SAMTAL PÅGÅR samtal om konsthantverk, dokumenterade under två månader årsskiftet 2006/2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMTAL PÅGÅR 1. 13 samtal om konsthantverk, dokumenterade under två månader årsskiftet 2006/2007"

Transkript

1 SAMTAL PÅGÅR 1 13 samtal om konsthantverk, dokumenterade under två månader årsskiftet 2006/2007

2 Inledning: Bakgrunden till de här nu dokumenterade samtalen är att Statens kulturråd har funderingar kring om en av myndighetens stödformer (SFS 1982:502), riktad särskilt till landets konsthantverkskooperativ, borde moderniseras eller vidgas. Avsikten med samtalen har också varit att höra hur konsthantverkare, tillsammans med personer som verkar i infrastrukturen runt dem, ser på läget för sin verksamhet. Exempel på samtalsämnen som återkommit är: Hur kan konsthantverkets utveckling stödjas på bästa sätt? Finns det drömarenor? Hur ska så många som möjligt få ta del av bra konsthantverk? Har stad och land olika behov? Många funderingar har också kommit att kretsa just kring kooperativens roll. Två månader, som varit löptiden för projektet, är en väldigt begränsad tid. Man hinner påbörja samtal, men knappt avsluta dem. Den här gången blev det 13 stycken. En av de tydligaste aha-upplevelserna efter att ha åkt runt och framför allt lyssnat är vilket sug det finns efter just diskussioner både offentligt förda och interna. Fördjupning och fortbildning, kallade någon det. Tack till alla som alldeles gratis ställt upp med sin tid och sina åsikter. Malin Vessby 2

3 Det handlar inte bara om att blåsa glas och göra koppar. Ingen av oss försörjer sig på att göra bruksföremål. SAMTAL 1 Stockholm Medverkande: Sex av konsthantverksgruppen We Work In A Fragile Materials, WWIAFM, tio medlemmar Linus Ersson (LE) Frida Fjellman (FF) Åsa Jungnelius (ÅJ) Pontus Lindvall (PL) Ludvig Löfgren (LL) Jakob Robertsson (JR) På tisdagsmorgnar har WWIAFM gruppmöte. Alldeles nyligen lät de registrera sig som ideell förening, men gruppen har funnits sedan 2003 och har väckt uppmärksamhet genom sitt sätt att utforska gränserna för vad som kan räknas som konsthantverk. Utöver att vara med i gruppen är medlemmarna också konsthantverkare med egen verksamhet. Alla har gått på institutionen för Keramik & Glas på Konstfack. Hur ser ni på konsthantverkets position på kulturscenen? FF: Det har hänt mycket de senaste fem åren, så den tar sig, men än är det inte så mycket med den. ÅJ: Det finns ingen scen. Men samtidigt dyker konsthantverket upp i olika sammanhang där det syns. PL: Då pratar vi om den sorts saker som vi gör. Men om man pratar om kooperativ som Blås&knåda och så har det kanske inte hänt så mycket. FF: Vill man ställa ut finns egentligen bara två scener. Det är Galleri IngerMolin och Röhsska museet. ÅJ: Och när det står om konsthantverk i tidningarna halkar det oftast in i andra sammanhang, som i bostadsbilagor. Det får inte uppmärksamhet som om det vore ett eget kulturområde, en egen genre. FF: Fast det kan vara en fördel att slå ur underläge ibland. Man kan bli utbölingen som syns just för att man är en utböling. ÅJ: Det är en av anledningarna till varför vår grupp har fått uppmärksamhet. PL: Har man en lokal är det lätt att bli en institution. Vi kanske ska fortsätta att dyka upp lite varstans. 3

4 FF: Så länge vi som grupp kommer fram till saker är det tillräckligt. PL: Vi ger varandra styrfart. Men sen vet vi inte vart det barkar hän. Det är poängen. Vi utsätts för varandra. Någon orkar eller vill eller kan. Med WWIAFM behöver det aldrig bli helt tomt i almanackan om man inte vill. Hur ser marknaden för konsthantverk ut? ÅL: Den är ett svart hål. LL: Det är svårt att hitta något ställe där man vill sälja sina saker, där de passar in. PL: Det finns få ställen där man kan visa lite konstiga grejer. Och därför blir det också svårt att sälja. Man hamnar lätt i konsthantverkssammanhang, men ens saker ser inte nödvändigtvis ut som traditionellt konsthantverk. Vi betraktas ofta fortfarande som en slags crazy kids, fastän vi är nästan 40 år allihop Om vi nådde en konstpublik skulle det antagligen finnas en annan marknad för våra saker. FF: Vi borde göra jobb som att utforma entréer till arkitektbyråer. Vi passar många gånger bättre för sådana jobb än både inredare och konstnärer gör. Vi har andra kvaliteter än andra grupper. Men för den typen av jobb finns ingen tradition i Sverige. Egentligen finns en jättemarknad och jättemycket som man kunde göra. Men man har inte tid för marknadsföring. Var ska man börja? Trycka en katalog för kronor? ÅL: Marknadsföring Där finns ett hålrum. PL: Vi har en tjänstekompetens. Vi är inte bara varuproducenter. ÅJ: Dessutom har varorna kört fast lite. Konsthantverket som produkt har stelnat. Våra arbeten används mest som sidekicks och komplement till annat. FF: Jag var med i ett nummer av Sköna Hem i september. Och på en halv månad hade jag plötsligt sålt för kr. Folk ringde och mejlade. Två tredjedelar blev chockade av priset, övriga inte. Tidningar har en enorm genomslagskraft. Och folk har pengar. Det gäller bara att nå dem. LL: Det finns egentligen ett sug efter unika saker, efter alternativ till det billiga, massproducerade. ÅJ: Men köparna vet inte var de kan få tag på dem. LL: Jag tror på en webb-shop. JR: När jag hade tyg-apor i ett skyltfönster under Kulturhuvudstadsåret fick jag efteråt en hel låda full med lappar från folk som visat intresse för aporna. Men sen började jag nysta och av dem jag fick tag på var det en enda som var beredd att betala 500 kr. ÅJ: Förståelsen för att det måste få kosta måste öka. 4

5 LL: Ja. Jämför med produkter från glasbruken. Ta Bertil Valliens glashuvuden t ex. De går fort och lätt att göra och de tar höga priser för dem. Vi skulle också behöva en PR-maskin. ÅJ: Det är svårt att föra sin egen talan. Det saknas producenter utanför våra egna led. FF: Man börjar lätt ursäkta sig själv för att man tar betalt. Och man måste hela tiden förklara varför det kostar som det gör. Det skulle inte säljare av en målning eller en Orreforspjäs behöva göra. Hur går det för er grupp, ekonomiskt sett? ÅJ: Vi verkar inte med vinstsyfte, men har fått hjälp att finansiera några projekt, t ex pengar från Estrid Ericsons fond för att kunna trycka en katalog, och Iaspis-pengar för New York-projektet. Men vi har aldrig fått pengar för att betala en hyra. Vi har snarare fått betala själva för att kunna jobba. LL: Vi har konstant gått mer eller mindre med förlust. Samtalet gör ett uppehåll. Stadgarna i konsthantverkskooperativförordningen läses högt och gruppdeltagarna funderar över om WWIAFM skulle vara berättigade till stöd om de startade en internetbutik. Även WWIAFM är en sammanslutning av konsthantverkare och samtliga är yrkesverksamma. Beroende på hur sajten till en internetbutik utformas skulle medlemmarna kunna bedriva verksamheten själva. Gruppen uppvisar som ideell förening med återkommande veckomöten viss stadga i organisation och arbetsformer och skulle med en internetbutik ha som syfte att ställa ut och försälja medlemmarnas arbeten. Att gruppmedlemmarnas arbeten borde anses ha lika stor konstnärlig kvalitet och kulturpolitiskt värde som de som säljs på kooperativ, tycker de också. WWIAFM har också med sin ifrågasättande och gränstestande verksamhet medvetet arbetat för konsthantverkets utveckling och förnyelse. I konsthantverksförordningen står det att pengarna ska stödja konsthantverket och främja dess utveckling och förnyelse. Hur skulle ni beskriva den utveckling och förnyelse som skett inom konsthantverket på senare år? FF: Det händer mycket, både utomlands och här hemma. Konsthantverket är t ex mer utåtriktat än det varit på länge och influerat av andra områden än just konsthantverksområdet. Men vad som har hänt på bruksgodsfronten vet jag inte riktigt. Även om det trots allt har blivit lite mer publicitet också inom det fältet på senare tid. ÅJ: Konsthantverksbegreppet innehåller mer idag än förr. Det handlar inte bara om att blåsa glas och göra koppar. Ingen av oss försörjer sig på att göra bruksföremål. FF: Men vi kanske är få i det stora hela? Fortfarande finns det äldre som helst köper sådant som betraktas som riktigt konsthantverk. Vårt har svårt att nå fram. Det vore 5

6 underbart om konsthantverk betraktades som en lyx, som något som folk var beredda att betala för. När jag gick på Konstfack fanns bara två uttryck. Antingen jobbade man med kitsch eller minimalistiskt. Nu finns en helt annan bredd. Och en större frihet. PL: Fast media har fastnat i bilden av riktigt hantverk kontra tokigt. ÅJ: Craft in Dialogue har spelat roll. Tänk, en organisation som riktar sig till formområdet. Och så finns konsthantverksbiennalen i Göteborg. Det är viktigt med organisationer som jobbar inom det här området. LL: Rent hantverk har värsta boosten just nu. Unga människor flyttar ut på gamla Dalslandsgårdar utan rinnande vatten. PL: Är det en backlash på gång? I år gick Bildkonstnärsfondens stipendium till sådana som jobbar ganska hantverksmässigt och traditionellt. Det är som om nämnden säger nu är vi trötta på den där flugan med tokigheter, nu ska vi tillbaka till ordningen. Nej, vi får inte slappna av och tro att vi är hemma. Pengarna till det som betraktas som flugkvoten kanske redan är utdelade. FF: Men om vi utvecklas och inte står stilla kommer vi att få stipendium igen. ÅJ: WWIAFM kommer inte uppfattas som extrema om ett halvår. Snart kommer nya konsthantverkare att verka i opposition mot oss. LE: Men vi är anpassningsbara. ÅJ: Ja, vi är ju rätt så vakna. Men vi har trott att vi har slagit ur underläge. Och det kanske vi inte gör längre. Hur stödjer man konsthantverkets utveckling och förnyelse på bästa sätt? JR: Ett ökat allmänintresse vore bra. FF: Fler scener och agenter. Svensk Form försöker faktiskt. Tidningen görs om och de har olika utställningar. LL: Det sker generationsskiften på flera håll. Tidningen Konstnären har ju också bytt ansikte. Fyrtiotalisterna börjar bytas ut. FF: Men det behövs fler scener. Punkt slut. Annars finns egentligen bara ett enda galleri, och hon väljer ut jättenoga. Det finns ingenstans dit man kan gå och fråga om man får ställa ut. PL: Istället för att ge pengar till grupper eller organisationsformer borde de ges till scener. FF: Om vi skulle skaffa en gemensam lokal skulle vi vilja ha en scen. ÅJ: Scener, men också personer som jobbar för vår sak. Producenter, agenter, skribenter. 6

7 LE: Och vi själva borde bli mer aktiva. LL: Ta The Glassery t ex. Det öppnade för ett år sen och nu börjar samlarna komma. Samlarna har inte kunnat hitta nya saker någon annanstans. Det finns uppenbarligen en efterfrågan. ÅJ: Och som utövare vill man helst slippa att ta sig an det där. PL: Om jag var konstgallerist skulle jag ha ett back room fullt av konsthantverk. Det är konstigt att så få har upptäckt att konsthantverk är prisvärt, men hallå. ÅJ: Att komma fram till utställning på Galleri Roger Björkholmen tog tid. Det finns en prestigerädsla inför att släppa in konsthantverket. PL: Exploatera oss, tack! Behöver något specifikt område inom konsthantverket mer stöttning än andra? ÅJ: Kanske behövs ett ställe där experimentellt konsthantverk kan visas. Men butiker ska inte ha stöd. Har man en butik, så har man en butik. FF: Det handlar om att berätta att sakerna finns. Folk vill ha, men vet inte var de ska leta. ÅJ: Och många av ställena som säljer har fel utstrålning. Ta kooperativet Konsthantverkarna t ex, man vet inte om man kommer in i ett showroom, i en butik eller ett galleri De har inte hängt med sin tid. Ställena måste förändra sig. Stödet borde gå till nya typer av verksamhet. Den kooperativa formen kan vara förlamande. FF: Det måste finnas andra platser. Hur är det med Kulturhuset? LE: Jag vet några metallare som frågade, och då visade det sig att de bara skrek efter utställare. ÅJ: Men man skulle önska att man slapp göra allt själv. FF: Det är viktigt med sånt som ger positiv energi också, att vi ser till att gå på saker när det väl händer nåt. Som när det är stora prisceremonier på Nationalmuseum. Det är viktigt att det händer en del, och att folk hakar på när det händer. Det är ofta lite dött tycker jag. JR: Allt är en fråga om marknadsföring. Hamnade vi i Aftonbladet vore lyckan gjord. LL: Jag har aldrig fått så mycket respons som när jag var med i kvällstidningsbilagan Leva & Bo. I konstvärlden går stödpengar bara till ickekommersiella visningsplatser. Varför är det annorlunda för konsthantverket? Faran med kooperativstödet är ju att det cementerar en organisations- och försäljningsform och hindrar den från att utvecklas. 7

8 ÅJ: Man borde utvidga stödet så att fler kan söka och kooperativen borde uppdatera sig. PL: Det vore väl bättre att ha skilda stödformer för utställningsytor och försäljningsställen. ÅJ: Kanske kunde Blås&knåda och Konsthantverkarna slås ihop och ha en av lokalerna som butik, den andra som experimentell utställningsverksamhet. Nu blir bägge grejerna halvbra, varken ordentlig butik eller bra genomförda utställningar. De skulle ha en hård-shop med säljpersonal anställd, inte konstvetare som idag. Det är därför Pat på The Glassery lyckas. Han vet hur man säljer; han håller upp dörren och bjuder på kaffe, och dessutom kan han berätta hur sakerna är tillverkade. Har stad och landsbygd olika behov? LL: Många gånger är det lättare att vara konsthantverkare på landet. FF: Man är lokalkändis. Ta Eva Ullberg i Lidköping. Alla åker till henne och köper julklappar. Däremot får man inga utsmyckningsuppdrag på Huddinge sjukhus om man bor på landet. Men man får lokala utsmyckningsuppdrag. Och kvalitetskraven är inte lika högst ställda. PL: Men man kanske lättare får statliga stödpengar om man bor i stan. Det verkar ju som om Konstnärsnämndens pengar går till dem som de vet vilka de är. LL: Hur många känner vi som har en produktion som de klarar sig på i Stockholm? Inga. FF: Jo, de som gick tre, fyra år över oss på Konstfack. Som Kina Björklund. PL: Men handen på hjärtat Har någon av oss på allvar försökt att sälja bruksgods? Inte jag i varje fall. Har ni något annat att säga om dagsläget för konsthantverket som ni vill föra vidare? FF: Att man borde få visningsersättning också på kommunala museer. ÅJ: Att vi inte fick visningsersättning på Blås&knåda när vi ställde ut där, för att vi var en grupp. Men alla var ju representerade med egna verk. PL: Min erfarenhet av konsthantverkskooperativen är att det kostar en jävla massa pengar att ställa ut där. 8

9 KORTKORT: Det behövs fler scener att visa konsthantverk på. Uppmuntra producenter, agenter, skribenter, curatorer, marknadsförare. I dag finns försäljningsställen för bruksgods, men det mer konceptuella konsthantverket har svårt att hitta marknadsplatser. En nätbutik kunde vara en av många möjligheter. Konsthantverk syns allt oftare i pressen, det är bra. Men det presenteras i allmänhet som komplement till annat, inte som en egen konstnärlig genre. Det är mindre bra. Konsthantverkare har fler kompetensområden än att vara varuproducenter, det kunnandet borde uppmuntras och utnyttjas. Organisationer som jobbar med området stärker det. Dit hör exempelvis Craft in Dialogue och konsthantverksbiennalen i Göteborg. Förståelsen för priset på konsthantverk måste öka. Den kontinuitet och trygghet som kooperativen representerar är viktig. SAMTAL 2 Stockholm Medverkande: Representanter för Uppsala- och Stockholmskooperativ Elisabet Berg (EB), medlem i Kaleido Annica Danielsson-Almén (ADA), medlem i Kaleido Britte Grünewald Grönberg (BGG), intendent på Nutida Svenskt Silver Ann-Charlotte Kron (ACK), f d intendent på Konsthantverkarna Britt Monti (BM), styrelsemedlem i Konsthantverkarna Christer Leivo (CL), intendent på Kaolin Boel Widell Henrikson (BWH), intendent på Blås&knåda. De fem kooperativens verksamhet skiljer sig åt. Kaolin har 18 medlemmar och en intendent på halvtid. Konsthantverkarna har 150 medlemmar och 2,5 anställda. Till Blås&knåda är 50 medlemmar knutna och knappt 2 heltidstjänster. Nutida Svenskt Silver har 60 medlemmar och 2,5 tjänster. Kaleido i Uppsala drivs av medlemmarna, ingen är anställd och medlemsantalet är 23. Nu förs en diskussion om kooperativförordningen förfelar sitt syfte, dvs att pengarna inte går till att stödja konsthantverket och främja dess utveckling och förnyelse. Vad tänker ni om det? BGG: Det är jobbigt att vi är beroende av pengarna. Jag gillar det inte. BM: Pengarna är tacksamma. Men det är ett problem att verksamheterna är bidragsberoende. Den stora frågan är om kooperativformen är up to date. 9

10 ADA: Kaleido är ett nytt kooperativ, sex år gammalt. Vi startade utan bidrag. Men pengarna har gjort det möjligt för oss att utveckla vår verksamhet. EB: När vi började tog medlemmarna med sig allt, från toalettpapper till glödlampor. Men ett projekt- och startbidrag från Kulturrådet gjorde att vi kom igång ordentligt. De trodde på oss. Det betydde mycket. BGG: Nutida Svensk Silver, som har funnits en 1963, håller visst på med förnyelse och utveckling. Och tittar man på villkoren som ställs för kooperativbidraget, om redogörelser för bokslut och annat, så uppfyller vi det. ACK: Nu ligger tyngdvikten för att man ska vara berättigad till stöd på utställningsverksamheten. Men vi måste sälja för att överleva. BM: För de pengar som kooperativstödet utgör kan man knappt utveckla och förnya, det är för små summor. Det skulle behövas en stor pott för att på allvar kunna göra något nytt. ACK: Konsthantverket är inte kommersiellt som H&M eller Ikea. EB: Vår verksamhet på Kaleido bygger på entusiasm och ideellt arbete. BGG: Om allmänheten inte får reda på vad som händer på kooperativen kan vi få hur mycket pengar som helst till förnyelse och utveckling. Pressen måste komma. Men det finns ingen som skriver. ADA: Kooperativformen är inte förlegad. Det är en bra form. Vi arbetar tillsammans. Vi blir starka för vi är många. Och vi är jättestolta över vår galleriverksamhet. Bidraget från Kulturrådet ser vi också som ett erkännande av vår verksamhet. Men utan bidraget skulle utställningsverksamheten bli lidande. ACK: Våra verksamheter skiljer sig från varandra. Ni (Kaleido) är en ny verksamhet med ganska få medlemmar, och era medlemmar är engagerade. BM: Den energin finns inte i gamla kooperativ. Konsthantverkarna har funnits sen 1950-talet. ACK: Våra unga, nya medlemmar är engagerade. Men inte de gamla. CL: Nej, jag tycker inte heller att kooperativformen är förlegad. Den kontinuitet och den trygghet som vi representerar är viktig. Det behövs snarare fler än färre kooperativ. Förstår ni kritiken som riktas mot kooperativförordningen? ADA: Nej. ACK: Privata gallerier borde också kunna söka pengar. 10

11 BGG: Ska staten verkligen ge pengar till privata företag? Pengarna som går till oss går in i verksamheten, de hamnar inte i privata fickor. ACK: Man behöver kanske inte ställa verksamheter emot varandra. Både ny och gammal verksamhet kan behöva stöttning, det ena borde inte behöva utesluta det andra. BM: Kostnaderna för kooperativen har ökat över åren, men beloppen som fördelas är desamma. BGG: Utvecklingen hos konsthantverkarna blir inte mindre för att de är med i ett kooperativ. Vi styr inte vad de ska göra och säger gör ditten eller datten, det är upp till dem. CL: Även unga personer vill vara med i kooperativ men vill också gärna starta nya grupper med yngre medlemmar och tänker ska jag med mina nya idéer vara med i det där gamla? Det är inte kooperativformen det är fel på. Om man väljer att vara med i de etablerade kooperativen är snarare en generationsfråga. ACK: Konsthantverkarna har ganska många unga sökande. En förklaring kan vara att våra medlemmar inte behöver stå i butiken. Hur ser ni på er utställningsverksamhet? EB: Vi upplåter utställningslokalen även åt andra än Kaleidos medlemmar. En utställningsverksamhet som vår skulle inte finnas i Uppsala om inte vi fanns. ADA: För att man ska kunna söka bidraget från Kulturrådet måste kooperativet omsätta en viss summa. Det drabbar ställen som t ex Noshörningen i Kalmar. De satsade på verkligt bra utställningsverksamhet, men medlemmarna sålde inte för tillräckligt höga summor för att de skulle vara berättigade till stöd för att ha utställningar Det blir fel. BGG: Vi måste ju se till att verksamheten går ihop. Då går det inte bara att ha smala experimentella utställningar. De kostar för mycket. Därför kan man inte strypa bidragen till kooperativen för att de inte satsar enbart på experimentella utställningar. Vi måste också ha utställningar som ger pengar. EB: Det känns inte bra att inte kunna ge alla utställare utställningsersättning. BGG: Vi är en folkbildningsverksamhet, vi har visningar på kvällar osv. BM: Det vore nog bra med öronmärkta pengar som inte går rakt in i verksamheten utan som man måste presentera vad man ska använda dem till. Men då behöver pengapotten öka. Det är dessutom ett kolossalt tidskrävande arbete att söka pengar. BGG: Att ha en utställningsverksamhet som också presenterar utställare från utlandet är viktigt. Det inspirerar våra smeder utan att de behöver åka utomlands. Vad tänker ni om konsthantverkets position inom kulturområdet i stort? 11

12 CL: Undervärderad. ADA: Momsen illustrerar på ett bra sätt hur man ser på konsthantverket från statens sida. Inte som annan konst. Den borde förändras. Bokmomsen sänkte man. Men inte den på konsthantverk. CL: Ja, en kopp på Kaolin betraktas som detsamma som en på Duka. BWH: Kunderna efterfrågar saker som kan användas, som de ser ett tydligt användningsområde för. BM: Jag tror att intresset för konsthantverk har ökat. Folk är intresserade. Vi lever i ett samhälle där folk har behov av att göra något med händerna, många söker något taktilt och sinnligt. EB: Ordet konsthantverkare har uppdaterats också. För några år sen kallade sig folk för konstnärer eller designer, man sa säg inte konsthantverk, för då kommer inte pressen. Nu verkar det ha förändrats. Det finns ett ökat intresse för det unika. För limited edition. CL: Men mediabevakningen är under all kritik. Det är helt orimligt att högskoleutbildade utövare som jobbar på jättehög nivå får så lite mediabevakning. Det är mycket sämre idag än för år sen. Man klagar inom konstområdet också. Men det är bra mycket värre för konsthantverket. ACK: Nej, vårt område skrivs det inte om. Och de få gånger det görs märker man det verkligen på kooperativen. Då kommer folk. Det behövs bara en liten, liten bild i tidningen. EB: När vi hade vår betongutställning och fick en helsida i DN kom folk åkande från Stockholm hela sommaren. BM: Många tror att konsthantverk är detsamma som drejade koppar med små grodor på, området har fortfarande låg status, som något som tjejer gör, som pyssel. Jag kommer ju från designvärlden. Där höjs folk upp som inte kan ett skit. Och här sitter en hel bransch med den allra djupaste kunskap i skymundan. ACK: Men det handlar också om att så mycket kallas för konsthantverk. Tänk på alla skyltar där det står konsthantverk som man kör förbi ute i landet och mest känner ååå nej inför BM: Vi måste bli bättre på att föra fram kunskapen. BGG: Ta broschyren t ex, som vi har lagt ut på 40 hotell och i Sverigehuset. Det är en viktig form av marknadsföring. Plus att det skrivs i tidningar. Vi jobbar som f-n med det, men vi kan inte göra mer. Bidraget till kooperativen är jätteviktigt! BM: Det behövs en specialintresserad person på Kulturrådet som kan det här med konsthantverk och som kan föra samtalet på en hög nivå. Bidraget är självklart viktigt, 12

13 men viktigt är också ett engagemang för området, och att det förs en dialog mellan Kulturrådet och konsthantverkarna. Att man arbetar tillsammans med marknadsföringsfrågan. ACK: Det behövs ställen där folk träffas. Då skapas kraft. BGG: Men man kan inte lägga på kooperativen att de ska stå för det också. CL: Med lite mer pengar skulle jag kunna gå upp på heltid och hinna göra många fler saker. Satsa ännu mer på utåtriktad verksamhet t ex, att underlätta för medlemmarna att komma ut och synas i fler sammanhang. EB: Ja, nu får man koncentrera sig på att den dagliga verksamheten ska funka. BGG: Jag skulle önska att Kulturrådet också såg att man måste vårda konsthantverket. Det finns inget annat land i världen som har så många konsthantverkskooperativ eller så bra formgivning. Det borde väl staten vilja vårda? Det handlar om ett kulturarv! På senare tid har silverplåten gått upp i pris. Smederna har inte längre råd att experimentera, sådana faktorer påverkar också vad som ställs ut. Vi måste fundera över vad vi vill värna om i Sverige. Kanske t ex att de som är utbildade smeder ska ha råd att utföra sin verksamhet. De får kronor när de ställer ut. Men bara materialet kan ha kostat dem kronor och den obetalda arbetstid som de har lagt ner ska vi inte tala om. BM: Ja, vilken investering som var och en ligger ute med. BGG: Kulturrådet borde jobba med att förändra momssatsen. BWH: Idag jobbar utövarna extra inom hemtjänsten och kör taxi. Det är helt absurt att de inte kan leva på sin verksamhet. EB: Ett grundavdrag vore verkligen bra för konsthantverkarkåren. Att man kunde få tjäna skattefritt. ADA: Av de egenföretagande kulturarbetarna tjänar konsthantverkarna minst. I snitt kronor om året tror jag att jag läste någonstans. Den summan är ju omöjlig att leva på. Traditionen att inte få tillräckligt betalt för konsthantverket är stark. Hur kan publik verksamhet underlättas och en bred allmänhet få ta del av högkvalitativt konsthantverk? EB: Media måste lyfta fram konsthantverket. Varför får tidningen Svenskt Konsthantverk inte tidskriftsstöd? ACK: Uppmärksamheten kanske skulle bli större om vi satsade på större utställningar. BM: Och om konsthantverk visades i mer publika utrymmen. Gallerier besöks bara av vissa människor. Försök med Gallerian t ex, där är det ett ständigt flöde av människor. 13

14 EB: Kaleido delar ju hus med ett kafé och med en designtorgsliknande butik, det drar ju även dit annan publik än den som bara hade kommit till oss annars. Har stad och landsbygd olika behov? ACK: Ute i landet har de större möjlighet att få bidrag från kommunerna än vi har i Stockholm. EB: Men å andra sidan svårare att få tag i kvalificerade medlemmar. ACK: Stockholmskooperativen representerar ju hela landet. Det skiljer vår verksamhet från den ute i landet. BM: Vi slåss med allt annat utbud i Stockholm. Med konsumtionsvaror, underhållning och resor. Vi måste inse att det handlar om shopping. Vi måste vara med och tävla om impulsköparna. BGG: Men vi har också något annat än att bara vara en butik bland andra. Vi har kunskap. Hos oss får man information. Vi är folkbildare. Vi förhåller oss till föremålen som vi visar. BM: Vi jobbar för fullt med att marknadsföra området konsthantverk. Om Kulturrådet inte ser det är det ganska allvarligt. Det är viktigt att de förstår att just det är vad vi gör. EB: Men våra största finansiärer är inte Kulturrådet utan konsthantverkarna själva. BM: Ja, många betalar mer till kooperativen än de säljer för. Det här är fattiga människor som subventionerar svenskt kulturliv. Något att tillägga som ni vill att Kulturrådet och Svensk Form ska veta? ADA: Det är viktigt att kooperativen känner att de kan ha kontinuitet i arbetet. Jag hoppas att de ekonomiska förutsättningarna inte ändras utan att vi får reda på det i god tid, så att vi hinner fundera över hur vi kan anpassa vår verksamhet. Vi behöver kunna planera vår verksamhet i god tid. CL: Varenda krona extra som kommer kooperativen till del kommer att användas väl. EB: Det är väldigt olyckligt om kooperativen ska spelas ut mot andra grupperingar och verksamheter, och om valet ska stå mellan kooperativ och andra när det gäller fördelningen av bidrag. Varför rycka undan mattan för någonting som man vet fungerar bra? Bidrag till kooperativen betyder väldigt många bra utställningar för slantarna, och konsthantverket når genom kooperativen ut till väldigt många människor, även sådana som kanske inte är så vana utställningsbesökare. Valet borde inte stå mellan kooperativen och något annat, utan frågan är om något annat också bör få pengar, och i så fall vad. BM: Strypta bidrag kan få tuffa konsekvenser. Det behövs en dialog mellan Kulturrådet och konsthantverksbranschen. 14

15 KORTKORT: Konsthantverkskooperativen jobbar med folkbildning och marknadsför området. Kooperativen har utöver utställningar också föredragskvällar och visningar. Kooperativen utgör ett kulturarv. CL: Kulturrådet borde bevaka området bättre, komma på utställningarna. Sänkt moms skulle främja konsthantverkarna. Platser där konsthantverkare kan träffas och nätverka genererar kraft. BM: Det behövs mer lobbyverksamhet för konsthantverket inom Kulturrådet. Om syftet med kooperativstödet är utveckling och förnyelse borde summan vara högre. Kooperativens BGG: kostnader Och större har engagemang ökat, men inte på summan Kulturdepartementet. pengar. Kooperativen har få unga sökande. Många unga bilder egna grupper. Det är galet att en viss omsättning krävs för att man ska kunna få kooperativstöd. Det drabbar små kooperativ som också kan ha höga ambitioner. Experimentella utställningar kostar mer än traditionella. Kooperativen behöver ha utställningar som säljer för att gå runt. Kunder efterfrågar saker med ett tydligt användningsområde. Det är viktigt med dialog mellan handläggare på myndigheter och konsthantverkare. Konsthantverket diskuterar frågor som kommersialism, produktion och makt, dvs saker som är jättelämpade för seminarier. SAMTAL 3 Stockholm Medverkande: Sofia Björkman (SB), silversmed och delägare/grundare av Platina Päivi Ernkvist (PE), keramiker, medlem i RAFD (Rådet för arkitektur, design och formgivning), f d projektledare för Craft in Dialogue Anders Ljungberg (AL), silversmed, formgivare och lektor på Konstfack Inger Molin (IM), konsthantverksgallerist (Galleri IngerMolin) Andreas Nobel (AN), inredningsarkitekt, medlem i designgruppen Uglycute PE: Statliga pengar borde inte fördelas lättvindigt. Idag finns ingen tydlig idé om vad pengarna ska uppnå. Konsthantverksförordningen är luddigt formulerad och är en produkt av tiden då den skrevs, inte av samtiden. Att ge pengar till kooperativen är ett lätt och tryggt sätt. Och om man tittar på mängden pengar, så är summan löjligt liten. Beloppen borde vara större. Dessutom borde inte kooperativens styrelser bestå av medlemmarna själva. 15

16 IM: Kooperativformen är grunden i problematiken. Men när kooperativen kom till var det något väldigt bra att alla gick samman. En följd av AL: Idén om demokrati kan bli ett problem ibland. Idag är problemet i kooperativen att ingen engagerar sig. Samtidigt ser man kooperativen som en form av familj, med de anställda som en form av tjatande föräldrar. Styrelserna borde vara externa, frigjorda från familjen, inte innehålla medlemmar, inte hämmas av lojalitet. IM: Jag vet inte hur många utredningar jag suttit och babblat i om kooperativen. Men idag måste de driva en mer medveten verksamhet. Med professionell personal. Hur ska de komma vidare? IM: Bara ha professionell personal. SB: Kooperativförordningen borde vara tydligare. Antingen går pengarna till kooperativen, eller så stödjer man utveckling. Kulturrådet borde helt enkelt ta ställning till vad de vill ge pengarna till. PE: Det är många som är ute efter de där slantarna. AL: Jag irriterar mig på bilden av kooperativen som så demokratiska. Det kan faktiskt belasta kvaliteten. På kooperativen ska ju alla få sin utställningstid och då blir det väldigt lite tid över för exempelvis utställningar utomlands ifrån, utbyten. SB: Nej, då finns inte nödvändigtvis plats att utveckla konsthantverket. IM: Dessutom finns en dold antagonism mellan kooperativen i Stockholm. Nutida Svenskt Silver har haft en glassig framtoning med hovet som kund, de andra en mindre glassig. Platina är ytterligare något annat. I mitt galleri jobbar jag med det absoluta toppskiktet och av dem är ytterst få med i något av kooperativen. Kooperativen har mer kommit att bli en arena för bruksgods. PE: Antingen borde de utveckla bra butiksformer, jobba på mer kommersiella villkor, eller jobba med utställningsformerna. Att göra det skulle föra det samtida konsthantverket framåt. Kooperativen behöver t ex inte alltid ställa ut i sina egna lokaler. Ett sätt vore att ha små projektrum. Ta Kaolin. De har folk utifrån som är med och påverkar vilka utställningar som de ska ha, och det har lyft verksamheten. Innan Björn Lundberg, med sitt kontaktnät i Danmark, kom med i utställningsgruppen fick de nej på nästan alla förfrågningar. Men sen han kom med har nio av tio danska utställare tackat ja. AL: Konsthantverksbegreppet spänner ju över ett brett område idag. Det har hänt otroligt mycket. Men det är inte p g a utvecklingen på kooperativen. AN: Det låter ju som om kooperativen har spelat ut sig själva. Jag tror på en centralt belägen försäljningslokal, t ex på Sergels torg, där man har en massa bra konsthantverk. Det skulle kunna sälja. Det skulle inte skada om sådan verksamhet fick hjälp med pengar, även om det blir konkurrens på ojust sätt för era verksamheter, men det får ni ta. 16

17 SB: Kan man inte ha projektbidrag? Det finns så många olika sätt att arbeta på med konsthantverk. Projektbidrag skulle kunna främja flexibilitet. Men kontinuiteten då? AN: Den verkar ju hittills ha gjort dem slöa. SB: Om jag skulle få kronor skulle jag bli jätteglad, men om pengarna lades på vernissagekort skulle området inte utvecklas det minsta. Man måste tänka annorlunda om pengarna ska gå till utveckling. Går inte pengarna till kulturarvet nu då? SB: I så fall går pengarna till historien, inte till utvecklingen. AL: Jag blir lite orolig när jag hör argumentet att det här är kulturarv, det andas borgerlig kulturpolitik. PE: Inga projektledare borde sitta längre än tre år. Det blir intressant med personer som sätter sin prägel men sen släpper till andra. Idag är det ett stort problem att handläggare på de olika kulturmyndigheterna saknar kompetens. IM: Jag skulle inte vilja ha en krona till mitt galleri. Mitt oberoende är absolut. Jag gör bara det jag vill. AL: Konsthantverket har utvecklats väldigt mycket de senaste åren, bl a fungerat som en form av kommentar till och tillbakablick på 1900-talets industrialism. Det är viktigt att kooperativen bemöter den utvecklingen på ett professionellt sätt. Annars kommer alla fly dem till sist. Kooperativen måste jobba med kvalitets- inte snällhetskriterier. SB: När vi startade Platina mötte vi motstånd från kollegor, så där kan man väl inte göra, ska vi börja motarbeta varandra?. Men det måste ju finnas flera sätt att arbeta på än ett. PE: Nytt med Platina var att ni från första stund pratade om shopping. IM: Vad ville ni med Uglycute då? AN: Vi kallade inte det vi gjorde för konsthantverk. Vi såg och ser det mer som hantverksbaserad design. Vi ville rikta oss till inrednings- och designvärlden. Det pratades ju ingenting eller diskuterades och analyserades. Men dessutom ville vi få igång ett arkitektkontor och tjäna pengar. PE: Ni har bidragit till att andra också jobbar i team bestående av folk från olika discipliner. Det är en positiv utveckling. AN: Uglycute handlar också om att inte krångla till det. Man kan göra det själv, göra det enklare. Det behövs inte alltid sponsorer och producenter. Att jobba med att få 17

18 fram sådana tar också energi som skulle kunna läggas på andra. SB: Vad ni och vi har gjort har väl varit att göra det som vi tror på, att se möjligheter, hitta sätt att jobba på som vi gillar. PE: I Uglycute har ni ju dessutom formulerat er hela tiden. Det är viktigt. Och det är viktigt att kunna använda ett vardagsspråk, inte nödvändigtvis konstvetarspråk. Konsthantverk rymmer delvis andra tankegångar. AL: Det finns ett motstånd inom kåren mot dem som både skriver och gör. Men formulerandet är en nyckelfråga. Jag har mött jättemycket motstånd för att jag skriver. Men fysiskt och talat/skrivet språk är inte detsamma, man kan nå olika saker. SB: Zandra Ahl säger att allt som hon gör är konsthantverk. Det är ett spännande sätt att se det. Att skrivandet också kan vara en del av konsthantverket, precis som det ofta är i samtidskonsten. AL: Det som skrivs om konsthantverket är ofta väldigt materialbaserat. IM: Samtidigt blir det konstigt när studenterna på högskolorna ska skriva om sitt konsthantverk utifrån en akademisk mall. Jag läste en sådan uppsats som var på uruselt låg nivå. Det är befängt med examinationsformer där alla ska låtsas vara akademiker. Och att alla utbildningar ska bli högskolor är förödande. AN: Det finns ett akademikerkomplex. Och visst behövs det mycket teori på utbildningarna, men inte på samma sätt som på de vanliga teoretiska universiteten. Och det gestaltande arbetet ska ha minst samma tyngd. AL: Det finns dålig beredskap att bemöta det akademiska. Det finns ju olika sätt att skriva på. Konsthantverket borde utveckla sitt språk. Kanske är det t ex att använda videodokumentation mer. Nu är alla på högskolorna väldigt rädda för att göra fel. SB: Det är ungefär som när föreläsare talar efter givna mallar, istället för att göra på sitt eget sätt. Kanske använda teckningar istället för ord. AL: Det behövs ett ifrågasättande som blir ett stöd. PE: Området behöver producenter och mellanhänder. Det saknas nu. Ta curatorsutbildningarna t ex, där vill alla arbeta med samtidskonst. Utbildningen på Konstfack borde väl utbilda för Konstfacks områden. Inom dem finns ju hur mycket som helst att göra. Konstigt att inte Konstfack driver det! Kulturrådet borde satsa på en konsthantverkskonsulent, precis som det finns danskonsulenter, som kunde satsa på att sätta igång projekt. SB: Nu finns en nästan ensamrådande utställningstradition som bygger på att alla ska få sin del. Man visar en kruka, en väv, en skål. Istället borde man jobba mer med temautställningar eller seminarier. IM: Där har We Work In A Fragile Material gjort en insats. T ex med sin utställning på Skokloster. 18

19 AL: För den gruppen skulle kronor kunna komma till jättemycket nytta. AL: Konsthantverket diskuterar frågor som kommersialism, produktion och makt, dvs saker som är jättelämpade för seminarier. Att stärka den sidan vore ett sätt för området att nå ut på. Eller ta Konstfacks metallinstitutions Tupperware-partyn, då de bjöd hem sig till köpare och sålde en massa, även ganska utflippade saker. Den traditionella utställningsformen vänder sig till redan intresserade. Vill man nå andra måste man tänka om. Saker måste ske offentligt. Ta metallfackets modevisning med hundsmycken på Norrmalmstorg, t ex. Den väckte uppmärksamhet. PE: En nättidning vore ett sätt att nå ut på. IM: Men var hittar man skribenter. AN: Eller en stor butik på Sergels torg. Finns det en paradox inbyggd i konsthantverket, i mötet mellan kommers och konst, en kanske hämmande säljbarhet? AN: Jag tycker att just det mötet gör design och konsthantverk mer intressant än konst. Områdena når ut till många fler. SB: Konstnärlighet och kommers behöver inte vara en motsättning. En shop lockar människor att handla och ta del. AL: Det kan bli en krock på kooperativen ibland. Att medlemmarna gör bättre saker till utställningsdelen än till butiksdelen. SB: Vi har också varit med om att vi får saker som har gjorts för att sälja. Men de sakerna säljer inte. Det är att undervärdera köparna, de vill ha kvalitet. Många köpare kommer in och vill ha släta ringar. Vi brukar lägga släta ringar i montrarna bredvid andra sorters ringar, i utbildningssyfte. Då ser de plötsligt de andra ringarna och lär sig att tycka om dem. Hur ser marknaden för konsthantverk ut? PE: Enligt kooperativen så är marknaden vikande. På Konsthantverkarna har man inte ens kunnat betala ut medlemmarnas procent alla gånger. Kaolin går runt tack vare sin utställningsverksamhet, inte p g a det som säljs i butiken. Inköpare som Statens konstråd har inköpsstopp. Konstföreningarna minskar i antal. Kooperativen är uppbyggda för en äldre konstkultur, äldre köpare och kring tre kulturinstitutioner, Kulturrådet, Konstrådet och Konstnärsnämnden. Samtidigt visar exempelvis DesignTorget att det går bra att sälja och att unga handlar som bara den. Det finns m a o en efterfrågan. Men kooperativens butiker lyckas inte tillfredsställa det. IM: Min ambition med galleriet var ju att ligga i gränslandet mellan konst och traditionellt konsthantverk och jag valde medvetet att ligga nära stora gallerier som säljer mycket, som Galleri Lars Bohman. Jag har också en publik som köper stora bitar. Det går, men jag märker en åtstramning. Gallerier lägger ner, konst säljs på ett 19

20 annat sätt, exempelvis på auktionshusen där och 60-talssakerna går som smör. En Axel Saltopjäs, den danske keramikern, hade utropspriset kronor rätt nyligen, även om just den inte sålde. Där verkade gränsen gå. AL: Det finns ett starkt intresse. Ta intresset för och reaktionerna på Nationalmuseums konceptdesignutställning t ex. Den bestod ju till 90 procent av konsthantverk. Intresset för konsthantverk som vill något är alltså jättestort. SB: Beror det på att det presenterades under ett annat namn, konceptdesign? IM: Och till utställningen Formbart på Liljevalchs i våras vallfärdade folk. SB: Det saknas mellanhänder och curatorer. Dessutom har konsthantverkarna en annan ännu underutnyttjad marknad; tjänstesidan. Att prata, träffa folk, skriva. Fick konsthantverkarna tag i det området ordentligt skulle resten komma på köpet. Vi måste ta tag i den stora tunga missade länken. AL: I mötet med brukare sker något. Konsthantverket korresponderar med sinnen på ett annat sätt än en stor del av samtidskonsten. IM: Riksutställningars utställning 100 tankar om konsthantverk var däremot en katastrof från början till slut. Usel utställningsteknik. PE: I det fallet hade det varit bättre att satsa på mindre utställningar. IM: Man ska absolut inte ta bort stöden till kooperativen. Men kanske kunde man välja ut mer selektivt, bara ge till de stora, väl inarbetade. PE: Det finns inte kompetens nog för det här området vare sig på Statens konstråd eller på Kulturrådet. Institutionerna borde ligga före, inte efter! AL: Det råder brist på en egen samtalskultur. Frågor som är relevanta för just konsthantverket måste diskuteras. Man kan inte hela tiden relatera till konsten. AN: Sen borde pengafrågan diskuteras. De enda som inte får betalt vid utställningssammanhang är utövarna. Däremot får skribenter, curatorer, alla andra betalt. Vi gör alltför mycket gratis. IM: Jag vill komma tillbaka till kooperativen. Den kontinuitet som finns där är viktig. Den beror bl a på de väl upparbetade former och rutiner, som de större kollektiven har. Skärp kraven rejält och ge de större kollektiven mer pengar, alla samma summa, eller slå ihop dem till världens bästa mitt i stan, tycker jag. Mer pengar ger utveckling och möjlighet till professionell personal. Kanske skulle en extern styrelse vara ett krav? Satsa på en större fast summa till kontinuerlig verksamhet och rikliga projektpengar att söka för innovativa, rörliga grupperingar utan fast lokal. 20

21 ORTKORT: Kooperativen är idag främst en arena för bruksgods. Var ska man diskutera frågor som rör just konsthantverket? Uppmuntra diskussioner och samtalskultur. Uppmuntra mellanhänder producenter, skribenter, curatorer. Varför är inte curatorsutbildningen på Konstfack inriktad mot de områden som skolans utbildningar representerar? Uppmuntra nya utställningssätt, exempelvis på platser där det rör sig mycket folk, som på Sergels torg. Eller jobba tematiskt, med seminarier och programverksamhet. Stärks de sidorna kommer konsthantverket nå ut bättre. Vill man nå nya grupper måste man komma bort från traditionella visningsplatser. Notera hur publiken vallfärdar till stora utställningar som Formbart eller Konceptdesign. Området väcker starkt intresse. Det behövs större kunskap om konsthantverk hos myndigheternas handläggare. Kooperativ eller stiftelse, det borde inte spela någon roll. Pengar borde gå till dem med programverksamhet. SAMTAL 4 Stockholm Medverkande: Esmé Alexander (EA), glaskonstnär Louise Dahlgren (LD), handläggare på Stockholms kulturförvaltning Micael Ernstell (ME), intendent på Nationalmuseum Ulla Forsell (UF), glaskonstnär Henrik Orrje (HO), intendent på Statens konstråd Jelena Rundqvist (JR), konstnärlig ledare på Tensta Konsthall Nu diskuteras om kooperativförordningen förfelar sitt syfte, dvs att "stödja konsthantverket och främja dess utveckling och förnyelse". Vad tänker ni om det? EA: Bra. Det är på tiden. Förutsättningarna för konsthantverket behöver uppmärksammas. Och det behövs fler levande forum där konsthantverk syns, hela året. Nya utställningsplatser, de som finns nu räcker inte. Tänk om det fanns en plats där man alltid kunde se nytt konsthantverk. Kanske med 25 stycken utövare som visades samtidigt, men fokus på en. UF: Jag tycker att kooperativen fyller en viktig funktion. Nu får kooperativen ett driftsstöd. Men motprestationen är att konsthantverkare går in och avsätter egen arbetstid genom att stå i butiken. Pengarna tas inte ut i lön. Man är ju inte ung och lovande hela livet. Det måste finnas platser där man visar och säljer brukskonst också, inte bara spjutspetsen av det nyaste. Annars konkurreras området ut av industrin. Men 21

22 det behövs fler platser där konsthantverk visas. Det är bra med medlemmarnas delaktighet. Problemet är att alla inte är lika bra. ME: Det är viktigt att också de yngre grupperna får synas. Det är bra med kooperativen, med en hemvist. Men hemma tenderar att bli långt borta för vissa, visningsplatserna måste närma sig folket. Man kan inte sitta på kooperativen och tro att folk vågar sig in. Det behövs också tillfälliga mötesplatser, fler kontaktytor, snabbare sätt att mötas på. Sätten att synas på måste utökas. HO: Kooperativförordningen är ju ett sätt att främja utställningar, programverksamhet och försäljning. Men utveckling och förnyelse måste ske både inom brukskonstområdet och inom konstfältet. För bruksföremålen finns en ganska given struktur, men inte för konsthantverket som konstobjekt. Därför borde man utveckla utställningsarenan. Intresset för brukskonst kommer att hänga med. Se på konsten. Det finns både unika objekt och numrerade upplagor. På likartat vis skulle det kunna bli för konsthantverket, med det unika konsthantverket och brukskonsten. Idag är det inte många som pratar om konsthantverk som en konstform. JR: Jag tror att man skulle kunna påverka ganska lätt. Det ser vi ju genom vårt arbete på Tensta Konsthall. Jag vill gå tillbaka till syftet i kooperativförordningen, att stödja konsthantverket och främja dess utveckling och förnyelse". Det är viktigt att veta vad regeringen vill och vad vi vill och sen hitta en stödform utifrån det. Om pengar ska användas på bästa sätt är det viktigt att veta vad man vill. Brukskonsthantverk t ex, behöver inte ha något med utveckling och förnyelse att göra. Idag kan inte enskilda personer som skapar viktiga nya arenor söka kooperativstödet. Och vi på Tensta konsthall som jobbar med nyskapande konsthantverk kan det inte heller. Samtidigt har det visat sig finnas extremt få ställen att sälja nyskapande konsthantverk på. De som jag jobbar tillsammans med är etablerade även medialt men ändå har de inga ställen att sälja på. UF: Kooperativen startade ju genom att man gick ihop. Idag krävs både en försäljningsverksamhet och en viss kvalitetsnivå för att man ska kunna få stödet. Liljevalchs satsning på Formbart var ett bevis på att området intresserar många, den utställningen var ju välbesökt. JR: Att höja statusen på konsthantverket är inga problem. Men jag är inte säker på att fasta utställningsplatser är sättet. Enskilda personers initiativ påverkar nog mer. Därför är det viktigt att de som är aktiva på scenen verkligen stöds. EA: Tänk er ett Konsthantverksår, i likhet med Designåret. Kunskapen, medvetenheten generellt måste höjas och därmed statusen. Och försäljningen. Man kunde miniutbilda konstföreningarna t ex, berätta om tekniker osv. UF: Det gav resultat på 1970-talet. Då var inköparna på Handelsbanken och Apoteksbolaget välutbildade. Bara de eldsjälar som gått kurser fick bli inköpare. Nu är det andra kunder. Jag tror att Nationalmuseum har en viktig roll att fylla. Ni representerar kvalitet och status. Tänk om ni kunde samarbeta med konsthantverket på likartat sätt som Royal Albert Museum har samarbetat med Crafts Council Just för att utställningen var på Royal Albert Museum fick den ett enormt genomslag. 22

23 ME: Ja, det är ju därför vi borde bygga till. HO: Men olika bidragsformer kolliderar i ett sådant förslag. Ska den vi pratar om nu gälla måste den bygga på försäljning och egen verksamhet. JR: Nu företräder jag ju en institution, och vi har lättare att få pengar än utövarna har. Det borde finnas ett stöd som institutioner kan söka, men som är öronmärkt för att använda till konsthantverksfrågor. LD: Nu missas de som inte är med i kooperativen. Konsthantverket rymmer ju dels det konceptuella, dels brukskonsten. Och man kan inte se det konceptuella som lika säljbart som bruksgodset. HO: Jo, det skulle det visst kunna vara. Jag skulle vilja att konsthantverket hade ett galleri som Galleri Lars Bohman, med utsålda utställningar redan innan det öppnat. Stödformen borde dels gå till att stödja försäljning, dels stödja en utveckling av galleriverksamheten, få den nivån att höjas. JR: Det konstiga nu är ju att de nyskapande konsthantverkarna inte får del av stödpengarna, eftersom få av dem är med i kooperativen. HO: För dem som jobbar konstnärligt är det svårt att hitta utställningsplatser. Kooperativen borde bli vassare. Om man utökade kooperativstödet kunde man lägga mer tyngd på utställningsformerna. JR: Utveckling kommer från utövarna, inte från ovan. Men man önskar att utvecklarna kunde få stöd. Ta Agata t ex. Den butiken och utställningsrummet var väldigt betydelsefull. Men de la ner för att det var för tungt. Och de var inte berättigade till kooperativstödet. EA: Galleri IngerMolin och Platina är två andra som också borde kunna söka. Om vi släpper fokus på kooperativen lite och ni tänker friare. Vad behöver konsthantverket, vad borde staten stödja? ME: Man borde rikta in sig på kommande generationer, på skolbarnen. LD: Stockholms stad drev ett sådant projekt under Designåret, kallat Nyfiken på design. Vi har annars haft Nyfiken på konst. ME: Våra museipedagoger är oerhört inriktade på platta saker. LD: Ni får anställa nya pedagoger. HO: Jag skulle vilja se ett utställningsrum som handlade om rummet som konst. Som rymde tankar, material, fantasi. Då kommer man förbi seendet på konsthantverket som rena föremål. JR: Barnrummen på museerna kunde rikta in sig mer på konsthantverk. 23

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE

LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE 9 NOVEMBER-13 JANUARI GUSTAVSBERGS KONSTHALL OM HANDLEDNINGSMATERIALET Handledningsmaterialet för utställningen Obstacle Course kan användas om du som lärare

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06)

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06) (2014-10-06) Ansökan om utställningsersättning 2015 Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. För sent inkommen

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Internationellt kulturutbyte

Internationellt kulturutbyte Sida 1 / 7 Internationellt kulturutbyte ANSÖKAN OM BIDRAG INOM BILD OCH FORM UTSTÄLLNINGAR OCH ARBETS- ELLER STUDIEVISTELSE I UTLANDET 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn*

Läs mer

Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM

Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM BAKGRUND Stockholm är en mötesplats för att skapa nya kontakter och därmed finna nya kunder och klienter. Det är här både stora och små inredningsprojekt tar

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

de Satsar stort för att nå ut

de Satsar stort för att nå ut Santusa är aymaraindian i Bolivia och en av kvinnorna som Maja Suslin kommer att följa under 50 år. Men sedan Maja fotograferade henne för åtta år sedan har Santusa skilt sig och försvunnit. Det ska bli

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M 1 AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation,

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Vistelseperiod:

Läs mer

Ha koll! Håll på! Häng med! Håll i! Ha kul! Johanna Uddén

Ha koll! Håll på! Häng med! Håll i! Ha kul! Johanna Uddén Ha koll! Håll på! Häng med! Håll i! Ha kul! Johanna Uddén Bakgrund Jag arbetade i tre år med det ideella projektet Konsthuset Uppsala konsthall. Det uppkom ur frustration över ett blekt och alltför dolt

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Bakgrund; Projektets målsättning

Bakgrund; Projektets målsättning Bakgrund; Galleriets konceptuella bas vilar på iden om ett tillfälligt övertagande av det offentliga rummet. Vi önskar vara en aktiv del, en lokal opålitlig och oberäklig agent i den tillsynes givna stadsmiljön.

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Ansökan om assistentstipendium

Ansökan om assistentstipendium Sida 1 av 4 Ansökan om assistentstipendium Sista ansökningsdag 2 september 2014 Bild och form 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn* Efternamn* Personnummer* Postadress*

Läs mer

Bilaga 1 - Problemen. Kollektivet ett spel om inflytande

Bilaga 1 - Problemen. Kollektivet ett spel om inflytande Bilaga 1 - Problemen Kollektivet ett spel om inflytande 1. Rökning Hosta har på senare tid drabbat några av er, och ni tror att det beror på att det finns medlemmar i kollektivet som röker inomhus. Inga

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp galleri eva blixman Eva fångar våren Våren är på gång och det är hög tid att putsa upp fotoprylar som kan ha samlat damm under vintern. Och vad kan passa bättre som nystart än att fotografera vårens blommor?

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Telefon: 063 46208 Mobiltelefon: 070 3215936

Telefon: 063 46208 Mobiltelefon: 070 3215936 Ansökan Sixten 1. Namn på projektet: Byskogen cykelbana 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Fredrik Persson Ålder: 18år Adress: Orionvägen51 Postadress: 83155 Östersund Telefon: 063 46208

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

HÄNDER I HK - HANTVERKSKAMMAREN MARS (nr 2) 2007

HÄNDER I HK - HANTVERKSKAMMAREN MARS (nr 2) 2007 Nu kommer keramikugnen gå varm HÄNDER I HK - HANTVERKSKAMMAREN MARS (nr 2) 2007 NYTT NÄR VÅREN STUNDAR Vi har nu tagit de sista stegen och slutfört vår ombyggnad. Våra ambitioner att skapa rymd och trivsel

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer