NGO FOLKRÅRELSE ELLER PROFESSIONELL LOBBYVERKSAMHET?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NGO FOLKRÅRELSE ELLER PROFESSIONELL LOBBYVERKSAMHET?"

Transkript

1 NGO FOLKRÅRELSE ELLER PROFESSIONELL LOBBYVERKSAMHET? Dokumentation frän seminarium om biständ och imperialism Stockholm den 23 februari 2007

2 INNEHÇLL 1. BAKGRUND: DET KALLAS BISTÇND, MEN VAD ÉR DET EGENTLIGEN? CIVILSAMHÉLLET OCH KAMPEN OM HEGEMONIN NGO-SVÉNGEN KVINNO-NGO:S I SITUATIONER AV OCKUPATION OCH KRIG ENSAM ÉR DET SVÇRT ATT FÇ HJÉLP GRUPPSEMINARIER...25 Rapport frän diskussion i grupp 1 MEDLEMSBASERADE FOLKRÅRELSER ELLER STATS- OCH BOLAGSFINANSIERADE NGO?...25 Rapport frän diskussion i grupp 2 RÇTTEN TILL FÅRSVAR MOT UNDERGRÇVANDE VERKSAMHET...28 Rapport frän diskussion i grupp 3 KVINNOKAMP I SYD PANELDISKUSSION HUR KAN EN BISTÇNDSPOLITIK FRÇN VÉNSTER SE UT FÅR ATT FUNGERA SOM REDSKAP FÅR FOLKLIG FRIGÅRELSE FRÇN FATTIGDOM OCH BEROENDE?

3 1. BAKGRUND: DET KALLAS BISTÇND, MEN VAD ÉR DET EGENTLIGEN? Eva BjÄrklund VÉsteuropas och USAs biständ till f d kolonier och beroende stater, som frigjorde sig decennierna efter andra vérldskriget, var redan frän bñrjan en liten rénnil i fñrhällande till den enorma resursñverfñringen frän tredje till fñrsta vérlden genom exploateringen av naturtillgängar, arbetskraft och marknader och oréttférdiga handelsvillkor. BistÄndet var i grunden avsett att sprida den vésterléndska utvecklingsfilosofin och bereda marknader fñr storbolagen, men inom biständsramen fñrekom ocksä investeringar i jordbruk, infrastruktur och industri som i en del fall bidrog till ekonomisk och social utveckling. Med skiftet frän slutet av 70-talet frän keynesiansk utvecklingskapitalism till nyliberal roffardito anvéndes biständet fñr att pätvinga beroende lénder total Ñppenhet och strukturanpassning till fñrmän fñr den bolagsledda globaliseringen. Efter kritik mot 80-talets ekonomiska strukturanpassningsprogram och dess katastrofala fñljder, bäde frän de egna leden och frän vénster, seglade demokrati och sk good governance (regeringsduglighet) upp pä den biständspolitiska agendan under 90-talet. Krav pä ekonomiska reformer kombinerades med politiska krav, inriktade pä infñrandet av demokratisystem efter de ledande imperialistiska léndernas fñrebild. I de fall dér fattigdomen pätagligt minskat och reell ekonomisk utveckling kommit till ständ har detta mindre berott pä biständet och mer pä om sjélvsténdiga stater dels kunnat skydda egen industri och jordbruk, dels kunnat attrahera utléndska investeringar utan att ge upp sin finansiella sjélvsténdighet och kontroll Ñver utvecklingen. Men mänga andra har blivit biständsberoende samtidigt som grunden fñr reell utveckling har undergrévts. BistÄndet och länen har genom sina villkor bidragit till att de underordnade lénderna i stor utstréckning har berñvats sina redskap fñr nationell ekonomisk utveckling och mñjligheten att bedriva sjélvsténdig politik. Parallellt med biständsgivarnas Ñkade fokus pä politiska reformer i de mottagande lénderna inleddes en fñrskjutning frän biständsamarbete med regeringar till satsningar pä civilsamhélle och frivilligorganisationer, bäde i givar- och i mottagarlénderna. I biständsretoriken Ér Égarskap, partnerskap och deltagande de nya modeorden. I praktiken har den tidigare direkta styrningen av den ekonomiska politiken kommit att erséttas av, eller kombineras med, en mer indirekt kontroll och inblandning i de fattiga léndernas politiska system och civila samhéllen. Sedan 90-talet kan konstateras en enorm tillvéxt av antalet s.k. NGO:er (Non-Governmental Organisations eller icke regeringsanknutna organisationer), i bäda Éndarna av biständsfñrhällandet, dels en fñrvandling av folkrñrelser till lobbyorganisationer, dels framvéxten inom NGO-vÉrlden av biständsfñretag. Samtidigt mérks ocksä en pätaglig urgrñpning av regeringsmakt och statlig och offentlig administration i mottagarlénderna. FolkrÑrelser med samhéllsfñréndring som drivkraft omvandlas eller utkonkurreras av sä kallade NGO:er, vélfinansierade av stat eller kapital i véstvérlden (vilket gñr det rimligare att tala om Eva BjÑrklund Ér ledamot av VÉnsterpartiets partistyrelse och ansvarig fñr internationella frägor 2

4 WGO, Western Governmental Organisation, Én NGO). Dagens biständspolitik spelar en viktig roll i detta, dä den leder till att organisationer anpassar sig till finansiérernas dagordningar, snarare Én att bygga pä folklig organisering utifrän lokala behov. DÉrmed blir biständet i Énnu mindre utstréckning Én fñrr ett pläster pä utplundringens sär och i Ñkad utstréckning ett redskap fñr fortsatt herravélde och utplundring. Det Ér bakgrunden till seminariet den 23 februari Syftet var att analysera sambandet mellan den nyliberala globaliseringen, framvéxten av NGO:er och den politiska fñrskjutningen av utvecklingsbiständet. Och légga grund fñr en fortsatt diskussion om hur en biständspolitik frän vénster kan se ut fñr att fungera som redskap fñr folklig frigñrelse frän fattigdom och beroende. Av programmet framgär vilka Émnen som avhandlades i fñredrag, gruppdiskussioner och avslutande paneldiskussion. FÑredragen, anteckningarna frän gruppdiskussionerna och paneldebatten kan lésas i bifogade pdf:er. 3

5 2. CIVILSAMHÉLLET OCH KAMPEN OM HEGEMONIN Eva BjÄrklund CivilsamhÉllet kom pä modet pä 80-talet och har fñrblivit ett honnñrsord i den borgerliga demokratidiskursen sävél inät i den rädande vérldsordningens centra, som utät i den internationella politiken, inte minst biständspolitiken. Under 80-talet lanserades begreppet civilsamhélle framfñr allt frän hñger fñr uppbrytningen av WarszawapaktslÉnderna i Ñster, men ocksä fñr den nyliberala nedmonteringen av vélférdsstaten i Sverige och andra lénder. I Latinamerika har det istéllet, i allt stñrre utstréckning sedan 90-talet, kommit att stä fñr organiserat motständ i sociala rñrelser mot den nyliberala ekonomins diktatur, och fñr folklig organisering till stñd fñr ett socialistiskt samhéllsbygge. Begreppet det civila samhéllet dñk upp med den borgerliga revolutionen som uttryck fñr klassidentitet gentemot den feodala aristokratin. Det tog sig tvä principiella uttryck: dels ett som stéller civilsamhéllet mot naturtillständet och dels ett som skiljer det civila samhéllet frän det politiska. De liberala klassikerna definierade det civila samhéllet som allt som skapar sociala samband, innefattande marknaden. Det handlade om att anta en modern, rationell hällning i motsats till ett Älderdomligt samhélle, genomsyrat av religiñsa fñrestéllningar. SynsÉttet var anpassat till det expanderande, industriella, kapitalistiska produktionsséttet och framhévde betydelsen av borgarklassen som bérare av och herre Ñver samhéllsutvecklingen. Inget passar en hérskande klass béttre Én att ge de samhéllsfñrhällanden som Ér till egen fñrdel status av naturlag eller guds ordning. SÄ kunde de feodala och kastsamhéllena motiveras religiñst. I den moderna vérlden géllde det att pä samma sétt kunna befésta fñrhällandet mellan kapital och arbete. Den borgerliga synen pä det civila samhéllet delas ocksä ofta av andra samhéllsklasser. Det framhälls som bevis fñr dess riktighet, men Ér snarare ett uttryck fñr borgerlighetens hegemoni. Till det civila samhéllet hñr dä fñretagsvérlden och allt som bidrar till den ekonomiska tillvéxten. Och dér ingär idag ideella och professionella organisationer av olika slag, solidaritetsgrupper, hembygdsgrupper, etniska minoriteter, kulturella eller idrottsfñreningar, kvinnoorganisationer, ungdomsgrupper, yrkesgrupper, alternativ inom utbildning och sjukvärd, kooperativ, den informella ekonomin etc. och den vélgñrenhet som enligt Adam Smith - och i modern tid Internationella Valutafonden - Ér marknadens "osynliga hand" och réttar till dess svagheter. Dessa organisationer, institutioner, lobby- och konsultgrupper tilläts, uppmuntras och utnyttjas sä lénge deras strévan efter réttvisa, miljñskydd, kvinnofrigñrelse mm grundar sig mer pä kritik av Eva BjÑrklund Ér ledamot av VÉnsterpartiets partistyrelse och ansvarig fñr internationella frägor 4

6 det ekonomiska systemets Ñvertramp Én pä kritik av dess inneboende logik, sä lénge de ser ojémlika sociala fñrhällanden och fñrtryck inte som en strukturfräga utan mer som en tillféllig obalans. Och sä lénge de fñréndringar de verkar fñr eller till och med genomdriver lémnar de grundléggande samhélleliga fñrhällandena orñrda, sä att de kan fort-sétta och Äterskapa sig. Under den kapitalistiska ackumulationens ÄterstÉllarskede i slutet av 1900-talet - det nyliberala skedet med koncentration, avreglering, privatisering - blev det nñdvéndigt att Ñka utrymmet fñr detta civila samhélle och parallellt minska statens utrymme fñr att i stéllet kunna gynna bolagsfrihetens utbredning och vinstmñjligheter och fñrverkliga demokratin, som det ocksä kallas. ÅvergÄngen frän utvecklingskapitalism till nyliberal kapitalism medfñrde att staten och politiken fñrsvagades och mer och mer styrdes av bolagsintressen som samtidigt ocksä ÑverfÑrde sina normer till civilsamhéllet. Privatiseringar, nedskérningar, kontroll, konsumism, styrning genom bidrag och uppdrag: Vi Ér alla bekanta med fñrskjutningen frän politik (stat) till kommers, frän utveckling till tillvéxt, frän medborgare till konsument, frän politiskt engagemang till religiñst, etniskt, kulturellt, identitetsskapande engagemang och till vélgñrenhet. I detta spelar det civila samhéllets dynamik och pluralism en viktig roll sä lénge det inte pä nägot effektivt sétt ifrägasétter den kapitalistiska samhéllsordningen. Detta sker i national-staterna men ocksä internationellt dér sammanvéxten av de globala ekonomiska hérskar-klasserna blir allt tydligare liksom deras strévan efter kontroll Ñver samhéllena sävél i Syd som i Nord. Staters och bolags finansiering och ÑverfÑring av uppdrag till civilsamhélle och frivilligorganisationer syftar till att témja organisationer i imperialistiska centra och fragmentisera folkliga rñrelser och motständ i periferin. Och nér det géller biständet tenderar det till att i mindre utstréckning vara pläster pä utplundringens sär, och i Ñkad utstréckning bli ett redskap fñr fortsatt herravélde och utplundring. Dock Industrialismen framvéxt och uppdelningen mellan kapital och arbete skapade ocksä en ny underordnad klass som Ér oumbérlig fñr det borgerliga samhéllets materiella grundval. Men som ocksä utgñr ett hot som tidigt fann sina intellektuella som analyserade samhéllet underifrän. FÑr Marx innefattar det civila samhéllet bäde de sociala fñrhällandena och de ekonomiska, som bestémmer villkoren fñr de fñrsta. Men han sñkte inte i fñrsta hand en definition av det civila samhéllet i sig, utan efter begrepp som gñr det mñjligt att analysera och päverka samhéllsutvecklingen. Det Ér dérfñr som Marx Égnade mycket liten tid Ät begreppet det civila samhéllet och dérfñr som han utvecklade ett annat analysredskap, teorin om klasserna och klasskampen som i hans Ñgon mer precist kunde fñrklara de sociala rñrelsernas dynamik. Bland de olika marxistiska strñmningar som fñljde fick en dogmatisk riktning Ñverhanden under 1900-talet med politiska regimer som satte sig Ñver de sociala rñrelserna. SÄ nér civilsamhéllet 5

7 nylanserades pä 80-talet som en del av den globala nyliberala enda végen stod mänga utan redskap fñr att analysera vad som skedde. 50 Är tidigare hade Antonio Gramsci tagit upp det civila samhéllet som en del av Ñverbyggnaden pä de ekonomiska fñrhällandenas grund. FÑr honom var civilsamhéllet den plats dér en samhéllsklass eller klassallians kunde skaffa sig hegemoni, och dér de folkliga klassernas kamp fñr hegemoni mäste utkémpas fñr att uppnä mälet att styra samhéllet. Under 1900-talet nädde arbetarrñrelsens kamp i Sverige och andra delar av Europa stora framgängar, men aldrig tillréckliga fñr att bryta kapitalets logik. Och trots att arbetarrñrelsen var en betydande kraft i civilsamhéllet stod den ganska handfallen infñr den borgerliga nylanseringen av civilsamhéllet och dess enskilda organisationer, s.k. NGOer, i offensiven fñr att riva upp vélférdssamhéllet. Och pä 2000-talet Ér den borgerliga hegemonin inte bara ÄterupprÉttad, utan har Éven etablerat sig i arbetarrñrelsen. Med den kapitalistiska ekonomins accelererande globalisering under slutet av 1900-talet blev civilsamhéllet och de véstligt finansierade NGO-erna (Éven kallade WGO Western Governement Organisations) ocksä viktiga demokratiska fñrkléden i den imperialistiska enda végens filosofi och i oligarkiernas kamp fñr att behälla och stérka kontrollen Ñver de tidigare kolonierna i tredje vérlden, och ta kontrollen Ñver den nyñppnade andra vérlden. Men detta sker inte utan motständ. Den sjélvutnémnda fñrsta vérldens Ñvermaga fñrhoppning att kunna forma samhéllsinstitutioner och beteenden efter eget skñn i andra och tredje vérlden, driver fram reaktioner som hotar att slä systemet Ñver Énda. SÄ kan vi ocksä se hur begreppet det civila samhéllet - i Gramscis mening - Äteraktiveras av de underordnade klasserna, framfñr allt i tredje vérlden, men ocksä i den fñrsta, medan det fortfarande huvudsakligen ingär i imperialistiska projekt i den andra vérlden. Det civila samhéllet Ér format av organisationer och verksamheter som Ä ena sidan gñr det mñjligt fñr de styrande klasserna att bygga upp sin hegemoni, och Ä andra sidan gñr det mñjligt fñr de grupper eller samhéllsklasser som utsugs eller marginaliseras att organisera sig fñr kamp om hegemonin. Det civila samhéllet Ér skädeplats fñr den sociala kampen, och de olika sétt man beskriver detta pä uttrycker olika ideologiska utgängspunkter. SÄ nér den borgerliga synen pä civilsamhéllet etablerades startade ocksä motständet. De sociala folkliga rñrelsernas kamp gär ocksä tillbaka till franska revolutionen och industrialismens och borgerlighetens framvéxt. Och liksom fñr 200 och 100 Är sedan har det senaste sekelskiftet sett hur rñrelser vuxit fram lokalt och globalt mot den nyliberala globaliseringen, dess utplundring av ménniskor och miljñ, dess fñrvandling av jorden, vattnet, luften, ménniskokraften, ja hela livet till marknadsvara och dess utarmning av demokrati och sjélvbestémmande. FrÄgan om vi mäste stélla oss Ér hur ska vi fñrhälla oss till en biständspolitik som i grunden syftar till att undergréva dessa rñrelser, folk och lénder som arbetar fñr att befria sig frän nyliberala tvängstrñjan och den utplundring som Ér en fñrutséttning fñr den rika vérldens Ñverkonsumtion. 6

8 Och hur skulle en biständspolitik behñva se ut fñr att gynna i stéllet fñr att motverka folk, rñrelser och lénder som kémpar fñr kontroll Ñver sina naturtillgängar och marknader fñr en ekonomisk, demokratisk, social och miljñméssigt hällbar utveckling, fñr jémstéllda kvinnor och mén. Det Ér frägan fñr dagen. 7

9 3. NGO-SVÉNGEN Mikael Nyberg Den 5 maj samlades ett hundratal Éldre mén och en handfull kvinnor pä Dorint Sofitel Seehotel Ueberfahrt, en femstjérnig hotell- och konferensanléggning i Bayern. De bevépnade vakter som var utposterade vid golfbanan och den intilliggande sjñn kunde kénna igen dignitérer som EUkommissionens ordfñrande Josá Manuel Barroso, de tyska kristdemokraternas partiledare Angela Merkel och VÉrldsbankens nye chef, den tidigare bitrédande fñrsvarsministern Paul Wolfowitz. DÉr skymtade ocksä en rad fñretrédare fñr de stñrsta kapitalen, bland dem Jacob Wallenberg och Nokiachefen Jorma Ollila. Bilderberggruppen, ett slutet séllskap fñr politiker och fñretagsledare frän Nordamerika och Europa, hñll sitt Ärliga mñte. En av de nya deltagarna var fransmannen Bernard Kouchner. FÑr 34 Är sedan grundade han den berñmda biständsorganisationen LÉkare utan grénser. Kouchners inlemmande i den exklusiva kretsen Ér ett tidens tecken. Det séger nägot om det som ibland kallas folkrñrelser, men som allt oftare Ér nägot helt annat. FrÄgan om folkrñrelsernas framtid fanns ocksä som ett underliggande tema i en av de nyheter som véckte mest uppseende i svensk press under vären. Dagens Nyheter avslñjade i mars hur fñrbundsledningen i SSU tillskansat sig offentliga bidrag och rñstñvertag mot vénsteroppositionen med hjélp av manipulerade medlemsmatriklar. Men liksom i mänga andra skandaler hamnade det verkligt allvarliga i skymundan nér massmedier och politiska kommentatorer tog sig an saken. Korruptionen Ér inte bara utbredd i det socialdemokratiska ungdomsfñrbundet. Den strécker sig ut Ñver stora delar av det organiserade politiska livet, och den handlar inte bara om fñrakt fñr fñreningsdemokrati och bidragsregler. Fifflet Ér en utlñpare av en stñrre fñréndring: organisationsvésendets fjérmande frän de sociala miljñer det tidigare varit fñrbundet med. Samma utveckling som gñr partier till konsultstyrda PR-maskiner, fñrvandlar tidigare folkrñrelser till professionella lobbying- och vélgñrenhetsorganisationer. FÑr medlemmarna, i den män de finns kvar, ÄterstÄr pä sin hñjd att betala Ärsavgiften. Forskning frän Norge visar att hñginkomsttagare och hñgutbildade tar Ñver alltmer av organisationslivet. Lokalt finns fortfarande aktionsgrupper och byalag med demokratiska strukturer, men centralt regerar professionella vélgñrare och päverkare. Det ser likadant ut pä den globala arenan. DÉr kallas frivilligorganisationerna non-governmental organizations, NGO:s, alltsä "ickestatliga organisationer". En mera tréffande benémning vore "icke sä ickestatliga organisationer". I bñrjan av 1960-talet fanns ett par hundra internationellt verksamma frivilligorganisationer var de néstan Det Ér en mängmiljardindustri med miljoner anstéllda vérlden Ñver. Hela denna NGO-svÉng Ér starkt beroende av statliga anslag. De rika lénderna slussar mer Én en femtedel av sitt utvecklingsbiständ genom NGO-er. Frilandsjournalist och fñrfattare till boken Kapitalet.se 8

10 Brittiska Oxfam, en av de stñrsta branschen, fär Ärligen omkring 40 miljoner pund i understñd frän regeringen Blair och andra myndigheter. MÄnga professionella vélgñrare sñker ocksä sponsorer bland storfñretagen. Rainforest Alliance tar emot pengar frän sävél banankoncernen Chiquita som USA:s statliga biständsorgan, USAID. Oxfam inledde hñsten 2004 ett samarbete med kaffejétten Starbucks men fick avbryta det efter omfattande kritik. Greenpeace driver projekt med Unilever och andra fñretag, och organisationens tidigare chef, Peter Melchett, Ér nu rädgivare till den stora PR-firman Burson- Marsteller. NGO-svÉngen Ér idag en etablerad karriérvég fñr befattningshavare i privatfñretag och offentliga institutioner. En av premiérminister Tony Blairs rädgivare Ér Justin Forsyth, tidigare kampanjchef hos Oxfam. En annan Ér John Clark, som 1992 lémnade Oxfam fñr att pä VÉrldsbanken utveckla en strategi fñr kooptering av frivilligorganisationerna. Finansminister Gordon Brown har hos sig Shriti Vadera, styrelseledamot i Oxfam och tidigare chef vid den amerikanska storbanken UBS Warburg. En fñretrédare fñr en engelsk organisation som jobbar med réttvisefrägor i Afrika kommenterar i New Statesman: - NGO-erna har med all rétt varit kritiska till svéngdñrren mellan néringslivet och regeringen, men samma fñrhällande finns nu mellan NGO-erna och regeringen. De professionella vélgñrarna har gott anseende i de rika lénderna, men pä andra häll finns en stark misstro mot dem. MÄnga hjélpprojekt och kampanjer Ér ytterst véllovliga, och det finns frivilligorganisationer som häller bäde statsmakt och kapitalintresse pä avständ. Likafullt ingär den véstliga vélgñrenhetsindustrin i ett slags Äterkolonisering av kapitalismens periferi. Inhemska samhéllsbyggen faller sñnder under trycket av skulder, strukturanpassningsprogram och militéra interventioner. In kommer NGO-er fñr att styra och stélla. Jag tréffade fñr nägra Är sedan R Vidyasagar, en av Indiens ledande experter pä barnarbete. Han talade om de rika kapitalistiska staternas hyckleri. FÑrst pätvingar de lénderna i periferin strukturreformer och handelsavtal som fñrsémrar levnadsvillkoren fñr de stora massorna. Resultat: skolor fñrfaller, folk blir arbetslñsa - och barnarbetet brer ut sig mer och mer. Sedan stéller véstlénderna till hallä om barnen, startar kñpbojkotter och lanserar hjélpprojekt. Utbildning ska ordnas i nya, informella former, och med ideella insatser ska barnarbetet tréngas tillbaka. Projekten Ér néstan alltid knutna till det utléndska biständet, och i vésterlandets bild av utvecklingen i Indien har de en framtrédande plats. Se hér, brukar det heta, ett ljus i mñrkret fñr de eléndigaste av de eléndiga. Men Vidyasagar talade om téndsticksindustrin i Tamil Nadu: - Sedan mitten av 70-talet har 24 NGO-er fñrsñkt utrota barnarbetet i téndsticksbéltet. Hur har det gätt? 1979 var antalet barn i denna industri Nu Ér det Jag brukar séga till dessa hjélpare att det mäste vara nägot grundléggande fel med deras angreppssétt. Vidyasagar var inte uppgiven. Han kritiserade den uppgivenhet som ligger gñmd i vést-vérldens vélvilja. I medlidandet omfamnar vi enstaka ménniskor med omténksamhet men lémnar omsténdigheterna som häller kollektivet nere orñrda. Den som upprñrs Ñver hur barn 9

11 fñrsliter fingrar, hénder och liv i téndsticksfabrikerna i Tamil Nadu stär infñr en politisk uppgift: att solidariskt med folk i andra lénder gñra nägot Ät vérlden. Det Ér nägot annat Én den etiska revolution som marknadsfñrarna erbjuder stukade samveten. - De sociala réttigheter vi har hér i landet, har vi tillkémpat oss med egen kraft, fñrklarade Vidyasagar. Men de professionella vélgñrarna har i mänga lénder tréngt folkligt fñrankrade rñrelser Ät sidan. FÑrfattaren Tariq Ali beskriver i en intervju i Internationalen vénsterns fñrfall i Afghanistan och MellanÑstern. FÑrst tydde sig revolutionérerna till Sovjetunionen. Nu talar de om ménskliga réttigheter och hoppas pä hjélp frän USA. - De har ingen tilltro till sitt eget folk. VÉnstern läter sig sugas in i NGO-svÉngen i stéllet. DÄ tar islamisterna Ñver. MÉnniskorna ser inget alternativ nér de sñker vérja sig mot nyliberala omstéllningar och utléndsk ockupation. - Vart ska de gä, frägar Tariq Ali. Till NGO-erna fulla av vénsterintellektuella med feta lñner? VÉnstern i hela den muslimska vérlden har drénkt sig i NGO-er och Ér helt avskurna frän verkligheten. USA:s utrikesminister Colin Powell fñrklarade efter den 11 september 2001 att frivilligorganisationerna "utgñr en fñrstérkning av USA:s maktmedel... en viktig del av vär stridsgemenskap". State Department annonserar offentligt efter iranska grupper som Ér beredda att mot betalning verka fñr "regimskifte" i landet, och ett liknande program Ér redan igäng fñr att skapa en "konstruktiv instabilitet" i Syrien. - Vi har fñrvandlat oppositionen till ett yrke, fñrklarar en forskare vid den inflytelserika tanketrusten Council on Foreign Relations i en intervju. Det har gätt sä längt att strateger i USA bñrjat ifrägasétta nyttan av penningflñdet till liberalt sinnade intellektuella och deras organisationer i arablénderna. Ju fler dollar mottagarna fär, desto mer fñraktade blir de. FÑretrÉdare fñr biständsorganisationer i Afghanistan klagar Ñver att ménniskorna de vill hjélpa inte léngre vélkomnar dem. USA tvingar NGO-erna att skylta med stjérnbaneret nér de fñrdelar biständ frän USAID, kontrakterade legosoldater far omkring i vitmälade jeepar precis som de utléndska hjélparna, och i de sä kallade Provinsiella Äteruppbyggnadsteamen samverkar biständsarbetare med militérer frän bland annat Sverige. Folk fñrknippar alltsä NGO-erna med USA och dess stñdtrupper. "De Ér missténksamma mot oss Ñverallt dér vi dyker upp", fñrklarar chefen fñr en brittisk frivilligorganisation fñr Financial Times. LÉkare utan grénser lémnade landet fñrra Äret sedan fem av dess anstéllda skjutits ihjél, och i maj i Är fick Svenska Afghanistankommittán ett kontor fñrstñrt av demonstranter som protesterade mot tortyr och skéndningar av islam i USA:s fängléger. De statsstñdda frivilligorganisationerna betraktar sig gérna som fñretrédare fñr det "civila 10

12 samhéllet" gentemot statsmakten, och i enskildheter kan de vara radikala kritiker av sina sponsorer. Men pengarna de lever pä Ér inte villkorslñsa. Regeringarna fñrdelar sina anslag till organisationer och projekt som anses frémja géllande statsintresse. Den som sticker ut och drar Ät annat häll riskerar att fñrlora understñdet. Transnationella stiftelsen fñr freds- och framtidsforskning, TFF, fick efter nio Är med stñd frän utrikesdepartementet i Sverige sitt bidrag indraget Samma sak hénde Kvinnor fñr fred. BÄda organisationerna hade skarpt kritiserat Natos politik pä Balkan. Ute i kommunerna har sñndersparade sociala myndigheter tagit fñr vana att lémpa Ñver missbrukare, hemlñsa och psykiskt sjuka till Stadsmissionen, FrÉlsningsarmán och andra vélgñrare. Tidigare utgick generella bidrag till fñreningarna. Nu Ér pengarna knutna till specificerade tjénster. "Organisationerna kénner sig mer ekonomiskt beroende av kommunerna och vägar inte vara lika kritiska léngre", fñrklarar en direktñr vid socialstyrelsen fñr Dagens Nyheter. NGO-erna blir i stéllet anvéndbara instrument nér statsmakten och andra sponsorer sñker forma den allménna opinionen och bereda vég fñr angelégna beslut lobbyister be-arbetar EUorganen i Bryssel. De flesta av dem Ér knutna till fñretagen och deras intresse-organisationer. Men hér finns ocksä NGO-er som uppbér understñd frän EU. - Kommissionen betalar päverkare fñr att bli päverkad, kommenterade kommissionéren Siim Kallas nyligen. Enligt samma princip har UD och fñrsvarsdepartementet sedan mitten av 1980-talet finansierat en véxande del av Svenska Freds- och SkiljedomsfÑreningens verksamhet redovisade organisationen betalande medlemmar. Men bara 15 lokalfñreningar - med sammanlagt 156 aktiva medlemmar - ansäg sig bedriva nägon verksamhet. FrÄn 1980 till 1999 Ñkade statsbidragens andel av inkomsterna frän 6 till 39 procent av intékterna. I utbyte fick regeringen hjélp med att avveckla neutralitetspolitiken och inordna krigsmakten i EU:s och Nato:s "fredsfrémjande" samarbete. Ledande fñretrédare fñr Svenska Freds propagerade fñr ja-sidan vid folkomrñstningen om EU 1994, och fñreningen bñrjade delta i sä kallade civil-militéra Ñvningar, dér krigsmakter och frivilligorganisationer frän olika lénder samtrénades fñr framtida uppgifter. Stabsmetodiken var Natos och stora anslag kom frän USA:s fñrsvarsdepartement. I samband med Ñvningen Viking 99 publicerade sig fñreningens ordfñrande Maria Ermanno pä DN-debatt tillsammans med den militére befélhavaren Percurt Green. De bejakade omstéllningen frän neutralitetsfñrsvar till deltagande i EU:s och Nato-lÉndernas krigsoperationer i frémmande lénder. Alltmer av samhéllskritiken cirklar idag kring frivilligorganisationerna. DÉr har miljñ- och utvecklingsfrägorna sitt centrum, dér organiseras ménniskoréttskampanjerna, och dér initieras debatterna om rasism och kvinnofñrtryck. MÄnga journalister som skriver om andra lénder Ér pä olika sétt knutna till de statsstñdda vélgñrarna. De Ér sjélva involverade i deras projekt eller beroende av anstéllda i projekten fñr information och kontakter i en frémmande miljñ. VÄr bild av omvérlden blir pä detta sétt starkt férgad av de icke sä ickestatliga organisationerna. 11

13 I bñrjan av 1990-talet larmade massmedierna om massmord pä gatubarn i Brasilien. Årjan Bartholdson, journalist och antropolog, var redaktñr fñr tidskriften Latinamerika och engagerad i biständsorganisationen UBV. Han skildrar i ett debattinlégg hur han och hans kollegor drogs med i kampanjen. De publicerade otaliga artiklar, skrev bñcker och héften och reste runt med fotoutstéllningar och fñredrag. "Liksom alla andra var vi djupt indignerade Ñver dessa barns fñrhällanden." En brasiliansk journalist hade angett siffran 7-8 miljoner gatubarn. Ingen satte den i fräga. Det verkliga antalet var enligt senare berékningar omkring DÑdspatruller jagade verkligen fram i käkstéderna, men de flesta offren var unga, svarta, smäkriminella mén. Inte barn. Varken journalister eller hjélpare hade intresse av sädana nyanser. I medieindustrin och biständssvéngen géller det som pä yrkesslang kallas "survival of the cutest" - endast de sñtaste fär uppmérksamhet. Snart var flera hundra NGO-er pä plats fñr att rédda gatubarnen. Det var inte létt fñr dem alla att hitta fñremäl fñr omtanken. Årjan Bartholdson fick sina fñrutfattade meningar skingrade nér han bosatte sig i staden Salvador fñr ett féltarbete, men han säg sténdigt nya journalister anlénda fñr att skriva om utrotningskriget mot barnen. HjÉlparbetare, som lockats dit av tidigare reportage, vallade dem runt bland fattigbarnen och gav dem de siffror och pratminus de behñvde fñr att vidmakthälla larmet - och Ñvertygelsen att vésterlandets vélvilja Ér réddningen fñr vérlden. I de stora kriserna, dä hangarfartygen bñrjar rñra pä sig, Ér omedelbara statsintressen alltid nérvarande i kénsloflñdet. Nyheter och analyser silas genom ett nét dér massmedier, professionella vélgñrare och statsmakt flétats samman. Tankekontrollen Ér inte pä nägot sétt fullkomlig - eller ens sérskilt kontrollerad - men sä lénge sammanflétningen fortskrider blir Ñppningarna fñr avvikande meningar ofränkomligen allt tréngre. Den spontana idáutvecklingen fastnar i en urvalsprocess som Ér strukturellt betingad att frémja "kamp mot terrorismen", "humanitéra interventioner" och andra krigsfñretag. Bernard Kouchner skryter med den roll LÉkare utan grénser spelat. "Vi etablerade den moraliska rétten att ingripa lénder som tillhñr andra folk", fñrklarar han i en intervju. Han stñder ockupationen av Irak och fñrordar ett tétare samarbete mellan NGO-erna och den franska staten - som pä andra sidan Engelska kanalen dér Oxfam "arbetar néra ihop med den brittiska regeringen och fär direkt understñd frän den - till gagn fñr bäda parter". SjÉlv blev han smäningom minister och FN:s stäthällare i Kosovo. Med sitt intréde i Bilderberggruppen fullbordar han en utveckling, det sjélvutnémnda "civilsamhéllets" fjérmande frän de medborgare det fñrutsétts fñretréda. I Sverige riskerar skandalen kring ungdomsfñrbundens medlemsregister paradoxalt nog att päskynda processen. En séregenhet med dessa organisationer Ér att statsunderstñden hittills fñrdelats i proportion till antalet medlemmar. Ungliberalerna, som Ér pyttiga till antalet, fñreslär att denna koppling helt enkelt avskaffas. Anslagen ska fñrdelas efter moderpartiernas rñstetal i stéllet. DÄ skulle de unga politikerlñftena bli ekonomiskt oberoende av medlemsbasen. Skribenterna pä Dagens Nyheters ledarsida tillskyndar fñrslaget. "UngdomsfÑrbundens tid som folkrñrelser Ér sedan lénge fñrbi", skriver Anders Isaksson. "Att moderpartierna Ñvertar ansvaret fñr dem framstär som ett logiskt svar pä utvecklingen." 12

14 Partier utan medlemmar, folkrñrelser utan folk och en samhéllsdebatt utan avvikande meningar. Vem gñr affér av den korruptionen? PR-firman Mongoven, Biscoe & Duchin delade i en analys 1993 upp miljñaktivisterna i fyra grupper: realister, idealister, opportunister och radikaler. FÑr att gñra miljñfrägan hanterlig géllde det fñr storfñretagen att fñrhandla sig till kompromisser med realisterna, baxa in idealisterna i ofarliga positioner och isolera radikalerna. DÄ skulle opportunisterna fñlja med pä kñpet. Det vésentliga i strategin var att bryta fñrbindelserna mellan rñrelse och folk. Pengar och personliga resurser investerades i stadgade miljñorganisationer och i bearbetning av de mer idealistiska rñrelserna. De professionella vélgñrarna svarade pä inviterna med en medveten strévan att ta sig upp i samhéllshierarkin fñr att "päverka makthavarna" och uppifrän vrida utvecklingen Ät rétt häll. Med smarta medieutspel och med lobbying i regeringskanslier och fñretagsbyräkratier skulle miljñn réddas. Kritiken av miljñfñrstñrelsen tystnade inte, men den sñgs upp i ett Ñverskikt av samhéllet dér varje ifrägaséttande av den rädande vérldsordningen framstod som ett uttryck fñr bristande realism. Kapitalet blir nu allt grñnare i sin framtoning, och utbudet av alternativa varor allt stñrre, men den globala miljñfñrstñrelsen fortskrider utan hejd. En politisk organisation utan fñrbindelser nerät, utan folklig kraft, lever i sténdig skréck fñr att, som PR-konsulterna uttrycker det, utdefinieras ur debatten. Den Ér utlémnad Ät massmediernas nycker och särbar fñr motständares demagogi. I USA har storfñretagen med viss framgäng lyckats mobilisera lokala medborgargrupper i reaktion mot det miljñskydd som advokater, politiker och intellektuella i storstéderna gjort till sin angelégenhet. I Sverige riskerar de samhéllskritiker som hénger som utskott pä statsapparaten att fladdra bort nér regeringsmakten finner det lémpligt att strypa anslagen. LedarredaktÑrerna pä Dagens Nyheter ropar redan efter en sädan rensning. Vi behñver mer Én nägot annat folkrñrelser av den sort som fñrtjénar sitt namn. Artikeln År tidigare publicerad i Socialistisk Debatt 2/

15 5. KVINNO-NGO:S I SITUATIONER AV OCKUPATION OCH KRIG Shahrzad Mojab Jag vill bñrja min fñrelésning med att päminna er om Abeer, en 14 Är gammal irakisk flicka, som väldtogs av amerikanska soldater Abeers 5 Är gamla syster, Haddel, och deras fñréldrar mñrdades av ockupationssoldater. Jag vill ocksä päminna om Amnesy Internationals rapport frän 2005 som päpekar att afghanska kvinnor lever med risk fñr att bli bortrñvade eller väldtas av bevépnade personer; att pätvingas Éktenskap; att anvéndas som handelsobjekt fñr att lñsa konflikter och skulder; och att de dagligen konfronteras med diskriminering frän alla delar av samhéllet liksom frän statliga myndigheter. (Amnesty International, 2005a). Om vi fñrflyttar oss till en annan zon under ockupation och krig, Palestina, rapporterar Amnesty International att palestinska kvinnor väldtas, misshandlas och sténgs in av sina féder, makar, brñder, och av Israels ockupationsstyrkor. (Amnesty International, 2005b) Tusentals flyktingkvinnor lever under outhérdliga fñrhällanden som en konsekvens av krigsrelaterat väld i MellanÑstern idag, léngst med grénserna mot Jordanien, Iran, Syrien och Pakistan och sä längt bort som till Egypten, Sudan och Somalia. Miljoner kvinnor tvingas in i den globala handeln ménniskohandeln, som prostituerade eller som arbetskraft under fñrhällanden som kan liknas vid modernt slaveri. Detta Ér endast delar av den länga lista av brott som begäs mot kvinnor till fñljd av militariserade, patriarkala maktstrukturer. Dessa patriarkala strukturer Ér en integrerad del av det kapitalistiska systemets logik, som bygger pä utsugning, fñrtryck, expansion och ockupation. Vi mäste fñrstä konsekvenserna av dessa illdäd som begäs mot kvinnor pä 2000-talet, och som enligt en del kéllor ÑvertrÉffar vad som tidigare skädats i modern historia, en läng historia av patriarkal och racifierad kolonialism och imperialism. Det Ér denna historia som har skapat en situation dér vi nu ser det skrémmande fenomen som kallats Ñverskotts ménsklighet, (Davis, 2004) dér barns, kvinnors och méns liv anses vara ÑverflÑdiga och dér ménniskor i och med detta behandlas som handelsvaror, fñrslavas, dñdas, väldtas, och hälls i hunger och fattigdom. Det Ér Shahrzad Mojab Ér akademiker och aktivist. Hon Ér ordfñrande fñr Women and Gender Studies Institute pä Universitetet i Toronto och professor pä Institutionen fñr vuxenutbildning och psykologisk rädgivning, Ontario Institute for Studied in Education (OISE/UT). Professor Mojab har bland annat publicerat artiklar och bidrag till bñcker om islamsk feminism, feminism och nationalism, vuxenutbildning och formerandet av det civila samhéllet i MellanÑstern, kvinno-ngo:s och transnationalism, och diaspora, feminism och nyliberalism. Mojab Ér redaktñr fñr Women of A Non States Nation: The Kurds, medredaktñr fñr Of Property and Propriety: The Role of Gender and Class in Imperialism and Nationalism och Violence in the Name of Honour: Theoretical and Political Challenges. FÑr tillféllet bedriver Mojab forskning om krig, diaspora och lérande; kvinnliga politiska fängar i MellanÑstern, och krig och transnationella kvinnoorganisationer finansierat av kanadensiska forskningsrädet fñr humanistisk och samhéllsvetenskaplig forskning (Social Sciences and Humanities Research Council of Canada, SSHRC). Mer information pä Mojabs hemsida 14

16 denna historia som har mñjliggjort en situation av patriarkal, kapitalistisk ackumulering av rikedom, dér kvinnor, mén, arbetare, bñnder och befolkningen i stédernas slum fräntas rétten till ren luft, vatten och mark, tillgäng till mat, utbildning, bostad och kléder, samt réttvisa lñner och ansténdiga arbetsvillkor. En av de imperialistiska makternas frémsta kélla till kapitalackumulation Ér krig. FÑr tillféllet lever stñrsta delen av vérldens befolkning antingen i omräden som befinner sig i krig i Asien, Afrika och MellanÑstern, eller i en krigsliknande situation ( state of war ) som i t ex Iran, Europa och Nord Amerika, dér stater anvénder argument om hot frän yttre fiender eller krig mot terrorism som en fñrevéndning fñr att skapa en kultur av rédsla och fñr att inskrénka medborgarnas réttigheter. Imperialismens Ñkande militarisering har sléppt lñs de patriarkala krafterna nationalism och religiñs fundamentalism globalt. DÉrmed Ér det inte konstigt att vi bevittnar hur statliga sävél som icke-statliga aktñrer utñvar ett Ñkat ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt väld mot kvinnor. Det Ér inte heller konstigt att Amnesty International och Human Rights Watch rapporterar om en ÄtergÄng till etniska, stambaserade samhéllen i Irak och Afghanistan. De imperialistiska makterna och de religiñsa fundamentalistiska krafterna har bildat en ohelig allians. Jag ska gä rakt pä sak. Jag hévdar att kvinnorñrelsen och feministiska aktivister antingen har misslyckats att helt fñrstä konsekvenserna av denna allians, eller att de medvetet har avférdat den. Detta har inneburit ett stort bakslag fñr mñjligheten att bygga solidaritet inom kvinnorñrelsen och till fñljd av detta har Canadas urinvänarkvinnor, liksom kvinnor i Afghanistan, Burundi, Colombia, Haiti, Iran, Irak, Nepal, Palestina, Peru eller Sudan lémnas ensamma i sin kamp mot nationella och globala krafter av undertryckande och utsugning. FÄ anstréngningar har gjorts av feministiska aktivister att kraftfullt och utan tvekan konfrontera sävél imperialistisk aggression som religiñsa konservativa krafter. En del av oss kommer ihäg debatten sommaren 2006 dä vi organiserade motständet mot Israels aggression i Libanon, dér en del kvinnor uttryckte sitt stñd fñr Hezbollah, en konservativ religiñs grupp, som en antiimperialistisk motständskraft. Andra gick sä läng som till att béra portrétt av Ayatollah Khomeini och Sadr, tvä symboler fñr fñrtryck av kvinnor, i antikrigs demonstrationer. Det var inte ovanligt att hñra vissa akademiska anti-krigs feminister dñlja sitt stñd fñr patriarkala, religiñsa krafter bakom kulturrelativistiska argument. Min fräga Ér varfñr feminister, sérskilt de med en progressiv, anti-krigs, anti-globaliserings agenda pä senare Är upprepade gänger har misslyckats med att upprétthälla en motständskamp pä flera fronter? Vad har fätt oss att misslyckas med att se méngden av motséttningar inom sävél patriarkat som kapitalism? Jag vill fñreslä att vi sñker svaret i fñljande faktum: 1. Den teoretiska vridningen inom feminismen under de senaste tre decennierna har haft en fñrñdande päverkan pä kvinnors kamp globalt. Den Ñverdrivna betoningen pä identitet, rñst, agentskap, lokalitet, och erfarenhet har reducerat patriarkatet till en fräga om kultur och religion. Detta innebér att patriarkatet som ett system fñr kvinnors underordning separeras frän kapitalismens exploatering, frän imperialistisk dominans, och frän framvéxten av nationalism och fundamentalism. Detta nérsynta perspektiv pä patriarkatet, med rñtter i kulturrelativismen, godkénde och stñdde den koloniala agendan fñr befrielse av Afghanistans och Iraks kvinnor. 15

17 2. De politiska konsekvenserna av denna teorietiska vridning Ér Én mer problematiska. Feminism, med potentialen att vara en stark oppositionell, social kraft, reduceras till fragmenterade, avskilda, och koopterade tendenser. Resultatet Ér, Ä ena sidan, Äterkomsten av kolonial och imperialistisk feminism, och, Ä andra sidan, en nativistisk feminism som vidmakthäller patriarkatet med kulturen som fñrevéndning. 3. Utvecklingen efter den 11 september har fñrstérkt komplexiteten och ytterligare fñrvirrat den feministiska debatten. Med kriget mot terrorism och sékerhet som fñrevéndning stélls vi i VÉst infñr framvéxten av ett statligt undertryckande av individuella réttigheter och medborgerliga friheter. En rasistisk och statligt understñdd politik fñr registrering pä grundval av ursprung, liksom islamofobi och anti-arabisk och anti-muslimsk rasism Ñkar. Majoriteten av de feministiska svaren pä denna samhéllsutveckling styrd av rédsla och terror Ér, i bésta fall, motstridiga. 4. Denna vridning Ät hñger inom den feministiska rñrelsen sammanfaller med tre decennier dér FN, VÉrldsbanken och IMF:s liksom ett brett nétverk av NGO:s koopterat och fragmenterat kvinnorñrelsen. Dessa kapitalistiska institutioner stñdde, finansierade och frémjade patriarkatet genom att styra kvinnokampen i riktning mot avpolitiserade och liberala begrepp säsom gender mainstreaming och kvinnors empowerment. I detta imperialistiska feministiska program, trénades kvinnor att leda NGO:s, att delta i den politiska strukturen i konservativa och pro-vést stater, att engagera sig i alienerande, pacificerande tréningsprogram fñr den kapitalistiska demokratin och att instélla sig i leden fñr att bygga det civila samhéllet. I denna version av kvinnokampen, lémnas kapitalistiska maktrelationer, liksom institutioner säsom stat och patriarkat, orñrda. Denna sista punkt utgñr kérnan i min diskussion. LÄt mig dock tillégga att jag skiljer mellan kvinno-ngo:s och kvinnorñrelsen. Till skillnad mot NGO:s omfattar kvinnorñrelsen en mängfald av positioner och relationer till staten, Ér ofta mer politiskt inriktad, och tilläter en mer kritisk fñrstäelse av extern inblandning. I en del fall mobiliseras kvinno-ngo:s av staten och externa aktñrer fñr att fñrsvaga, depolitisera, och Éven krossa kvinnorñrelsen. DÉrfÑr menar jag att en detaljerad analys av kvinno-ngo:ernas roll i situationer av Äteruppbyggnad efter krig hjélper oss att ytterligare fñrklara sambandet mellan ett imperialistiskt gender projekt som konstrueras utifrän begrepp som demokrati, frihet och civila samhéllet, och en agenda av regional och global dominans. Med utgängspunkt i detta vill jag inbjuda er till ett omprñvande av det dominerande och okritiska hyllandet av begrepp säsom civila samhéllet, NGO, frihet eller demokrati. I situationer av krig, ockupation och imperialism, behñver vi utveckla en mer sofistikerad teoretisk fñrstäelse av sociala relationer; av lokala och globala institutionella strukturer av makt, arbetsfñrdelning, och levnadsmñnster. Jag har genomfñrt tillréckligt med féltarbeten i krigszoner och haft tillréckligt med kontakt med flyktinggrupper och kvinno-ngo:s i Palestina, Turkiet, Iran, Irak och Egypten fñr att sétta stort vérde pä kvinnors ÄterhÉmtningsfÑrmÄga, deras uppoffringar, och deras absoluta héngivenhet fñr den goda saken. Detta erkénnande har dock aldrig hindrat mig frän ett kritiskt engagemang i dessa kvinnor. Inspirerad av Cynthia Enloe's devis om vikten av nyfikenhet pä vär brist pä feministisk nyfikenhet, har jag varit nyfiken pä kvinnor och dérfñr har det ocksä varit mñjligt fñr mig att se patriarkat dér alla andra endast sett kolonialism, kapitalism, militarism, rasism eller imperialism (Enloe, 2004). Detta innebér att min kritik syftar till att bryta med normaliteten i nyliberala uppfattningar om kapitalismens och imperialismens oundviklighet, med VÉsts 16

18 privilegium att civilisera Åst, och med uppdelningen mellan politiska réttigheter (d.v.s. demokrati och frihet) och ekonomiska réttigheter. (FÑr utvecklande av denna ständpunkt, se Meiksins Wood 2006). Mitt fokus syftar snarare till att blottlégga de ideologiska utgängspunkterna fñr de imperialistiska makterna i Äteruppbyggnaden av Irak, med utgängspunkt i resultaten frän mitt féltarbete bland kvinno-ngo:s. Min mälséttning Ér inte att utvérdera eller bedñma de NGO:s som verkar i regionen, snarare vill jag fñrsñka spära USA:s Äteruppbyggnads politik, genom vad jag kallar en kartléggning av ockupationens byräkrati och den roll NGO:s spelar i detta projekt. Enligt min Äsikt Ér det centralt fñr vénstern, liksom fñr anti-krigs och anti-globaliseringsaktivister, att fñrstä komplexiteten i Äter-uppbyggnadsprojektet i Irak, och hur detta passar in i ett stñrre nyliberalt projekt med transnationell réckvidd. En fullsténdig sammanfattning av denna politik Äterfinns i beskrivningen av USA:s utrikesdepartements Partnerskapsinitiativ fñr MellanÑstern (Middle East Partnership Initiative, MEPI). MEPI:s verksamhet Ér uppbyggt kring fyra omräden. Dessa Ér: (1) politisk styrning och deltagande (2) ekonomisk liberalisering och mñjligheter (3) kvalitá inom, och tillgäng till, utbild-ning (4) kvinnors empowerment. OmrÄdet kvinnors empowerment innehäller fyra initiativ: Fostrande av empowerment, KartlÉggning av kvinnors situation, Kvinnor och Lagen och ToppmÑte kring kvinnor i néringslivet (Se Éven Under rubrikerna Äteruppbyggnad och byggandet av det civila samhéllet har USA Ñppnat upp en ny front i sin expansionistiska Ñnskan att kontrollera regionen. Utbildade och yrkesverksamma kvinnor, kvinnoaktivister och kvinnor ur samhéllseliten absorberas av en stor méngd, ofta vélfinansierade, icke-statliga organisationer (NGO:s) Haifa Zangana, en irakisk kvinnlig fñrfattare och aktivist, menar att kolonialiseringen av Irak idag har flera kéllor: dessa inkluderar NGO:s, missionérer, och kvinnoorganisationer. Till skillnad frän militéra invasioner och väld syftar dessa organisationers arbete till att direkt päverka sjélva formeringen av samhéllet och dessa former av kolonialisering har uppmérksammats i mycket liten utstréckning. (Zangana 2006 och kommande publikationer). De kvinno-ngo:s jag har studerat i norra Irak uppvisar samma symptom som andra NGO:s som studerats i Latin Amerika, Palestina och Europa. De har en kortsiktig agenda, deras verksamhet Ér oftast begrénsat till enstaka frägor med syfte att lindra snarare Én fñréndra och de Ér beroende av givarnas agenda. Detta innebér en skillnad mot kvinnorñrelserna vilka arbetar fñr längsiktiga mäl sä som reformering eller radikal fñréndring av de patriarkala relationerna inom det civila samhéllet sävél som inom staten. Çven om kvinno-ngo:s och kvinnorñrelserna inte ska ses som uteslutande former fñr organisering Ér det ett faktum att stater i MellanÑstern uppvisar en mer tolerant hällning mot kvinno-ngo:s Én mot kvinnorñrelser och de imperialistiska makterna under USA:s ledning uppmuntrar detta. Som diskuterats ovan, anvénds NGO:s i allménhet i allt hñgre grad som instrument fñr implementeringen av USA:s (och andra véstlénders) utrikespolitik, till synes pä armléngds avständ. Detta sker, som vi ska se, genom finansiering, sävél som genom kooptering av progressiva kvinnor och/eller kvinnor frän samhéllseliten in i NGO:erna. Nyliberalismens kulturella ideologi frémjas av denna hegemoniska process, genom vilken begreppet demokrati begrénsas till civila samhéllet och till marknaden, d.v.s. exkluderar politiska réttigheter. Samtidigt som NGO:erna presenteras som autonoma frän staten och den aktuella regimen, implementerar de regimens politik. 17

19 FÑr att utveckla denna ständpunkt kommer jag att utgä frän Nadeen El-Kassem's doktorsavhandling (vi arbetar tillsammans pä detta projekt, se sérskilt hennes presentation frän 2007.) Nedan fñljer ett utdrag ur hennes forskning: Den 26 april 2004 sénde USA:s utrikesdepartement, avdelningen fñr Demokrati, MÉnskliga RÉttigheter och Arbete, kontoret fñr koordinering av kvinnofrägor, ut en fñrfrägan om fñrslag med anledning av Iraqi Women s Democracy Initiative. Detta var ett aktivt upprop till amerikanska NGO:s, samt till icke-amerikanska NGO:s med amerikanska kopplingar, att delta i Äteruppbyggnaden av Irak, eller vad Haifa Zangana har beskrivit som den mjuka ockupationen av Irak, i vilken de frémsta deltagarna Ér NGO:s och kvinnoorganisationer. Ett exempel pä en sädan NGO Ér Women's Alliance for a Democratic Iraq, WAFDI, tidigare kénd som Women for a Free Iraq, WFFI. Organisationen har néra band till The Foundation for the Defence of Democracies, FDD och Committee for the liberation of Iraq, CLI bland vars medlemmar och associerade medlemmar Äterfinns mänga framstäende republikaner och personer med kopplingar till den nuvarande administrationen. I detta sammanhang kan némnas att Committee for the Liberation of Iraq grundades av Bruce Jackson, styrelseledamot i Project for a New American Century. MÄnga av medlemmarna i Women's Alliance for a Democratic Iraq deltog i en sädan Ñppen konferens i juli 2003 med titeln Voice of Iraqi Women. Deltog gjorde ocksä Patricia Hewitt, brittisk statssekreterare med ansvar fñr handels och industrifrägor, och Paula Dobriansky, USA:s viceutrikesminister med ansvar fñr globala frägor, vilka bäda hñll seminarier under konferensen. FÑrutom till denna konferens sénde USA:s utrikesdepartement Éven kvalificerade kvinnor till Global Summit of Women, vilket hñlls i Marocko samma sommar. (USA:s utrikesdepartements 2003, faktablad ) Vid bäda dessa, samt ett flertal andra, tillféllen vilka inkluderade konsultationer med irakiska kvinnor, fñrekom samma handfull kvinnor i officiella pressmeddelanden, i mainstream media, samt pä republikanska webbsidor. En stor aktñr i den mjuka ockupationen av Irak Ér Independent Women's Forum, IWF. I IWF:s programfñrklaring stär att organisationen grundades med syfte att bekémpa den radikala feminismens kvinnor-som-offer-ideologi och fñrespräkandet av en stark stat. DÉr stär ocksä att IWF syftar till att frémja stñrre respekt fñr begrénsandet av den statliga styrningen, jémstélldhet infñr lagen, ÉganderÉtt, den fria marknaden, starka familjer och en stark och effektivt nationellt fñrsvar och utrikespolitik. De frägor som IWF lyft i USA Ér talande och ger en fingervisning om vad organisationen hoppas genomfñra i Irak. NÄgra av dess frémsta frägor i USA har inkluderat att lobba mot lagstiftning mot väld mot kvinnor och att motsétta sig verkstéllandet av lagen om lika lñn med argumentet att lñnegapet mellan mén och kvinnor Ér en myt. Vidare har IWF sponsrat en studie som kritiserar kursplanen och litteraturlistan fñr kvinnostudier i USA och hévdat att kvinnor skulle léra sig mer om konstruktionen av gender genom att lésa Shakespeares pjés SÄ tuktas en argbigga. IWF's styrelse har inkluderat Lynne Cheney, gift med vicepresident Cheney, Wendy Lee Gram, gift med Phil Gramm, styrelsemedlem i Enron och 18

20 senator i Texas, och tevepersonligheten och kolumnisten i National Review, Kate O'Bernie (fñrfattaren till Kvinnor som gär vårlden såmre och hur deras radikalfeministiska angrepp färdårvar vçra skolor, vçr familj, militår och sport. Som exempel pä kvinnor som kémpat fñr kvinnors frigñrelse némner hon Margaret Thatcher, Condoleezza Rice, katolska nunnor, och Mary Kay Ash, grundaren av ett sminkimperium. HÉr kan tilléggas att Condolezza Rice mottog IWFs pris Woman of Valor Är 2006.) 2004 mottog IWF ett bidrag pä 10 miljoner USD frän Iraqi Women s Democracy Initiative. Enligt ett pressmeddelande frän IWF Ér syftet med bidraget att organisationen ska erbjuda ledarskapstréning, demokratiutbildning och stñd i koalitionsbyggande till irakiska kvinnor. Faktumet att ett av de ledande spräkrñren fñr irakiska kvinnor Ér en organisation med anti-feministisk, republi-kansk ideologi, har allvarliga konsekvenser fñr den irakiska kvinnorñrelsens sammanséttning och Ñverlevnad. LÄt mig nu anvénda ett exempel frän irakiska Kurdistan. Asuda, organisationen fñr bekémpandet av väld mot kvinnor, grundades Är Asuda arbetar mot väld mot kvinnor och kémpar fñr kvinnor i utsatta situationer. Det Ér en av de mest frekvent omnémnda NGO:erna i norra Irak. Organisationen erhäller bidrag frän bland andra Hearland Alliance International Programs (baserad i USA), USAID och National Endowment for Democracy (NED) erhñll Asuda USD frän NED fñr att fortsétta ett projekt med att kartlégga kvinnors réttigheter fick organisationen USD fñr att genomfñra en studie av brott mot kvinnors réttigheter i de tre kurdiska provinserna i Irak, publicerade en rapport, upprétta en permanent mekanism fñr att Ñvervaka kvinnors réttigheter utifrän resultaten i studien, samt genomfñra ett Ñppet seminarium i Sulaimaniya fñr att Ñka medvetenheten om dessa frägor, vilket séndes pä lokal teve. Asuda erhñll ocksä Ñver USD frän International Republican Institute fñr att tréna ménniskor i den demokratiska processen. Politiskt och socialt méktiga ménniskor Ér involverade i Asuda, bland dem programansvarig Khanim Rahim Latif, en oberoende fñrkémpe fñr kvinnors réttigheter. Hon Ér bland den handfull av kurdiska kvinnor frän Irak som dominerar den internationella scenen av konferenser, workshops och kurser arrangerade av VÉrldsbanken, UNIFEM, Women for Women International, och Independent Iraqi Women, och liknande fora. I Asudas styrelse Äterfinns Narmin Othman, f.d. utbildningsminister i Patriotic Union of Kurdistan (PUK) administrationen och nuvarande miljñminister och tillfñrordnad minister fñr ménskliga réttigheter i Irak. Roonak Rauf, mor till Dr. Barham Salih, premiérminister i Patriotic Union of Kurdistan i de PUK kontrollerade omrädet i irakiska Kurdistan, (21 januari 2001 till 4 juli 2004), vicepremiérminister i den irakiska interimregeringen, planerings- och koordinationsminister i den irakiska ÑvergÄngsregeringen, och vicepremiérminister i Nouri al-maliki och Ms. Shirin Amadis regering. BÄde Khanim Rahim Latif och Shirin Amadi sitter i den lokala kommittán fñr en konferens med namnet International Conference on Kurdish Women for Peace and Equality ( Internationell konferens om kurdiska kvinnor fñr fred och jémlikhet ) (Konferensen kommer att hällas den 8-11 mars 2007 i Erbil and Sulaimaniya i norra Irak och organiseras av Kurdish National Congress of North America, knutet till KDP och med séte i Washington, D.C.) Innan jag gär vidare med min analys ska jag presentera nägra fakta om National Endowment for Democracy och International Rebublican Institute. Faktum Ér att det Ér min feministiska nyfikenhet som driver mig att skildra dollarnas vég. FÑr att i detalj beskriva de faktiska 19

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor väl kom men Som medlem i Socialistiska Partiet är du en del av den socialistiska världsrörelsen Fjärde Internationalen och en viktig tillgång i kampen för en socialistisk framtid! Den här broschyren vänder

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

För en motståndsrörelse i Europa!

För en motståndsrörelse i Europa! För en motståndsrörelse i Europa! Inom solidaritetsrörelsen i Sverige är vi vana vid att föra vår kamp i form av ett stöd för motståndskampen eller statsbyggandsprocessen i Afrika. Vi samlar pengar och

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Syrien: bakgrund till konflikten och möjliga lösningar

Syrien: bakgrund till konflikten och möjliga lösningar Syrien: bakgrund till konflikten och möjliga lösningar Presentatör: Michael Schulz docent i freds- och utvecklingsforskning e-post: michael.schulz@globalstudies.gu.se SYRIEN FÖRE KRIGET BAATH PARTIET TAR

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris Om New Public Management och hur Skottland lämnade det Välfärdstatens begynnelse Offentliga välfärdstjänster inrättades på sin tid för att motverka exploatering och otrygghet samt för att kompensera för

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Hjälp till de stora utredningarna. Den högintelligenta nykolonialismen inom ramen för en rad multinationella företag i modern tid

Hjälp till de stora utredningarna. Den högintelligenta nykolonialismen inom ramen för en rad multinationella företag i modern tid Hjälp till de stora utredningarna Den högintelligenta nykolonialismen inom ramen för en rad multinationella företag i modern tid Per Lundgren 2014 1 Dedikation Tillägnas de många nationer som har blivit

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander Relationer i centrum för ett lyckat lärande Helena Colliander Sudan Sudan Ett konfliktfyllt land Inbördeskrig i över 20 år landet delas (juli 2011) Många stamkonflikter i gränstrakterna mellan Sudan och

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Kronologi Kambodja tidslinje med bilder

Kronologi Kambodja tidslinje med bilder Kronologi tidslinje med bilder Utgå från denna tidslinje över ett antal centrala händelser och personer i den kambodjanska 1900-talshistorien. Placera ut rätt bild vid rätt årtal och redovisa för klassen/gruppen:

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

MOTION TILL FORUM SYDS ÅRSMÖTE DEN 30 MAJ 2015

MOTION TILL FORUM SYDS ÅRSMÖTE DEN 30 MAJ 2015 Bilaga 12 MOTION TILL FORUM SYDS ÅRSMÖTE DEN 30 MAJ 2015 Motion till Forum Syds årsmöte 2015 angående översättning av dokument till arabiska. Idag samarbetar Forum Syd med och ger bidrag till ett flertal

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Den Globala Skolan Teskedsorden - Camilla Nagler - Teater med Ninja och Patrik - Christer Mattsson Frågor & funderingar Vad är Latinamerika?

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Välkommen till Socialistiska Partiet

Välkommen till Socialistiska Partiet Välkommen till Socialistiska Partiet Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om Socialistiska Partiet. Vi hoppas att den ger en grundläggande beskrivning av Socialistiska Partiets mål

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer