Junkyard blev jobbet för Jonas Högskolan firade sina 20 år. Ett magasin från högskolan väst nr 2 november 2010

Transkript

1 Junkyard blev jobbet för Jonas Högskolan firade sina 20 år Ett magasin från högskolan väst nr 2 november 2010

2 En hissnande utveckling som gör skillnad Det känns gott i magen att veta att vi gör skillnad. Förhoppningsvis även nästa 20 år framåt. Anna Hallberg 20 år som högskola. En titt i backspegeln känns naturlig och på sin plats när vi i år firar detta. Utvecklingen under de 20 åren ger en svindlande känsla. Mycket har sannerligen hänt! Alldeles i dagarna satt jag med en kollega och såg över texter med fakta om högskolan. En flyer som gjordes i början på året visar några av högskolans milstolpar under de 20 åren. Här anges några nyckeltal då och nu i form av antalet studenter, antal anställda och antal utbildningar. Vi kunde tillsammans konstatera att antalet anställda och antalet studenter växt lavinartat. Bara under 2010 handlar det om över femtio nyanställda och hundratals nya studenter, detta bara på några månader. Man kan inte annat än hissna. Läs om våra 20 år inne i tidningen. I detta nummer möter du ett par av de många nyanställda. Hon som faktiskt flyttat från USA och hit bland annat för att jobba på Högskolan Väst. Hon har en gedigen forskarkarriär i bagaget med fokus på kvinnor och politik. Hon heter Ann Towns, är statsvetare, feminist och forskare. Han är forskaren som har gjort aktioner mot vapenproduktion och flera gånger suttit fängslad på grund av sina aktioner. Han har också vetenskapligt försökt förklara varför fredliga motståndsrörelser kan nå resultat. Han heter Stellan Vinthagen och han berättar om rollen som forskare och aktivist. Både Ann och Stellan har forskningen i fokus. Vi pratar ofta om att mycket av vår forskning sker i samarbete med arbetslivet och därigenom skapar direkt nytta hos våra partners. Detsamma gäller många gånger vår utbildning, där olika samarbeten med arbetslivet är vanligt och skapar mervärde och nytta både för student och arbetsgivare. I tidningen kan du läsa om hur studenter i sina examensarbeten lät skugga chefer på IKEA och Oskarshamns Kärnkraftverk för att hjälpa dem utveckla chefsrollen. Du kan också se hur en skräddarsydd utbildning i pedagogik för Svenska Frisörskolan förändrat sättet att lära ut bland frisörlärarna där. Högskolan bidrog till att omvandla studierädsla till kunskapstörst. Det känns gott i magen att veta att vi gör skillnad. Förhoppningsvis även nästa 20 år framåt. Anna Hallberg Redaktör Västpunkt Nr 2 november 2010, ISSN X. Postadress Trollhättan. Redaktör Anna Hallberg, tel , e-post vastpunkt@hv.se. Fotografer Patrik Gustafsson, Anna Hallberg, Andreas Johansson, Anna Lindblad, Robert Svensson. Grafisk form Profil Communication. Produktion Kommunikationsavdelningen vid Högskolan Väst. Tryck Billes Tryckeri. Upplaga ex. Västpunkt är högskolans tidning som i första hand vänder sig till alumner, samarbetspartners och personal. Adressuppgifterna till alumnerna är hämtade från Högskolan Västs studieregister LADOK. Tidningen går också att läsa på Omslagsbild Björn Mårdén, docent på Högskolan Väst, blir ompysslad av sina studenter på uppdragsutbildningen i pedagogik för Svenska Frisörskolan.

3 Innehåll I retoriken är det fint med kvinnor i politiken...4 Från studierädsla till kunskapstörst lyckad uppdragsutbildning för Svenska Frisörskolan...6 Entreprenörskap ska inspirera studenter att göra sin grej...8 Notiser...10 Rektors ord...11 Högskolan Väst 20 år...12 Fängelsekund och docent arbetar för världens förtryckta...16 Studenter skuggade chefer...18 Den ekonomiska ingenjören Högskolans nya program...20 Nytt om namn...22 ForskarFredag Högskolans forskare live i radio...23 ForskarFredag Barnen hittar livet i vattnet...24 Junkyard blev jobbet för Jonas nya böcker...28 Alumn nytt...30 Gästtyckaren

4 På 1800-talet ansågs det ociviliserat att kvinnor hade inflytande i politiken. Under 1900-talet blev det precis tvärtom. Numera ger det internationell prestige att tidigt ha infört kvinnlig rösträtt och att ha många kvinnor i parlamentet. Det här skeendet och Text Charlotta Sjöstedt mekanismerna bakom Foto Andreas Johansson det har kartlagts av Ann Towns. Hon är född och uppvuxen i Sverige, utbildad statsvetare i USA med internationell politik som specialitet och feminist. Hennes doktorsavhandling har i år getts ut av Cambridge University Press med titeln Women and States - Norms and Hierarchies in International Society. Sedan i augusti är hon universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst. En av Ann Towns studier pekar på en typ av argument mot kvinnligt politiskt inflytande som politiker och samhällsvetare i västvärlden använde under 1800-talet. De hade fått rapporter om urbefolkningar i Amerika och Afrika där kvinnor hade politisk makt. Och så tänkte man sig att kvinnor är ju primitiva varelser. De kan inte tänka rationellt, de är emotionella. Släpper man in dem i politiken så är det uppenbart att samhället inte kommer att avancera, säger Ann Towns. Idén att män och kvinnor ska vara jämställda är alltså inte en ny Ann Towns är sedan i augusti universitetslektor i statsvetenskap på Högskolan Väst. Hon har bland annat forskat om den internationella kampen för kvinnlig rösträtt. 4

5 västerländsk uppfinning. Ann Towns är väldigt angelägen om att korrigera den här missuppfattningen. Att knyta kvinnans frigörelse hårt till västkultur och liberalism, det är en historieförfalskning helt enkelt. Det finns andra traditioner som har värderat manligt och kvinnligt som jämlikt. Ann Towns har också undersökt svensk politisk debatt och funnit att kopplingen mellan västkultur och jämställdhet är ständigt närvarande här. Man framhåller dessutom svenskheten som mer jämställd än allt annat, säger hon. Om folk med utländsk härkomst beter sig jämställt så anses det att de har tagit till sig det svenska. Om de beter sig ojämställt utgår man ifrån att det är något de har med sig hemifrån. Transnationella rörelser bakom normskifte Ann Towns avhandling handlar om den normförändring som har inträffat när det gäller kvinnor i politiken. Hon beskriver historien genom att redogöra för tre skeenden. Det första är att kvinnlig rösträtt har införts i så gott som alla stater i världen. Processen inleddes i början av 1900-talet och har varit lång och utdragen. Det andra är att de flesta stater nu har något slags policyorgan som driver jämställdhetsfrågor. Den här utvecklingen inleddes på 1960-talet och gick ganska snabbt. Det tredje är införandet av könskvotering i en del staters parlament. Detta började hända på 1990-talet och det gäller framför allt Latinamerika, Asien och stater där islam dominerar. Ann Towns har visat att det finns en väldigt viktig dimension av det här som handlar om sociala hierarkier. Det som hände i och med spridningen av kvinnlig rösträtt var också att man inordnade stater i hierarkier där vissa räknas som bättre än andra för att de införde detta först. Hade de här tre eller fyra vågorna av kvinnorörelser inte funnits, så hade det aldrig vänt, säger Ann Towns. Det är långt kvar till jämställdhet i praktiken i alla jordens länder. Men ju mer jämställt ett samhälle är, desto högre status har det i internationella sammanhang. Utan jämställdhetsarbete är en stat inte modern. Så hur kunde inställningen att det är ociviliserat med kvinnor i politiken vändas till att det är väldigt fint och modernt med kvinnor i politiken? Den enskilt viktigaste faktorn bakom detta är mycket stora transnationella kvinnorörelser som framför allt verkade för kvinnlig rösträtt. Det fanns en liberal västeuropeisk och nordamerikansk transnationell rörelse, men det fanns också en socialistisk version som gjorde liknande saker. En tredje startade lite senare och verkade under talet i Latinamerika. Det finns också indikationer på en fjärde våg av kvinnorörelser i före detta kolonier. Hade de här tre eller fyra vågorna av kvinnorörelser inte funnits, så hade det aldrig vänt, säger Ann Towns. Dagis och bra jobb lockade i Sverige Ann Towns har personliga erfarenheter av hur det är att leva som kvinna i flera världsdelar. Hon har flyttat fram och tillbaka mellan Sverige och USA ett antal gånger. Hon har också bott en period i Peru i Sydamerika. Där jobbade hon som volontär för en organisation som försökte ordna dagis åt fattiga kvinnor. Samhället bidrar inte alls till dagisverksamhet i Peru. Ungefär lika illa är det i USA. Ann Towns och hennes man har två flickor på ett och ett halvt år och fyra år och det är en av anledningarna till att de slog sig ner i Sverige. Det är jobbigt att leva i USA med två små barn. Jag känner lite att jag är välfärdsflykting. Man får betala ungefär kronor per barn och månad i USA för dagis, säger hon. Så nu är hon hemma igen. Hennes amerikanske man Reynolds är bibliotek arie och har fått jobb på stadsbiblioteket i Göteborg. Själv var hon erbjuden en tjänst på Göteborgs universitet, men hon valde Högskolan Väst, för här får hon mer forskning i tjänsten och hon får undervisa på Internationella programmet för politik och ekonomi. Det känns också väldigt roligt. Det är en slags internationaliserad statskunskap jag brinner för. Inga länder eller städer eller regioner är öar. Det är ett flöde av människor och idéer över gränser hela tiden och det är precis detta som programmet handlar om, säger Ann Towns. 5

6 Från studierädsla till kunskapstörst Lyckad uppdragsutbildning för Svenska Frisörskolan Nu har lärarna vid Svenska Frisörskolan i Trollhättan snart skaffat sig 60 högskolepoäng inom pedagogik. Det har spelat stor roll att vi har kunnat förlägga utbildningen i vår hemmamiljö, säger vd Michael Gustafsson och som själv också varit kursdeltagare. 6

7 Text Robert Svensson Foto Andreas Johansson Ska jag verkligen klara detta? Ulrika Nordenfors driver sedan fem år tillbaka en frisörsalong i Trollhättan. En dag i veckan arbetar hon också som frisörlärare på Svenska Frisörskolan, där man anordnar teoretisk och praktisk utbildning till frisöryrket. Eleverna studerar här under fem månader för att sedan lägga cirka timmars vidareutbildning på salong som trainee, innan det är dags att ta gesällprovet. Att läsa högskolepedagogik har gjort att jag förändrat mitt sätt att lära ut till eleverna. Framför allt har det lärt mig att jag kan vända på saker och ting, att man inte alltid behöver tänka på samma sätt. Det kan handla om att jag nu börjar med ett svårt kursmoment i till exempel hårflätning och därefter tar ett lättare moment. Eleverna vet ju inte vad som är svårast innan de har prövat, berättar Ulrika. Krav på frisörlärare att läsa pedagogik Uppdragsutbildningen Pedagogik för frisörlärare lider nu mot sitt slut och i januari är nio lärare vid frisörskolan klara. Michael Gustafsson, vd på Svenska Frisörskolan berättar om hur utbildningen kom till start: För några år sedan satte Handels- och arbetsgivarorganisationen Frisörföretagarna upp krav på att privata frisörutbildningar ska ha lärare som har 60 högskolepoäng i pedagogik. Eftersom vi hade lärare som inte läst pedagogik på högskolenivå tog jag en kontakt med Högskolan Väst och tillsammans la vi upp en skräddarsydd utbildningsplan. Uppdragsutbildningen startade Ulrika Nordenfors minns att det var lite nervöst inför studiestarten. Ska jag verkligen klara av detta, en högskoleutbildning? Vi var flera lärare som nog kände lite prestationsångest! Anpassad kurslitteratur Varannan vecka har Ulrika och hennes frisörkollegor träffat Björn Mårdén, docent på Högskolan Väst och kursansvarig för uppdragsutbildningen. Björn kommer hit till oss och undervisar under tre timmar. För oss är det bra att träffas här i vår hemmamiljö, det blir mer avdramatiserat och lättare. Vi har läst kurslitteraturen och diskuterat den med Björn. Jag tycker att kursmaterialet varit bra, eftersom det är anpassat till oss. Det har gått över förväntan, säger Ulrika Nordenfors. Kurslitteraturen är ungefär den som används i yrkeslärarpedagogiken men vi för hela tiden en diskussion vad som är tillämpbart och vad som Björn Mårdén, docent på Högskolan Väst och Ulrika Nordenfors, frisörlärare på Svenska Frisörskolan, är nöjda med uppdragsutbildningen. kan relateras till frisörskolans verksamhet. Det finns en förståelse bland lärarna, de arbetar ju med en yrkesutbildning och är vana vid att varva teori och praktik. Frisörskolan har också kunnat påverka och anpassa bokval och redovisningsformer. En uppdragsutbildning ger mer utrymme för detta än en traditionell utbildning, säger Björn. Jag inser att det är betydligt mer komplext än jag anat. Alla lärare har inte behörighet att läsa på högskola men genom uppdrags utbildningen har de fått dispens till att läsa. Redovisningsformerna har inte bara skett på traditionellt tentamensvis, utan nya vägar har prövats, alltifrån rollspel till att lärarna skapat egna portfolios. Det har också blivit en utmaning för mig som lärare att överföra kunskap kring pedagogik. Flera lärare är inte så vana vid att studera och tyckte i början att det var läskigt att läsa på högskola. Men det som faktiskt hänt är att studierädslan har bytts till kunskapstörst! berättar Björn. Björn själv har också lärt sig mycket om frisöryrket, inte minst på grund av han hållit utbildningen i frisörmiljön. Jag inser att det är betydligt mer komplext än jag anat. Som frisör krävs mycket god social kompetens, du ska vara lite av en psykolog och det krävs förstås hantverksskicklighet och teknisk kompetens om till exempel färger, styling och hantering av hårprodukter. Bra samarbete med högskolan Även vd:n Michael Gustafsson går pedagogikutbildningen och är nöjd med upplägget. Björn Mårdén har gjort ett mycket bra jobb, han har verkligen satt sig in i vår verksamhet och använt pedagogiken så att vi blir bättre mot eleverna. Vi har fått den rätta kurslitteraturen, anpassad just efter vårt behov och som fokuserar på vuxenlärande. Michael har fått återkoppling från eleverna som tycker att frisörlärarna gör bättre kursupplägg. Det har spelat stor roll att vi har kunnat förlägga utbildningen i vår hemmamiljö. Det har gjort att Björn själv fått en förståelse hur det är på en frisörskola. Uppdragsutbildningen har också gett oss insikter och vi har till exempel förbättrat oss i att dokumentera vår verksamhet. Det här visar hur viktigt det är med att få arbeta med en engagerad person från högskolan. Allt handlar om ju om skapa ett bra samarbete. 7

8 attgöra Entreprenörskap ska inspirera studenter sin grej En ny satsning på Högskolan Väst i höst innebär att tusentals studenter uppmuntras att förverkliga sina idéer om företagande. Målet är att studenter under tre år ska ha deltagit i någon av aktiviteterna. Det handlar om inspiration, attityder, kunskap och vägledning med fokus på entreprenörskap. Entreprenörskap på schemat Text Anna Hallberg eller InSpiraMera som konceptet kallas hade premiär Foto Andreas Johansson i slutet av september och först ut var studenterna på data-, /IT- och mediautbildningarna. Alla programstudenter vid Högskolan Väst kommer att få ta del av Drivhusets* och högskolans nya satsning. Man har valt att gruppera studenterna för att kunna anpassa innehållet branschmässigt. Nästa gång är det ekonomernas tur. En av studenterna som deltog på premiäraktiviteten var Kim Gustafsson från Kungshamn som går första året på Filmproduktionsprogrammet. Det har varit en informativ dag! Särskilt Jonas Björk från Bakåtkupad produktion var en kick att lyssna på. Kanske beroende på att han läst samma utbildning som jag just påbörjat. Det blir så nära verkligheten då. Han gav mycket praktisk information om hur man går tillväga för att starta. Det var häftigt att höra hur han börjat forma sin logga som sedan utvecklats till namnet på bolaget. Kim har ingen runt sig som driver företag i släkten eller så. Det närmaste han själv kommit företagande var när han i gymnasiet drev en egen hemsida. Han tror att det kanske finns kvar någonstans i bakhuvudet hur kul det var. Alla drömmer väl om att vara sin egen chef! Företagande bygger ju på eget ansvar så det måste vara något man brinner för och som går hand i hand med ens intressen, typ nästan som en hobby. Annars skulle jag nog aldrig orka, säger Kim. På frågan om vad entreprenörskap är för Kim svarar han: Det är väl att skapa något från scratch, från idé till företag och sen kunna krama ur en massa pengar ur det! Och nu vet jag att jag kan få hjälp att vaska fram en idé till en business plan ifall jag skulle få en snilleblixt! 8 *Drivhuset finns i anslutning till högskolor och universitet runt om i landet. De hjälper studenter att starta och driva företag eller på andra sätt förverkliga sina idéer.

9 hjälpa till med kontakter, säger Anna Adriansson, projektledare för InSpiraMera på Drivhuset. Anna Adriansson, projektledare på Drivhuset vid Högskolan Väst. Drivhuset stöttar studenters idéer Drivhusets basverksamhet handlar precis om de inslag som nu programstudenterna får ta del av; att inspirera, att förändra attityder och att vägleda allt i syfte att få studenter att utveckla sina idéer. Högskolan och Västra Götalandsregionen har nu alltså satsat ytterligare resurser för att med Drivhusets hjälp nå studenterna på ett mer systematiskt sätt. Det känns inspirerande att vi nu går in i ett mer aktivt samarbete med högskolan där vi genom att schemalägga våra aktiviteter verkligen når alla studenter, säger Anna Lärk Ståhlberg, verksamhetsledare på Drivhuset vid Högskolan Väst. Enligt en undersökning som gjordes 2007, Attityd 07, framkom flera saker som ligger till grund för denna nya satsning. Undersökningen initierades av Drivhuset nationellt med stöd av Tillväxtverket och i samarbete med 30 högskolor/universitet. Syftet var att kartlägga hur Sveriges studenter ser på företagande och hur de möter det i sin utbildning. Specifikt resultat för Högskolan Väst som varit vägledande i arbetet var exempelvis att studenterna eftersökte information och inspiration på schemat, mycket få av studenterna förverkligar sina idéer samt att 75 % av studenterna inte har någon anknytning till företagande privat. Många har alltså idéer men väldigt få har någon naturlig koppling till företagande. Här kan vi fylla en kunskapslucka och Tre byggstenar InSpiraMera består av tre byggstenar som kommer att fördelas på de vanligtvis tre år som utbildningsprogrammen pågår. Den första delen handlar om inspiration. För att inspirera bjuder man in entreprenörer som berättar om sin företagarresa och som tror på sin idé. Man vill gärna ha ett lokalt perspektiv och gärna visa upp före detta studenter. Till dessa inspirationsföreläsningar läggs workshopen Att göra din grej där studenten jobbar med att lyfta fram sina styrkor, intressen och möjligheter. Den andra delen, workshopen Att starta ditt, innehåller mer konkreta moment studenten behöver gå igenom vid start av företag. Det kan vara hur Många har alltså idéer men väldigt få har någon naturlig koppling till företagande. man registrerar ett bolag och kunskaper om marknadsföring och försäljning. Den avslutande delen består av vägledning. Här får studenten hjälp med att förverkliga sin idé och tillgång till ett opartiskt bollplank. Konceptet har jobbats fram i samarbete med högskolans lärare. Syftet är att koppla det till kurser som studenterna läser för att få en naturlig fortsatt diskussion efter exempelvis en inspirationsdag. Förhoppningsvis är också lärarna med under våra pass och det kan ge dem nya kontakter och idéer inför kommande utbildningar. Det stämmer ju väl med högskolans vilja att jobba arbetsintegrerat, säger Anna Adriansson. Kim Gustafsson studerar filmproduktion och deltog i premiären av InSpiraMera. Han har förhoppningar om att kanske så småningom vaska fram någon företagsidé att gå vidare med. 9

10 Högskolan söker tillstånd att examinera doktorer Den 15 oktober lämnade Högskolan Väst in sina första ansökningar om egna forskarutbildningsrättigheter. Det handlar om tillstånd att examinera doktorer inom områdena maskinteknik respektive arbetsintegrerat lärande. Som ett led inför ansökan beslutade högskolestyrelsen tidigare i år att forskargruppen LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, uppfyller kriterierna för att vara vad Högskolan Väst kallar en vital forskningsmiljö. Det innebär att högskolans profil, arbetsintegrerat lärande, stärks. Sedan tidigare finns en vital miljö inom verkstadsindustriella produktionsprocesser. Högskolans ansökan om examenstillstånd för forskarutbildning inom dessa två områden är en följd av de nya möjligheter som regeringen öppnat sedan något år tillbaka för högskolor utan egen forskarutbildning att söka sådana tillstånd inom avgränsade, profilerade områden. Högskolan Väst har i likhet med de flesta andra svenska högskolor idag inte rätt att examinera doktorer. De forskarstuderande vid Högskolan Väst måste därför vara antagna till forskarutbildning vid lärosäten som har sådan examinationsrätt. Högskoleverket förväntas fatta beslut om inkomna ansökningar under våren eller försommaren Ny rektor sökes Professor Lars Ekedahl, som är högskolans nuvarande rektor, lämnar efter nio år sitt uppdrag den 30 juni 2011, och just nu pågår rekryteringen av en efterträdare till honom. Det är regeringen som utser rektorer till svenska universitet och högskolor på förslag av lärosätets styrelse och den 7 december beräknas högskolestyrelsen fatta beslut om förslag till ny rektor. Mötesplats för skolfrågor får ny föreståndare Yvonne Larsson, universitetsadjunkt i rörelse, har efterträtt Lena Garberg som föreståndare för Högskolan Västs Forum för skolutveckling. Forum för skolutveckling ska verka som ett regionalt forum med lärarprogrammets samverkanskommuner som huvudsakliga målgrupp. Syftet med Forum för skolutveckling är att vara en mötesplats och länk med skolutvecklingsfrågor i fokus. 10 Deltagare söks för forskningsprojekt om hur unga fattar beslut Ansökningar om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Forskare i psykologi vid Högskolan Väst söker personer i åldern år för deltagande i ett forskningsprojekt om hur unga människor fattar beslut i sina dagliga liv. Motsvarande undersökning utförs i nio andra länder världen över. Ansvariga för den svenska delen är Emma Sorbring och Stephen Widén, båda universitetslektorer i psykologi vid Högskolan Väst. Du som är intresserad, e-posta undersokning@hv.se eller ring för mer information. Man får biobiljetter som tack för att man ställer upp. Klart för masterutbildning i barn- och ungdomsvetenskap Högskolan Väst får utökade rättigheter att utfärda masterexamen. Högskoleverket har gett högskolan masterexamenstillstånd för utbildning inom området barn- och ungdomsvetenskap. Barn- och ungdomsvetenskapligt masterprogram, 120 hp, ges från och med hösten Högskolan bidrar till omställning för fler jobb Leif Berndtsson, ny samordnare och brygga mellan högskolan och kommunerna. Omställningsprojektet * arbetar för att öka differentieringen i näringslivet och skapa fler jobb i sju fordonskommuner i regionen. Högskolan Väst stärker kontakterna med kommunerna och sedan halvårsskiftet finns Leif Berndtsson som ny samordnare och brygga mellan högskolan och kommunerna.

11 I dagarna publicerar vi boken Högskolan Väst 20 år. Boken ger en exposé över högskolans fantastiska utveckling sedan starten 1990, och är full med fakta, intervjuer och berättelser om hur det var och är. Jag är glad och stolt, inte bara över boken, utan fastmer över vad vi åstadkommit! Och mer blir det, utvecklingen fortsätter. För några veckor sedan lämnade högskolan in två ansökningar om att få utfärda examen på forskarnivå, dels inom området maskinteknik och dels inom området arbetsintegrerat lärande (AIL). Framåt senvåren 2011 kan vi räkna med besked från Högskoleverket hur väl dessa ansökningar har bemötts. Naturligtvis skall vi inte ta ut några segrar i förskott, men bara det faktum att vi nu anser oss mogna och själva menar att vi har den kvalitén i verksamheten för att ta kunna fullt ansvar för en forskarutbildning är utomordentligt bra i sig. Vi är på väg! Söktalen till Högskolan Väst fortsätter att öka. Inför våren 2011 ökar antalet sökande med cirka 14%. Man kan inte annat än glädjas över detta. Vårt nya campus, våra utbildningar och vår forskning bidrar naturligtvis till detta. Möjligen också det faktum att arbetslösheten fortsatt är hög i vår omgivning. Naturligtvis är arbetslösheten ett för samhället besvärande faktum som hårt drabbar enskilda individer. Genom att erbjuda högskolan goda möjligheter, både kvantitativt och kvalitativt, kan staten göra det bästa av en svår situation att erbjuda goda utbildningsmöjligheter som i slutändan gynnar den enskilde individen och som dessutom stärker kompetensbasen i vårt samhälle kommer på olika sätt att bli ett år som sticker ut, inte bara för att det är det året vi fyller 20 år, utan också för det rekordstora antalet studenter, och den rekordstora installationen av professorer. Men också för allt det arbete och engagemang som har lagts ned med utgångspunkt från regeringens omsorg om kvaliteten i den akademiska utbildningen och forskningen. Inför införandet av den nya lärarutbildningen har vi t.ex. lämnat ansökan om examenstillstånd till alla fyra lärarkategorierna, förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Dessutom innehåller grundlärar- och ämneslärarutbildningarna inriktningar som kräver särskilda tillstånd. I december får vi besked om vilka examina vi får utfärda. Självklart är lärarutbildningen viktig, inte bara för Högskolan Väst utan fastmer för den omgivning i vilken vi befinner oss. Våra ungar förtjänar en bra skola! Höstens val innebar ju inte någon växling vid makten vi kan alltså anta att riktningen i den utbildnings- och forskningspolitik som alliansregeringen drivit de senaste åren ligger ungefärligen fast. Vad som fortfarande oroar mig är att högskolorna, trots talet om ökad autonomi och nya forskarutbildningsmöjligheter, fortfarande anses dra resurser från de stora universiteten och att det är där kvaliteten ligger. Kanske finns åsikterna inte så mycket på utbildningsdepartementet, som i andra kretsar med stort inflytande. Det är emellertid min förhoppning att allt fler skall se att högskolorna är och har varit nydanande och kvalitetsdrivande, både inom utbildning och forskning. Detta dessutom till en billig peng! Före detta studenter, alumner, är viktiga för högskolan av många skäl. Framförallt handlar det om en kunskaps- och erfarenhetsåterföring till högskolans utbildningar. Inte minst av detta skäl kommer vi under 2011 att jobba extra med att ytterligare stärka banden till våra alumner. Men alla relationer bygger ju på ömsesidighet så jag hoppas verkligen att ni alumner vill medverka till detta och att ni tar tillfället i akt att besöka och hålla kontakten med er Alma Mater. Och glöm nu inte att läsa vår jubileumsbok! Lars Ekedahl Rektor 11

12 Ung men vuxen högskola med 20 år på nacken Högskolan Väst firar 20 år i år och har valt att uppmärksamma jubiléet på ett antal olika sätt. Arrangemang under året har knutit an till 20-årstemat och nyligen hölls en storartad jubileumsfest. En viktig del i uppmärksammandet av de 20 åren utgörs av den bok som utkommit helt nyss. Läs mer om den på nästa sida. Den 1 juli 1990 inledde Text Lena Lindhé Högskolan i Trollhättan/ Foto Andreas Johansson Uddevalla sin verksamhet i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Den viktiga dagen var resultatet av många års arbete från många olika aktörer, som alla såg värdet av att få till en högskola i området. Opinions- och påverkans arbetet kröntes med framgång när riksdagen i mars 1989 beslutade om inrättandet av Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, HTU. Olof Blomqvist, som varit verkställande tjänsteman i förarbetet och chef för högskolans interimistiska organisation under 1989/90 utsågs till rektor. Lokaler hyrdes, utbildningar utlystes och så var bollen i rullning. I själva verket hade bollen verksamhetsmässigt redan rullat ett antal år. Såväl Chalmers och Göteborgs universitet som Högskolan i Karlstad hade utbildningar utlokaliserade till området sedan länge. Här utbildades ekonomer, ingenjörer och förskollärare. Vid högskolestarten övertog HTU ansvaret för utbildningarna och började således bygga upp sin lärarkader. HTU växte snabbt i volym. Efterfrågan på utbildning var stark. Vid millennieskiftet 2000 införlivades Hälsohögskolan Väst i Vänersborg med HTU och högskolan tog ytterligare ett tillväxtsprång. År 2002 efterträddes Olof Blomqvist av professor Lars Ekedahl som kom från Linköpings universitet. Det året hölls högskolans första akademiska högtid. Kraftig tillväxt och akademisering. Under höstterminen 1990 inledde ungefär 250 studenter sina studier. De kunde välja mellan fem olika program. Idag närmar sig studentvolymerna och programmen är ett 50-tal. Allt fler utbildningar ges på avancerad nivå. Strax över 70 % av högskolans studenter kommer från Västra Götalandsregionen. Även forskningens omfattning har växt kraftigt under det senaste decenniet. Idag omsätter högskolans forskning runt 80 mkr årligen och utgör cirka 20 % av verksamheten. Antalet professorer närmar sig ett 40-tal. Som ett viktigt steg i akademiseringen söker högskolan nu egen examinationsrätt för forskarutbildning. Tidig distansutbildning HTU var tidig med att utveckla IT-teknik för distansutbildning. Under vissa perioder har andelen utbildningar som erbjudits på distans varit särskilt stor. Idag är trenden att nätbaserad utbildning attraherar många sökande medan distansutbildningar mot lärcentra på olika orter i landet tappar i söktryck. Arbetsintegrerat lärande, AIL AIL är Högskolan Västs övergripande profil och filosofi. Ambitionen att samverka med arbetslivet inom och kring utbildningarna har funnits med allt sedan högskolans etablering. Redan innan 1990 fanns så kallade Co-oputbildningar i utbudet. Utvecklingen i siffror studenter, 37 anställda, 5 utbildningsprogram studenter, 585 anställda, 45 utbildningsprogram HTU etableras i tre städer (Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg) efter riksdagsbeslut i frågan Rektor blir Olof Blomqvist. Antalet studenter överstiger st. HTU får sina första fasta forskningsanslag från regeringen, 5,4 mkr. Antalet studenter överstiger st. HTU erhåller rätten att anställa professorer. HTU fyller 10 år. Hälsohögskolan Väst i Vänersborg blir en del av HTU. HTU anställer sin förste professor. HTU får sina första magisterexamensrättigheter. Regeringen ger HTU nationellt uppdrag och särskilt anslag för att utveckla det arbetsintegrerade lärandet

13 En viktig markering gjordes när regeringen 2001 gav HTU det särskilda uppdraget att driva pedagogisk utveckling på AIL-området. Sedan dess sker ett alltmer livaktigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Dessutom har ett tydligt forskningsfält inom AIL tagit form på senare år. Internationella ambitioner Internationellt utbyte för studenter och lärare förekom redan under högskolans tidiga år, men internationaliseringen har tagit verklig fart först under de senaste fem åren. Idag samarbetar Högskolan Väst med cirka 80 universitet världen över. Tre campus blev ett Ett dramatiskt skede i högskolans historia var den period då högskolans lokalisering utreddes och sedermera förändrades tillsatte högskolans styrelse en utredning för att belysa för- och nackdelar med en treortsbaserad campuslokalisering. Man blickade utomlands och dök i forskning på området. Synpunkter inhämtades både internt och externt. När styrelsen i mars 2003 skulle ta ställning till hur man ville ha det med högskolans framtida lokalisering blev beslutet klart och tydligt: högskolan skulle samlas till en ort. Ett antal förslag inkom sedan från olika aktörer i de tre städerna, och resultatet är känt: högskolestyrelsen förordade i mars 2004 förslaget till lokalisering i Trollhättan på den plats där högskolans nya campus nu står. I september 2008 invigdes äntligen Högskolan Västs nya byggnad. Namnbytet hade skett redan två år tidigare. Nu inleddes en ny tid för den unga högskolan, och den livliga nya campusbyggnaden talar sitt tydliga språk varje dag när personal och studenter rör sig och möts i lokalerna: Högskolan Väst är en spännande, utmanande och levande utbildnings- och arbetsplats. Hallå där du som varit anställd i alla 20 år! Vad tycker du har varit den mest avgörande händelsen för högskolans utveckling? Mona Skarp, rektors sekreterare För mig som varit med redan innan högskolans tillkomst, är den störta händelsen just att en högskola etablerades i Fyrstad. Nu har det gått 20 år och utvecklingen har gått från 250 till studenter! Per Nylén, professor i produktionsteknik Den viktigaste händelsen var samlokaliseringen till ett gemensamt campus. Andra viktiga händelser för utvecklingen av ingenjörsutbildningen är starten av den första Co-oputbildningen, erhållande av masterrättigheter och Teknikföretagens pris. För forskningen är etableringen på Produktionstekniskt centrum, PTC, viktigast. Tore Persson, universitetslektor i fysik På ett sätt känns det som en ganska jämn utveckling. Men förstås var samgåendet med Hälsohögskolan viktigt och gav en större volym. Sen var uppbyggnaden av före detta maskinhallen på väldigt låg budget en bedrift och oerhört viktig för den fortsatta utvecklingen. Jag tror också Uddevallasymposiet har gett oss ett mycket gott rykte i omvärlden. Boken Högskolan Väst 20 år speglar framväxten och utvecklingen av Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, sedan 2006 Högskolan Väst. En ambition är att ge läsaren en inblick i högskolekulturen, inte minst under uppbyggnadsskedet och det första decenniet då verksamhet startade och byggdes ut i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. I boken medverkar både nuvarande och tidigare rektor, flera tidigare prefekter med ansvar för högskolans verksamhet i de tre städerna och ett antal andra skribenter som speglar utvecklingen utifrån olika perspektiv. Jubileumsboken sprids för närvarande till anställda, till andra högskolor och universitet samt till ett antal nyckelaktörer i högskolans omvärld. Den finns också till försäljning i högskolans bibliotek och i högskolans reception och kostar 150 kr. Vill man beställa boken och få den hemskickad per post går det bra att e-posta till adressen bibliotek@hv.se. Portokostnad tillkommer. Professor Lars Ekedahl tar över som rektor efter Olof Blomqvist. HTU håller sin första akademiska högtid med rektors- och professorsinstallation. HTU:s styrelse beslutar att högskolan ska samla sin verksamhet till ett campus. Antalet studenter överstiger för första gången st. HTU:s styrelse fattar beslut om att högskolans samlade campus ska ligga i Trollhättan. Regeringen beslutar att HTU från och med 1 januari 2006 byter namn till Högskolan Väst. Högskolan antar sin första docent. Högskolan antar sitt nya namn Högskolan Väst och inleder campusbygget i Trollhättan. Högskolan får examinationsrätt på masternivå i maskinteknik. All verksamhet är, efter etappvis inflyttning, samlad på högskolans nya campus i Trollhättan. Högtidlig invigning hålls i september. Regeringen ger alla högskolor möjlighet att söka examensrätt för forskarutbildning Högskolan fyller 20 år och inger sin första ansökan om examenstillstånd för forskarutbildning.

14 Högskolans nya professorer tillsammans med rektor Lars Ekedahl. Niklas Ericsson, universitetsadjunkt i tillämpad matematik, fick i år Studentkårens pedagogiska pris. Akademisk högtid & 20-årsmiddag Fredagen den 29 oktober var det akademisk högtid med efterföljande 20-årsmiddag på Högskolan Väst. Då installerade rektor Lars Ekedahl 14 nya professorer och ett antal nya docenter och doktorer uppmärksammades. Traditionsenligt delades också högskolans hederspris ut och Studentkåren delade ut sitt pedagogiska pris. Nytt för i år var att professorernas installationsföreläsningar hölls dagen före, på torsdagen, och var öppna för alla. Det här var högskolans femte akademiska högtid och den hålls vartannat år. Den högtidliga ceremonin ägde rum i Albertsalen på högskolan och följdes av middag med dans i Restaurang Västan för speciellt inbjudna gäster och personal. Foto Andreas Johansson Högskolans nya doktorer har fått sina doktorsnålar och diplom på plats i Albertsalen. Tore Persson, universitetslektor i fysik, uppmärksammades och tackades för sina 20 år på högskolan.

15 Rektor Lars Ekedahl hälsade alla välkomna till Albertsalen och då särskilt högkolans nya professorer. Värdparet Jonas Hansson och Marie Hjalmarsson lotsade gästerna genom kvällen. Mona Skarp, rektors sekreterare, tackades av rektor Lars Ekedahl för sitt engagemang under de mer än 20 år hon varit på högskolan. Ulla Rylander, mångårig styrelseledamot mottog högskolans hederspris Tidigare rektor Olof Blomqvist tilldelades en hedersplakett för sina insatser liksom tidigare riksdagsmannen Ingvar Johnsson År 15

16 Han är aktivist, en av initiativtagarna till Ship to Gaza och forskar samtidigt på aktivism. När hans dubbla roller ifrågasätts är det oftast av andra aktivister. Stellan Vinthagen har anklagats för att vara SÄPO-spion och har blivit utkastad från möten. 16 År 1989 dömdes han till Text Charlotta Sjöstedt tre månaders fängelse i Tyskland, bland annat för att ha varit med om att förstöra en avfyrningsramp för kärnvapenrobotar. Han har suttit i fängelse i Sverige efter flera aktioner, en av dem mot Saab i Linköping Aktivisterna monterade upp en lekplats intill ett Drakenplan. Stellan Vinthagen har också avtjänat ett fängelsestraff i England och han har suttit i polisarrester för olika aktioner ett 30-tal gånger. Tidvis har han betalat ett högt pris för sitt engagemang. Jag har varit i farliga situationer med soldater som har hotat med saker, men jag har klarat mig. Jag har varit deprimerad när jag har suttit inne. Jag har jobbat för mycket med mitt engagemang. Under en period för 15 år sen var jag utbränd, berättar han. Idag är han bättre på att ta hänsyn till sig själv, för han vill kunna göra sin plikt livet ut. Han har också funnit sig tillrätta inom akademin disputerade han i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet på avhandlingen Ickevåldsaktion där han vetenskapligt Ickevåldsaktioner har en enorm outnyttjad potential. försökte förklara varför fredliga motståndsrörelser kan nå resultat. Sedan i våras är han docent i sociologi vid Högskolan Väst. Både som forskare och aktivist kämpar han för demokratisering, mänskliga rättigheter och befrielse från förtryck. Hans forskning syftar till att vaska fram de aktivistiska metoder som är effektivast för att nå dessa mål. Han har kommit fram till att det beror på sammanhanget vad som fungerar bäst, men ickevåldsaktioner har en enorm outnyttjad potential. Jag har i alla år varit i konflikt med dem som tror att upplopp är något som är effektivt i dagens Sverige. Löst rollkonflikt Det är inte alls oproblematiskt att förena de båda rollerna som aktivist och forskare, men Stellan Vinthagen ser det som möjligt. Han håller isär dem genom att inte bedriva forskning på grupper som han själv är medlem i. Däremot har han med sig sina erfarenheter som aktivist när han studerar andra rörelser. Det gör att han kan ställa mer initierade frågor och nå en mer nyanserad förståelse än vad andra kan. Han känner stor lättnad över att det går att vara både aktivist och forskare. Förr i världen såg jag inte någon annan möjlighet än att leva Fängel och do arbetar för vä

17 Stellan Vinthagen grips efter en aktion mot Svensk vapenexport på 1990-talet. Arkivbild 1993: Johnny Gustavsson sekund cent rldens förtryckta utan ett yrke, väldigt enkelt och som ständig aktivist, säger han. Stellan Vinthagen deklarerar mycket tydligt var han står, både inför andra forskare och när han undervisar. Och faktiskt möter han inte särskilt mycket ifrågasättande från forskarkollegorna. Då är det betydligt värre med andra aktivister. Vissa betraktar mig inte som en riktig aktivist, eftersom jag är akademiker och får betalt för att skriva de saker jag skriver. Att jag uttalar mig i borgerliga media och då har kritik av aktivism för inslag av makt- och sekttendenser och ineffektivitet, vissa uppfattar det som ett förräderi, säger han. Det är den här typen av fientliga stämningar som legat bakom att han bokstavligen kastats ut från möten och att han anklagats för att spionera åt SÄPO. Ship to Gaza Det som engagerar Stellan Vinthagen allra mest just nu är Ship to Gaza. Han är en av initiativtagarna till aktionen och lägger ner mycket arbete på den. Under försommaren seglade sex fartyg med förnödenheter mot Gaza med målet att tillfälligt bryta Israels blockad av området. Blockaden hindrar införsel av livsviktiga förnödenheter till folket i Gaza. Den 31 maj bordades fartygen av israeliska soldater. Nio aktivister dödades och ett 30-tal skottskadades. I september publicerade FN:s råd för mänskliga rättigheter en utredning som fördömde Israels attack. Den var ett brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Rapporten avfärdar Israels påståenden om att aktivisterna skulle ha varit våldsamma och att de israeliska soldaterna agerade i självförsvar. Det är ett misslyckande när människor dör och misshandlas, men det som också har hänt är att Israel har lättat på blockaden. Man befinner sig under ett politiskt tryck som inte hade åstadkommits utan den här aktionen, säger Stellan Vinthagen. Det långsiktiga målet som han ser det är att förändra relationerna mellan israeler och palestinier så att de blir fredliga och jämlika. I det perspektivet var Ship to Gaza en oerhört framgångsrik aktion. Världsopinionen rördes till storm, israelerna lättade på blockaden och också palestinierna påverkades. Det finns uttalanden från Hamas aktivister om att fartygen har varit mycket mer effektiva än flera tusen av deras raketer. Det här gör intryck även på dem som tror på väpnad kamp, säger Stellan Vinthagen. För att sätta ytterligare press på israelerna planerar aktivisterna för en ny flotta. Om Israel inte häver blockaden skickas den till Gaza någon gång under våren. Som hängiven världsförbättrare riskerar Stellan Vinthagen aldrig att bli sysslolös. Stellan Vinthagen, docent i sociologi vid Högskolan Väst. Foto: Andreas Johansson 17

18 skuggade studenter chefer Vad lägger chefer sin tid på? Hur är rollen som teamchef? Det var frågor som både IKEA och Oskarshamns Kärnkraftverk ville ha svar på. För att få ett svar lät man studenter från Högskolan Väst skugga några chefer var under en vecka. 18 Det var hos Niclas Lundström på Oskarshamns Text Anna Hallberg kärnkraftverk, OKG, som allt började. Niclas arbetar inom Human Resources och främst med ledarutveckling för de cirka 80 cheferna på kärnkraftverket. Han hade för något år sedan börjat fundera över situationen för första linjens chefer, de som är teamchefer för ett varierat antal människor. Cheferna hade signalerat att de hade svårt att få vardagen att gå ihop och att chefsrollen upplevdes mer och mer komplex. I samma veva träffade Niclas Lundström Håkan Ljungqvist som är personalchef på IKEA Sverige. Det visade sig att hans teamchefer hade ungefär samma erfarenheter. Jag sa till Håkan att jag hade funderat på att ta in studenter som i sina exjobb kunde göra en studie på detta och frågade om han ville hänga på. Det var så det började, berättar Niclas Lundström. Vid denna tidpunkt fanns Kathe Nonås med som extern part från akademin i OKG:s organisationsråd. Hon är programansvarig för Personalvetarprogrammet på Högskolan Väst. Kathe hade gjort ett gott och professionellt intryck i sin roll på OKG så det ena gav det andra. Från att ha varit vana vid att samarbeta med universitet som ligger geografiskt nära, såsom Linné och Linköping, blev det istället naturligt att denna gång välja Högskolan Väst. Visst fanns det några små praktiska svårigheter i och med att Trollhättan låg så långt bort. Men vi blev fantastiskt väl omhändertagna i Trollhättan. Högskolan och dess studenter var otroligt hungriga och intresserade vilket jag uppskattade mycket, säger Niclas Lundström.

19 Urval genom speeddating Både IKEA och OKG ville vara med och göra urvalet av studenterna och det var många intresserade. Man kom till Trollhättan och hade speeddating, en sorts miniintervju, med studenterna från årskurs tre på Personalvetarprogrammet. Det blev totalt fem studenter som valdes ut, fyra som OKG engagerade i två olika C-uppsatser och en student för IKEA. Målet vara att hitta drivna studenter. För mig var en parameter i urvalet att jag skulle kunna tänka mig att anställa dem i framtiden, säger Håkan Ljungqvist. Det blev alltså totalt tre C-uppsatser eller examensarbeten på dessa två vitt skilda företag och möjlighet till en jämförande studie. Genom Linda Thörnström, organisationsutvecklare på OKG och Kathe Nonås kom idén om att låta skugga cheferna för att Hur kunde man gjort istället? på så sätt kunna få grepp om deras arbetssituation. Totalt 10 chefer fick en student som personlig skugga. Rent konkret handlar det om att observera chefen i sin vardag och samtidigt notera hur mycket tid som ägnas åt olika aktiviteter. För det var ju det man ville veta vad lägger dessa chefer sin tid på? Det gäller att vara i bakgrunden och vara smidig i sin framtoning som observatör. Man kan kanske tro att man som chef blir lite avigt inställd och misstänksam av att skuggas, men det var enbart positivt och alla som tillfrågades ställde gladeligen upp, berättar Niclas Lundström. Som ett komplement till skuggningen gjordes även intervjuer med cheferna. Studenterna bearbetade sina resultat på var sitt håll och formulerade sina resultat. Alla involverade samlades sedan i Oskarshamn och hade en gemensam sittning där resultat et presenterades och diskuterades. Det blev ett gemensamt utbyte som var väldigt värdefullt. Det var nog det bästa av allt när vi var alla i Oskarshamn. Flera av de skuggade cheferna fann varandra och kunde konstatera att de brottas med samma typ av frågor fast de är i olika branscher, säger Håkan Ljungqvist. Mer lika än olika Både IKEA och OKG har sedan tagit detta ett steg vidare. Båda bolagen har använt, eller ska använda, resultatet som underlag för en allmän diskussion med alla sina chefer. De mer konkreta resultaten som man kan peka på är att fördelningen av tid på de olika aktiviteterna (möte, kontakt, rast, arbete i verksamhetsområde och skrivbordsarbete, förflyttning) var i stort sett densamma oavsett chef och bolag. Andra slutsatser är att vikten av att vara närvarande som chef framhävdes. Det är dessutom viktigt att ledare berättar mer om sin vardag för sina medarbetare samt att öka kommunikationen. Det mesta var rätt så lika men en skillnad som framkom var andelen tid som man la på rast. På IKEA tar cheferna mer rast. Det kan ju först kännas lite besvärande. Men det visade sig att man använder rasten som ett tillfälle att ta in signaler från sina medarbetare och man ser det som en investering i sina medarbetare. Rasten blir något positivt för ledarskapet, berättar Håkan Ljungqvist. En följd av skuggningen på OKG är att man idag erbjuder cheferna att använda sig av en Håkan Ljungqvist, personalchef IKEA Sverige. Foto: Anna Lindblad coach som observatör som man sedan direkt kan bolla med. Varför agerade man så? Hur kunde man gjort istället? Att kunna bolla med någon direkt var ett önskemål som kom fram under själva skuggningen. Studenterna medverkade till ledarutveckling Sammantaget poängterar både IKEA och OKG att den stora vinsten kanske ändå är ledarutvecklingen för de 10 cheferna. Genom studenternas insatser gavs den enskilde chefen tid att reflektera över sin vardag. Genom att resonera och diskutera kring hur man använder sin tid, dessutom med chefer i en annan bransch, fick man en större självinsikt vilket i sig är utvecklande. Högskolan Väst blev en gemensam länk som möjliggjorde ett utbyte mellan våra helt olika branscher. Ofta jämför man sig med sin egen bransch men här fick vi liksom dubbelt ut av det, säger Niclas Lundström. Om samarbetet med studenterna säger Håkan Ljungqvist avslutningsvis: Vi har regelbundet olika studenter här. De är ju morgon dagens arbetskraft! Jag började själv mitt yrkesliv via mitt exjobb inom Volvokoncernen. Och för vår student, Anna Tobiason, innebar exjobbet att hon nu har fått sitt första jobb efter examen här. Jag vill verkligen uppmuntra studenter att ha kontakter med arbetslivet, det lönar sig. Även för oss. Personalvetarstudenterna tillsammans med sin handledare Kathe Nonås från Högskolan Väst (överst, tredje från vänster). Foto: Privat 19

20 Den ekonomiska ingenjören högskolans nya program Förra hösten var det premiär för högskolans program Industriell ekonomi 180 hp. Nu går studenterna in på sitt andra år, samtidigt som nya studenter börjar sin första termin. Monica Idoff-Isberg är programansvarig och Johanna Ekström och Mathias Franzén är första årskullens studenter. Här berättar de om sina erfarenheter kring den nya utbildningen. 20 Diskussionen om ett nytt Text Robert Svensson program som kompletterar ingenjörens kun- Foto Andreas Johansson nande med affärsmässig kompetens har pågått under flera år på högskolan. På Högskolan Väst har det funnits möjlighet att läsa fristående kurs i ämnet. Men det var sammanslagningen av högskolans tre campus 2008 som blev startskottet och pusselbiten som gjorde att ett nytt ingenjörsprogram kunde realiseras. En mix av teknik och ekonomi Monica Idoff-Isberg är programansvarig och hon var med och utredde förutsättningarna att starta utbildningen. Ett campus medförde att all kompetens fanns samlad på ett ställe och vi behövde dessutom inte anställa ny personal. Vi ville självklart att programmet skulle genomföras med Co-op, där studenterna varvar teori med avlönad praktik på samma sätt som för högskolans andra ingenjörsutbildningar. Målet med utbildningen är att man som ingenjör ska ha insikt i hur teknik, ekonomi och organisation påverkar varandra och i och med det kunna arbeta med stor förståelse för helheten i ett företag. Ingenjören idag behöver ha kunskap om hur olika beslut påverkar företagets utveckling och lönsamhet. Vår utbildning lägger också stor vikt vid logistik och kvalitet, berättar Monica. Hon säger att det har varit en utmaning att hitta en utbildning med rätt mix av teknik och ekonomi. Vi har fått minska ned på traditionella ingenjörsämnen, som till exempel CAD-ritning. På så sätt skiljer sig den här utbildningen från en traditionell ingenjörsutbildning. Monica Idoff-Isberg I högskolans programråd för utbildningen där lärare och studenter ingår har även företagen Volvo Aero och Parker Hannifin suttit med. Det är mycket tack vare Volvo Aero som vi kunna lägga in Sex sigma som ett ämne, en erkänd metodik för kvalitetsförbättringar. Vi tror detta är bra för studenterna, säger Monica. Johanna ville läsa både matematik och ekonomi Johanna Ekström är 21 år och kommer från Mellerud. Johanna ville läsa vidare efter gymnasiet och Högskolan Väst lockade eftersom den låg nära. Fast jag var kluven när jag skulle söka. Jag var intresserad av både matematik och ekonomi, och kände att jag ville ha en utbildning som kombinerade dessa ämnen. Johanna läste om Industriell ekonomi och kände att det passade. Att läsa med Co-op, att varva teori och praktik lockade förstås också! Hon tycker att det har fungerat över förväntan, när hon summerar första året. Vår utbildning lägger också stor vikt vid logistik och kvalitet. Visst var jag osäker på om jag skulle klara högskolestudier, men det var inga problem att komma igång. Framförallt var introduktionskursen grymt bra, den berörde alla ämnen som vi sedan läser under utbildningen. I slutet av mars månad tidigare i år gjorde Johanna sin första Co-oppraktik på Siemens i Trollhättan. Tillsammans med en maskiningenjörsstudent tog hon fram instruktionsritningar till produktionen. Vi jobbade med att uppdatera och nytillverka tillverkningsunderlag som produktionspersonalen behövde, för att kunna säkerhetsställa kvaliteten på produkterna.