KYLSKÅPET FÅR INTE GÅ SÖNDER Åsa Högberg, Region Gotlands ekonomichef

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KYLSKÅPET FÅR INTE GÅ SÖNDER Åsa Högberg, Region Gotlands ekonomichef"

Transkript

1 KYLSKÅPET FÅR INTE GÅ SÖNDER Åsa Högberg, Region Gotlands ekonomichef 22 23

2 Plus 177 miljoner. Region Gotlands resultat för fjolåret är historiskt. Och låneskulden har inte varit så låg på flera decennier. Men regionen har länge levt på skattehöjningar och fastighetsförsäljningar och många gånger räddats av tillfälliga inkomster. Nu har pengakällorna man har öst ur börjat sina. TEXT EMMA FAGERBERG FOTO LINDA BERGLUND GRAFIK CHRISTER NILSSON Jag sparar ingenting, jag konsumerar allt. Men jag vet att jag ligger väldigt nära gränsen. Det får inte hända något oförutsett. Kylskåpet får inte gå sönder, eller pannan eller så, utan jag hoppas på det bästa och konsumerar alla pengarna. Under året får jag sedan skatteåterbäring och trissvinst. I slutet av året säger jag: Se, det gick bra i år igen. Jag klarade mig och jag hade klarat att byta kylskåpet för jag fick de här pengarna. Så skulle Region Gotlands ekonomichef Åsa Högberg beskriva regionens ekonomi, som ligger i politikernas händer, om det vore en privatpersons. Vi har ett exempel nu i år. Vi har en förändring i momslagen som kostar oss tre miljoner. Ja, vad har vi i budget? Tre miljoner. Vi hoppas att vi klarar den kostnaden ändå, att vi får minskade kostnader på tre miljoner någon annanstans. Men så tajt är det. Och det är mitt budskap till politiken: Man kan inte vara så tajt. Det är för risky. VI ÅTERKOMMER TILL OVANSTÅENDE, men först; en 43-årig återblick. Horisont har gått igenom samtliga årsredovisningar sedan kommunsammanslagningen Fram till 1946 utgjordes Gotland av 9 landskommuner, samt Slite köping. Visby stad fanns också, men påverkades inte när dessa kommuner slogs ihop och blev 13. Regeringen beslutade sedan att Gotland skulle bilda en kommun med landstingsansvar från Då var utmaningarna enorma. I stort sett hade 14 kommuner spenderat allt de hade för att man ändå skulle gå samman, så de första åren på 7-talet var oerhört kärva. Jag kände Carl Bertil Stenström som var kommunstyrelsens ordförande från 1971 till 1979 och han har beskrivit det där för mig. Det var verkligen tuffa år, berättar Åke Svensson (S), regionstyrelsens ordförande. Det skulle dröja in på 198 talet innan kommunen började redovisa som företag gör, det vill säga med det faktiska plus- eller minusresultatet. Fram till dess redovisade man underskott eller överskott utifrån budgeten. Första året drogs kommunen med ett minus på 4,7 miljoner kronor. Låneskulden låg på 169,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,2 miljarder i dagens penningvärde enligt Statistiska centralbyrån, och skatten låg på 24,5 kronor per intjänad hundralapp. UNDER HELA 197-TALET pendlade skattesatsen kraftigt upp och ner. För att göra det kort: först höjdes den med 2,4, sänktes sedan med 1,9 för att slutligen åter höjas, med 3, till 28,. Förmodligen tog det några år att kalibrera in en rimlig nivå, för därefter har den legat stadigare. En enda gång har skatten sänkts sedan dess och det var för sju år sedan med 15 öre. Kommunen gick ett gott årtionde till mötes när man nådde 198-talet, med plustecken i samtliga årsredovisningar bortsett från Låneskulden, som 198 hade nått 242,4 miljoner kronor, fortsatte GOTLANDS EKONOMI Resultat Låneskuld Skattesats %» Det visade sig på 9-talet att alla reformer var underfinansierade. «dock att öka. Kommunen började betala av en del av skulden under 1989 och 199, men sedan vände det dramatiskt. I årsredovisningen för 1989 hade Eric Carlsson (C), kommunstyrelsens ordförande, redan aviserat följande: Kommunen är på väg in i en allvarlig ekonomisk kris. Orsaken till det menade han var statsmakternas ambition att förstärka den statliga budgeten, vilket lett till att staten nu har ett positivt budgetsaldo. Tyvärr har denna strävan medfört att kommunernas finansiella situation successivt försämrats. I årsredovisningen följande år konstaterade Eric Carlsson att kommunen varit motorn i öns utveckling under 7- och 8-talet, genom den kraftiga ökningen av anställda och de stora inköp av varor och tjänster som gjorts. Men nu var man tvungen att hitta nya vägar, för under 199-talet skulle antalet anställda snarare minska. Och krisen kom, kraftigt underblåst av en nationell finanskris, och kommunen skulle inte lyckas ta sig ur den under hela 199-talet. MEN VID DET LAGET hade en stor sten redan satts i rullning. Fredagen den 19 oktober 199 togs det första spadtaget för om- och tillbyggnaden av Visby lasarett. Än i dag är det den största investering som kommunen någonsin gjort; på totalt cirka 77 miljoner kronor. Frågan om byggandet av ett nytt sjukhus hade varit föremål för en omfattande diskussion under 7- och 8-talet. Arkitekttävlingen avgjordes redan 1984, det vinnande förslaget hade titeln På ruinens brant, och därefter tog förberedelserna vid. Beslutet om byggstart 199 innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Kostnaden för sjukhuset beräknades ge effekt på skatten med en krona. Men låneskulden ökade också ,7 +3,4 +4,2 +1,9 +2,8 9,8 8,3 +35,6 +13, +35, +37,3 +28,6 169,3 177,6 174,6 169,1 169,2 177,7 195, 194,4 25,5 242,4 264, ,5 26,9 26,9 25, 25, 25, 25, 28, 28, 28, 28,75 28,

3 kraftigt, även om orsaken enbart inte var lasarettet. Under åren som bygget pågick mer än fördubblades skulden, från cirka 369 miljoner kronor till 818 miljoner kronor då lasarettet invigdes Men det är också värt att nämna att sjukhusbygget, mitt i en svår lågkonjunktur, hade stor betydelse för gotländska byggföretag. Huvuddelen av arbetskraften anlitades lokalt och under de mest intensiva åren 1992 och 1993 jobbade 15 byggnadsarbetare i projektet. Vid färdigställandet var lasarettet ett av Europas modernaste sjukhus. DET FANNS FLER FAKTORER som gjorde 199-talet till en rejäl utmaning för Gotlands kommun. Det som hände under 7-, 8- och en bit in på 9-talet var att det sjösattes väldigt stora välfärdsreformer inom områden som sjukvård, omsorg och skola. Kommunerna blev satta att sköta det där och fick statsbidrag för det. Men det som då hände var att statsbidragen successivt urholkades, medan kostnaderna ständigt steg. Det visade sig på 9-talet att alla reformer egentligen var underfinansierade, säger Göran Gyllenkrok, som var ekonomichef på Gotlands kommun under större delen av 2-talets första decennium. Exempelvis kommunaliserades skolan 1991 och ansvaret förflyttades från staten till kommunerna. Det enda året kommunen kunde presentera ett plusresultat under hela 199-talet var 1992: 91,3 miljoner kronor. Men Hans Klintbom (C), kommunstyrelsens ordförande, skrev i den årsredovisningen att det stora överskottet tyvärr verkar vara högst tillfälligt. Han spådde också att 1994 och 1995 skulle bli besvärliga bland annat då kostnaderna för den ökande arbetslösheten under lågkonjunkturen skulle komma att påverka kommunens ekonomi. Året före började kommunen för första gången att redovisa pensionsskulden som en skuld i balansräkningen. Det innebar också att förändringen i skulden det året blev en kostnad i resultaträkningen. Följden blev ett resultat på minus 3 miljoner kronor, i stället för plus 67,3 miljoner kronor. Under hela 9-talet lyste jublet i ordförandenas kommentarer till årsredovisningarna med sin frånvaro. Hans Klintbom skrev 1993 att det året skulle gå till historien som ett år då mycket Region Gotland är enligt SKL den enda kommunen i Sverige som också har hände utanför öns gränser som påverkade kommunen. Han tänkte då på den fortsatta lågkonjunkturen, sysselsättningsläget och riksdagsbeslut som skulle komma att påverka kommunens framtid. landstingsansvar. Ö-läget gör sjukvården till ett tungt lass att dra. Lasarettet är än i dag regionens största investering någonsin. Tre år senare skrev hans efterträdare, Jan Lundgren (S), följande: Kommunens ekonomi är i obalans till följd av statliga åtstramningar, vikande skatteintäkter, stora överskridanden i nämndernas budgetar, hög investeringsvolym och hög upplåning. De besparingar som gjorts och dem dämpning av investeringarna som skett verkar inte vara tillräckliga

4 MKR LÅNESKULD LÅNESKULD MKR RESULTAT RESULTAT MKR Gotland utses till Årets kommun. Största investeringen: 13 mkr för Korpen, exkl inventarier. För första gången Största investeringen: sedan 1971 minskar 22,5 mkr för nya det egna kapitalet. brandstationen RESULTAT: +97,2 +67,9 +23,9 +38,4 +65,8 +15,4 6,5 +38,7 3, +91,3 1,8 15,5 RESULTAT -3 LÅNE- LÅNE- SKULD: 272,2 33,3 38,5 399,1 43,4 45,9 394,6 369,4 469,6 462,7 512, 518, SKULD SKATT: 28,75 28,75 28,75 29,75 3,5 3,5 3,75 31,75 31,75 31,75 31,75 31,75 SKATT Om inte annat anges är siffrorna de faktiska för det aktuella året, inte uppräknat till dagens penningvärde. MKR År efter år överskred nämnderna sina budgetar rejält. Det handlade om 31 miljoner 1995, 51 miljoner 1996, 35 miljoner 1997, 83 miljoner 1998 och 74 miljoner Ska man analysera ekonomin måste man se på hur det går för nämnderna. Har man inte ordning på nämnderna och deras ekonomi, kan man inte säga att man har en ekonomi i balans. Man kan inte se på kommunens totala resultat, för det kan påverkas av enstaka faktorer som att vi fått mer skatt eller fastighetsförsäljningar. För ett långsiktigt hållbart resultat måste nämnderna gå ihop, konstaterar Göran Gyllenkrok. NÄR MILLENNIESKIFTET NÅDDES hade kommunen en mycket svag finansiell ställning. Exempelvis visade en analys att det inte fanns några marginaler i förhållandet mellan intäkter och kostnader, trots att det skett en exceptionell ökning av skatteinkomster under år 2. På grund av 9-talets negativa resultat hade den finansiella motståndskraften successivt urholkats, medfört en sjunkande soliditet och en relativt hög skuldsättningsgrad. Under 22 samt 24 nådde låneskulden nivån som än i dag är den högsta i kommunens historia; 91 miljoner kronor. Ett blygsamt plusresultat kom redan år 2 på 6,7 miljoner kronor, men följdes av ett desto hårdare bakslag året efter: minus 74,2 miljoner kronor. Kommunen lyckades efter bland annat tuffa besparingar, anställnings- inköps- och investeringsstopp, sakta vända skutan. Nämnderna tog det på allvar och i början av 2-talet minskade deras underskott, och fram till var det totalt sett överskott i nämnderna, berättar Göran Gyllenkrok. Gotlands kommun gjorde ett exceptionellt bra år 25 och gick plus med 81,9 miljoner kronor. Kommunen lyckades därmed eliminera underskottet som hade samlats på hög. Det var också året då första spadtaget togs för kongresshallen. Kommunen hade köpt det gamla Ica-lagret intill Almedalen i slutet av 199-talet och tankarna på en kongresshall som funnits sedan 198-talet blev verklighet. När projektet senare slutredovisades landade kostnaden på totalt 189 miljoner kronor. Samma år gjordes även flera andra stora investeringar, som en ny dialysavdelning på lasarettet och ombyggnad av Tingsbrogården. Investeringsbudgeten på 31 miljoner kronor var dittills en av de högsta i kommunens historia. DÄREFTER SKULLE DET DRÖJA till 211 innan ett nytt minusresultat. Även nämnderna redovisade totalt sett ett plusresultat i flera år, men sedan svängde det igen. Varken 21, 211 eller 212 lyckades de hålla budgeten. Lyckligtvis räddades 21 och 212 års bokslut av ett konjunkturbidrag från staten respektive en återbetalning av kollektivavtalade sjukförsäkringspremier på 79 miljoner kronor, så kallade AFA-pengar. AFA försäkrar anställda inom bland annat kommuner, landsting och regioner. För sex år sedan reformerades sjukförsäkringssystemet, vilket har fått till följd att antalet personer som beviljats sjukersättning minskat avsevärt. Därmed har AFA kunnat betala tillbaka premier, vilket har räddat många kommuners skinn de senaste åren. Region Gotlands bokslut för 213 levererar ett rekordresultat på 177 miljoner kronor. Den här gången har AFA bidragit med 78 miljoner kronor, men även reavinster från fastighetsförsäljningar och utdelning av kömiljarden har gjort sitt. Det senare är ett bidrag som regeringen delar ut till de landsting som kortar sina vårdköer. I fjol lyckades Region Gotland bäst av alla och fick 74 miljoner kronor. Tillskottet gör att hälso- och sjukvårdsnämnden visar ett plus på 4,5 miljoner kronor för första gången sedan Men även sammantaget har nämndsverksamheten vänt de senaste årens negativa

5 -35-4 MKR LÅNESKULD LÅNESKULD MKR RESULTAT RESULTAT MKR Antal anställda: Personalkostnader: mkr. Verksamhetens kostnad har ökat med procent sedan Nettoinvesteringar miljoner, bland -2-6 de högsta i kommunens -6 Antal anställda: Gotland hamnar bland historia, för bla bygget -8 Personalkostnader: de 5 kommuner i av Wisby Strand mkr. landet med högst skatt RESULTAT: 75,8 87,7 31,9 47,8 59, +6,7 74,2 +45, +2,2 2,4 +81,9 +7,7-3 LÅNE SKULD: SKATT: 31,75 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,25 32,75 32,75 32,75 33,25 RESULTAT LÅNE- SKULD SKATT MKR trend och redovisar ett plusresultat på 52 miljoner kronor. TROTS IDEL GLADA SIFFROR finns det dock mörka moln på himlen som SKL, kommunernas arbetsgivar- och intresseorganisation, pekar på. Trots den höga resultatnivån i år står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Vi går nu in i en period där investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt. Det kommer att ställa stora krav på att hålla igen på kostnader och att anpassa verksamheterna, sade organisationens ordförande Anders Knape i ett pressmeddelande i oktober förra året. Tidningarnas Telegrambyrå skrev i samma veva följande: Om inte kommun- och landstingssektorn får höjda bidrag från staten kommer skatten totalt sett, i snitt, att behöva höjas med 91 öre per intjänad hundralapp fram till 217, enligt SKL:s kalkyler. Därmed gröps jobbskatteavdragen ur, som rikspolitikerna beslutat om. Region Gotland får årligen in ungefär 1,2 miljarder kronor i statliga utjämningsbidrag. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet, vars syfte är att ge likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet, är med andra ord av stor vikt för Gotland. Dessutom har en revidering gjorts som förbättrar regionens bidrag med 9 miljoner kronor i år, 13 miljoner kronor nästa år samt 111 miljoner kronor när revideringen är helt genomförd. MEN FÖR ATT ÅTERVÄNDA en kort sväng till bokslutet för 213: Fyra äldreboenden såldes under året för 319 miljoner kronor. Försäljningsinkomsterna har främst använts till att betala av låneskulden med 288 miljoner kronor, vilket innebär att skulden nu är nere på 45 miljoner kronor. Inte sedan 199 har siffran varit så låg, och om man räknar om tidigare års låneskulder till dagens penningvärde är den nuvarande låneskulden den lägsta någonsin. Den som är satt i skuld är inte fri, så det är klart att vi ska ha en låg låneskuld, konstaterar Åsa Högberg, regionens nuvarande ekonomichef. Vi kommer att minska vår räntekostnad med ungefär tio miljoner per år. Det stärker vår soliditet att ha en låg låneskuld, och skulle vi behöva har vi inget problem att få nya lån. Vi blir inte utsatta för samma risker på den finansiella marknaden, för ränterisken finns alltid. Min tanke är att vi ska amortera mer, men det beror ju också på vilka planer man har. Nu har vi ju en kryssningskaj som diskuteras. Åsa Högberg tar emot på sitt arbetsrum på ledningskontoret. I över en timme kommer vi att prata om regionens ekonomi, och hon går snabbt rakt på sak. Jag har inte en längre historia på den här posten än 21, men för mig är det väldigt tydligt att vi har en bomb i att inte fundera över hur verksamheten ska finansieras om man inte har engångsintäkter. Man måste ha en strategi för hur man ska jobba med ambitionsnivå och effektiviseringar, fastslår hon. Min bild är att vi är väldigt ambitiösa. Utifrån mängd, men också utifrån kvalitet. Under de senare åren har vi haft en väldigt tydlig politisk ambition om att inte göra besparingar på verksamheter som berör medborgarna. Och då har vi lyckats klara ekonomin med hjälp av engångsintäkterna, men också med beslutet att sälja fastigheterna. MEN HON ÄR OROAD och menar att det inte är hållbart. Man kommer att vara tvungen att säga att det här kommer vi inte att utföra. Det tror jag är den stora politiska utmaningen framåt. På kostnadssidan menar hon att det handlar mycket om modet att dels välja bort och dels att vara så effektiva som möjligt

6 MKR LÅNESKULD MKR RESULTAT Investeringar 34 miljoner kr Investeringar 288 miljoner kr Investeringar Verksamheten blev 343 miljoner, bla miljoner dyrare utbyggt VA-nät. än budgeterat RESULTAT: +61,6 +37,1 +32, +2, 12, +36, LÅNE- SKULD: SKATT: 33,1 33,1 33,1 33,1 33,1 33,1 33, Fastighetsförsäljningar för 319 miljoner. Avbetalning på lån med 288 miljoner. GOTLANDS BEFOLKNING Åsa Högberg, regionens ekonomichef, är bekymrad över en budget utan marginaler Vi har, det tycker jag inte att vi ska sticka under stol med, en yta per elev på Gotland som är som en liten etta ytmässigt. De skulle kunna flytta in i skolan och bo där i sin lilla etta om man slog ut det på helheten. Och det blir inte ett bra resursutnyttjande, det är enormt mycket mer än på andra ställen. Det beror på att vi har många skolor och få elever på en del av dem. Frågan är hur mycket resurser vi ska låta gå dit som inte får gå någon annanstans, säger Åsa Högberg. Hon konstaterar att regionen kan använda mer pengar exempelvis i hälso- och sjukvården än vad nämnden får i budget, eftersom det sparas in någon annanstans. Men vi kan inte använda mer pengar i regionen än vi har, då måste vi låna. Det värsta scenariot är att man måste låna till löner. För två år sedan låg vi otroligt risigt till på kontot, då hade vi en checkräkningskredit som låg uppe på 2-25 miljoner i månaden. Vi behövde använda den hela tiden. Nu har vi stabiliserat vår ekonomi, men det är inte roligt att betala räntekostnader på en checkräkningskredit för att vi inte har råd att betala ut löner. Då var det bekymmersamt. HON TROR ATT DEN TUFFA mediebevakningen på ön gör det svårare för politikerna att ta jobbiga beslut. Det är klart att det är svårt för den politiska ledningen att känna sig så säker på att man gör rätt att man orkar med den stormen som blir. Och det är klart det blir en storm. Det blev en storm när det blev klart att man skulle flytta vårdcentralen på Gråbo till Korpen. Då ringde folk och sade att tänk om min son ramlar och slår ut tänderna på Gråbo. Ja, det finns andra ställen i stan där de också ramlar och slår sig. Det blir så personligt här. Vad har vi kvar att sälja? För det finns ju en policy om att ha kvar de lokaler man har verksamhet i. Förutom äldreboenden faktiskt och där har vi inte något längre. Vi har en lista som vi håller på att gå igenom, med en del fastigheter. Det är sådana vi sagt att vi ska sälja eftersom vi inte behöver dem och inte vill ha driftskostnaden, inte för att få en massa reavinster, säger Åsa Högberg och fortsätter: Men i övrigt Det är ingen lysande affär att hålla på att sälja fastigheter. Att sälja fastigheter som vi vill använda, vara kvar i och ha verksamhet i, det är ingen framgångssaga. Det tror jag inte på. Regionen gjorde en stor vinst på äldreboendena eftersom de var gamla lokaler som gav mer än vad de var värderade till, berättar Åsa Högberg. Men jag kan inte se att vi har något annat större sjok av fastigheter som vi skulle kunna göra samma trick med. Att vi kunde sälja de här fastigheterna beror också på att vi i samhället har stora investerare som är intresserade av att satsa på sådana här fastigheter i dag, för att det är trygga flöden av pengar. Och det är våra stora pensionsfonder som gör det. Köparen av äldreboendena, Hemsö, ägs till 85 procent av Tredje AP-fonden. Det är ett fenomen som finns just nu, om det kommer fortsätta vara så vet jag inte. Det har inte varit så tidigare. Vi har ridit lite på det. Vi vet den demografiska utvecklingen, vi vet att vi kommer ha behovet, det kommer ju inte minska. Det är mycket svårare med skolor, vad händer om alla familjer flyttar därifrån? Det är sagt att regionen ska egenfinansiera sina investeringar, vilket innebär att investeringsbudgeten bör ligga på 2-25 miljoner kronor om året, enligt Åsa Högberg. Då kan en stor investering, som Säveskolan, vara uppdelad på flera år. Nu ligger även bygget av sporthallen på P18, till en kostnad av 92 miljoner, i startgroparna. DESSUTOM HAR REGIONEN undertecknat en avsiktsförklaring med Copenhagen Malmö Port (CMP), en aktör inom kryssningsturism i Östersjöregionen, om en ny kryssningskaj i hamnen i Visby till en uppskattad kostnad av 25 miljoner kronor. Hur den ska finansieras utreds för närvarande, men troligtvis kommer Region Gotland att låna för att bygga kajen och hyra ut den till CMP med ett

7 På Visborg i södra Visby sitter regionen samlad. På nästa sida: Åke Svensson (S), regionstyrelsens ordförande. långt kontrakt. Det avgörande beslutet kommer att fattas av fullmäktige, troligtvis under hösten. Nu, 215 och 216, när vi har de jättestora puckarna med Säve har jag sagt att vi inte har något annat utrymme. Om man tar ett beslut kan man inte låtsas som att man inte tagit det och att det inte får effekter. Då måste man stå för det under hela perioden och säga att vi tog det här beslutet och vi vet att det kommer kosta mycket pengar och då måste vi skjuta på annat, säger Åsa Högberg. Sedan kallar jag sådana här sporthallsinvesteringar för politiska investeringar. Vi har verksamhetsinvesteringar, Säveskolan är en sådan. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha en gymnasieskola. En sporthall är inte en förutsättning för något när det gäller vår verksamhet, ett badhus är ingen förutsättning, inte heller en ny teater. Det är politiska beslut och de besluten kan man naturligtvis ta, men man måste ha utrymme för dem. Det absolut viktigaste för en förbättrad ekonomi är en befolkningsökning, enligt Åsa Högberg. För att illustrera betydelsen: I Strategisk plan och budget står det att Region Gotland får cirka 76 kronor per invånare och år. Under 213 minskade antalet invånare på ön med 8 personer, vilket innebär en årlig förlust på cirka sex miljoner kronor för regionen. I SAMMA BYGGNAD, i ett lite större rum, huserar regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S). Hans majoritet har från och med i år höjt skatten med 5 öre, vilket har tagits emot med blandade reaktioner. Jag inser att det blir en pedagogisk utmaning att förklara ett så positivt år och en skattehöjning 214, men mycket ligger i budgetreglerna. Vi kan inte föra över pengar över årsskiftet. Vi har att täcka det här året som vi visste skulle bli utomordentligt knepigt. Budgeten, även med skattehöjning, är väldigt svag med drygt tre miljoner i överskott. Men vi har valt att inte lägga ut besparingar på nämnderna, säger han. Vi har hög skatt, inte så många fastigheter kvar att sälja, och man kan inte förlita sig på tillfälliga tillskott från AFA eller kömiljarden. Region Gotland har alltid har haft sådant att tillgå tidigare, är det mer sårbart nu? 34 35

8 Ja, det är sårbart, och därför pratar man regionförstoring, det vill säga att det är viktigt att vi samverkar så mycket som möjligt. Och vi måste bli fler på ön. Skulle vi skära ned dramatiskt på det som är den regionala servicen så tror jag att attraktiviteten för att flytta hit skulle minska. Det allra, allra viktigaste är infrastrukturen, färjetrafiken. Det är egentligen den största utmaningen, eller rent av hotet, inför framtiden, om det skulle bli försämringar. Vad har ni för backup-plan? Sänka lånebördan och ha en stabil skattebas. De två procenten vi har som mål att gå med plus med i budgeten är viktiga, omkring 8 miljoner bör vi ligga på. Men som det är nu balanserar vi hela tiden, och det gör oss sårbara. Senast regionen nådde det finansiella målet, innan 213, var 25. Hur länge klarar ni av att inte nå upp till det? Så länge vi inte har röda siffror egentligen. Når man inte de finansiella målen blir naturligtvis framtiden svårare. Det är väldigt tydligt att måtten vi har för att mäta vår ekonomi visar att vi har klarat det. Men det är som du säger, vi har en hög skatt också nu och det ska vi vara medvetna om, säger Åke Svensson och fortsätter: I de andra budgetförslagen som fanns i fullmäktige där exempelvis Centern inte hade någon skattehöjning, där räknade man med att få AFAmedel i år. Vad jag förstår kommer inga AFA-medel i år. Det innebär att ett sådant budgetförslag hade gått i putten redan i januari månad. Det går inte att räkna med de tillfälliga medlen, vi måste bygga på en stabil grund, och då kom vi inte ifrån en skattehöjning 214. Finns det ett tak på hur mycket man kan höja skatten? Det har diskuterats över tid, hur hög skatt man kan ha. Men det är också ett samspel med staten kan man säga. För när man samtidigt sänker skatten på statlig nivå sitter kommuner och landsting pyrt till. Hade de medlen tillförts kommuner och landsting hade man inte behövt höja skatten. Så det går inte att säga att det finns ett tak? Nej. Jag har inte hört någon som vågat säga det så där exakt. Bara befolkningen upplever att man har någonting tillbaka för skattemedlen. Det» Det ger inte utrymme för några glassiga eller onödiga investeringar. «har en hel del personer sagt till mig: Bara vi vet att det går till äldreomsorg, eller vård, utbildning och omsorg. På Gotland går över 9 procent av budgeten till det. Var tror du själv att smärtgränsen går för invånarna? Ja Jag vågar inte säga det. Hade du ställt samma fråga till mig för 3 år sedan, så kanske vi redan har passerat den nivån nu, utan att det de facto blir så. Jag tror att det är viktigt att om det finns förutsättningar att sänka skatten, så ska man också vara vaken för detta. I SNART 2 ÅR har Åke Svensson på allvar varit aktiv inom politiken på ön, och han ser en röd tråd i de ekonomiska utmaningarna för regionen. Den handlar i väldig hög utsträckning om hälso- och sjukvården. Jag har varit ansvarig ett par mandatperioder för hälso- och sjukvården och det är väldigt häftiga utmaningar. Vi kan inte tänka oss att lägga över någon del av verksamheten när det gäller specialistkompetens och annat till fastlandet, samtidigt som vi är väldigt sårbara i de små specialiteterna där vi har bara en specialist. Vår litenheten gör att vi kanske bara har behov av en specialist på 7-8 procent, men man anställer inte en specialist på 7-8 procent, utan då har man en överkapacitet. Ett BB med 5-55 förlossningar per år är i underkant, men alternativen finns ju inte, säger han och konstaterar att lasarettet dessutom är dimensionerat för 12 invånare. Nu kommer det väldigt stora investeringar framöver, har regionen råd med dem? Investeringsbudgeten har egentligen inte varit högre än vad vi klarat av. Det vill säga att den legat på ungefär 26-3 miljoner. Där har vi praktiskt taget lyckats hålla det i väldigt många år, oberoende majoritet. Och det är ett gemensamt politiskt mål. Vi har inte ökat lånebördan. Det fanns prognoser ett tag på att vi skulle komma upp i en miljard och nu är vi nere på en historiskt låg nivå i stället. Det är också med tanke på att vi ska klara av de här stora investeringarna. Som Säveskolan som ligger på miljoner kronor. Sporthallen diskuteras, men det är alltid så att man väger investeringarna. När det gäller kryssningskajen har jag hela tiden sagt att hur viktigt det än är så kan vi inte finansiera den själva. Gör vi en investering på 25 miljoner kronor måste vi ha någon som långsiktigt åtar sig att betala hyra för den. Om de är villiga, hur långt avtal skriver de? Till vilken kostnad? ÅKE SVENSSON KONSTATERAR att man varit väl medveten om dessa investeringar när man lade investeringsbudgeten för innevarande år, men också investeringarna inom VA-området. Så det ger inte utrymme för några glassiga eller onödiga investeringar, långt därifrån. Och vad skulle du säga till dem som tycker att en sporthall och en kryssningskaj är glassiga investeringar? Man kan inte bromsa i en uppförsbacke. Det måste finnas det som på något vis är en hävstång för att kunna utveckla ön. En kryssningskaj, ja, vi får väl väga när vi har hela notan framför oss vad det skulle kosta oss och ge oss. Och det är likadant med en sporthall, behovet finns uppenbarligen. Utmaningen är att begränsa och göra rätt val av de investeringar vi gör. Åke Svensson konstaterar att en av regionens utmaningar också är att man är så fullständigt dominerande på arbetsmarknaden med 6 medarbetare. Skatteintäkterna växer inte i takt med löneökningen för regionens anställda. Vet du hur många det var 198? 8? 93. Det är ett av våra långsiktiga mål att minska antalet medarbetare. För att? Ja, det är den största delen av våra kostnader. Blir det nedskärningar? Nej, det är inte planerat så, men att ha koll på läget innebär att man inte anställer medarbetare i onödan om man uttrycker sig så. Det finns ju alltid arbetsuppgifter. Vi talar om att vi skulle behöva vara fler lärare, ha bättre lärarlöner, vara fler inom äldreomsorgen. Det är hela tiden en balansgång mellan kvalitet och pengar. Men kan man då säga att man långsiktigt har ett mål att skära ned på antalet medarbetare? Ja, långsiktigt är ju det enda möjligheten. Kan vi klara verksamhetsmålen med färre medarbetare? Det är egentligen ett frågetecken där bakom. EKONOMISK ÖVERKURS Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat i miljoner kronor de senaste åren. Region Gotland är den enda kommun i Sverige med landstingsansvar. År Resultat 27 42, , , , , , ,5 EKONOMISK ÖVERKURS Alla nämnders resultat samman slaget, år för år. År Resultat Liksom ekonomichefen konstaterar Åke Svensson att det är viktigt att öka öns befolkning. Vi skulle inte vilja balansera på samma befolkningsstatus, vi skulle vilja öka. Då ska vi använda oss av fördelarna, dels kommunikationerna återigen, men också att vi har ett universitet som kommer att växa på ön. Prognoserna ligger på att man går från 95 studenter på campus till 1 5, och förhoppningsvis skapar det också en dynamik i utvecklingen. Eva Nypelius är distriksordförande i Centerpartiet på Gotland, och har tidigare varit kommunstyrelsens ordförande. Även hon konstaterar att det är tufft ekonomiskt för regionen. Så är det, och så har det varit under lång tid. Samtidigt har vi en bra service på Gotland och vi 36 37

9 Eva Nypelius är Centerpartiets distriktsordförande på Gotland. Hon var kommunstyrelsens ordförande under förra mandatperioden. har bra kvalitet i många av verksamheterna vi har. Vi satsar jättemycket på välfärd egentligen. I år får man 9 miljoner extra med det nya skatteutjämningssystemet, för där har man ju sett att vi legat snett både på sjukvårdssidan och när det gäller barnomsorgsmodellen, säger hon. Är punkten dit regionen kommit nu, ekonomiskt, mer sårbar än den varit tidigare? Absolut. Det finns inga reserver på det sättet längre. Vi använde oss också av fastighetsförsäljningar under förra mandatperioden, men vi tog ett beslut 26 att göra en strukturöversyn som skulle ge 12 miljoner i effekt. Det trycket tror jag att man hela tiden måste sätta på verksamheterna. Jag tror att det är dags att göra något liknande igen, nu har det fått rulla på lite för mycket. Det är som med ens egen ekonomi hemma, gör vi rätt saker på rätt sätt? Om det kommer andra pålagor för att samhället förändras kanske det är något vi måste ta bort, men jag tror att vi är lite dåliga på det. Skulle du svarat likadant om du var i majoritet? Ja, det tror jag. Men jag är inte säker på att vi hanterat frågorna likadant om vi suttit i majoritet de senaste åren. Det hade inte lett till skattehöjning, utan vi hade jobbat mer aktivt med ekonomin på ett annat sätt. Finns det en gräns för hur mycket investeringar vi kan göra? Ja, men när vi pratar om Gotland som en attraktiv plats måste vi kunna möta upp även på fritidssidan och idrottssidan. Så jag tror att vi göra rätt i att satsa på en idrottshall, säger hon. Kan vi ha topplag i innebandy är det ett sätt att göra Gotland mer attraktivt för folk att flytta till, att man vet att det finns möjligheter även på fritidssidan. Jag tror det är viktigt för bilden av Gotland. Om man inte lyckas med befolkningsutvecklingen och har öst ur de karen som finns, hur ska man klara ekonomi framöver? Då får man antingen ha en diskussion om vilken servicenivå man ska ha. Eller så är det en skattehöjning, vilket kanske innebär att fler flyttar från Gotland för det blir för dyrt att bo här, och så är man inne i en ond spiral. Man skulle ibland önska att man hade en pott pengar som man kunde lägga på en skattesänkning som är så stor att de som är deltidsboende faktiskt skrev sig här, då skulle man plötsligt ha andra förutsättningar, säger Eva Nypelius. h 38 39

En balanserad budget utan skattehöjning

En balanserad budget utan skattehöjning En balanserad budget utan skattehöjning Moderaternas Budgetförslag för 2014 Moderaterna på Gotland anser att regionens möjligheter att växa och ge goda förutsättningar för gotlänningarnas framtida välfärd

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Sverigedemokraterna Kristianstad

Sverigedemokraterna Kristianstad Sverigedemokraterna Kristianstad Budget 2015 1 (7) Kristianstad skall vara en trygg, attraktiv och välmående kommun Det går bra för Kristianstads kommun på många sätt och vis men trots det finns det ett

Läs mer

Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen.

Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen. 1(7) Gemensamt förslag till budget 2010 för Bollebygds kommun Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen. Omvärlden

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745000-0448

ÅRSREDOVISNING 2012 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745000-0448 ÅRSREDOVISNING 212 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745-448 Förvaltningsberättelse för 212 Brf Gillesgårdens styrelse får härmed överlämna berättelse om verksamheten under år 212. Styrelsen har efter årsstämman

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Göran Eriksson (S) Ingrid Bäcker, sekreterare Jan Lilja, kommunchef

Göran Eriksson (S) Ingrid Bäcker, sekreterare Jan Lilja, kommunchef Sammanträdesdatum Sida 1/14 Plats och tid Kommunalrådets tjänsterum kl 09:00 11:35 Beslutande Övriga Mikael Dahlqvist (S) Jan Bohlin (S) Anna Hammar (V) Åsa Johansson (S) Stellan Andersson (C) Göran Eriksson

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Januari kallas inte fattigmånaden utan

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Sverigedemokraterna Kristianstad

Sverigedemokraterna Kristianstad Sverigedemokraterna Kristianstad Budget 2015 1 (7) Kristianstad skall vara en trygg, attraktiv och välmående kommun Det går bra för Kristianstads kommun på många sätt och vis men trots det finns det ett

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

När kommunen våren 2003 tog beslut om att ta emot 150 flyktingar per år de närmaste fem åren hade man stora ambitioner om möjligheterna till jobb:

När kommunen våren 2003 tog beslut om att ta emot 150 flyktingar per år de närmaste fem åren hade man stora ambitioner om möjligheterna till jobb: Datum 2012-01-16 Rubrik på medborgarförslaget Redovisning av flyktingmottagandet,antal,kalkyl,utfall,kostnader samt procent egenförsörjande redovisat för vart år under perioden 2005-2012 Medborgarförslaget

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer