Yrkesval, karriär & kön avgörande för livslönen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yrkesval, karriär & kön avgörande för livslönen"

Transkript

1 l l l Nr 4 oktober 2014 Yrkesval, karriär & kön avgörande för livslönen Audionom i musikers tjänst Är du en social superstjärna?

2 INNEHÅLL 4 Yrkesval, karriär & kön avgörande för livslönen...4 Lönsamma lönesamtal särskilt för kvinnor...8 Lönen i olika arbetsmarknadssektorer...9 Är du en social superstjärna?...10 Gör du karriär?...12 Audionom i musikers tjänst...14 Tuff höst för politikern som doktorerar: Vill man förändra något måste man engagera sig Audionomen som arbetar med musiker 22 I varje nummer: 4 Ledare... 3 ordet Gästkrönika Arbetsrätt Fråga & Svar Student Aktuellt från föreningarna Korsord Är du en social superstjärna? SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, Kommunikatör/redaktör Marie Norell, Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, Förbundsjurist Sophie Silverryd, Förhandlare Martin Berndtsson, Lena Busck, Mats Eriksson, Ann Garö, Linda Lekander, Maria Yngvesson, SRAT-informationen nr

3 Ledare Starka vindar blåser... Höst igen den kom hastigt efter en vecka med i det närmaste sommarvärme. Regn och blåst sveper in över Sverige. Vi blir påminda om att det snart är dags att ställa undan sommarmöblerna, dra tillbaka klockorna och i stället ta itu med höstens vardagliga sysslor och mysa i skenet av stearinljus. För några veckor sedan utövade många av oss vår demokratiska rättighet att gå till valurnorna för att välja regering för de kommande fyra åren. Så här, några veckor efter valet och när rösterna är räknade kan man konstatera att något gått allvarligt fel i det politiska livet. Hur kan det annars komma sig att drygt 13 procent av det svenska folket har valt att ge sin röst åt en politik som inte stöder ett samhälle som värnar om mänskliga rättigheter, omsorg och omtanke om andra. Beror detta på att de sedan tidigare etablerade partierna valt att inte ta hotet från främlingsfientliga grupper på allvar? Hade resultatet blivit annorlunda om man valt en annan strategi? Inte har jag något svar på den frågan men däremot kan jag konstatera att för en facklig organisation som SRAT är det en omöjlighet att inte värna om de svagare i samhället, att ta ansvar för och göra sitt bästa för att stödja dem som har det svårt och behöver vårt stöd. I detta ligger också att erbjuda en trygghet i att finna ett nytt hem i ett land som inte lever i krig och fattigdom. Med detta sagt, kan man också konstatera att den politiska framtiden i skrivande stund ser ganska oviss ut. Förhandlingar pågår som bäst med att försöka forma och bilda en regering som någorlunda kan leda landet under de kommande fyra åren. Det är väldigt ovisst vilka av de löften som har lyfts under valrörelsen som kan komma att förverkligas. Ett exempel på en sådan fråga som nära berör förbundets arbetslösa medlemmar är frågan om höjt tak i ersättningen från a-kassan. En fråga som Saco och förbundet arbetat för under många år. som kommer att förverkligas och vilka som kommer att skjutas på framtiden. Det är inte bara förhandlingar om regeringsbildning som pågår. Inom flera av de branscher där förbundet har medlemmar pågår såväl överläggningar som förhandlingar för att förändra lön och anställningsvillkor. Ett nytt omställningsavtal har träffats för den statliga sektorn och en översyn av pensionsvillkoren för samma sektor pågår. När det gäller löner så är de flesta avtal som förbundet tecknar tillsvidareavtal vilket innebär att det ständigt pågår lokala löneförhandlingar eller lönesättande samtal. Inför dessa har förbundet en viktig roll i att lämna råd och stöd i såväl taktikfrågor som när det gäller statistik. Hösten innebär också att förbundet kommer att inleda förberedelsearbetet för det förbundsmöte som ska äga rum Förbundsmötet är SRATs högsta beslutande organ som sammanträder vart tredje år. Några av de viktigaste uppgifterna för förbundsmötet är att välja styrelse och besluta om budget för de kommande tre åren. Detta är bara en liten del av alla de uppgifter som nu startar upp. Med andra ord: höstens verksamhet är i full gång! För SRAT är det en omöjlighet att inte värna om de svagare i samhället, att ta ansvar för och göra sitt bästa för att stödja dem som har det svårt och behöver vårt stöd. SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen skickas per post /e-post till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Per Mellberg Tryckeri Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2014 Nr 1 v. 9 Nr 2 v. 18 Nr 3 v. 27 Nr 4 v Nr 5 v. 50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr När detta nummer av tidningen kommer ut vet vi resultatet av regeringsförhandlingarna men det kommer säkert att dröja innan vi ser ett resultat av vilka löften IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Ronja Eriksson, Marie Samuels, Telefon Vx Fax E-post Webbplats Post Box Stockholm Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 Annonsbokning PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. MILJÖMÄRKT TRYCKSAK SRAT-informationen nr

4 4 SRAT-informationen nr

5 Yrkesval, karriär & kön avgörande för livslönen I dag är det individuell lönesättning som gäller för alla akademiker. Det är inte längre bara arbetsuppgifterna som avspeglas i lönen, utan också hur vi utför dem. Men vad är det egentligen vi får betalt för? Vad kan vi göra själva för att påverka löneutvecklingen? Och hur påverkas den totala livslönen av de olika val vi gör inför och under arbetslivet? Text: Birgitta Jakobsson Illustration: Per Mellberg SRAT-informationen nr

6 lokala fördelningen åstadkommer samspelet mellan produktivitet och löneutveckling. Det är alltså den enskilda medarbetarens prestation som är utgångspunkten för den individuella lönesättningen. Det handlar inte längre bara om vilka arbetsuppgifter du utför, säger Lena Granqvist, utan också hur du gör dem. Vid sidan av själva arbetsuppgifterna får andra faktorer allt större utrymme, utifrån arbetsplatsens behov. Det kan vara social kompetens, effektivitet, engagemang, initiativförmåga... Det ställer större krav på kommunikation, närhet och insyn. Lönen ska vara ett aktivt medel för att styra verksamheten, och det kräver återkoppling på mer än tydligt avgränsade arbetsuppgifter. Det gäller att locka fram det bästa ur varje medarbetare, så att hennes eller hans kompetens och utvecklingsmöjligheter tas tillvara så mycket som möjligt. Det är det som är det nya och det är det som är svårt. Akademiker skapar ju till viss del sina egna arbetsuppgifter, och hur mäter man det om man inte har en ständigt pågående dialog mellan chef och medarbetare? Det finns många perspektiv på lönebildningen. För de allra flesta handlar lönen om den krassa verkligheten, att vi får tillräckligt betalt för att kunna leva på en acceptabel materiell nivå, samtidigt som vi känner oss nöjda med hur vi själva, våra kunskaper och våra arbetsinsatser värderas. För arbetsgivarna är lönen en investering som ska ge avkastning i form av ökad produktivitet och utveckling av verksamheten. Ur ett nationellt perspektiv har lönenivåerna stor betydelse för konkurrenskraft och inflation. I dag har vi en ansvarsfull lönehantering, utifrån industrins och samhällets syn, säger Anders Berndt, SRATs biträdande förbundsdirektör. Så har det varit sedan slutet av 90-talet, då det industriavtal träffades, som kommit att få stor betydelse för avtalen för både privatoch offentliganställda. Industriavtalet innebar att parterna inom industrin ska sätta märket och därmed ange en rimlig nivå på lönebildningen. Syftet har varit att komma ifrån en negativ spiral av stora löneökningar, hög inflation och försämrad konkurrenskraft, och att löneutvecklingen i stället ska harmonisera med utvecklingen av produktionen. De senaste decennierna har vi haft relativt modesta löneökningar. Inflationen har hållits på en låg nivå och reallönerna har höjts. Ur ett samhällsperspektiv har det alltså varit framgångsrikt att ha märket som riktpunkt, säger Anders Berndt. Lena Granqvist är doktor i nationalekonomi och en av Sacos experter på området. I mer än tio år har hon arbetat med frågor som rör lönebildningen och konsekvenserna av den decentraliserade lönesättningen. Grundtanken med märket är att vi ska ha en lönebildning som samhällsekonomin tål, som inte riskerar vår konkurrenskraft, säger hon. Men till en viss del finns det också en bärkraftsprincip på organisationsnivå, som innebär att lönsamma företag och effektiva organisationer kan betala högre löner än de som det går sämre för. Sifferlösa avtal De flesta akademiker omfattas idag av avtal som inte innehåller några siffror alls. Det finns varken övre eller undre gränser för hur stora löneökningarna ska vara. Lönerna ska sättas utifrån lokala förutsättningar och den enskildas bidrag, och lönen ska bidra till att företaget kan rekrytera och behålla rätt kompetens. Rätt använd är lönen en drivkraft för engagemang, kompetensutveckling och effektiva bidrag till verksamhetsutvecklingen, det är grundtanken. Ändå hade genomsnittliga löneökningarna legat på ungefär samma nivåer som industrins. Sacos ordförande, Göran Arrius, förklarar det så här: Den centrala normen tar hänsyn till konkurrenskraft och sysselsättning, medan den Valen som påverkar lönen Den samlade inkomsten (som förutom lön kan vara studiebidrag, föräldrapenning, sjukpenning med mera) påverkas, förutom av till exempel politiska beslut och arbetsmarknadsläget, också av en mängd olika livsval. Val av yrkesutbildning har störst betydelse för hur stor den totala livslönen kommer att bli, och om utbildningsåren har lönat sig, mätt i ekonomiska termer. Grupper som kan välja att arbeta inom flera olika delar av arbetsmarknaden har ofta högre lön än de yrkesgrupper som har en begränsad arbetsmarknad, till exempel inom offentlig sektor, konstaterar Lena Granqvist. Men det är inte det enda som påverkar. Sacos undersökning visar att kvinnors livslön i genomsnitt är 2,6 miljoner kronor lägre än mäns. Det beror främst på att kvinnor ofta väljer yrken och arbetsområden med betydligt lägre lönenivåer och att färre kvinnor är chefer. Men i tre av fyra akademikeryrken finns löneskillnader som inte går att förklara med något annat än kön.» Utbildning ska vara en investering som lönar sig, säger Lena Granqvist. «För några år sedan kom antologin Livslön välja studier, arbete och familj. Här beskriver sex Sacoekonomer hur livslönen påverkas av olika val inför och under våra arbetsliv. Lena Granqvist, som är redaktör och en av författarna, ger några exempel: Utbildningens inriktning har större betydelse än vilket lärosäte man väljer. Livslönen blir högre om man börjar arbeta direkt efter studierna. När man avslutar sin utbildning är det bättre att ta det jobb man erbjuds än att vänta in rätt jobb. Arbetslöshet i samband med examen ger 30 procent lägre inkomst i fem år efter examen och de negativa sambanden finns kvar i tio år. Dubbla examina ger inte högre lön i genomsnitt, men här är skillnaderna stora beroende på vilka utbildningskombinationer man har satsat på. Män har högre löner än kvinnor, men steget att gå från att vara gymnasieutbildad till högskoleutbildad är mer lönsamt för kvinnor än för män. Lönande investering? Kunskap är en av de viktigaste drivkrafterna för samhällsutveckling. Det är därför Sacos absoluta ståndpunkt att lönerna ska öka med 6 SRAT-informationen nr

7 stigande kompetens, utökat ansvar och prestation. Frågan är ständigt aktuell i opinionsbildningsarbetet, och återkommer i diskussioner med politiker, myndighetsföreträdare och arbetsgivarrepresentanter. Utbildning ska vara en investering som lönar sig, säger Lena Granqvist. För de allra flesta akademiker är det också lönsamt, sett ur ett livslöneperspektiv, att ta en akademisk examen, jämfört med om de skulle börjat arbeta direkt efter gymnasiet. I genomsnitt ger en akademisk examen en avkastning på sju procent. Men för ett antal akademiska utbildningar blir aldrig den investeringen lönsam. Det gäller flera kvinnodominerade yrkesgrupper, ofta i offentlig tjänst och inom områden där löneutvecklingen under arbetslivet är dålig. Man hämtar aldrig in det man investerat under utbildningsåren, säger Lena Granqvist. I antologin Lönespridning (2013), som innehåller analyser av lönespridningen ur olika aspekter, konstaterar hon bland annat att löneutvecklingen aldrig tar fart för vissa grupper, att lönekurvan är platt. Ett annat sätt att uttrycka det är att lönespridningen för dessa grupper är för liten, skriver hon. Frågan är hur mycket mer lönespridning det behövs för att dessa utbildningar ska bli lönsamma. De politiska debatterna handlar ofta om ökande klyftor i samhället. Här gäller det att hålla isär begreppen, och det gör man inte alltid, påpekar Lena Granqvist. Lönespridning och inkomstspridning är inte samma sak. Inkomstklyftorna i samhället, det vill säga skillnader mellan hushållens disponibla inkomster, beror inte på lönespridningen. Att inkomstskillnaderna har ökat beror på att inkomster från kapital har ökat för de mest välbärgade och att arbetslösheten minskar inkomsterna för de som har det sämst. Sacos inställning är att lönespridningen behöver öka. Ansvar, engagemang och kunskap måste belönas med stora löneökningar under yrkeslivet, och det måste finnas möjlighet att göra lönekarriär inom alla yrken. n n n t SRAT-informationen nr

8 Några tips inför ditt lönesamtal Före samtalet För att få till stånd en bra dialog behöver bägge parter vara förberedda. Avsätt tid för att i lugn och ro tänka igenom både det som har varit och hur du vill forma din framtid på jobbet. Det är lätt att glömma vad man gör titta i almanackan och prata gärna med arbetskamraterna. 1. Tänk igenom och lista dina arbetsuppgifter och hur du har utfört dem, hur arbetet har förändrats under året, vilket ansvar du har, och om det har ökat, hur du har bidragit till att utveckla verksamheten, vilken ökad kompetens du har skaffat dig, vilken betydelse du tycker att du har för arbetsglädjen och stämningen på arbetsplatsen. 2. Kolla löneläget. På Saco Lönesök kan du göra en noggrann analys där du tittar på arbetsmarknadssektor, utbildning, befattningsnivå, region och erfarenhet. 3. Ta råd från facket. Prata med din fackliga företrädare på arbetsplatsen eller ring till SRATs kansli. Här får du hjälp både med att bedöma ditt löneläge och att förbereda dig för samtalet. Efter samtalet Anteckna det ni har kommit överens om. Det är bra underlag till nästa gång. Och har du inte gjort det förr, börja från och med nu med att regelbundet anteckna när du får nya arbetsuppgifter, ökat ansvar eller nya kunskaper. Det är lätt att glömma. Läs mer om lön I broschyren DIN LÖN kan du läsa om lönesamtalet och vad du ska tänka på när det gäller din lön. Du beställer ditt ex på Det finns mycket att läsa för den som vill veta mer om lön och lönebildning. Både SRAT och Saco presenterar regelmässigt information på hemsidorna. Saco lönesök, ger färsk och användbar information om lönerna inom våra olika yrken: srat.se Livslönen. Siffror och grafik för hur livslönen varierar för olika yrkesgrupper och mellan kvinnor och män: saco.se Böckerna Livslön välja studier, arbete och familj och Lönespridning finns att ladda ner från hemsidan där de också kan beställas i tryckt form: saco.se Lönsamma lönesamtal särskilt för kvinnor Lönesamtalen är en viktig del av den lokala lönebildningen. De flesta akademiker har också lönesamtal med sina chefer. Sacos undersökningar visar att de samtalen har en positiv effekt på lönen särskilt för kvinnor. För att lönerna verkligen ska kunna användas i verksamhetsutvecklingen måste cheferna integrera lönesättningen i övrigt planerings- och budgetarbete. Med fortsatt stuprörstänkande, att lönerna sätts vid sidan av annan planering och övrigt budgetarbete, kan man inte nå de mål som parterna enats om i centrala avtal. Det är här medarbetar- och lönesamtalen kommer in. Det är de lönesättande cheferna som bäst kan bedöma de enskilda medarbetarnas kompetens, insats och utvecklingsmöjligheter. Det är i samtal mellan chef och medarbetare som det kan bli tydligt vad som förväntas av den anställda, hur hon eller han kan och vill bidra till att utveckla både verksamheten och sig själva. Tydlig kommunikation är nyckelbegreppet. Tanken med medarbetarsamtalet är att chef och medarbetare ska diskutera innehållet i arbetet. Vilka är förutsättningarna för att klara uppgiften? Hur kan arbetet utvecklas för att den enskildas kompetens ska tas till vara fullt ut? Vilken möjlighet finns till professionell utveckling och hur ser karriärmöjligheterna ut? Och vilket behov finns av kompetensutveckling? Sådana frågor. I lönesamtalet koncentrerar man sig på villkoren för arbetet. I det är medarbetarsamtalet, och förstås en god dialog också till vardags, en bra grund för att diskutera värdet av den aktuella arbetsinsatsen och, inte minst viktigt, vilka förändringar som kan bidra till en positiv löneutveckling framöver. Saco har i flera år granskat akademikers lönebildning och den förändring som den genomgått. De allra flesta av Sacos medlemmar har lönesamtal med sin chef, säger Lena Granqvist. De fungerar naturligtvis olika bra på olika arbetsplatser. En viktig förutsättning är att cheferna verkligen har mandat att sätta löner och så är det inte på alla arbetsplatser. Det är ändå tydligt att lönesamtal överlag har en positiv effekt på lönerna. Det skiljer drygt en procent i lön mellan de som har haft lönesamtal och de som inte har haft det. Allra viktigast är lönesamtalen för kvinnor, det har vi sett gång på gång i våra studier. Ett skäl till det kan vara att man kommer åt den statistiska diskrimineringen att den enskilda kvinnan bedöms utifrån hur kvinnor överlag beter sig. Att kvinnor tar ut mer föräldraledighet och är oftare hemma när barnen är sjuka, till exempel. Den kan ha skymt sikten för sådant som blir synligt i lönesamtalen vad man faktiskt har åstadkommit och vilka ambitioner man har. I dialogen fångar man ofta upp andra saker än sådant som är direkt kopplat till lönen, säger Lena Granqvist. Det har också visat sig att lönesamtalen bidrar till en bättre relation med chefen och att det också kan leda till att den anställda får större inflytande på arbetsplatsen. Birgitta Jakobsson Lena Granqvist. Foto: Peter Rosén 8 SRAT-informationen nr

9 Lönen i olika arbetsmarknadssektorer Historiskt sett har löneprocesser haft en tyngdpunkt på överenskommelser på central nivå där man har träffat överenskommelser om hur löneökningen ska vara i samhället. Sedan 70-talet har fokus rört sig i riktning mot branschvisa överenskommelser och de senaste årtiondena har fokus, framför allt för akademiker, styrts mot att enskilda företag och organisationer själv styr över sin lönebildning. Dagens löneavtal för akademiker tecknas med inriktningen att varje individ ska ha så stor påverkansmöjlighet som möjligt över sin löneutveckling. Balansen där blir om det lokala facket har makten och individen ska vara stödjande, eller individen har makten och det lokala facket ska vara stödjande. Utgångspunkten är den senare men hur det ser ut i praktiken kan dock variera något. På privat sektor finns det många olika branschvis förhandlade avtal om lön och löneprocesser. För arbetare som tillhör LO-förbund är avtalen ofta styrda till ett styrt löneutrymme och där det finns ett minsta lönepåslag som tar en stor del av detta utrymme. Tjänstemännens avtal kan variera mellan att innehålla en pott som ska fördelas eller att det finns en stupstock som är ett skyddat utrymme om man inte kommer överens mellan det lokala facket och arbetsgivare. För oss som tillhör akademikerförbund kan det i något fall finnas ett givet utrymme men oftare finns det en stupstock eller ett avtal helt utan siffror. Oavsett konstruktion bygger våra avtal på att det finns tydliga kriterier för lönesättning, att man har ett lönesamtal där uppnådda mål, kompetens och prestation ligger till grund för lönepåslag. Utgångspunkten är även utvecklingssamtal som i vissa fall sammanfaller med lönesamtal och i andra fall sker vid annat tillfälle. Finns det en lokal facklig organisation lägger de grunden till processen genom att exempelvis diskutera utrymme, kriterier och samtalens innehåll och kvalitet med arbetsgivaren. med sin lönesättande chef och att det finns förutsättningar för det såsom utvecklingssamtal, lönekriterier och tankar om önskvärd lönestruktur. Det finns inte heller här några centralt fastslagna löneutrymmen. Till skillnad från inom staten så har varje förbund genom lokala företrädare på arbetsplatsen eller förhandlare på förbundskansliet, dialog med arbetsgivare före och efter samtalen. I inledningen sker en överläggning där prioriteringar, tidplan, struktur och andra faktorer diskuteras. När alla samtal har hållits har förbundet en avstämning för att diskutera utfall på kollektiv nivå samt bedöma om processen fallit ut såsom önskat vid överläggningen. Även här finns möjlighet att genomföra löneöversynen som en traditionell förhandling mellan fack och arbetsgivare. Anders Berndt, bitr. förbundsdirektör SRATs yrkesverksamma medlemmar fördelat på sektorer (per ) På statlig sektor är Sacoförbunden samlade under en facklig part, Saco-S, som förhandlat fram löneavtal RALS-T med Arbetsgivarverket. Huvudregeln är här det lönesättande samtalet vilket innebär att lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare. Den lokala partens tyngpunkt ligger då i föreberedelser och uppföljning av processen samt stöd till medlemmarna inför samtalen. Det kan handla om att diskutera lönekriterier, önskad lönestruktur och lönelägen gentemot omvärlden samt att skapa förutsättningar för bra kvalitet på de lönesättande samtalen. Lönesamtalen ska dessutom knyta an till utvecklingssamtalen. Det finns dock möjlighet att lokalt komma överens om traditionell förhandling vid verksamheter där lönesättande samtal är svåra att genomföra. Detta avtal begränsas inte av centralt fastslagna siffror utan lönebildning sker med utgångspunkt i de enskilda dialogerna. På kommunal och landstingskommunal sektor finns löneavtalet HÖK-T där SRAT tillsammans med många andra Sacoförbund inom AkademikerAlliansen kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting samt arbetsgivarorganisationen Pacta för kommunala bolag. Även här bygger avtalet på att varje individ ska ha en lönedialog Kommun/ landsting 22 % Statlig sektor 29 % Privat sektor 49 % (inkl egenföretagare 4 %) SRAT-informationen nr

10 Är du en social superstjärna? Brukar du undvika sociala situationer? Känns konferenser, middagar, jobbmöten och after work jobbiga? Utmana rädslorna och hitta din sociala talang. Med smarta knep kan du enkelt vinna social framgång. Text: Margaretha Eldh Illustration: Colourbox Foto: Anna-Lena Ahlström Att vara socialt kompetent har blivit allt viktigare, både privat och i arbetslivet. Det anses nästan som en av de mest åtråvärda egenskaperna för att lyckas, säger Nicolas Jacquemot, etnolog och beteendevetare med inriktning på kreativitet och socialpsykologi. Det är slöseri, menar han, när människor som har massor att ge, är jättetrevliga och kanske brinner för något, inte vågar synas eller ta plats. Att vinna sociala poäng är enklare än man tror. Det gäller bara att bli socialt smart. Kännetecknet för personer som är sociala succéer är att de har umgåtts mycket med olika människor och i många skilda sammanhang och att de gillar det. Därför är också en socialt kompetent person ofta duktig på att ställa om, vet exakt hur han eller hon ska uppföra sig i de olika sfärerna. Man kan vara inte så lite avundsjuk på de här personerna. Men social framgång är ingenting man föds med. Det är inte så att var tionde bebis ploppar ut som ett färdigstöpt socialt geni, säger Nicolas Jacquemot. Den i särklass viktigaste faktorn för att nå social framgång är att man är nyfiken på och intresserad av andra människor. Det kan inga erfarenheter i världen rå på. Att vara verkligt social är att få andra att må bra och känns sig väl till mods. I stor utsträckning kan man påverka hur man uppfattas. Det gör man bland annat genom sitt kroppsspråk, klädsel, tonläge och det man säger. Man börjar med att åtgärda enkla saker. Får man bara ett par bitar på plats följer resten av sig självt. Nicolas Jacquemot tycker att man ska våga ta ut svängarna lite oftare. Man ska våga följa sitt instinktiva kroppsspråk och förstärka det. Att utveckla sitt kroppsspråk kan ge många vinster. Tanke, kropp 10 SRAT-informationen nr

11 och känsla är delar av samma system och det finns de socialpsykologer som påstår att man kan ändra hela sin inställning till tillvaron med hjälp av kroppens rörelser. För att framstå som positiv i ditt kroppsspråk, tänk hur du automatiskt reagerar och rör dig som någon du håller av kommer med ett riktigt glädjebesked. Du ler, får något gnistrande i blicken och kramar om personen. Det är ett kroppsspråk som faktiskt också fungerar i andra sammanhang, säger Nicolas Jacquemot. Självdistans Sociala superstjärnor är i viss mån risktagare, de bjuder på sig själva och vågar trotsa konventionerna. De gör sig inte roliga på andras bekostnad och försöker inte utöva makt eller lyfta fram sig själv genom att förminska någon annan. Tvärtom driver de snarare med sig själva och sina tillkortakommanden. Självdistans är viktig för social framgång, liksom att lyfta fram andra, vara generös med komplimanger och med uppskattning, säger han. Att vara socialt smart på exempelvis jobbminglet handlar till stor del om att lyssna, känna av stämningar och att ge bra respons på vad som sägs och inte sägs. Småprat är det viktigaste pratet vi har, det banar väg för det viktigare pratet. En bra kontakt och ett bra samtal lägger grunden för tillit och förtroende. Tänk efter, vilka är det man helst av allt vill umgås med, lyssna till, influeras av och göra affärer med? Jo, dem man känner sig bekväm med och hyser tillit till, säger Nicolas Jacquemot. Visst har man någon gång upplevt känslan av panik, mitt i ett samtal. Hur ska man komma därifrån? Jo, nyckeln till en framgångsrik avslutning, menar Nicolas Jacquemot, handlar om att kunna runda av. För att visa att man har uppskattat samtalsstunden, avrundar man bäst med: det var trevligt att prata en stund eller hoppas vi får talas vid igen. Undvik att låta ett samtal rinna ut i sanden. Då verkar det som om du tycker det har varit tråkigt. Måste du avsluta abrupt, tala om varför, att du exempelvis har ett tåg att passa. En social talang är alltid intresserad av människor och vad de har att säga. Har lätt att berömma och visa uppskattning. Beröm kollegorna när det gått bra, säg till chefen att du uppskattar att han/hon är trevlig, rättvis och en duktig ledare. Men det ska vara ärligt menat. Fejkade komplimanger låter alltid krystade, säger Nicolas Jacquemot. Ansträng dig inte för mycket Ibland har vi en tendens att anstränga oss onödigt mycket för att passa in. Vi tror vi måste vara lika alla andra när det istället är tvärtom, det är våra olikheter och våra personligheter som är attraktiva. Att försöka spela världsvan, allmänbildad eller intellektuell genomskådas förr eller senare. Att vara sig själv och träna upp förmågan att visa vem man är och vad man står för är viktigare än att vara något speciellt, säger Nicolas Jacquemot. Sociala genier ligger inte på latsidan. Social framgång kräver både initiativkraft och handlingsförmåga. Ta situationen på allvar och tänk igenom hur du ska agera för att göra ett gott intryck. Du kan förbereda samtalsämnen, tänka på hur du ska bete dig. Under det viktiga mötet eller middagen omsätter du dina förberedelser i praktiken. Efteråt kan du summera för dig själv vad du är nöjd med och vad som kan göras bättre nästa gång. Nicolas Jacquemot menar att vägen till social framgång går via förmågan att tänka positivt. Har man svårt att se det positiva i tillvaron får man svårt att göra ett gott intryck på andra. Framförallt handlar det om att våga vara sig själv, visa vem du är och vilka värderingar du har. Var nyfiken på och intresserad av de människor du möter och visa det. Försök att få människor i din närhet att känna sig sedda, omhändertagna, uppskattade och visa omtanke om andra. n n n Så vässar du din sociala begåvning: Se andra och bry dig om dem. Var lyhörd för vad andra tycker, hur de Nicolas Jacquemot mår och vad de vill. Lägg märke till personliga saker, födelsedagar, saker andra sagt och vad de är intresserade av. Slösa med beröm. Var generös. Visa uppskattning. Våga vara dig själv. Försök inte låtsas vara någon annan. Var nyfiken och intresserad av andra. Bry dig försök få andra att känna sig sedda, omhändertagna och uppskattade. Visa omtanke. SRAT-informationen nr

12 Gör du karriär? Att göra karriär är något man får höra lite då och då. Vad menas med det egentligen? I min roll som karriärcoach träffar jag medlemmar som funderar kring sin yrkesbana och vägen framåt. I dessa träffar nämns karriär ofta och tankegångarna kring begreppet karriär definieras som att byta position med högre lön och mer ansvar. Jag behöver inte göra en sådan där karriär men eller Jag är inte intresserad av att bli VD men jag vill något mer Jag tycker att vi ska ta ett nytt grepp om ordet karriär. Det behöver inte enbart betyda att klättra uppåt på karriärstegen mot en chefsposition där framgången mäts i den höga lönen och den flashiga titeln. De individer jag träffar i samtal har tagit kontakt med mig för att de står inför en förändring och att de vill hitta sin egen utveckling. Det finns en inre liten röst som viskar eller hojtar till vid alla möjliga passande och icke-passande tillfällen Är detta allt, ska jag finna mig i det här, tänk om jag vågade göra det här istället, hur skulle det vara att plugga, jag kanske ska byta yrke helt och hållet, jag kanske ska våga mig på de där arbetsuppgifterna.... Ibland ges den inre rösten utrymme att göra sig hörd men oftast trycks den undan. Trycks den undan kan man ge sig attan på att den dyker upp igen.. Hallå glöm inte mig..!. Många av dem jag träffar säger uppgivet att de är för gamla för en förändring, och detta är helt oberoende av ålder. En 25-åring tycker att den borde ha tänkt på det här när den var 18 år, en 35 åring när den var 30 och en 55-åring när den var 40. Det är således aldrig rätt, tiden för förändring var då inte nu. Uppgivenheten leder till passivitet och frustration för att den inre rösten inte ger upp. en uppmaning om att lyssna på den. Att våga lyssna på den kräver mod. Mod att lyssna på vad jag innerst har för tankar om mitt liv. Det är lätt att vifta undan sina tankar med att det inte finns tillräckligt med tid att reflektera över dem. Tiden läggs på att hämta barnen på förskolan, arbete, relationen med sin partner, umgås med vänner, att serva bilen, att städa, laga mat och tvätta På allt som inte har att göra med din personliga utveckling. Med tanke på att man ofta tillbringar mer än hälften av sin vakna tid i arbete så är det väl en anledning god nog att hitta det bästa för en själv i all den tid som läggs ned på det. Jag tror nog att utrymme kan finnas i ens vakna tid för att lyssna på sin inre röst. Jag tror också att det i gengäld inte bara förgyller arbetslivet utan livet i sin helhet. En i min omgivning sade till mig en gång Din egen utveckling ska leda till att du hamnar på en plats där hela du med din personlighet, dina erfarenheter och dina förmågor kommer mest till sin rätta. Att sträva efter att få ut så mycket av sitt arbetsliv och att få vara sitt bästa jag anser jag är att göra karriär. Så min fråga till dig är gör du karriär? Linda Lekander, förhandlare/karriärcoach» Din egen utveckling ska leda till att du hamnar på en plats där hela du med din personlighet, dina erfarenheter och dina förmågor kommer mest till sin rätta «Sin egen ålder och andras bild av den anser jag att vi kan sluta att fixera oss vid och samtidigt kasta den i papperskorgen. Jag förstår att det är lättare sagt än gjort men jag har en stark övertygelse om att alla kan bidra på olika sätt vid olika tidpunkter i sitt liv. Det går också hand i hand med en utveckling på arbetsmarknaden mot ett allt längre yrkesliv. Vad handlar då karriär om? Jag anser att det handlar om personlig utveckling som kan innebära en vertikal likväl som horisontell väg att utvecklas i yrkeslivet. Det kan handla om att ta sig an nya arbetsuppgifter, att ordna livspusslet, att byta befattning, att parallellt med sitt arbetsliv utveckla sin hobby eller att byta arbetsplats. Att våga ställa sig inför nya utmaningar och att flytta gränser för sin egen förmåga samt att ta sig tid för sin inre röst som hojtar till eller viskar då och då med SRATs karriärcoacher: Maria Yngvesson, Linda Lekander och Martin Berndtsson. Läs mer om vårt karriärstöd på 12 SRAT-informationen nr

13 Fackets nya roll» Idag är det en av förbundets allra viktigaste uppgifter att ge personlig service och individuellt stöd till medlemmarna. «Den allra bästa löneförmånen är att omfattas av ett kollektivavtal. Orden är Sacoekonomen Lena Granqvists, men de är så väl valda att jag gärna för dem vidare. En stor del av vår trygghet finns i våra kollektivavtal som i sin tur bygger på den handfasta solidaritet som är praktiskt genomförbar när många människor går samman i en organisation som vår. I kollektivavtalet finns regler om hur mycket arbetsgivaren ska betala till den framtida pensionen, vilken ersättning som ska betalas ut vid föräldraledighet och sjukdom och vilket stöd medlemmarna ska få vid nedskärningar och omorganisationer. Frågor som direkt påverkar medlemmarnas ekonomi, men också viktiga skyddsnät om man skulle råka illa ut. Här finns också regler såsom vilka kriterier som ska gälla för lönesättningen och hur lönesättningsprocessen ska gå till. Kollektivavtal är ett svar på en fråga som jag får emellanåt om nyttan med facket nu, när den individuella lönesättningen är genomförd inom alla arbetsmarknadssektorer. Personlig service och stöd, både när det gäller löner och yrkesfrågor, är ett annat svar. De individuella lönerna är ett resultat av vårt centrala fackliga arbete, i SRAT och Saco. Och nu, när modellen börjar sätta sig på de flesta arbetsplatser, konstaterar jag att de förhoppningar vi hade när vi inledde förändringsarbetet är på väg att infrias. Vi som har varit med i den fackliga världen en tid minns hur det gick till förr. Det uppskruvade tonläget och de segdragna nattmanglingarna när en liten skara representanter för centrala fackförbund och arbetsgivarorganisationer skulle komma överens om procenttal eller kronpåslag. Förhandlarna kunde av naturliga skäl inte ordet Anitha Wijkström veta hur det såg ut på olika arbetsplatser, vilka som satsade lite extra på jobbet och vilka som var särskilt skickliga. De, vars lön skulle avgöras i de stora sammanträdesrummen, tillhörde olika kategorier, men var inga individer. Blev det rätt lön till rätt person? Var det rättvist? Nej, naturligtvis inte! Rättvisa är svårt, båda att mäta och att genomföra. Men förutsättningarna för rätt eller rättvis lön har ökat nu. När de lönesättande cheferna kan verksamheten och vet vad varje medarbetare går för. Och när varje enskild individ får möjlighet att resonera och argumentera, både om lönen och den fortsatta utvecklingen på jobbet. På de allra flesta arbetsplatser fungerar det bra, det ser vi i svaren på löneenkäterna. Här uppger de flesta både att de har en dialog med sin chef om lönen och att cheferna har mandat för att sätta lön. Det finns också arbetsplatser där det inte fungerar lika bra, jag vet det. En femtedel av våra medlemmar har inte fått erbjudande om lönesamtal. En del medlemmar, som visserligen har haft samtal, menar att det inte blev någon vidare dialog. På vissa håll missar man att prata om vad medarbetaren kan göra för att höja sin lön framöver. I början fanns farhågor om att den som gapar högst kommer att få mest. Men ofta blir det precis tvärtom. Lönesamtalen ger den som till vardags mest arbetar på i det tysta en möjlighet att visa upp sina kvaliteter och resultat. Den nya lönemodellen ställer de facto krav på varje enskild medlem och medarbetare. Att vara väl förberedd inför samtalet för att kunna beskriva det arbete som ska värderas. Att ta reda på hur man ligger till lönemässigt. Att tänka igenom vad man vill och kan utveckla på jobbet framöver. Det betyder inte att någon medlem i SRAT någonsin behöver stå utan fackligt stöd i löneförhandlingarna. För också fackets roll har förändrats. Idag är det en av förbundets allra viktigaste uppgifter att ge personlig service och individuellt stöd till medlemmarna, både när det gäller lön och karriärfrågor. Det kräver expertkunskap om SRATs alla yrkesgrupper, om förhållandena på arbetsplatserna och om hur det ser ut i övriga samhället. Den kunskapen finns i förbundet, i form av anställda och förtroendevalda med specialkunskaper. Uppgiften är att underlätta för varje medlem att göra medvetna val och fatta välgrundade beslut utifrån den egna situationen. Det enda du som medlem behöver göra är att ringa till kansliet, där erfarna förhandlare finns på plats för att ge det stöd du vill ha och behöver. Det är en bra medlemsförmån. n n n SRAT-informationen nr

14 Audionom i musikers tjänst 14 SRAT-informationen nr

15 I samband med en lång turné drabbades saxofonisten Andreas Sjögren av tinnitus. En erfarenhet han nu bär med sig i sitt audionomarbete med musiker. Text: Johan Joelsson Bilder: Jonatan Jacobson När bruset inte försvann reagerade Andreas Sjögren paniskt. Saxofonisten från Malmö befann sig på en hektisk Europaturné med sitt band Liberator och kunde inte förlika sig med tanken på en framtid präglad av konstant öronsus. Jag tänkte att det var kört! I efterhand har jag förstått att det är en vanlig reaktion bland musiker som drabbas av nedsatt hörsel eller tinnitus. Men det behöver faktiskt inte betyda jordens undergång, säger han. Det är en klar höstdag när vi träffas i Artist- & Musikerhälsans tysta lokaler i centrala Malmö. Här arbetar en stab psykologer, Alexanderteknikpedagoger, läkare och sjukgymnaster med särskilt fokus på musiker och deras hälsa. Andreas Sjögren som är anställd av företaget Hörseltjänst och mestadels arbetar med hörselrehabilitering i Trelleborg är sedan januari 2014 teamets särskilde audionom och spenderar ungefär en dag i veckan på Artist- & Musikerhälsan. Att det var hans egen tinnitus som fick honom att hoppa av logopedprogrammet till förmån för audionomutbildningen vid Lunds universitet är kanske lite mycket sagt, berättar han när vi slår oss ned bland öronplanscher, otomikroskop och audiometrar på hans kontor. Men helt klart bidrog tinnitusen till ett ökat personligt intresse för det komplexa hörselsinnet och hur man som musiker kan göra för att skydda det. Jag tror att min tinnitus har gett mig en större medvetenhet om vad de musiker som söker hjälp pratar om. Och det kan ju aldrig vara fel, säger Andreas Sjögren. Bland hans klienter finns många musiker som lider av tinnitus, hörselnedsättningar och ljudöverkänslighet. De har ofta fått en nedsättning i diskantregistret vilket leder till att de har svårare att uppfatta tonlösa konsonanter i tal och klanger i de övre registren i musik. De som drabbats är ganska knäckta. Tinnitus påverkas ofta av både stress och muskelspänningar i käke och nacke. Är musikerna i behov av fördjupad rehabilitering kan jag remittera dem till öronläkare på sjukhuset eller till Hörselenheten, säger han. Men de flesta musiker allt ifrån medlemmar i symfoniorkestrar till rocktrummisar som söker sig till Andreas Sjögren vill bara göra en hörselundersökning för att få reda på sin originalhörsel detta för att kunna vara observanta när eventuella försämringar sker. Vid sidan om hörseltesterna hjälper Andreas Sjögren även musiker att prova ut hörapparater och formgjutna hörselskydd. Viss tid spenderar han även ute på musikhögskolor och folkhögskolor där han föreläser om vilka förebyggande åtgärder man kan vidta för att skydda hörseln. Det allra viktigaste är att ta korta femminuterspauser och att redan från början få in vanan att använda hörselskydd, gärna formgjutna som dämpar jämnt över hela frekvensregistret, säger han. Audionomyrket har idag en treårig akademisk grundutbildning med möjlighet till en tvåårig masterpåbyggnad. Yrkesföreningen Audionomerna inom SRAT bildades I Sverige finns mellan och audionomer. Bara en liten del har valt att fördjupa sig i musikers öronhälsa. Fältet är relativt nytt och outforskat, i varje fall i Sverige. Finland och Australien har kommit betydligt längre och bland annat startat nationella nätverk av vårdpersonal som enbart fokuserar på musiker. Andreas Sjögren, som förra året deltog vid konferensen Musicians Health and Performance 1st Nordic Conference, berättar att det finns ett stort intresse för de här frågorna och att han gärna vill gå i bräschen för att bygga upp ett liknande nätverk i Sverige. Många musiker och musiklärare är knutna till en företagshälsovård som inte alltid har kompetens i de här frågorna. Det finns ett enormt behov av ny kunskap, säger han. Andreas Sjögren har i dagsläget en magisterexamen. Men han har planer på att studera vidare på masternivå för att sedan ha möjlighet att doktorera. Allt för att kunna sprida klarhet i frågor som rör musikers öronhälsa. Många musiker blir sjukskrivna på grund av hörselnedsättningar. Genom att jobba förebyggande kan man göra stora samhällsekonomiska vinster, säger han. Andreas Sjögren, som fick sin audionomlegitimation 2007, har aldrig ångrat sitt yrkesval: Jobbet är spännande med tanke på hörselns komplexitet. Dessutom gillar jag det individuella mötet och att man aldrig blir fullärd, säger han. Trots sin tinnitus har Andreas Sjögren fortsatt att spela och komponera. Idag sker det mestadels i soloprojektet Allt är musik ett enmansband som har fått sitt namn efter en låt som handlar om just tinnitus. Det är femton år sedan Andreas Sjögren fick sin tinnitus hur förhåller han sig till den idag? Jag försöker att bli vän med den. Det går kanske inte alltid, men jag har i alla fall lärt mig att leva med den, säger han. n n n Audionomerna en del av SRAT Ann-Marie Andela Audionomen Andreas Sjögren bakom otomikroskopet som används vid undersökningar Ansvarig ombudsman SRAT Maria Yngvesson SRAT-informationen nr

16 ...men inte ny i arbetet som förhandlare. Jag har varit delaktig i Sacovärlden sedan 1976 med början i de studerandefackliga frågorna för att senare övergå till att arbeta som ombudsman med löne- och anställningsvillkor och där ofta med ett särskilt fokus på arbetsmiljöfrågorna. Mina längsta anställningar har jag haft på Lärarnas Riksförbund och på Sveriges Skolledarförbund, men kommer nu senast från Psykologförbundet, vilket vidgade vyerna till områden utanför skolområdet. Jag flyttade till Uppsala 1974 för att studera på den då tvådelade psykologutbildningen. Under åren har jag bott kvar och blivit en av pendlarna på tågen mellan Uppsala och Stockholm. Två vuxna barn har nu mer eller mindre lämnat boet. Lena Busck, förhandlare Ronja Eriksson ny assistent på SRAT Pl oc ka t Lena Busck är ny på SRATs kansli... Lena Busck Foto: Marie Norell Från september är Ronja Eriksson anställd som assistent på SRATs kansli. Hon har tidigare varit extraanställd vid arbetstoppar. Hon kommer att vara backup på medlemsregistret samt ha hand om tryck och utskick. Ronja gick i våras ut gymnasiet på Franska skolan där hon har läst samhällsvetenskap. Marie Norell, kommunikatör Försäkringskassan har låtit undersöka arbetsgivares inställning till att värdera, underlätta, stödja och bevilja föräldraledighet för sina anställda. De branscher som ingick i undersökningen valdes ut för att kunna undersöka attityder i en kvinnodominerad och en mansdominerad bransch samt tjänstesektorn där andelen av män och kvinnor är relativt lika. Attitydundersökningen visar att 44 procent av de svarande arbetsgivarna ser föräldraledighet som en merit vid anställning. 80 procent av arbetsgivarna anser att föräldrar själva bär huvudansvaret för ett jämställt uttag, samtidigt som 7 av 10 arbetsgivare anser att arbetsgivare bör verka för ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Källa: Försäkringskassan Ny generaldirektör för Arbetsmiljöverket Regeringen har utsett Erna Zelmin-Ekenhem till ny generaldirektör för Arbetsmiljöverket. Hon är i dag generaldirektör och chef för Rättsmedicinalverket (RMV) och tillträdde sin nya tjänst den 29 september Källa: Regeringen Ronja Eriksson Foto: Marie Norell Kustbevakningen får ökat anslag Regeringen meddelade i slutet av augusti att Kustbevakningen tilldelas ett ökat anslag i höstens budgetproposition. Det är ett mycket glädjande besked för verksamheten och för medarbetarna, säger generaldirektör Judith Melin. Det innebär att varslet kan dras tillbaka när budgetpropositionen har lagts i höst. Förstärkningen av anslaget ges för att skapa balans i verksamheten och innebär enligt regeringen ett tillskott om 20 miljoner kronor för 2015 och 123 miljoner kronor för Arbetsgivares syn på föräldraledighet Judith Melin Foto: Kustbevakningen Bra att arbetsgivarna inte ska kunna begära utdrag ur belastningsregistret Det är ett utmärkt förslag att grundregeln ska vara att arbetsgivaren inte ska kunna begära utdrag av belastningsregistret från en arbetssökande. Det säger Sacos chefsjurist Lena Maier Söderberg sedan utredningen om registerutdrag lades fram till regeringen i juni. Utredningen har lyssnat till våra argument, säger Lena Maier Söderberg. Personer som söker jobb ska bli bedömda utifrån sina yrkesmässiga och personliga meriter och inte utifrån ett brott som straffet är avtjänat för, säger Lena Maier Söderberg. Källa: Saco Källa: Kustbevakningen Fortsatt uppåt för Sacoförbunden Erna Zelmin-Ekenhem Foto: Karl Hedlund Sacofederationen försätter att växa. På ett år har antalet medlemmar ökat med närmare Det är glädjande. Sacos förbund har hela tiden medlemsnyttan i fokus och det betalar sig, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Vid halvårsskiftet i år hade Sacofederationen ett samlat medlemsantal på knappt personer. Det är nästan fler än vid samma period förra året. Källa: Saco 16 SRAT-informationen nr Större skillnader mellan män och kvinnors uttag av föräldrapenning än vad man tidigare sett Pappors uttag av föräldrapenning för barn upp till åtta år ligger på 25 procent. Ser man på pappornas uttag av föräldrapenning under barnets första två levnadsår så är det betydligt lägre. För barn födda 2011 tog papporna i snitt ut 17 procent av de föräldrapenningdagar familjen använde. Källa: Försäkringskassan

17 Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar handlar om allt du håller kärt och bryr dig om i livet ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och framtid. Därför är det extra roligt att vi är SRAT:s nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel och folksam.se/srat. Varmt välkommen! SRAT-informationen nr

18 Chef Inspirationsseminarier Ny som chef Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar för chefer i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Målgruppen är nya chefer eller den som är på väg att bli chef. Höstens kvarvarande tillfällen: 13 november, Stockholm 20 november, Stockholm Läs mer i kalendern på SRATs webbplats Prenumerera på chefs- & ledarskapsnyheter Egenföretagare Inspirationsseminarier Att driva företag Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar om företagande i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Höstens kvarvarande tillfällen: 13 november, Stockholm 20 november, Stockholm Läs mer i kalendern på SRATs webbplats Missa inte medlemsutskick! Anmäl din e-postadress på MIN SIDA Inspirationsseminarier Akademiker- Kompetens Kostnadsfria inspirationsseminarier i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Ämnena är skiftandek, håller hög kvalitet och är av sådan karaktär att de ska tilltala breda akademikergrupper. Höstens kvarvarande tillfällen: 11 november, Uppsala 20 november, Göteborg Läs mer i kalendern på SRATs webbplats Grattis till följande korsordslösare i nr 3/2014: Marianne Axklo, Malmö Hans Engberg, Norrköping Eva Hederström, Hägersten Lars Holm, Uttran Bo Scherman, Vintrosa En penninglott är på väg! Lösning finns på sratinformationen Dags för den årliga löneenkäten Du bidrar till den viktiga lönestatistiken I slutet av oktober skickar SRAT ut e-post till flertalet medlemmar med en länk till löneenkäten där de får svara på frågor om exempelvis befattning, tjänstgöringsgrad och lön. Vi vill ha uppgift om lönen i oktober 2014, och för de allra flesta innebär det årets lön. Enkäten innehåller också några allmänna frågor beroende på vilken yrkesgrupp du tillhör, säger Susanne Rönngren, IT-ansvarig på SRATs kansli. För att både den enskilde medlemmen och vi som förbund ska få störst nytta av statistiken är det viktigt att alla tar sig de 7-8 minuter det tar att besvara enkäten, understryker Susanne Rönngren. Uppgifterna från SRATs löneenkät matas in i Saco LöneSök marknadens bästa lönestatistik som innehåller uppgifter från över akademiker. Där kan medlemmar och förtroendevalda hämta uppgifter inför lönesamtal, när de söker jobb och vid karriärplanering, säger Susanne Rönngren. Saco LöneSök finns på SRATs webbplats srat.se och kräver att du loggar in. Om det är första gången du loggar in gäller ditt medlemsnummer (se baksidan av tidningen) och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om du har frågor om löneenkäten kontaktar du Susanne Rönngren, på e-post eller telefon Marie Norell, kommunikatör VEM SKA SVARA? Samtliga medlemmar i nedanstående föreningar omfattas av enkäten, oavsett om man arbetar privat (dock ej egenföretagare), statligt eller kommunalt. Audionomerna HälsoAkademikerna Saco-förbundens personalförening, SFP SRATs allmänna avdelning, SRAT-A SRAT Arbetsmarknad Svensk Optikerförening Sveriges Tandhygienistförening, STHF 18 SRAT-informationen nr

19 Ditt bidrag till lönestatistiken gör skillnad! Hösten är här igen och det är hög tid att rikta ett stort TACK till just dig. Jag brukar så här års tänka på dig som så troget år efter år tar dig tid, eller på dig som kanske gör det för allra första gången som ny yrkesverksam medlem i SRAT. Till dig som kanske slutat göra det eller rent av aldrig gjort det under dina år som medlem i SRAT vill jag säga; det är aldrig försent att börja med en god vana. Vad handlar det om? Jo, jag tänker på att svara på den årliga löneenkäten som för tre av fyra yrkesverksamma SRAT-medlemmar landar i mejlboxen så här i slutet av oktober. Då sitter du kanske lite småtrött en sen kväll vid datorn eller en tidig morgon på bussen med mobilen i handen och fungerar på om du ska svara på enkäten eller inte. Kan det vara så att du tänker Vad tjänar det till att svara? Vad ska det vara bra för?. Just i denna stund är det kanske inte så tydligt för dig vad du bidrar till när du fyller i löneenkäten. Tänk om du där och då kunde se vilken nytta ditt svar gör! Om du kunde se din nyutexaminerade proffessionskollega som får tillgång till bra lönestatistik inför sin löneförhandling på första jobbet eller din professionskollega som står bättre rustad vid sitt lönesamtal tack vare dig och andra medlemmar som lämnat uppgift om era löner i löneenkäten så att vi kan erbjuda Sveriges bästa lönestatistik för akademiker. Du står kanske själv i begrepp att göra karriär och börja ditt första chefsjobb. Tack vare alla chefer som svarat på löneenkäten får du tillgång till lönestatistik för akademikerchefer inte bara från SRAT utan även från andra Sacoförbund. Som SRAT-medlem är du nämligen inte ensam om att få en löneenkät. 18 av 22 Sacoförbund skickar ut löneenkäter till sina medlemmar i slutet av oktober och i början av november i år. Sacoförbunden delar med sig till varandra av lönestatistiken så du ser inte bara lönestatistik för SRATs medlemmar utan även för samtliga Sacoförbundsmedlemmar som svarat på löneenkäten.» Tänk om du kunde se vilken nytta ditt svar gör.«statistiken som baseras på löneenkäterna utgör en viktig del i Saco och Sacoförbundens webbaserade lönestatistikapplikation Saco Lönesök. Här hittar du också partsgemensam lönestatistik från offentliga arbetsgivare. Applikationen omfattar totalt löneuppgifter för drygt akademiker. Lönesättningen är lokal och individuell för så gott som samtliga akademiker. Det är därför ingen slump att Saco Lönesök finns och har funnits sedan Det är helt enkelt en konsekvens av hur löneavtalen har utvecklats och skapat behov av stöd för att förse medlemmar med lönestatistik av god kvalité t ex inför löneförhandling på första jobbet, vid jobbyte, eller inför lönesamtalet. Kolla upp ditt marknadslöneläge i Saco Lönesök genom att tittar på arbetsmarknadssektor, utbildning, befattningsnivå, region och erfarenhet. Gör gärna flera olika sökningar för att orientera dig om ditt löneläge och för att kunna resonera om det. När du svarat på årets löneenkät hittar du en direktlänk till Saco Lönesök. Förra året svarade en av fyra Sacoförbundsmedlemmar på löneenkäten via mobilen och om du gör det i år, passa på att testa den mobilanpassade varianten av Saco Lönesök som funnits sedan Om du redan nu är nyfiken på Saco Lönesök så får du tillgång till applikationen om du loggar in på SRATs medlemssidor via dator eller mobil. Ditt bidrag när du svarat på löneenkäten har också varit helt avgörande för det mer än tioåriga utredningsprojekt som mina kollegor, Sacoekonomerna Håkan Regnér och Lena Granqvist, bedrivit för att undersöka hur akademikernas lönebildning fungerar i praktiken. Deras resultat har gett viktig kunskap i arbetet med löneavtalen. Det gäller kanske framförallt för Sacoförbundens förhandlingsorganisationer och löneförhandlare men även för förhandlarna på arbetsgivarsidan. Sacoekonomerna har genom sina studier bland annat konstaterat följande: Lönerna är högre för kvinnor som har haft lönesamtal jämfört med kvinnor som inte har haft det. Däremot finns det inget statistiskt säkerställt lönesamtalsgap för män. Kvinnor verkar i större utsträckning än män dra nytta av samtalet med chefen. De som har haft samtal med en chef som har mandat att sätta lönen har högre lön än de som har pratat med en chef som inte har något mandat. Det gäller både kvinnor och män. Hur ser det ut för dig? Har din chef mandat att sätta din lön? Denna kunskap är ju också viktig för dig. Hoppas att du öppnar det där mejlet och svarar på löneenkäten och än en gång tack för ditt ovärderliga bidrag. n n n Krönika Foto: Kalle Assbring GÄST Anna Danielsson utredare på Saco SRAT-informationen nr

20 Nytt omställningsavtal inom staten Saco-S, akademiker inom staten, och Arbetsgivarverket har skrivit under ett nytt omställningsavtal som gäller för anställda inom staten. Avtalet ersätter det statliga trygghetsavtalet. Dessutom har parterna tecknat ett nytt avtal om lokala omställningsmedel. Det viktigaste för en person som blir arbetslös är att få stöd till att snabbt hitta ett nytt jobb. De här avtalen ger bra förutsättningar för det, säger Lena Emanuelsson, ordförande i Saco-S. Saco-S och Arbetsgivarverket har kommit överens om att Trygghetsstiftelsen ska ge fortsatt stöd i form av individuella insatser och ekonomisk ersättning till de som sägs upp på grund av arbetsbrist. Även visstidsanställda som förlorar sin anställning kommer att få stiftelsens stöd, enligt det nya avtalet. Stiftelsen ska bidra till arbetstagarnas utveckling och rörlighet på arbetsmarknaden. Dessutom har parterna kommit överens om ett nytt avtal som ökar möjligheten att arbeta med omställning på varje myndighet. Målet med de nya avtalen är att undvika arbetslöshet och att arbeta proaktivt. Med de här avtalen får våra medlemmar tidiga insatser, tillsvidareanställda efter ett års anställning och visstidsanställda efter två års anställning. I det gamla avtalet krävdes det att man som visstidsanställd hade arbetat i tre år för att få stöd, säger Lena Emanuelsson. Avtalen gäller från och med den 1 januari Källa: Saco-S Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/ värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på varva_kollega Inte överens om lön FRÅGA: Jag har under sommaren fått en ny anställning och började jobba den 15 augusti. Innan anställningen lämnade jag på uppmaning av arbetsgivaren in mitt löneanspråk, men chefen ville inte gå med på detta utan erbjöd en lön som var betydligt lägre. På grund av semestrar och annat, hann vi inte prata mer om lönen innan jag började arbeta den 15 augusti. När jag nu efter en månads anställning tog upp frågan om min lön med chefen fick jag beskedet att min lön var klar och inget att diskutera i nuläget. Vad gör jag för att få den lön jag vill ha? SVAR: I de kontakter som du och din chef hade inför anställningen så avvisade chefen de lönekrav du framförde och gav dig istället ett annat, lägre, erbjudande om lön. Det som händer när du går till jobbet utan att ha kommit överens med din chef om lönen är att du genom ditt agerade accepterar lönen som chefen erbjudit. Därmed finns det en överenskommelse mellan er. Detta går under beteckningen konkludent handlande. Se till att ha en ordentlig dialog med chefen om lönen antingen när ni träffas, exempelvis i samband med intervjun, eller per telefon för att klaragöra vad som ska gälla för den nya anställningen innan du accepterar. Om chefen erbjuder en lägre lön än vad du begärt måste du fundera över om du kan sänka dina lönekrav och därefter meddela chefen ditt nya lönekrav. Avvakta därefter chefens svar på ditt lönekrav. Därefter kan du bestämma dig för om du är beredd att arbeta för den erbjudna lönen eller tacka nej till anställningen. Lena Busck, förhandlare SRAT Förtroendeskadlig bisyssla? Fråga & Svar Arbets Arbetsdomstolen har prövat om en kronoinspektör hos Kronofogdemyndigheten kan vara god man och förvaltare utan att det utgör förtroendeskadlig bisyssla. Kronoinspektören hade sedan han återanställdes 1993 haft förordnande som god man och förvaltare utan att arbetsgivaren haft några synpunkter på det antog Kronofogdemyndigheten nya riktlinjer om bisyssla som bland annat god man och förvaltare. Dessa riktlinjer varnade för att det fanns en stor risk för förtroendeskada och att uppdraget som god man eller förvaltare skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för Kronofogdemyndigheten samt att en individuell prövning skulle ske i varje enskilt fall. Kronofogdemyndigheten beslutade 2012 att kronoinspektören skulle upphöra med sina bisysslor varefter tvist uppstod om kronoinspektören skulle kunna vara god man utan att skada Kronofogdemyndighetens anseende eller rubba förtroendet för sin egen opartiskhet i arbetet. Lagen om offentlig anställning sätter gränserna för vilka bisysslor statligt anställda får ägna sig åt. I varje enskilt fall skall en samlad bedömning göras av risken för förtroendeskada. Man väger in myndighetens typ av verksamhet samt den anställdes ställning och arbetsuppgifter liksom bisysslans omfattning och beskaffenhet. I detta specifika fall vägdes även in att en av huvudmännens fakturor gått till inkasso innan den betalades av kronoinspektören. Arbetsdomstolen uttalade att samhället allmänt har ett intresse av att ha tillgång till gode män och förvaltare som är kompetenta vilket kronoinspektörer får anses vara. De såg risken för en intressekonflikt ifall någon av kronoinspektörens huvudmän skulle bli föremål för Kronofogdemyndighetens handläggning. Men de jävsregler som finns inom myndigheten skulle medföra att kronoinspektören inte skulle delta i handläggningen av ett sådant ärende. Vidare delade inte Arbetsdomstolen Kronofogdemyndighetens oro över att de känsliga uppgifter som kronoinspektören får i sitt arbete skulle påverka hans uppdrag som god man och förvaltare. Sammanfattningsvis ansåg Arbetsdomstolen att bisysslan var tillåten. Rätt Sophie Silverryd, förbundsjurist 20 SRAT-informationen nr

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Som lokal löneförhandlare gör du ett viktigt och uppskattat jobb för SRAT/STHFs medlemmar. Vi vill med det här materialet stödja dig i din roll som löneförhandlare.

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Saco driver akademikernas frågor

Saco driver akademikernas frågor s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar du vägen mot framtiden. Det är dina innovationer och visioner som ska lösa våra gemensamma problem,

Läs mer

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO FÖRENINGSINFO Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens personalförening (UPF) är en exklusiv förening för oss som är anställda i utrikesförvaltningen.

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013 Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig 150714_Broschyr_skiss_2.indd 3 2015-07-17 17:12 Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Lönekonferens. Lokal lönebildning - Friskoleavtalet

Lönekonferens. Lokal lönebildning - Friskoleavtalet Lönekonferens Lokal lönebildning - Friskoleavtalet Presentation Ulla Persson Lärarförbundet ulla.persson@lararforbundet.se Elisabeth Ollesdotter Lärarnas Riksförbund elisabeth.ollesdotter@lr.se Gunnar

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet,

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet, FÖRENINGSINFO Svenska Logopedförbundet, Slof Svenska Logopedförbundet Svenska Logopedförbundet (Slof) är en partipolitiskt obunden facklig och yrkesmässig sammanslutning av legitimerade logopeder och logopedstuderande.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet och Unionen Kompletterande förhandlingsstöd till löneavtalet och de partsgemensamma tillämpningsanvisningarna

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de

Läs mer

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre Du och din lön eller hur du kan göra din lönedialog bättre STs lönepolitik Din lön ska vara saklig Ju högre krav som ställs på ditt jobb och skickligare du är desto mer ska du tjäna Osakliga löneskillnader

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen DITT LÖNESAMTAL guide till löneförhandlingen Juseks stöd inför lönesamtalet För medlemmar www.jusek.se Innehåll Ditt lönesamtal guide till löneförhandlingen... 3 Skilj lönesamtalet från utvecklingssamtalet...

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1(6) Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1 Avtalstidens längd Parterna träffar avtal om ram för löner

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Tips och råd vid lönesamtal

Tips och råd vid lönesamtal Tips och råd vid lönesamtal Lönesamtalets sju steg Hur bedöms egentligen din lön? Förhandlar du själv direkt med din chef eller förhandlas din lön i en annan ordning? Formerna för lönesättning kan variera

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Lönesamtalet. - Tips och råd kring lönesamtalet

Lönesamtalet. - Tips och råd kring lönesamtalet Lönesamtalet - Tips och råd kring lönesamtalet Innehåll: Ditt lönesamtal 3 - Skilj lönesamtalet från utvecklingssamtalet 4 - Arbetsgivarens lönekultur 4 Förberedelsen 5 - Kartlägg din arbetsinsats 5 -

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiska riktlinjer Lönepolitiska riktlinjer Kommunledningskontoret, HR-avdelningen 1. Lönepolitiska utgångspunkter Enligt det personalpolitiska programmet för 2009 2013 ska kommunens löner vara marknadsmässiga och det ska

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Att använda Saco Lönesök

Att använda Saco Lönesök Manual Saco Lönesök 2010 Att använda Saco Lönesök - presentation av funktionerna. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening FÖRENINGSINFO Svensk Perfusionistförening Varför ska man vara med i ett fackförbund? Det finns många anledningar till att vara medlem i facket. Det kan vara trygghet i form av försäkringar vid arbetslöshet

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken Innehåll Så använder du statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 8 Hela arbetsmarknaden 9 Lön efter examensår och sektor 9

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund Sveriges universitetslärarförbund / Box 1227 / 111 82 Stockholm tel: 08-505 836 00/fax: 08-505 836 01 / e-post: kansli@sulf.se SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SULF:s lönebilaga

Läs mer

Ademikernas lokala löneprocesser

Ademikernas lokala löneprocesser 2014 Lena Granqvist och Håkan Regnér Ademikernas lokala löneprocesser Akademikernas lokala löneprocesser Lena Granqvist och Håkan Regnér Lena Granqvist och Håkan Regnér och Saco 2014 ISBN: 978-91-87146-96-1

Läs mer

Bra villkor på jobbet

Bra villkor på jobbet Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av livet. Du tillbringar den största delen av din vakna tid på arbetet

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

LÖNE- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

LÖNE- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN LÖNE- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Ledarskapet har betydelse och medarbetarskapet gör skillnad. Höganäs kommun ska vara en attraktiv, framåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas av delaktighet och

Läs mer

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST Du och din lön - lathund för medlemmar i ST Inledning Här är ett stödmaterial du kan använda i dina förberedelser inför ditt samtal om lön med din chef. Materialet baserar sig på STs syn på hur ett sådant

Läs mer

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009 Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se November 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375 LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna

Läs mer

Du och din lön Lönebilaga 2014

Du och din lön Lönebilaga 2014 Du och din lön Lönebilaga 2014 Utnyttja alla tillfällen att förhandla din lön Det är dags att presentera vår andra lönebilaga. Den här gången baserad på den löneenkät vi genomförde i slutet av förra året.

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

DAGS ATT SÄTTA LÖN. Att sätta lön i det mindre företaget. Tillämpning av Ledaravtalet vid mindre företag inom bygg- och installationsbranscherna

DAGS ATT SÄTTA LÖN. Att sätta lön i det mindre företaget. Tillämpning av Ledaravtalet vid mindre företag inom bygg- och installationsbranscherna Att sätta lön i det mindre företaget Tillämpning av Ledaravtalet vid mindre företag inom bygg- och installationsbranscherna 1. Dags att sätta lön Lönebildningen enligt Ledaravtalet kräver att medarbetaren

Läs mer