motorhandske. Elmotor: 4kW/1400 v/m. 400V. Ord.pris: 7350:- Nu: 6700:- Vedtransportör. Motorskydd, kabel och motorhandske. 400V. Längd 5 m, 100 mm band. Ord.pris: 4495:- Nu: 4095:- Längd 7,5 m, 100 mm band. Ord.pris: 5385:- Nu: 4985:- Längd 5 m, 200 mm band. Ord.pris: 7850:- Nu: 7450:- Läs mer om vedkapsågen och transportörerna på s i katalog nr 54. Dragvindan Vargen - till vindfällen. Monteras direkt på griplastarens hydraularm. Drar enkelt fram stockar som är svåra att nå. En vinsch (utan motor) där man utnyttjar hydraularmen som drivkälla. Består av en lintrumma och fjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning. Enkel att montera. 4995:- 400:- 400:- rabatt Transportör Vinschkrok. Frikopplar automatiskt stocken. 345:- Mer om dragvindan Vargen på s 214 i katalog nr 54. Helsvetsat mönster och svetsade kopplingshakar, bra markgrepp och utmärkt däckskydd. Skonsam mot däck och mark. kr Vajer: 20 m, Ø 6 mm. Dragkraft: 1,2 ton. Griper 14 mm skogskedja. Tvärkedjor: 14 mm. Sidokedjor: 12 mm. Ringar: 16 mm. Broddar: 14 mm. Broddlängd: 20 mm. Hjul- Piggkedja Styrkedja dimension bak pigg fram 24x8 750:- 1080:- 24x9 995:- 1095:- 24x :- 24x :- 1100:- 25x8 715:- 1080:- 25x :- 1085:- 25x :- 25x :- Hjuldimension Pris 18, :- 20, :- 22/ :- 23, :- 23, :- 23, : ,5 6800:- 500/45-22,5 7570:- 500/60-22,5 7595:- 500/60-26,5 7995:- 600/50-22,5 8100:- 600/55-26,5 9100:- 600/60-30, :- 600/ :- 700/45-22,5 8300:- 700/50-26,5 9300:- 700/ :- 700/ :- 750/ :- 800/45-26, :- Snökedjor till terränghjuling. En tätlänkad broddkedja med norsk pigg. Grovlek: 5,5 mm. Kopplad i vartannat led med 65 mm mellan varje slitlänk. Pris/par. Fortsättning: Det gäller att ligga Bör EU ha en skogspolitik? Vi vill inte ha någon detaljstyrning som inom jordbruket, men det kan vara fördelar att ha ett ramverk för skogliga frågor med en sorts samlande enhet, som vet vad som händer i de olika direktoraten. I dag hanteras skogen på många olika avdelningar. Industri-, jordbruks-, miljö-, forsknings, konsument samt transportdirektoratet kan alla arbeta med skogsindustrifrågor. Det låter krångligt! Ja, dessutom har vi EU-parlamentet med 627 ledamöter att hålla reda på. Men de har väl mest ett symbolvärde? Nej, inte alls. Parlamentet har fått allt större betydelse och kan inte minst stoppa förslag från kommissionen. Här vill jag framhålla de svenska parlamentarikerna som gjort mycket för att öka förståelsen för skogsnäringen inom EU. Bör man slå ihop de skogliga intresseorganisationerna i Bryssel, precis som gjorts i Sverige? Det är inte så lätt. Vi har skogsägarrörelsen och trävaruindustrin, Cei-Bois, vilka alla har sina roller. Men vi har ett väldigt fint samarbete inom något som kallas FBI Det är dock inte riktigt så spännande som förkortningen antyder. Bakom bokstavskombinationen finns Forest-Based and releated Industries. FBI är kopplat till industri-direktoratet och fungerar mycket bra. Här får komissionen ett helhetsgrepp över näringen. Nätverk och samarbete tycks vara din melodi Det stämmer, på så sätt har du lättare att få något uträttat. Kom också ihåg att myndigheterna har begränsat med tid. Då jag kom ner var frågan om förpackningar aktuell, vi var åtta organisationer från skogsindustrin som uppvaktade samma tjänstemän på olika sätt. Alla papper hamnade i papperskorgen. Det var först när vi gick samman som man lyssnade. EU växer snart med nya medlemmar, är det bra? Jag är övertygad om att fördelarna överväger. Det blir bra för skogsnäringen och bra för helheten. Finns det några orosmoln? Naturligtvis. Ett sådant är statsstöden som delvis hänger ihop med utvidgningen. Det har varit en fullständigt orimlig situation med subventioner till industriinvesteringar. Från och med i år begränsas i alla fall stödnivåerna, något vi arbetat länge för. Berätta om något fråga ni drivit med framgång? Vi insåg tidigt att användningen av returfibrer är viktigt och det fanns en koppling till producentansvar. På eget initiativ satte vår orgnisation CEPI som mål att pappersindustrin ska nå 56 procents återvinning av pappersprodukter år Det resulterade i en överenskommelse som kommissionen har uttryckt stort stöd för och vi rapporterar regelbundet resultaten dit. Det tog flera år innan alla 15 medlemsländerna ställt sig bakom initiativet och flera inom vår organisation undrade varför vi skulle göra något innan det börjar brinna. Men det är på det här sättet man måste arbeta, att göra egna analyser och handla innan det kommer tvingande lagstiftning. Annars skulle det kanske kommit regler för varje enskilt pappersbruk, vilket hade varit svårt att hantera. Tiden är ute när man bara reagerar på olika åtgärder och färdiga förslag. Det gäller att ligga steget före! 8 VI SKOGSÄGARE 1/04

9 Från älgjakt till skogsutredning Den svenska skogspolitiken kommer att utredas igen. Några större förändringar är inte att vänta, grunden ligger fast, men det kan självklart bli tillägg och förändringar. Vi har frågat skogsminister Ulrika Messing om vad som är på gång. Blir det en stor utredning, liknande SUS 2001, och när blir den klar? Formerna har vi inte tagit ställning till, men det ska vara en oberoende utvärdering. Den ska alltså inte (som SUS) göras av Skogsvårdsorganisationen. Utvärderingen måste också kunna ta till sig resultatet av miljömålspropositionen som läggs våren Därför kan inte avrapportering bli aktuell förrän tidigast efter sommaren Är röjningsplikt ett bra medel? Både skogsbolagen och privatskogsbruket har tydligt uttalat att man avser ta itu med eftersatta röjningar och jag tycker att man ser en ökad aktivitet från skogsägareföreningar. Jag vill därför ge skogsägarna själva lite mera tid att visa att man menar allvar med detta och vill därför inte vidta några åtgärder just nu. Det tycks råda delade meningar om skogsägarnas frivilliga avsättningar. Ska de räknas in i miljömålet på ytterligare hektar skyddad skog? Vår bedömning är att miljömålet i princip är uppnått när det gäller frivilliga avsättningar. Men vi vill gärna följa upp kvalitén i de frivilliga avsättningarna Ulrika Messing. ytterligare. Det uppdraget har Skogsvårdsorganisationen. Du har uttalat dig positivt om naturvårdsavtal och sagt att markägaren bör kunna få ersättning för skötsel. Hur går det? Naturvårdsavtalen kommer, tillsammans med andra delar av miljökvalitetsmålet Levande skogar, att behandlas i miljömålspropositionen. Som regelverket kring naturvårdsavtalen ser ut nu kan bara ersättning betalas ut som engångsersättning, och då är det svårt att lägga in skötsel i ersättningen för ett 50-årigt avtal. Fortsättning sid 10 SKOGSPOLITIK Vill du att det ska växa så det knakar på banken också? Har du avverkat skog, utnyttja möjligheten att använda Skogskonto. Då får du hela 10 år att planera för användningen av pengarna. Du kan välja mellan rörlig ränta eller fast ränta under 1 år. Behöver du investera i gården eller i maskiner? Eller sätta av pengar i pensionssparande? Skogskonto ger dig också rejäla skattefördelar; du kan dela upp skatten under hela 10-årsperioden och därigenom minska den totala skatten. Välkommen in och prata med oss om Skogskonto. VI SKOGSÄGARE 1/04 9

10 SKOGSPOLITIK Fortsättning: Från älgjakt Rådgivning sägs vara viktig, men Skogsstyrelsen får mindre pengar till rådgivning. Hur går det ihop? Det statsfinansiella läget har inte medgivit att ersätta de EU-medel som nu faller bort, men vi hoppas kunna återinföra viss EU-finansiering för att stärka rådgivningen. Finsk skogspolitik är styrd mot mål om allt från avverkningar till export. Är det något för Sverige? Vår skogspolitik avreglerades i och med 1993 års skogspolitiska beslut och jag upplever att skogsnäringen är mycket nöjd med det. Jag ser därför ingen anledning att ha nationella mål för produktion och liknande. Däremot målstyr regering och riksdag naturvården genom miljömålen. Bör EU ha en skogspolitik? Denna fråga har inget enkelt svar. Jag anser att man i EU-arbetet så långt som möjligt ska arbeta i enlighet med subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att beslut ska fattas på den nivå där det är mest lämpligt, och förhållandena i skogen är så olika inom EU att skogspolitiken sannolikt även fortsättningsvis lämpar sig bäst för nationella beslut. Däremot har EU redan gemensam miljöpolitik, som påverkar skogen, gemensam handelspolitik, som påverkar skogen och liknande. Under våren kommer EU:s skogsstrategi att ses över och då kommer med säkerhet frågor om vad som ska beslutas gemensamt respektive av varje medlemsland för sig att diskuteras. Jag vill gärna att man diskuterar sakfråga för sakfråga, var besluten hör hemma. Vi vet att många medlemsländer skulle vilja se ökade möjligheter att via EU-budgeten betala direktstöd till skogsproduktion och det är något som vi är starkt kritiska till. Vårt skogsbruk är ju lönsamt! Bör vi som Finland ha stöd till skogsbruket? Direktstöden togs bort i samband med avregleringen. Det är bra. Konkurrenssnedvridande stöd ska undvikas. I min dialog med skogsnäringen har jag uppfattat det som att alla är ense om denna bedömning. Däremot så vill jag att sådana medel ska kunna användas för rådgivning, utbildning och naturvård, vilket är ändamål där vi anser att staten har ett ansvar gentemot näringen. Berätta något mer om din älgjakt. Jag började läsa teorin som riksdagsledamot men avbröt det då jag blev statsråd. Sedan har tanken funnits kvar i mitt huvud att någon gång bli klar med min examen. Och nu är jag det. Jag är gift med en jägare och nu jagar jag med min morfars bror utanför Hällefors. Jakten erbjuder både fysisk ansträngning, vila och spänning. Det gillar jag. Lägg platt- Tillväxt och lönsamhet. Det är ett par nyckelord som Christer Segerstéen, tycker ska prägla en kommande skogsutredningen. Grunden i skogspolitiken är frihet under ansvar och två jämtällda mål. Här känner jag att vi är överens med regeringen. Resulterar det bara i ett allmänt omtag av de frågorna är det onödigt med en ny utredning, säger Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna. SKOGSPLANTSKOLAN FÖR ER I NORRLAND! Vi har passande plantsortiment för kust och kärva inlandsklimat till konkurrenskraftiga priser. Täckrotsplantor Starpott Christer Segerstéen månar om att ta vara på skogsens möjligheter. Det handlar om att nyttja varje hektar på bästa sätt. Allt från bra plantmaterial till att vårda enstaka grupper av lönsamma träd. Tel Fax VI SKOGSÄGARE 1/04

11 form för ökad tillväxt Han vill i stället koppla ihop utredningen med statsministerns tal om tillväxt. Här är skogen en möjlighet. Vi har haft ett årtionde då miljöfrågorna dominerat debatten. Nu är det viktigt att ha en helhetsbild där miljön självklart är en del, men det handlar också om produktion. Allt hänger ihop, en förutsättning för naturvård är ett lönsamt skogsbruk. Sänk dieselskatten Han räknar upp ett antal konkreta punkter som bäddar för tillväxt: Staten måste satsa mer på forskning, i dag finns det en tendens att minska på anslagen och lägga mer ansvar på näringen. Ge skogsvårdsorganisationen resurser och uppdrag att prioritera den produktionsinriktade rådgivningen. Se till att utredningen om ökad träbyggande resulterar i konkreta åtgärder, inte minst bör stat och kommuner visa vägen med profilbyggen i trä. Sänk dieselskatten för arbetsmaskiner i skogsbruket till samma nivå som i konkurrentländerna. Ta bort orosmolnen om äganderätten som följer i spåren av miljöbalken. Nora-fallet är ett exempel som öppnar för att godtyckliga avgifter drabbar skogsbruket. Förbättra vägar, telekommunikation och annan infrastruktur som ger livskraft åt landsbygden. Det är några exempel, men det viktiga är andemeningen i arbetet, att utredningen blir en plattform för att utveckla skogsnäringen. Reservat stor fråga En av de stora frågorna är förstås reservat och andra skydd. Totalt handlar det om hektar som, enligt riksdagen, på något sätt ska tas ur produktion. Dels har vi skogsägarnas frivilliga åtaganden på hektar, vilket vi klarar. Här finns anledning att poängtera att de ska vara just frivilliga, vilket ifrågasätts från en del håll. Dels har vi de hektar som staten planerar att lösa in i olika former, här har jag mina tvivel. Det är uppenbart att man inte hinner med allt till år 2010, vilket var ursprungsplanen, och det finns anledning att skynda långsamt. Det behövs en ordentlig analys av samhällskonsekvenserna. En första justering kan vara att återgå till miljövårdskommitténs förslag på totalt hektar skyddad mark. Frågan om nyckelbiotoper väntar på sin lösning. Enligt Skogsstyrelsens bedömning och definition finns det runt hektar vilket är mer än tre gånger mer än de första beräkningarna. Samråd med markägare Det är nu skogsvårdsorganisationens ansvar att i samråd med varje markägare gå igenom inventeringarna och ge besked om vad som gäller. En del faller inom det frivilliga skyddet, andra större områden måste samhället ersätta, andra delar bör avföras som nyckelbiotoper och brukas med förstärkt generell hänsyn. Men det viktiga nu är vad vi gör på den andra arealen som ska brukas för allas vårt välstånd. Här har både enskilda skogsägare och samhället ett ansvar att lyfta produktionen, säger Christer Segerstéen. VI SKOGSÄGARE 1/04 11

12

13

14 Leif Fors växlar mellan fabriken i Tallin och traktorhytten på gården.

15 En ganska typisk gård på den estniska landsbygden. En av de äldsta byggnaderna på Leifs gård. Här renoveras huset till gårdens rättare, som blir en av tiotalet anställda. Ett slitet kommunkontor, men bredvid ligger en helt ny skola. Man satsar på de unga. Svensk entreprenör i nybyggarland i öst I Estlands skogar förverkligar Leif Fors en dröm. Han växte upp i en svensk statarlänga men håller nu på att bygga upp ett eget gods vid sidan av en snabbt växande tillverkning av skogsmaskiner. Av PÄR FORNLING Det eviga regnet som piskar in från Rigabukten övergår i tung snö. Utanför bilfönstret råder ett kompakt mörker under mil efter mil längs den lilla slingrande landsvägen. Ett och annat tänt ljus kan anas i byarna med outtalbara namn, men det känns mycket länge sedan det senast glimmade till. Till slut sitter vi i alla fall i stugvärmen med en sprakande brasa och en stor björnfäll på väggen. Leif serverar rådjursstek, fyller på glasen och berättar om en helt annan resa. Den började när han var 14 år och gick till sjöss. Det var styckegodstrafik och lastrummen stuvades omsorgsfullt med allt från sockerbitar, oljor och kardanaxlar till motorcyklar och tandborstar. Så kom containertrafiken och förändrade allt. Det blev inte lika roligt längre och 1970 mönstrade Leif av som 20-årig båtsman. Han började som byggnadsarbetare och slutade tio år senare som byggmästare med ett 70-tal personer anställda mitt i byggkrisens Sverige med konkursen som lurade runt hörnet. Från bygge var det nära till entreprenadverksamhet och handel med begagnade tunga maskiner. Erfarenheterna från åren till sjöss öppnade upp för affärer runt om i världen. Som turist råkade han komma till Estland och var där på självständighetsdagen Frigörelsen från Sovjetunionen var en dramatisk tid och en glädje för många. Samtidigt såg jag en misär och ett elände som inte går att beskriva. Då vi seglade in i hamnen låg fartygen huller om buller. Gatorna saknade belysning och hotellen värme. Folk köade utanför butiker som inte hade något att sälja och maffian roffade åt sig. Trots att det bara är ett drygt årtionde sedan verkar historien som från en helt annan tid. I dag är de tre baltiska huvudstäderna som vilka västeuropeiska städer som helst. Spåren av det gamla syns mer på landsbygden, men utvecklingen har gått snabbt. En utveckling Leif Fors själv är delaktig i. Jag beslöt att starta en mekanisk verkstad. Eftersom landet plundrades var det inte så Fortsättning sid 16 VI SKOGSÄGARE 1/04 15

16 Dagens arbete i skogen planeras, som vanligt handlar det om röjning. I Estland finns enorma arealer oröjd ungskog. Färgerna visar hur egendomen växer. Fortsättning: Svensk lätt att få tag i material, vi fick ta vad som fanns, berättar han. Det blev rundjärn som smiddes till tals ljusstakar som exporterades runt om i Europa. Då läget stabiliserade sig började Fors MW, som företaget heter, att bygga huggarvagnar levererades den första vagnen och året efter såldes den under det egna varumärket Farma. Den har följts av växlarvagnar och traktorprocessorn Niab, som man köpte härom året. Vi lyckades pressa produktionskostnaden, sänka priset och få upp volymen, vilket är vår affärsidé, säger Leif Fors. Lönekostnaden gör förstås sitt till. En fabriksarbetare tjänar runt eek* (estniska kronor) i månaden och en tjänstemän eek, vilket är något högre än genomsnittet för branschen. Å andra sidan är skatter och framför allt boendekostnader mycket lägre, vilket inte gör en jämförelse helt lätt. Främsta styrkan är duktig personal och effektiv produktion, betonar Leif Fors. Omsättningen per anställd är 1,4 miljoner eek, vilket är högt med tanke på att vi tillverkar 85 procent av produkterna helt själva. Ett Gotland i Estland Fabriken med 100 anställda ligger en bit utanför Tallin, men varje veckoslut reser han söderut, till den där halvön i norra Rigabukten. Landskapet påminner lite om Gotland och på sommaren blommar ängen ner mot havet, berättar Leif Fors. För dagen blommar bara iskristaller som glimmar i ett svagt gryningsljus. Om något år ska här stå en ny mangårdsbyggnad och den gamla bebyggelsen kompletteras med ekonomibyggnader för spannmålsodling. Dagens boningshus i korsvirke, som rustats med varlig hand, är från mitten av talet. Stampade jordgolv har ersatts med klinkers i köket och farstun, där det hänger två kartor med skiften som fylls med färg i takt med att egendomen växer. Hittills är det 37 gårdar som lagts ihop till hektar. Fortfarande finns många vita fläckar att fylla igen, målet är att få runt hektar i ett skifte. I början av förra seklet fanns här små gårdar och torp, sida vid sida med ett antal stora gods med tyska ägare. Då de ryska trupperna närmade sig under andra världskriget kallade Hitler hem sina undersåtar. Godsen övergavs, ryssarna marscherade in och de flesta egendomarna kom att tvångsförvaltas av kolchoserna. Resterna av dessa jättelika industrijordbruk syns lite överallt. En del har fått ny användning medan andra står och förfaller. Det var naturligtvis en smärtsam process och en bondebefolkning låter sig inte kuvas så lätt. Legenderna berättar om bönder som drog till skogs och bjöd ryssarna motstånd långt in på 1960-talet. Efter landets frigörelse återgick skogen och jorden till de gamla ägarna som hade sparat lagfarterna, resten privatiserades genom kommunernas försorg. De gamla tyska godsen utgör i dag kärnan i den statsägda skogen. Billigare i början När gryningsljuset tilltar lämnar vi kartan och historien för att se på dagens verklighet. Den första gården jag köpte kostade eek per hektar som i snitt innehöll 190 kubikmeter. I dag ligger nog medelpriset mellan , men det beror förstås på hur skogen ser ut. Oftast är det skogsägare som kommer till mig och vill sälja skogen, medan de styckar av boningshuset, berättar Leif. Gårdarna längs vägen ser slitna ut med sitt grånade trä och måste påminna om Sverige innan rödfärgen gjorde sitt genombrott. Utvecklingen har gått fantastiskt fort efter frigörelsen och nästa år går vi med i EU, men det dröjer nog tio år innan lönenivåer och annat är helt på samma nivå som i andra länder. Tätorterna är redan långt framme, men landsbygden släpar efter. En hyfsad skogsarbetarlön ligger runt eek. Flera här jobbar åt det stora statliga skogsbolaget, som äger hälften av Estlands skogar. Svårare att köpa Några fastighetsaffärer har frusit inne efter regeringsskiftet, som delvis blev en återgång till det gamla. På så sätt har en del små skiften mitt inne bland mina tillförts statsskogen. På sikt tror jag man inser att det är dumt och koncentrerar sig kring de stora sammanhängande statliga skogarna, men i dagsläget är det tvärstopp. På vägen mot byn Varbla passerar vi ett litet gårdssågverk som huserar i en av de där jättelika, betonggrå, kolchosbyggnaderna. En bit bort ligger ett större lokalt sågverk som startade för några år sedan. Man är duktig på att förädla och sågar ända ner till sju centimeter i toppdiameter. Estland har nu brist på sågtimmer och importerar från Ryssland. En del fin snickeribjörk säljs till Sverige och så förstås massaveden från alla gallringarna, med priser som närmar sig de svenska, speciellt då det gäller björken. 16 VI SKOGSÄGARE 1/04

17 Jakten är en viktig del av livet på landet. Älg och rådjursstammen håller på att explodera precis som i Sverige för några år sedan, vilket börjar märkas på skogsskadorna. Längs en vägsträcka på någon mil kunde Leif räkna in 23 rådjur! Ett mer exotiskt möte var den björn som överraskande dök upp framför grävmaskinen. På gården hårdtestas utrustningen som tillverkas i fabriken. Ett allt mer lönande sortiment är bränsleved som ofta går till Tyskland eller Norge. För några år sedan var priset 60 eek vid väg, nu är det uppåt 150 och efterfrågan ökar, säger Leif och berättar om en lockande förfrågan om att leverera färdig bränsleved i säckar till Norge. Inga snabba klipp Nyligen köpte Jagudi Metz, som hans skogsbolag heter, ett 44 hektar stort kalhygge för eek per hektar, vilket skövlats av de skojare som framför allt opererade i turbulensen efter frigörelsen. Då hände det att man stal stående skog, men nu är polisen effektivare och kontrollen hårdare. En säljare av virke måste kunna visa ursprunget i flera led bakåt, berättar Leif Fors och konstaterar att man inte ska komma till Baltikum för att göra några snabba klipp i skogen. Det här är en långsiktig verksamhet som kräver mycket arbete. Nu handlar det om att bygga upp skogarna. I stort sett slutavverkar vi ingenting utan arbetar med ett gigantiskt gallringssbehov bygger vägar, dikar och planterar. Efter några kilometer längs skogsvägen hörs surret av motorsågar. Valmet-traktorn med Niab-processorn står parkerad i vägkanten, liksom huggarvagnen. Jag har tre skogsarbetare anställda och hänger själv på arbetslaget så ofta tillfälle ges. Det är roligt att få arbeta och skapa med händerna, säger Leif och berättar om filosofin med skogsskötseln. Det handlar om sunt förnuft. Du tittar på skogen och funderar på hur du skulle vilja se den i framtiden. Idealet är på sätt och vis min barndoms blandskogar. Jag satsar mycket på gran under björkskärm, men vi planterar också en hel del gran i askbestånd, ofta redan i gallringsskogen. Det innebär att en del skadas vid kommande avverkning, men samtidigt blir det ett kontinuerligt skogsbruk. Åker igen Bortom skogsskiftet ligger ett jättelikt fält som ska plöjas till våren, efter att ha legat i träda under 15 år. I vad grad EU påverkar jordbruket har vi inte direkt räknat på, min tanke är att bygga upp en stabil verksamhet som klarar sig på marknadens villkor, säger Leif och tillägger efter en stunds funderande: Vad vore livet utan projekt och tänk att vara så lyckligt lottad att man får se drömmarna förverkligas. Jag gillar verkligen att få åka hem till gården och arbeta med det här. Det råder ingen tvekan om var hemma är. Någon längtan att flytta till Sverige har jag inte, jag känner tillhörighet och ett hundraprocentigt ansvar för den här bygden. * En eek är ungefär värd 60 öre. VI SKOGSÄGARE 1/04

18

19

20 ? FRÅGA EXPERTEN Med tanke på att det drar ihop sig till deklarationen har vi lämnat extra stort utrymme för frågor i anslutning till det. Våra experter reder ut begreppen Johan Ekselius bevakar infrastrukturfrågor som vägar och kraftledningar åt LRF. Jag är helt beroende av mobiltelefoni med gamla NMT, som tydligen är hotat. Vad händer? SVAR: Tro t den som vill, men just nu ser det ut som att mobiltäckningen på landsbygden kommer att bli bättre framöver. Post- och telestyrelsen har fått in intresseanmälan från 13 olika företag som alla vill modernisera och bygga ut det gamla NMT 450-nätet. LRF och skogsnäringen genomförde i juni en hearing med infrastrukturminister Ulrika Messing och Nils Gunnar Billinger på Post- och telestyrelsen, och påtalande att det är oerhört viktigt med ett modernt mobilnät på landsbygden. Nu ser vi de första resultaten av det arbetet. Under våren drar det ihop sig till en skönhetstävling, vilket på detta område betyder att den eller de (det kanske blir mer än en) som vinner kan erbjuda det bästa mobilnätet. Exakt vad det betyder får vi alltså vänta med och se, men LRF har träffat två av de företag som lämnat intresseanmälan (Nordisk Mobiltelefon AB och NMT Intressenter AB) och det verkar finnas mycket intressanta lösningar. Post- och telestyrelsen kommer att meddela resultatet i november Så kanske är ett mobilnät på 450MHz-nätet i drift under år Johan Ekselius, Finns det några bidrag för att odla energiskog? SVAR: Energiskog som odlas på den så kallade basarealen får samma årliga arealersättning som spannmål och oljeväxter. När den nya jordbrukspolitiken genomförs (preliminärt från 2005) så utgår en särskild ersättning för energigrödor kallad kolsänkebonus. Energiskog (Salix) hör till de grödor som får denna extra ersättning som preliminärt uppgår till 45 euro per hektar. Vid plantering av Salix under 2004 erhålles ett anläggningsstöd på kr per hektar. LRF har begärt att anläggningsstödet skall förlängas till åtminstone 2005 och Stödet täcker cirka 50 procent av kostnaden för att anlägga Salix inklusive markförberedelser. Erik Herland, LRF, Jag har köpt en gård med ängar som håller på att växa igen. Nu funderar vi på att skaffa får för att hålla dem öppna. Var kan jag lära mer om fårskötsel? SVAR: För att lära sig mer om fårskötsel kan man skaffa boken Får av Erik Sjödin. Den finns att köpa i bokhandeln och kan också beställas från oss på Svenska Fåravelsförbundet. Går man med i Svenska Fåravelsförbundet blir man automatiskt ansluten till en lokalförening. Lokalföreningarna anordnar regelbundet kurser för nya fårägare samt även mer avancerade kurser i t ex avel. Man får även tidningen Fårskötsel som kommer ut med 8 nummer per år. Har man frågor om får och fårskötsel kan man också kontakta kansliet direkt och få tips samt få kontakt med erfarna fårägare som kan fungera som en mentor. Stina Stabo, husdjursagronom på Svenska Fåravelsförbundet, , Jag tänker ta itu med ett dåligt samvete och rensa gamla diken. I samband med det finns anledning att dika ut ett par nära angränsande områden, behövs det något speciellt tillstånd? SVAR: Det är mycket klokt att underhålla befintliga diken, och för det krävs inga tillstånd. Däremot får man inte utan tillstånd fördjupa befintliga diken under tidigare dikesbotten. Då blir det fråga om markavvattning. Om man eftersätter underhållet av befintliga diken under så lång tid att funktionen försvunnit kan också en upprensning komma att betraktas som markavvattning. Skyddsdikning innebär att man tar upp tillfälliga diken i samband med slutavverkning. De fyller en funktion under föryngringsfasen, men får sedan växa igen. Skyddsdikning skall anmälas till Skogsvårdsstyrelsen i samband med hyggesanmälan. Att ta upp nya permanenta diken eller fördjupa befintliga diken kallas för markavvattning. Det kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Det är mycket svårt att få tillstånd till markavvattning i södra Sverige och man får i allmänhet avslag även i norra Sverige. Du måste absolut söka tillstånd innan du dikar de nära angränsande områdena. Ingemar Bertilsson, Jag har ett svampställe nära huset, som jag inte är ensam om längre. Var går egentligen gränsen för allemansrätten? SVAR: Att svampplockning inryms i allemansrätten är helt klart. Det är också klart att det kring varje bostadshus finns en hemfridszon (tomt) inom vilken allemansrätten inte gäller. Finns staket eller häck är det oftast uppenbart hur stor omfattning tomten har men saknas en tydlig avgränsning måste saken bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Då träd, buskar och terrängformationer hindrar insyn mot ett bostadshus kan det vara tillåtet att passera ganska nära huset men även i dessa fall är det rimligt att hävda att tomten sträcker sig meter från huset såvida det inte är fråga om väg som brukar användas av grannar och andra. Är det fri insyn gäller längre 20 VI SKOGSÄGARE 1/04

21 Ingemar Bertilsson arbetar med skötselfrågor på Mellanskog. Hillevi Wiss-Kullebjörk är lärare och arbetar deltid åt LRF Norrbotten med opinionsbildning om skog. Tomas Karlsson, skogsägare och rådgivare på LRF Konsult. Stina Sabo arbetar på svenska fåravelsförbundet. Erik Herland. lantbrukarnas riksförbund, är håller bland annat i frågor om etanol och energiskog. Tom Teljer arbetar med skogsanknutna frågor på LRF, däribland allemansrätten. avstånd men normalt inte mer än meter. Det kan tilläggas att även ekonomibyggnader omges av en hemfridszon där allemansrätten inte gäller. Tom Teljer, Hela frysen är full med älgkött. Nu börjar familjen bli trött på stek och vanlig gryta. Har ni något roligare recept? SVAR: Här är ett förslag. Gör först en marinad bestående av: 1 dl olja 1 dl apelsinjuice ketchup 1 msk rödvinsvinäger 1 msk soya 2 3 msk grillkrydda Skär köttet i fina stavar och låt det marineras i minst 12 timmar. Tillagning: Marinad och kött i wokpanna När halva vätskan kokat in lägg i 8-10 klyftade mandelpotatisar och 4 klyftade scharlottenlökar. När potatisen är nästan klar lägg i en halv påse Thailändska wokgrönsaker eller något liknande. Låt det puttra tills potatisen är färdig. Det här receptet är anpassat för ungefär 300 gram älgkött. Marinaden passar även till grillningssäsongen. Smaklig spis! Hillevi Wiss-Kullebjörk, I år har jag gjort en stor avverkning och fått relativt stora inkomster. Hur undviker jag att beskatta allt på en gång? SVAR: Det finns ganska många möjligheter till resultatreglering. Det vanligaste är skogskonto. Kom då ihåg att förhandla med banken om bra ränta, även för tidigare års skogskonton. Det är fullt möjligt att byta bank efter insättningen. VI SKOGSÄGARE 1/04 Efter en avverkning kan det också vara motiverat att göra avsättning i deklarationen för framtida återbeskogningskostnader. Man gör en uppskattning av återbeskogningskostnaden och allt eftersom hygget är föryngrat så återför man reserveringen. Andra sätt att resultatreglera är att använda expansionsfond och periodiseringsfond. Då skall man dock vara medveten om att dessa medel kommer att beskattas till marginalskatt när de återförs, om det inte finns ett underskott att kvitta mot. Tomas Karlsson, Jag inser att jag nog betalat för mycket skatt tidigare år, med tanke på att en del av skogsinkomsterna borde beskattats som kapitalinkomst via räntefördelning. Kan man rätta till det i efterhand? SVAR: Ja, det går att begära omprövning av sin deklaration fem år tillbaka i tiden och där kan många sköna kronor sparas in för den som inte varit riktigt på alerten tidigare och det är ganska många. Jag kommer alltför ofta i kontakt med skogsägare som aldrig har upprättat en N6-blankett eller kanske gjort grova fel. N6-blanketten är en slags skattemässig balansräkning där man räknar fram hur stort det egna kapitalet är i verksamheten. Den bestämmer i sin tur hur mycket av inkomsterna man kan beskatta i inkomstslaget kapital till 30 procent skatt och därmed undvika dyr marginalskatt som för många uppgår till 65 procent. Att tänka på är också att i de förtryckta uppgifterna från skattemyndigheten redovisas alla banktillgodohavanden i inkomstslaget kapital, medan det kanske är så att vissa delar hör till näringsverksamheten och skall redovisas på blankett N6, vilket också kan få betydelse för förmögenhetsbeskattningen. Ränteinkomster hänförliga till medel i näringen redovisas på N1. Tomas Karlsson Jag har ett avtal om en mobiltelefonmast på min mark, vilket är en ganska bra ekonomisk uppgörelse. Hur redovisar jag inkomsterna i deklarationen? SVAR: Oftast betalas ett årligt arrende för sådana markarrenden. Inkomsten tas upp på vanligt sätt i näringsverksamhet. Observera att det i normalfallet inte är någon moms på dylika arrendeinkomster, till skillnad från exempelvis jordbruksarrenden. Vid engångsersättning för fleråriga markupplåtelser, det kan vara mobiltelefonmaster eller kanske naturvårdsavtal, ska inkomsten fortfarande beskattas i näringsverksamhet. Det finns möjlighet att fördela beloppet över de år som avtalet gäller. Detta enligt en jämförlig tolkning av ett rättsfall som gäller vindkraftverk. Tomas Karlsson Ännu fler experttips hittar du på? sidan 22 FRÅGA VÅRA EXPERTER Har du egna frågor går det bra att mejla eller skriva direkt till tidningen. Adress: Vi Skogsägare Stålbrandsgatan Malmö Mejladress: 21

22 ?FRÅGA EXPERTEN Ännu fler experttips finns på sidorna En del av min mark är på väg att bli naturreservat. Hur kommer ersättningen att beskattas? SVAR: Grundregeln är att den beskattas som vid en ordinär fastighetsförsäljning, vilket innebär 30 procent skatt på 90 procent av kapitalvinsten när det gäller en näringsfastighet. Problemet är att det nästan alltid är frågan om en delavyttring av en fastighet och då är det väldigt krångligt att räkna ut ingångsvärdet. De flesta markägare behöver hjälp för att reda ut kapitalvinstberäkningen vid en sån delavyttring. För den som har intresse av att göra ett ersättningsköp för pengarna man fått kan man yrka avsättning till ersättningsfond i deklarationen. Det innebär att man får göra avsättning för den skattepliktiga vinsten och medgivna värdeminskningsavdrag. Sedan har man tre år på sig att köpa en annan fastighet för pengarna. Om man inte använder pengarna för fastighetsköp inom tre år, eller sex år om särskilda skäl finns, återförs dock reserveringen med en uppräkning om 30 procent. Det gäller alltså att man verkligen har för avsikt att köpa en annan fastighet. Tomas Karlsson Min skogsgård ligger några mil bort i en annan kommun, vilket innebär ganska mycket resande. Får jag dra av bilkostnaderna i deklarationen? SVAR: Ja visst, principen är att man får göra avdrag för alla kostnader man haft för inkomstens förvärvande, som det heter. Frånsett det uppenbara i form av investeringar i motorsåg, röjsåg och annat gäller det tillsynsresor, arbetskläder, nödvändiga telefonkostnader och liknande som man kanske inte tänker på är avdragsgillt. Det gäller också relevanta studieresor och fortbildningskurser. När det gäller resor till och från arbetsplatsen är det samma principer som i inkomst av tjänst. Kostnaden beräknas till 16 kronor per mil och de kostnader som överstiger kronor, vilket gäller de sammanlagda kostnaderna i tjänst och näringsverksamhet, är avdragsgilla. Kostnaden för resande i själva utövandet av näringsverksamheten, exempelvis bilkörning inom skogsfastigheten, är dock avdragsgill från första kronan. Alla kostnader ska kunna styrkas och då det gäller resorna ska man föra en körjournal. Tomas Karlsson Hur går jag tillväga när jag vill byta bank för mina skogskonton? SVAR: Lämpligen går man först till den bank dit man vill flytta sitt eller sina skogskonton och får hjälp där. Där uppger man vilket ursprungligt beskattningsår skogskontot/skogskontona avser, vilken förvärvskälla det gäller och från vilken bank förflyttningen skall göras. Man får bara ha ett skogskonto per beskattningsår och av det följer att man måste flytta hela beloppet. Det man inte får göra är att tömma skogskontot rätt upp och ner och sedan traska iväg till den nya banken med pengarna utan att det görs klart hos den gamla banken att det handlar om en förflyttning. I så fall går det iväg kontrolluppgifter till skattemyndigheten om att ett ordinärt uttag gjorts och beloppet faller ut till beskattning. Tomas Karlsson 22 VI SKOGSÄGARE 1/04

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

För publiken i Skara, 18 maj 2015

För publiken i Skara, 18 maj 2015 För publiken i Skara, 18 maj 2015 Lönsamhet - vad krävs av dig Ta kontroll över ekonomin Vinnare vs förlorare Förbättra din bankrelation Generationsskifte Skattesänkningsråd Nya skatteregler Gröna tidningarna

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015 Förslag till förbättring av Andelstorget. Vid föreningsstämmorna 2013 och 2014 motionerades om förmedling av andelar i föreningen. 2013 års motion bifölls vilket hittills resulterat i att en kolumn med

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige www.avesta.se/traskog Avestasamtalen: Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige Trä- och skogsindustrin är hörnstenar för svensk export. Tillväxten är hög och landets växande skogar är viktiga kuggar

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 Institutionen för skog och träteknik Hållbart familjeskogsbruk, del B 16 30 hp Grundkurs 1TS031 (kvartsfart) Kursansvarig: Nils Fagerberg 2009-12-11 SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 På Skog och trä är vi måna

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

UHPOI samarbete med. Möt din inköpscoach. Inköp på dina villkor. Allt fler av Privattandläkarnas medlemmar ansluter sig

UHPOI samarbete med. Möt din inköpscoach. Inköp på dina villkor. Allt fler av Privattandläkarnas medlemmar ansluter sig UHPOI samarbete med Privattandläkarna Inköp på dina villkor Möt din inköpscoach Tomas hjälper dig att handla rätt Allt fler av Privattandläkarnas medlemmar ansluter sig Magnus Isberg på Privattandläkarna

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Skogen det. Skogsvetaren Tomas

Skogen det. Skogsvetaren Tomas INVESTERINGAR AV KARL-ERIC MAGNUSSON Skogen det Skog har de senaste 50 åren varit en lysande investering med lägre risk än aktier. Här berättar vi allt du behöver veta för att gräva guld i skogen. Skogsvetaren

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige Företagspresentation ThyssenKrupp Materials Sverige Innehåll Litet företag, stora muskler Litet företag stora muskler 3 Branschens ledande serviceföretag 4 Kunskapsledare det tjänar du på 6 Sverigebäst

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Skogsfastighet 99 ha En skogsfastighet i två skiften utan byggnader belägen 5 km nordväst om Os och 18 km öster om Värnamo. Välskött skogsmark om 60 ha med ett virkesförråd om

Läs mer

ATV vagnar och tillbehör

ATV vagnar och tillbehör Nr 8, gäller fr o m 2013-12-01 Snökedjor och slirskydd Snökedjor utan brodd för traktorer och anläggningsmaskiner... 2 Broddkedjor för traktorer och anläggningsmaskiner... 11 Skogskedjor Griper Skog...

Läs mer

Skogsfastighet 36,8 Ha

Skogsfastighet 36,8 Ha Skogsfastighet 36,8 Ha VARBERG ÄLINGABERG 1:5 DEL AV Vacker skogsfastighet utan byggnader mellan Rolfstorp och Ullared, endast 30 min till Varberg. Virkesförråd ca 5150 m³ sk varav 3600 m³ sk möjligt att

Läs mer

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Banken för jord- och skogsbrukare För ett rikare liv på landet Välkommen till jord- och skogsbrukarnas egen bank Jord- och skogsbrukarna har en egen bank,

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

OBJEKTINFORMATION September 2013

OBJEKTINFORMATION September 2013 OBJEKTINFORMATION September 2013 Scandinavian Crown (Objekt S-6465) CETRÉL Företagsförmedling har i uppdrag att förmedla kontakt med potentiella köpare av detta företag och att projektleda en överlåtelseprocess.

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Helsingborg: 2003-06-11

Helsingborg: 2003-06-11 Helsingborg: 2003-06-11 Nedan följer svar på allmänna frågor vi fått in i samband med vårt Nyhetsbrev (nr 11), samt delaårsrapport (Q1), Frågorna har vi fått via email och är ställda av våra aktieägare.

Läs mer

BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar

BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar Sammanställt av Swedwatch i augusti 2013 Hur är blåbärsplockningen i Sverige organiserad? Den kommersiella bärplockningen är uppdelad på två system. I det ena

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

Handelsminister Ewa Björling har ett. Alltid i förarsätet

Handelsminister Ewa Björling har ett. Alltid i förarsätet intervju Alltid i förarsätet Handelsminister Ewa Björling beskriver sig som envis, otålig och förmodligen Sveriges sämsta baksätesförare. Till vardags styr hon över svensk handelspolitik. På fritiden kopplar

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer