NGO FOLKRÅRELSE ELLER PROFESSIONELL LOBBYVERKSAMHET?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NGO FOLKRÅRELSE ELLER PROFESSIONELL LOBBYVERKSAMHET?"

Transkript

1 NGO FOLKRÅRELSE ELLER PROFESSIONELL LOBBYVERKSAMHET? Dokumentation frän seminarium om biständ och imperialism Stockholm den 23 februari 2007

2 INNEHÇLL 1. BAKGRUND: DET KALLAS BISTÇND, MEN VAD ÉR DET EGENTLIGEN? CIVILSAMHÉLLET OCH KAMPEN OM HEGEMONIN NGO-SVÉNGEN KVINNO-NGO:S I SITUATIONER AV OCKUPATION OCH KRIG ENSAM ÉR DET SVÇRT ATT FÇ HJÉLP GRUPPSEMINARIER...25 Rapport frän diskussion i grupp 1 MEDLEMSBASERADE FOLKRÅRELSER ELLER STATS- OCH BOLAGSFINANSIERADE NGO?...25 Rapport frän diskussion i grupp 2 RÇTTEN TILL FÅRSVAR MOT UNDERGRÇVANDE VERKSAMHET...28 Rapport frän diskussion i grupp 3 KVINNOKAMP I SYD PANELDISKUSSION HUR KAN EN BISTÇNDSPOLITIK FRÇN VÉNSTER SE UT FÅR ATT FUNGERA SOM REDSKAP FÅR FOLKLIG FRIGÅRELSE FRÇN FATTIGDOM OCH BEROENDE?

3 1. BAKGRUND: DET KALLAS BISTÇND, MEN VAD ÉR DET EGENTLIGEN? Eva BjÄrklund VÉsteuropas och USAs biständ till f d kolonier och beroende stater, som frigjorde sig decennierna efter andra vérldskriget, var redan frän bñrjan en liten rénnil i fñrhällande till den enorma resursñverfñringen frän tredje till fñrsta vérlden genom exploateringen av naturtillgängar, arbetskraft och marknader och oréttférdiga handelsvillkor. BistÄndet var i grunden avsett att sprida den vésterléndska utvecklingsfilosofin och bereda marknader fñr storbolagen, men inom biständsramen fñrekom ocksä investeringar i jordbruk, infrastruktur och industri som i en del fall bidrog till ekonomisk och social utveckling. Med skiftet frän slutet av 70-talet frän keynesiansk utvecklingskapitalism till nyliberal roffardito anvéndes biständet fñr att pätvinga beroende lénder total Ñppenhet och strukturanpassning till fñrmän fñr den bolagsledda globaliseringen. Efter kritik mot 80-talets ekonomiska strukturanpassningsprogram och dess katastrofala fñljder, bäde frän de egna leden och frän vénster, seglade demokrati och sk good governance (regeringsduglighet) upp pä den biständspolitiska agendan under 90-talet. Krav pä ekonomiska reformer kombinerades med politiska krav, inriktade pä infñrandet av demokratisystem efter de ledande imperialistiska léndernas fñrebild. I de fall dér fattigdomen pätagligt minskat och reell ekonomisk utveckling kommit till ständ har detta mindre berott pä biständet och mer pä om sjélvsténdiga stater dels kunnat skydda egen industri och jordbruk, dels kunnat attrahera utléndska investeringar utan att ge upp sin finansiella sjélvsténdighet och kontroll Ñver utvecklingen. Men mänga andra har blivit biständsberoende samtidigt som grunden fñr reell utveckling har undergrévts. BistÄndet och länen har genom sina villkor bidragit till att de underordnade lénderna i stor utstréckning har berñvats sina redskap fñr nationell ekonomisk utveckling och mñjligheten att bedriva sjélvsténdig politik. Parallellt med biständsgivarnas Ñkade fokus pä politiska reformer i de mottagande lénderna inleddes en fñrskjutning frän biständsamarbete med regeringar till satsningar pä civilsamhélle och frivilligorganisationer, bäde i givar- och i mottagarlénderna. I biständsretoriken Ér Égarskap, partnerskap och deltagande de nya modeorden. I praktiken har den tidigare direkta styrningen av den ekonomiska politiken kommit att erséttas av, eller kombineras med, en mer indirekt kontroll och inblandning i de fattiga léndernas politiska system och civila samhéllen. Sedan 90-talet kan konstateras en enorm tillvéxt av antalet s.k. NGO:er (Non-Governmental Organisations eller icke regeringsanknutna organisationer), i bäda Éndarna av biständsfñrhällandet, dels en fñrvandling av folkrñrelser till lobbyorganisationer, dels framvéxten inom NGO-vÉrlden av biständsfñretag. Samtidigt mérks ocksä en pätaglig urgrñpning av regeringsmakt och statlig och offentlig administration i mottagarlénderna. FolkrÑrelser med samhéllsfñréndring som drivkraft omvandlas eller utkonkurreras av sä kallade NGO:er, vélfinansierade av stat eller kapital i véstvérlden (vilket gñr det rimligare att tala om Eva BjÑrklund Ér ledamot av VÉnsterpartiets partistyrelse och ansvarig fñr internationella frägor 2

4 WGO, Western Governmental Organisation, Én NGO). Dagens biständspolitik spelar en viktig roll i detta, dä den leder till att organisationer anpassar sig till finansiérernas dagordningar, snarare Én att bygga pä folklig organisering utifrän lokala behov. DÉrmed blir biständet i Énnu mindre utstréckning Én fñrr ett pläster pä utplundringens sär och i Ñkad utstréckning ett redskap fñr fortsatt herravélde och utplundring. Det Ér bakgrunden till seminariet den 23 februari Syftet var att analysera sambandet mellan den nyliberala globaliseringen, framvéxten av NGO:er och den politiska fñrskjutningen av utvecklingsbiständet. Och légga grund fñr en fortsatt diskussion om hur en biständspolitik frän vénster kan se ut fñr att fungera som redskap fñr folklig frigñrelse frän fattigdom och beroende. Av programmet framgär vilka Émnen som avhandlades i fñredrag, gruppdiskussioner och avslutande paneldiskussion. FÑredragen, anteckningarna frän gruppdiskussionerna och paneldebatten kan lésas i bifogade pdf:er. 3

5 2. CIVILSAMHÉLLET OCH KAMPEN OM HEGEMONIN Eva BjÄrklund CivilsamhÉllet kom pä modet pä 80-talet och har fñrblivit ett honnñrsord i den borgerliga demokratidiskursen sävél inät i den rädande vérldsordningens centra, som utät i den internationella politiken, inte minst biständspolitiken. Under 80-talet lanserades begreppet civilsamhélle framfñr allt frän hñger fñr uppbrytningen av WarszawapaktslÉnderna i Ñster, men ocksä fñr den nyliberala nedmonteringen av vélférdsstaten i Sverige och andra lénder. I Latinamerika har det istéllet, i allt stñrre utstréckning sedan 90-talet, kommit att stä fñr organiserat motständ i sociala rñrelser mot den nyliberala ekonomins diktatur, och fñr folklig organisering till stñd fñr ett socialistiskt samhéllsbygge. Begreppet det civila samhéllet dñk upp med den borgerliga revolutionen som uttryck fñr klassidentitet gentemot den feodala aristokratin. Det tog sig tvä principiella uttryck: dels ett som stéller civilsamhéllet mot naturtillständet och dels ett som skiljer det civila samhéllet frän det politiska. De liberala klassikerna definierade det civila samhéllet som allt som skapar sociala samband, innefattande marknaden. Det handlade om att anta en modern, rationell hällning i motsats till ett Älderdomligt samhélle, genomsyrat av religiñsa fñrestéllningar. SynsÉttet var anpassat till det expanderande, industriella, kapitalistiska produktionsséttet och framhévde betydelsen av borgarklassen som bérare av och herre Ñver samhéllsutvecklingen. Inget passar en hérskande klass béttre Én att ge de samhéllsfñrhällanden som Ér till egen fñrdel status av naturlag eller guds ordning. SÄ kunde de feodala och kastsamhéllena motiveras religiñst. I den moderna vérlden géllde det att pä samma sétt kunna befésta fñrhällandet mellan kapital och arbete. Den borgerliga synen pä det civila samhéllet delas ocksä ofta av andra samhéllsklasser. Det framhälls som bevis fñr dess riktighet, men Ér snarare ett uttryck fñr borgerlighetens hegemoni. Till det civila samhéllet hñr dä fñretagsvérlden och allt som bidrar till den ekonomiska tillvéxten. Och dér ingär idag ideella och professionella organisationer av olika slag, solidaritetsgrupper, hembygdsgrupper, etniska minoriteter, kulturella eller idrottsfñreningar, kvinnoorganisationer, ungdomsgrupper, yrkesgrupper, alternativ inom utbildning och sjukvärd, kooperativ, den informella ekonomin etc. och den vélgñrenhet som enligt Adam Smith - och i modern tid Internationella Valutafonden - Ér marknadens "osynliga hand" och réttar till dess svagheter. Dessa organisationer, institutioner, lobby- och konsultgrupper tilläts, uppmuntras och utnyttjas sä lénge deras strévan efter réttvisa, miljñskydd, kvinnofrigñrelse mm grundar sig mer pä kritik av Eva BjÑrklund Ér ledamot av VÉnsterpartiets partistyrelse och ansvarig fñr internationella frägor 4

6 det ekonomiska systemets Ñvertramp Én pä kritik av dess inneboende logik, sä lénge de ser ojémlika sociala fñrhällanden och fñrtryck inte som en strukturfräga utan mer som en tillféllig obalans. Och sä lénge de fñréndringar de verkar fñr eller till och med genomdriver lémnar de grundléggande samhélleliga fñrhällandena orñrda, sä att de kan fort-sétta och Äterskapa sig. Under den kapitalistiska ackumulationens ÄterstÉllarskede i slutet av 1900-talet - det nyliberala skedet med koncentration, avreglering, privatisering - blev det nñdvéndigt att Ñka utrymmet fñr detta civila samhélle och parallellt minska statens utrymme fñr att i stéllet kunna gynna bolagsfrihetens utbredning och vinstmñjligheter och fñrverkliga demokratin, som det ocksä kallas. ÅvergÄngen frän utvecklingskapitalism till nyliberal kapitalism medfñrde att staten och politiken fñrsvagades och mer och mer styrdes av bolagsintressen som samtidigt ocksä ÑverfÑrde sina normer till civilsamhéllet. Privatiseringar, nedskérningar, kontroll, konsumism, styrning genom bidrag och uppdrag: Vi Ér alla bekanta med fñrskjutningen frän politik (stat) till kommers, frän utveckling till tillvéxt, frän medborgare till konsument, frän politiskt engagemang till religiñst, etniskt, kulturellt, identitetsskapande engagemang och till vélgñrenhet. I detta spelar det civila samhéllets dynamik och pluralism en viktig roll sä lénge det inte pä nägot effektivt sétt ifrägasétter den kapitalistiska samhéllsordningen. Detta sker i national-staterna men ocksä internationellt dér sammanvéxten av de globala ekonomiska hérskar-klasserna blir allt tydligare liksom deras strévan efter kontroll Ñver samhéllena sävél i Syd som i Nord. Staters och bolags finansiering och ÑverfÑring av uppdrag till civilsamhélle och frivilligorganisationer syftar till att témja organisationer i imperialistiska centra och fragmentisera folkliga rñrelser och motständ i periferin. Och nér det géller biständet tenderar det till att i mindre utstréckning vara pläster pä utplundringens sär, och i Ñkad utstréckning bli ett redskap fñr fortsatt herravélde och utplundring. Dock Industrialismen framvéxt och uppdelningen mellan kapital och arbete skapade ocksä en ny underordnad klass som Ér oumbérlig fñr det borgerliga samhéllets materiella grundval. Men som ocksä utgñr ett hot som tidigt fann sina intellektuella som analyserade samhéllet underifrän. FÑr Marx innefattar det civila samhéllet bäde de sociala fñrhällandena och de ekonomiska, som bestémmer villkoren fñr de fñrsta. Men han sñkte inte i fñrsta hand en definition av det civila samhéllet i sig, utan efter begrepp som gñr det mñjligt att analysera och päverka samhéllsutvecklingen. Det Ér dérfñr som Marx Égnade mycket liten tid Ät begreppet det civila samhéllet och dérfñr som han utvecklade ett annat analysredskap, teorin om klasserna och klasskampen som i hans Ñgon mer precist kunde fñrklara de sociala rñrelsernas dynamik. Bland de olika marxistiska strñmningar som fñljde fick en dogmatisk riktning Ñverhanden under 1900-talet med politiska regimer som satte sig Ñver de sociala rñrelserna. SÄ nér civilsamhéllet 5

7 nylanserades pä 80-talet som en del av den globala nyliberala enda végen stod mänga utan redskap fñr att analysera vad som skedde. 50 Är tidigare hade Antonio Gramsci tagit upp det civila samhéllet som en del av Ñverbyggnaden pä de ekonomiska fñrhällandenas grund. FÑr honom var civilsamhéllet den plats dér en samhéllsklass eller klassallians kunde skaffa sig hegemoni, och dér de folkliga klassernas kamp fñr hegemoni mäste utkémpas fñr att uppnä mälet att styra samhéllet. Under 1900-talet nädde arbetarrñrelsens kamp i Sverige och andra delar av Europa stora framgängar, men aldrig tillréckliga fñr att bryta kapitalets logik. Och trots att arbetarrñrelsen var en betydande kraft i civilsamhéllet stod den ganska handfallen infñr den borgerliga nylanseringen av civilsamhéllet och dess enskilda organisationer, s.k. NGOer, i offensiven fñr att riva upp vélférdssamhéllet. Och pä 2000-talet Ér den borgerliga hegemonin inte bara ÄterupprÉttad, utan har Éven etablerat sig i arbetarrñrelsen. Med den kapitalistiska ekonomins accelererande globalisering under slutet av 1900-talet blev civilsamhéllet och de véstligt finansierade NGO-erna (Éven kallade WGO Western Governement Organisations) ocksä viktiga demokratiska fñrkléden i den imperialistiska enda végens filosofi och i oligarkiernas kamp fñr att behälla och stérka kontrollen Ñver de tidigare kolonierna i tredje vérlden, och ta kontrollen Ñver den nyñppnade andra vérlden. Men detta sker inte utan motständ. Den sjélvutnémnda fñrsta vérldens Ñvermaga fñrhoppning att kunna forma samhéllsinstitutioner och beteenden efter eget skñn i andra och tredje vérlden, driver fram reaktioner som hotar att slä systemet Ñver Énda. SÄ kan vi ocksä se hur begreppet det civila samhéllet - i Gramscis mening - Äteraktiveras av de underordnade klasserna, framfñr allt i tredje vérlden, men ocksä i den fñrsta, medan det fortfarande huvudsakligen ingär i imperialistiska projekt i den andra vérlden. Det civila samhéllet Ér format av organisationer och verksamheter som Ä ena sidan gñr det mñjligt fñr de styrande klasserna att bygga upp sin hegemoni, och Ä andra sidan gñr det mñjligt fñr de grupper eller samhéllsklasser som utsugs eller marginaliseras att organisera sig fñr kamp om hegemonin. Det civila samhéllet Ér skädeplats fñr den sociala kampen, och de olika sétt man beskriver detta pä uttrycker olika ideologiska utgängspunkter. SÄ nér den borgerliga synen pä civilsamhéllet etablerades startade ocksä motständet. De sociala folkliga rñrelsernas kamp gär ocksä tillbaka till franska revolutionen och industrialismens och borgerlighetens framvéxt. Och liksom fñr 200 och 100 Är sedan har det senaste sekelskiftet sett hur rñrelser vuxit fram lokalt och globalt mot den nyliberala globaliseringen, dess utplundring av ménniskor och miljñ, dess fñrvandling av jorden, vattnet, luften, ménniskokraften, ja hela livet till marknadsvara och dess utarmning av demokrati och sjélvbestémmande. FrÄgan om vi mäste stélla oss Ér hur ska vi fñrhälla oss till en biständspolitik som i grunden syftar till att undergréva dessa rñrelser, folk och lénder som arbetar fñr att befria sig frän nyliberala tvängstrñjan och den utplundring som Ér en fñrutséttning fñr den rika vérldens Ñverkonsumtion. 6

8 Och hur skulle en biständspolitik behñva se ut fñr att gynna i stéllet fñr att motverka folk, rñrelser och lénder som kémpar fñr kontroll Ñver sina naturtillgängar och marknader fñr en ekonomisk, demokratisk, social och miljñméssigt hällbar utveckling, fñr jémstéllda kvinnor och mén. Det Ér frägan fñr dagen. 7

9 3. NGO-SVÉNGEN Mikael Nyberg Den 5 maj samlades ett hundratal Éldre mén och en handfull kvinnor pä Dorint Sofitel Seehotel Ueberfahrt, en femstjérnig hotell- och konferensanléggning i Bayern. De bevépnade vakter som var utposterade vid golfbanan och den intilliggande sjñn kunde kénna igen dignitérer som EUkommissionens ordfñrande Josá Manuel Barroso, de tyska kristdemokraternas partiledare Angela Merkel och VÉrldsbankens nye chef, den tidigare bitrédande fñrsvarsministern Paul Wolfowitz. DÉr skymtade ocksä en rad fñretrédare fñr de stñrsta kapitalen, bland dem Jacob Wallenberg och Nokiachefen Jorma Ollila. Bilderberggruppen, ett slutet séllskap fñr politiker och fñretagsledare frän Nordamerika och Europa, hñll sitt Ärliga mñte. En av de nya deltagarna var fransmannen Bernard Kouchner. FÑr 34 Är sedan grundade han den berñmda biständsorganisationen LÉkare utan grénser. Kouchners inlemmande i den exklusiva kretsen Ér ett tidens tecken. Det séger nägot om det som ibland kallas folkrñrelser, men som allt oftare Ér nägot helt annat. FrÄgan om folkrñrelsernas framtid fanns ocksä som ett underliggande tema i en av de nyheter som véckte mest uppseende i svensk press under vären. Dagens Nyheter avslñjade i mars hur fñrbundsledningen i SSU tillskansat sig offentliga bidrag och rñstñvertag mot vénsteroppositionen med hjélp av manipulerade medlemsmatriklar. Men liksom i mänga andra skandaler hamnade det verkligt allvarliga i skymundan nér massmedier och politiska kommentatorer tog sig an saken. Korruptionen Ér inte bara utbredd i det socialdemokratiska ungdomsfñrbundet. Den strécker sig ut Ñver stora delar av det organiserade politiska livet, och den handlar inte bara om fñrakt fñr fñreningsdemokrati och bidragsregler. Fifflet Ér en utlñpare av en stñrre fñréndring: organisationsvésendets fjérmande frän de sociala miljñer det tidigare varit fñrbundet med. Samma utveckling som gñr partier till konsultstyrda PR-maskiner, fñrvandlar tidigare folkrñrelser till professionella lobbying- och vélgñrenhetsorganisationer. FÑr medlemmarna, i den män de finns kvar, ÄterstÄr pä sin hñjd att betala Ärsavgiften. Forskning frän Norge visar att hñginkomsttagare och hñgutbildade tar Ñver alltmer av organisationslivet. Lokalt finns fortfarande aktionsgrupper och byalag med demokratiska strukturer, men centralt regerar professionella vélgñrare och päverkare. Det ser likadant ut pä den globala arenan. DÉr kallas frivilligorganisationerna non-governmental organizations, NGO:s, alltsä "ickestatliga organisationer". En mera tréffande benémning vore "icke sä ickestatliga organisationer". I bñrjan av 1960-talet fanns ett par hundra internationellt verksamma frivilligorganisationer var de néstan Det Ér en mängmiljardindustri med miljoner anstéllda vérlden Ñver. Hela denna NGO-svÉng Ér starkt beroende av statliga anslag. De rika lénderna slussar mer Én en femtedel av sitt utvecklingsbiständ genom NGO-er. Frilandsjournalist och fñrfattare till boken Kapitalet.se 8

10 Brittiska Oxfam, en av de stñrsta branschen, fär Ärligen omkring 40 miljoner pund i understñd frän regeringen Blair och andra myndigheter. MÄnga professionella vélgñrare sñker ocksä sponsorer bland storfñretagen. Rainforest Alliance tar emot pengar frän sävél banankoncernen Chiquita som USA:s statliga biständsorgan, USAID. Oxfam inledde hñsten 2004 ett samarbete med kaffejétten Starbucks men fick avbryta det efter omfattande kritik. Greenpeace driver projekt med Unilever och andra fñretag, och organisationens tidigare chef, Peter Melchett, Ér nu rädgivare till den stora PR-firman Burson- Marsteller. NGO-svÉngen Ér idag en etablerad karriérvég fñr befattningshavare i privatfñretag och offentliga institutioner. En av premiérminister Tony Blairs rädgivare Ér Justin Forsyth, tidigare kampanjchef hos Oxfam. En annan Ér John Clark, som 1992 lémnade Oxfam fñr att pä VÉrldsbanken utveckla en strategi fñr kooptering av frivilligorganisationerna. Finansminister Gordon Brown har hos sig Shriti Vadera, styrelseledamot i Oxfam och tidigare chef vid den amerikanska storbanken UBS Warburg. En fñretrédare fñr en engelsk organisation som jobbar med réttvisefrägor i Afrika kommenterar i New Statesman: - NGO-erna har med all rétt varit kritiska till svéngdñrren mellan néringslivet och regeringen, men samma fñrhällande finns nu mellan NGO-erna och regeringen. De professionella vélgñrarna har gott anseende i de rika lénderna, men pä andra häll finns en stark misstro mot dem. MÄnga hjélpprojekt och kampanjer Ér ytterst véllovliga, och det finns frivilligorganisationer som häller bäde statsmakt och kapitalintresse pä avständ. Likafullt ingär den véstliga vélgñrenhetsindustrin i ett slags Äterkolonisering av kapitalismens periferi. Inhemska samhéllsbyggen faller sñnder under trycket av skulder, strukturanpassningsprogram och militéra interventioner. In kommer NGO-er fñr att styra och stélla. Jag tréffade fñr nägra Är sedan R Vidyasagar, en av Indiens ledande experter pä barnarbete. Han talade om de rika kapitalistiska staternas hyckleri. FÑrst pätvingar de lénderna i periferin strukturreformer och handelsavtal som fñrsémrar levnadsvillkoren fñr de stora massorna. Resultat: skolor fñrfaller, folk blir arbetslñsa - och barnarbetet brer ut sig mer och mer. Sedan stéller véstlénderna till hallä om barnen, startar kñpbojkotter och lanserar hjélpprojekt. Utbildning ska ordnas i nya, informella former, och med ideella insatser ska barnarbetet tréngas tillbaka. Projekten Ér néstan alltid knutna till det utléndska biständet, och i vésterlandets bild av utvecklingen i Indien har de en framtrédande plats. Se hér, brukar det heta, ett ljus i mñrkret fñr de eléndigaste av de eléndiga. Men Vidyasagar talade om téndsticksindustrin i Tamil Nadu: - Sedan mitten av 70-talet har 24 NGO-er fñrsñkt utrota barnarbetet i téndsticksbéltet. Hur har det gätt? 1979 var antalet barn i denna industri Nu Ér det Jag brukar séga till dessa hjélpare att det mäste vara nägot grundléggande fel med deras angreppssétt. Vidyasagar var inte uppgiven. Han kritiserade den uppgivenhet som ligger gñmd i vést-vérldens vélvilja. I medlidandet omfamnar vi enstaka ménniskor med omténksamhet men lémnar omsténdigheterna som häller kollektivet nere orñrda. Den som upprñrs Ñver hur barn 9

11 fñrsliter fingrar, hénder och liv i téndsticksfabrikerna i Tamil Nadu stär infñr en politisk uppgift: att solidariskt med folk i andra lénder gñra nägot Ät vérlden. Det Ér nägot annat Én den etiska revolution som marknadsfñrarna erbjuder stukade samveten. - De sociala réttigheter vi har hér i landet, har vi tillkémpat oss med egen kraft, fñrklarade Vidyasagar. Men de professionella vélgñrarna har i mänga lénder tréngt folkligt fñrankrade rñrelser Ät sidan. FÑrfattaren Tariq Ali beskriver i en intervju i Internationalen vénsterns fñrfall i Afghanistan och MellanÑstern. FÑrst tydde sig revolutionérerna till Sovjetunionen. Nu talar de om ménskliga réttigheter och hoppas pä hjélp frän USA. - De har ingen tilltro till sitt eget folk. VÉnstern läter sig sugas in i NGO-svÉngen i stéllet. DÄ tar islamisterna Ñver. MÉnniskorna ser inget alternativ nér de sñker vérja sig mot nyliberala omstéllningar och utléndsk ockupation. - Vart ska de gä, frägar Tariq Ali. Till NGO-erna fulla av vénsterintellektuella med feta lñner? VÉnstern i hela den muslimska vérlden har drénkt sig i NGO-er och Ér helt avskurna frän verkligheten. USA:s utrikesminister Colin Powell fñrklarade efter den 11 september 2001 att frivilligorganisationerna "utgñr en fñrstérkning av USA:s maktmedel... en viktig del av vär stridsgemenskap". State Department annonserar offentligt efter iranska grupper som Ér beredda att mot betalning verka fñr "regimskifte" i landet, och ett liknande program Ér redan igäng fñr att skapa en "konstruktiv instabilitet" i Syrien. - Vi har fñrvandlat oppositionen till ett yrke, fñrklarar en forskare vid den inflytelserika tanketrusten Council on Foreign Relations i en intervju. Det har gätt sä längt att strateger i USA bñrjat ifrägasétta nyttan av penningflñdet till liberalt sinnade intellektuella och deras organisationer i arablénderna. Ju fler dollar mottagarna fär, desto mer fñraktade blir de. FÑretrÉdare fñr biständsorganisationer i Afghanistan klagar Ñver att ménniskorna de vill hjélpa inte léngre vélkomnar dem. USA tvingar NGO-erna att skylta med stjérnbaneret nér de fñrdelar biständ frän USAID, kontrakterade legosoldater far omkring i vitmälade jeepar precis som de utléndska hjélparna, och i de sä kallade Provinsiella Äteruppbyggnadsteamen samverkar biständsarbetare med militérer frän bland annat Sverige. Folk fñrknippar alltsä NGO-erna med USA och dess stñdtrupper. "De Ér missténksamma mot oss Ñverallt dér vi dyker upp", fñrklarar chefen fñr en brittisk frivilligorganisation fñr Financial Times. LÉkare utan grénser lémnade landet fñrra Äret sedan fem av dess anstéllda skjutits ihjél, och i maj i Är fick Svenska Afghanistankommittán ett kontor fñrstñrt av demonstranter som protesterade mot tortyr och skéndningar av islam i USA:s fängléger. De statsstñdda frivilligorganisationerna betraktar sig gérna som fñretrédare fñr det "civila 10

12 samhéllet" gentemot statsmakten, och i enskildheter kan de vara radikala kritiker av sina sponsorer. Men pengarna de lever pä Ér inte villkorslñsa. Regeringarna fñrdelar sina anslag till organisationer och projekt som anses frémja géllande statsintresse. Den som sticker ut och drar Ät annat häll riskerar att fñrlora understñdet. Transnationella stiftelsen fñr freds- och framtidsforskning, TFF, fick efter nio Är med stñd frän utrikesdepartementet i Sverige sitt bidrag indraget Samma sak hénde Kvinnor fñr fred. BÄda organisationerna hade skarpt kritiserat Natos politik pä Balkan. Ute i kommunerna har sñndersparade sociala myndigheter tagit fñr vana att lémpa Ñver missbrukare, hemlñsa och psykiskt sjuka till Stadsmissionen, FrÉlsningsarmán och andra vélgñrare. Tidigare utgick generella bidrag till fñreningarna. Nu Ér pengarna knutna till specificerade tjénster. "Organisationerna kénner sig mer ekonomiskt beroende av kommunerna och vägar inte vara lika kritiska léngre", fñrklarar en direktñr vid socialstyrelsen fñr Dagens Nyheter. NGO-erna blir i stéllet anvéndbara instrument nér statsmakten och andra sponsorer sñker forma den allménna opinionen och bereda vég fñr angelégna beslut lobbyister be-arbetar EUorganen i Bryssel. De flesta av dem Ér knutna till fñretagen och deras intresse-organisationer. Men hér finns ocksä NGO-er som uppbér understñd frän EU. - Kommissionen betalar päverkare fñr att bli päverkad, kommenterade kommissionéren Siim Kallas nyligen. Enligt samma princip har UD och fñrsvarsdepartementet sedan mitten av 1980-talet finansierat en véxande del av Svenska Freds- och SkiljedomsfÑreningens verksamhet redovisade organisationen betalande medlemmar. Men bara 15 lokalfñreningar - med sammanlagt 156 aktiva medlemmar - ansäg sig bedriva nägon verksamhet. FrÄn 1980 till 1999 Ñkade statsbidragens andel av inkomsterna frän 6 till 39 procent av intékterna. I utbyte fick regeringen hjélp med att avveckla neutralitetspolitiken och inordna krigsmakten i EU:s och Nato:s "fredsfrémjande" samarbete. Ledande fñretrédare fñr Svenska Freds propagerade fñr ja-sidan vid folkomrñstningen om EU 1994, och fñreningen bñrjade delta i sä kallade civil-militéra Ñvningar, dér krigsmakter och frivilligorganisationer frän olika lénder samtrénades fñr framtida uppgifter. Stabsmetodiken var Natos och stora anslag kom frän USA:s fñrsvarsdepartement. I samband med Ñvningen Viking 99 publicerade sig fñreningens ordfñrande Maria Ermanno pä DN-debatt tillsammans med den militére befélhavaren Percurt Green. De bejakade omstéllningen frän neutralitetsfñrsvar till deltagande i EU:s och Nato-lÉndernas krigsoperationer i frémmande lénder. Alltmer av samhéllskritiken cirklar idag kring frivilligorganisationerna. DÉr har miljñ- och utvecklingsfrägorna sitt centrum, dér organiseras ménniskoréttskampanjerna, och dér initieras debatterna om rasism och kvinnofñrtryck. MÄnga journalister som skriver om andra lénder Ér pä olika sétt knutna till de statsstñdda vélgñrarna. De Ér sjélva involverade i deras projekt eller beroende av anstéllda i projekten fñr information och kontakter i en frémmande miljñ. VÄr bild av omvérlden blir pä detta sétt starkt férgad av de icke sä ickestatliga organisationerna. 11

13 I bñrjan av 1990-talet larmade massmedierna om massmord pä gatubarn i Brasilien. Årjan Bartholdson, journalist och antropolog, var redaktñr fñr tidskriften Latinamerika och engagerad i biständsorganisationen UBV. Han skildrar i ett debattinlégg hur han och hans kollegor drogs med i kampanjen. De publicerade otaliga artiklar, skrev bñcker och héften och reste runt med fotoutstéllningar och fñredrag. "Liksom alla andra var vi djupt indignerade Ñver dessa barns fñrhällanden." En brasiliansk journalist hade angett siffran 7-8 miljoner gatubarn. Ingen satte den i fräga. Det verkliga antalet var enligt senare berékningar omkring DÑdspatruller jagade verkligen fram i käkstéderna, men de flesta offren var unga, svarta, smäkriminella mén. Inte barn. Varken journalister eller hjélpare hade intresse av sädana nyanser. I medieindustrin och biständssvéngen géller det som pä yrkesslang kallas "survival of the cutest" - endast de sñtaste fär uppmérksamhet. Snart var flera hundra NGO-er pä plats fñr att rédda gatubarnen. Det var inte létt fñr dem alla att hitta fñremäl fñr omtanken. Årjan Bartholdson fick sina fñrutfattade meningar skingrade nér han bosatte sig i staden Salvador fñr ett féltarbete, men han säg sténdigt nya journalister anlénda fñr att skriva om utrotningskriget mot barnen. HjÉlparbetare, som lockats dit av tidigare reportage, vallade dem runt bland fattigbarnen och gav dem de siffror och pratminus de behñvde fñr att vidmakthälla larmet - och Ñvertygelsen att vésterlandets vélvilja Ér réddningen fñr vérlden. I de stora kriserna, dä hangarfartygen bñrjar rñra pä sig, Ér omedelbara statsintressen alltid nérvarande i kénsloflñdet. Nyheter och analyser silas genom ett nét dér massmedier, professionella vélgñrare och statsmakt flétats samman. Tankekontrollen Ér inte pä nägot sétt fullkomlig - eller ens sérskilt kontrollerad - men sä lénge sammanflétningen fortskrider blir Ñppningarna fñr avvikande meningar ofränkomligen allt tréngre. Den spontana idáutvecklingen fastnar i en urvalsprocess som Ér strukturellt betingad att frémja "kamp mot terrorismen", "humanitéra interventioner" och andra krigsfñretag. Bernard Kouchner skryter med den roll LÉkare utan grénser spelat. "Vi etablerade den moraliska rétten att ingripa lénder som tillhñr andra folk", fñrklarar han i en intervju. Han stñder ockupationen av Irak och fñrordar ett tétare samarbete mellan NGO-erna och den franska staten - som pä andra sidan Engelska kanalen dér Oxfam "arbetar néra ihop med den brittiska regeringen och fär direkt understñd frän den - till gagn fñr bäda parter". SjÉlv blev han smäningom minister och FN:s stäthällare i Kosovo. Med sitt intréde i Bilderberggruppen fullbordar han en utveckling, det sjélvutnémnda "civilsamhéllets" fjérmande frän de medborgare det fñrutsétts fñretréda. I Sverige riskerar skandalen kring ungdomsfñrbundens medlemsregister paradoxalt nog att päskynda processen. En séregenhet med dessa organisationer Ér att statsunderstñden hittills fñrdelats i proportion till antalet medlemmar. Ungliberalerna, som Ér pyttiga till antalet, fñreslär att denna koppling helt enkelt avskaffas. Anslagen ska fñrdelas efter moderpartiernas rñstetal i stéllet. DÄ skulle de unga politikerlñftena bli ekonomiskt oberoende av medlemsbasen. Skribenterna pä Dagens Nyheters ledarsida tillskyndar fñrslaget. "UngdomsfÑrbundens tid som folkrñrelser Ér sedan lénge fñrbi", skriver Anders Isaksson. "Att moderpartierna Ñvertar ansvaret fñr dem framstär som ett logiskt svar pä utvecklingen." 12

14 Partier utan medlemmar, folkrñrelser utan folk och en samhéllsdebatt utan avvikande meningar. Vem gñr affér av den korruptionen? PR-firman Mongoven, Biscoe & Duchin delade i en analys 1993 upp miljñaktivisterna i fyra grupper: realister, idealister, opportunister och radikaler. FÑr att gñra miljñfrägan hanterlig géllde det fñr storfñretagen att fñrhandla sig till kompromisser med realisterna, baxa in idealisterna i ofarliga positioner och isolera radikalerna. DÄ skulle opportunisterna fñlja med pä kñpet. Det vésentliga i strategin var att bryta fñrbindelserna mellan rñrelse och folk. Pengar och personliga resurser investerades i stadgade miljñorganisationer och i bearbetning av de mer idealistiska rñrelserna. De professionella vélgñrarna svarade pä inviterna med en medveten strévan att ta sig upp i samhéllshierarkin fñr att "päverka makthavarna" och uppifrän vrida utvecklingen Ät rétt häll. Med smarta medieutspel och med lobbying i regeringskanslier och fñretagsbyräkratier skulle miljñn réddas. Kritiken av miljñfñrstñrelsen tystnade inte, men den sñgs upp i ett Ñverskikt av samhéllet dér varje ifrägaséttande av den rädande vérldsordningen framstod som ett uttryck fñr bristande realism. Kapitalet blir nu allt grñnare i sin framtoning, och utbudet av alternativa varor allt stñrre, men den globala miljñfñrstñrelsen fortskrider utan hejd. En politisk organisation utan fñrbindelser nerät, utan folklig kraft, lever i sténdig skréck fñr att, som PR-konsulterna uttrycker det, utdefinieras ur debatten. Den Ér utlémnad Ät massmediernas nycker och särbar fñr motständares demagogi. I USA har storfñretagen med viss framgäng lyckats mobilisera lokala medborgargrupper i reaktion mot det miljñskydd som advokater, politiker och intellektuella i storstéderna gjort till sin angelégenhet. I Sverige riskerar de samhéllskritiker som hénger som utskott pä statsapparaten att fladdra bort nér regeringsmakten finner det lémpligt att strypa anslagen. LedarredaktÑrerna pä Dagens Nyheter ropar redan efter en sädan rensning. Vi behñver mer Én nägot annat folkrñrelser av den sort som fñrtjénar sitt namn. Artikeln År tidigare publicerad i Socialistisk Debatt 2/

15 5. KVINNO-NGO:S I SITUATIONER AV OCKUPATION OCH KRIG Shahrzad Mojab Jag vill bñrja min fñrelésning med att päminna er om Abeer, en 14 Är gammal irakisk flicka, som väldtogs av amerikanska soldater Abeers 5 Är gamla syster, Haddel, och deras fñréldrar mñrdades av ockupationssoldater. Jag vill ocksä päminna om Amnesy Internationals rapport frän 2005 som päpekar att afghanska kvinnor lever med risk fñr att bli bortrñvade eller väldtas av bevépnade personer; att pätvingas Éktenskap; att anvéndas som handelsobjekt fñr att lñsa konflikter och skulder; och att de dagligen konfronteras med diskriminering frän alla delar av samhéllet liksom frän statliga myndigheter. (Amnesty International, 2005a). Om vi fñrflyttar oss till en annan zon under ockupation och krig, Palestina, rapporterar Amnesty International att palestinska kvinnor väldtas, misshandlas och sténgs in av sina féder, makar, brñder, och av Israels ockupationsstyrkor. (Amnesty International, 2005b) Tusentals flyktingkvinnor lever under outhérdliga fñrhällanden som en konsekvens av krigsrelaterat väld i MellanÑstern idag, léngst med grénserna mot Jordanien, Iran, Syrien och Pakistan och sä längt bort som till Egypten, Sudan och Somalia. Miljoner kvinnor tvingas in i den globala handeln ménniskohandeln, som prostituerade eller som arbetskraft under fñrhällanden som kan liknas vid modernt slaveri. Detta Ér endast delar av den länga lista av brott som begäs mot kvinnor till fñljd av militariserade, patriarkala maktstrukturer. Dessa patriarkala strukturer Ér en integrerad del av det kapitalistiska systemets logik, som bygger pä utsugning, fñrtryck, expansion och ockupation. Vi mäste fñrstä konsekvenserna av dessa illdäd som begäs mot kvinnor pä 2000-talet, och som enligt en del kéllor ÑvertrÉffar vad som tidigare skädats i modern historia, en läng historia av patriarkal och racifierad kolonialism och imperialism. Det Ér denna historia som har skapat en situation dér vi nu ser det skrémmande fenomen som kallats Ñverskotts ménsklighet, (Davis, 2004) dér barns, kvinnors och méns liv anses vara ÑverflÑdiga och dér ménniskor i och med detta behandlas som handelsvaror, fñrslavas, dñdas, väldtas, och hälls i hunger och fattigdom. Det Ér Shahrzad Mojab Ér akademiker och aktivist. Hon Ér ordfñrande fñr Women and Gender Studies Institute pä Universitetet i Toronto och professor pä Institutionen fñr vuxenutbildning och psykologisk rädgivning, Ontario Institute for Studied in Education (OISE/UT). Professor Mojab har bland annat publicerat artiklar och bidrag till bñcker om islamsk feminism, feminism och nationalism, vuxenutbildning och formerandet av det civila samhéllet i MellanÑstern, kvinno-ngo:s och transnationalism, och diaspora, feminism och nyliberalism. Mojab Ér redaktñr fñr Women of A Non States Nation: The Kurds, medredaktñr fñr Of Property and Propriety: The Role of Gender and Class in Imperialism and Nationalism och Violence in the Name of Honour: Theoretical and Political Challenges. FÑr tillféllet bedriver Mojab forskning om krig, diaspora och lérande; kvinnliga politiska fängar i MellanÑstern, och krig och transnationella kvinnoorganisationer finansierat av kanadensiska forskningsrädet fñr humanistisk och samhéllsvetenskaplig forskning (Social Sciences and Humanities Research Council of Canada, SSHRC). Mer information pä Mojabs hemsida 14

16 denna historia som har mñjliggjort en situation av patriarkal, kapitalistisk ackumulering av rikedom, dér kvinnor, mén, arbetare, bñnder och befolkningen i stédernas slum fräntas rétten till ren luft, vatten och mark, tillgäng till mat, utbildning, bostad och kléder, samt réttvisa lñner och ansténdiga arbetsvillkor. En av de imperialistiska makternas frémsta kélla till kapitalackumulation Ér krig. FÑr tillféllet lever stñrsta delen av vérldens befolkning antingen i omräden som befinner sig i krig i Asien, Afrika och MellanÑstern, eller i en krigsliknande situation ( state of war ) som i t ex Iran, Europa och Nord Amerika, dér stater anvénder argument om hot frän yttre fiender eller krig mot terrorism som en fñrevéndning fñr att skapa en kultur av rédsla och fñr att inskrénka medborgarnas réttigheter. Imperialismens Ñkande militarisering har sléppt lñs de patriarkala krafterna nationalism och religiñs fundamentalism globalt. DÉrmed Ér det inte konstigt att vi bevittnar hur statliga sävél som icke-statliga aktñrer utñvar ett Ñkat ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt väld mot kvinnor. Det Ér inte heller konstigt att Amnesty International och Human Rights Watch rapporterar om en ÄtergÄng till etniska, stambaserade samhéllen i Irak och Afghanistan. De imperialistiska makterna och de religiñsa fundamentalistiska krafterna har bildat en ohelig allians. Jag ska gä rakt pä sak. Jag hévdar att kvinnorñrelsen och feministiska aktivister antingen har misslyckats att helt fñrstä konsekvenserna av denna allians, eller att de medvetet har avférdat den. Detta har inneburit ett stort bakslag fñr mñjligheten att bygga solidaritet inom kvinnorñrelsen och till fñljd av detta har Canadas urinvänarkvinnor, liksom kvinnor i Afghanistan, Burundi, Colombia, Haiti, Iran, Irak, Nepal, Palestina, Peru eller Sudan lémnas ensamma i sin kamp mot nationella och globala krafter av undertryckande och utsugning. FÄ anstréngningar har gjorts av feministiska aktivister att kraftfullt och utan tvekan konfrontera sävél imperialistisk aggression som religiñsa konservativa krafter. En del av oss kommer ihäg debatten sommaren 2006 dä vi organiserade motständet mot Israels aggression i Libanon, dér en del kvinnor uttryckte sitt stñd fñr Hezbollah, en konservativ religiñs grupp, som en antiimperialistisk motständskraft. Andra gick sä läng som till att béra portrétt av Ayatollah Khomeini och Sadr, tvä symboler fñr fñrtryck av kvinnor, i antikrigs demonstrationer. Det var inte ovanligt att hñra vissa akademiska anti-krigs feminister dñlja sitt stñd fñr patriarkala, religiñsa krafter bakom kulturrelativistiska argument. Min fräga Ér varfñr feminister, sérskilt de med en progressiv, anti-krigs, anti-globaliserings agenda pä senare Är upprepade gänger har misslyckats med att upprétthälla en motständskamp pä flera fronter? Vad har fätt oss att misslyckas med att se méngden av motséttningar inom sävél patriarkat som kapitalism? Jag vill fñreslä att vi sñker svaret i fñljande faktum: 1. Den teoretiska vridningen inom feminismen under de senaste tre decennierna har haft en fñrñdande päverkan pä kvinnors kamp globalt. Den Ñverdrivna betoningen pä identitet, rñst, agentskap, lokalitet, och erfarenhet har reducerat patriarkatet till en fräga om kultur och religion. Detta innebér att patriarkatet som ett system fñr kvinnors underordning separeras frän kapitalismens exploatering, frän imperialistisk dominans, och frän framvéxten av nationalism och fundamentalism. Detta nérsynta perspektiv pä patriarkatet, med rñtter i kulturrelativismen, godkénde och stñdde den koloniala agendan fñr befrielse av Afghanistans och Iraks kvinnor. 15

17 2. De politiska konsekvenserna av denna teorietiska vridning Ér Én mer problematiska. Feminism, med potentialen att vara en stark oppositionell, social kraft, reduceras till fragmenterade, avskilda, och koopterade tendenser. Resultatet Ér, Ä ena sidan, Äterkomsten av kolonial och imperialistisk feminism, och, Ä andra sidan, en nativistisk feminism som vidmakthäller patriarkatet med kulturen som fñrevéndning. 3. Utvecklingen efter den 11 september har fñrstérkt komplexiteten och ytterligare fñrvirrat den feministiska debatten. Med kriget mot terrorism och sékerhet som fñrevéndning stélls vi i VÉst infñr framvéxten av ett statligt undertryckande av individuella réttigheter och medborgerliga friheter. En rasistisk och statligt understñdd politik fñr registrering pä grundval av ursprung, liksom islamofobi och anti-arabisk och anti-muslimsk rasism Ñkar. Majoriteten av de feministiska svaren pä denna samhéllsutveckling styrd av rédsla och terror Ér, i bésta fall, motstridiga. 4. Denna vridning Ät hñger inom den feministiska rñrelsen sammanfaller med tre decennier dér FN, VÉrldsbanken och IMF:s liksom ett brett nétverk av NGO:s koopterat och fragmenterat kvinnorñrelsen. Dessa kapitalistiska institutioner stñdde, finansierade och frémjade patriarkatet genom att styra kvinnokampen i riktning mot avpolitiserade och liberala begrepp säsom gender mainstreaming och kvinnors empowerment. I detta imperialistiska feministiska program, trénades kvinnor att leda NGO:s, att delta i den politiska strukturen i konservativa och pro-vést stater, att engagera sig i alienerande, pacificerande tréningsprogram fñr den kapitalistiska demokratin och att instélla sig i leden fñr att bygga det civila samhéllet. I denna version av kvinnokampen, lémnas kapitalistiska maktrelationer, liksom institutioner säsom stat och patriarkat, orñrda. Denna sista punkt utgñr kérnan i min diskussion. LÄt mig dock tillégga att jag skiljer mellan kvinno-ngo:s och kvinnorñrelsen. Till skillnad mot NGO:s omfattar kvinnorñrelsen en mängfald av positioner och relationer till staten, Ér ofta mer politiskt inriktad, och tilläter en mer kritisk fñrstäelse av extern inblandning. I en del fall mobiliseras kvinno-ngo:s av staten och externa aktñrer fñr att fñrsvaga, depolitisera, och Éven krossa kvinnorñrelsen. DÉrfÑr menar jag att en detaljerad analys av kvinno-ngo:ernas roll i situationer av Äteruppbyggnad efter krig hjélper oss att ytterligare fñrklara sambandet mellan ett imperialistiskt gender projekt som konstrueras utifrän begrepp som demokrati, frihet och civila samhéllet, och en agenda av regional och global dominans. Med utgängspunkt i detta vill jag inbjuda er till ett omprñvande av det dominerande och okritiska hyllandet av begrepp säsom civila samhéllet, NGO, frihet eller demokrati. I situationer av krig, ockupation och imperialism, behñver vi utveckla en mer sofistikerad teoretisk fñrstäelse av sociala relationer; av lokala och globala institutionella strukturer av makt, arbetsfñrdelning, och levnadsmñnster. Jag har genomfñrt tillréckligt med féltarbeten i krigszoner och haft tillréckligt med kontakt med flyktinggrupper och kvinno-ngo:s i Palestina, Turkiet, Iran, Irak och Egypten fñr att sétta stort vérde pä kvinnors ÄterhÉmtningsfÑrmÄga, deras uppoffringar, och deras absoluta héngivenhet fñr den goda saken. Detta erkénnande har dock aldrig hindrat mig frän ett kritiskt engagemang i dessa kvinnor. Inspirerad av Cynthia Enloe's devis om vikten av nyfikenhet pä vär brist pä feministisk nyfikenhet, har jag varit nyfiken pä kvinnor och dérfñr har det ocksä varit mñjligt fñr mig att se patriarkat dér alla andra endast sett kolonialism, kapitalism, militarism, rasism eller imperialism (Enloe, 2004). Detta innebér att min kritik syftar till att bryta med normaliteten i nyliberala uppfattningar om kapitalismens och imperialismens oundviklighet, med VÉsts 16

18 privilegium att civilisera Åst, och med uppdelningen mellan politiska réttigheter (d.v.s. demokrati och frihet) och ekonomiska réttigheter. (FÑr utvecklande av denna ständpunkt, se Meiksins Wood 2006). Mitt fokus syftar snarare till att blottlégga de ideologiska utgängspunkterna fñr de imperialistiska makterna i Äteruppbyggnaden av Irak, med utgängspunkt i resultaten frän mitt féltarbete bland kvinno-ngo:s. Min mälséttning Ér inte att utvérdera eller bedñma de NGO:s som verkar i regionen, snarare vill jag fñrsñka spära USA:s Äteruppbyggnads politik, genom vad jag kallar en kartléggning av ockupationens byräkrati och den roll NGO:s spelar i detta projekt. Enligt min Äsikt Ér det centralt fñr vénstern, liksom fñr anti-krigs och anti-globaliseringsaktivister, att fñrstä komplexiteten i Äter-uppbyggnadsprojektet i Irak, och hur detta passar in i ett stñrre nyliberalt projekt med transnationell réckvidd. En fullsténdig sammanfattning av denna politik Äterfinns i beskrivningen av USA:s utrikesdepartements Partnerskapsinitiativ fñr MellanÑstern (Middle East Partnership Initiative, MEPI). MEPI:s verksamhet Ér uppbyggt kring fyra omräden. Dessa Ér: (1) politisk styrning och deltagande (2) ekonomisk liberalisering och mñjligheter (3) kvalitá inom, och tillgäng till, utbild-ning (4) kvinnors empowerment. OmrÄdet kvinnors empowerment innehäller fyra initiativ: Fostrande av empowerment, KartlÉggning av kvinnors situation, Kvinnor och Lagen och ToppmÑte kring kvinnor i néringslivet (Se Éven Under rubrikerna Äteruppbyggnad och byggandet av det civila samhéllet har USA Ñppnat upp en ny front i sin expansionistiska Ñnskan att kontrollera regionen. Utbildade och yrkesverksamma kvinnor, kvinnoaktivister och kvinnor ur samhéllseliten absorberas av en stor méngd, ofta vélfinansierade, icke-statliga organisationer (NGO:s) Haifa Zangana, en irakisk kvinnlig fñrfattare och aktivist, menar att kolonialiseringen av Irak idag har flera kéllor: dessa inkluderar NGO:s, missionérer, och kvinnoorganisationer. Till skillnad frän militéra invasioner och väld syftar dessa organisationers arbete till att direkt päverka sjélva formeringen av samhéllet och dessa former av kolonialisering har uppmérksammats i mycket liten utstréckning. (Zangana 2006 och kommande publikationer). De kvinno-ngo:s jag har studerat i norra Irak uppvisar samma symptom som andra NGO:s som studerats i Latin Amerika, Palestina och Europa. De har en kortsiktig agenda, deras verksamhet Ér oftast begrénsat till enstaka frägor med syfte att lindra snarare Én fñréndra och de Ér beroende av givarnas agenda. Detta innebér en skillnad mot kvinnorñrelserna vilka arbetar fñr längsiktiga mäl sä som reformering eller radikal fñréndring av de patriarkala relationerna inom det civila samhéllet sävél som inom staten. Çven om kvinno-ngo:s och kvinnorñrelserna inte ska ses som uteslutande former fñr organisering Ér det ett faktum att stater i MellanÑstern uppvisar en mer tolerant hällning mot kvinno-ngo:s Én mot kvinnorñrelser och de imperialistiska makterna under USA:s ledning uppmuntrar detta. Som diskuterats ovan, anvénds NGO:s i allménhet i allt hñgre grad som instrument fñr implementeringen av USA:s (och andra véstlénders) utrikespolitik, till synes pä armléngds avständ. Detta sker, som vi ska se, genom finansiering, sävél som genom kooptering av progressiva kvinnor och/eller kvinnor frän samhéllseliten in i NGO:erna. Nyliberalismens kulturella ideologi frémjas av denna hegemoniska process, genom vilken begreppet demokrati begrénsas till civila samhéllet och till marknaden, d.v.s. exkluderar politiska réttigheter. Samtidigt som NGO:erna presenteras som autonoma frän staten och den aktuella regimen, implementerar de regimens politik. 17

19 FÑr att utveckla denna ständpunkt kommer jag att utgä frän Nadeen El-Kassem's doktorsavhandling (vi arbetar tillsammans pä detta projekt, se sérskilt hennes presentation frän 2007.) Nedan fñljer ett utdrag ur hennes forskning: Den 26 april 2004 sénde USA:s utrikesdepartement, avdelningen fñr Demokrati, MÉnskliga RÉttigheter och Arbete, kontoret fñr koordinering av kvinnofrägor, ut en fñrfrägan om fñrslag med anledning av Iraqi Women s Democracy Initiative. Detta var ett aktivt upprop till amerikanska NGO:s, samt till icke-amerikanska NGO:s med amerikanska kopplingar, att delta i Äteruppbyggnaden av Irak, eller vad Haifa Zangana har beskrivit som den mjuka ockupationen av Irak, i vilken de frémsta deltagarna Ér NGO:s och kvinnoorganisationer. Ett exempel pä en sädan NGO Ér Women's Alliance for a Democratic Iraq, WAFDI, tidigare kénd som Women for a Free Iraq, WFFI. Organisationen har néra band till The Foundation for the Defence of Democracies, FDD och Committee for the liberation of Iraq, CLI bland vars medlemmar och associerade medlemmar Äterfinns mänga framstäende republikaner och personer med kopplingar till den nuvarande administrationen. I detta sammanhang kan némnas att Committee for the Liberation of Iraq grundades av Bruce Jackson, styrelseledamot i Project for a New American Century. MÄnga av medlemmarna i Women's Alliance for a Democratic Iraq deltog i en sädan Ñppen konferens i juli 2003 med titeln Voice of Iraqi Women. Deltog gjorde ocksä Patricia Hewitt, brittisk statssekreterare med ansvar fñr handels och industrifrägor, och Paula Dobriansky, USA:s viceutrikesminister med ansvar fñr globala frägor, vilka bäda hñll seminarier under konferensen. FÑrutom till denna konferens sénde USA:s utrikesdepartement Éven kvalificerade kvinnor till Global Summit of Women, vilket hñlls i Marocko samma sommar. (USA:s utrikesdepartements 2003, faktablad ) Vid bäda dessa, samt ett flertal andra, tillféllen vilka inkluderade konsultationer med irakiska kvinnor, fñrekom samma handfull kvinnor i officiella pressmeddelanden, i mainstream media, samt pä republikanska webbsidor. En stor aktñr i den mjuka ockupationen av Irak Ér Independent Women's Forum, IWF. I IWF:s programfñrklaring stär att organisationen grundades med syfte att bekémpa den radikala feminismens kvinnor-som-offer-ideologi och fñrespräkandet av en stark stat. DÉr stär ocksä att IWF syftar till att frémja stñrre respekt fñr begrénsandet av den statliga styrningen, jémstélldhet infñr lagen, ÉganderÉtt, den fria marknaden, starka familjer och en stark och effektivt nationellt fñrsvar och utrikespolitik. De frägor som IWF lyft i USA Ér talande och ger en fingervisning om vad organisationen hoppas genomfñra i Irak. NÄgra av dess frémsta frägor i USA har inkluderat att lobba mot lagstiftning mot väld mot kvinnor och att motsétta sig verkstéllandet av lagen om lika lñn med argumentet att lñnegapet mellan mén och kvinnor Ér en myt. Vidare har IWF sponsrat en studie som kritiserar kursplanen och litteraturlistan fñr kvinnostudier i USA och hévdat att kvinnor skulle léra sig mer om konstruktionen av gender genom att lésa Shakespeares pjés SÄ tuktas en argbigga. IWF's styrelse har inkluderat Lynne Cheney, gift med vicepresident Cheney, Wendy Lee Gram, gift med Phil Gramm, styrelsemedlem i Enron och 18

20 senator i Texas, och tevepersonligheten och kolumnisten i National Review, Kate O'Bernie (fñrfattaren till Kvinnor som gär vårlden såmre och hur deras radikalfeministiska angrepp färdårvar vçra skolor, vçr familj, militår och sport. Som exempel pä kvinnor som kémpat fñr kvinnors frigñrelse némner hon Margaret Thatcher, Condoleezza Rice, katolska nunnor, och Mary Kay Ash, grundaren av ett sminkimperium. HÉr kan tilléggas att Condolezza Rice mottog IWFs pris Woman of Valor Är 2006.) 2004 mottog IWF ett bidrag pä 10 miljoner USD frän Iraqi Women s Democracy Initiative. Enligt ett pressmeddelande frän IWF Ér syftet med bidraget att organisationen ska erbjuda ledarskapstréning, demokratiutbildning och stñd i koalitionsbyggande till irakiska kvinnor. Faktumet att ett av de ledande spräkrñren fñr irakiska kvinnor Ér en organisation med anti-feministisk, republi-kansk ideologi, har allvarliga konsekvenser fñr den irakiska kvinnorñrelsens sammanséttning och Ñverlevnad. LÄt mig nu anvénda ett exempel frän irakiska Kurdistan. Asuda, organisationen fñr bekémpandet av väld mot kvinnor, grundades Är Asuda arbetar mot väld mot kvinnor och kémpar fñr kvinnor i utsatta situationer. Det Ér en av de mest frekvent omnémnda NGO:erna i norra Irak. Organisationen erhäller bidrag frän bland andra Hearland Alliance International Programs (baserad i USA), USAID och National Endowment for Democracy (NED) erhñll Asuda USD frän NED fñr att fortsétta ett projekt med att kartlégga kvinnors réttigheter fick organisationen USD fñr att genomfñra en studie av brott mot kvinnors réttigheter i de tre kurdiska provinserna i Irak, publicerade en rapport, upprétta en permanent mekanism fñr att Ñvervaka kvinnors réttigheter utifrän resultaten i studien, samt genomfñra ett Ñppet seminarium i Sulaimaniya fñr att Ñka medvetenheten om dessa frägor, vilket séndes pä lokal teve. Asuda erhñll ocksä Ñver USD frän International Republican Institute fñr att tréna ménniskor i den demokratiska processen. Politiskt och socialt méktiga ménniskor Ér involverade i Asuda, bland dem programansvarig Khanim Rahim Latif, en oberoende fñrkémpe fñr kvinnors réttigheter. Hon Ér bland den handfull av kurdiska kvinnor frän Irak som dominerar den internationella scenen av konferenser, workshops och kurser arrangerade av VÉrldsbanken, UNIFEM, Women for Women International, och Independent Iraqi Women, och liknande fora. I Asudas styrelse Äterfinns Narmin Othman, f.d. utbildningsminister i Patriotic Union of Kurdistan (PUK) administrationen och nuvarande miljñminister och tillfñrordnad minister fñr ménskliga réttigheter i Irak. Roonak Rauf, mor till Dr. Barham Salih, premiérminister i Patriotic Union of Kurdistan i de PUK kontrollerade omrädet i irakiska Kurdistan, (21 januari 2001 till 4 juli 2004), vicepremiérminister i den irakiska interimregeringen, planerings- och koordinationsminister i den irakiska ÑvergÄngsregeringen, och vicepremiérminister i Nouri al-maliki och Ms. Shirin Amadis regering. BÄde Khanim Rahim Latif och Shirin Amadi sitter i den lokala kommittán fñr en konferens med namnet International Conference on Kurdish Women for Peace and Equality ( Internationell konferens om kurdiska kvinnor fñr fred och jémlikhet ) (Konferensen kommer att hällas den 8-11 mars 2007 i Erbil and Sulaimaniya i norra Irak och organiseras av Kurdish National Congress of North America, knutet till KDP och med séte i Washington, D.C.) Innan jag gär vidare med min analys ska jag presentera nägra fakta om National Endowment for Democracy och International Rebublican Institute. Faktum Ér att det Ér min feministiska nyfikenhet som driver mig att skildra dollarnas vég. FÑr att i detalj beskriva de faktiska 19

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Kolonialism från 1800-tal McMahon-Hussein breven Balfour deklarationen Sykes-Picot-avtalet

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

PLATTFORM Svenska Kvinnors Vänsterförbund

PLATTFORM Svenska Kvinnors Vänsterförbund PLATTFORM Svenska Kvinnors Vänsterförbund 1 2 Plattform antagen vid Svenska Kvinnors Vänsterförbunds extra förbundsstämma i Karlstad 25-26 april 2009 3 Historik Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV) har

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

En kraft för förändring

En kraft för förändring En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Anarkismen lever: Rojava.

Anarkismen lever: Rojava. Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Kaliber, P1, 2004-11-14, program om statligt stöd till Revolutionär Kommunistisk Ungdom; fråga om opartiskhet och saklighet

Kaliber, P1, 2004-11-14, program om statligt stöd till Revolutionär Kommunistisk Ungdom; fråga om opartiskhet och saklighet 1/7 BESLUT SB 431/05 2005-05-18 Dnr: 1114/04-30 1116/04-30 SAKEN Kaliber, P1, 2004-11-14, program om statligt stöd till Revolutionär Kommunistisk Ungdom; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Intervju med Marwan Othman, ledare för det kurdiska partiet Yekiti i Syrien (hösten 2004)

Intervju med Marwan Othman, ledare för det kurdiska partiet Yekiti i Syrien (hösten 2004) 1 Intervju med Marwan Othman, ledare för det kurdiska partiet Yekiti i Syrien (hösten 2004) [Marwan Othman betraktar sig som trotskist och är en av Yekitis ledare. Yekiti är det näst mest inflytelserika

Läs mer

Våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism Vad är radikalisering och våldsbejakande extremism? Radikalisering är en process som leder till att en individ gradvis accepterar våld och andra olagliga metoder i syfte att främja

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Vilka är rötterna till Israel-Palestinakonflikten?

Vilka är rötterna till Israel-Palestinakonflikten? Utan en förklaring av imperialismens roll i Palestina är det omöjligt att förstå konflikten som rasat i över 50 år. Konflikten kan inte begränsas till det geografiska Palestina utan spelar en roll i hela

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Tre typer av utvecklingsteorier. Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell

Tre typer av utvecklingsteorier. Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell Tre typer av utvecklingsteorier Den kapitalistiska modellen Förkastar den kapitalistiska modellen Modifierad kapitalistisk modell Den kapitalistiska modellen Moderniseringsteorin Liberala tillväxtekonomerna

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Handledarmaterial Six Days

Handledarmaterial Six Days Handledarmaterial Six Days INLEDNING Kvinna till Kvinna Varför Six Days? DEL 1: SIX DAYS Bakgrundsfakta Filmfakta Huvudpersonerna DEL 2: VISNING Så här kan en visning se ut DEL 3: EFTERFÖLJANDE SAMTAL

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig

september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning Mänskliga rättigheter 3 Mänskliga rättigheter i arbetslivet 4 Mänskliga

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

diasporan sionism förintelsen

diasporan sionism förintelsen Israel - Palestina diasporan sionism förintelsen FN:s delningsförslag Judisk befolkningsutveckling 3000000 2250000 1500000 Judar Araber 750000 0 1922 1931 1946 1950 1966 Israel 1948-1967 USA:s intressen

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Det internationella samvetsfördraget

Det internationella samvetsfördraget Det internationella samvetsfördraget som stöd för artikel 18 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Vanliga frågor F1: Vad är Det internationella samvetsfördraget? S1: Det internationella

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

Praktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund

Praktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning VT 2011 Lena Widefjäll lenawidefjall@hotmail.com Praktikrapport Praktikplats FN:s livsmedels-

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Reza Eyrumlu. Modernisering och islam i Iran och Turkiet. En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet. Invand-Lit

Reza Eyrumlu. Modernisering och islam i Iran och Turkiet. En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet. Invand-Lit Reza Eyrumlu Modernisering och islam i Iran och Turkiet En studie av kön, islam och modernisering under 1800-talet Invand-Lit Bokförlaget Invand Lit Västerslänt 91, 434 35 Angered Fax & Tel: +46 31 331

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

Vi ska kunna hantera det oförutsedda Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Temadag om Afghanistan Växjö 18 oktober 2012

Temadag om Afghanistan Växjö 18 oktober 2012 Temadag om Afghanistan Växjö 18 oktober 2012 Svenska Afghanistankommittén www.sak.se 1 2 Afghanistan Yta: 652 000 km² Huvudstad: Kabul ca 4 miljoner (uppskattning 2005) Antal invånare: 31 100 000 (2006)

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Sammanfattning. Projektet inleddes med ett seminarium i september 2008. Det blev också starten för projektet som avslutades ett år senare. Till detta mycket välbesökta

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA 10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

Avskaffa enprocentmålet i biståndet, biståndet, Sida och biståndsindustrin.

Avskaffa enprocentmålet i biståndet, biståndet, Sida och biståndsindustrin. Motion nr 43 till socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress 2016 Avskaffa enprocentmålet i biståndet, biståndet, Sida och biståndsindustrin. Motionär: Stefan A. Johansson Det är inte behoven

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer