srf En kärlekshistoria Nytt blindtest Fler barn i debatten! Tidning för Synskadades Riksförbund Nr TEMA LEDARHUNDAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "srf En kärlekshistoria Nytt blindtest Fler barn i debatten! Tidning för Synskadades Riksförbund Nr 2 2011 TEMA LEDARHUNDAR"

Transkript

1 srf Tidning för Synskadades Riksförbund Nr TEMA LEDARHUNDAR En kärlekshistoria Nytt blindtest Fler barn i debatten!

2 Annons som publiceras i Perspektiv Utbildningsstipendier till ungdomar med synskada Specialpedagogiska skolmyndigheten förvaltar ett antal stiftelser och donationer som har till ändamål att utdela utbildningsstipendier till synskadade ungdomar som inte är äldre än 30 år. Stipendier kan beviljas för studier över gymnasienivå både i Sverige och utomlands. Ansökan om utbildningsstipendium för läsåret 2011/2012 ska vara Specialpedagogiska skolmyndigheten tillhanda senast den 30 april Ansökan ska göras på särskild ansökningsblankett som kan rekvireras från Specialpedagogiska skolmyndigheten eller skrivas ut från hemsidan. Av ansökan ska framgå vilken utbildning du planerar genomgå under läsåret. Om du erhöll utbildningsstipendium för läsåret 2010/2011 ska du också bifoga intyg över genomförda studier det läsåret. Vidare information kan erhållas av Irene Sigfridsson direktnummer Specialpedagogiska skolmyndigheten Box , STOCKHOLM Tel Minst och mest mångsidig Milestone Ett kommunikativt center för dina digitala dokument. Alla Daisyfunktioner inklusive variabel hastighet för både tal- och ljudböcker. Stödjer upp till 32GB SD-kort. Internt fickminne med valbara mappar 1GB, talsyntes med 4 utbytbara Acapela-röster, inbyggd talande klocka med alarm, timer, förberedd för talande kalender, färg- och ljudindikator, rfid- eller streckkodsskanner och fm-radio. Minst och enklast Succén fortsätter för den lilla, enkla och prisvärda tal- och ljudboksspelaren, Milestone Easy Bookplayer. Har alla Daisyfunktioner och variabel hastighet för både tal- och ljudböcker. Kan uppgraderas till kraftfullt fickminne med 5 mappar. Önskas kundreferenser - ring eller skicka e-post till Sveriges snabbast växande Daisysortiment - Milestone

3 Innehåll SRF beklagar e-postproblem Tidning för Synskadades Riksförbund Nr 2/2011. Årgång 36 Utgivningsdag: 8 april Omslagsbild: Schäfern Pek, april månads valp i kalendern Årets ledarhundsvalpar Synskadades Riksförbund har under några veckor i mars haft stora problem med sina e- postlistor. Det betyder att den som mejlat oss eventuellt fått tillbaka studsar på sina mejl utan att de nått oss. Kansliledningen beklagar det inträffade. SRF:s kansliledning Beställ och adressändra till SRF:s register, e-post eller telefon eller till SRF, Registret, Enskede. Beställ Perspektiv i textformat till din dator via Redaktion Sune Olsson, journalist/redaktör e-post Telefon Ragnvi Svärd, redigerare/journalist e-post Telefon Adress e-post SRF Perspektiv, Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Annonser Lena Martinsson, Ulla Wibom, , Ansvarig utgivare Tiina Nummi-Södergren e-post Tryckeri Exaktaprinting i Hässleholm ABISSN: X Nästa manusstopp 9 maj Prenumeration Gratis för medlemmar, övriga 250 kronor/år. SRF Perspektiv finns även på Daisy, i punktskrift och i textformat på Du som vill stödja SRF:s arbete: Ge ditt bidrag till SRF:s plusgirokonto I detta nummer Den första ledarhunden - en kärlekshistoria...4 Ledaren: Kanske barnråd på kongressen...7 Aktuellt...8 Sveriges yngsta och äldsta ledarhundsförare...10 Från valp till färdig ledarhund...12 Hur man skaffar ledarhund...15 Ledarhundsförare bli medlem i ledarhundsförarnas förening...16 Ledarhundens dag den 27 april...16 Handikapphistoria: Funktionshindrades historia ska synliggöras...17 Blindtest: En kvalitetshöjare eller avancerad leksak...18 Syntolkning i framtiden: Sök mer pengar...20 Kvinnosyn...22 Barn & Föräldrar...24 Pressöversikt: Arbetslöshet och schackmästerskap...29 Insänt: Krångligt registrera nya medlemmar...30 Svar: Ha tålamod! SRF lär sig ett nytt registersystem...30 SRF Information...31 Anslagstavlan

4 Tema: Ledarhundar Den första ledarhunden Det kommer att vara bra för mitt välbefinnande att ha en ledarhund, säger Katja Rajala som genast föll för Zlatan när hon träffade honom första gången. 4

5 en kärlekshistoria Väntan var nervös. Gillar han mig eller inte? Det kändes som en första dejt. Men oron förbyttes i ögonblicklig kärlek. Katja och ledarhunden Zlatan är nu ett oskiljaktigt par ett ledarhundsekipage. Text och bild: Lennart Håkansson Katja Rajala är blind sedan födseln och har aldrig tidigare haft hund. Det har inte funnits plats för en sådan i hennes upptagna liv. Föreningsliv och hårt arbete har tagit all tid. Men nu vid dryga 40 år och arbete på halvtid, finns det plats. Och strax innan jul fick hon veta att hon tilldelats en hund, en svart labrador. Men oh, vad glad jag blev, berättar hon på sjungande helsingborgsdialekt. Men jag fick inte veta vad hunden heter. Och sedan blev jag nervös. Tänk om han inte gillar mig? Och så undrade jag så vad han heter. Ledarhunden Zlatan är två och ett halvt år. Han bodde i hundstallet hos en dressör, en hundtränare, i Ljungskile. Men nu skulle han få träffa sin blivande matte, Katja Rajala. På Almåsa kursgård fick de två träffas för första gången. Här ska hund och hundförare lära känna varandra och börja arbeta tillsammans. Katja som också har en skada som gör att hon går lite dåligt har fått en hund som är som en liten traktor. Den är robust och går långsamt och stadigt. Robert Jönsson är instruktör och har varit med att välja ut hund åt Katja. Det är viktigt att hund och förare passar ihop. De bör passa ihop både vad gäller personligheter och lynne. En hund som pas- sar en person kanske inte alls passar en annan, säger Robert Jönsson. Huvudansvaret för att passa ihop hunden med hundföraren ligger inom Synskadades Riksförbund hos Roger Lindahl och Bengt Borg. De har många års erfarenheter av att ha parat ihop hundförare med rätt hund. Jag träffar Katja, Ylva och Asha på Almåsa kursgård utanför Stockholm. Här har de fått träffa sina hundar. Katja får hund för första gången medan Ylva och Asha tidigare haft ledarhund. Gemensamt för dem alla är att de ska vänja sig med en ny kamrat vid sin sida. Till sin hjälp har de var sin trygg och kunnig ledarhundsinstruktör. Här på Almåsa är det viktigaste att vi ser till att det blir en bra kommunikation mellan hunden och föraren. Det är det viktigaste till en början, säger Robert Jönsson. Katja fick träffa den svarta labradoren Zlatan. En lugn och trygg hund med brett ansikte. Det var kärlek vid första kontakten. Och så heter han Zlatan. Det passar mig utmärkt utbrister Katja, medan hela hon lyser upp och utstrålar glädje. Zlatan och Katja går tillsammans en bana med olika hinder som instruktörerna har satt upp. Zlatan stretar på. I lugn, trygg mak 5

6 leder han Katja förbi alla hinder. Katja är lite spänd, håller emot lite och blir andfådd. Det är en stark upplevelse att gå med en sådan här hund som lyssnar och gör som man säger. Det är fantastiskt, och så slipper jag allt småsnubblande. Nu kan jag faktiskt gå i normal promenadtakt, säger Katja medan hon pustar ut. Katja är övertygad om att det kommer att vara bra för hennes välbefinnande att ha hund. Nu måste hon ut och gå oavsett väder och vind. Själv tror jag att kontakten med hunden kan ha minst lika stor betydelse att ha en ständig följeslagare som man värnar om och som ger så mycket uppmärksamhet tillbaka. Jo, medger Katja. Det är nog lite av en förälskelse. Det är det nog. Och så ger hon sin Zlatan en rejäl kram och några vänskapliga klappar på den vackra svarta pälsen. Zlatan sätter sig ner vid hennes sida och ser nöjd och belåten ut. Fakta Ansökan om ledarhund görs hos Synskadades Riksförbund. Efter ansökan kartläggs den sökandes behov och livssituation. Den sökande kallas till en veckas förberedelsekurs där man får prova på hur det är att ha hund. Man får också prova olika typer av hundar för att se vilken typ av hund som skulle kunna passa. Sedan börjar sökandet efter lämplig hund. I Sverige är det för närvarande lätt att få ledarhund och väntetiden är bara några månader. I Sverige finns cirka 300 ledarhundar. Annons MagniLink Vision - läskameran som ligger steget före i design, kvalitet och användarvänlighet Kontakta oss idag!

7 Ledaren Kanske barnråd på kongressen Jag har deltagit i två lokalföreningars årsmöten. I Botkyrka-Salem och i SRF Huddinge där jag är medlem. Samarbete på södra sidan av Stockholm, i en allians där även SRF Södertälje ingår, har fallit bra ut. Man har gemensamma kurser, resor och kansliresurs. Två kongressmotioner ställde sig båda mötena bakom. De handlade om att SRF ska göra en informationskampanj för att bli mer känt för att kunna attrahera nya medlemmar. Den andra motionen siktar mot att medlemsavgiften ska vara erlagd sista februari så att man till årsmötena vet vilka som är röstberättigade. Dessa motioner och ytterligare fyra som hittills inkommit ska behandlas av SRF:s förbundsstyrelse. Det lär bli fler när förslag kring verksamhetsinriktning, medlemskap och stadgeändringar, går ut i dagarna. SRF Botkyrka-Salem har en talbokskommitté, en viktig verksamhet, där man kan jobba med ny teknik för utlåning och för att kunna använda sig av DAISY-formatets finesser. På SRF Huddinges årsmöte gav Jennifer Jungelin, en av våra mycket aktiva barnmedlemmar, mig ett förslag. Hon tycker att vi ska ha en barn- och ungdomspanel i år igen på kongressen. Det var ett nytt och uppskattat inslag på förra kongressen. I år har vi kortat kongressen med en dag och har därför slopat alla seminarier och kringaktiviteter. US (Unga Synskadade) är också närvarande med sina ombud och är mycket aktiva i debatten. Något inslag med barnråd, som har en möjlighet att delta och föra fram frågor, måste vi ordna. Jag tar med Jennifers fråga till kongressgrupp och förbundsstyrelse. Ulf Kristersson får motta protester när besök på Försäkringskassan blir allt svårare. Samtliga lokala sevicekontor ska upphöra för att spara kostnader, samtidigt som Försäkringskassan får alltmer ärenden att hantera vad gäller rehabilitering och annat. Att bara bli hänvisad till telefon eller Internet utesluter många personer med synskada. Samarbetsorganet Lika Unika jobbar på och blir alltmer känt. Förfrågningar om deltagande börjar ramla in. Det gäller att välja noga nu så man inte tappar fokus på rättighetsfrågorna. Det finns en referensgrupp inom Diskrimineringsombudsmannen där jag deltar för Lika Unika. Gruppen arbetar för EU-projektet Vägar till rättigheter, som ska vara färdigt i november. Samtliga diskrimineringsgrunder är representerade i gruppen. Jag återkommer med mer information om detta. Glöm inte Ledarhundens dag onsdag den 27:e april. Då ska vi lyfta viktiga frågor om rörligheten och resande med våra hundar. Du kan läsa mer om planerna i det här numret. Vi får gemensamt se till att forumet och hela arrangemanget med presskonferens och möte på Stockholms central gör avtryck och intryck både hos press och allmänhet. Tiina Nummi-Södergren Ordförande 7

8 Aktuellt Barnmisshandel Barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning löper betydligt större risk för att utsättas för fysisk misshandel i familjen i jämförelse med friska barn. Det visar en studie i ämnet folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. En del av barnen i studien hade bland annat fysiska handikapp, diabetes, synproblem eller adhd. Nästan 17 procent av barnen med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning hade utsatts för fysisk misshandel, jämfört med 9 procent av de friska barnen. Barnen var i åldrarna 10, 12 och 15 år. Det fysiska våld som barnen utsätts för varierar från örfilar, knytnävsslag till slag med tillhygge. Rättigheter kartläggs Regeringen ska kartlägga situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Extra uppmärksamhet kommer att riktas mot situationen för människor som är särskilt utsatta till exempel personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen kommer att vara grunden för en strategi för hur regeringen ska arbeta med mänskliga rättigheter i framtiden. Ingen får vägras åka med bussen EU har beslutat om ett antal rättigheter för busspassagerare bland annat får ingen person förvägras åka med, skadat bagage ska ersättas och ersättningarna vid förseningar ska höjas. Om ett hjälpmedel som till exempel en rullstol skadas eller förloras under resan blir bussbolaget skyldigt att betala ut fullersättning för det förlorade hjälpmedlet. Reglerna Makarna Myrdals stipendiefond Om du tänker påbörja eftergymnasiala studier höstterminen 2011 och inte har fyllt 30 år, kan du söka stipendium ur Makarna Myrdals stipendiefond. Stipendium lämnas för högst ett läsår per ansökningstillfälle. Fonden utlyses en gång per år. Ansökan, se nedan Retslers fond Fondens ändamål är att i form av stipendier lämna bidrag till enskilda blinda vid utbildning till intellektuellt arbete samt till utbildningsinsatser som syftar till att skola nya synskadade i organisationspolitiskt arbete. Stipendium lämnas för högst ett läsår per ansökningstillfälle. Fonden utlyses en gång per år. Ansökan, se nedan talar också om vilken sorts information bussbolagen är skyldiga att tillhandahålla före och under resan. Vidare ska busspersonalen vara utbildad för att kunna ge rätt service till personer med funktionshinder som har anmält särskilda behov senast 36 timmar innan resan startar. Förordningen träder i kraft våren SRF Annons Sök stipendium ur fonder Hults minnesfond Fondens ändamål är att lämna stipendier till synskadade för hjälp vid studier och rekreation. Stipendium lämnas för högst ett läsår per ansökningstillfälle. Fonden utlyses en gång per år. Ansökan Ansökningsblanketter och ytterligare information för Myrdals, Retslers och Hults fonder kan rekvireras, senast den 30 juni, från Pia Lundborg på SRF:s kansli, telefon , e-post eller laddas ner från vår hemsida Din ansökan ska ha inkommit senast den 31 juli 2011 under adress: SRF, Pia Lundborg, Enskede. Beslut fattas i augusti/september

9 Aktuellt Diskriminering av synskadad överklagas till FN SRF, Unga Synskadade (US) och FN:s tidigare rapportör i funktionshinderfrågor, Bengt Lindqvist, överklagar beslut i anställningsärende till FN:s övervakningskommitté. Det handlar om regeringens och svenska statens hantering av synskadade Mari-Louise Jungelins anställningsärende hos Försäkringskassan. Hon nekades år 2009 anställning hos Försäkringskassan på grund av att Försäkringskassan inte ansåg sig kunna anpassa sitt datorsystem till hennes synnedsättning. Beslutet överklagades till Arbetsdomstolen, AD, som fastställde en dom i februari I den ansåg AD att Försäkringskassan inte utsatt Marie-Louise Jungelin för diskriminering på grund av hennes synnedsättning trots att hon nekats en tjänst som hon var kvalificerad för. AD menade att det inte var skäligt att Försäkringskassan skulle behöva anpassa sitt nyligen framtagna datorsystem för ärendebehandling, så att det skulle fungera tillsammans med de datorhjälpmedel som Marie-Louise måste använda. Försäkringskassan är dock en av de statliga myndigheter som har ett ansvar att göra myndigheterna tillgängliga Marie-Louise Jungelins anställningsärende hos Försäkringskassan har överklagats till FN:s övervakningskommitté. för funktionshindrade, både för anställda och kunder. Detta påpekar undertecknarna i sin överklagan och anser att den svenska staten inte efterlever kraven i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I överklagan skriver undertecknarna att personer med funktionsnedsättningar inte garanteras jämlika möjligheter till arbete. Därmed bryter Sverige mot flera paragrafer som handlar om jämlikhet och icke-diskriminering respektive arbete och sysselsättning. Nya förmåner för medlemmar i SRF Du som redan är medlem i SRF eller är blivande medlem, får följande nya förmåner hos Iris Hjälpmedel: Du som är medlem får 10 procent rabatt vid köp hos Iris Hjälpmedel. Du som blir medlem får ett års medlemskap i SRF betalt om du handlar för mer än kronor (inklusive moms). Surfa in på internetbutik eller ring eller besök butiken Iris hjälpmedel, Sandsborgsvägen 52, Enskede. Annons Sök studiestipendier från KMA Karin Fallenius stipendium till synskadad ungdom under 30 år för vidare studier främst i språk. Johan Otto Lundgrens stipendium till synskadad ungdom för studier och därefter yrkesutbildning. Ansök senast den 1 maj. Ansökningsblankett hittar du under Studiestipendier på vår hemsida Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade, KMA Lena Bergström

10 Tema: Ledarhundar Sveriges yngsta och äldste Du som vill skaffa ledarhund måste vara minst 18 år och ha en stabil social situation. I den här artikeln möter du Sveriges yngsta och äldste ledarhundsförare, Ida Östlund och Verner Karlsson. Text: Sune Olsson Jag har önskat mig en ledarhund sedan jag var fem år, och för ett par år sedan, då jag var 19 år blev drömmen verklighet, och verkligheten blev ändå bättre än jag hoppats, säger Ida Östlund. Ida är ganska ny i Stockholm. Hennes bästa hjälpmedel är fyrbent, ledarhunden, schäfertiken Lana. Ida måste alltid själv hålla reda på hur hon ska gå till olika platser och ledarhundens arbete är att se till att hon inte går på saker. En omkullslängd cykel kan göra oerhört ont om jag ramlar över den, säger Ida, men med hjälp av Lana känner jag mig trygg. Redan då jag var fem år bestämde jag mig för att jag ville ha en ledarhund. Jag har alltid velat gå långa promenader utan hjälp från andra, och jag förstod att ledarhunden kunde ge mig den möjligheten. Dessutom älskar jag hundar. Både en hund och ett hjälpmedel så att säga i samma päls, det kan ju inte bli bättre! Vad är det bästa med en ledarhund, undrar jag. När helst jag vill gå ut, antingen det är mitt på dagen eller kolsvarta natten, så fort jag tar i selen eller kopplet kommer Lana rusande och är redo. Jag väljer själv om jag vill gå jättesakta eller halvspringa, och vilket jag än väljer ser Lana är både en hund och ett hjälpmedel i samma päls, bättre kan det inte bli, säger Ida Östlund. hon till att jag tar mig förbi alla hinder höga som låga. Verner Karlsson är med sina 91 år landets äldsta ledarhundsförare. Jag har haft ledarhund i snart 30 år och har svårt att tänka mig ett liv utan hund, säger han. Jag går varje dag till äldrecentret 10

11 ledarhundsförare Om jag inte hade haft ledarhund skulle det ta mig minuter att hitta till äldrecentret, men med hjälp av hunden tar det fem, sex minuter, säger Verner Karlsson. och hämtar mat. Om jag inte haft ledarhund skulle det tagit mig minuter att leta mig dit, men med hjälp av hunden tar det fem, sex minuter. Sedan går vi hem igen med lunchen och jag sätter mig och äter. Därefter är det dags för en liten vilostund innan vi går ut igen. Du är trots allt med dina 91 år ganska gammal. Är det jobbigt att ha ledarhund? Inte alls. Det är hundens förtjänst att jag går minst en halv mil om dagen. Utan den motionen skulle det nog gå snabbt utför med mig, avslutar Verner Karlsson. 11

12 Tema: Ledarhundar Från valp till färdig ledarhund I Sverige utbildas ett 40 tal ledarhundar om året. De allra flesta av hundarna är labradorer, några är schäfrar, några Golden retriever, några pudlar och några blandraser. Det är mycket en fullfjädrad ledarhund ska kunna, och för det krävs en specialdressyr som kan ta upp till året. Men det är redan under valptiden som urvalet och förberedelsearbetet till det kommande jobbet som ledarhund börjar. Text: Sune Olsson För att valpen ska växa upp till en harmonisk och lugn hund är önskemålet att den ska bo hos en så kallad fodervärd, en person som uppfostrar hunden lika väl som det hade varit hans eller hennes egen hund. Ann-Mari Skogberg är en sådan människa. Hon har tagit sig an och uppfostrat tre valpar som i dag arbetar som ledarhundar. Att jag blev fodervärd är radioprogrammet Ring så spelar vi och Hasse Tellemars förtjänst, berättar hon. Jag hade nyligen blivit tvungen att avliva en hund, och i programmet talade en blind man om att det var stor brist på personer som ville ställa upp som fodervärdar, så jag tänkte varför inte och slog till. Valpen ska lära sig vanligt hundhyfs Fodervärden försöker lära valparna vanligt hundhyfs. Att gå fot och inte dra i kopplet, att inte tigga vid matbordet, att inte skälla på allt och alla, att inte leka alltför vilt med andra hundar, att inte tugga på skor, att komma då man ropar på den, allt som en väluppfostrad hund bör kunna. Jag försökte även lära valparna vistas i olika slags miljöer utan att bli rädda, fortsätter Ann Mari. Jag åkte tunnelbana och buss med dem, jag gick på gator där det var mycket folk, och jag stannade alltid till innan jag gick ner för trappor för jag visste att det är så en ledarhund visar sin förare att här är en trappa. Det är klart att det känns jobbigt att lämna ifrån sig hunden då den blivit dryga året och i bästa fall blivit jätteduktig, säger Ann-Mari Skogberg. Men man vet ju förutsättningarna redan från början, att hunden kommer att användas till en mycket viktig uppgift. Det är som när ens barn blir vuxna, man äger dem inte. Vilket råd vill du ge eventuella blivande fodervärdar? Var medveten om att du senare ska lämna tillbaka hunden men jobba med valpen som om den vore din egen! 12

13 Foto: Christer Hansson Det är redan under valptiden som förberedelserna till det kommande jobbet som ledarhund börjar. Leverantören Kyno Logisch Ledarhundar upphandlas från olika privata leverantörer. I år levereras hundarna från fyra företag som tillsammans utbildar ett 40 tal ledarhundar. En leverantör är Kyno logisch som drivs av paret Hans och Leigh. I år ska Kyno logisch leverera fem ledarhundar. Det svåraste i jobbet är nog att hitta valpar eller ämnen till ledarhundar, säger Hans. Vi köper enskilda valpar eller kullsyskon från uppfödare som vi har bra kontakt med. Kan man redan tidigt se på en valp att det skulle kunna bli en bra ledarhund? Man kan ganska snabbt avgöra om hunden är glad och samarbetsvillig och hyser förtroende till människor. Men valpar i samma kull kan skilja sig en hel del, precis som barn i samma familj. Hur gammal ska hunden vara då ni börjar ledarhundsdressyren och vilka är de viktigaste egenskaperna hos en ledarhund? Hunden ska vara minst ett år innan dres- En ledarhund ska vara både arbetsvillig, lättlärd och uthållig. På bilden syns Verner Karlsson, med sin ledarhund. syren börjar. Vissa hundar är mogna vid ett år, andra lite senare, precis som människor. En ledarhund ska inte vara för försiktig, men den ska heller inte kasta sig fram genom tillvaron. Den ska tycka om människor men får för den skull inte rusa fram och ta kontakt med utomstående. Den ska vara både arbetsvillig, lättlärd och uthållig. Ert företag ligger i Gnarp, en liten ort nära Hudiksvall. Kan man utbilda hundar som ska arbeta i storstaden i lilla Gnarp? Nej, man kan inte vara här hela tiden. Vi börjar att i lugn miljö lära hunden leda >>> 13

14 Tema: Ledarhundar en person då den har sele på sig. Senare, då hunden är säkrare åker vi till det lite större Hudiksvall och tränar, och därefter till Sundsvall. Och varje gång vi åker till Stockholm har vi med oss ett antal hundar för att de ska vänja sig vid tunnelbana. Slutprovet Det är mycket en färdigdresserad ledarhund ska kunna. Roger Lindahl eller Bengt Borg, SRF:s ledarhundsverksamhet, genomför under ett par dagar det så kallade slutprovet. Detta prov och en grundlig veterinärbesiktning avgör om hunden blir godkänd som ledarhund, om den blir kvarsittare och behöver mer träning eller om den inte duger till ledarhund. För närvarande dresseras hundarna av fyra leverantörer. Och då hunden anses färdigdresserad tar de kontakt med Roger eller Bengt för det avgörande slutprovet. Först gör jag en allmän bedömning av hunden och tittar på hur den agerar och reagerar på mig som främmande person, berättar Roger Lindahl. Roger har tidigare varit ledarhundsdressör under ett tjugotal år och dresserat mellan 120 och 130 ledarhundar. Hunden ska vara godmodig och öppen, fortsätter han. Jag tittar och känner på tassar, öppnar munnen för att se hur den reagerar. Annons Jag vill att hunden inte går undan utan accepterar behandlingen. Då är det en godmodig hund, en sådan som vi vill ha som ledarhund. Fyra delprov Slutprovet är indelat i fyra delprov. Koncentration och samarbetsvilja vägs in i alla delproven. Under slutprovet är den dressör eller instruktör som går med hunden mörklagd. Det är viktigt att instruktören vid dessa tillfällen inte ser något eftersom Roger Lindahl gör en bedömning om hur väl hunden leder sin förare förbi hinder. Det första provet utgörs av en hinderbana. Här ska hunden leda sin förare förbi såväl låga hinder typ snubbelhinder som hinder i kropps och huvudhöjd. Nästa prov är ett lydnadsprov. Det tredje provet är så kallad landsvägskörning då man bland annat tittar på hur väl hunden följer vägkanten. Det fjärde och sista provet går ut på att hunden ska leda sin förare på en längre strecka inne i en stad och självklart undvika alla hinder som föraren annars kan slå sig på. Händer det att ni inte godkänner hundarna och vad händer i så fall då? Ja, det förekommer, men jag kan inte säga att det är vanligt. Hundar kan precis som människor ha en dålig dag och i sådant fall kan vi göra om just det provet. Anmäl dig till IT-frågan! Du som har en funktionsnedsättning kan delta i våra undersökningar om IT och telekom. Mer information finner du på Alla som besvarar enkäten får en trisslott. Ta chansen! Var med och påverka morgondagens IT och telekom! IT-frågan drivs av Hjälpmedelsinstitutet och kommunikationsmyndigheten PTS IT-fragan-SRF-perspektiv indd :59:04 14

15 Hur man skaffar ledarhund Den som är intresserad av att få dispositionsrätt till en ledarhund, ska gå till sin syncentral och be att få en ansökan ifylld. Ansökan fylls i av den sökande själv och av syncentralen. Ett läkarintyg ska bifogas. Ansökan skickas sedan till Synskadades Riksförbund. Hembesök Nästa steg är att en av ledarhundskonsulenterna kommer på ett hembesök. Man pratar om hur det är att ha ledarhund och vad som krävs av föraren. Man går ut och går tillsammans. Den synskadades situation och omgivning är också viktig. Informationskurs Om både ledarhundsverksamheten och den sökande vill fortsätta, kallas den sökande till en informationskurs, där man provar att gå med ledarhund och får möjlighet att utvidga sina kunskaper. Informationskursen är på fyra dagar och genomförs några gånger per år. Dispositionsrätt Den sökande får sedan rätt till ledarhund, så kallad dispositionsrätt, om ledarhundsverksamheten anser att han eller hon uppfyller kriterierna. I så fall ställs den sökande sedan på en lista för tilldelning av hund. Gratis Att få tillgång till en ledarhund kostar ingenting för den synskadade. Man får också utbildning, utrustning och veterinärvård gratis. I gengäld skriver man på en förbindelse, där man lovar att sköta ledarhunden väl och i övrigt följa ledarhundsverksamhetens villkor. Ida Östlund med sin ledarhund Lana. Uppfyllda krav För att man ska kunna tilldelas en ledarhund ska följande krav vara uppfyllda: vara minst 18 år, ha en synskada som innebär avsaknad av ledsyn, ha behov av vit käpp vid förflyttning, samt vara så välrehabiliterad att man själv hittar dit man ska gå, ha behov av samt kunna använda ledarhund som förflyttningshjälpmedel, ha en stabil social situation, ha förmåga att ge hunden god omsorg och goda levnadsvillkor samt vara bosatt i Sverige. Frågor Om du har frågor eller vill veta mer kan du ta kontakt med ledarhundsverksamheten på Synskadades Riksförbund så kan vi informera mer. Telefon SRF:s ledarhundsverksamhet Inom Synskadades Riksförbund arbetar ett tiotal personer med ledarhundsverksamheten. I gruppen ingår verksamhetsledare, veterinär, kurs- och support, administration och de personer som godkänner hundarna. Ledarhundsverksamheten bekostas av statliga pengar, för närvarande cirka 23 miljoner kronor per år. En färdigdresserad ledarhund kostar ungefär kronor och Synskadades Riksförbund köper varje år in ett 40-tal hundar. 15

16 Tema: Ledarhundar Ledarhundsförare - bli medlem i ledarhundsförares förening SLHF, Sveriges Ledarhundsförares förening, är en rikstäckande förening med och för ledarhundsförare. En majoritet av Sveriges ledarhundsförare är medlemmar i SLHF. SLHF arbetar hårt för att förbättra tillgängligheten för synskadade personer med ledarhund. I dagens Sverige finns en stor okunskap om hur viktig och värdefull ledarhunden är som hjälpmedel. Det händer ofta att ledarhundsförare blir utestängda från arbetsplatser och utbildningar samt från restauranger, gym och offentliga lokaler. SLHF tror att förutsättningen för full delaktighet för ledarhundsförarna är en diskrimineringslagstiftning där ledarhundar inkluderas. SLHF sitter med i SRF Ledarhundsverksamhets brukarråd. SLHF och SRF samarbetar också inför Den Internationella Ledarhundsdagen, den 27 april, då en omfattande informationsaktivitet planeras på Stockholms Centralstation. Men medlemmar i SLHF kommer också att ordna mindre aktiviteter runtom i landet den dagen för att uppmärksamma ledarhunden och dess otroliga betydelse för oss ledarhundsförare. Hunden ger en frihet som knappt går att beskriva med ord! Ju fler vi är, desto mer kan vi göra i vårt arbete för att vi och våra hundar ska kunna röra oss i dagens samhälle. Om du har en ledarhund, men ännu inte är med i SLHF, så råder vi dig att genast gå in på och fylla i formuläret för att bli medlem. I SLHF ser vi fram emot ett år fullt av aktiviteter för och tillsammans med våra ledarhundar! Sveriges Ledarhundsförares förening arbetar hårt för att förbättra tillgängligheten för synskadade personer med ledarhund. Ledarhundens dag den 27 april Ledarhundens dag infaller den sista onsdagen i april och uppmärksammas i många länder. Synskadades Riksförbund och föreningen Sveriges Ledarhundsförare SLHF har i år tillsammans valt att den dagen visa upp sig och ett antal ledarhundar på Stockholms centralstation. Informationsbord kommer att vara bemannade hela dagen från klockan sju på morgonen där vi berättar om ledarhundar och om Synskadades Riksförbund. Gott om ledarhundsekipage kommer att finnas på plats för att visa upp sig och svara på allmänhetens frågor. SRF kommer även att på Scandic hotell ordna en pressträff för att informera om ledarhunden och ledarhundens betydelse. Slutligen kommer Livsmedelsverket och kommunen under ett par timmar att informera restaurangbranschen om att ledarhundar får följa med sin förare vid restaurangbesök. Om du tillsammans med din ledarhund vill delta i aktiviteterna på Stockholms central den 27 april, ta i så fall kontakt med ledarhundsverksamheten på SRF, tel Sune Olsson 16

17 Handikapphistoria Funktionshindrades historia ska synliggöras Ett projekt om handikapphistoria har startat. Projektet drivs av HandikappHistoriska Föreningen, HHF, Nordiska museet samt Historiska museet, och kallas för HAIKU Handikapphistoria i kulturarvet. Syftet är att synliggöra historien om funktionshindrades liv och få med den i samhällets allmänna historia. HAIKU har fyra delprojekt: Vad gör museerna? Vi vill få igång en dialog mellan handikapprörelsen och museivärlden om hur museerna kan få in ett medvetande om funktionshinder i sin verksamhet. Om man till exempel beskriver bostadssituationen under en epok, bör man också beskriva hur situationen var för människor med olika funktionsnedsättningar. Vi kommer att undersöka hur olika museer i landet beaktar och tidigare har beaktat funktionshinderaspekten. Vi kommer också att skicka ut en enkät till handikapporganisationerna om vad man anser fattas i museernas verksamhet. Regionala seminarier kommer att ge nomföras nästa år. Livsberättelser via en webbsida Via webb-kontakt vill vi skapa en ny möjlighet för människor och handikapporganisationer att berätta sin historia och att kommunicera. En tillgänglig hemsida kommer. En filmfestival Tillsammans med Historiska museet ordnas en filmfestival den 8 9 oktober. Det är en festival för allmänheten med visningar av spel- och dokumentärfilmer som på olika sätt beskriver människor med olika psykiska och fysiska funk tionsnedsättningar. I anslutning till filmerna kommer vi att diskutera de beskrivningar och värderingar som finns i filmerna. Handikapporganisationerna kommer också att ges möjlighet att visa egna informationsfilmer. Dokumentation HHF har gjort två databaser, en referensdatabas och en bilddatabas som går att nå via hemsidan Vi vill undersöka förutsättningarna för att göra databaserna tillgängliga genom Nordiska museet. HAIKU:s styrgrupp HAIKU leds av en styrgrupp. Ordförande är Bengt Lindqvist, som också är ordförande i HHF. Projektledare är Margareta Persson, Bengt Lindqvist Margareta Persson Annons Ny butik i Stockholm På Liljeholmsvägen 30 finns nu en butik fylld med hjälpmedel! Öppettider, måndag till fredag Läs med talsyntes, lätt och snabbt ClearReader + är en mycket snabb och lättanvänd bärbar läsmaskin. Lägg pappret eller boken framför apparaten och tryck på en knapp. Efter några få sekunder startar uppläsningen! Luleå Umeå Stockholm Göteborg Malmö Växjö

18 Blindtest En kvalitetshöjare eller avancerad leksak Har du gått vilse och inte haft en aning om var du är eller undrat om den gata du just vikit in på verkligen är rätt gata? I sådant fall kanske Trekker Breeze är rätt hjälpmedel för dig. Perspektiv bad några gravt synskadade personer blindtesta det talande satellitnavigeringssystemet Trekker Breeze och omdömena varierade från livskvalitetshöjare till avancerad leksak. Text: Sune Olsson Den är stor som en lite äldre, aningen bullig mobiltelefon. Den väger drygt två hekto och på ovansidan har den nio knappar varav varär-jag-knappen är störst. På några syncentraler kan du få den som hjälpmedel men på de flesta kan du det inte. Priset för en Trekker Breeze är kronor. Om du exempelvis bär trekkern i fickan och ställer in den på att säga namnet på gatukorsningar kan du med ett clips fästa den medföljande lilla högtalaren på kragen. En viktig funktion är att du kan spela in en rutt eller promenadslinga som du sedan kan följa gång på gång. När du avviker från slingan ger Breeze talade instruktioner hur du ska återvända till densamma. Du kan även lägga in märken, egna talmeddelanden som spelas upp varje gång du går förbi platsen, akta, här brukar vara halt eller här finns en parkbänk. Den är ett himla bra orienteringshjälpmedel, säger Ida Östlund som har prövat den talande GPS-baserade vägvisaren under en månad. Med Trekker Breeze i handen eller fickan kände jag mig lugnare och tryggare. Då jag gick fel var det bara att trycka på var är jagknappen och apparaten talade om namnet på de närmaste gatorna. Men nu har jag blivit tvungen att lämna tillbaka mitt låneexemplar. Och från syncentralen verkar det nu vara tvärstopp att få en som hjälpmedel. Jag är ny i Stockholm, och med ledarhunden Lana i ena handen och Trekker Breeze i den andra kan jag nästan gå vart jag vill, fortsätter Ida Östlund. Ledarhunden och GPS-en kompletterar varandra. Jag kan helt enkelt gå mer avslappnad för jag vet att då jag går vilse är det bara att trycka på Var är jag - knappen och få ett talat svar där jag får veta vad gatorna omkring mig heter. Vad är bäst och vad är sämst med Trekker Breeze? Bäst är att jag hela tiden kan få veta namnet på den gata jag går på och även namnen på de gator jag passerar. Sämst är att jag inte får den som hjälpmedel fast den skulle underlätta min tillvaro oerhört. Som fattig student 18

19 har jag inte råd att köpa en själv, annars skulle jag ha gjort det för länge sedan! Jag vill sammanfatta mitt omdöme om Trekker Breeze med två ord, livskvalitet och trygghet, säger Kjell Börjesson. Kjell har stor erfarenhet av hjälpmedlet ty han använder det dagligen sedan ett drygt år. Trekker ersätter inte något annat hjälpmedel för honom, den kompletterar. Att med bara en knapptryckning få veta vad gatan heter som man går på, är ovärderligt. Rut Ekström i Haverdal är med sina 81 år den äldsta deltagaren i vårt blindtest. Jag har alltid med mig min Trekker när jag går ut, säger hon. Vid något tillfälle då jag i misstag hade vänt åt fel håll, tryckte jag på knappen Var är jag och då fick jag veta att jag var på väg söderut i stället för norrut. Jag är så glad för att jag kan gå ut på åkern här mittemot där det inte kör bilar och rasta min ledarhund Nadja. Jag har lagt in vissa favoriter på Trekkern, som till exempel sela av, sela på, grinden ut mot havet eller någon annan sväng. Trekkern talar om när jag lämnar öppet område, alltså åkern och närmar mig Särdalsvägen där jag bor. Den säger då vilken väg jag är inne på. Den här fina hjälpen betyder ofantligt mycket för mig. Asta Karlsson som är nyinflyttad till Stockholm är inte lika imponerad av Trekkern: Den är inget att lita på, säger hon. I bland tar det betydligt längre tid än fem minuter efter att jag slagit på den tills den fungerar fullt ut. På okända ställen skulle jag aldrig våga gå själv på grund av att Trekkern vill leda mig ut på gatorna, inte på gångvägarna där jag vill gå. När jag går på gator är Trekkern mer pålitlig men även där hittar den på roligheter. Man kan som det heter spela in en rutt, en slinga som man vill gå flera gånger. Men nästa gång jag går där ger Trekkern mig instruktioner att jag ska gå åt helt galet håll. Jag har inte bestämt mig för om jag ska tycka att den är ett hjälpmedel eller bara en avancerad leksak! Trekker Breeze har funnits på marknaden i drygt ett par år, men det är inte förrän på sista tiden som försäljningen har tagit riktig fart, säger Staffan Syk, direktör för Polar Print, det företag som importerar Trekkern till Sverige. En satellitnavigator blir aldrig bättre än det kartmaterial man matar in i den. De digitala kartorna hoppas jag blir betydligt bättre. Gång- och cykelvägar ligger i många fall inte med i kartorna, och då blir naturligtvis Trekkern tyst. Men varför kan Ida Östlund och andra gravt synskadade inte få Trekker Breeze som hjälpmedel fast den rimligen skulle underlätta deras orientering, och som Kjell Börjesson säger, ge livskvalitet och trygghet. På Syncentral Långbro i Stockholm säger man att syncentralen ännu inte fått direktiv att räkna Trekker Breeze som hjälpmedel och hänvisar till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning där beslutet fattas. Marika Berggrund på sagda förvaltning svarar: Syncentralen arbetar med frågan och håller på att samla in fakta för att sedan komma tillbaka till förvaltningen med ett förslag. Detta är en ny typ av produkt som inte ordinerats tidigare. 19

20 Syntolkning i framtiden Sök mer pengar! Sök mer pengar än ni har tänkt er för syntolkade filmvisningar, ofta söker en del för lite, uppmanar Tomas Johansson från Svenska Filminstitutet deltagarna i seminariet Syntolkning i framtiden. Det är den 17 mars i SRF salen i Enskede och här diskuteras bland annat hur synskadade filmälskare ska få sitt lystmäte av film tillfredsställt. Text och foto: Ragnvi Svärd Seminariet om syntolkning har ett späckat program om till exempel ansvar, utrustning och syntolkar. Just nu är den viktiga frågan om finansiering på tapeten. De drygt 20 deltagarna är SRF:are, syntolkar och administratörer inom kultur och studieområdet. Thomas Johansson uppmuntrar till att söka en ordentlig summa från Svenska Filminstitutet, men också till samarbete när man söker pengar, gärna regionalt. Pengar kan sökas för syntolkning och för filmvisningar. Det kan handla om kostnad för ledsagare, marknadsföring, inköp av biobiljetter, hyra av utrustning, arvoden, utbildning av syntolkar, till och med transporter. Ge bara en bra motivering, säger han och anar kanske inte vilket hopp som tänds när man nämner ordet transporthjälp hos vissa deltagare. Det där med att söka pengar till att skjutsa folk till filmvisningar, är ingen dum idé. Vi har mycket problem med färdtjänsten, grunnar Jan Karlsson från SRF Kronoberg senare i en paus. Ett av Filminstitutets uppdrag är att främja svensk film. Tord Larsson, SRF Uppsala, undrar hur det är med syntolkning av utländsk film. En del syntolkade filmer finns på dvd, men utbudet är ett problem, svarar Thomas Johansson. En tydlig önskan under seminariet är att fler filmer ska syntolkas. Synskadade är en underrepresenterad grupp på biograferna, konstaterar Thomas Johansson. Det går också att söka pengar från landstingen. Och där handlar det om eldsjälar som kan trycka på. I Västmanland var det två enskilda SRF:are som fick landstinget att satsa pengar på syntolkning, berättar filmkonsulenten från Västmanland, Anders Westin. Det var ombudsman Eva Nilsson, SRF, och Kjell Gustavsson, SRF, som år 2004 var envisa lobbyister gentemot landstinget för att få syntolkade filmer i Västmanland, berättar han och uttrycker att det är en medborgerlig rättighet att synskadade skulle få se film. Karin Hjalmarson, som tillsammans med Vivianne Emanuelsson, SRF, arrangerar seminariet, berättar att hon tidigare arbetade med syntolkning på länsförbundet i Stockholm. Ett problem är tillgängligheten. Filmstaden har en hopplös tillgänglighet men har annars varit mycket tillmötesgående, suckar hon. Det är också svårt att hitta filmer att syntolka. Vissa tycker inte om utbudet av filmer, men vi måste ha de mest populära filmerna syntolkade. Vi borde också ha fler filmer syntolkade för barn och ungdomar. 20

21 När det gäller själva syntolkningen av filmerna, gäller det att bland annat ha utbildade syntolkar. Syntolken Peter Lilliecrona från föreningen Syntolkning nu i Göteborg, berättar att han 1991 blev ombedd av Anders Josby, SRF Göteborg, att utbilda syntolkar. Det finns cirka 100 syntolkar i hela landet, varav 40 i föreningen Syntolkning nu. Uppdragen är skiftande, från Melodifestivalen, idrottsevenemang, musikaler och teater. I dag har Stadsteatern en syntolkad föreställning av varje föreställning. Men ibland är det tomt i salongen. Varför, kastar han ut frågan i luften utan att få något svar. Utbildning av syntolkar sätter fart. I höst startar den första syntolksutbildningen vid folkhögskolan i Fellingsbro i Örebro län. Utrustningen är också viktig. Deltagarna får fingra på olika apparater för syntolkning. Den mest vanliga är där syntolken använder en mikrofon och åskådaren har en mottagare med hörsnäckor. Syntolken sitter i ett avgränsat rum, där han eller hon också kan se filmen eller föreställningen. Det finns också en mer avancerad modell som hängs runt halsen, och kan anslutas till hörselslinga. Bäst är att testa utrustningen i miljön, är rådet. Men nytt är förstås på gång som alltid när det handlar om teknik. Digitala biografer, där filmerna ligger på hårddiskar, medför att man kan lägga på syntolkat ljudspår, berättar Thomas Johansson. Då är det dags för SRF:arna att i grupper smälta intrycken och fundera hur man ska få igång syntolkning och visningar hemmavid. Jan Karlsson summerar några av sin grupps funderingar: Det är bra att syntolkning blir mer känt, och det är viktigt med stödet för distrikt och lokalföreningar från Svenska Filminstitutet. Problem är finansieringen, och framförhållningen i filmbranschen. Gunnel Nelzén, Film i Sörmland, och Bengt Hagelin, SRF Sörmland, testar en syntolkningsutrustning. Det är bra att syntolkning blir mer känt, och det är viktigt med stödet från Filminstiiutet, säger Jan Karlsson, SRF Kronoberg. Sök mer pengar än ni har tänkt er för syntolkade filmvisningar, är rådet från Thomas Johansson, Svenska Filminstitutet. 21

22 Kvinnosyn Kom med i ett viktigt nätverk Uppmärksamma könsperspektivet Redaktör: Karin Sundbaum Lina-nätverket i SRF är ett nätverk för kvinnor Lina (rep/lina). Via nätverket kan kvinnor stötta varandra och driva kvinno- och jämställdhetsfrågor. Lina är en viktig länk för att komma ihåg genusperspektivet i det övriga intressepolitiska arbetet. Synskadade kvinnor får många gånger ett sämre bemötande och stöd än vad männen får. Det är sådana frågor nätverket bevakar och även hur rehabiliteringen och tillgången till hjälpmedel ser ut. De flesta distrikt inom SRF har utsett två Lina-kvinnor. Målet är att alla distrikt ska vara representerade och att varje lokalförening också ska utse Lina-kvinnor. Kvinnorna vill få mer fart i arbetet, och att styrelserna i organisationen ska ha en punkt om jämställdhet på dagordningarna och budgetera för detta viktiga arbete. Du kan anmäla dig till SRF:s e-postlista Lina och på det sättet bli en Lina-kvinna. Ta kontakt med Pia Lundborg om du vill vara med i e-postlistan, Kvinnokommitténs (KK) senaste möte Vid KK:s möte i december hade tyvärr många ledamöter fått förhinder, därför bordlades en del punkter. Men här är lite om vad de tog upp. Härskarteknikerna diskuterades. De utgör en sammanfattning av de tekniker som tas upp i Elaine Bergkvists bok Härskarteknik som utkom Bergkvists förhållningssätt utgör en bra grund för diskussion om hur vi bemöter varandra och används på SRF:s centrala styrelsekurser. Boken finns inläst som talbok. Karin Hjalmarson informerade om att Sveriges Kvinnolobby har tagit fram en lättläst skrift om kvinnokonventionen. Denna har blivit mycket efterfrågad. Forum - Kvinnor och Funktionshinder (FQ) har tagit fram en inläst version av skriften, vilken kan beställas från Kvinnolobbyn. Ta kontakt med Karin Hjalmarson för att få kontaktuppgifter, tel eller Beatrice Christensen-Skölds avhandling Vi kan inte alla passa till hantverkare Blinda kvinnors bildningsprocess , finns att låna som talbok och kommer i punktskrift på Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Avhandlingen är mycket intressant då den beskriver vår historia. KK tog också upp deklarationen från konferensen på Cypern och diskuterade olika åtgärder. Kommittén enades om att den översatta versionen av deklarationen ska skickas till förbundsstyrelsen, distrikten och ombudsmännen. Följande punkter togs upp: 22

23 Inom Kreativa kunskaper ska frågorna tas upp i berörda grupper i SRF. Det kan vara bra att påminna om jämställdhetsperspektivet. När det gäller att balansera arbete och privatliv menade KK att en vidare tolkning av punkten kan vara att vi på alla nivåer ser över våra arbetsformer för att främja kvinnors deltagande i SRF. Tillgång till sjukvård bör tas upp i Rehabiliteringsnätverket. Hur tillgänglig är till exempel mammografi och mödravård för synskadade kvinnor och hur är bemötandet? Att motverka våld. Denna fråga har tagits upp inom SRF på olika sätt men bör inte glömmas bort. Ombudsmännen och jämställdhet Nytt för i år och förhoppningsvis en självklarhet framöver är, att vår arbetsledare, Urban Fernquist, är jämställdhetsansvarig inom de prioriterade områden som vi ska arbeta med. Då hoppas vi att könsperspektivet än mer uppmärksammas och att det blir naturligt att tänka i de banorna. Vi ska även tänka ur ett flerfunktionsnedsättningsperspektiv. Alternativ rapport till FN Forum Kvinnor och Funktionshinder (FQ) kommer att skicka en alternativ rapport till FN om den nya konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är bra att det blir ur ett kvinnoperspektiv och naturligtvis kommer även funktionshinderrörelsen att gemensamt skicka en alternativ rapport. Så det är inte bara regeringen som skickar sin utan alla vi som faktiskt är berörda och har erfarenheter av hur Sverige lever upp till den. Cirkelverksamhet i SRF Avesta Margareta Nord, ledamot i KK meddelar följande: I SRF Avesta har vi arbetat med materialet Hot och våld mot kvinnor med funktionshinder. Två kvinnor från vår förening deltog i en konferens i Nynäshamn och vi beslöt att jobba vidare på hemmaplan. Materialet finns på alla medier. Ämnet väcker starka känslor och det är viktigt att ge ämnet tid, att ta del av annan litteratur i ämnet med mera. Genomgång och summering av föregående träff är nu en bra start vid varje nytt studietillfälle. Det är ett tungt och skrämmande ämne som behöver komma upp till ytan, vi är glada att vi tog steget att göra en studiecirkel av materialet som vi tycker är mycket bra. Fina dikter Dagny Georgii, Stockholm, har skickat oss följande dikt av Gertrud Zetterström som har varit blind sedan barnsben: Ett tänt stearinljus Vad är ett tänt stearinljus för mej? Det är själarnas frändskap, förtrolighet, förtroenden Doftens innerlighet. Någon i det lilla sällskapet läser en gammal saga Vi dricker ett glas vin. Kanske läser jag en dikt, någon sjunger en visa. Nu förstår du vad ett tänt stearinljus betyder för mej. Ett sorgligt meddelande Kamal Suleimani, ombudsman: Tyvärr måste jag meddela att en Ulla Berggren, medlem i Härnösands lokalförening, dog den 10 januari. Hon var bara 57 år. Ulla satt i styrelsen för SRF Ångermanland och var studiecirkelledare för lokalföreningen i Härnösand. Hon var väldigt omtyckt, glad, hjälpsam, omtänksam och drivande. Medmänniska i allra högsta grad. Vi kommer att sakna Ulla jättemycket. 23

24 Barn & Föräldrar Rätt att lära sig punktskrift i skolan Pengar att söka Vi har besvarat en remiss angående ämnet teckenspråk i specialskolan för elever med dövblindhet eller grav språkstörning. Vi yttrade oss över skrivningen i skollagen om specialskolans målgrupper där man för ihop elever med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning och elever som har en dövblindhet. Elevgrupperna har olika behov och olika förutsättningar när det gäller undervisning. Vidare framförde vi åter vår synpunkt på att rätten till undervisning i och på punktskrift måste finnas med i skollagen. Det är angeläget att punktskriftsundervisning betraktas som en utbildningsfråga precis som i Norge. Likvärdig undervisning Arbetet med en ny grundskoleförordning pågår inom Utbildningsdepartementet med anledning av den nya skollagen som ska börja gälla höstterminen Vi anser att det är mycket viktigt att det görs ett förtydligande i grundskoleförordningen samt att ett tillägg görs till skollagen med anledning av den otydliga skrivningen om särskilt stöd. Elever med synnedsättning måste garanteras dels ett specialpedagogiskt stöd som ska kompensera för funktionsnedsättningen och dels vid behov även ett särskilt stöd så att de får en likvärdig undervisning och kan utvecklas så långt som möjligt. Vi har bett om ett möte med Utbildningsdepartementet för att bland annat diskutera denna fråga. SRF:s föräldraråd SRF:s föräldraråd har haft ett möte då vi bland annat diskuterade hur föräldrar kan vara med och påverka så att barnfrågorna blir synliga inom organisationen. Ett sätt är att skriva motioner till kongressen i höst. Sista datum för motioner är den 30 april. Vidare Ljudfarmen ett nytt ljudbaserat spel Nu finns det ett nytt ljudbaserat spel för de lite yngre spelarna. Spelarna får öva på matematik, ordkunskap, reaktionsförmåga och koordination samt logiskt tänkande samtidigt som de får en rolig stund framför datorn med syskon, kompisar eller föräldrar. datorvana ska kunna spela. Det finns olika nivåer i spelet för att passa olika åldrar. På Ljudfarmen får du träffa Åke Åsna, Fåret Friedrich, Charlie tjur, Mr Mus och Harry hund. Spelet hittar du under Barnens SRF på Installationen av spelet är enkelt. Det är bara att följa anvisningarna. Spelet är framställt av Philip Bennefall, Blastbay Studios. Vi vänder oss i första hand till spelare i åldern 5 till 9 år. Spelet är så enkelt som möjligt för att även användare med mycket lite eller ingen Får du problem eller om du har synpunkter på spelet, hör av dig till Cecilia Ekstrand, e-post 24

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhundens viktiga uppgift Ledarhunden i sin vita sele och den synskadade mannen eller kvinnan, som du kanske möter någon gång, är ett väl samspelt ekipage. Genom målmedveten

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

STADGAR. För. SRF Finnveden

STADGAR. För. SRF Finnveden STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp?

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp? Några goda råd f Labradoren är en av våra mest populära hundraser och mycket omtyckt på grund av sitt vänliga sinnelag och sin stora dresserbarhet. Den är en jakthund - en apporterande fågelhund som arbetar

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

informerar Att ledsaga synskadade Idet här informationsbladet får du tips på hur du ledsagar

informerar Att ledsaga synskadade Idet här informationsbladet får du tips på hur du ledsagar informerar Att ledsaga synskadade Synskadades Riksförbund tar till vara synskadades intressen och är ett språkrör gentemot samhället. Målet är att synskadade ska kunna leva ett aktivt och jämlikt liv.

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (12) Kommunala handikapprådet 2008-09-24

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (12) Kommunala handikapprådet 2008-09-24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (12) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum. 13.00 16.00 Ledamöter Gunilla Åström Eva Enqvist Ulrika Lindström Torvald Stefansson Ola Burström Kenneth Andersson Åke

Läs mer

Uppföljning av färdtjänstavtalet

Uppföljning av färdtjänstavtalet Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen

Läs mer

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Kan Du Hundspråk? En Frågesport Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara

Läs mer

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde PROTOKOLL Central förvaltning Sammanträde 2014-04-16 34 43 Sida 1 (7) från s sammanträde Tid: 2014-04-16 kl 13.30 16.00 Plats: Landstingshuset, Futurum, Falun Beslutande Sören Bertilsson (S), 1:e vice

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Komplettering och förtydligande av förordningen (2007:1345) och föreskrifterna (SKOLFS 2009:26) om statsbidrag vid vissa studier för

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

MEDLEMSBLAD AUGUSTI-OKTOBER 2011 INFORMATION. Kansliet

MEDLEMSBLAD AUGUSTI-OKTOBER 2011 INFORMATION. Kansliet MEDLEMSBLAD AUGUSTI-OKTOBER 2011 INFORMATION Kansliet Kansliet har öppet mån, tis och tors kl. 9.00-15.30. Övriga tider finns telefonsvarare. Tel. 031-12 10 03. Mejl: goteborg.magotarm@telia.com Vår kanslist

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Medlemsansökan information

Medlemsansökan information Medlemsansökan information Synskadades Riksförbund, SRF, är synskadades intresseorganisation i Sverige. Vi har slutit oss samman för att utifrån tanken om alla människors lika värde gemensamt hävda synskadades

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Vill du bli god man?

Vill du bli god man? Vill du bli god man? Är du vår nästa god man eller förvaltare? Överförmyndarmyndigheten i Järfälla och Upplands-Bro har alltid behov av gode män för personer som har svårt att klara sin vardagsekonomi

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Kvinnolobbyns nyhetsbrev

Kvinnolobbyns nyhetsbrev Kvinnolobbyns nyhetsbrev nr 3/2010 Julbrev från ordföranden 2010-12-19 Då var det dags igen att önska alla medlemmar i Lobbyn varma julhälsningar inför stundande jul och nyår! Under året som gått har Lobbyn;

Läs mer

Protokoll 12-2012 fört vid styrelsemöte med Svenska Pudelklubbens Centralstyrelse den 1 dec 2012, Stockholms Kennelklubbs lokal, Stockholm

Protokoll 12-2012 fört vid styrelsemöte med Svenska Pudelklubbens Centralstyrelse den 1 dec 2012, Stockholms Kennelklubbs lokal, Stockholm Protokoll 12-2012 fört vid styrelsemöte med Svenska Pudelklubbens Centralstyrelse den 1 dec 2012, Stockholms Kennelklubbs lokal, Stockholm Närvarande: Madeleine Bergendahl, ordförande Barbro Teglöf, vice

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte i SRRS/C. 2004-11-18 kl. 19.00 Telefonmöte.

Protokoll fört vid styrelsemöte i SRRS/C. 2004-11-18 kl. 19.00 Telefonmöte. Protokoll fört vid styrelsemöte i SRRS/C 2004-11-18 kl. 19.00 Telefonmöte. Deltagare: Ordf. Magnus Forsberg, Karin Nilsson, Maria Hjelm, Reidar Otterbjörk, Päranders Wärja och fr o m 115 Patrik Steen.

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Anders Rydell, ersättare, Landstinget Västmanland Richard With, ersättare, Surahammars kommun Jonas Wells, samordnare Ulla Långbacka, sekreterare

Anders Rydell, ersättare, Landstinget Västmanland Richard With, ersättare, Surahammars kommun Jonas Wells, samordnare Ulla Långbacka, sekreterare Sida Sammanträdesdatum 2011-11-24 1 Plats och tid Fagersta kommunhus Norbergsvägen 19, kl 13.15-16.00 ande Agneta Fleismark, ordförande, Landstinget Västmanland Kauko Leppälä, ledamot, Arbetsförmedlingen

Läs mer

en kort sammanställning av protokoll från Kommunala handikapprådet 2010 och arbetsgruppernas träffar.

en kort sammanställning av protokoll från Kommunala handikapprådet 2010 och arbetsgruppernas träffar. ÅRET SOM GÅTT - 2010 en kort sammanställning av protokoll från Kommunala handikapprådet 2010 och arbetsgruppernas träffar. FRÅGOR SOM HAR BEHANDLATS Teleslingor i kommunens lokaler Handikapprådet skrev

Läs mer

Protokoll 08/14 fört vid sammanträde med styrelsen för Neuroförbundet, Västra Götaland 2014-12-09 kl.10.15-12.15 Edsvägen 3B, Vänersborg.

Protokoll 08/14 fört vid sammanträde med styrelsen för Neuroförbundet, Västra Götaland 2014-12-09 kl.10.15-12.15 Edsvägen 3B, Vänersborg. Protokoll 08/14 fört vid sammanträde med styrelsen för Neuroförbundet, Västra Götaland 2014-12-09 kl.10.15-12.15 Edsvägen 3B, Vänersborg. Närvarande Jan Magnusson Ordförande Åsa Lewau Johansson Kassör

Läs mer

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola 1. Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Neuroförbundet Västervik

Neuroförbundet Västervik Neuroförbundet Västervik org.nr. 833600 8175. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 3 1. Styrelsen för Neuroförbundet Västervik får härmed överlämna Verksamhetsberättelsen för. 1 januari 31 december 2013 Inledning.

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län Kalmar Länstrafik Serviceresor Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst En del av Landstinget i Kalmar län Inledning Sjukresor Färdtjänst Riksfärdtjänst Så här betalar du Hur du ansöker Kontaktuppgifter

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Bästa Gärdesmoderat!

Bästa Gärdesmoderat! Gärdesmoderaterna Medlemsbrev nr 4 november 2010 Bästa Gärdesmoderat! Ordförande har ordet. Nu är valet över och det blev en historisk valseger. Den moderatledda Alliansen fortsätter leda politiken i riksdagen,

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Nu är det klart, det blir fiber!

Nu är det klart, det blir fiber! Nu är det klart, det blir fiber! Förutom e tt snabbt i nternet, TV o ch telefoni till en bra m ånadsavgift, k ommer du ä ven a tt öka attraktionsvärdet på ditt hus. Till boende i villaområdet Kulladal

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Ewa Samuelsson Magnus Lindmark Karin Hansson Nyberg sekreterare Närvarande:

Ewa Samuelsson Magnus Lindmark Karin Hansson Nyberg sekreterare Närvarande: KOMMUNSTYRELSENS RÅD FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR Protokoll nr 5 fört vid Stockholms kommunstyrelses funktionshinderråds sammanträde måndagen den 21 maj 2012 kl. 15.00 16.00. Justerat den 25 / 5 2012 Ewa

Läs mer

Med Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg

Med Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg HEJ! Här kommer nu 2014 års resor och läger med FUB. De resor och läger som finns med i programmet ordnas inte bara av FUB utan vi samarbetar även med Jönköpings kommun, Länsförbundet FUB, Smålands HIF,

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Nyhetsbrev. En Stärkt Röst. Sommar och Almedalen special! Ljusglimtar i vår tillvaro. Kom ihåg datumet! Marschen för tillgänglighet sista spurten

Nyhetsbrev. En Stärkt Röst. Sommar och Almedalen special! Ljusglimtar i vår tillvaro. Kom ihåg datumet! Marschen för tillgänglighet sista spurten 1 2 J U N I 2 0 1 2 Nyhetsbrev En Stärkt Röst Ljusglimtar i vår tillvaro Marschen för tillgänglighet sista spurten För tionde och sista gången någonsin hölls Marschen för tillgänglighet den 26/5 2012.

Läs mer

Konferensrum Barnkammaren på 1:a våning i kommunhuset Alafors, Kl16:00 18:00. Pia-Lotta Lagerlöf Daga Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnd 4

Konferensrum Barnkammaren på 1:a våning i kommunhuset Alafors, Kl16:00 18:00. Pia-Lotta Lagerlöf Daga Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 1(10) Plats och tid: Konferensrum Barnkammaren på 1:a våning i kommunhuset Alafors, Kl16:00 18:00 Beslutande Jan Skog, ordf Kommunstyrelsen Rolf Gustavsson Miljö- byggnadsnämnden Ingvar Arvidsson Tekniska

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

11. Nästa möte Kommande styrelsemöte hålls måndagen den 8 april i något av konferensrummen på Skepparegatan 5A, 4 tr.

11. Nästa möte Kommande styrelsemöte hålls måndagen den 8 april i något av konferensrummen på Skepparegatan 5A, 4 tr. 5. Extra årsmöte Beslutades att ett extra årsmöte om revisionsrapporten hålls söndagen den 24 mars 13.00 14.00 i föreningslokalen på Skepparegatan 5A, 4 tr. 6. Kansliet stängt måndagar tills vidare Bengt

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

SOSFS 2009:8 (S) Föreskrifter. Ansökan om och beräkning av statsbidrag till handikapporganisationer. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:8 (S) Föreskrifter. Ansökan om och beräkning av statsbidrag till handikapporganisationer. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Föreskrifter Ansökan om och beräkning av statsbidrag till handikapporganisationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Att börja på gymnasiet kan kännas både spännande och kanske lite skrämmande. Så är det för de flesta. Vad vill jag läsa? Och

Läs mer