KRIG, AFFÄRSKRISER OCH STIGANDE HAVSNIVÅER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRIG, AFFÄRSKRISER OCH STIGANDE HAVSNIVÅER"

Transkript

1 NYHETER ANALYSER TRENDER MILJOAKTUELLT.SE LÄSARE ENLIGT ORVESTO 2013 NR 7-8 SEPT/OKT 2015 NORDENS STÖRSTA TIDNING OM HÅLLBAR UTVECKLING TEMA: VATTEN OCH KLIMATANPASSNING KRIG, AFFÄRSKRISER OCH STIGANDE HAVSNIVÅER ENKÄT: HUR GÅR ANPASSNINGSARBETET I SVERIGE? KARRIÄR- BAROMETER 2015: HAR DU RÄTT LÖN? SÅ TYCKER OCH TJÄNAR MILJÖ- OCH HÅLLBARHETS- PROFFSEN PRIS: 179 KRONOR VÄRLDEN VÄNDER BLAD ALLT OM FN:s 17 NYA UTVECKLINGSMÅL I PRAKTIKEN NUDGING: SÅ GÖR DU DET LÄTTARE ATT GÖR A RÄTT KRETSLOPPSSAMHÄLLETS ÅTERKOMST SÅ FÖRÄNDRAR CIRKULÄR EKONOMI NÄRINGSLIVETS SPELPLAN 10 SVENSKA STARTUPS MED HÅLLBARHET SOM AFFÄRSMODELL

2 Sveriges största & viktigaste mötesplats om klimatanpassning KONFERENS 7A S T H L M SEPT TEMA: Vem betalar, vem genomför och hur ska vi förklara varför? Den 23 september äger Klimatanpassning Sverige rum i Stockholm. Syftet är att ge kunskap och verktyg för en effektiv klimatanpassning och de senaste nyheterna och trenderna från forskning, länsstyrelser, kommuner, innovationer och näringsliv. Under Klimatanpassning Sverige 2015 tar vi oss an klimatanpassning på ett handfast sätt och fokuserar på det konkreta arbetet som behöver ta fart. Vi vet vad som behöver göras men hur ska det gå till och vems ansvar är det att få saker gjorda? Målet med konferensen är att du ska ha en förstärkt handlingskompetens med dig hem från dagen! ANMÄL DIG! miljoaktuellt.se/klimatanpassning MEDARRANGÖR: PARTNER:

3 LEDAREN Världens viktigaste höst Det är en mycket spännande höst vi har framför oss. En höst som, enligt professor Johan Rockström, kan tippa världen i en ny hållbar riktning. Professorn, eller vi kanske ska kalla honom planetdoktorn, lät faktiskt optimistisk nyligen vid lanseringen av sin (och Mattias Klums) bok Big world small planet. FN:s 17 nya utvecklingsmål kommer att beslutas om i slutet på september (läs artikeln på sidan 30) och i december står FN som värd för klimattoppmötet COP21, för att nämna de två viktigaste händelserna. Förutsättningarna jämfört med misslyckandet i Köpenhamn 2009 ser helt annorlunda ut, menar Rockström som ser att hållbarhet har etablerat sig tillräckligt mycket i olika beslutsföra instanser världen över. När frågorna väl ligger på styrelsebord och i finrummen är de där för att stanna och väl där kommer besluten i hållbar riktning att börja fattas. Vid boklanseringen noterade jag + : IEA konstarerar att solenergi fallit så mycket i pris att den nu börjar konkurrera med kolkraft. Kjell & Chesterton dessutom närvaron av diverse svenska börs-vd:ar och finansprofiler, tidigare helt okända i miljö- och hållbarhetssammanhang. Bara det är evidens att hållbarhet etablerar sig där det hör hemma. Samtidigt ser vi att begreppet cirkulär ekonomi etablerat sig som en konkret väg framåt för både samhälle och näringsliv. På sidan 42 hittar du artikeln Kretsloppsamhällets återkomst där vi försöker ge en bild av hur vägen framåt rent konkret kan tänkas utvecklas. Intressant är att lyxvarumärken pekas ut som föregångare i sammanhanget. Temat för den här utgåvan är vatten och klimatanpassning (sidan 34). Just vattenfrågorna har blivit mycket aktuella senaste året mot bakgrund av vattenrelaterade naturkatastroferna världen över. Det är tyvärr en försmak av vad som komma skall eftersom vi redan intecknat en temperaturhöjning på närmare två grader. Samhället måste klimatsäkras och det kommer kosta i både engagemang och pengar. Hur omfattande anpassningen behöver bli avgörs alltså till del i höst för MIKAEL SALO chefredaktör Uppenbar brist på nationellt ledarskap vad gäller laddinfrastrukturen i Sverige Bild & idé: Oscar Alarik Citat Det rör sig om gammal skåpmat Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, om regeringens svar om vargjakt till EU-kommissionen Avverkning ger mest klimatnytta Göran Persson i debatten om skogens roll i klimatpolitiken. (Svd näringsliv) Du är välkommen hem till mjölkbonden Thomas Bäck LRF-ordföranden Helena Jonsson bjuder in landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för att prata om mjölkkrisen. (Svd debatt) Den första punkten i artikeln andas oro över konkurrenskraften Mikael Karlsson kommenterar gemensam klimatambition från LO, LRF och Svenskt Näringsliv. (Miljöaktuellt) Vi är nu i ett helt nytt läge! Vi har blivit en stor värld på en liten planet Inledningen på Johan Rockströms Sommar i P1, som blev säsongens mest omdiskuterade avsnitt Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr

4 NR Ledaren: Världens viktigaste höst 7 Debatt: Matnationalism vilseleder miljörörelsen 8 Debatt: Värderingen av oljebolag faller som sten 10 Krönika: Lena Ander: Kan företag överleva utan kunskap om framtidens utmaningar? 12 Månaden i korthet AKTUELLT 14 Högt politiskt spel om Kattegatt 16 Därför vann golfentreprenör omstridd miljörättslig strid 17 Stort prisfall på solenergi 18 Reklambyråerna har lärt sig att jobba i gråzonen 20 Ojnareskogen skyddas 21 Hållbarhetmärkta hotell gör liten skillnad 22 JO tar upp fallet om kommunala miljöchefer 24 Nytt verktyg inför EU-krav på hållbarhetsrapportering 26 Nya ISO 14001: Tolkningsbibel på väg 27 Initierat: Mikael Karlsson 29 Ur Lag & rätt Gröna lagar efterlevs sämst NYA FN-MÅL 30 Världen vänder blad TEMA viktiga vattentrender 38 Klimatanpassning Reportage 42 Cirkulär ekonomi 48 Intervju Kristina Yngwe 51 Intervju Lena Ek 52 Startups ANALYSEN 56 Nudging KARRIÄR 58 Lönebarometern 60 Karriär: Hallå där, Pamul Sharma 61 Nytt om namn SIST 62 På gång Kretsloppssamhällets återkomst Stort reportage om cirkulär ekonomi och hur den kommer att förändra samhälle och näringsliv. Vilka är hindren respektive möjligheten? Hur kommer det sig att lyxvarumärken ses som föregångare? sid 42 TEMA Vatten Tio viktiga trender och senaste nytt på klimatanpassningsfronten sid 34 4 Miljöaktuellt nr Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se

5 NORDENS STÖRSTA TIDNING OM HÅLLBAR UTVECKLING Redaktion MIKAEL SALO Chefredaktör & ansvarig utgivare MARIA LINDSTRÖM Redaktionssekreterare MARTINA FRISK Reporter ERIK KLEFBOM Reporter PERNILLA STRID Reporter OLA SÖDERLUND Reporter (vik) MARIA AGRÉN Projektledare för event läser redan Miljöaktuellt! Marknad Direktnr INGEMAR JANSSON Affärschef NORAH MILLER Försäljning RODRIGO MUNOZ Försäljning MARCUS SVINHUFVUD Försäljningschef JOHANNA BENNYSSON Försäljning VIDE NORMAN Webbutvecklare DU FÅR ALLT DETTA: 10 nummer av Miljöaktuellt Inbjudan till event- och vipkvällar Upp till 50 % rabatt på konferenser och event Tips om lediga jobb och veckans samlade nyheter direkt i din e-post varje vecka Digital tidning och tillgång till stort sökbart arkiv DITT PRIS 1 495:- Medarbetare i detta nummer: Anders Hellberg, Jesper Gunnarsson, Jacob Hederos, Joline Ekman, Bengt Hjort, Måns Klockar, Helle Kierkegaard, m.fl. Post- och besöks adress: Karlbergsvägen 77, Stockholm Prenumeration: Ett år (tio nr) kostar kronor plus moms. Ring kund tjänst eller gå till miljoaktuellt.se/prenumerera. Kundservice: kundservice.net, Annonsmaterial: PicaPoint Mejl: Tfn: Webb: idg.annonslamning.se Särtryck, kopiering och publicering på webben får ej ske utan redak tio n ens skriftliga med giv ande. Räckvidd: (Orvesto kon su ment 2013) Tryck: Strokirk-Landströms ISSN: Nästa nr: I oktober 2015 Miljöaktuellt ges ut av IDG, ett av världens största facktidningsförlag med verk samhet i över 85 länder. Vd: Kit Gould. Beställ redan idag: miljoaktuellt.se /bestall

6 Bygger bättre miljöer och en bättre framtid Vår kompetens och fokus ligger på inomhusklimat, bekvämt boende, rent vatten, hälsa och effektivitet. Vi förser byggbranschen med flexibla VVS-lösningar och energieffektiva system för värme och kyla. Vi samarbetar med professionella för att tillsammans skapa bättre miljöer för människor. Och en bättre framtid. Läs mer på Uponor.se

7 Miljörätt DEBATT Matnationalism vilseleder miljörörelsen Miljöprofessor Johan Rockström har fel om närproducerat kött, skriver Jonas Paulsson från organisationen Köttfri måndag. Det är den globalt skenande köttkonsumtionen, inte om nötköttet på tallriken kommer från Irland eller Sverige, som utgör framtidens stora miljöhot. Det är allvarligt att Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Center, förmedlar budskapet att det är viktigt att vi äter närproducerat kött från djur som betar. Därmed motsäger Rockström Stockholm International Water Institutes uppmärksammade rapport Feeding a Thirsty World om ökad handel och kraftigt minskad köttkonsumtion för att klara framtidens vattenbrist. Den som tar intryck av Rockströms budskap väljer kanske att avstå från importerade vegetariska produkter till förmån för kött från svenska djur som betar. Den konsumenten har alltså då vilseletts till att begå ett klimatmässigt dubbelfel En ny studie publicerad i Science of the Total Environment visar att en omfattande ekologisk kollaps sannolikt inte går att avvärja om vi fortsätter att äta kött som vi gör i dag, oavsett om köttet är närproducerat från gräsbetande kor eller inte. Förlusten av de vilda djurens livsmiljöer blir så genomgripande att en massutrotning av djur- och växtarter är oundviklig. Värst är nötköttet med avseende på förlorad biologisk mångfald, klimatförändringar och miljöföroreningar. FN har varnat för de omfattande miljökonsekvenserna av köttkonsumtionen i mängder med rapporter sedan frågan fick luft under vingarna 2006 av FN-rapporten Livestock s long shadow. Mot den bakgrunden är det allvarligt när Rockström säger, i en miljöfilm som ligger och rulllar på Sveriges Radios hemsida: att tänka på att äta hållbar mat, närproducerad mat, och att försöka slänga så lite mat som möjligt är en jätteviktig del. I en chatt med Sveriges Radios lyssnare säger han... mindre kött bra, men viktigast, vilket kött du äter. Djur som betar, bra. Rockströms budskap är vilseledande. I Livestock s long shadow framgår det (del IV, sida 113) att mindre än en tiotusendel av djurhållningens klimatpåverkan kommer från transporter. Inte heller har kött från djur som betar väsentligt lägre klimatpåverkan. Det avvisas bestämt i en debattartikel i DN av 14 miljö- och energiforskare som skrivit Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster. Den som tar intryck av Rockströms budskap väljer kanske att avstå från importerade vegetariska produkter till förmån för kött från svenska djur som betar. Den konsumenten har alltså då vilseletts till att begå ett klimatmässigt dubbelfel. Det grundläggande miljöproblemet är att vi äter mycket kött och sköljer i oss mycket komjölk i olika former. Vi kommer inte till rätta med djurhållningens miljöpåverkan genom att vare sig köpa svenskt närprodu cerat kött, svenskt klimatsmart kött, svenskt ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött. Lika lite som filtercigaretter innebär att cigaretter är ofarliga. Matnationalismen är ett otyg. Vad vi behöver är en politisk vision om ett vegetariskt samhälle och miljö experter som klarar av att kommunicera det. Jonas Paulsson, Köttfri Måndag Mer debatt på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr

8 Debatt Miljö och ekonomi Värderingen av oljebolag faller som en sten Finanssektorn får ofta kritik för att vara kortsiktig och enbart fokusera på finansiell avkastning, utan att ta hänsyn till långsiktig risk. Tyvärr kommer nog finanssektorn alltid ha sitt fokus på snabb finansiell avkastning. Det snabba kursras vi sett under året på fossila innehav visar dock att hållbarhetsriskerna kan hanteras bättre av de finansiella aktörerna, även ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv. I mitten på augusti släppte Trillium Asset Management en rapport som visar att de två största pensionsfonderna i USA förlorat över 800 miljoner USD på investeringar i kolföretag. The Guardian rapporterar samtidigt om Wellcom Trust (en engelsk fond som finansierar bland annat forskning om cancer) som förlorat 175 miljoner pund relaterat till sina innehav i fossila tillgångar. Både World Bank och Bank of England har nu varnat för att tillgångar i fossila bränslen kommer tappa i värde i framtiden. Trots detta verkar de flesta finansiella aktörer tuffa på i gamla invanda fotspår. Saxat ur debatten I Sverige varierar synen på den finansiella riskens koppling till klimatfrågan. Några aktörer har låtit alla fonder sälja av sina innehav i kolbolag, för att fonderna ger bättre avkastning utan dem. Andra aktörer väljer filosofin att försöka hålla sig till de bolag som är minst dåliga i varje segment, vilket i alla fall är ett steg i rätt riktning. De flesta fortsätter dock i invanda fotspår, det vill säga genom att hålla sig till index. Det positiva är att oljebolagen får en allt mindre del av index då värderingen av dem just nu faller som en sten. Denna sjunkande värdering av bolag med fossila tillgångar visar hur snabbt synen på stranded asset inom fossila bränslen slagit rot i de finansiella kretsarna. Den brännande frågan är om fondförvaltarna nu lärt sig och börjat ta in även andra hållbarhetsfrågor fullt ut i sina värderingar av bolagen. Vattenfrågan listades till exempel som en huvudutmaning när World Economic Forum rankade världens Positivt är nu att det kommer fler och fler rankingar och webbplatser som värderar fonder ur ett hållbarhetsperspektiv ekonomiska risker i början av Vilka förvaltare har på allvar integrerat den risken i företagens värderingar? Och hur är det med dem som överutnyttjar andra resurser eller producerar miljögifter? Positivt är nu att det kommer fler och fler rankingar och webbplatser som värderar fonder ur ett hållbarhetsperspektiv. Om en fond ställer höga hållbarhetskrav har den sannolikt också en betydligt lägre risknivå, utan att för den skull ha lägre avkastning. Historiskt har de flesta finansiella aktörer inte haft förmågan att förstå hållbarhetsrisker, men nu när även ekonomiska (kortsiktiga) fakta talar för att ta in dem i värderingarna borde väl inget hålla emot? Alla som investerar pengar borde nu säkra att fossila bränslen inte är en del av investeringarna, det finns både pengar att tjäna och moraliska skäl till det! Svårare, men lika viktigt är att också ta nästa steg och proaktivt titta på andra hållbarhetsrisker. Det är därför positivt att Sverige avser att gå längre och inkludera fler företag till att hållbarhetsrapportera än EU:s direktiv om obligatorisk hållbarhetsredovisning gör. Låt pengarna och det hållbara gå hand i hand emot en bättre värld! Markus Ekelund Vd på 2050 Foto: istockphoto Som naturvän och frilufsare gläds jag över beslutet, som skattebetalare och medborgare förfäras jag över att den juridiska processen har tagit tio år Jenny Jewert om beslutet att skydda Ojnareskogen (DN) Vad blev det av den återindustrialiseringslinje som Stefan Löfven drev? Branschorganisationen Swemin om Ojnarebeslutet Vi har annonserat idag att vi kommer att göra en översyn av minerallagen Demokratiminister Alice Bah Kunke (MP)inför FN:s urfolksrapportör och representanter från Sametingen i Hemavan Sameradion och SVT Sápmi Med hjälp av indisk visdom att samla in regnvatten har vi gett nytt liv åt hjälplösa och övergivna byar Rajendra Singh, vinnare av Stockholm Water Prize Miljöaktuellt nr 7_ Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se

9 Höstens viktigaste utbildningar Diplomerad hållbarhetsstrateg kommuner, landsting och regioner Tvådagarsutbildning i att arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor i kommuner, landsting och regioner. Utbildningen, som riktar sig till både tjänstemän och politiker, ger dig konkreta metoder och verktyg för att utveckla din roll och att få hållbarhetsarbetet att genomsyra hela organisationen. Stor vikt läggs vid att stärka samarbetet mellan politiker och tjänstemän oktober november 2015 Fler aktuella utbildningar Certifierad utbildning i GRI Så lyckas du med hållbarhetsredovisningen oktober november 2015 Två heldagar om hur du använder de senaste riktlinjerna från GRI. Nya ISO Så lyckas du med övergången! 18 november Den nya versionen av ISO som lanseras 2015 innehåller en rad avgörande förändringar. Denna heldagsutbildning hjälper dig att göra övergången effektiv. Utfasning och substitution av farliga kemikalier 18 november 2015 Denna heldagsutbildning ger dig kunskaper och verktyg för att göra arbetet med utfasning och substitution av farliga kemikalier korrekt, effektivt och attraktivt. Så skapar du en hållbar leverantörskedja 18 november 2015 En dag då lär dig skapa en hållbar leverantörskedja. Vi lägger stor vikt vid metoder och verktyg för att göra riskanalyser, skapa uppförandekoder och göra uppföljningar och revisioner. Se hela kursutbudet på: miljoaktuellt.se/utbildning

10 KRÖNIKA Maria Lena Wetterstrand Ander Insikten kring strategisk hållbarhetskompetens börjar mogna, men precis som när det gäller att få jämställda ledningsgrupper och styrelser, går det långsamt. Hållbarhetsfrågorna rör kritiska omvärlds- och framtidsområden som kommer att påverka och avgöra företagens tillväxt och överlevnad. Därför är det viktigt att lyfta och säkerställa kunskap, kompetens och ansvar kring dessa i styrelse- och i ledningsrummet. Kan företag överleva utan kunskap om framtidens utmaningar? SvD Näringsliv frågande nyligen Sveriges 100 största företag om hållbarhetschefens roll och ansvar. Av 100 svarade 63 företag att endast en dryg fjärdedel av hållbarhetscheferna har en plats i ledningen. Sju företag saknade helt en hållbarhetschef, det vill säga någon som har det strategiska hållbarhetsansvaret och kompetens. Framtidens företagsledare måste utveckla en kontextuell skärpa i en alltmer komplex värld en tydlig känsla för det rådande sammanhanget. Men utan systemtänk, djupkunskap om kontexten och framtidsfrågorna, blir det svårt att navigera i det föränderliga geopolitiska landskapet. I dag lever vi i en värld med okonventionella utmaningar, exempelvis förklarade USA:s president precis krig mot klimathotet. Vi ser framför allt tre affärskritiska framtidsutmaningar som kommer förändra näringslivet radikalt: 1 begränsade resurser (mat, vatten, energi) och stigande råvarupriser 2 klimatförändringar och extrema väderförhållanden 3 radikal, teknikdriven öppenhet Dessa megatrender kommer att öka konkurrensen om resurser och råvaror, förändra hur, vad och varifrån konsumenter och företag köper material, produkter eller funktioner. Företag måste skapa cirkulära lösningar, bygga resilienta samhällen, kontrollera vem som får tillgång till informationen, samtidigt som de säkerställer ansvarsfulla affärer. Paul Polman, Unilevers vd och pristagare av The Guardian s Sustainable Business Leader of the Year 2014, menar att förutom att förstå komplexiteten måste morgondagens ledare kunna integrera hållbarhet i affären och visa på hur det driver lönsamhet och efterlyser en omvärdering av den traditionella modellen av kortsiktiga vinster och incitamentsystem. Vi har ett momentum och en mognad att lyfta hållbarhetsfrågorna strategiskt. Vi är mitt i utvecklingen med att ta fram metoder för att prissätta investeringar i långsiktigt värdeskapande, vilket ger oss en tydligare helhetsbild, underlag för ledningsbeslut och uppföljning. Exempelvis kan vi värdera ekosystemtjänster och effekterna av sociala och samhälleliga investeringar (Skandia och Skanska) Företag måste skapa cirkulära lösningar, bygga resilienta samhällen, kontrollera vem som får tillgång till informationen, samtidigt som de säkerställer ansvarsfulla affärer och är nära att prissätta koldioxid (COP21). Dessutom har världen enats om FN:s nya hållbarhetsmål som möjliggör för multilaterala samarbeten över värde kedjan, i inflytande sfären och för en viss hållbarhetsutmaning. Vi har redan sett hur många företagen blir omsprungna av innovativa entreprenörer med unika affärsmodeller och hållbarhetsfördelar såsom Spotify, Uber, Airbnb, Tesla och för att nämna några uppstickare: Biototal som återanvänder förbrukade resurser, materialet Upsalite som energieffektiviserar avfuktning och Exeger årets Nano-företag som gör tredje generationens solceller. Nyligen skapades även ett Airbnb för flyktingar som ett svar på rådande flykting- och integrationsutmaningar. Harvard Business Review (HBR; 2015/06/16) beskriver en tid då de vanligaste ledningspositionerna från Human Resources till Chief Technical Officer ansågs som okonventionella, men som skapades för att hantera betydelsefulla möjligheter och risker som växte fram av de tekniska och sociala förändringarna. Likaså måste svenska storbolag bygga bättre strategisk framsynthet, skapa flexibilitet och säkra rätt hållbarhetskompetens i ledningen för att möta de rådande framtids- och hållbarhetsförändringar vi ställs inför, för att kunna leda vägen framåt. Lena Ander Generalsekreterare, NMC Nätverket för Hållbart Näringsliv och Hållbarhetsrådgivare, ÅF 10 Miljöaktuellt nr Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se

11 Höj kvaliteten på ditt arbete sis.se När du använder standarder kan du vara säker på att du lever upp till kvalitetskraven och riktlinjerna i din bransch. Vill du arbeta mer effektivt med standarder, kan du välja mellan cirka 50 olika utbildningar hos oss. Du kan också bidra med din branschkunskap och delta i någon av våra 300 arbetsgrupper inom standardisering. Då kan du påverka de standarder som finns för din bransch och driva utvecklingen framåt, i Sverige och i resten av världen. Gå in på sis.se och köp de standarder du behöver. Där kan du också anmäla dig till någon av våra utbildningar och våra arbetsgrupper inom standardisering.

12 MÅNADEN I KORTHET 22 juli Sverige med på topplista för Leedbyggnader US Green Building Council publicerade i somras en tio i topp-lista över de länder som använder Leed-certifiering, där Sverige landar på en tionde plats. Rapporten rankar länder efter antalet Leed-projekt och certifierade kvadratmeter. Först kom Kanada följt av Kina på andra plats Indien på tredje plats.. Häng med! Läs nyheter på miljoaktuellt.se varje dag! 18 augusti Stora förluster i livsmedelssektorn En ny rapport spår att extremväder orsakade av klimatförändringen ger stora produktionsförluster i livsmedelssektorn. Inom 25 år kommer risken att vara tre gånger större än i dag, rapporterar brittiska forskare. 18 augusti Så mycket kostar det att riva kärnkraften Det råder delade meningar kring vad notan kommer landa på när Sveriges tolv kärnkraftsreaktorer ska rivas. Kraftbolagen beräknar att det kommer kosta 2 miljarder kronor per reaktor, medan miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, lyfter fram siffran 4 miljarder. Slutnotan tros landa på nästan 140 miljarder kronor, rapporterar Dagens industri. 18 augusti Här är världens renaste städer Flera av världens städer kämpar mot diverse föroreningar som förstör både vatten, luft och mark. Men det finns en hel del städer som har lyckats skapa en mer hållbar stadsmiljö. Calgary i Kanada uppges vara världens renaste stad. 19 augusti Skåne mäter mikroplaster i havet Mätningar av mikroskräp påbörjas längs med Skånes kust. Enligt Länsstyrelsen Skåne är mätningarna ett första steg i att kartlägga problem med mikroskräp i haven runt Skåne. 19 augusti Därför kan plast minska utsläppen Forskare vid det amerikanska energidepartementets laboratorium för förnybara energikällor har lyckats tillverka plast av blågröna alger, rapporterar DN. Detta innebär att kolväten som framställs ur naturgas och råolja nu kan framställas på ett miljöbättre sätt. 19 augusti Ekobönder kräver bättre betalt Nu kräver ett hundratal mjölkbönder tillsammans att mejerikoncernen Arla ska betala mer för ekomjölken. Om Arla inte går med på kravet kan bönderna komma att sälja mjölken själva. Missnöjet från Arlamedlemmarna bottnar främst i de sjunkande priserna. 19 augusti Riksrevisionen granskar Sveriges klimatanpassning Riksrevisionen anser att det finns uppgifter om att investeringar och förnyelse av alla de system som finns för avledning av vatten ovan och under jord släpar efter. Samtidigt medför klimatförändringarna att risken för just översvämningar ökar. Därtill är ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner komplicerad. 20 augusti Nytt bilpoolsbolag utmanar Fyra av fem bilar är onödiga, hävdar Justdriveit, som öppnar en ny bilpool där privatpersoner och företag får låna ut sina bilar mot en ersättning. Konceptet går ut på att många människor bara använder sin bil en timme per dag. 20 augusti Good news: Därför minskar oljan Under de kommande åren spås oljeanvändningen i Sverige minska och biobränslen öka. Bakgrunden till att fossila bränslen tappar fart är att användningen av bensin fortsätter minska på bekostnad av förnybart, enligt Energimyndighetens korttidsprognos. 21 augusti Äventyrare plockar havsskräp Äventyraren Annelie Pompes gav sig ut på ett 150 kilometer långt äventyr längs den svenska västkusten på en stand up paddleboard för att plocka skräp. 21 augusti Ica: Ekomat fortsätter öka Suget efter ekologiska matvaror är fortsatt starkt, konstaterar Ica-gruppen i hållbarhetsrapporten för årets andra kvartal. Försäljningen ökade enligt rapporten med 58 (62) procent jämfört med motsvarande period i fjol, bland annat på grund av ett större sortiment. 21 augusti Utdöda djur som hittats levande Människan har utrotat ett stort antal djurarter i historien genom bland annat Trädplantor ska utsättas för störningar I en svensk forskningsstudie ska planterade trädplantor under flera års tid utsättas för en rad olika störningar i syfte att ta reda hur skogen kan undvika att växa igen. Forskarna disponerar 24 provytor utspridda över 400 hektar i stiftelsen Nordens Arks ekopark och träden som är föremål för störningarna, exempelvis bete och bränder, intensiv jakt, bebyggelse och okunskap. I dag finns det flera djurarter på gränsen till att utrotas. Men allt hopp är inte uttömt. Av 187 djurarter som sedan 1500-talet klassats som utrotade, döda eller försvunna har mer än en tredjedel återfunnits vid liv. 21 augusti Över 500 Miljönär-vänliga verksamheter i Sverige Avfall Sveriges märkning Miljönär-vänlig har sedan starten delats ut till över 500 verksamheter. Märkningen används för att inspirera till en hållbar konsumtion och ges till verksamheter som återanvänder, lagar och lånar, som cykelreparatörer och bibliotek. 24 augusti Regeringen lanserar strategi för hållbara företag Regeringen har lanserat en handlingsplan för att genomföra FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. Planen är ett steg på vägen för att stötta svenska företag i deras hållbarhetsarbete både i Sverige och utomlands. 24 augusti Människan det ohållbara rovdjuret Människan dödar främst friska, vuxna bytesdjur och andra rovdjur. Det gör oss till ett superrovdjur som negativt påverkar ekosystemen och skapar förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden, enligt en ny studie av forskare från University of Victoria i Kanada som publicerats i Science. 25 augusti Modejätten satsar på hållbarhet H&M Conscious Foundation lanserar tävlingen Global Change Award. Den går ut på att finna tidiga innovationer som kan sluta kretsloppet inom modeindustrin. I februari 2016 koras fem vinnare. De får dela på 1 miljon euro och en innovationsaccelerator under ett år. 27 augusti Indiens vattenman får vattenpris Rajendra Singh från indiska delstaten Rajastan får årets Stockholm Water Prize. Han Fot: theatlantic.com Foto: pixabay.com 17 augusti Stora risker efter explosion Kinas befolkning räds efter att höga halter av natriumcyanid upptäckts i avloppsvatten nära explosionsplatsen i Tianjin. 18 augusti Shell får borra i Arktis Nu har Shell, trots stora protester från miljögrupper, fått officiellt tillstånd av Obama-administrationen att borra efter gas och olja i Arktis. 26 augusti 19-årig forskare prisbelönas Den unge forskaren Perry Alagappan från Texas, USA, har kommit på ett nytt sätt att rena dricksvatten oc hbelönades under Världsvattenveckan i Stockholm. 12 Miljöaktuellt nr Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se

13 3 september Varning: Snart har 99 procent av alla fåglar en sak gemensamt I dag har två tredjedelar av jordens sjöfåglar plast i magen. Siffran är skrämmande och kommer öka, enligt riskanalysen som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The proceedings of National Academy of Sciences. Forskningen började 1960 och man hittade då plast i fem procent av alla sjöfåglar. Med tiden har produktionen av plast ökat avsevärt och varje år dumpas mellan 5 och 13 miljoner ton plast i haven. Plasten tar i genomsnitt 100 år att brytas ned. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS har moderniserat traditionella metoder för att samla in regnvatten. 28 augusti Växande intresse för gröna obligationer Uppsalahem ger ut en grön företagsobligation på 500 miljoner kronor med en löptid på fem år. Anledningen är att bolaget vill driva sin nyproduktion av bostäder med gröna pengar. 1 september Änglamarkspriset till Fältbiologerna Fältbiologerna utses till vinnare av Coops Änglamarkspris Priset hade i år fokus på barns och ungdomars insatser 1 september Här är regeringens bollplank 13 forskare ska ta ett brett och långsiktigt perspektiv på hållbarhetsfrågorna. Tolv forskare, ledda av ordförande Anders Turesson, ska under de kommande åren tillhandahålla vetenskapliga underlag till den svenska regeringen. Rådet, som går under namnet det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, består av sju män och sex kvinnor. verksamma från Lund i söder till Umeå i norr, och kan sägas ha koll på allt från ekologi till ekonomi. 4 september Ringhals 1 och 2 stängs senast 2020 Beskedet att de två äldsta reaktorerna vid Ringhals kärnkraftverk kommer stängas inom fem år kom efter att styrelsen i Ringhals AB på ett extrainsatt möte beslutade att begränsa investeringarna för reaktorerna och avsluta redan påbörjade investeringsprojekt som skulle ha genomförts från 2017 och framåt. 7 september Rekordår för fjällugglan Sedan åttiotalet har det funnits fem häckande fjällugglepar i Sverige. Tills nu. Forskare har hittat tecken på över 30 par. Förklaringen till den ökande utbredningen av ugglorna är tillgången på mat. Fjällugglan är en väldigt sällsynt fågel och väljer enbart att häcka i Sverige när det finns gott om lämlar, säger Peter Hellström vid Naturhistoriska riksmuseet. FOTO: PIxABAy.COM FOTO: SVERIGESRADIO.SE 26 augusti Ny teknik minskar miljöpåverkan Kallteknik vid asfaltstillverkning minskar koldioxidutsläppen och kräver mindre energi, visar rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut.. 31 augusti Ojnareskogen skyddas Det omstridda området på norra Gotland pekas nu ut som ett Natura 2000-område. Samtidigt får Gotland ett näringslivspaket om 100 miljoner kronor. 4 september Koltrasten blev nationalfågel Koltrasten har utsetts till nationalfågel av svenska folket. Tävlingen ordnades av Ornitologiska föreningen. På andra plats kom skatan och på tredje blåmes Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr

14 AKTUELLT Högt politiskt spel Länsstyrelserna slår larm: Ett havsområde som är unikt förskonat från fysisk påverkan riskerar att öppnas upp för bottentrålning. Anders Hellberg Torskbeståndet i Kattegatt har länge varit nära att kollapsa. För sex år sedan var situationen så allvarlig att Sverige och Danmark gemensamt inrättade ett område med starka fiskeregleringar. I januari 2009 trädde förslaget i kraft (se karta) som innebär totalt fiskeförbud inom ett kärnområde i södra Kattegatt. Utöver detta finns kringliggande områden där fisket reglerades i tid och i vika redskap som får användas. Landsbygdsminister Sven- Erik Bucht (S) skriver i en kommentar till Miljöaktuellt att syftet med den här åtgärden var att skydda lektorsken och var ett komplement till existerande kvotreglering som inte visat sig vara tillräcklig för att återhämta beståndet. Överenskommelsen gällde initialt i tre år och området utvärderades Landsbygdsministern skriver vidare: Sedan 2012 har Sverige och Danmark fört diskussioner om ändringar av den nuvarande fiskeregleringen då utvärderingen bland annat visat att lektorsken vandrar norrut efter första kvartalet. Eftersom Sverige och Danmark inte kunnat enas om alternativa åtgärder för att skydda torsken har den ursprungliga regleringen legat kvar. En arbetsgrupp som tillsatts av Sverige och Danmark tittar just nu på frågan. Men detta har väckt starka reaktioner från länsstyrelserna i Skåne och i Halland som menar att det pågående arbetet helt saknar regional och lokal förankring. Då det dessutom finns ett starkt tryck från danskarna att få öppna upp det skyddade området för kräfttrålning, är man från länsstyrelsernas sida oroliga över att fiske i området ska tillåtas igen. Det skulle innebära att mycket positivt arbete Sven-Erik Bucht (S). snabbt skulle gå förlorat, inte minst då danskarna brukar använda sig av en så kallad Seltra-trål som är dålig på att sortera bort stor torsk. I ett brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som skickades i juni, skriver Länsstyrelsen Skåne att det varit en total brist på lokal och regional förankring i den pågående processen kring eventuellt ändrade fiskeregler i de delvis fiskefria områdena. Fiskeregleringarna har enligt Foto: Kristian Pohl/RegeringskanslieT SLU varit framgångsrika för torsken men Länsstyrelsen Skåne lyfter fram att de även är positiva för många andra djur. Eftersom bottenmiljöerna har skyddats från fysisk påverkan i form av trålning har den biologiska mångfalden på bottnarna i det stängda området också gynnats. Målet att skydda torsken har helt enkelt fått en massa positiva mervärden. Länsstyrelsen i Hallands län är inne på samma linje, att åtgärderna varit effektiva, och skriver i ett eget brev till Sven-Erik Bucht: Torsk kan numera fångas till och med vid fiske från land, något som varit mycket ovanligt vid Hallandskusten åtminstone under de senaste 15 åren. Det brevet är undertecknat av landshövding Lena Sommestad, som var socialdemokratisk miljöminister mellan åren 2002 och De två länsstyrelserna varnar i sina respektive brev regeringen för resursslöseri och hänvisar till Nagoyamålen som innebär att minst tio pro- Miljöministern öppnar för Efter att Miljöaktuellt i augusti skrev om hur länsstyrelserna i Skåne och Halland varnat för vad konsekvenserna skulle bli om det delvis helt fiskefria området i Kattegatt öppnas upp för fiske igen, hamnade frågan på klimat- och miljöminister Åsa Romsons (MP) bord. Det faktum att de två länsstyrelserna, som båda sitter på mycket lokal kunskap och data, inte involverats i processen när Sverige och Danmark nu ska besluta om områdets framtid fick Jens Holm, Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson, att reagera. I en skriftlig riksdagsfråga till Åsa Romson undrar han om klimat- och miljöministern avser att vidta några åtgärder för att området i Kattegatt ska fortsätta att omfattas av ett formellt skydd som förbjuder trålfiske och som därmed bevarar de unika bottenmiljöerna. Jens Holm skriver vidare: Vänsterpartiet ser med oro på att en av de få platserna i Europa som har bottnar som inte förstörts av bottentrålning nu kan gå förlorad. Nagoyamålen om biologisk mångfald innebär att minst tio procent av havsområdena ska skyddas till 2020, vilket vi i nuläget är långt ifrån att uppfylla. Åsa Romson skriver i sitt svar att den rödgröna regeringen har siktet inställt på att nå målet om tio procent skydd till Bland annat har regeringen gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att till maj 2016 ta fram en handlingsplan för marint områdesskydd. Åsa Romson (MP). Foto: Kristian Pohl/RegeringskanslieT 14 Miljöaktuellt nr Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se

15 om Kattegatt Det fiskefria området i Kattegatt har varit positivt för både torsken och bottenmiljöerna. cent av de svenska havsområdena ska skyddas till år 2020, ett mål som är långt ifrån uppfyllt i dagsläget. Länsstyrelsen Skåne utvecklar resonemanget: Det berörda området har under drygt sex år, mer eller mindre skyddats, från fysisk påverkan. Denna investering för bottenmiljöerna kan snabbt göras ogjord om bottentrålning tillåts igen. Att åter tillåta trålfiske istället för att skydda det berörda området skulle innebära att Sverige går bakåt istället för framåt i arbetet för att skydda våra havsmiljöer. Länsstyrelsen Skåne påpekar att om politikerna nu beslutar sig för att tillåta trålfiske i området igen så skulle man därefter behöva inleda arbetet med att skydda helt nya mjukbottenområden, vilket är en tämligen resurskrävande process. I somras skrev Göteborgsposten om frågan och intervjuade då Joakim Hjelm, avdelningschef vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Även han hoppas att området fortsatt kan fredas också i framtiden, och lyfter precis som länsstyrelserna fram att detta är en av de få platserna i Europa som har bottnar som inte har förstörts av bottentrålning. Det räcker ju med en enda trålning för att allt det ska vara förstört igen, säger Joakim Hjelm till tidningen. När Miljöaktuellt frågar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hur regeringen egentligen ser på saken låter han meddela att det är för tidigt att uttala sig i ärendet. I sitt svar kommenterar han inte den lokala förankringen i frågan men han skriver att Havsoch vattenmyndigheten såväl som SLU varit delaktiga och bistått med underlag i processen. Han skriver vidare: Sverige och Danmark har tillsatt en teknisk arbetsgrupp i syfte att föreslå åtgärder för att minska fiskedödlighet och utkast av torsk i Kattegatt. Arbetsgruppen, där också Tyskland ingått, ska lämna sitt förslag till respektive departement för vidare ställningstagande. Eftersom arbetsgruppen inte lämnat sin rekommendation ännu är det för tidigt att uttala sig om innehållet i den. fortsatt skydd Miljöministern skriver vidare att när det gäller området i Kattegatt så arbetar Havs- och vattenmyndigheten för närvarande tillsammans med Länsstyrelsen Skåne med att analysera inventeringar härifrån. Och om dessa analyser visar att det förekommer skyddsvärda bottenmiljöer, då har regeringen för avsikt att vidta åtgärder för att skydda dessa. Åsa Romson lyfter samtidigt, precis som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht gjorde i sitt svar till Miljöaktuellt, det faktum att torskens huvudsakliga lekområde har förflyttats sedan skyddet infördes. Men detta är något som Jonas Gustafsson, marinbiolog på Länsstyrelsen Skånes miljöavdelning, menar snarast borde leda till att fler områden får ett skydd. I en kommentar till Miljöaktuellt säger han: Om torskens lekområden flyttats så kan lämpliga regleringar läggas till även på de nya lekområdena. Eller varför inte bara öka investeringen och Jens Holm (V). utöka det helt fiskefria området? I dagsläget behöver vi fler Foto: Jann Lipka/jensholm.se bottnar som skyddas från fysisk påverkan, inte färre. Jonas Gustafsson påpekar att frågan inte bara får handla om torsken utan också om bottenmiljöerna. Det bästa, menar han, vore därför om framtiden för det helt fiskefria området i Kattegatt bedöms ur ett heltäckande ekologiskt perspektiv och inte bara utifrån en art. Det helt fiskefria området bör få ett permanent skydd, framför allt bör det skyddas mot bottentrålning, säger han. Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr

16 AKTUELLT Miljörätt Därför vann golfentreprenör omstridd miljörättslig strid Ett otydligt avtal avgör den nästan tio år långa striden om en av landets mest påkostade golfbanor. Svea Hovrätt säger nej till kommunens krav på ombyggnation och miljonböter. Gränsen mot naturreservatet är alltför dåligt markerad för att spela någon roll. Foto: wikimedia commons Erik Klefbom Upplands Bro kommun försökte straffa entreprenören Björn Örås som enligt dem byggt sin golfbana innanför gränsen till ett naturreservat. Men Svea Hovrätt avslog i juni begäran eftersom kommunen inte markerat ut gränserna som de borde ha gjort. Ärendet har en lång historia där bolaget Bro Hof Slott AB från början beviljades en eftertraktad strandskyddsdispens för att kunna anlägga golfbanan vid vattnet, efter en uppgörelse med kommunen om att bolaget bland annat skulle bekosta ett naturreservat, kallat Broängarna, i anslutning till golfbanan. Upplands Bro kommun ansåg att bolaget byggde delar av anläggningen inne i reservatet och begärde 2009 att bolaget skulle återställa berörda vatten- och markområden, annars skulle vite om drygt 8 miljoner kronor betalas ut. Nu visar det sig att uppgörelsen och kommunens agerande inte håller rättsligt. Enligt reservatsbeslutet skulle gränserna sättas ut ett år efter banan var anlagd. Kommunen och reservatsförvaltaren, golfbanan, gjorde inte det. Därför saknas inmätta gränser. I tillsynsärendet utgick vi ifrån att detaljplanegränsen och reservatsgränsen sammanföll, säger Bild med vy över Bro Hof slott och dess golfbana som varit mål för miljörättslig tvist i många år. Pirjo Körsén, bygg- och miljöchef i Upplands Bro. Kommunen har med andra ord en detaljplan men ingen ordentlig gränsmarkering i beslutet om naturreservat. Svea Hovrätt går på bolagets linje att den gräns som faktiskt finns markerad på skötselkartan i reservatbeslutet inte räcker till som bevis och att den är alltför allmänt hållen. Bro Hof Slott hävdar att överenskommelsen med kommunen gick ut på att golfbanan skulle byggas först och att reservatgränsen skulle fastställas efteråt. Frågan har enligt dem avsiktligt hållits öppen för förhandlingsutrymme. Under arbetets gång med att bygga golfbanorna tog sig heller ingen från kommunens sida tid att komma ut och kontrollera och genomföra mätningar. Svea Hovrätt frikänner bolaget Bro Hof Slott från kraven på att återställa naturområdet, och skriver att man måste ta hänsyn till de höga kostnader det skulle innebära att återställa området i ursprungligt skick, och därutöver det höga vitesbeloppet som kommunen begärt. Entreprenören Björn Örås har uppgett att en ombyggnation av den riksbekanta mästerskapsbanan norr om Stockholm skulle kosta mellan 50 och 100 miljoner kronor, och att delar av anläggningen i så fall skulle behöva rivas och byggas om på nytt. Rättsprocessen har enligt honom skapat oro och många tänkbara golfare har inte vågat köpa aktier i bolaget, säger han till golf.se. Bygg- och miljöchef Pirjo Körsén i Upplands Bro tycker att domen i Svea Hovrätt är märklig eftersom kommunen fått rätt i övriga rättsliga instanser. Golfbanan har enligt henne tagit mark och vatten i anspråk som de inte fick på grund av det skyddsvärda fågellivet i Mälaren och närheten till ett Natura 2000-område. Kommunen har trott att det inte spelar någon roll att gränserna inte var markerade och hänvisar till Naturvårdverkets allmänna råd som säger att en utmärkning av gräns i fält inte är lagreglerad. Men medan Bro Hof Golf AB tog hjälp av specialister från advokatbyrån Fröberg & Lundholm för att driva processen fick kommunen ingen fortsatt hjälp av Naturvårdsverket. För oss som tillsynsmyndighet håller vi på att analysera domen. Det kan komma att bli nya tillsynsärenden. Vi behöver hjälp av en jurist eftersom Naturvårdsverket inte ger vägledning i enskilda ärenden. Det är ett komplext ärende som rör många delar i miljöbalken, säger Pirjo Körsén. Miljöaktuellt har sökt Björn Örås för en kommentar utan att få något svar. Domen från Svea Hovrätt går inte att överklaga. Kronologi 2004 Upplands bro bildar reservat Broängarna och antar detaljplan 2005 Kommunen beviljar bygglov för golfbanan Bro Hof Slott 2007 Kommunen konstaterar att bygget av golfbanan inkräktar på reservatet 2009 Kommunen begär att Bro Hof Slott återställer vatten och markområden annars utgår vite på 8 miljoner kronor Förvaltningsrätten avslår överklagande från Bro Hof 2015 Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt ger Bro Hof Slott rätt och ogiltigförklarar kommunens beslut. 16 Miljöaktuellt nr Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se

17 IEA: Stort prisfall på solenergi Kostnaden för att producera elektricitet från vind och sol har sjunkit under de senaste fem åren och kan under vissa betingelser konkurrera prismässigt med fossila energislag, visar en rapport från International Energy Agency (IEA) och Nuclear Energy Agency (NEA). Studien jämför 180 anläggningar i 22 länder och räknar på vad energin skulle kosta sett över anläggningens livstid om produktionen drar igång år Det går inte att säga rakt av vilket energislag som är billigast eftersom faktorer som lokala marknader, skatter och bidrag varierar mellan olika platser. Erik Klefbom FOTO: PIXABAY.COM AKTUELLT Ny bok om cirkulära affärsstrategier Waste to wealth The circular economy advantage, är namnet på en ny bok som de två Accenturekonsulterna Jacob Rutqvist och Peter Lacy står bakom. Boken innehåller tips på cirkulära strategier och visar på fem olika typer av cirkulära affärsmodeller. Begreppet The circular advantage i bokens titel handlar om de konkurrensfördelar som företag får som är tidigt ute med cirkulärt tänkande. Rutqvist konstaterar att cirkulär ekonomi kan innebära den största omställningen av näringslivet sedan den industriella revolutionen. En siffra som lyfts i boken är 4,5 biljoner dollar så mycket extra kapital väntas flöda genom ekonomin år 2030 till följd av att vi förflyttar oss bort från Take, make, waste - samhället. Författarna menar att övergången till cirkulära affärsmodeller påverkar företagen på två sätt. Dels skyddar sig bolagen mot stigande och lättrörliga råvarupriser, blir mer motståndskraftiga mot plötsliga förändringar i utbudet av vissa råvaror och minskar sin miljöpåverkan. Dels ökar de sin konkurrenskraft genom att flytta fokus från design, produktion och försäljning till själva användningen av produkten. I och med detta förändras synen på relationen till kunderna, enligt boken. Martina Frisk KLIMATET FÖRÄNDRAS VI FORMAR VÅR FRAMTID Vad säger vetenskapen? Hur kan vi hantera Klimatförändringar påverkar vårt samhälle utmaningar och möjligheter? Ta del av aktuell och därför blir det allt viktigare med kunskap samt panelsamtal med experter och klimatanpassning. beslutsfattare. På Klimatanpassningsportalen Seminarium hittar i du Almedalen hjälp och vägledning. onsdagen den 1 juli kl i Miljöaktuellt Arena, Gotlands Museum. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr SMHI_85x120_MA8_2015.indd :00

18 AKTUELLT Reklambyråerna har lärt sig att jobba i gråzonen Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör ifrågasatte nyligen en Volvoannons där en bil står i naturskön terräng utan en väg i sikte. Men enligt Konsumentverkets jurist är det svårt att bevisa brott mot terrängkörningslagen. Martina Frisk Nyligen lade Vattenmyndighetens generaldirektör Björn Risinger på Twitter ut en bild på Volvoannonser där en bil står parkerad på en klippa vid vattnet. Så här skrev han då: Vill inte förstöra stämningen, men... Terrängkörningslagen (SFS 1975:1313) gäller även Volvo V60 Cross Country. Inlägget ledde till några kommentarer om huruvida bilen verkligen står parkerad i naturterräng eller i själva verket precis intill en grusväg. Varpå Risinger svarade: Mitt inlägg får snarare ses som förebyggande konsumentupplysning (och inte som lagtolkning av uppställningen på bilden). Under de senaste åren har just bilreklam från flera olika stora märken fått kritik för att bryta mot den så kallade terrängkörningslagen som bland annat gör gällande att Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet. Bland annat har Volvo tidigare blivit ett ärende hos Konsumentverket. Björn Risingers Twitterinlägg. Konsumentverkets jurist Ulf Stefansson drar sig till minnes bilar som åkt upp för både fjäll och backat ner för grusiga badstränder. Det har varit flera sådana här ärenden uppe genom åren. Man ska ju inte uppmana folk att bruka bilarna där man inte får ha dem. Men där bilen backade ner på en grusig badstrand var det någon stuga och en livboj och då är det svårt att påvisa att det inte är fråga om en privat tomt, är det ett fjäll kanske det är lättare, säger han och poängterar att han inte ser frågan som ett stort konsumentproblem. Enligt Ulf Stefansson kan det vara frågan om vilseledande marknadsföring om ett bolag i en annons uppmanar till något Skanska räknar på sociala investeringar Byggföretaget Skanska tar nästa steg i sitt hållbarhetsarbete och anlitar två nationalekonomer för att beräkna samhällsnyttan av sina sociala investeringar. Det är en efterfrågad insats som innebär samverkan med många samhällsaktörer och som kräver engagemang från alla involverade parter, säger Roba Ghadban, chef för social hållbarhet på Skanska, till Miljöaktuellt. Ett exempel på ett sådant projekt är miljonprogramsområdet Vivalla som pågår i fyra år där Skanska, Örebrobostäder och arbetsförmedlingen samarbetar. Vi har anlitat en konsult från SEEAB som är under ledning av nationalekonom Ingvar Nilsson. De har räknat ut en väldigt preliminär kalkyl som visar att projektet kan leda till minskade samhällskostnader med 80 miljoner kronor då tolv personer kommer in i arbetsmarknaden under loppet av 25 år, säger Roba Ghadban. Roba Ghadban ser positivt på projektet och menar att företaget genom sina sociala investeringar kan visa både internt och för sina kunder att de vill bidra till att minska arbetslösheten och utanförskap av specifika målgrupper i samhället. Joline Ekman brottsligt, exempelvis ett brott mot terrängkörningslagen. Det har inte blivit några böter, det är mer att företagen väljer att rätta sig efter oss. Och reklambyråer känner till det här så därför rör de sig i gråzonen. Skanskaskrapan i Göteborg. bildkälla: wikimedia commons 18 Miljöaktuellt nr Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se

19 HJÄLP BARNEN SOM FLYTT HIT! Ett tryggt och behovsanpassat mottagande för varje barn är ett måste. Rädda Barnen nns på plats i krigszonerna, längs yktvägarna och här hemma i Sverige, men vi behöver din hjälp. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

20 AKTUELLT Naturvårdsverket släpper guide för ekosystemtjänster Den färska guiden från Naturvårdsverket ska få fler att värdera ekosystemtjänster. Guiden ska bidra till att att organisationer, företag, kommuner, landsting och politiker fattar fler hållbara beslut genom att värdera de ofta osynliga tjänsterna. Vägledningen är framtagen inom ett regeringsuppdrag och visar hur ekosystemtjänster kan vara en värdefull resurs. Innehållet är praktiskt inriktat med flerstegsmodell som tar upp ett antal verkliga scenarion. USA:s nästa och sista energiminister? Om Donald Trump blir president, vem blir då hans energiminister? Den tidigare Alaskaguvernören och vice presidentkandidaten Sarah Palin har erbjudit sig att bli energiminister om republikanen och affärsmagnaten Donald Trump skulle bli USA:s president efter valet. Men enligt brittiska tidningen The Guardian lovar hon också att kvickt lägga ner sitt energidepartement, något som hon nyligen sa i en intervju med amerikanska tv-kanalen CNN. Att Palin vill lägga ner energidepartementet handlar främst om att hon vill ge ökad makt åt enskilda delstater att besluta i energifrågor. Säg inte nej till betong De kommuner som försöker få bort betong som byggmaterial gör ett misstag, skriver Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong i en debattartikel i Dagens Samhälle. Om man ska bygga hållbart är det enligt henne fel att peka ut och prioritera ett byggmaterial framför ett annat. Hon lyfter fram att allt fler svenska kommuner argumenterar för att minska användningen av betong som byggmaterial. Utsläppen av koldioxidutsläpp från betongindustrin har minskat 20 procent de senaste 20 åren, skriver Maria Löfsjögård. Betong är dessutom ett tungt material som ger stora möjligheter till låg energiförbrukning. Ojnareskogen skyddas Ojnareskogen på norra Gotland pekas ut som Natura 2000-område. Beslutet påverkar tillståndsprocessen för Nordkalks planerade kalkbrytning. Pernilla Strid Regeringen skyddar området och avsätter samtidigt 100 miljoner kronor till framtida industriell utveckling i regionen, meddelar klimat- och miljöminister Åsa Romson på en presskonferens. Enligt Åsa Romson är det stora sammanhängande området kring Bästeträsk och Ojnareskogen världsunikt med naturvärden som är omistliga, något som innebär att kalkbrytning i området inte kan bli aktuellt. Regeringen har idag fattat ett för miljön föredömligt beslut. Jag hoppas att dagens beslut signalerar en start på en ny epok där jobbpolitik och långsiktigt hållbar förvaltning av naturen kan kombineras, kommenterade Svenska Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl beslutet. Rättsprocessen har varit mångårig och komplicerad. Mark- och miljödomstolen gav inte tillstånd till det finländska bolaget Nordkalks planerade kalkbrytning då man ansåg att det inte gick att formulera några villkor utan att bryta mot EU-lagstiftningen. Beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen, som gav tillstånd. Det överklagades i sin tur till Högsta domstolen, som upphävde tillståndet. Därefter har bolaget lämnat in en ny ansökan om kalkbrytning till mark- och miljööverdomstolen. Domstolen har skjutit upp förhandlingarna i väntan på regeringens beslut om eventuellt skydd enligt Natura Regeringens beslut minskar möjligheterna för att domstolen ger tillstånd till kalkbrytningen. Moderat trycker på om cykelstrategi Arbetet med att ta fram en nationell cykelstrategi går för långsamt. Det anser riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz (M) som i en interpellationsdebatt nyligen ställde flera cykelfrågor till infrastrukturminister Anna Johansson (S). På frågan vad som händer med den nationella cykelstrategi som en enig riksdag uppmanat regeringen att ta fram svarade ministern att regeringen inom en snar framtid ska återkomma i frågan. Rosencrantz pekade även på att regeringen satt med tomt papper i våras när cykelfrågorna behandlades i riksdagen. Detta är ändå en förvånande brist på idéer när man konstaterar att åtminstone ett av regeringspartierna gärna gör en stor sak av att man är cyklisternas bästa vän. Utskottet ville alltså mer, därav tillkännagivandet till regeringen. Och nu har flera månader gått, poängterade hon och beklagade bristen på ett konkret besked. Tyvärr låter det lite i svaret som att arbetet kanske inte ens är påbörjat. Martina Frisk 20 Miljöaktuellt nr Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev augusti 2011 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Andreas Carlgren gästspelar i höstens första nyhetsbrev

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI Måndag 29 juni Donnerska huset Aulan 8:00 9.30 SVN Är hållbart ledarskap i organisationer nyckeln till ett lyckat samhällsengagemang? Vi fokuserar på hållbart ledarskap och värderingar och lyfter fram

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

De nominerade till CSR Awards 2008 är...

De nominerade till CSR Awards 2008 är... Page 1 of 7 VIMMEL, EN JURY OCH INTRESSANTA NOMINERINGSLISTOR 2008-01-23 15:03 De nominerade till CSR Awards 2008 är... Av Miljöaktuellt, redaktionen Högtidigt var det när Globe Awards nomineringar presenterade

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Finansmarknadsminister Peter Norman 10 september 2013 En av Sveriges största bolagsportföljer 53 bolag 43 helägda och 10 delägda 35 förvaltas under 3 noterade TeliaSonera,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board Gabriella har ordet I år firar Women on the Board 10 år. Vi är stolta och glada över att nätverket lever vidare och att vi får så mycket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1 Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Circular Economy.se. Föreläsningar & workshops 2015. Tobias Jansson tobias@circulareconomy.se

Circular Economy.se. Föreläsningar & workshops 2015. Tobias Jansson tobias@circulareconomy.se Circular Economy.se Föreläsningar & workshops 2015 Tobias Jansson tobias@circulareconomy.se CSR Västsverige, maj 2013 Vi har allt att vinna på cirkulär ekonomi Cirkulär ekonomi är en vision om ett ekonomiskt

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar

Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar Pressmeddelande den 20 mars 2014 Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar Uppfattningarna skiljer sig betydligt åt när experter och allmänhet bedömer vilka företag

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Stockholm 20 februari 2013

Stockholm 20 februari 2013 Stockholm 20 februari 2013 Den 20e februari 2013 arrangeras för femte året i rad succékonferensen Social Responsibility Day. Bakom konferensen står tidningen Miljöaktuellt och SIS tillsammans med flera

Läs mer

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014 BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014 Globala trender visar att förutsättningarna för att fortsätta business as usual är omöjliga på 15-20 års sikt. Dan Brännström,

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer