KYLSKÅPET FÅR INTE GÅ SÖNDER Åsa Högberg, Region Gotlands ekonomichef

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KYLSKÅPET FÅR INTE GÅ SÖNDER Åsa Högberg, Region Gotlands ekonomichef"

Transkript

1 KYLSKÅPET FÅR INTE GÅ SÖNDER Åsa Högberg, Region Gotlands ekonomichef 22 23

2 Plus 177 miljoner. Region Gotlands resultat för fjolåret är historiskt. Och låneskulden har inte varit så låg på flera decennier. Men regionen har länge levt på skattehöjningar och fastighetsförsäljningar och många gånger räddats av tillfälliga inkomster. Nu har pengakällorna man har öst ur börjat sina. TEXT EMMA FAGERBERG FOTO LINDA BERGLUND GRAFIK CHRISTER NILSSON Jag sparar ingenting, jag konsumerar allt. Men jag vet att jag ligger väldigt nära gränsen. Det får inte hända något oförutsett. Kylskåpet får inte gå sönder, eller pannan eller så, utan jag hoppas på det bästa och konsumerar alla pengarna. Under året får jag sedan skatteåterbäring och trissvinst. I slutet av året säger jag: Se, det gick bra i år igen. Jag klarade mig och jag hade klarat att byta kylskåpet för jag fick de här pengarna. Så skulle Region Gotlands ekonomichef Åsa Högberg beskriva regionens ekonomi, som ligger i politikernas händer, om det vore en privatpersons. Vi har ett exempel nu i år. Vi har en förändring i momslagen som kostar oss tre miljoner. Ja, vad har vi i budget? Tre miljoner. Vi hoppas att vi klarar den kostnaden ändå, att vi får minskade kostnader på tre miljoner någon annanstans. Men så tajt är det. Och det är mitt budskap till politiken: Man kan inte vara så tajt. Det är för risky. VI ÅTERKOMMER TILL OVANSTÅENDE, men först; en 43-årig återblick. Horisont har gått igenom samtliga årsredovisningar sedan kommunsammanslagningen Fram till 1946 utgjordes Gotland av 9 landskommuner, samt Slite köping. Visby stad fanns också, men påverkades inte när dessa kommuner slogs ihop och blev 13. Regeringen beslutade sedan att Gotland skulle bilda en kommun med landstingsansvar från Då var utmaningarna enorma. I stort sett hade 14 kommuner spenderat allt de hade för att man ändå skulle gå samman, så de första åren på 7-talet var oerhört kärva. Jag kände Carl Bertil Stenström som var kommunstyrelsens ordförande från 1971 till 1979 och han har beskrivit det där för mig. Det var verkligen tuffa år, berättar Åke Svensson (S), regionstyrelsens ordförande. Det skulle dröja in på 198 talet innan kommunen började redovisa som företag gör, det vill säga med det faktiska plus- eller minusresultatet. Fram till dess redovisade man underskott eller överskott utifrån budgeten. Första året drogs kommunen med ett minus på 4,7 miljoner kronor. Låneskulden låg på 169,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,2 miljarder i dagens penningvärde enligt Statistiska centralbyrån, och skatten låg på 24,5 kronor per intjänad hundralapp. UNDER HELA 197-TALET pendlade skattesatsen kraftigt upp och ner. För att göra det kort: först höjdes den med 2,4, sänktes sedan med 1,9 för att slutligen åter höjas, med 3, till 28,. Förmodligen tog det några år att kalibrera in en rimlig nivå, för därefter har den legat stadigare. En enda gång har skatten sänkts sedan dess och det var för sju år sedan med 15 öre. Kommunen gick ett gott årtionde till mötes när man nådde 198-talet, med plustecken i samtliga årsredovisningar bortsett från Låneskulden, som 198 hade nått 242,4 miljoner kronor, fortsatte GOTLANDS EKONOMI Resultat Låneskuld Skattesats %» Det visade sig på 9-talet att alla reformer var underfinansierade. «dock att öka. Kommunen började betala av en del av skulden under 1989 och 199, men sedan vände det dramatiskt. I årsredovisningen för 1989 hade Eric Carlsson (C), kommunstyrelsens ordförande, redan aviserat följande: Kommunen är på väg in i en allvarlig ekonomisk kris. Orsaken till det menade han var statsmakternas ambition att förstärka den statliga budgeten, vilket lett till att staten nu har ett positivt budgetsaldo. Tyvärr har denna strävan medfört att kommunernas finansiella situation successivt försämrats. I årsredovisningen följande år konstaterade Eric Carlsson att kommunen varit motorn i öns utveckling under 7- och 8-talet, genom den kraftiga ökningen av anställda och de stora inköp av varor och tjänster som gjorts. Men nu var man tvungen att hitta nya vägar, för under 199-talet skulle antalet anställda snarare minska. Och krisen kom, kraftigt underblåst av en nationell finanskris, och kommunen skulle inte lyckas ta sig ur den under hela 199-talet. MEN VID DET LAGET hade en stor sten redan satts i rullning. Fredagen den 19 oktober 199 togs det första spadtaget för om- och tillbyggnaden av Visby lasarett. Än i dag är det den största investering som kommunen någonsin gjort; på totalt cirka 77 miljoner kronor. Frågan om byggandet av ett nytt sjukhus hade varit föremål för en omfattande diskussion under 7- och 8-talet. Arkitekttävlingen avgjordes redan 1984, det vinnande förslaget hade titeln På ruinens brant, och därefter tog förberedelserna vid. Beslutet om byggstart 199 innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Kostnaden för sjukhuset beräknades ge effekt på skatten med en krona. Men låneskulden ökade också ,7 +3,4 +4,2 +1,9 +2,8 9,8 8,3 +35,6 +13, +35, +37,3 +28,6 169,3 177,6 174,6 169,1 169,2 177,7 195, 194,4 25,5 242,4 264, ,5 26,9 26,9 25, 25, 25, 25, 28, 28, 28, 28,75 28,

3 kraftigt, även om orsaken enbart inte var lasarettet. Under åren som bygget pågick mer än fördubblades skulden, från cirka 369 miljoner kronor till 818 miljoner kronor då lasarettet invigdes Men det är också värt att nämna att sjukhusbygget, mitt i en svår lågkonjunktur, hade stor betydelse för gotländska byggföretag. Huvuddelen av arbetskraften anlitades lokalt och under de mest intensiva åren 1992 och 1993 jobbade 15 byggnadsarbetare i projektet. Vid färdigställandet var lasarettet ett av Europas modernaste sjukhus. DET FANNS FLER FAKTORER som gjorde 199-talet till en rejäl utmaning för Gotlands kommun. Det som hände under 7-, 8- och en bit in på 9-talet var att det sjösattes väldigt stora välfärdsreformer inom områden som sjukvård, omsorg och skola. Kommunerna blev satta att sköta det där och fick statsbidrag för det. Men det som då hände var att statsbidragen successivt urholkades, medan kostnaderna ständigt steg. Det visade sig på 9-talet att alla reformer egentligen var underfinansierade, säger Göran Gyllenkrok, som var ekonomichef på Gotlands kommun under större delen av 2-talets första decennium. Exempelvis kommunaliserades skolan 1991 och ansvaret förflyttades från staten till kommunerna. Det enda året kommunen kunde presentera ett plusresultat under hela 199-talet var 1992: 91,3 miljoner kronor. Men Hans Klintbom (C), kommunstyrelsens ordförande, skrev i den årsredovisningen att det stora överskottet tyvärr verkar vara högst tillfälligt. Han spådde också att 1994 och 1995 skulle bli besvärliga bland annat då kostnaderna för den ökande arbetslösheten under lågkonjunkturen skulle komma att påverka kommunens ekonomi. Året före började kommunen för första gången att redovisa pensionsskulden som en skuld i balansräkningen. Det innebar också att förändringen i skulden det året blev en kostnad i resultaträkningen. Följden blev ett resultat på minus 3 miljoner kronor, i stället för plus 67,3 miljoner kronor. Under hela 9-talet lyste jublet i ordförandenas kommentarer till årsredovisningarna med sin frånvaro. Hans Klintbom skrev 1993 att det året skulle gå till historien som ett år då mycket Region Gotland är enligt SKL den enda kommunen i Sverige som också har hände utanför öns gränser som påverkade kommunen. Han tänkte då på den fortsatta lågkonjunkturen, sysselsättningsläget och riksdagsbeslut som skulle komma att påverka kommunens framtid. landstingsansvar. Ö-läget gör sjukvården till ett tungt lass att dra. Lasarettet är än i dag regionens största investering någonsin. Tre år senare skrev hans efterträdare, Jan Lundgren (S), följande: Kommunens ekonomi är i obalans till följd av statliga åtstramningar, vikande skatteintäkter, stora överskridanden i nämndernas budgetar, hög investeringsvolym och hög upplåning. De besparingar som gjorts och dem dämpning av investeringarna som skett verkar inte vara tillräckliga

4 MKR LÅNESKULD LÅNESKULD MKR RESULTAT RESULTAT MKR Gotland utses till Årets kommun. Största investeringen: 13 mkr för Korpen, exkl inventarier. För första gången Största investeringen: sedan 1971 minskar 22,5 mkr för nya det egna kapitalet. brandstationen RESULTAT: +97,2 +67,9 +23,9 +38,4 +65,8 +15,4 6,5 +38,7 3, +91,3 1,8 15,5 RESULTAT -3 LÅNE- LÅNE- SKULD: 272,2 33,3 38,5 399,1 43,4 45,9 394,6 369,4 469,6 462,7 512, 518, SKULD SKATT: 28,75 28,75 28,75 29,75 3,5 3,5 3,75 31,75 31,75 31,75 31,75 31,75 SKATT Om inte annat anges är siffrorna de faktiska för det aktuella året, inte uppräknat till dagens penningvärde. MKR År efter år överskred nämnderna sina budgetar rejält. Det handlade om 31 miljoner 1995, 51 miljoner 1996, 35 miljoner 1997, 83 miljoner 1998 och 74 miljoner Ska man analysera ekonomin måste man se på hur det går för nämnderna. Har man inte ordning på nämnderna och deras ekonomi, kan man inte säga att man har en ekonomi i balans. Man kan inte se på kommunens totala resultat, för det kan påverkas av enstaka faktorer som att vi fått mer skatt eller fastighetsförsäljningar. För ett långsiktigt hållbart resultat måste nämnderna gå ihop, konstaterar Göran Gyllenkrok. NÄR MILLENNIESKIFTET NÅDDES hade kommunen en mycket svag finansiell ställning. Exempelvis visade en analys att det inte fanns några marginaler i förhållandet mellan intäkter och kostnader, trots att det skett en exceptionell ökning av skatteinkomster under år 2. På grund av 9-talets negativa resultat hade den finansiella motståndskraften successivt urholkats, medfört en sjunkande soliditet och en relativt hög skuldsättningsgrad. Under 22 samt 24 nådde låneskulden nivån som än i dag är den högsta i kommunens historia; 91 miljoner kronor. Ett blygsamt plusresultat kom redan år 2 på 6,7 miljoner kronor, men följdes av ett desto hårdare bakslag året efter: minus 74,2 miljoner kronor. Kommunen lyckades efter bland annat tuffa besparingar, anställnings- inköps- och investeringsstopp, sakta vända skutan. Nämnderna tog det på allvar och i början av 2-talet minskade deras underskott, och fram till var det totalt sett överskott i nämnderna, berättar Göran Gyllenkrok. Gotlands kommun gjorde ett exceptionellt bra år 25 och gick plus med 81,9 miljoner kronor. Kommunen lyckades därmed eliminera underskottet som hade samlats på hög. Det var också året då första spadtaget togs för kongresshallen. Kommunen hade köpt det gamla Ica-lagret intill Almedalen i slutet av 199-talet och tankarna på en kongresshall som funnits sedan 198-talet blev verklighet. När projektet senare slutredovisades landade kostnaden på totalt 189 miljoner kronor. Samma år gjordes även flera andra stora investeringar, som en ny dialysavdelning på lasarettet och ombyggnad av Tingsbrogården. Investeringsbudgeten på 31 miljoner kronor var dittills en av de högsta i kommunens historia. DÄREFTER SKULLE DET DRÖJA till 211 innan ett nytt minusresultat. Även nämnderna redovisade totalt sett ett plusresultat i flera år, men sedan svängde det igen. Varken 21, 211 eller 212 lyckades de hålla budgeten. Lyckligtvis räddades 21 och 212 års bokslut av ett konjunkturbidrag från staten respektive en återbetalning av kollektivavtalade sjukförsäkringspremier på 79 miljoner kronor, så kallade AFA-pengar. AFA försäkrar anställda inom bland annat kommuner, landsting och regioner. För sex år sedan reformerades sjukförsäkringssystemet, vilket har fått till följd att antalet personer som beviljats sjukersättning minskat avsevärt. Därmed har AFA kunnat betala tillbaka premier, vilket har räddat många kommuners skinn de senaste åren. Region Gotlands bokslut för 213 levererar ett rekordresultat på 177 miljoner kronor. Den här gången har AFA bidragit med 78 miljoner kronor, men även reavinster från fastighetsförsäljningar och utdelning av kömiljarden har gjort sitt. Det senare är ett bidrag som regeringen delar ut till de landsting som kortar sina vårdköer. I fjol lyckades Region Gotland bäst av alla och fick 74 miljoner kronor. Tillskottet gör att hälso- och sjukvårdsnämnden visar ett plus på 4,5 miljoner kronor för första gången sedan Men även sammantaget har nämndsverksamheten vänt de senaste årens negativa

5 -35-4 MKR LÅNESKULD LÅNESKULD MKR RESULTAT RESULTAT MKR Antal anställda: Personalkostnader: mkr. Verksamhetens kostnad har ökat med procent sedan Nettoinvesteringar miljoner, bland -2-6 de högsta i kommunens -6 Antal anställda: Gotland hamnar bland historia, för bla bygget -8 Personalkostnader: de 5 kommuner i av Wisby Strand mkr. landet med högst skatt RESULTAT: 75,8 87,7 31,9 47,8 59, +6,7 74,2 +45, +2,2 2,4 +81,9 +7,7-3 LÅNE SKULD: SKATT: 31,75 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,75 32,75 32,75 33,25 RESULTAT LÅNE- SKULD SKATT MKR trend och redovisar ett plusresultat på 52 miljoner kronor. TROTS IDEL GLADA SIFFROR finns det dock mörka moln på himlen som SKL, kommunernas arbetsgivar- och intresseorganisation, pekar på. Trots den höga resultatnivån i år står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Vi går nu in i en period där investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt. Det kommer att ställa stora krav på att hålla igen på kostnader och att anpassa verksamheterna, sade organisationens ordförande Anders Knape i ett pressmeddelande i oktober förra året. Tidningarnas Telegrambyrå skrev i samma veva följande: Om inte kommun- och landstingssektorn får höjda bidrag från staten kommer skatten totalt sett, i snitt, att behöva höjas med 91 öre per intjänad hundralapp fram till 217, enligt SKL:s kalkyler. Därmed gröps jobbskatteavdragen ur, som rikspolitikerna beslutat om. Region Gotland får årligen in ungefär 1,2 miljarder kronor i statliga utjämningsbidrag. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet, vars syfte är att ge likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet, är med andra ord av stor vikt för Gotland. Dessutom har en revidering gjorts som förbättrar regionens bidrag med 9 miljoner kronor i år, 13 miljoner kronor nästa år samt 111 miljoner kronor när revideringen är helt genomförd. MEN FÖR ATT ÅTERVÄNDA en kort sväng till bokslutet för 213: Fyra äldreboenden såldes under året för 319 miljoner kronor. Försäljningsinkomsterna har främst använts till att betala av låneskulden med 288 miljoner kronor, vilket innebär att skulden nu är nere på 45 miljoner kronor. Inte sedan 199 har siffran varit så låg, och om man räknar om tidigare års låneskulder till dagens penningvärde är den nuvarande låneskulden den lägsta någonsin. Den som är satt i skuld är inte fri, så det är klart att vi ska ha en låg låneskuld, konstaterar Åsa Högberg, regionens nuvarande ekonomichef. Vi kommer att minska vår räntekostnad med ungefär tio miljoner per år. Det stärker vår soliditet att ha en låg låneskuld, och skulle vi behöva har vi inget problem att få nya lån. Vi blir inte utsatta för samma risker på den finansiella marknaden, för ränterisken finns alltid. Min tanke är att vi ska amortera mer, men det beror ju också på vilka planer man har. Nu har vi ju en kryssningskaj som diskuteras. Åsa Högberg tar emot på sitt arbetsrum på ledningskontoret. I över en timme kommer vi att prata om regionens ekonomi, och hon går snabbt rakt på sak. Jag har inte en längre historia på den här posten än 21, men för mig är det väldigt tydligt att vi har en bomb i att inte fundera över hur verksamheten ska finansieras om man inte har engångsintäkter. Man måste ha en strategi för hur man ska jobba med ambitionsnivå och effektiviseringar, fastslår hon. Min bild är att vi är väldigt ambitiösa. Utifrån mängd, men också utifrån kvalitet. Under de senare åren har vi haft en väldigt tydlig politisk ambition om att inte göra besparingar på verksamheter som berör medborgarna. Och då har vi lyckats klara ekonomin med hjälp av engångsintäkterna, men också med beslutet att sälja fastigheterna. MEN HON ÄR OROAD och menar att det inte är hållbart. Man kommer att vara tvungen att säga att det här kommer vi inte att utföra. Det tror jag är den stora politiska utmaningen framåt. På kostnadssidan menar hon att det handlar mycket om modet att dels välja bort och dels att vara så effektiva som möjligt

6 MKR LÅNESKULD MKR RESULTAT Investeringar 34 miljoner kr Investeringar 288 miljoner kr Investeringar Verksamheten blev 343 miljoner, bla miljoner dyrare utbyggt VA-nät. än budgeterat RESULTAT: +61,6 +37,1 +32, +2, 12, +36, LÅNE- SKULD: SKATT: 33,1 33,1 33,1 33,1 33,1 33,1 33, Fastighetsförsäljningar för 319 miljoner. Avbetalning på lån med 288 miljoner. GOTLANDS BEFOLKNING Åsa Högberg, regionens ekonomichef, är bekymrad över en budget utan marginaler Vi har, det tycker jag inte att vi ska sticka under stol med, en yta per elev på Gotland som är som en liten etta ytmässigt. De skulle kunna flytta in i skolan och bo där i sin lilla etta om man slog ut det på helheten. Och det blir inte ett bra resursutnyttjande, det är enormt mycket mer än på andra ställen. Det beror på att vi har många skolor och få elever på en del av dem. Frågan är hur mycket resurser vi ska låta gå dit som inte får gå någon annanstans, säger Åsa Högberg. Hon konstaterar att regionen kan använda mer pengar exempelvis i hälso- och sjukvården än vad nämnden får i budget, eftersom det sparas in någon annanstans. Men vi kan inte använda mer pengar i regionen än vi har, då måste vi låna. Det värsta scenariot är att man måste låna till löner. För två år sedan låg vi otroligt risigt till på kontot, då hade vi en checkräkningskredit som låg uppe på 2-25 miljoner i månaden. Vi behövde använda den hela tiden. Nu har vi stabiliserat vår ekonomi, men det är inte roligt att betala räntekostnader på en checkräkningskredit för att vi inte har råd att betala ut löner. Då var det bekymmersamt. HON TROR ATT DEN TUFFA mediebevakningen på ön gör det svårare för politikerna att ta jobbiga beslut. Det är klart att det är svårt för den politiska ledningen att känna sig så säker på att man gör rätt att man orkar med den stormen som blir. Och det är klart det blir en storm. Det blev en storm när det blev klart att man skulle flytta vårdcentralen på Gråbo till Korpen. Då ringde folk och sade att tänk om min son ramlar och slår ut tänderna på Gråbo. Ja, det finns andra ställen i stan där de också ramlar och slår sig. Det blir så personligt här. Vad har vi kvar att sälja? För det finns ju en policy om att ha kvar de lokaler man har verksamhet i. Förutom äldreboenden faktiskt och där har vi inte något längre. Vi har en lista som vi håller på att gå igenom, med en del fastigheter. Det är sådana vi sagt att vi ska sälja eftersom vi inte behöver dem och inte vill ha driftskostnaden, inte för att få en massa reavinster, säger Åsa Högberg och fortsätter: Men i övrigt Det är ingen lysande affär att hålla på att sälja fastigheter. Att sälja fastigheter som vi vill använda, vara kvar i och ha verksamhet i, det är ingen framgångssaga. Det tror jag inte på. Regionen gjorde en stor vinst på äldreboendena eftersom de var gamla lokaler som gav mer än vad de var värderade till, berättar Åsa Högberg. Men jag kan inte se att vi har något annat större sjok av fastigheter som vi skulle kunna göra samma trick med. Att vi kunde sälja de här fastigheterna beror också på att vi i samhället har stora investerare som är intresserade av att satsa på sådana här fastigheter i dag, för att det är trygga flöden av pengar. Och det är våra stora pensionsfonder som gör det. Köparen av äldreboendena, Hemsö, ägs till 85 procent av Tredje AP-fonden. Det är ett fenomen som finns just nu, om det kommer fortsätta vara så vet jag inte. Det har inte varit så tidigare. Vi har ridit lite på det. Vi vet den demografiska utvecklingen, vi vet att vi kommer ha behovet, det kommer ju inte minska. Det är mycket svårare med skolor, vad händer om alla familjer flyttar därifrån? Det är sagt att regionen ska egenfinansiera sina investeringar, vilket innebär att investeringsbudgeten bör ligga på 2-25 miljoner kronor om året, enligt Åsa Högberg. Då kan en stor investering, som Säveskolan, vara uppdelad på flera år. Nu ligger även bygget av sporthallen på P18, till en kostnad av 92 miljoner, i startgroparna. DESSUTOM HAR REGIONEN undertecknat en avsiktsförklaring med Copenhagen Malmö Port (CMP), en aktör inom kryssningsturism i Östersjöregionen, om en ny kryssningskaj i hamnen i Visby till en uppskattad kostnad av 25 miljoner kronor. Hur den ska finansieras utreds för närvarande, men troligtvis kommer Region Gotland att låna för att bygga kajen och hyra ut den till CMP med ett

7 På Visborg i södra Visby sitter regionen samlad. På nästa sida: Åke Svensson (S), regionstyrelsens ordförande. långt kontrakt. Det avgörande beslutet kommer att fattas av fullmäktige, troligtvis under hösten. Nu, 215 och 216, när vi har de jättestora puckarna med Säve har jag sagt att vi inte har något annat utrymme. Om man tar ett beslut kan man inte låtsas som att man inte tagit det och att det inte får effekter. Då måste man stå för det under hela perioden och säga att vi tog det här beslutet och vi vet att det kommer kosta mycket pengar och då måste vi skjuta på annat, säger Åsa Högberg. Sedan kallar jag sådana här sporthallsinvesteringar för politiska investeringar. Vi har verksamhetsinvesteringar, Säveskolan är en sådan. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha en gymnasieskola. En sporthall är inte en förutsättning för något när det gäller vår verksamhet, ett badhus är ingen förutsättning, inte heller en ny teater. Det är politiska beslut och de besluten kan man naturligtvis ta, men man måste ha utrymme för dem. Det absolut viktigaste för en förbättrad ekonomi är en befolkningsökning, enligt Åsa Högberg. För att illustrera betydelsen: I Strategisk plan och budget står det att Region Gotland får cirka 76 kronor per invånare och år. Under 213 minskade antalet invånare på ön med 8 personer, vilket innebär en årlig förlust på cirka sex miljoner kronor för regionen. I SAMMA BYGGNAD, i ett lite större rum, huserar regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S). Hans majoritet har från och med i år höjt skatten med 5 öre, vilket har tagits emot med blandade reaktioner. Jag inser att det blir en pedagogisk utmaning att förklara ett så positivt år och en skattehöjning 214, men mycket ligger i budgetreglerna. Vi kan inte föra över pengar över årsskiftet. Vi har att täcka det här året som vi visste skulle bli utomordentligt knepigt. Budgeten, även med skattehöjning, är väldigt svag med drygt tre miljoner i överskott. Men vi har valt att inte lägga ut besparingar på nämnderna, säger han. Vi har hög skatt, inte så många fastigheter kvar att sälja, och man kan inte förlita sig på tillfälliga tillskott från AFA eller kömiljarden. Region Gotland har alltid har haft sådant att tillgå tidigare, är det mer sårbart nu? 34 35

8 Ja, det är sårbart, och därför pratar man regionförstoring, det vill säga att det är viktigt att vi samverkar så mycket som möjligt. Och vi måste bli fler på ön. Skulle vi skära ned dramatiskt på det som är den regionala servicen så tror jag att attraktiviteten för att flytta hit skulle minska. Det allra, allra viktigaste är infrastrukturen, färjetrafiken. Det är egentligen den största utmaningen, eller rent av hotet, inför framtiden, om det skulle bli försämringar. Vad har ni för backup-plan? Sänka lånebördan och ha en stabil skattebas. De två procenten vi har som mål att gå med plus med i budgeten är viktiga, omkring 8 miljoner bör vi ligga på. Men som det är nu balanserar vi hela tiden, och det gör oss sårbara. Senast regionen nådde det finansiella målet, innan 213, var 25. Hur länge klarar ni av att inte nå upp till det? Så länge vi inte har röda siffror egentligen. Når man inte de finansiella målen blir naturligtvis framtiden svårare. Det är väldigt tydligt att måtten vi har för att mäta vår ekonomi visar att vi har klarat det. Men det är som du säger, vi har en hög skatt också nu och det ska vi vara medvetna om, säger Åke Svensson och fortsätter: I de andra budgetförslagen som fanns i fullmäktige där exempelvis Centern inte hade någon skattehöjning, där räknade man med att få AFAmedel i år. Vad jag förstår kommer inga AFA-medel i år. Det innebär att ett sådant budgetförslag hade gått i putten redan i januari månad. Det går inte att räkna med de tillfälliga medlen, vi måste bygga på en stabil grund, och då kom vi inte ifrån en skattehöjning 214. Finns det ett tak på hur mycket man kan höja skatten? Det har diskuterats över tid, hur hög skatt man kan ha. Men det är också ett samspel med staten kan man säga. För när man samtidigt sänker skatten på statlig nivå sitter kommuner och landsting pyrt till. Hade de medlen tillförts kommuner och landsting hade man inte behövt höja skatten. Så det går inte att säga att det finns ett tak? Nej. Jag har inte hört någon som vågat säga det så där exakt. Bara befolkningen upplever att man har någonting tillbaka för skattemedlen. Det» Det ger inte utrymme för några glassiga eller onödiga investeringar. «har en hel del personer sagt till mig: Bara vi vet att det går till äldreomsorg, eller vård, utbildning och omsorg. På Gotland går över 9 procent av budgeten till det. Var tror du själv att smärtgränsen går för invånarna? Ja Jag vågar inte säga det. Hade du ställt samma fråga till mig för 3 år sedan, så kanske vi redan har passerat den nivån nu, utan att det de facto blir så. Jag tror att det är viktigt att om det finns förutsättningar att sänka skatten, så ska man också vara vaken för detta. I SNART 2 ÅR har Åke Svensson på allvar varit aktiv inom politiken på ön, och han ser en röd tråd i de ekonomiska utmaningarna för regionen. Den handlar i väldig hög utsträckning om hälso- och sjukvården. Jag har varit ansvarig ett par mandatperioder för hälso- och sjukvården och det är väldigt häftiga utmaningar. Vi kan inte tänka oss att lägga över någon del av verksamheten när det gäller specialistkompetens och annat till fastlandet, samtidigt som vi är väldigt sårbara i de små specialiteterna där vi har bara en specialist. Vår litenheten gör att vi kanske bara har behov av en specialist på 7-8 procent, men man anställer inte en specialist på 7-8 procent, utan då har man en överkapacitet. Ett BB med 5-55 förlossningar per år är i underkant, men alternativen finns ju inte, säger han och konstaterar att lasarettet dessutom är dimensionerat för 12 invånare. Nu kommer det väldigt stora investeringar framöver, har regionen råd med dem? Investeringsbudgeten har egentligen inte varit högre än vad vi klarat av. Det vill säga att den legat på ungefär 26-3 miljoner. Där har vi praktiskt taget lyckats hålla det i väldigt många år, oberoende majoritet. Och det är ett gemensamt politiskt mål. Vi har inte ökat lånebördan. Det fanns prognoser ett tag på att vi skulle komma upp i en miljard och nu är vi nere på en historiskt låg nivå i stället. Det är också med tanke på att vi ska klara av de här stora investeringarna. Som Säveskolan som ligger på miljoner kronor. Sporthallen diskuteras, men det är alltid så att man väger investeringarna. När det gäller kryssningskajen har jag hela tiden sagt att hur viktigt det än är så kan vi inte finansiera den själva. Gör vi en investering på 25 miljoner kronor måste vi ha någon som långsiktigt åtar sig att betala hyra för den. Om de är villiga, hur långt avtal skriver de? Till vilken kostnad? ÅKE SVENSSON KONSTATERAR att man varit väl medveten om dessa investeringar när man lade investeringsbudgeten för innevarande år, men också investeringarna inom VA-området. Så det ger inte utrymme för några glassiga eller onödiga investeringar, långt därifrån. Och vad skulle du säga till dem som tycker att en sporthall och en kryssningskaj är glassiga investeringar? Man kan inte bromsa i en uppförsbacke. Det måste finnas det som på något vis är en hävstång för att kunna utveckla ön. En kryssningskaj, ja, vi får väl väga när vi har hela notan framför oss vad det skulle kosta oss och ge oss. Och det är likadant med en sporthall, behovet finns uppenbarligen. Utmaningen är att begränsa och göra rätt val av de investeringar vi gör. Åke Svensson konstaterar att en av regionens utmaningar också är att man är så fullständigt dominerande på arbetsmarknaden med 6 medarbetare. Skatteintäkterna växer inte i takt med löneökningen för regionens anställda. Vet du hur många det var 198? 8? 93. Det är ett av våra långsiktiga mål att minska antalet medarbetare. För att? Ja, det är den största delen av våra kostnader. Blir det nedskärningar? Nej, det är inte planerat så, men att ha koll på läget innebär att man inte anställer medarbetare i onödan om man uttrycker sig så. Det finns ju alltid arbetsuppgifter. Vi talar om att vi skulle behöva vara fler lärare, ha bättre lärarlöner, vara fler inom äldreomsorgen. Det är hela tiden en balansgång mellan kvalitet och pengar. Men kan man då säga att man långsiktigt har ett mål att skära ned på antalet medarbetare? Ja, långsiktigt är ju det enda möjligheten. Kan vi klara verksamhetsmålen med färre medarbetare? Det är egentligen ett frågetecken där bakom. EKONOMISK ÖVERKURS Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat i miljoner kronor de senaste åren. Region Gotland är den enda kommun i Sverige med landstingsansvar. År Resultat 27 42, , , , , , ,5 EKONOMISK ÖVERKURS Alla nämnders resultat samman slaget, år för år. År Resultat Liksom ekonomichefen konstaterar Åke Svensson att det är viktigt att öka öns befolkning. Vi skulle inte vilja balansera på samma befolkningsstatus, vi skulle vilja öka. Då ska vi använda oss av fördelarna, dels kommunikationerna återigen, men också att vi har ett universitet som kommer att växa på ön. Prognoserna ligger på att man går från 95 studenter på campus till 1 5, och förhoppningsvis skapar det också en dynamik i utvecklingen. Eva Nypelius är distriksordförande i Centerpartiet på Gotland, och har tidigare varit kommunstyrelsens ordförande. Även hon konstaterar att det är tufft ekonomiskt för regionen. Så är det, och så har det varit under lång tid. Samtidigt har vi en bra service på Gotland och vi 36 37

9 Eva Nypelius är Centerpartiets distriktsordförande på Gotland. Hon var kommunstyrelsens ordförande under förra mandatperioden. har bra kvalitet i många av verksamheterna vi har. Vi satsar jättemycket på välfärd egentligen. I år får man 9 miljoner extra med det nya skatteutjämningssystemet, för där har man ju sett att vi legat snett både på sjukvårdssidan och när det gäller barnomsorgsmodellen, säger hon. Är punkten dit regionen kommit nu, ekonomiskt, mer sårbar än den varit tidigare? Absolut. Det finns inga reserver på det sättet längre. Vi använde oss också av fastighetsförsäljningar under förra mandatperioden, men vi tog ett beslut 26 att göra en strukturöversyn som skulle ge 12 miljoner i effekt. Det trycket tror jag att man hela tiden måste sätta på verksamheterna. Jag tror att det är dags att göra något liknande igen, nu har det fått rulla på lite för mycket. Det är som med ens egen ekonomi hemma, gör vi rätt saker på rätt sätt? Om det kommer andra pålagor för att samhället förändras kanske det är något vi måste ta bort, men jag tror att vi är lite dåliga på det. Skulle du svarat likadant om du var i majoritet? Ja, det tror jag. Men jag är inte säker på att vi hanterat frågorna likadant om vi suttit i majoritet de senaste åren. Det hade inte lett till skattehöjning, utan vi hade jobbat mer aktivt med ekonomin på ett annat sätt. Finns det en gräns för hur mycket investeringar vi kan göra? Ja, men när vi pratar om Gotland som en attraktiv plats måste vi kunna möta upp även på fritidssidan och idrottssidan. Så jag tror att vi göra rätt i att satsa på en idrottshall, säger hon. Kan vi ha topplag i innebandy är det ett sätt att göra Gotland mer attraktivt för folk att flytta till, att man vet att det finns möjligheter även på fritidssidan. Jag tror det är viktigt för bilden av Gotland. Om man inte lyckas med befolkningsutvecklingen och har öst ur de karen som finns, hur ska man klara ekonomi framöver? Då får man antingen ha en diskussion om vilken servicenivå man ska ha. Eller så är det en skattehöjning, vilket kanske innebär att fler flyttar från Gotland för det blir för dyrt att bo här, och så är man inne i en ond spiral. Man skulle ibland önska att man hade en pott pengar som man kunde lägga på en skattesänkning som är så stor att de som är deltidsboende faktiskt skrev sig här, då skulle man plötsligt ha andra förutsättningar, säger Eva Nypelius. h 38 39

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Välfärden och jobben går före skattesänkningar

Välfärden och jobben går före skattesänkningar PRESSMEDDELANDE Umeå 2010-05-25 Välfärden och jobben går före skattesänkningar Socialdemokraternas förslag till budget för 2011 - avsiktsförklaring Med det budgetförslag som vi socialdemokrater presenterar

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

En balanserad budget utan skattehöjning

En balanserad budget utan skattehöjning En balanserad budget utan skattehöjning Moderaternas Budgetförslag för 2014 Moderaterna på Gotland anser att regionens möjligheter att växa och ge goda förutsättningar för gotlänningarnas framtida välfärd

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Välfärden och jobben går före skattesänkningar

Välfärden och jobben går före skattesänkningar PRESSMEDDELANDE Umeå 2009-05-19 Välfärden och jobben går före skattesänkningar Socialdemokraternas budget för 2010 - avsiktsförklaring Med det budgetförslag som vi socialdemokrater presenterar idag försöker

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1 Ragunda Kommun 12 juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 4 Sammanfattning Resultatet för

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Akademikerförbundet SSR Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? 15 oktober 2009 Arne Modig, Lina Lidell 1 Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Syftet med undersökningen

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Innehållsförteckning Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Hantering

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 24 september 2015 kl. 08:15-12:20. Eva Engström Sekreterare. Erik Eriksson Neu (S) Utbildningsutskottet

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 24 september 2015 kl. 08:15-12:20. Eva Engström Sekreterare. Erik Eriksson Neu (S) Utbildningsutskottet NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (7) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 24 september 2015 kl. 08:15-12:20. Beslutande Stig Eng (C) Ordförande Monica Olsson

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00-16:20. Eva Engström Sekreterare. Åke Bertils (S) och Carina Omsorgsutskottet

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00-16:20. Eva Engström Sekreterare. Åke Bertils (S) och Carina Omsorgsutskottet NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (7) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00-16:20. Beslutande Stig Eng (C) Ordförande Monica Olsson Ulf

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Fastställande av skattesats för år 2003

Fastställande av skattesats för år 2003 Utlåtande 2002:108 RI (Dnr 3224/02) Fastställande av skattesats för år 2003 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomi och verksamhet i balans för Skara kommun

Ekonomi och verksamhet i balans för Skara kommun Ekonomi och verksamhet i balans för Skara kommun Socialdemokraterna i Skara Vi måste ta ansvar! Syftet med rapporten - Ekonomi och verksamhet i balans - är att skapa en gemensam problembild över det ekonomiska

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2009-11-16 212 557 Budgetutskottet 2009-10-26 32 2 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 248 540 Dnr 09.408-04 novkf19 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2010-2012 och komplettering

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

SIMRISHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunrevisionen

SIMRISHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunrevisionen 2013-03-14-18 1 (7) Plats och tid 2013-03-14, kl. 08.00 12.30, Lilla salen, Kommunhuset i Simrishamn 2013-03-18, kl. 09.00 12.00, Lilla salen, Kommunhuset i Simrishamn Birgitta Larsson, ordförande Froste

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14%

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Vad har du för yrkesbakgrund? Egen företagare 11% Offentliganställd 47% Privatanställd 39% Övrigt 3% Som

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige Budget 2008 Planer 2009-10 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-11-14 Sida 1 ÅRSBUDGET 2008 FLERÅRSPLANER 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Sammanfattning 2. 2.. Kommunens Övergripande Mål...4. 3.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 215 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: 82,3 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar Kommunal

Läs mer