Sila kamelerna och svälj myggen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sila kamelerna och svälj myggen"

Transkript

1 Sila kamelerna och svälj myggen

2

3 Sila kamelerna och svälj myggen Hur bör konkurrensen främjas? Fredrik Bergström & Fredrik Erixon (red) Eli Heckscher Papers No.1/2001

4 Med skriftserien Eli Heckscher Papers vill Timbro stimulera debatten om samhällets ekonomi. Med solid bas i vetenskapligt tänkande presenteras i serien nya ämnen och djärva perspektiv som ökar förståelsen för ekonomisk frihet, välståndets drivkrafter och människors värde och värdighet. I Eli Heckschers anda ges utrymme inte bara för nationalekonomer. Alla perspektiv som hjälper oss att förstå samhällets skapande processer är viktiga. Författarna och AB Timbro 2001 Telefon: OMSLAG OCH TYPOGRAFI Formgivningsverket SÄTTNING Ateljé Typsnittet L&R AB TRYCKERI Elanders Gotab, Stockholm 2001 ISBN ISSN , NR 1

5 Innehåll Inledning 9 1. Perfekt konkurrens eller fri konkurrens? 19 Fredrik Bergström 2. Spelar storleken någon roll? Om konkurrensmyndigheternas jakt på storföretagen 49 Fredrik Erixon 3. Politiska regleringars direkta och indirekta inverkan på konkurrensen 99 Niclas Berggren & Mikael Sandström 4. Konkurrens i offentlig sektor 141 Mattias Lundbäck 5. Nytt uppdrag för konkurrenspolitiken 175 Fredrik Bergström & Fredrik Erixon Epilog 189 Om författarna 191

6

7 Konsumtion är det enda målet och den enda meningen med all produktion, och man bör inte ta hänsyn till producentens intresse annat än i den mån det kan behövas för att främja konsumentens intresse. Denna princip är så utomordentligt självklar att det skulle vara befängt att försöka bevisa den. Men inom merkantilsystemet offras konsumenternas intresse nästan ständigt för producentens, och i detta system tycks produktion och inte konsumtion betraktas som det yttersta ändamålet och syftet för varje form av näringsliv och handel. Adam Smith i The wealth of nations/den osynliga handen

8

9 Inledning Det råder inget tvivel om att Sverige och många andra västerländska stater i dag har betydligt sundare ekonomi än för bara tio år sedan. Det brukar ibland talas om en marknadsekonomisk revolution som har dragit över hela Västeuropa de senaste decennierna; ofta med marknadsekonomins kritiker som avsändare. Att tala om en revolution är naturligtvis fel, men riktigt är att betydligt färre delar av ekonomin i dag är styrd av politiska regleringar. Marknader har avreglerats, delar av den offentliga sektorn har konkurrensutsatts, EU-medlemskapet har förbättrat konkurrensen inom EU, somt har till och med gjorts åt skatterna. Med andra ord: konkurrensen i ekonomin är i dag bättre än förr. Och förutom inom några områden framför allt vård, skola och omsorg finns det heller ingen större politisk konflikt om huruvida konkurrens är gynnsamt eller inte. Varför skriver vi då en bok om konkurrens? Av ganska enkla skäl faktiskt. Det samhälle Adam Smith kritiserar i inledningscitatet ovan är fortfarande en realitet, det har gemensamt med dagens Sverige att det var ett samhälle där konkurrensen är begränsad. Omfattande statlig kontroll och frånvaron av konkurrens i många sektorer för-

10 10 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN sämrar, då som nu, ekonomins funktionssätt och bidrar till att den ekonomiska utvecklingen hämmas. Det gäller inte minst i den offentliga sektorn. Men det är samtidigt viktigt att inte heller glömma regleringar av specifika marknader som hindrar konkurrens. Banksektorn, elmarknaden, telemarknaden, flygmarknaden är bara några exempel på marknader som nyligen»avreglerats«men där det samtidigt finns starka politiska inslag kvar som hindrar god konkurrens att utvecklas. Uppdraget att förbättra ekonomin med färre regleringar är med andra ord inte avslutat. Långt därifrån. Men detta är inte enda skälet. På senare tid har det hänt mycket som påverkar konkurrensen. Globalisering och teknikutveckling är kanske de mest uppenbara. Båda är högst påtagliga processer som ändrat mångas uppfattning av konkurrens mellan företag och inte minst hur en konkurrenspolitik som svarar på dessa förändringar bör utformas, en politik som handlar om hur regleringar mot storlek, marknadsandel, företagssamarbeten bör se ut. Företagens verksamhet sammanfaller i allt mindre utsträckning med nationella gränsdragningar. I takt med att olika handelshinder monterats ned, har processen mot större marknadssegment gått snabbare. Det har fört med sig att konkurrensen från andra länders producenter blivit starkare och fusioner och uppköp över gränserna allt vanligare. Det

11 INLEDNING 11 är sällan man i dag läser internationella och svenska affärstidningar utan att hitta reportage eller analyser om företag som slås ihop. Varför sker då denna process? Av flera skäl och alla är inte särskilt rationella, vilket ibland har visat sig när fusionen inte varit särskilt lyckad. Men ett mycket starkt skäl till samgående över gränserna är de stordriftsfördelar som kan uppnås, särskilt vad gäller företagens produktutveckling och globala marknadsföring av varumärken. Båda är dessutom mycket resurskrävande delar för ett företag. Teknikutveckling har ställt allt högre krav på företag att utveckla sina produkter. Produktcyklerna har blivit kortare och det är helt enkelt svårt att nå break-even på en teknikintensiv produkt. Det gäller inom alla branscher, men kanske allra mest i den nya ekonomin med IT- och telekombranscherna som befinner sig i mycket experimentella och tentativa faser. Men den traditionella industrin, om ordet tillåts, har också stora utvecklingskostnader. Till och med en nationell klenod som Volvo fick sälja sin personvagnsdel till Ford för att kunna fortsätta utveckla bilmodellerna.volvo hade inte ekonomiska möjligheter att göra det i egen regi. Vågen av fusioner och uppköp har inte undgått kritik. Tvärtom är det lika vanligt att läsa om konkurrensmyndigheters interventioner som det är att läsa om fusioner. En

12 12 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN mer populistisk kritik mot de stora företagen har funnits länge, men på senare tid har vi också kunnat se en ökad aktivitet hos de konkurrensmyndigheter som med lagstiftningens hjälp kan hindra ett samgående eller, som i fallet med Microsoft i USA, driva fram styckning av ett företag. I EU och Sverige har Mario Monti och Ann-Christin Nykvist, EU-kommissionär för konkurrensfrågor respektive generaldirektör för Konkurrensverket, ökat aktiviteten och det tycks som om de har bidragit till att antalet fall för konkurrensmyndigheterna ökat betydligt.volvo, Scania, SAS, SCA, SEB och Föreningssparbanken är bara några av de svenska företag som har drabbats av konkurrensregleringar som dessa myndigheter förfogar över. Dessa konkurrensregleringar, i princip bara tillämpliga på privata företag, saknar inte stöd i vetenskapen. Men en viktig fråga är om stödet verkligen är relevant, om det lutar sig mot den kunskap om konkurrens och regleringar som finns utvecklad inom nationalekonomin. Bygger dessa regleringar på en verklig uppfattning om vad konkurrens egentligen är och vad målet med konkurrenspolitiken kan vara? Eller legitimeras politiken av en abstrakt och modellartad syn på ekonomin som i betydande avseenden missar väsentliga perspektiv? Ett är i alla fall säkert dagens konkurrenspolitik fokuse-

13 INLEDNING 13 rar alltför lite på områden med bristande konkurrens, d v s den offentliga sektorn.vidare försöker man i alltför liten utsträckning komma till rätta med de underliggande orsakerna till konkurrensproblem. Orsaken kan delvis föras tillbaka just på att det synsätt som ligger till grund för konkurrenspolitiken i många avseende är bristfälligt, men beror i hög utsträckning också på att konkurrensmyndigheter från politiskt håll ges begränsade möjligheter att agera på en rad områden där det verkligen saknas konkurrens. Med andra ord kan det sägas, för att parafrasera ett bibliskt uttryck, att konkurrenspolitiken silar mygg och sväljer kameler. I denna bok vill vi vända på den ordningen. Fokus ligger således på hur politiska beslut påverkar konkurrenssituationen. Politiska beslut har både direkt och indirekt inverkan på konkurrenssituationen genom att offentliga sektorns tre viktigaste medel beskattning, offentliga utgifter och olika former av regleringar påverkar ekonomins funktionssätt. Hög inkomstbeskattning ger t ex de företagare som väljer att erbjuda olika tjänster»svart«konkurrensfördelar gentemot dem som väljer att betala skatt. Inkomstbeskattningen gör det också svårare att genom sparande ackumulera eget riskkapital som kan användas för att starta företag, och därmed skyddas indirekt redan etablerade företag. De offentliga utgifterna, som kanaliseras via transfereringssystemen och

14 14 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN via offentlig konsumtion och investeringar, påverkar också företag och enskilda individers beslut. Företagsstöd bidrar till att styra privata investeringar och ger även de subventionerade företagen konkurrensfördelar subventionerade företag försvårar för privata att verka på samma marknader. Regleringar påverkar direkt och indirekt den privata sektorn och konkurrenssituationen t ex genom att försvåra för utländska företag att sälja produkter och tjänster i Sverige. En röd tråd genom denna bok är att brist på konkurrens ytterst är ett politiskt problem och inte ett resultat av marknadsprocessen. Sveriges konkurrensproblem finns framför allt i den offentliga sektorn, och på de marknader där privata företag är aktörerna beror problemen i huvudsak på regleringar som hindrar en sund konkurrens att utvecklas, eller att en avreglering eller statlig utförsäljning inte har skett med konkurrensens bästa för ögonen. Denna bok är resultatet av flera personers ansträngningar. Kapitlen är fristående och författarna svarar bara för sina egna kapitel, men gemensamt för dem alla är att det grundläggande perspektivet på ekonomi och konkurrens i allt väsentligt är detsamma. De olika kapitlen behandlar olika frågeställningar, men tillsammans lägger de ett pussel som gör att vi bättre kan förstå konkurrensens processer och vil-

15 INLEDNING 15 ken institutionell omgivning som bäst främjar konkurrens. Boken kan med fördel läsas från början till slut. I kapitel 1 öppnar Fredrik Bergström diskussionen om vilka analytiska och normativa perspektiv på konkurrens som finns och hur dessa beskriver ekonomin. Två synsätt ställs emot varandra. Det ena, det traditionella, hävdar att konkurrensproblem är ett resultat av hur marknader fungerar. Oligopol och monopol är vanligt förekommande i en marknad och denna typ av aktörer har både incitament och möjligheter att begränsa konkurrensen för att gynna sig själva. Givet detta synsätt är en aktiv konkurrenspolitik i högsta grad motiverad. Det är det offentligas uppgift att hålla företagen under uppsikt. Det alternativa perspektivet (vilket den s k österrikiska skolan och public choice-skolan betonar) är i stället att bestående konkurrensproblem ytterst är ett resultat av politiska beslut. Marknadsekonomin fungerar i stort bra, och monopol och oligopol är enbart temporära, och därmed oproblematiska så länge det inte finns lagstiftning som bidrar till att skydda dem från nya konkurrenter. I kapitel 2 diskuterar Fredrik Erixon den våg av antitrustfall som konkurrensmyndigheter på senare tid drivit. Det huvudargument de för fram är att ju större ett företag är, och ju större andel det har av sin marknad, desto större an-

16 16 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN ledning finns att misstänka att de kommer att försöka missbruka sin dominerande ställning och därmed kan det finnas anledning att dela upp företaget, alternativt hindra fusioner med andra företag inom samma bransch. Fredrik Erixon diskuterar med utgångspunkt från Microsofträttegången i USA om»stort kan vara vackert«genom att titta närmare på vad både äldre och mer modern nationalekonomisk forskning har att säga om denna och andra konkurrensrelaterade frågor. I kapitel 3 belyser Niclas Berggren och Mikael Sandström hur regleringar och skatter både direkt och indirekt minskar och snedvrider konkurrensen. Deras tes är att konkurrensbegränsande regler finns därför att de efterfrågas av olika särintressen. En viktig poäng är också att många regler har effekter som indirekt minskar konkurrensen. För att komma till rätta med det politiska systemets tendens att införa konkurrensbegränsande och selektiv lagstiftning föreslår de långtgående reformer av den politiska beslutsprocessens utformning. De uppmanar även konsumenterna att bli mer aktiva och bättre utnyttja sin konsumentmakt genom att välja bort företag som inte erbjuder bra varor till bra priser. I kapitel 4 analyserar Mattias Lundbäck konkurrensutsättningen av den offentliga sektorn. Många av de varor och tjänster som konsumeras av medborgarna i Sverige har pro-

17 INLEDNING 17 ducerats av offentliga monopol. I kapitlet visas att konkurrensutsättning av den offentliga sektorn inte är oproblematisk, men om den görs på rätt sätt kan den bidra till stora samhällsekonomiska besparingar. Inte minst inom vård, skola och omsorg. I kapitel 5 diskuterar bokens redaktörer de olika perspektiv och resultat som har förts fram. Framför allt riktas fokus på vad detta innebär för konkurrenspolitiken i Sverige och särskilt betonas betydelsen av en ändrad inriktning på politiken. Tonvikten bör inte ligga på en politik som tar sikte på om privata företag har en dominerande ställning, riskerar att få det om de fusionerar med något annat företag eller om de prissamarbetar. Konkurrensmyndigheter bör med ljus och lykta söka efter de underliggande orsakerna till bristande konkurrens. Det kan förekomma konkurrensproblem i den privata sektorn, men bedömningen är att dessa problem många gånger kan härledas till olika politiska beslut som bidrar till att åsidosätta den fria konkurrensen. Konkurrensmyndigheterna bör också få betydligt större möjligheter att utvärdera den offentliga sektorn och peka på områden där det finns anledning att intensifiera konkurrensen. Till de politiker som ofta betonar hur viktigt det är med konkurrens skickas en uppmaning att se över de regelverk som hämmar konkurrensen och inte minst att intensifiera arbetet med att konkurrensutsätta den

18 18 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN offentliga sektorn. Ty det är inom den som Sveriges stora konkurrensproblem finns. Stockholm i september 2001 Fredrik Bergström & Fredrik Erixon

19 1. Perfekt konkurrens eller fri konkurrens? Fredrik Bergström INLEDNING Den huvudsakliga premissen för den konkurrenspolitik som förs i Sverige och andra länder är att bristande konkurrens är ett resultat av marknadsprocessen. Men är det marknaden som skapar konkurrensproblem, eller kan det finnas andra förklaringar? Två traditioner inom nationalekonomin som ställer sig kritiska till den gängse tolkningen är public choice-skolan och den s k österrikiska skolan. 1 Två av deras mest kända representanter är James Buchanan, som fick Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (allmänt kallat nobelpriset i ekonomi) 1986 respektive Friedrich Hayek, som fick priset Båda skolorna hävdar att bristande konkurrens framför allt är ett resultat av en 1. Den österrikiska skolan kallas så för att de första företrädarna (t ex Carl Menger, Ludwig von Mises, Joseph A Schumpeter och Friedrich Hayek) kom från Österrike. Se Skousen (2001) för en diskussion om den österrikiska skolan och andra inriktningar inom nationalekonomin.

20 20 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN politik som ger skydd mot konkurrens och som gör det möjligt för företag och andra organisationer att upprätthålla sina monopolpositioner. Särskilt gäller detta de lagreglerade monopolen som många s k österrikare hävdar är just de enda beständiga monopolen. Detta synsätt gör dock inte företagen till några änglar. Tvärtom är det ofta företagen och närliggande organisationer (t ex fackföreningar) som bedriver lobbying för lagstiftning som skyddar dem från inhemska och utländska konkurrenter. Men den underliggande orsaken till bristen på konkurrens är framför allt orsakad av politiska beslut snarare än en konsekvens av marknadens funktionssätt. En perspektivförskjutning som implicerar en annan konkurrenspolitik än den rådande. I figur 1 illustreras översiktligt skillnaderna i synsätt. 2 Enligt det perspektiv som genomsyrar konkurrenspolitiken i många länder finns det i en marknadsekonomi (1) risk för marknadsmisslyckanden (t ex monopoltendenser) som leder till en ineffektiv resursallokering (3). Ineffektiviteterna kan minskas genom olika former av interventioner i marknadsekonomin, t ex en aktiv konkurrenspolitik (5). 2. Se Bergström (1998) för en mer omfattande diskussion.

21 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 21 FIGUR 1. MARKNADS- OCH POLITIKMISSLYCKANDEN 1. Marknadsekonomi 2. Effektiv resursallokering 3. Ineffektiv resursallokering 4. Problemet är ett resultat av politiska ingrepp i marknadsekonomin. 5. Problemet är ett marknadsmisslyckande som kan åtgärdas med statliga insatser. 6. Politikmisslyckanden Enligt österrikarna ger en marknadsekonomi (1) kännetecknad av fri konkurrens upphov till en effektiv resursallokering (2). Om bestående ineffektiviteter kan observeras, t ex monopol som utnyttjar sin dominerande ställning för att ta ut högre priser, s k monopolränta (3), kan de framför allt härledas till politiska beslut, t ex tullar som skyddar monopolisten mot utländsk konkurrens (4). Public choice-skolans linje är att även om det kan finnas marknadsmisslyckanden som ger upphov till en ineffektiv resursallokering (3) och som skulle kunna motivera politiska ingrepp (5), är den politiska beslutsprocessen inte fel-

22 22 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN fri. D v s politikmisslyckanden (6) är inte ovanliga och därmed finns det en uppenbar risk för att politiska åtgärder förvärrar snarare än förbättrar situationen (3). ÄR DET MARKNADEN SOM SKAPAR KONKURRENSPROBLEM? Perfekt konkurrens och marknadsmisslyckanden Standardtesen i vanlig ekonomisk teori är att bristande konkurrens uppstår som ett resultat av det ekonomiska systemet, och för att komma till rätta med detta problem bör staten, via t ex en konkurrensmyndighet, hålla ett öga på företagen. Detta synsätt präglar bland annat konkurrenspolitiken i Sverige, EU och USA. Nedanstående exempel illustrerar några av de problem som en marknadsekonomi sägs generera: Stordriftsfördelar i produktionen av varor och tjänster gör att vissa företag uppnår monopolpositioner som de kan utnyttja genom att höja priserna över de priser som skulle gälla om perfekt konkurrens rådde. Länge ansågs det motiverat att förstatliga denna typ av företag. Numera torde det framför allt ligga på konkurrensmyndigheterna att kontrollera monopolen så att de inte missbrukar sin dominerande ställning.

23 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 23 På marknader med ett fåtal företag kommer dessa företag att ha incitament att i hemlighet prissamarbeta för att kunna ta ut högre priser och därmed förbättra den gemensamma vinsten. För att komma till rätta med denna problematik är det konkurrensmyndigheternas uppgift att upptäcka och förhindra prissamarbete. I en marknadsekonomi kommer företag även att ha incitament att fusionera för att på detta sätt skaffa sig en monopolposition, vilken möjliggör prishöjningar. För att komma till rätta med denna form av konkurrensproblem har konkurrensmyndigheterna i både enskilda länder och inom EU möjligheten att hindra samgående om det finns en risk för att en sammanslagning leder till för stora marknadsandelar för det nya företaget. Det finns risk att konkurrensen åsidosätts i en marknadsekonomi genom att stora företag, som har en dominerande ställning inom sitt produktsegment, försöker avskräcka nya konkurrenter genom att sänka priserna och därmed göra inträde på en marknad mindre lönsamt. Även denna sorts aggressiva prisstrategi förväntas konkurrensmyndigheterna hålla ett öga på. Tanken att bestående konkurrensproblem uppstår i en marknadsekonomi, d v s att marknaden har en inneboende

24 24 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN tendens att misslyckas, och att staten kan åtgärda problemen kan i stor utsträckning härledas till den neoklassiska konkurrensmodellen, och till de antaganden man gör om statens vilja och kapacitet att åtgärda marknadsmisslyckandena. I den neoklassiska konkurrensmodellen är det ideal som verkligheten jämförs med den s k perfekta marknaden. Om verkligheten inte lever upp till den perfekta marknadens krav föreligger ett marknadsmisslyckande som det kan vara samhällsekonomiskt motiverat att åtgärda. För att perfekt konkurrens skall råda måste ett antal förutsättningar vara uppfyllda. Några av de mer centrala är att det bör finnas många vinstmaximerande företag som säljer likartade produkter, och konsumenterna (som bör vara många) bör vara mycket välinformerade om varors och tjänsters pris och kvalitet. Som en konsekvens av dessa antaganden är det omöjligt för enskilda företag att påverka marknadspriserna genom att ändra sitt utbud. Och om ett företag försöker ta ut ett för högt pris kommer de välinformerade konsumenterna omedelbart att inhandla varan/ tjänsten från ett annat företag som erbjuder en likvärdig produkt. Om ett företag, genom att öka eller minska utbudet, kan påverka priset sägs företaget ha en dominerande ställning och det föreligger imperfekt konkurrens, vilket i sin tur ger upphov till samhällsekonomisk ineffektivitet

25 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 25 (bättre resursfördelning skulle ge bättre ekonomiskt resultat) som bör korrigeras. Den aktiva och styrande staten Om verkligheten inte lever upp till den perfekta konkurrensmodellens krav brukar slutsatsen bli att staten bör åtgärda problemen. Traditionellt har det antagits att de politiska beslutsfattarna och myndigheterna har förmågan att observera s k marknadsimperfektioner. Dessutom att de är intresserade av att korrigera dem, och kommer att göra det på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet. Även om detta synsätt börjar ifrågasättas (både av mer traditionella ekonomer och inte minst av public choice-skolan) är det dock fortfarande en modell som präglar konkurrenspolitiken. Inte minst märks det i den svenska konkurrenslagens två centrala paragrafer: Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och Förbud mot missbruk av dominerande ställning. Syftet med dessa båda paragrafer är att ge Konkurrensverket möjligheter att motverka konkurrensbegränsande aktiviteter hos framför allt privata företag. Den första paragrafen är i många avseenden inspirerad av idén att företag har incitament att samarbeta för att begränsa konkurrensen. För att komma åt detta är syftet med lagen att förhindra att avtal ingås mellan företag som syftar till

26 26 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN (eller resulterar i) att hindra, försvåra eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden. Exempel på sådana avtal kan vara när inköpspris och försäljningspriser fastställs, när produktion, marknader och teknisk utveckling begränsas eller kontrolleras, när det sker en uppdelning av marknader eller inköpskällor, när olika villkor gäller för olika intressenter och en part får en konkurrensnackdel. Också den andra paragrafen är inspirerad av den teori som har beskrivits ovan. Lagen skall förhindra att ett eller flera företag missbrukar en dominerande ställning på den svenska marknaden. Exempel på missbruk kan vara att direkt eller indirekt tvinga någon till ett oskäligt inköps- eller försäljningspris, begränsa produktionen, marknader eller teknisk utveckling, använda sig av olika villkor för likartade transaktioner (t ex priser och rabatter) och tvinga motparten till andra förpliktelser för att ingå ett avtal (t ex krav på köp av andra varor). Som framgår av de båda paragraferna syftar konkurrenslagen till att motverka konkurrensbegränsande aktiviteter snarare än att komma åt de bakomliggande orsakerna. Lagen är vidare skriven så att den är svår att tillämpa när det gäller konkurrenssituationen i den offentliga sektorn. Den sätter t ex fokus framför allt på företag och inkluderar inte myndigheter och andra statliga och kommunala organisationer.

27 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 27 ELLER ÄR DET POLITIKEN? Marknaden och den fria konkurrensen Den traditionella neoklassiska modellen är inte okontroversiell. Två inriktningar inom nationalekonomin som ifrågasätter den är den österrikiska skolan och public choiceskolan. 3 Orsaken till att den österrikiska skolan ställer sig tveksam till tanken att bristande konkurrens är ett resultat av marknadsprocessen är framför allt att de ser på marknadsprocessen på ett något annorlunda sätt än den gängse neoklassiska teorin. 4 Marknaden är enligt österrikarna ett resultat av väl definierade äganderätter och möjligheten för enskilda producenter, konsumenter, arbetare m fl, att ingå vilka kontrakt de vill. Den privata äganderätten kombinerad med den fria kontraktsrätten leder till arbetsdelning och byte av varor och tjänster mellan producenter och konsumenter. I en 3. Det bör nämnas att både österrikarna och public choice-skolan tillhör den neoklassiska traditionen i och med att de alla är sprungna ur den s k marginalistiska revolutionen, som i slutet av 1800-talet ledde till att nationalekonomerna övergav arbetsvärdeläran som grundläggande teori. Vi har dock valt att kalla huvudfåran inom nationalekonomin för den neoklassiska teorin. Som kommer att framgå av kapitlet skiljer sig neoklassikerna i många viktiga avseenden från den österrikiska teorin och public choice-skolan. 4. Några bra referenser till den österrikiska skolans syn på konkurrens är Hayek (1948), Kirzner (1978), Mises (1966), Reisman (1996). Se även kapitlet om österrikisk ekonomi i Norberg (2000).

28 28 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN marknadsekonomi ser varje aktör till sitt eget bästa men samtidigt till andras nytta genom att specialisera sig på det han eller hon är bra på och sedan byta sin vara/tjänst med någon annan; Adam Smiths osynliga hand i praktiken. Vid byten av varor och tjänster uppstår priser. Priserna talar om för konsumenter och producenter vad som skall produceras, hur det skall produceras och i vilka kvantiteter det skall produceras. Priserna förändras efter konsumenternas förändrade önskemål, d v s i en marknadsekonomi är det ytterst konsumenterna som bestämmer vad som skall produceras och hur det skall produceras. Producenter som inte producerar bra varor till bra priser d v s de som inte är lyhörda för konsumenternas förändrade efterfrågan tvingas tänka om. Annars stundar konkurs. Konsumenterna kan göra den rike företagaren fattig och den fattige med en god affärsidé rik. En central utgångspunkt för österrikarna är att en viktig egenskap hos marknaden är att den bättre än andra metoder för resursallokering (t ex olika former av byråkratisk styrning) utnyttjar den information och kompetens som finns utspridd bland producenter och konsumenter. Den enskilde producenten vet bättre än de flesta hur hans fabrik fungerar och var han kan få tag i bra råvaror, och den enskilde konsumenten vet bättre än alla andra vilka önskemål han har

29 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 29 och hur han vill fördela sina resurser mellan konsumtion, investeringar och fritid. Det är omöjligt för en central administration att kontinuerligt samla in och ta hänsyn till all information. Det är viktigt att komma ihåg att även om marknaden hanterar information bättre än andra metoder för resursallokering så har såväl producenter som konsumenter begränsad information om varor och priser, och de vet mycket lite om vad som skall hända i framtiden. Marknaden kan karaktäriseras som en sökprocess som ständigt är på väg mot jämvikt, men som på grund av ständiga förändringar i efterfrågan och i kostnaderna för att producera varor och tjänster aldrig når jämvikten. Häri ligger en central skillnad jämfört med den neoklassiska standardteorin som inte fäster någon större vikt vid processen som leder till jämvikt utan nästan uteslutande antar att man befinner sig i ett jämviktstillstånd. Genom att österrikarna är mer intresserade av marknadsprocessen snarare än marknadsjämvikter har de en annorlunda syn på konkurrens. I stället för att idealet är perfekt konkurrens är deras ideal fri konkurrens. En förutsättning för att marknaden skall fungera väl är att det föreligger fri konkurrens, d v s inga lagar eller regler som försvårar för potentiella konkurrenter att utmana etablerade producen-

30 30 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN ter. 5 Om konkurrensen sätts ur spel kan enskilda producenter och handlare klara sig utan att producera och sälja de bästa varorna till de bästa priserna. Det är viktigt att vara medveten om att konkurrensprocessen alltid pågår (om än inte lika intensivt som om inga skyddande regleringar fanns) i och med att alla producenter och handlare konkurrerar om konsumenternas köpkraft. Häri ligger också en viktig skillnad mot den neoklassiska standardteorin i vilken perfekt konkurrens kännetecknas av att företag som producerar samma vara priskonkurrerar, och om något företag blir för stort inom en produktgrupp föreligger risk för ineffektiv resursallokering. 6 Österrikarna, däremot, ser konkurrensprocessen snarare som en kamp mellan företag där mer eller mindre likartade varor och tjänster konkurrerar om konsumenternas köpkraft. 5. En definition av fri konkurrens ges av Reisman (1996, s 376):»... the meaning of the freedom of competition: that every industry and occupation should be legally open to everyone who judges that he is equipped to succeed in it and who wishes to try and that then the buyers should be free to choose among them.«fri konkurrens innebär inte total frånvaro av lagar. Enligt österrikarna behövs det ett väl fungerande rättsväsende för att t ex skydda äganderätten. 6. Det bör dock nämnas att det inom den neoklassiska teorin finns en diskussion om hur företag som producerar och säljer varor som är komplement till varandra konkurrerar. Österrikarna fäster dock större vikt vid att konkurrensen ständigt pågår mellan alla varor och tjänster och även inkluderar alternativet att inte konsumera en viss vara eller tjänst om den inte uppfyller de krav som kunden har.

31 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 31 Enligt detta perspektiv är det mycket ovanligt med konkurrensprocesser där likartade varor och tjänster konkurrerar med varandra. I stället är det så att varje företag försöker skaffa sig monopol på sin typ av vara eller tjänst. Genom att avvika lite från konkurrenterna och erbjuda en annorlunda mix av kvalitet, kvantitet och pris försöker man vara unik och på det sättet utgöra ett intressantare alternativ för konsumenterna. Om monopolisten i denna bemärkelse höjer priset för mycket på den produkt som erbjuds kommer konsumenterna att köpa något annat och inte nödvändigtvis något liknande. Eller, för att citera Ludwig von Mises: The higher the monopolist fixes the price at which he is ready to sell, the more potential buyers turn their dollars toward other vendible goods.on the market every commodity competes with all other commodities. 7 Med detta synsätt blir det mindre intressant att som neoklassikerna avgränsa vad som är en marknad för att avgöra om ett företag har en dominerande ställning eller inte. Som vi återkommer till nedan implicerar detta synsätt också en alternativ inriktning på konkurrenspolitiken. 7. Mises (1966), sid 278.

32 32 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN Konkurrensen är, enligt österrikarna, en selektiv process som ständigt (genom konsumenternas val) utvärderar företag och arbetare. 8 Det företag (och dess anställda) som misslyckas med att gynna konsumenterna selekteras förr eller senare bort. Skillnaden i detta avseende är att för österrikarna är det viktiga att konkurrensen är fri, inte att den är perfekt. 9 Fri konkurrens innebär att en person som t ex vill dra igång en verksamhet inte hindras på grund av lagar och regler. Mer konkret innebär genuint fri konkurrens att en person som vill starta en vin- och spritbutik kan göra detta utan att hindras av att det krävs tillstånd, eller att det är möjligt att driva en skola utan att man hindras på grund av att den pedagogiska inriktning man önskar använda sig av inte uppskattas av lagstiftaren. Den offentliga sektorns monopol på många verksamheter är i detta perspektiv också exempel på områden där konkurrensen inte är fri. 8.»If a businessman does not strictly obey the orders of the public as they are conveyed to him by the structure of market prices, he suffers losses, he goes bankrupt, and he is thus removed from his eminent position at the helm. Other men who did better in satisfying the demand of the consumers replace him.«mises, 1966, sid Den perfekta konkurrensmarknaden anser de vara en teoretisk konstruktion utan verklighetsförankring. Bland annat ställer de sig frågande till antagandet om att konkurrens kännetecknas av en jämviktssituation där en mängd homogena företag konkurrerar med samma produkt och att alla aktörer (såväl företag och konsumenter) har perfekt information om alla och dessutom har förmågan att korrekt utvärdera all information.

33 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 33 Enligt österrikarna kan det också finnas konkurrensproblem på marknader som kännetecknas av många små företag, om det är så att regleringar skyddar de många små och ineffektiva mot de få stora och effektiva. I Sverige har denna typ av regleringar bland annat funnits inom detaljhandeln där plan- och bygglagen i en del kommuner används för att hindra stora, mer effektiva och konkurrenskraftiga aktörer att etablera sig. Fri konkurrens handlar inte bara om huruvida det är tilllåtet att starta en verksamhet utan också i vilken utsträckning det är möjligt. Beskattning av inkomst av tjänst är här ett belysande exempel. Hög inkomstbeskattning innebär att det är svårt för en potentiell entreprenör att genom arbete ackumulera tillräckligt stort startkapital och därmed skyddas existerande företag från konkurrens. Viktigt att påpeka i detta sammanhang är också att fri konkurrens inte innebär att en person klarar av att konkurrera, ty vederbörandes affärsidé och/eller förmåga att framgångsrikt driva ett företag kan vara bristfällig. Att konkurrensprocessen även bidrar till att selektera fram de mest kompetenta företagarna är också ett viktigt argument för fri konkurrens. Slutsatsen av det ovan sagda är att där det finns alternativ finns det också konkurrens. Konkurrensproblemen upp-

34 34 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN står i samma stund som antalet alternativ begränsas. Dv s om ett rederi ges rätten (alternativt mer gynnsamma förutsättningar) att vara det enda företag som får transportera människor mellan två platser, då har konkurrensen begränsats. Eller om beskattning och regleringar omöjliggör för privata entreprenörer att erbjuda alternativ till kommunal verksamhet, då har konkurrensen också begränsats. Men möjligheten att bevilja monopol av detta slag eller skapa bättre förutsättningar för enskilda företag, är politiskt betingade. Bristande konkurrens är således ett politiskt problem, inte ett marknadsproblem enligt den österrikiska skolans företrädare. Problem med politiskt beslutsfattande Implikationen av det österrikiska synsättet är att så länge det inte finns några skyddande regleringar kommer marknadsekonomin att i stort fungera mycket bra.till detta perspektiv kan man också lägga att österrikarna ställer sig mycket tveksamma till om politiskt beslutsfattande, som går utanför upprätthållandet av en nattväktarstat, är effektivt i och med att den information som många gånger behövs för att fatta bra beslut inte är tillgänglig för de politiska beslutsfattarna. 10 En annan inriktning inom nationalekonomin som också ställer sig tveksam till den politiska beslutsprocessens för-

35 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 35 måga att bidra till effektiv resursallokering är public choiceskolan. Dess bidrag till den nationalekonomiska teorin är att den ifrågasatt det antagande som finns (ofta implicit) i många neoklassiska teorier om hur de politiska beslutsfattarna förväntas agera. Den traditionella synen är att om det finns problem i ekonomin (t ex någon form av marknadsmisslyckande), då kommer politiker att observera detta (de antas vara mycket välinformerade) och fatta beslut som bidrar till att lösa problemen på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet (de antas vidare vara mycket kompetenta och dessutom intresserade av att bästa möjliga åtgärder vidtas). Figur 2 illustrerar detta synsätt. FIGUR 2. DEN UPPLYSTA OCH VÄLVILLIGA STATEN Den politiska beslutsprocessen Välfärdsmaximerande beslut 10. Bland österrikarna är det framför allt Hayek som har kommit att förknippas med informationsproblematiken (det som gav honom nobelpriset), se t ex Hayek (1945). Det informationsproblem som politiska beslutsfattare måste lösa för att resurser skall allokeras effektivt kan delas upp i tre frågor: Kan beslutsfattarna avgöra vad som skall produceras, d v s kan de få information om konsumenters subjektiva preferenser? Kan de centralt avgöra hur någonting skall produceras och hur det skall produceras effektivt? Och, kan de avgöra vem som skall producera?

36 36 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN Mot detta perspektiv har public choice-skolan (och i viss utsträckning även den österrikiska skolan) ställt ett alternativ som bygger på att alla aktörer inom såväl politik som ekonomi framför allt ser till sin egen nytta, d v s ingen antas vilket är fallet i den neoklassiska välfärdsanalysen vara extremt välinformerad och altruistisk. 11 Givet detta alternativa antagande är utfallet av den politiska beslutsprocessen oklart och politiska beslut som inte är förenliga med samhällsekonomisk effektivitet är inte bara fullt möjliga, utan snarare regel än undantag. I figur 3 illustreras det alternativa perspektivet. Företagaren antas maximera sin nytta genom att sträva mot högre vinster, arbetarna vill ha höga löner och säkra jobb samt konsumenten försöker välja varor och tjänster så att största möjliga nytta uppnås. Politikerna antas inte vara altruistiska välfärdsmaximerare utan i stället strävar de efter att vinna val och värna om närstående intressegrupper. När dessa grupper interagerar i den politiska beslutsprocessen kommer politiker att försöka vinna viktiga väljar- 11. Se Berggren (2000) och kapitel 5 för ytterligare diskussion om public choice. En bra beskrivning av public choice-modellen ges även av Mitchell & Simmons (1994). I McChesney & Shughart (1995) förs en explicit diskussion om public choice-modellen och konkurrenspolitik.

37 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 37 grupper genom att locka med olika former av valfläsk. 12 Valfläsket kan t ex handla om att säkra jobben för de offentliganställda genom att inte privatisera och/eller att lägga ut offentlig verksamhet på entreprenad. Men politikerna och de politiska partierna har även en benägenhet att gynna välorganiserade och välmotiverade intressegrupper som fackföreningar och företag. Företagare är intresserade av högsta möjliga vinst, men om intäkterna är ett resultat av att man hävdar sig väl i konkurrensen med andra företag, eller om de är ett resultat av subventioner eller lagstiftning som minskar konkurrensen och därmed möjliggör högre försäljningspriser, är många gånger likgiltigt för företagen. I strävan efter goda och säkra intäkter är dessutom fackföreningar och företag på samma sida. En viktig orsak till att vissa intressegrupper är mer framgångsrika än andra och att den politiska beslutsprocessen kännetecknas av ett selektivt gynnande av vissa grupper, är att de förväntade intäkterna av påtryckningsaktiviteter för de framgångsrika intressegrupperna är större än kostnaderna för att organisera denna typ av aktiviteter En väljartyp som anses extra viktig är medianväljaren, d v s den väljare som gör att ett parti eller en koalition av partier får majoritet i riksdagen. 13. Se Olson (1984) och (2000).

38 38 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN Politikerna kan dock inte gå särintressena till mötes hur mycket som helst, då olika former av förmåner ger upphov till direkta kostnader för stora väljargrupper vilket i sin tur kan leda till att politikerna riskerar att förlora nästkommande val. 14 På grund av väljarnas problem att informera sig om i vilken utsträckning de drabbas av olika politiska beslut och svårigheter att samordna ett effektivt motstånd mot särintressena, har politiker och särintressen i praktiken stora möjligheter att utforma en politik som gynnar dem själva. Det alternativa perspektivet illustreras i figur 3. FIGUR 3. DET POLITISKA SPELET Konsumenter Nyttomaximering? Producenter (företag och arbetare) Vinstmaximering och hög lön/säkra jobb Politiker Röstmaximering och intressegruppshänsyn 14. Peltzman (1976) och Becker (1983) diskuterar denna avvägning mellan väljarhänsyn och intressegruppshänsyn.

39 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 39 I ett konkurrensperspektiv är slutsatsen av det här resonemanget att en del företag och fackföreningar framgångsrikt kommer att utöva påtryckning för att få förmåner som hindrar konkurrens. Över tiden kommer det att ackumuleras lagstiftning av olika slag som hämmar konkurrensen. Företag som uppnår dominerande ställning på en marknad behöver inte ha uppnått denna position enbart på grund av att de erbjuder bra varor och tjänster, utan även till viss del på grund av konkurrenshämmande lagstiftning. Ett inte helt orimligt scenario är också att företag som har varit framgångsrika, men som håller på att förlora sin konkurrenskraft, lyckas förhandla fram olika former av konkurrenshämmande lagstiftning såsom tullar och subventioner. Det senare är jordbruket ett exempel på. Även när det gäller oviljan att konkurrensutsätta offentlig sektor kan public choice-modellen vara tilllämplig. Stora grupper har över tiden blivit direkt eller indirekt beroende av den offentliga sektorn. Förslag som syftar till att privatisera och konkurrensutsätta offentlig sektor kan på kort sikt innebära förändringar som är negativa för enskilda individer, och som därmed inte kommer att vara politiskt möjligt att vinna val på. Denna typ av reformer kan även motarbetas av fackföreningar och ledande personer inom den offentliga sektorn som har ett intresse av att inte tillåta konkurrensutsättning.

40 40 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN I ett samhällsekonomiskt perspektiv kommer bristen på konkurrens att leda till en rad kostnader. En som har lyfts fram av public choice-skolans företrädare är kostnader för påtryckningsaktiviteter. 15 De som efterfrågar skydd från konkurrens är i princip beredda att investera nästan lika mycket i påtryckningsaktiviteter som den förväntade vinsten av att inte tillåta konkurrens innebär. Dessa kostnader skulle kunna användas till något betydligt mer samhällsekonomiskt produktivt. Utöver kostnader för påtryckningsaktiviteter kommer de offentliga ingreppen att ge upphov till icke önskvärda effekter. Konkurrenshämmande politiska beslut kan dels bidra till minskat konkurrenstryck, dels skapa en snedvridning av konkurrensen. Ett exempel på det förstnämnda är den offentliga sektorns monopol på många verksamheter och ett exempel på det senare är företagsstöd.varje skattekrona har en alternativ användning, d v s vad skulle hänt om man inte höjt skatten för att gynna någon viss bransch? Det finns risk att subventioner, skatter och regleringar skyddar mindre produktiva branscher på mer produktiva branschers bekostnad, d v s konkurrensen snedvrids. Om så är fallet hindras den viktiga strukturomvandlingsprocessen. Företagsstöd 15. Se t ex Tullock (1971).

41 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 41 kan också ge upphov till s k X-inefficiency. Företag förslappas och blir, som en konsekvens av stöden, mindre produktiva. 16 Den passiva och skyddande staten När det gäller den normativa diskussionen om statens roll i ekonomin är de flesta som tillhör österrikiska skolan och public choice-skolan anhängare av en konstitutionellt begränsad och icke-interventionistisk stat. Statens uppgift är att skapa och skydda den miljö som är nödvändig för att marknaden skall kunna fungera. En prioriterad uppgift är att se till att äganderätten och dess avkastning skyddas. En konstitutionellt begränsad stat bidrar även till att minska risken för kortsiktig intressegruppsstyrd politik. En konsekvens av att de båda inriktningarna ser statlig intervention i marknadsekonomin som huvudproblemet är att de också ställer sig tveksamma till om de marknadsmisslyckanden som ofta nämns för att motivera ingrepp från konkurrensmyndigheter verkligen existerar i någon större omfattning, och om statliga ingrepp i så fall kan bidra till att åtgärda dem. När det gäller konkurrenspolitik vill de därför att fokus flyttas från en analys av hur stora marknadsandelar 16. Se Bergström (1999).

42 42 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN enskilda företag har eller huruvida företag prissamarbetar eller inte, till en analys av vilka lagar och regler som begränsar den fria konkurrensen.vad finns det för regleringar som försvårar inträde för nya eller utländska företag i livsmedelsbranschen? Vad finns det för regler som gör det svårt för utländska byggföretag att verka i Sverige? I vilken utsträckning bidrar hög inkomstbeskattning med tillhörande låg privat ackumulering av sparkapital till att det startas för få företag som kan utmana de existerande? Ett område där det råder stor brist på konkurrens är inom den offentliga sektorn. Vilka delar av den offentliga sektorn är inte maximalt konkurrensutsatt och vilka reformer behöver göras för att öka konkurrenstrycket? En naturlig fråga i detta sammanhang rör marknadens gränser. D v s vilka delar av den offentliga sektorns verksamheter som i princip kan konkurrensutsättas och, vilket ofta är en förutsättning för effektiv konkurrens, privatiseras. Ett sätt att angripa denna frågeställning är att dela in det offentliga åtagandet i en finansieringsdel och en produktionsdel. För vissa av de tjänster som den offentliga sektorn erbjuder finns det argument för gemensam finansiering, däremot är argumenten för offentlig produktion (och därmed frånvaron av effektiv konkurrens) inte lika starka. Ett exempel på detta är grundskole- och gymnasieutbildning.

43 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 43 Eftersom utbildning ger upphov till positiva externaliteter är de flesta ekonomer ense om att offentlig finansiering av grundskolan kan vara motiverad. 17 När det gäller offentlig produktion är argumenten dock inte lika övertygande. Privata aktörer kan producera utbildning, vilket inte minst många företagsutbildningar och friskolor är exempel på. Om det är möjligt för eleverna att välja mellan skolor kommer detta även att bidra till att kvaliteten säkerställs. Om det offentliga vill att vissa grundläggande kunskaper förmedlas kan finansieringen av utbildningen, såsom är fallet när det gäller friskolor, kopplas till att vissa minimikrav uppfylls. Friskolereformen i Sverige är ett exempel på hur man har lyckats skapa konkurrens mellan skolor samtidigt som man säkerställt alla elevers möjlighet att gå i en skola. I försvaret av offentliga monopol hävdas det ibland att den typ av tjänst som det offentliga erbjuder inte kan produceras av privata företag på grund av att tjänstens karaktär, d v s offentliga monopol är motiverade i och med att marknaden har en tendens att misslyckas. Det är mycket möjligt att marknaden kan misslyckas emellanåt, men privata företag klarar av betydligt mer än många tror. Välkända s k mark- 17. Ytterst är detta dock en empirisk fråga i och med att den enskilda individen också kan ha incitament att överutbilda sig, se Bergström & Sandström (2001) för en vidare diskussion.

44 44 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN nadsmisslyckanden existerar ofta inte när man synar dem närmare. D v s marknaden misslyckas inte och därmed faller argumentet för ett offentligt monopol! Ett illustrativt exempel är nobelpristagaren Ronald Coases diskussion om finansiering och produktion av fyrar. 18 Fyrar betraktas ofta som ett uppenbart exempel på en viktig tjänst som marknaden inte kommer att klara av att tillhandahålla. Hur skall man ta betalt av fartyg som på långt håll nyttjar ljusskenet för att navigera, och om det är svårt att ta betalt, vem vill då bygga och driva en fyr? Bortsett från att fyrproblematiken i dag inte är lika aktuell som förr i tiden, visar Coase att engelska fyrar byggdes och drevs effektivt av privata entreprenörer fram till mitten av 1800-talet. En genomgång av den offentliga sektorns olika aktiviteter skulle också visa att privata aktörer mycket effektivt skulle kunna tillhandahålla de flesta varor och tjänster som det offentliga i dag tillhandahåller. 19 I detta kapitel har två synsätt på konkurrensprocessen ställts mot varandra. Det ena betonar marknadsmisslyckan- 18. Coase (1974). 19. Några exempel på bra litteratur som ifrågasätter förekomsten av att marknaden misslyckas med att hantera kollektiva varor och andra påstådda marknadsmisslyckanden är: Cheung (1973), Coase (1974), Cowen (1988), Foldvary (1994), Liebowitz & Margolis (1990).

45 PERFEKT KONKURRENS ELLER FRI KONKURRENS? 45 den och behovet av aktiv statlig konkurrenspolitik medan det andra betonar marknadens effektivitet och politiken som skapare av problem snarare än som problemlösare.vilket perspektiv är det riktiga? Som i all samhällsvetenskaplig forskning handlar denna typ av avgörande om en bedömning som inte alltid är så lätt att bevisa. En indikation på att det senare perspektivet är närmare sanningen är att det under de senaste två decennierna sakta men säkert har vuxit fram en insikt om att marknadsekonomi och marknadsekonomiska lösningar både ger upphov till ökad mångfald och en effektiva resursanvändning. Samtidigt har politiska lösningar och ingrepp mötts med allt större skepsis. I detta perspektiv framstår det som om det kan finnas anledning att låta konkurrenspolitiken i större utsträckning genomsyras av det alternativa perspektivet.

46 46 SILA KAMELERNA OCH SVÄLJ MYGGEN REFERENSER Becker, Gary S (1983),»A Theory of Competition Among Pressure Groups For Political Influence«i Quarterly Journal of Economics, vol 48, nr 3, sid Berggren, Niclas (1999).»Economic Freedom and Equality: Friends or Foes?«i Public Choice, 100 (3 4): (2000),»Public choice-skolan«i Norberg, Johan, red, (2000), Stat, individ och marknad. Timbro. Bergström, Fredrik (1998), Essays on the Political Economy of Industrial Policy. Doktorsavhandling, Handelshögskolan i Stockholm. (1999),»Företagsstöd: hjälp till självhjälp.«i Ekonomisk Debatt, årg. 27, nr 5. & Sandström, Mikael (2001), Konkurrens bildar skola en ESOrapport om friskolornas betydelse för de kommunala skolorna. Finansdepartementet/ESO Ds 2001:12. (Rapporten finns även på eso/) Cheung, Steven (1973),»The fable of the bees : An economic investigation«i Journal of Law and Economics, vol 16, april, sid Coase, Ronald (1974),»The lighthouse in economics«i Journal of Law and Economics, vol 17, oktober, sid Cowen, Tyler red, (1988), Theory of market failure. George Mason University Press.

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Företagsekonomi och marknadsföring

Företagsekonomi och marknadsföring Företagsekonomi Företagsekonomi och marknadsföring Företagsekonomi syftar till att bidra med teorier, modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag Ekonomiskt system Planekonomi

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Företagsstöd: Hjälp till självstjälp *

Företagsstöd: Hjälp till självstjälp * FREDRIK BERGSTRÖM Företagsstöd: Hjälp till självstjälp * Sverige och många andra länder beviljar företagsstöd till näringslivet för att öka den ekonomiska tillväxten och näringslivets konkurrenskraft.

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Påstått konkurrensproblem

Påstått konkurrensproblem KKV1024, v1.5, 2014-03-10 BESLUT 2014-10-30 Dnr 559/2013 1 (6) Påstått konkurrensproblem Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket kommer inte att utreda saken ytterligare. Ärendet Klagomålet Den 25 september

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het W Swedish Competition Authority Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het Bredbandsbåten 29 september 2009 Maria Wieslander, föredragande Mikael Ingemarsson, konkurrensråd ^/KONKURRENSVERKET W Swedish

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng)

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Semifinalstentamen 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Beskriv de, enligt Kotler, fem viktigaste faktorerna du vid marknadsföringsstudier bör ta hänsyn till

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket KKV1000, v1.1, 2010-05-05 2014-12-15 Dnr 596/2013 1 (7) Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket Inledning och syftet med denna uppmaning Konkurrensverket utreder

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

och Värmdö Sammanfattning Hemställan

och Värmdö Sammanfattning Hemställan Förbud mot kommunala gym i Stockholm och Värmdö Sammanfattning Sveriges Riksdag beslutade hösten 2009 att ändra konkurrenslagen, i syfte att undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig sektor.

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n

KONKURRENSVERKET 9 B n E f n 9 B n E f n L n u q T nr n, 74/9nnq 1 ffi. Swedish Competition Authority 2010-09-08 Dnr 374/2009 1(5) \ Tele2 Sverige AB:s och Telenor Sverige AB:s samarbete om nätinfrastruktur för mobila tele- och datatjänster

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Hårt stål och mysiga parker!

Hårt stål och mysiga parker! Hårt stål och mysiga parker! Sammanfattning: Här reflekteras det över entreprenörens roll i en öppen ekonomi. -Hur klarade du av att göra något så fantastiskt och kreativt? -Jag visste inte att det var

Läs mer

Effektiv förvärvsprövning

Effektiv förvärvsprövning 2011-03-11 1 (6) Med anledning av att koncentrationsregler har funnits i 20 år inom EU ger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom sin bild av hur kontrollen av företagskoncentrationer har utvecklats

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Finansiering av infrastruktur förr och nu Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Hur får vi transportsystemet dynamiskt och effektivt? Erfarenheter Tid Lärande North

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist, Setterwalls Advokatbyrå AB, Box 1050, 101 39 Stockholm

Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist, Setterwalls Advokatbyrå AB, Box 1050, 101 39 Stockholm 2014-03-17 Dnr 72/2014 1 (6) Anmälande företag Swedbank Franchise AB, 556431-1016, Box 644, 101 32 Stockholm Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist, Setterwalls Advokatbyrå AB, Box

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring Särtryck ur Svensk Försäkrings rapportserie 2013:2 Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring En sammanfattning Denna sammanfattning utgör ett särtryck ur rapporten Nöjda och trygga kunder

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv KKV2002, v1.2, 2011-02-05 ANFÖRANDE 2012-03-15 1 (5) Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Riksdagens finansutskott

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt?

Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt? Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Någon gång ställer varje företagare sig frågan:

Läs mer