Medborgardialogen om Böleängsparken

Transkript

1 Medborgardialogen om Böleängsparken

2

3 Sammanfattning Sammanfattningen av medborgardialogen har sammanställts i tre ledord som genomsyrat flera ämnen som dialogerna behandlat. Texten till ledorden beskriver det som kännetecknat samtliga dialoger. Mångfald, mötesplats och aktivitetspark ska tillsammans med slutsatserna fungera som ett viktigt kunskapsunderlag när parken utvecklas vidare. Mångfald Om fler målgrupper skulle vilja besöka parken kan nya möten skapas, tryggheten förbättras och integrationen bland olika människor kan uppstå. Idag används parken främst för barns lek och är en mötesplats för barn och föräldrar. I dialogen finns önskemål om att fler målgrupper ska känna sig välkomna att ta del av parkens aktiviteter och innehåll. Mötesplats Böleängsparken är den enda offentliga parken i stadsdelen och utgör en viktig mötesplats för bekantskaperna i grannskapet. I dialogen har det framkommit brister i parken som skulle kunna förbättra förutsättningarna för möten. Aktivitetspark En park som kan erbjuder fysiska aktiviteter bidrar till folkhälsan bland barn, unga, vuxna och seniorer. Grusplaner och stora öppna ytor har gett upphov till spontana aktiviteter och lekar som bidrar till karaktären av en aktiv park. Idag används parken främst av barn och föräldrar medan andra målgrupper är en underrepresenterad grupp. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 4 Bakgrund 5 Syfte 5 Metod 5 Resultat 6 Några kommentarer om parken idag 8 Karta över parkens nulägessituation 9 Analys och slutsats 10 Bilagor 15

5 Bakgrund Tillgången på allmänna parker i stadsdelen Böleäng är begränsad till Böleängsparken. Böleängsparken är en stadsdelspark vilket innebär att den ska erbjuda lek för åldern 0 12 år, vara en mötesplats som tilltalar en bred målgrupp samt fungera som ett utflyktsmål. I dagsläget finns brister som gör att parken inte når upp till dessa krav. Ansvariga för projektet, medborgardialogen och dess sammanställning är verksamheten Gator och parker på Umeå kommun. Syfte En medborgardialog genomfördes med syfte att samla in kunskap och erfarenheter om Böleängsparken samt förankra projektet. Sammanställningen av dialogen ska fungera som ett viktigt kunskapsunderlag när parken ska utvecklas vidare. Metod Medborgardialogen genomfördes med hjälp av tre dialoger: dialog i parken, dialogmöten med Böleängsskolan och en webbaserad enkät. Hur vill du använda Böleängsparken? Sommaren 2017 ska Böleängsparken/lekplatsen bredvid skolan byggas om. Dina synpunkter och idéer är ett viktigt underlag för oss när vi utvecklar parken. Vi vill fånga Böleängs karaktär och dina tankar om platsen. Svara på enkäten på vår webbplats! Träffa oss i parken vid lekplatsen. Vi bjuder på fika. Dialogen i parken För att informera medborgarna om dialogen skickades ett informationsbrev ut till 2000 hushåll närmast parken, med en inbjudan till tre dialogtillfällen i parken. Inbjudan till dialogen fanns även på affischeringstavlor runtomkring och i stadsdelen. Det har också varit möjligt att läsa om dialogen i parken på projektets webbsida och kommunens Facebook. Dialogen var öppen för alla att delta i. Tisdag 18/10, kl Onsdag 19/10, kl Söndag 23/10, kl Välkommen till Böleängsparken! Dialogen i parken anordandes på olika datum och tider för att så många som möjligt skulle ha möjlighet att delta. De tre dialogtillfällena genomfördes i oktober månad då besöksantalet i parker vanligen är mindre. För att locka medborgare till dialogen skapade vi en välkomnande miljö med eldar, bänkar med renskinn och bjöd på fika. Dialogen med skolan Eftersom skolan samutnyttjar parken genomfördes tre dialogmöten. Vid ett tillfälle träffade vi skolans personal och vid två andra möten träffade vi elever. 5

6 Webbenkäten Information om enkäten fanns att läsa på brevutskicket som gick ut till de 2000 hushållen närmast parken och på affischeringstavlorna. Webbenkäten nåddes via projektets webbsida: boleangsparken. Enkäten gick även att besvara med hjälp av oss under de tre dialogtillfällena i parken. Resultat Dialogen i parken Under de tre dialogtillfällena i parken deltog omkring 150 personer. Deltagarna fick möjlighet att prata om parken och dela med sig av sina erfarenheter. Under konversationerna fördes anteckningar som sedan sammanställdes. Den sammanställda informationen finns som bilaga för de som vill fördjupa sig i dialogen. Merparten av de som besökte oss var främst barnfamiljer och barn. Färre besök fick vi av seniorer, medelålders och ungdomar. Representationen av målgrupperna speglas i resultatet av dialogen. Läs mer om dialogen i parken i Bilaga 1. Att befinna sig på plats i parken och möta medborgarna uppskattades och möjliggjorde spontana möten de som uppehöll sig i parken och förbipasserande. Dialogen med Böleängsskolan Skolan har berättat hur de använder parken och om deras önskemål när parken ska byggas om. På det första mötet träffade vi tre pedagoger som representerade skolans lärarpersonal. De berättade hur barnen använder parken och vad som är viktigt att tänka på när parken ska byggas om. Under det andra mötet med skolan deltog vi i ett elevråd med åk 4-6. Elevrådsrepresentanterna berättade med hjälp av kartor hur de använder parken idag, vad som är bra respektive dåligt och vad de vill kunna göra i parken. På det sista mötet träffade vi tre elevrådsrepresentanter från åk 3. De hade förberett sig genom att samla ihop information från respektive klass om bra respektive dåliga erfarenheter samt vad de skulle vilja göra i parken. Läs mer om dialogen med Böleängsskolan i Bilaga 2. 6 Bilder: Dialogen i parken.

7 Webbenkäten Det gick även att besvara en webbenkät under oktober månad. Enkäten var tillgänglig på projektets webbsida. Frågeställningarna i enkäten handlade om vilka aktiviteter som förekommer i parken och var de tar plats. De som svarade på enkäten fick även ta ställning till olika parkkvaliteter och skicka med åsikter på vad som är viktigt att tänka på när parken ska byggas om. Totalt fick vi in 82 svar. Mer än hälften av de som svarade var mellan år. Statistik från webbenkäten För att ta reda på vad brukarna tyckte om parkens olika egenskaper och förutsättningar skapade vi olika påståenden som graderades på en skala från klassades som oviktigt och 6 som mycket viktigt. Exempel: Det är viktigt att jag kan få lugn och ro i parken. Diagramet om parkens viktigaste fokus visar hur många personer som tilldelat parkens olika egenskaper 5:or och 6:or. Närmare 60 personer graderade vinteraktiviteter och sport och motion högt. I bilaga 3 har webbenkätens alla fria kommentarer sammanställts och i bilaga 4 finns samtliga svar från webbenkäten sammanställda. Bilder: urklipp från webbenkäten. 7

8 Några kommentarer om parken idag Parken är en mötesplats för småbarnsföräldrar Kullarna är försmå för att åka pulka på vintern Pilträden är mysiga Det är en fin park som används mycket Om man inte har barn känns det konstigt att sitta på bänkarna vid småbarnsleken Skola, fritids och dagmammor använder parken för barns lek. Aktiviteterna i parken riktar sig främst till barn medan seniorer och ungdomar är underrepresenterade Jag vill kunna aktivera mig själv när mina barn leker självständigt i parken Barn och vuxna spelar hockey och leker lekar på isplanen. Många grillar å har med sig fika! En park ska självklart ha en lekplats för barnen i området. Den nyttjas väldigt mycket. Jag älskar att träna utomhus men saknar ett utegym i närheten. Träd är mycket viktigt då det ger möjlighet till skugga. 8

9 Karta över parkens nulägessituation Lekmiljö i häcken. Kullar att åka pulka på vintern för de minsta. Bollpilar används som klätterträd. Liten grusyta som används av skolan, tidigare tennisplan. Fri lek och avskilda aktiviteter. Populärt att åka skridskor på vintern. Parkens mötesplats vintertid. Träd med ytliga rötter. Problem med stående vatten längs med grusvägarna. Obekvämt att sitta på sittplatserna vid småbarnsleken för personer utan barn. Böleängsskolan använder parken på raster och pedagogisk verksamhet. Gångvägen i parken är inte sammanhängande. Klätterställningen är populär men mycket sliten. Fria lekar och spontana aktiviteter som skidor, fotboll, kubb, brännboll och krocket. Blöt gräsyta på våren gör den obrukbar en längre tid. Det går inte att leka här när det blivit mörkt. 9

10 Analys och slutsats När samtliga dialoger var genomförda har materialet sammanställts och analyserats efter fem huvudkategorier: Lugn, ro och möten, Motion, idrott och spontanidrott, Lek, Vinteraktiviteter och Övrigt. De slutsatser som presenteras är baserade på den sammanlagda kunskapen från medborgardialogen. I samtliga dialoger var barn mellan 6 till 12 år i fokus. Det var framförallt skolpersonal och föräldrar som lyfte barnens behov. Utöver det kom skolelever till tals i samband med dialogen med skolan och ett flertal barn besökte dialogen i parken. Ungdomar var underrepresenterade i samtliga dialoger. Däremot lyfte vuxna och skolpersonal fram ungdomar som en viktig målgrupp att satsa på när parken ska byggas om. De få ungdomar som besökte dialogen i parken önskade något att göra medan andra inte visste vad de ville kunna göra i parken. Seniorer var också underrepresenterade i samtliga dialoger. Merparten av seniorerna som deltog i dialogen i parken pratade för barnen, men när de väl satte sig själva i centrum önskade de kunna utöva sport och motion samt ta del av pågående aktiviteter. Lugn, ro och möten Parken saknar goda förutsättningar för att tillfredsställa besökares behov av lugn, ro och möten. Möten I dialogen blev det tydligt att möten förekommer i hela parken. Lekplatsen är parkens primära mötesplats där folk möts och umgås. På dagarna leker skolbarnen på lekplatsen och föräldrar möts i parken genom sina barn. Kvällstid händer det att ungdomar samlas vid lekplatsen, men de går sedan därifrån eftersom det inte finns något att göra. Merparten av seniorerna uppehåller sig inte i parken. I samtalen med brukarna och i webbenkäten framkom önskemål om fler sittplatser för olika ändamål: fika, grilla, se och betrakta, hänga och mötas. Idag finns endast tre bänkar intill småbarnsleken som främst riktar sig till småbarnsföräldrar. Dessa tre bänkar uppfyller inte alla behov som framkom i dialogerna. Slutsats: Trots att det förekommer möten i hela parken saknas goda förutsättningar för att tillfredsställa besökarnas behov. Med anledning av det bör parken förses med sitt- och hängplatser med olika kvaliteter och för olika ändamål. På så sätt har fler målgrupper möjlighet att mötas och umgås i parken. 10

11 Lugn och ro I webbenkäten graderas lugn och ro som minst viktig för parken. Även i dialogmötena med allmänheten dominerade andra intressen. Men det fanns en underrepresenterad målgrupp som tycker att lugn och ro är en viktig förutsättning för att de ska kunna tänka sig att besöka parken. De önskemål som framkommit om lugn och ro i samtliga dialoger är kontemplativa upplevelser som grönska, vatten, skugga, plats för avskildhet och vindskyddade sittplatser. Idag finns tre bänkar placerade intill småbarnsleken. Bänkarnas placering gör det svårt att sätta sig där utan att känna sig obekväm berättar en besökare till parken. Slutsats: Parkens möjligheter för kontemplativa upplevelser är idag få, men viktig för att locka andra målgrupper till parken. Därför behöver parkens kontemplativa upplevelser nyanseras och kompletteras. Motion, idrott och spontanidrott I dialogen med skolan berättar pedagogerna att de använder parken för pedagogisk verksamhet. Till exempel hålls gymnastiklektionerna ofta ute i parken. Barnen får testa längdhopp, spjutkastning och häcklöpning, friidrottsgrenar som inte går att utöva i gymnastiksalen eller på skolgården. När skolan inte är i parken används den på fritiden av barn i närområdet. Aktiviteterna i parken pågår hela dagen till sent på kvällen enligt de närboende. Föräldrar framför kritik om gräsytans dåliga skick. Om våren är gräset mycket blött vilket gör den obrukbar under en period. Hängivna föräldrar klipper gräset själva för att barnen ska kunna leka och spela fotboll. Även organiserade träffar sker i parken så som fotbollsträningar för de minsta barnen, Korpens gruppträningar, kaninhoppning och hundträffar berättar dialogdeltagarna i parken. Många av de som promenerar på Böleäng tar ofta vägen genom parken, men idag erbjuder inte parken möjligheten att slå sig ner för att vila. Ungdomar, vuxna och seniorer har varit underrepresenterade i dialogen, men har framfört önskemål om att få bli mer delaktiga i parkens aktiviteter. Slutsats: Motion, idrott och spontana aktiviteter är ett kännetecken för parken. Det är därför viktigt att parken får fortsätta kännetecknas som en aktiv park. Däremot bör utbudet av motion, idrott och spontana aktiviteter riktas till en bredare målgrupp. Funktionen av motion, idrott och spontanidrott behöver utvecklas så att fler åldersgrupper kan ta del av den aktiva parken. 11

12 Lek Iordningställd lekplats Lekplatsen består av två mindre ytor med småbarnslek, en större klätterställning och en gungställning med samma sorts gungor av däck. I dialogen med skolan berättar pedagogerna att parkens tillgänglighet har gjort lekplatsen till skolans främsta utflyktsmål. Skolbarnen berättar själva att de leker sandtagen i klätterställningen trots att de upplever den som färglös och sliten. Några barn från en förskoleklass leker ofta på lekplatsen och beskriver den som mellanbra. Föräldrar till barn som leker på lekplatsen lyfter betydelsen av ny lekutrustning. Många upplever småbarnleken som tråkig eller svåranvänd. Äldre barn från 7 år och uppåt tycker att lekplatsen är trist, de önskar något mer utmanande och annorlunda. Äldre barn och ungdomar kan samlas eller bestämma träff vid lekplatsen men går därifrån eftersom de tycker att det inte finns något att göra. Vuxna som är där med sina barn vill kunna göra något när deras barn leker självständigt. Slutsats: Den iordningställda lekplatsen är viktig för skolan och barnen i närområdet eftersom den används mycket trots att den är sliten. Lekplatsen är i behov av en ny lekutrustning och en ny utformning med målsättning att bli en attraktiv lekmiljö för olika åldersgrupper samt leva upp till lekplatspolicyns krav för en stadsdelslekplats. Fri lek I dialogen med skolan berättar barnen och pedagogerna att fri lek förekommer över hela parken: på de öppna ytorna, på kullarna, i buskarna, i och under träden. Träden under kullarna erbjuder rum för lugna och avskilda lekar. Barnen lyfter fram bollpilarna, intill gungställningen, som en mysig lekmiljö där de klättrar, upplever grönska och leker under kronorna. Även häcken intill småbarnsleken är en lekmiljö där barnen tycker om att vara. Slutsats: De öppna ytorna, kullarna och vegetationen ger utrymme för kreativa lekar som simulerar barnens fantasi. Vid utvecklingen av parken är viktigt att behålla öppna ytor för den spontana och aktiva leken. Parkens rumslighet kan utvecklas för att skapa intima lekmiljöer för de lugna lekarna. Vegetationen kan hjälpa till att skapa rumslighet och kreativa lekmiljöer. Vinteraktiviteter Åka skridskor Medborgarna och skolan lyfter fram betydelsen av den flitigt använda isplanen. Den större grusplanen spolas vintertid och används av både skolelever och närboende till hockey, skridskoåkning och lekar. Deltagarna i dialogen berättar att isplanes aktiviteter skapar en mötesplats för 12

13 barn och föräldrar vintertid. Föräldrar berättar att de tar med sig egna eldkorgar att samlas kring medan deras barn åker skridskor. Önskemål om en grillplats intill isbanan har därför påtalats av flera i både dialogen i parken och i webbenkäten. I dialogen med skolan önskar sig skoleleverna någonstans att sitta för att knyta och ta av sig skridskorna. Även föräldrar från dialogen i parken och i webbenkäten påtalar samma önskemål. Slutsats: Isplanen bidrar till liv och rörelse i parken vintertid och fungerar som en mötesplats för de som åker skridskor. Isplanen och området närmast skulle kunna utvecklas ytterligare för att förbättra vistelsen på och kring isbanan vintertid, både för de som åker skridskor och för de som tittar på. Åka skidor Skoleleverna berättar att de åker skidor i parken på gymnastiklektionerna. I webbenkäten svarar 30 av de 82 deltagarna skidåkning förekommer som mest i mitten av parken. En förälder berättar att kullarna är bra för de minsta barnen att lära sig stå på slalomskidor för första gången. Det är dock få personer som önskar bättre förutsättningar för att kunna åka skidor. Slutsats: Trots att parken inte är anpassad för skidåkning skapar de öppna gräsytorna goda förutsättningar för spontana skidturer för de mindre barnen. Däremot är parkens begränsade storlek inte lämplig för ett anordnat skidspår. Åka pulka Småbarnsföräldrar berättar att kullarna används till pulkaåkning för de allra minsta barnen. I samtliga dialoger finns många önskemål från barn och föräldrar om bättre förutsättningar för pulkaåkning i Böleängsparken. I dialogtillfällena i parken påpekar några att det finns en stor pulkabacke i Bigaråparken, ca en kilometer från Böleängsparken, och att det inte behövs en till närmare sin bostad. Slutsats: Det är många som vill kunna åka pulka i parken men i stadsdelen Böleäng finns redan en pulkabacke att tillgå. Leker i snön När det är tillräckligt med snö blir de öppna ytorna plats för snöbollskrig och fri lek berättar elever på skolan. Sedan berättar de om snökojorna som de bygger med hjälp av isplanens snövallar. Vid ett dialogtillfälle i parken berättar en närboende om när kommunen anordnade en pulkabacka genom att tillföra snömassor, och önskar detta för framtiden. Slutsats: Lek i snö är något som sker spontant i parken med förutsättningar att det finns plats för det. Öppna ytor och kuperad terräng möjliggör för spontana vinterlekar. Möjligheten för spontana vinterlekar behöver 13

14 värnas och eventuellt kompletteras när parken gestaltas. Övrigt Passera Efter parkens södra långsida går ett stråk som är skolväg för många barn berättar en förälder till två skolbarn. Fortsättningsvis berättar hen att på två ställen tar stråket slut och trottoaren intill gatan tar vid. På vintern plogas gatan och snön hamnar på trottoaren vilket medför att skolbarnen går ute i gatan bland skolans hämta/lämna-trafik. Detta tycker flera föräldrar och barn är en otrygg trafiksituation. Om våren är stående dagvatten ett problem längs grusvägen vilket medför att vägen blir lerig och svårframkomlig enligt flera som passerar där. En del har påpekat att det inte finns några parkbänkar utmed gångvägarna och önskar detta för att förbättra tillgängligheten i parken. Slutsats: Det finns alternativa skolvägar att välja utan någon trafik, med det medför en längre väg. Parkens grusväg utmed den södra långsidan är inte sammanhängande och har vattenproblem som är ett utbrett problem i parken på grund av de täta jordarna. Möjligheten över att skapa sammanhängande gångvägar behövers ses över för att de som promenerar eller cyklar genom parken ska kunna uppleva hela parken och ta del av pågående aktiviteter. Belysning I samtliga dialoger upplever brukarna att belysningen i parken är undermålig vilket begränsar användningen av gräsytan och lekplatsen de mörka tiderna på dygnet. Vid lekplatsen finns en belysningsstolpe men det är inte tillräckligt för att lysa upp lekplatsen och den öppna gräsytan. I dialogen framkom flera önskemål om att förbättra ljusförhållandena i parken. Den stora grusplanen är försedd med strålkastare vilket de flesta är nöjda med. Slutsats: Parken ska kunna användas trots att det har blivit mörkt. Utveckla belysningen och fundera på ljussättningen där aktiviteter sker kvällstid, t ex lekplatsen. 14

15 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Sammanställning av de muntliga kommentarerna från dialogen i parken. Sammanställning av de fria kommentarerna från webbenkäten. Sammanställning av de muntliga kommentarerna från dialogen med Böleängsskolan. En sammanställning av webbenkätens samtliga svar. 15

16 Sammanställning av medborgardialogen om Böleängsparken Foto: Umeå kommun Kontaktuppgifter projektgrupp: Carola Rubinsson, landskapsarkitekt, Gator och parker, Sara Hedlund, landskapsarkitekt, Gator och parker, Maria Wetterlöv, kommunikatör, Kommunikationsenheten, Mer information:

17 Gator och parker Besöksadress: Skolgatan 31 A Postadress: Umeå] Telefon växel: umea.kommun@umea.se