Ett program för att bättre förvalta och använda naturskyddade områden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett program för att bättre förvalta och använda naturskyddade områden"

Transkript

1 Värna vårda visa Ett program för att bättre förvalta och använda naturskyddade områden RAPPORT 6462 MARS 2011

2 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Grafisk form: Soya Kommunikation Omslagsfoto: Stor bild - Henrik Trygg / Johnér, Övre liten bild - Sven Halling / Johnér, Nedre liten bild - Kenneth Claesson

3 Förord Värna Vårda Visa-programmet togs fram 2004 som en avsiktsförklaring som angav hur Naturvårdsverket prioriterade inom arbetet med att förvalta och använda skyddade områden. Programmet gäller Naturvårdsverket har nu gjort en halvtidsöversyn av programmet och uppdaterat väsentliga delar, med utgångspunkt från det som uppnåtts hittills. Avsikten med uppdateringen är att ge en inriktning för förvaltningen av skyddade områden år För vissa insatser anges mer långsiktiga mål som sträcker sig till Programmet speglar de åtgärdsbehov som Naturvårdsverket bedömer är väsentliga för att uppnå målen i den nationella naturvårds- och friluftslivspolitiken och för att uppfylla de krav som internationella åtagande ställer när det gäller att bevara naturvärden i skyddade områden. Prioriteringar av åtgärder i programmet behöver göras löpande utifrån de administrativa och ekonomiska resurser som finns tillgängliga för förvaltning av skyddade naturområden. Stockholm i mars 2011 Eva Thörnelöf Direktör för Naturresursavdelningen Värna vårda visa

4 Innehåll Förord Innehåll... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 8 Lokal delaktighet Skötselplaner och bevarandeplaner Friluftsliv och turism Information Skötsel av naturtyper Uppföljning och utvärdering Underlag Bilaga 1 Halvtidsöversyn gjord 2009 av Värna Vårda Visa Värna vårda visa 2011

5 Sammanfattning Den uppdaterade texten till Värna Vårda Visaprogrammet anger vilka åtgärdsbehov Naturvårdsverket ser inom arbetet med att förvalta och använda skyddade områden. Uppdateringen är avsedd att ge en inriktning för arbetet med förvaltningen av skyddade om råden år I programmet anges 40 väsentliga åtgärder samt vem som är ansvarig för dem och när det är önskvärt att åtgärderna är genomförda. Genomförandetakten avgörs av resurstillgången. Programmet är uppdelat i sex delar: LOKAL DELAKTIGHET. Att arbeta med lokal delaktighet bör vara en utgångspunkt vid allt arbete med skyddad natur. Det tar tillvara lokalt engagemang och kunskaper och ökar den ömsesidiga förståelsen för olika intressen i de skyddade områdena. PLANER för förvaltningen är viktiga instrument för att visa hur förvaltaren ska genomföra skötselåtgärder så att syftet med skyddet uppnås. Möjligheterna att genomföra planerna beror på vilka FÖRUTSÄTTNINGAR i form av administrativa och ekonomiska resurser som förvaltningen av de skyddade områdena har. FRILUFTSLIV har stor betydelse för människors hälsa och kunskap om naturen. Att arbeta planerat med friluftsliv i skyddade områden handlar bland annat om att genomföra besökarundersökningar, arbeta med tillgänglighet, kanalisering och friluftsanordningar samt att arbeta utifrån nationella riktlinjer för naturturism. INFORMATION i skyddade områden kan ges på många olika sätt, från en enkel entréskylt till guidade vandringar eller via internet. Entréer till områdena, med vägvisande och fördjupad information, är viktiga för besökets helhetsintryck. Naturum med utställningar och aktiviteter innebär särskilda informationssatsningar. SKÖTSEL AV NATURTYPER och ARTER. Skötseln av naturvärdena i de skyddade områdena är förvaltningens mest grundläggande uppgift. En långsiktig förvaltning, med lämplig omfattning och inriktning för skötselåtgärderna, är en förutsättning för att arter och naturtyper ska bevaras. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING av arbetsinsatserna är central för att vi ska veta om områdenas värden utvecklas på rätt sätt. Det bidrar också till ett mer ändamålsenligt arbete. Utvärdering kan bidra till att goda exempel sprids och att erfarenhetsutbytet förbättras. foto: Fredrik Schlyter / Johnér Värna vårda visa

6 Inledning Värna Vårda Visa kom till för att tydliggöra de inriktningar, mål och åtgärder Naturvårdsverket identifierat som avgörande för att förverkliga ambitionerna i regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001). I uppdateringen har också propositionerna om Hållbart skydd av naturområden (2009) och Framtidens friluftsliv (2010) beaktats. Det uppdaterade programmet sändes på remiss till länsstyrelserna samt andra berörda aktörer i juli Samtliga länsstyrelser samt Jordbruksverket, Sametinget, Upplandsstiftelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen har yttrat sig över remissen. Synpunkterna i yttrandena har beaktats vid slutbearbetningen av det reviderade programmet. I regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik anges bland annat att: Vård och förvaltning av skyddade områden, inklusive insatser för att öka tillgänglighet och information, bör förstärkas, dels för att säkerställa att de bevarandevärden som områdesskyddet syftar till verkligen vidmakthålls, dels för att områdena ska kunna nyttjas och upplevas av medborgarna. Grundsynen är att områden som skyddas är till för såväl naturens egna invånare som för svenska folket. Områdena bör användas för upplevelser, rekreation, i turistsyfte m.m. givet att detta nyttjande ryms inom de ramar som bevarandemålen sätter. Beträffande värna och vårda har naturvården en lång tradition. När det däremot gäller visa så finns det mycket stora möjligheter att utveckla naturvården, inte minst i samarbete med lokala aktörer. I propositionen Hållbart skydd av natur områden anges bland annat att: Skötseln av skyddade naturområden är viktig för att områdenas natur och kulturvärden ska säkerställas och utvecklas. Många natur- och kulturvärden är helt beroende av återkommande skötsel, I propositionen Framtidens friluftsliv anges bland annat att: Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat och kulturreservat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämpligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad mot rekreation och tillgänglighet av stor vikt. Naturvårdsverkets och förvaltarnas roller Programmet behandlar inte bara Naturvårdsverkets arbete utan även länsstyrelser, stiftelser och andra aktörer som förvaltar statligt beslutade skyddade områden. Regeringen har i 2010 års regleringsbrev gett länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala Värna Vårda Visa-program. De regionala programmen ska vara klara De regionala programmen bör gå hand i hand med målsättningar och åtgärder i det nationella programmet. Avgränsningar Programmet tar inte upp: Kommunala naturreservat. Trots detta kan vissa åtgärder ge stöd till förvaltningen av kommunala reservat Länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Tillsynsvägledning är en väsentlig uppgift för Naturvårdsverket som kommuniceras särskilt. Skötselarbetet kan underlätta tillsynen men den behandlas inte inom ramen för Värna Vårda Visa. Arbetet med formellt områdesskydd. Arbetet berörs ändå i vissa av åtgärderna. Det beror på den mycket nära kopplingen mellan skydds- och skötselarbetet. Några exempel är arbetet med lokal delaktighet, arbetet med att bedöma revideringsbehovet för skötselplaner och bevarandeplaner och arbetet med översyn av föreskrifter som bl a berör friluftslivet. programmet Värna vårda visa är en god grund för Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med skötsel och förvaltning av de skyddade områdena 6 Värna vårda visa 2011

7 Värna vårda visa FOTO: Kentaroo Tryman / Johnér

8 Bakgrund Sverige har idag 29 nationalparker och ca naturreservat. Områdena sammanfaller delvis med de över områden som ingår i EUs nätverk för skyddad natur Natura De skyddade områdena har en sammanlagd yta av närmare 6,5 miljoner hektar land och vatten. Att skydda värdefulla naturområden är en viktig del i Sveriges arbete för att nå uppsatta mål för bland annat biologisk mångfald och friluftsliv. Förvaltningen av skyddade områden har särskild betydelse för de 7 miljömålen knutna till biologisk mångfald eftersom många av landets mest värdefulla naturmiljöer ligger inom skyddade områden. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige av flera direktiv som ställer krav på förvaltningen av skyddade naturområden, Artoch habitatdirektivet och Fågeldirektivet är särskilt foto: Roger Borgelid / Johnér 8 Värna vårda visa 2011

9 betydelsefulla bland dem. Många av de skyddade naturområdena har också höga kulturvärden, och skötseln av det biologiska kulturarvet är en viktig del av förvaltarnas ansvar. Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden De första svenska nationalparkerna bildades för över 100 år sedan och de är vår starkaste skyddsform för naturen. Nationalparkernas höga status nationellt och internationellt kräver hög kvalitet på förvaltning och funktion, med hänsyn till såväl naturvärden som besökarnas upplevelser. Naturreservaten är den skyddsform som är omfattar störst areal i Sverige, och antalet ökar snabbt. I denna ökning ingår bland annat skyddsvärd skogsmark på Fastighetsverkets och Sveaskogs mark. Även antalet kommunala naturreservat kan förväntas öka i samband med riksdagens beslutade satsningen på lokal och kommunal naturvård. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i EU. Nätverket ska bidra till att bevara utpekade naturtyper och arter i Europa, och arbetet med att bevara dessa områden är prioriterat i det svenska naturvårdsarbetet. Andra viktiga skyddsformer är världsarvsomåden utpekade för sina naturvärden, naturminnen och djur- och växtskyddsområden. Resursbehov För att värdena i de skyddade områdena ska bevaras och utvecklas är förvaltningen av dem av central betydelse. Det handlar både om de biologiska värdena och värdena för friluftsliv och kulturmiljö. Fastighetsförvaltningen som är knuten till de skyddade områdena är även den en viktig uppgift för dem som arbetar med skyddade områden. Medelsbehovet för att de skyddade områdenas naturvärden ska bevaras och tillgängliggöras i önskvärd utsträckning bedöms uppgå till ca 100 miljoner kronor högre än nuvarande anslagsnivå (Naturvårdsverkets budgetunderlag för ) Takten i genomförandet av åtgärderna i programmet är beroende av tillgängliga resurser. Naturvårdsverket, länsstyrelserna och andra aktörer behöver därför löpande prioritera bland åtgärderna. Arbetet med uppdatering av skötselplaner och annat myndighetsarbete på Naturvårdsverket eller länsstyrelserna finansieras inte av sakanslag, men resurser inom detta område är också nödvändiga för en framgångsrik förvaltning av skyddade områden. En förutsättning för att skötselmedlen ska kunna användas på ett effektivt sätt är att länsstyrelserna avsätter tillräckliga personella resurser för arbetet med skötsel av skyddade områden. I samband med ett ökat antal skyddade områden kommer resursbehoven att öka, och inom en snar framtid behöver förutsättningarna för förvaltningen av skyddade naturområden ses över. Förvaltningsorganisationen Förvaltningen av de skyddade naturområdena i Sverige är i huvudsak organiserad genom att länsstyrelserna ansvar för områdesförvaltningen. Även kommuner och regionala stiftelser som Västkuststiftelsen, Upplandsstiftelsen och Skärgårdsstiftelsen är viktiga aktörer i arbetet med förvaltningen av skyddad natur. Det finns också exempel på särskilda lokala lösningar, bland annat vid några nationalparker. Naturvårdsverket ser positivt på utvecklandet av lokalt anpassade förvaltningslösningar. Den förvaltning som inte består av länsstyrelsernas personalkostnader finansieras i huvudsak av Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald, som från 2011 kallas Åtgärder för värdefull natur. Att följa upp och utvärdera förvaltningen av skyddade områden är viktigt för att kontinuerligt effektivisera och utveckla förvaltningen. Vi har också krav på oss från våra internationella samarbeten att visa hur värdena i de skyddade områdena utvecklas. Värna vårda visa

10 1. Lokal delaktighet I samband med förvaltningen av skyddade områden är det angeläget att de åtgärder som planeras och vidtas är väl förankrade lokalt. Kunskaper om tidigare hävd och lokala traditioner är viktiga för att förvaltningen ska utformas rätt. Närboende ska känna att ett skyddat område är en resurs för bygden. Det kan bidra till att öka livskvaliteten, skapa arbetstillfällen samt genom områdets attraktionskraft medverka till att besökarantalet ökar till nytta för det lokala näringslivet. På detta sätt kan de skyddade områdena bidra till att bibehålla levande bygder. Aktiva lantbrukare med djurbesättningar är en viktig förutsättning för naturvårdsarbetet i odlingslandskapet. Miljöersättningar inom miljö- och landsbygdsprogrammet är en betydelsefull del av de medel som används för att uppnå bevarandemålen i de skyddade områdena. Betydelsen av lokal delaktighet lyfts fram i propositionen om hållbart områdesskydd. De regionala samrådsgrupper som föreslås i denna proposition och som ska upprättas under 2010 kan bli ett viktigt bidrag till arbetet med lokal delaktighet. De kurser som sedan 2008 erbjudits inom Naturvårdsverkets program Dialog för naturvården i samverkan med SLU är viktiga för att stärka myndigheternas kompetens. De regionala program som ska tas fram och som ska fylla en funktion liknande det nationella Värna Vårda Visa, har också en stor betydelse för arbetet med lokal delaktighet. Det är viktigt att inse att arbetet med lokal delaktighet och förankring tar tid. En central förutsättning för att arbetet med lokal delaktighet ska fungera är därför att länsstyrelserna har tillräckliga resurser för uppgiften. foto: Alf Linderheim / IBL 10 Värna vårda visa 2011

11 Inriktning Att ta tillvara lokala kunskaper, intressen och engagemang är en viktig del i förvaltningen av de skyddade områdena. Lokal förankring och delaktighet bör genomsyra hela områdesskyddsprocessen, från det formella skyddsarbetet till förvaltningen av de skyddade områdena. Att engagera lokala krafter för skötseln av områden har ett stort värde. Förvaltare av skyddade naturområden bör eftersträva en god lokal delaktighet i skötselarbetet bland annat genom dialog med lokala brukare, entreprenörer, kommuner och lokala intressenter. En god hantering av fastighetsförvaltningsfrågor är också viktigt för goda lokala relationer. Länsstyrelserna bör arbeta för att alla lantbruksföretag med marker i skyddade områden som är berättigade till miljöersättningar söker sådana. Mål De som arbetar med naturskydd och förvaltning av skyddade naturområden samarbetar kontinuerligt med andra aktörer och har god kännedom om metoder för att genomföra deltagandeprocesser och konfliktförebyggande åtgärder. Minst 75 procent av personerna som arbetar med skyddade områden har senast 2011 deltagit utvecklingsprogrammet Dialog för naturvården. Frågor om skyddade områden behand las i länens samrådsgrupper för naturvård. Skötsel/förvaltningsråd inrättas för nationalparkerna senast 2015 och kan också vara lämpliga i större naturreservat för att öka den lokala delaktigheten. Minst 50 procent av länsstyrelsernas skötselmedel används för anskaffning av skötselåtgärder av lokala aktörer eller lokalt anställd fältpersonal för att genomföra skötselåtgärder i de skyddade områdena. Vid användning av eventuella arbetsmarknadspolitiska medel för att genomföra skötsel- och restaureringsarbeten anlitas lokal arbetskraft i första hand. I områden där en löpande skötsel finns fleråriga skötselavtal som reglerar områdenas skötsel. Åtgärder 1. Kurser inom programmet Dialog för Naturvården erbjuds så att alla som har behov av det kan delta i kurserna. (Naturvårdsverket) 2. Senast år 2012 finns riktlinjer om förutsättningarna för lokal medverkan i förvaltningen av skyddade områden. Riktlinjerna behandlar även kopplingen till lagen om offentlig upphandling. Minst 3 utbildningstillfällen anordnas före (Naturvårdsverket) 3. En rapport som presenterar goda exempel på lokal samverkan tas fram senast 2012 och det ordnas minst ett seminarium där resultaten kan diskuteras. (Naturvårdsverket) 4. Skötselråd för nationalparkerna initieras senast 2013, och skötselråden fungerar senast Skötsel/förvaltningsråd kan också inrättas för större naturreservat. (länsstyrelserna eller andra berörda förvaltare) foto: jeppe wikström / Johnér 5. Miljöersättningarna utnyttjas i skyddade områden, och ett kontinuerligt och nära samarbete mellan dem som arbetar med miljöersättningsfrågor och förvaltarna av skyddade områden prioriteras. I områden där skötseln inte kan finansieras med miljöersättningar skrivs andra fleråriga skötselavtal. (länsstyrelserna) Värna vårda visa

12 2. Planer och förutsättningar Alla nationalparker, Natura 2000-områden och naturreservat ska ha skötselplaner eller bevarandeplaner. De ska vara utformade enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. I planerna ska prioriteringar och bevarandemål anges för olika naturtyper, arter och andra natur- kultur och friluftsvärden som ingår i det skyddade området. Arbetet med att ta fram, genomföra och uppdatera de olika planerna är starkt beroende av vilka förutsättningar som finns för arbetet. Det handlar både om tillgång på personer som arbetar med uppgifterna och tillgången på medel för genomförande av konkreta åtgärder. foto: Jan Töve / Johnér foto: Karl Ingvarsson 12 Värna vårda visa 2011

13 Inriktning Alla skyddade områden inklusive Natura 2000-områden har ändamålsenliga skötselplaner/bevarandeplaner med tydliga bevarandemål och skötselåtgärder samt målindikatorer i en uppföljningsplan. Naturvårdsverket tillhandahåller kontinuerligt aktuella handböcker, vägledningar och riktlinjer för arbetet med skyddade områden. Nya skötselplaner är utformade så att bevarandebehoven som följer av både skyddsbeslut och Natura 2000-utpekande är tillgodosedda. Vid framtagande eller revidering av planer beaktas kunskaper om hotade arter i området, särskilt om arterna omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Förvaltningen av skyddade områden har tillräckliga administrativa och ekonomiska resurser för att kunna genomföra åtgärderna i skötselplaner och bevarandeplaner samt följa upp resultaten av arbetet och hålla planerna aktuella. Sakanslagen för skötsel är viktiga för detta, men förvaltarna är också aktiva och söka alternativa finansieringskällor. Mål Alla naturreservat och Natura 2000-områden har aktuella planer, med angivna bevarandemål och målindikatorer. Alla nationalparker har uppdaterade skötselplaner senast år Det administrativa arbetet med skyddade områden, ÅGP och statliga leder bedrivs effektivt med stöd av ett väl fungerande IT-stöd, VIC-natur/SkötselDOS, för planering, genomförande och uppföljning. Förvaltarna har tillräckliga resurser för att hålla skötselplaner och skyddsbeslut aktuella, och för att administrera skötseln av skyddade områden. Medlen till förvaltning räcker till att finansiera de åtgärder som behövs för att senast år 2015 nå de bevarandemål som är lämpliga att nå genom aktiva åtgärder före detta år. Under perioden går minst 60 procent av den nationella årliga tilldelningen för Life+ till ansökningar inriktade på naturvårdande skötsel i skyddade områden. Åtgärder 6. Alla skötselplaner har bedömts avseende revideringsbehov senast 2012, och det finns en plan för arbetet med revideringarna. (länsstyrelserna) 7. Under åren genomförs tre kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om hur bevarandemål och skötselåtgärder i bevarandeplaner och skötselplaner bör utformas. (Naturvårdsverket) 8. Minst hälften av alla skötselplaner med revideringsbehov har reviderats senast 2015, eller har försetts med en bilaga där bevarandemål och målindikatorer anges. (länsstyrelserna) 9. Senast år 2011 är en genomförandeplan fastställd för arbetet med revidering av skötselplaner för nationalparker under perioden Planen beskriver även arbetet med översyn av nationalparksföreskrifter som reglerar kommersiell verksamhet. (Naturvårdsverket) 10. IT-stödet VIC-natur/SkötselDOS förbättras kontinuerligt så att det fungerar väl för skötselåtgärder och uppföljning, samt fungerar väl för ekonomisk återrapportering senast (Naturvårdsverket) 11. Senast 2011 används IT-stödet VICnatur /SkötselDOS vid förvaltningen av skyddade områden, för arbetet med ÅGP och med statliga leder. (länsstyrelserna) 12. Senast 2012 har ett underlag tagits fram som beskriver resursbehoven för olika förvaltningsdelar, både avseende personal och sakanslag, och vilka resurser som avsätts följs därefter upp kontinuerligt. (Naturvårdsverket) 13. Tilldelningen av skötselmedel till länsstyrelserna, inom schablontilldelningen eller tillsammans med andra källor, motsvarar behoven för att nå skyddssyften och bevarandemål. (Naturvårdsverket) 14. Ett samarbetsforum där förutsättningarna för användande av miljöersättningar i skyddade områden kan diskuteras finns från I detta forum ska representanter för länsstyrelserna ingå och Sveriges ansvar enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet beaktas särskilt. (Naturvårdsverket och Jordbruksverket) 15. I län med samlade restaureringsbehov i skyddade områden motsvarande kostnader på mer än 10 mkr har länsstyrelsen senast 2013 samordnat eller deltagit i ansökningar om Life+projekt eller projekt under andra finansiella program. (länsstyrelserna) Värna vårda visa

14 3. Friluftsliv och turism foto: lars thulin / Johnér foto: Roger Borgelid / Johnér 14 Värna vårda visa 2011

15 Friluftslivet har stor betydelse för människors hälsa, livskvalitet och förståelse för naturen. De skyddade områdena är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare. Hållbar turism i skyddade områden är en möjlighet för människor att uppleva naturen, för regional utveckling och för att människor ska få förståelse för naturvårdsarbetet. Människor har olika önskemål knutna till sin naturupplevelse. Det är därför angeläget att ta reda på mer om besökarna i de skyddade områdena för att kunna anpassa skötseln och göra områdena mer tillgängliga. Tillgänglighet handlar om allt från den information en besökare kan få innan och under ett besök i ett område till anpassningar av stigar och anordningar för att möta besökare med särskilda behov. Det är också viktigt att områdenas bevarandesyften och förutsättningar styr bedömningen av vilken kapacitet de bör ges för att ta emot besökarna. Ibland kan man behöva styra besökarna inom det skyddade området för att begränsa slitage på särskilt känsliga miljöer. Sveriges stora skyddade naturområden som är opåverkade av moderna markanvändningsformer är av internationell betydelse och viktiga att bevara. Markägar- och brukaraspekter behöver beaktas när frågor om turism i de skyddade områdena behandlas. Det är samtidigt viktigt att föreskrifter för skyddade områden inte i onödan medför inskränkningar i allemansrätten eller reglerar kommersiell verksamhet om denna inte skadar ett områdes värden. Det statliga ledsystemet i svenska fjällen är betydelsefullt för allt friluftsliv i fjällmiljö och viktigt för besökarens säkerhet. Lederna kan kanalisera besökare för att undvika störningar av djurlivet och slitage på känslig mark. Det statliga ledsystemet gynnar också den regionala naturturismen. Inriktning I skötseln av de skyddade områdena tas hänsyn till friluftslivet och där det är lämpligt görs områdena tillgängliga och anpassas för besökare. Turism och friluftsverksamhet i skyddade områden bedrivs på ett hållbart sätt. Alla grupper i samhället kan besöka skyddade områden, vilket innebär att en del områden behöver vara anpassade för besökare med särskilda behov, och att de särskilt anpassade områdena behöver vara väl geografiskt fördelade. Föreskrifter i skyddade områden innebär inte mer långtgående inskränkningar för det rörliga friluftslivet än nödvändigt. Mål Senast 2013 arbetar förvaltare av skyddade områden med hållbar turism i skyddade områden, och förvaltarna och de som utformar skyddsbeslut och skötselplaner har aktuell och tillräcklig kunskap om planering för friluftsliv och skötsel av friluftsanläggningar. Särskilt besöksintressanta områden är identifierade senast 2013 och görs väl tillgängliga senast Senast 2015 finns det metoder och system för insamling av kvalitativa och kvantitativa undersökningsresultat om besökarna i nationalparker och andra objekt med en motsvarade betydelse för friluftsliv/turism. Sådana data samlas in kontinuerligt, från och med samma år. Samtliga anläggningar för friluftslivet i skyddade naturområden eller längs det statliga ledsystemet som kan utgöra en säkerhetsrisk, är kontrollerade och dokumenterat säkra senast Senast 2013 finns det en sammanhållen och reviderad vägledning för förvaltningen av det statliga ledsystemet i fjällen. Åtgärder 16. Senast 2011 har Naturvårdsverket i samråd med berörda aktörer tagit fram en vägledning för hållbar turism i skyddade områden. Tre seminarier om ämnet har arrangerats senast (Naturvårdsverket) 17. Senast 2012 finns en vägledning för klassning av besöksintressanta områden samt en vägledning för tillgängliggörande av dem. Det finns också en strategi för arbetet med tillgänglighet, med fokus på skyddade områden. (Naturvårdsverket) 18. Senast 2013 har särskilt besöksintressanta områden identifierats och senast 2014 finns länsvisa planer för hur dessa ska tillgängliggöras och kommuniceras. (länsstyrelserna) 19. Under perioden genomförs tre kurser om att planera, anlägga och sköta friluftsanordningar samt om zonering för att kanalisera besökare. (Naturvårdsverket) 20. Under perioden genomförs två kurser om metoder att räkna besökare samt om att ta fram och använda kvalitativa data om besökare i naturen. (Naturvårdsverket) 21. Senast 2015 samlas kvalitativa och kvantitativa data in om besökare i nationalparker och insamling av sådana data sker sedan kontinuerligt. (alla förvaltare) 22. Senast 2015 har säkerhetsbrister på större anläggningar för friluftslivet inventerats och åtgärdats. (alla förvaltare) 23. Senast 2013 har vägledningen det statliga ledsystemet i fjällen uppdaterats. (Naturvårdsverket) Värna vårda visa

16 4. Information Att informera om de skyddade områdena är grunden för att människor ska hitta ut och uppleva områdena och informationsarbetet är viktigt för alla förvaltare. Ett av informationens viktigaste syfte är att väcka intresse för och förmedla kunskap om det skyddade områdets värden och attraktioner. Information om de skyddade områdena behövs både före besöket och under besöket. Det är viktigt att informationen är lätt tillgänglig. Olika områden behöver informationsinsatser med olika ambitionsnivå och det finns många sätt att kommunicera på; webbplatser, entréskyltar, genom turistbyråer, naturum, foldrar, guidade visningar, sociala medier. För att nå fram med informationen är det viktigt att planera vilka informationsåtgärder som passar i varje område. Information på flera språk blir allt mer betydelsefullt. Åtgärder som tydlig vägvisning till områdena från allmänna vägar är avgörande för att besökare lätt ska hitta till områdena, och möjligheterna att ta sig till områdena med kollektiva transportmedel bör förbättras och beskrivas särskilt. Naturvägledning är sådan information som syftar till att förmedla känsla och förståelse för naturen och dess värden, och är av stor betydelse. För friluftslivet i nationalparker och andra skyddade områden är det viktigt med väl utformade och fungerande entréer, platser dit man lätt kan hitta och ha som utgångspunkt för sitt besök. Satsningen på naturum är av stor betydelse för arbetet med information om skyddad natur. foto: Per Eriksson foto: Myra Naturum Värmland 16 Värna vårda visa 2011

17 Inriktning Informationen i skyddade områden är utformad så att den tillgodoser besökares behov, ökar deras utbyte av besöket och medverkar till att höja deras kunskaper och engagemang för natur och naturvård. Informationen är lättillgänglig, anpassad till det enskilda områdets förutsättningar, och utformad så att besökare med särskilda behov kan hitta vilka områden som är besöksvärda för dem. Mål Alla naturreservat har basinformation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, och alla skyddade områden har ändamålsenlig information på plats i området senast Senast 2012 går det att via ett ställe på Internet hitta samlad information och upplysningar om skyddade områden i olika regioner. Det finns även information på andra språk än svenska. Informationen uppdateras kontinuerligt. Senast år 2020 har samtliga nationalparker med mer än besökare årligen, samt naturreservat med motsvarande betydelse för besökare, entréer med hög kvalitet, i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer för nationalparksentréer. En gemensam nationalparksidentitet och varumärkesstrategi för nationalparkerna har tagits fram och används från Åtgärder 24. Alla nya naturreservat förses med basinformation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer så snart som möjligt, men senast två år efter skyddsbeslutet. Basinformationen i skyddade områden uppdateras löpande. (alla förvaltare) 25. En strategi för naturinformation / naturvägledning i skyddade områden tas fram senast 2013, och tre seminarier om naturvägledning genomförs under perioden (Naturvårdsverket) 26. En plan för upprustning av befintliga utställningar i statliga naturum tas fram senast (Naturvårdsverket) 27. Senast 2011 initieras ett projekt för att det via Internet ska gå att nå samlad och användarvänlig information om Sveriges skyddade natur riktad till besökare. Den samlade internetinformationsplatsen fungerar senast Senast 2013 sprids lättillgänglig information om vilka områden som är anpassade för funktionshindrade besökare. (alla förvaltare) 29. Senast år 2011 finns en fastställd plan för upprustning av entréer till nationalparkerna. (Naturvårdsverket) 30. Senast år 2011 finns en fastställd gemensam nationalparksidentitet. En plan för hur denna ska implementeras tas fram under (Naturvårdsverket) foto: Per Eriksson Värna vårda visa

18 5. Skötsel av naturtyper och arter Skötseln av naturtyper och arter är avgörande för bevarandet av naturvärdena i Sveriges skyddade om råden. Sveriges åtaganden enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet är en central del i arbetet med skötsel av naturtyper och arter. Kunskap om hur de olika naturvärdena ska skötas är en grundläggande uppgift för dem som förvaltar våra skyddade områden. Åtgärdsprogrammen för hotade arter är ett viktigt kunskapsunderlag vid planeringen av skötseln av skyddade områden. I de skyddade naturområdena finns ofta värdefulla kulturmiljöer. Vid förvaltningen ska hänsyn tas också till dessa värden och förvaltarna behöver ha goda kunskaper om områdenas historia. foto: Göran Vesslén 18 Värna vårda visa 2011

19 Inriktning Alla skyddade områden sköts på det sätt som är mest lämpligt för att nå bevarandemålen. Förvaltningen av dem utgår från gällande skyddsbeslut och skötselplaner. Naturtyper och arter som är prioriterade på nationell nivå eller som ingår i EUs naturvårdsdirektiv ges särskild vikt i arbetet. Mål Minst 90 procent av arealen skyddade områden i odlingslandskapet som kräver restaurering och kontinuerlig skötsel har senast år 2015 en skötsel som är tillräcklig för att bevarandemålen ska nås. För naturtyper med behov av enstaka eller sällan återkommande skötselåtgärder har åtgärder inletts där det är lämpligt, med beaktande av behovet av landskapsplanering och av att flera typer av åtgärder, som naturvårdsbränningar, bör spridas över en längre tidsperiod. Förvaltarna och de som utformar skyddsbeslut och skötselplaner har aktuell och tillräcklig kunskap om skötsel av naturtyper och skötselmetoder för att kunna planera och genomföra restaureringar och löpande skötsel. Åtgärder 31. Senast 2011 finns en samlad strategi för vilka naturtyper och arter som är mest prioriterade att restaurera/återskapa biotoper för, samt en plan för vägledningar för skötsel. Vägledningar för skötsel av naturtyper tillhandahålls under åren (Naturvårdsverket) 32. Senast 2012 har de områden som har störst restaureringsbehov identifierats, och regionala planer finns för hur restaureringsarbetet bör läggas upp fram till (länsstyrelserna) 33. Minst 90 procent av arealerna hävdberoende naturtyper med icke gynnsam status har restaurerats senast 2015, om statusen kan åtgärdas genom aktiva insatser som är förenliga med beslut och skötselplan. Målet gäller både Natura 2000-områden och andra skyddade områden. För övriga marker som är skötselkrävande har skötsel/eller restaureringsåtgärder inletts i minst 70 procent av de områden som identifierats enligt åtgärd 32 eller andra strategier och där åtgärderna är förenliga med beslut och planer. (länsstyrelserna) foto: sven Halling / Johnér 34. Minst 15 kurser i restaurering och skötsel av naturtyper, för länsstyrelserna och andra aktörer, genomförs under åren Från och med 2011 anordnas minst en seminariedag per år där förvaltare kan ta del av aktuella forskningsresultat som berör skötseln av skyddad natur. (Naturvårdsverket) 35. Ett internetforum för erfarenhetsutbyte kring skötselmetoder och deras effekter finns senast (Naturvårdsverket) Värna vårda visa

20 20 Värna vårda visa 2011 foto: alf linderheim / n-naturfotograferna

21 6. Uppföljning och utvärdering Uppföljning är en viktig uppgift för den organisation som ansvarar för att de skyddade områden förvaltas på lämpligt sätt. Uppföljning görs för att se i vilken utsträckning vi når bevarandemålen och om skötselåtgärderna har varit relevanta för att nå målen. Krav på arbete med uppföljning följer också av Sveriges åtaganden enligt Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Den organisation som arbetar för att nå målen i de skyddade områdena bör utvärderas löpande för att få en kostnadseffektiv måluppfyllelse i skötseln av skyddade områden. Utvärderingen av förvaltningsorganisationen kan också visa på de goda exempel som finns, bidra till ett bättre erfarenhetsutbyte, förbättra de riktlinjer som finns för verksamheten med mera. Arbete med uppföljning och utvärdering är en viktig grund för ett effektivt nyttjande av administrativa och ekonomiska resurser i arbetet med att nå målen för naturtyper, arter och friluftsliv i de skyddade områdena. Inriktning Uppföljning är en del i arbetet med förvaltning av skyddade områden och bidrar till att bevarandemålen nås på ett kostnadseffektivt sätt. Den regionala förvaltningsorganisationen samt bevarandemål och skötselåtgärder i skyddade områden är ändamålsenliga och följs upp och utvärderas kontinuerligt. Mål Uppföljning av naturtyper, arter och friluftsliv enligt Naturvårdsverkets riktlinjer är i drift senast år Utvärdering av förvaltningen sker kontinuerligt med högst fem års intervall. Åtgärder 36. Kurser om uppföljning och om hur resultaten från uppföljningen kan utvärderas och användas av förvaltarna erbjuds under åren (Naturvårdsverket) 37. Ett IT-stöd för uppföljningen, med utgångspunkt i VIC Natur, finns och är väl fungerande senast (Naturvårdsverket) 38. Arbete med uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder i skyddade områden sker kontinuerligt. (alla förvaltare) 39. Samlade redovisningar av uppföljningsresultaten görs regelbundet En redovisning görsvart tredje år för friluftsliv och hävdberoende naturtyper, och vart sjätte år för friluftsliv och alla naturtyper, med början (första redovisning) (Naturvårdsverket) foto: Erik Hellberg 40. Förvaltningen av skyddade områden utvärderas kontinuerligt och en andra utvärdering av förvaltningen av skyddade områden har genomförts senast (Naturvårdsverket) Värna vårda visa

22 Underlag Regeringsskrivelser och propositioner En samlad naturvårdspolitik. Regeringens skrivelse 2001/02:173 Framtidens Friluftsliv, Regeringens proposition 2009/10:238 Hållbart skydd av Naturområden, Regeringens proposition 2008/09:214 Naturvårdsverkets handböcker och rapporter Bildande och förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket Handbok 2003:3 Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket Handbok 2003:9 Dialog för naturvården, Naturvårdsverket 2008, Rapport 5809 Nationella riktlinjer naturum i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 5376 Planering och förvaltning för friluftliv en forskningsöversikt. Naturvårdsverket 2005, Rapport 5468 Uppföljning av skyddade områden i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 6379 Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 5434 Vägledning för bidrag till lokal och kommunal naturvård. Naturvårdsverket Rapport 5359 Att skylta skyddad natur, en vägledning om skyltar, foldrar, vägvisning, gränsmarkering och Internet. Naturvårdsverket Friluftsanordningar en vägledning för planering och förvaltning. Naturvårdsverket Räkna friluftslivet och Räkna friluftslivet 2, Naturvårdsverket Övriga underlag Hur förverkliga 2000-talets friluftspolitik? Friluftsrådet. Rapport 5388, augusti 2004 Besökarundersökningar i naturområden en vägledning baserad på erfarenheter från de nordiska och baltiska länderna. TemaNord 2007:601 Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden. Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG. Europeiska gemenskaperna Värna vårda visa 2011

23 En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Naturvårdsverkets program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Värna vårda visa

24 En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Sammanfattning Vid Naturvårdsverkets preliminära sammanfattning av hur väl målen nåtts inom olika delar av Värna Vårda Visa, är det tydligt att vissa delområden behöver särskilt mycket insatser under den kommande perioden. Detta gäller bland annat områdena Skötsel av naturtyper och Skötsel- och bevarandeplaner, där många mål är väldigt långt från måluppfyllelse. För områdena Information samt Friluftsliv och turism ser det övergripande läget bra ut, även om fortsatt arbete inom dessa områden också krävs. Områdena Lokal delaktighet samt Uppföljning och utvärdering har en mer blandad bild när det gäller måluppfyllelsen. Flertalet delmål i VVV är formulerade för perioden , det är därför motiverat med framtagandet av kompletterande tidsatta mål för perioden Att programperioden är så lång motiverar en översyn innan programperioden löpt ut, vilket sammanfaller väl med behovet av nya delmål för Naturvårdsverkets bedömningar bygger i mycket hög utsträckning på de svar vi fått in från länen i samband med utvärderingsbesök De bygger också på våra egna uppgifter om genomförda åtgärder, samt muntlig och skriftlig löpande information från länen. Uppgifter som samlats in i samband med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag nr har också använts. Upplägget för denna rapport utgår i huvudsak från upplägget i Värna Vårda Visa. De olika avsnitten i programmet kommenteras var för sig i olika kapitel, I den inledande delen i varje kapitel redovisas Naturvårdsverket samlade bedömning av hur väl vi till 2010 kommer att ha nått de olika delmålen i Värna, Vårda, Visa. Detta visas med glada, neutrala eller missnöjda gubbar. En kort kommentar under varje mål anger vad bedömningen utgår från. I programmet finns dels övergripande inriktningar formulerade inom 6 delområden, dels 30 konkreta åtgärdsmål. Dessutom finns mål formulerade på ytterligare ett sätt, i en liten förtydligande textruta vid sidan om åtgärdsmålen. Dessa förtydligade mål överlappar ofta åtgärdsmålen, men inte riktigt alltid. Därför har en bedömning gjorts även för dessa mål. 24 Värna vårda visa 2011

25 Lokal delaktighet K Lokal delaktighet bedöms sammantaget ha fungerat väl, men kan utökas. Betydelsen av lokal delaktighet lyfts fram i propositionen om hållbart områdesskydd. Att använda arbetsmarknadspolitiska medel är för närvarnade inte möjligt. De kurser som hållits om Dialog för naturvården har varit en viktig del av satsningen på att förbättra den lokala delaktigheten. Den kritik som först fram när det gäller lokal delaktighet gäller främst andra områden än skötsel av skyddad natur. Under rubriken ryms flera punkter som egentligen inte kan anses vara kopplade till lokal delaktighet, t ex punkterna som rör miljöersättningarna. Eftersom de har betydelse för ekonomin för lokala aktörer står de ändå kvar under denna punkt. Åtgärder J 1. Länsstyrelserna bör besluta om miljöersättningar för alla lantbruksföretag med marker som uppfyller kraven för detta senast år Om villkoren för miljöersättningarna inte räcker för att nå ett gynnsamt tillstånd bör länsstyrelserna istället erbjuda fleråriga skötselavtal. BAKGRUND TILL BEDÖMNING: information som samlats under utvärderingsprojektet men en sammanställning/analys kan behöva göras. Bakgrund till bedömning: Ej gjort, men en fortsättningskurs inom dialog för naturvården har denna inriktning. NV har ställt en fråga till regeringen om kopplingen LOU-lokal delaktighet. Mål J Minst 50% av länsstyrelsernas skötselmedel bör användas för upphandlade skötselåtgärder av lokala brukare, entreprenörer och andra lokala aktörer eller lokalt anställd fältpersonal för genomförande av skötselåtgärder i de skyddade områdena senast år Bakgrund till bedömning: En grov uppskattning baserad på bl a utvärderingsintervjuer är 75% av naturvårdsskötselmedlen, men mycket åtgärder för friluftsliv utförs också av lokala företagare eller lokal fältpersonal. J Vid användning av arbetsmarknadspolitiska medel för att genomföra skötsel- och restaureringsarbeten bör i första hand lokal arbetskraft anlitas. Bakgrund till bedömning: För närvarande inte aktuellt men om möjligheten fanns är det troligt att målet skulle nås. En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa K 2. Vid förvaltarträffar under åren ska behandlas goda exempel på hur lokal medverkan i skötseln kan gå till och hur skötselavtal skrivs m.m. Bakgrund till bedömning: ej gjort. vägledning för skötselavtal dock framtagen. ( ) 3. Naturvårdsverket ska år 2005 verka för att Arbetsmarknadsverket fördelar öronmärkta arbetsmarknadspolitiska medel till skötselåtgärder i skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Ej aktuellt. L 4. Naturvårdsverket ska senast år 2006 ta fram övergripande riktlinjer om förutsättningarna för lokal medverkan i förvaltningen av skyddade områden. Värna vårda visa

26 En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Skötsel- och bevarandeplaner L Att ha bra och uppdaterade skötsel och bevarandeplaner är en viktig förutsättning för förvaltningen av de skyddade områdena. Tyvärr har bristen på administrativa resurser inneburit en betydande eftersläpning både vid framtagandet av nya skötsel planer och vid uppdateringen av äldre planer. Det är angeläget att uppföljningsbara mål finns i skötsel- och bevarandeplaner, och att Sveriges åtaganden inom Natura 2000-nätverket är beaktat i berörda skötselplaner. Basinventeringen har bidragit med viktiga nya kunskapsunderlag om förekomsten av olika naturtyper i de skyddade områdena. Naturvårdsverket har som förhoppning att en reviderad handbok om bildande och förvaltning av skyddade områden ska underlätta arbetet med uppdateringar och framtagande av planer, men det finns också behov av förstärkta resurser för dessa uppgifter på länsstyrelserna. K 8. Naturvårdsverket, länsstyrelserna med flera ska tillsammans genomföra Basinventeringen under åren Bakgrund till bedömning: Förlängd till 2008, viss förlängning , oklart om kompletteringar kommer att behövas utöver det som behöver göras i nya skyddade områden. K 9. Naturvårdsverket ska ta fram en plan för revidering av skötselplaner för nationalparkerna under år Bakgrund till bedömning: Natioanlparksplan framtagen Revidering av skötselplaner för områden som utvidgas kommer att prioriteras. Ett utkast till plan för just skötselplansrevideringarna har tagits fram tidigare, men inte beslutats. Åtgärder L 5. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda medel under åren för länsstyrelsernas arbete med revidering av skötselplaner för landets skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Gjordes 2005, 2006, riksrevisionen har dock påpekat att detta inte ska finansieras med sakanslag (framtagande av underlag ok). Förvaltarna råder inte över frågan om uppdatering av skötselplaner (och beslut). Det finns en konflikt mellan detta mål och behovet av arbete med skydd av nya NR. J 6. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda medel under åren för länsstyrelsernas arbete med att upprätta bevarandeplaner för landets Natura 2000-områden. Bakgrund till bedömning: Gjordes 2004, Mål L För 75% av alla skyddade områden bör länsstyrelserna ha tagit fram skötselplaner enligt Naturvårdsverkets handbok med tydliga bevarandemål och skötselåtgärder senast år Bakgrund till bedömning: Informationen samlas inom utvärderingsprojektet, målet kommer inte att nås. Vi är medvetna om att mer vägledning behövs kring hur mål lämpligen ska formuleras, inte minst för habitat som inte är skötselkrävande. J För alla Natura 2000-områden bör länsstyrelserna ha tagit fram bevarandeplaner med formulerade bevarandemål senast augusti år Bakgrund till bedömning: I princip klart. L Alla nationalparker bör ha uppdaterade skötselplaner senast år Bakgrund till bedömning: Senareläggs. K 7. Naturvårdsverket kommer att genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer under åren om hur bevarandemål och skötselåtgärder i bevarandeplaner och skötselplaner bör utformas. Bakgrund till bedömning: 1 kurs genomförd, fler behövs. Flera lst har tagit fram egna mallar. 26 Värna vårda visa 2011

27 Friluftsliv och turism J Riktlinjer för hållbar turism saknas, I övrigt är många av målen inom detta område nådda. Även om riktlinjerna är viktiga att ta fram, är Naturvårdsverkets bedömning att det är få områden som påverkas negativt av ohållbar turism idag, framtagandet av riktlinjerna kommer dock att få betydelse för långt fler områden. Åtgärder J 10. Naturvårdsverket ska ta fram vägledning om friluftsanordningar och genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om att planera, anlägga och sköta friluftsanordningar under åren Bakgrund till bedömning: 2 kurser genomförda och vägledning framtagen. K 11. Naturvårdsverket ska ta fram vägledning och genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om metoder för att räkna besökare och ta fram och använda kvalitativa data om besökare i naturen under åren Bakgrund till bedömning: 1 kursdag (i anslutning till annan kurs) har genomförts, utöver det har det funnits kurser inom Europarcarbetet, men de har inte varit tillgängliga för alla förvaltare. Bakgrund till bedömning: Kurser har erbjudits, handbok för besökarräkning finns samt manual för uppföljning friluftsliv. L Senast år 2006 ska det finnas nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Under framtagande men ej klar, angelägen uppgift. En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa L 12. Naturvårdsverket ska under åren i samråd med berörda aktörer ta fram nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Under framtagande men ej klar, angelägen uppgift. Mål J Friluftsanordningarna i 90% av de skyddade områdena ska vara upprustade och väl underhållna senast år Bakgrund till bedömning: Informationen samlas inom BI friluftliv och uppföljningsprojektet och kommer att kunna utläsas ur SkötselDOS J Förvaltarna ska senast år 2008 ha kunskap om metoder för att ta fram och använda kvantitativa och kvalitativa data om besökarna i skyddade områden. Värna vårda visa

28 En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Information J Samtliga län har gjort omfattande satsningar på att förbättra information om och i de skyddade områdena. Webbsidor har tagits fram, skyltar har satts upp etc i hög utsträckning. Gränsmarkeringar och skyltning av nytillkommande skyddade områden kommer dock att bli en utmaning de kommande åren, framför allt i de län i norra Sverige som kommer att få många nya skyddade områden på statlig mark. Åtgärder J 13. Förvaltarna bör handla upp och genomföra basinformation under åren Bakgrund till bedömning: I princip genomfört enligt uppgifter inom utvärderingsprojektet. L 14. En nationell plan för nya naturum kommer att tas fram av Naturvårdsverket år Två nya statliga naturum (Laponia och Höga kusten) kommer att påbörjas senast år En plan för upprustning av befintliga utställningar i statliga naturum tas fram under år Upprustningen av utställningarna kommer att påbörjas år Bakgrund till bedömning: Planen är under framtagande. Höga kusten klart, Laponia senarelagt. Upprusting/översyn befintliga naturum pågår inom naturumprojektet. K 18. Naturvårdsverket kommer att starta ett projekt tillsammans med länsstyrelserna år 2005 för att utveckla naturvägledning i skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Centrum för Naturvägledning startat. Mål J Alla skyddade områden bör ha minst basinformation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer senast år Bakgrund till bedömning: Informationen samlas inom utvärderingsprojektet. Länen har gjort stora satsningar och relevant information finns i flertalet skyddade områden. L En nationell plan för nya naturum bör fastställas senast år 2005 och bör vara genomförd senast år Bakgrund till bedömning: Framtagandet ligger f n på is. NV bedömer det inte som önskvärt/rimligt att alla nya naturum ska vara klara 2010 men en plan är angelägen. J Alla naturum ska uppfylla Naturvårdsverkets nationella riktlinjer för naturum senast år Bakgrund till bedömning: naturumprojektet avslutas dec 2009 och målet är nått då. K 15. Riktlinjer för information i särskilt besöksintressanta skyddade områden kommer att utvecklas av Naturvårdsverket under åren Bakgrund till bedömning: Riktlinjer om information finns, men det är angeläget att ange vad som utmärker SBI-områden. J 16. Riktlinjer för nationalparksentréer kommer att tas fram av Naturvårdsverket under åren Upprustning av nationalparksentréer kommer att påbörjas år Bakgrund till bedömning: Riktlinjer finns, upprustning påbörjad. J 17. En guidebok om de 101 finaste skyddade områdena i landet ska produceras av Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna under åren Bakgrund till bedömning: Bok framtagen. K En plan för entréer till national-parkerna bör vara fastställd senast år 2006 och fem nationalparker bör ha åtgärdade entréer senast år Samtliga nationalparker och särskilt besöksintressanta naturreservat bör ha entréer med hög kvalitet senast år Bakgrund till bedömning: Plan för entréer finns. Arbetet med översyn av entréer har påbörjats men färre än fem kommer att vara klara J Naturvägledning bör finnas i de 101 finaste skyddade områdena år Bakgrund till bedömning: Bok framtagen. J Alla länsstyrelser bör ha information om sina skyddade områden på sina webb-sidor senast år Bakgrund till bedömning: Finns enligt information samlad i utvärderingsprojektet. 28 Värna vårda visa 2011

Värna Vårda Visa. Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden

Värna Vårda Visa. Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden Värna Vårda Visa Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden 2005-2015 Rapport 5410 oktober 2004 Värna Vårda Visa Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN Förvaltarträff 2018 Skåne, 4 oktober Foto: Michael Engman / Engmanbild. Jenny Lindman-Komstedt, Camilla Näsström, Naturvårdsverket 2018-10-08 Naturvårdsverket Swedish

Läs mer

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner

Läs mer

Att formulera bevarandemål

Att formulera bevarandemål PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT ATT FORMULERA BEVARANDEMÅL Att formulera bevarandemål Bevarandemål formuleras för varje skötselområde i ett naturreservat. Här vägleder Naturvårdsverket om

Läs mer

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder

Läs mer

Registrering av information i SkötselDOS

Registrering av information i SkötselDOS Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Vägledning om utformning av skötselplan

Vägledning om utformning av skötselplan PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT Vägledning om utformning av skötselplan Här vägleder Naturvårdsverket om hur en skötselplan bör utformas. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen?

Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen? Övning 1 Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen? Vad händer när ni kommer hem från förvaltarträffen? Vad behövs

Läs mer

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15 Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Värna Vårda Visa i Örebro län. Ett regionalt program för skötsel och förvaltning av skyddade områden 2012-2020. Publ.nr. 2011:34

Värna Vårda Visa i Örebro län. Ett regionalt program för skötsel och förvaltning av skyddade områden 2012-2020. Publ.nr. 2011:34 Värna Vårda Visa i Örebro län Ett regionalt program för skötsel och förvaltning av skyddade områden 2012-2020 Publ.nr. 2011:34 Värna Vårda Visa i Örebro län Ett regionalt program för skötsel och förvaltning

Läs mer

FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen!

FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen! FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen! 2 4 oktober, Höör, Skåne Maano Aunapuu Chef Områdesskyddsenheten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-09 1 Nya naturreservat 2015 2016

Läs mer

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE Utbredning, innehåll, och betydelse mikael.lindberg@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Nätverket i Sverige idag SCI/SPA

Läs mer

VÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018

VÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018 VÄRNA-VÅRDA- VISA Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks Förvaltarträffen 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-10

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

LIFE Reclaim, vad är det?

LIFE Reclaim, vad är det? LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som

Läs mer

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse

Läs mer

Så bildas en nationalpark

Så bildas en nationalpark Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Olika skydd för naturen

Olika skydd för naturen NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål

Läs mer

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden

Läs mer

Information om reservatsprocessen

Information om reservatsprocessen 2017-01-04 Information om reservatsprocessen 1 (7) Natur- och kulturreservat för skydd av områden Val av områdesskydd Natur- och kulturreservat är två typer av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Naturreservat

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy

Läs mer

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan

Läs mer

En renässans för friluftslivet?

En renässans för friluftslivet? En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars

Läs mer

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare

Läs mer

Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl

Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl Tjänsteskrivelse 2017-12 - 18 Handläggare Moa Öhman Plan - och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsens planutskott Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl Förslag till beslut Start - PM för bildande av

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om natur- och kulturreservat enligt 7 kap. miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd; NFS 2003:8 Utkom

Läs mer

Friluftspolitisk strategi

Friluftspolitisk strategi Datum /2014-11-04/ Friluftspolitisk strategi Kommunstyrelsen 2014-11-04 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04 178 Dokumentägare: Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Ersätter dokument: Naturvårdsprogrammet

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda

Läs mer

Myllrande våtmarker och torvbruket

Myllrande våtmarker och torvbruket Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Strategi för biologisk mångfald

Strategi för biologisk mångfald Strategi för biologisk mångfald Johan Niss, Länsstyrelsen i Skåne johan.niss@lansstyrelsen.se, 0708-31 13 95 Strategidokument med åtgärdsplan December 2012 Regionala landskapsstrategier arbetas fram för

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn )

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn ) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Stockholm den 17 augusti, 2010 Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå

Läs mer

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE 1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Haparanda hamn SE0820713 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Haparanda hamn Områdeskod: SE0820713 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area:

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter? Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter? Tommy Ek, Länsstyrelsen Östergötland Miljömålsseminarium, Stockholm 2013-11-13 Första frågan: Vilka ingår i familjen

Läs mer

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR 2 November 2015 Ulrika Karlsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-06 1 Innehåll Hållbart organiserat friluftsliv och naturturism vad

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5 Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Myckelsjö hackslått SE0710220 Foto: Per Sander Namn: Myckelsjö hackslått Sitecode: SE0710220 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,76 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sundsvall Naturvårdsförvaltare:

Läs mer

2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden

2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden 2018-10-25 2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden En beslutad handlingsplan för förorenade områden ökar möjligheterna att arbeta strategiskt med förorenade områden. I en

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,

Läs mer

FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016

FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016 Datum 2016-03-31 Dnr 511-1375-15 1(5) FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016 1. Vilken omfattning har förslaget? De nya områdena och de

Läs mer

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 N A T

Läs mer

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna 8 Regeringen Regerings beslut 2017-12-07 N2017/07501/KSR 12 Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna Regeringens beslut

Läs mer

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall

Läs mer

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Nyfiken på naturen. Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum

Nyfiken på naturen. Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum Nyfiken på naturen Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum 1 2 5 Varumärket naturum 6 Vår mission 9 Vår vision 10 Verksamhetsidé 12 Övergripande mål 14 Porten till naturen 17 Våra värdeord 24

Läs mer

Samverkansrutiner med Länsstyrelsen vid bildande av kommunala naturreservat i Västra Götalands län

Samverkansrutiner med Länsstyrelsen vid bildande av kommunala naturreservat i Västra Götalands län 1(5) Naturvårdsenheten Samverkansrutiner med Länsstyrelsen vid bildande av kommunala naturreservat i Västra Götalands län Denna PM riktar sig i till kommuner i Västra Götalands län som planerar att bilda

Läs mer

Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA. Projekt: Rekreation- och friluftsplan. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner.

Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA. Projekt: Rekreation- och friluftsplan. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner. Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA Projekt: Rekreation- och friluftsplan Län Stockholms län Kommun Nacka Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Liselott Eriksson Postadress Enhet/förvaltning

Läs mer

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster Skarpnäck stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-04-20 Handläggare Åsa Örnevik Telefon: 08-50815000 Inger Bogne Telefon: 08 50815450 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd

Läs mer

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig

Läs mer

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet BESLUT 1(6) 2013-06-14 TN-142/2012 Jonas Edlund, ekolog 011-15 12 90 Kommunfullmäktige Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet Beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan

Läs mer

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Handläggare Love Örsan Telefon: 08-508 24 019 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Grönare Stockholm- Förslag

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005 Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer