En realistisk idé visad genom en visionär design

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En realistisk idé visad genom en visionär design"

Transkript

1 appy Hooves Happy Hooves LOCAL MEAT PRODUCTION 13 LOCAL MEAT PRODUCTI

2 En realistisk idé visad genom en visionär design Efter vår förundersökning av Gråbo fick vi uppfattningen av att invånarna i Gråbo starkt värderar lokalt producerade produkter. Vi anser även att Gråbo vore en utmärkt knytpunkt för att starta upp ett lokalt slakteri med tillhörande konferenshall så vi bestämde oss för att designa ett! Vi har fokuserat på en styckningscentral med ett tillhörande mobilt slakthus. Utöver det ingår en gårdsbutik/charkuteri och en konferenslokal på konceptnivå. Vårt mål är att avdramatisera slakthuset och den negativa klang vi tror ordet har för många. Vi vill visa människor hur processen av en slakt fungerar och öka förståelsen genom att tillhandahålla lättillgänglig information.

3 Innehållsförteckning Fakta s.5 Intervjuer s.15 Koncept s.25 Process s.31 Lyckliga Klövar s.35 Företagsetablering/utveckling s.51 Genomförande s.53 Efterord s.55

4 FACTS

5 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Fakta LOCAL MEAT PRODU 5

6 Världens befolkning ökar ständigt och fler människor väljer att flytta närmare storstäderna, som i sin tur blir större och mer tätbefolkade. Glappet mellan fattiga och rika blir allt större och livskvalité blir allt oftare en fråga om pengar, tid och plats. Vi konsumerar mycket mer än vad vi gjorde förr; köper mer mat och fler saker, ändå blir vi inte lyckligare I samband med att befolkningen ökar, ökar också köttkonsumptionen. Delar av världen som fått bättre ekonomi, exempelvis Asien, har ökat sin köttkonsumption avsevärt och många länder både importerar och exporterar kött världen över1. Importen och exporten av kött som sträcker sig över hela världen gör köttproduktionen till en av de mest ohållbara vi har idag. Utsläppen från kötttransporter förstör inte bara vår luft utan det påverkar även vattnet vi dricker, vårt klimat, vårt djurliv och växtliv 2. Den förorenade luften sprider sig över världen, även om utsläppen sker i ett specifikt område3. USA är det land som producerar mest nötkött idag och Kina är ledande i produktionen av fläskkött (gris). Även sydamerika ökar sin fläskköttproduktion kraftigt till följd av billig djurfoder. Länder som producerar stora mängder kött, exporterar oftast slutprodukten till flera andra länder. Även länder som Indien och Pakistan, som anser att vissa djur heliga (t.ex kon), har påbörjat en förändring nötköttsproduktionen eftersom fler och fler tar efter västvärldens dieter och vanor5. Undersökningar visar att utsläpp från transporter av slaktade djur, eller djur som är påväg till slakt, är mindre än

7 utsläppen som skapas av kreaturen själva. Kreaturen ger ifrån sig både metan och lustgas, huvudsakligen genom deras avföring, som är två växthusgaser som påverkar jorden klimat negativt. Växthusgaserna förorenar inte bara luften, utan utsöndras även till jorden och ner till vårt grundvatten. Grödor som planteras för att göda kreaturen kräver i många fall konstgjord bevattning, vilket idag står för 8% av jordens vattenanvändning6. kött på vår tallrik blir stor. Vissa djur föds upp på en typ av diet för att växa så snabbt som möjligt under en kort tid. Det skapar problem eftersom skelettet inte är färdigutvecklat och orkar bära upp kroppen etc. Bondgårdarna idag är mer koncentrerade än vad de brukade vara vilket leder till större klimatpåverkan eftersom utsläppen blir större på ett och samma ställe, medans det tidigare blev mer utsprätt7,8. Idag är bondgårdarna större och färre än innan. Mindre gårdar har svårare att överleva och de som blir kvar utvecklas till stora fabriker där effektivitet och vinst står i fokus. Jämför man hur bondgårdar fungerade förr i tiden gick djuren ute och betade på naturmarker i mycket större utsträckning istället för att växa sig redo till slakt inomhus. Skillnaden mellan att betrakta djuren som djur eller Movie; Food Inc,

8 Export Import 8

9 9

10 Slakthus i Svergie, registrerade på eniro.se 10

11 Sverige har möjligheten att öka sina jordbruk och lantbruk. I Sveriges historia har det funnits många naturbetesmarker där djur så som kor, får, hästar m.m. betade av landet. Det fungerade som ett sluten cirkel, där avföringen från djuren tillförde naturlig näring till betesmarken. Detta var en fördelaktig lösning inte bara för bönderna, utan även för vår biologiska mångfald. Numera, istället för att ha flera små bondgårdar, utspridda, följer Sverige samma trend som andra delar av världen; färre, men större bondgårdar. Det medför större avstånd mellan gårdarna och även betesmarkerna, vilket i sin tur leder till sämre kommunikation och även förlust av nyttiga och näringsrika betesmarker. förändring i Sverige då vi numera tenderar att importera mer och mer kött istället för att själva, lokalt, producera köttet. Detta är en konsekvens utav att de mindre slakthuset varit tvugna att stänga igen efter att de större tagit över marknaden och därefter kontrollerat priser etc. Ju färre slakthus det finns för bondgårdar att välja emellan när det är dags att skicka sina djur till slakt, desto mindre påverkan kan bönderna ha på pengarna de får för sitt kött (de flesta svenska bönderna idag säljer sina kreatur till slakterierna och får betalt direkt därefter, istället för att få tillbaka sitt kött efter slakt och sedan sälja det själva)10. Man kan säga att kreaturen fungerade som bonde åt naturbetesmarkerna, de skötte marken och hjälpte den biologiska mångfalden att spira9. Det har skett en 9 Natural Pastures; A type of land that still remains in a natural state; it has not been fertilized nor has there been plants planted. The land is mainly used for pasture for different type of cattle and is not suited for plowing. It is also the oldest version of pasture land in Sweden

12

13 1. Gällersta AB, Örebro småskaligt slakthus (slaktar ko och häst) 2. Skövde Slakteri, Skövde storskaligt slakthus, ca 300 anställda (slaktar ko och gris) 3. Varekil Slakteri, Orust småskaligt slakthus (slaktar ko och får) 4. Dahlbergs Slakteri, Brålanda storskaligt slakthus, ca 55 anställda (slaktar ko ch gris) 5. Dalsjöfors Slakteri, Dalsjöfors storskaligt slakthus, ca 35 anställda (slaktar ko och gris) 6. AB Ginsten, Harplinge småskaligt slakthus (slaktar ko ch gris)

14 14

15 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Intervjuer LOCAL MEAT PRODU 15

16 Vi träffade och pratade med flera personer inför detta projektet, för att få så mycket information, åsikter och ståndpunkter som möjligt. Vi ville få en klar idé om hur allting fungerar, både från bondens perspektiv såväl som slaktarens och de större företagen Här följer några dialoger. En kort introduktion till personen vi intervjuat följt av frågorna vi ställt och svaret vi fått och en kort sammanfattning av våra egna tankar kring intervjun. 16

17 Björn Hellström Björn jobbar på Dalsjöfors kött, på styckningscentralen. Först satt vi ner och hade intervjun och därefter fick vi en guidad tur i själva styckningscentralen, för att få se hur allting fungerade och såg ut. Från vilka delar av Sverige kommer de djur ni slaktar? - Endast från svenska bönder Vilka typ av djur slaktar ni? - Grisar, tjurar och kor Ibland kan det hända att de även slaktar ett och annat får, men det händer väldigt sällan. Vad gör ni med de delar av djuret som inte är användbart för försäljning? - Bortsett från djurets ben så används allt kött på djuret på ett eller annat sätt. Benen är krossade och säljs vidare till fabriker som bränner benen som då omvandlas till energi. De köttdelar av djuret som inte är tillräckligt bra kvalité för köttstycken, mals istället ned till köttfärs eller används till korv. Skinnet blir vidaresålt för bl.a. skinninredning, acessoarer m.m. Sammanfattning: Vi förklarade i korthet vår idé och mål med vårat projekt; att vi vill avdramatisera den ofta negativa klangen många har när man man nämner/pratar om slakterier. Vi sa även att vi tycker det är extremt viktigt att alla vet hur det går till i verkligenheten och att vi genom vårt projekt vill räta ut den något snea bild vissa kanske har om hur processen egentligen fungerar. Björn höll med och tyckte det är viktigt att människor förstår och är medvetna om hur det går till när man slaktar ett djur och även för allmänheten att på ett enkelt sätt ha tillgång till den informationen. 17

18 Gustav Ahlqvist Gustav bor i Gråbo med sin familj och är sedan början av 2011 bonde på heltid. För ett år sedan startade Gustav och hans fru företaget Lammet & Bonden. Gustav har valt att sälja sitt kött på egen hand och får därför tillbaka köttet när djuren väl är slaktade och styckade. Han odlar själv den mat djuren äter när de står inomhus, vilket innebär att han inte behöver köpa något extra foder eftersom djuren äter vad som finns tillgängligt när de går utomhus. Vilka typer av djur hålls på gården? - Får och tjurar Planen/idén är att endast behålla fåren, men för tillfället finns det fortfarande kvar några tjurar och kor. Hur mycket land betar djuren på? - Ca 70 hektar Djuren betar på naturbetesmarker, vilket inte endast gynnar den biologiska mångfalden utan även kvalitén och smaken på köttet Vart skickar du dina djur till slakt idag? - Varekils slakteri Det är det närmsta slakteriet, men han skulle gärna vilja ha ett som ligger närmre. I dagsläget kör Gustav sina djur till slakt på egen hand, vilket tar lång tid eftersom han endast kan ta några i taget. Gustav vet ej hur man slaktar djuren på egen hand och det är heller inget han vill göra. 18

19 Hur ser du på efterfrågan av lokalt producerat kött? - Stor. Människor värderar lokalt producerat kött och han anser att efterfrågan på lokalproducerat kött i Gråbo är stor. Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? - Det är en bra idé! Det skulle vara en bra lösning för mindre gårdar och även mycket bättre för djuren då de inte behöver känna lika mycket stress = bättre kvalité på köttet och lyckligare djur. Sammanfattning: Gustav var mycket intresserad av vårt projekt och tyckte idén lät spännande. Han skulle definitivt slakta sina djur på ett slakteri närmre honom, om det fanns något. Skulle det finnas ett mobilt slakteri tillgänligt så vore det ännu bättre! Hans djur beter idag på naturbetesmarker tillhörande Lerums kommun, vilket rensar och håller områdena under kontroll. Gustav berättade också att han skulle kunna få sina djur att växa snabbare genom att hålla dem inomhus och mata dem med foder, men väljer ändå att låta djuren beta ute, både för att djuren ska må bättre och även för att öka kvalitén på köttet. - Djuren betar på naturbetesmarker, vilket inte endast gynnar den biologiska mångfalden utan även kvalitén och smaken på köttet - 19

20 Ingvar Svensson Ingvar är en kött- och skogsbonde som bor utanför Borås. Eftersom han inte bara jobbar som köttbonde har han valt att sälja djuren till slakteriet, så att han inte får tillbaka köttet efter slakt. Vilka typer av djur hålls på gården? -Tjurar och kor Tidigare hade han kor för mjölkproduktion också, men efter att han insåg att det var mer ekonomiskt lönande att föda upp köttkor så bytte han. Hur mycket land har du? -18 hektar Vart skickar du dina djur till slakt idag? -Skövde slakteri Han brukade skicka djuren till Dalsjöfors slakteri eftersom de är beläget närmre, men de betalar inte lika mycket för köttet längre, vilket gjorde att han valde att byta Hur ser du på efterfrågan av lokalt producerat kött? -Stort. Intresset finns helt klart där, samtidigt som konsumenten inte vill betala allt för dyra priser för det. 20

21 Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? -En bra idé Det vore en bra lösning eftersom det med all säkerhet lär minska stressnivån hos djuren, men det beror också på hur mycket priserna skulle påverkas Sammanfattning: Ingvar tycker att vårt projekt och idé är intressant, men eftersom han även har skog att sköta och arbeta med så är inte längre köttproduktionen hans prioritet nr 1. Givetvis är det en bra idé eftersom det skulle vara mycket bättre för djuren. Det är också bra att gynna de mindre slakterierna, så att konkurensen blir större.v - Han brukade skicka djuren till Dalsjöfors slakteri eftersom de är beläget närmre, men de betalar inte lika mycket för köttet längre, vilket gjorde att han valde att byta - 21

22 Ivar Antonisson Ivar har jobbat som bonde i hela sitt liv, tills nyligen så han bestämt sig för att istället hyra ut sin gård. Gården är belägen i en liten by vid namn Västervik, rakt öster om Göteborg, längs med kusten. Han har haft både svin, grisar, får, kor och tjurar under sin tid som bonde och var även en av de första bondarna i Sverige vars gård blev ekologiskt certifierad. Vilka typer av djur hålls på gården? - Svin, får, tjurar och kor Det var dock ett tag sedan han födde upp svin Hur mycket land hade du? - Ca 40 hektar 40 hektar är vad som används till djuren, sedan har han även skogarealer. Vart skickar du dina djur till slakt idag? - Till ett slakteri i Linköping och till Ugglarp slakteri i Hörby Du väljer inte bara slakteri efter vilket som ligger närmast, utan det har även stor betydelse vilken typ av kontakt man har med slakteriet; hur deras kundrelationer ser ut etc. När du har en ekologiskt certifierad gård finns det även en del regler om hur djuren får slaktas, vilket gör att du måste välja ett slakteri utför den typen av slakt. Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? - En väldigt bra idé! Det vore den absolut bästa lösningen för djuren, då Ivar tror starkt på att det kommer 22

23 reducera stressnivån. Det är också en bra möjlighet för de mindre gårdarna att minska deras transportkostnader, vilket inte bara är bra för den småskaliga bonden, utan även vårt klimat. Sammanfattning: Det tar upp väldigt mycket tid att vara bonde på heltid, och att veta att sina djur är slaktade på bästa möjliga sätt, med så lite stress som möjligt vore toppen. Det är också svårt att tävla med det importerade köttet eftersom det oftast är billigare. Eftersom det inte finns överdrivet många småskaliga bondar numera blir det svårt för oss att ha någon påverkan på priser etc, och måste därför istället rätta oss efter vad de stora slakterierna väljer att betala. - Du väljer inte bara slakteri efter vilket som ligger närmast, utan det har även stor betydelse vilken typ av kontakt man har med slakteriet; hur deras kundrelationer ser ut etc. - 23

24 Gustav Ingvar Ivar 24

25 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Koncept LOCAL MEAT PRODU 25

26 * Avdramatisera den så ofta negativa bilden/idén människor har på slakterier * Skapa en så stress-fri och trivsam miljö för både djuren och människorna som jobbar där * Lyckas designa en byggnad som lyckas bjuda in folk och skapa ett intresse för Gråbo * Marknadsföra lokal köttproduktion med goda relationer och topp-kvalité på köttet! * Designa något för Lerums kommun att sträva efter skapa en stark vision Under våra förstudier av Gråbo uppfattade vi det som att det finns ett intresse för lokalt producerat kött och även villighet att betala lite extra för något som gynnar Lerums kommun och miljön. Vårt fokus har varit att designa själva styckningscentralen, eftersom själva slakteriet är mobilt. Anledningen till att vi valt att skapa ett mobilt slakteri är att det kommer minska stressen av djuren, vilket leder till bättre kvalité på köttet och även färre (inga alls) transporter med levande djur. Vill vill göra slakten till en så naturlig process som möjligt och vi tror starkt på genom att slakta djuren på plats är det bästa möjliga sätt. För hobbybondar (människor som har t.ex 2-3 får på baksidan av sitt hus) och småskaliga bondar är det helt klart det bekvämaste sättet att hantera slakten på plats. I jämförelse med ett storskaligt slakteri medför vår version (ett små-medelskaligt slakteri) fler framtida möjligheter. Ett sätt att höja värdet på ett slaktat djur är att stycka och skära det på rätt sätt något som kräver både tid och mycket kunskap; Ett småskaligt slakteri skulle ha mer tid 26

27 till kundanpassade beställningar11. Vi vill inte bara skapa ett lokalt slakteri, utan även minska antalet mellanhänder från bonde till vår tallrik. Vi vill att cirkeln ska bli sluten efter att köttet är styckat och klart, istället för att därefter sälja vidare köttet till en butikskedja. Vi kan tänka oss att köttet säljs till vissa, mindre, lokala butiker. Anledningen till att kött från Sverige är dyrare än mycket importerat kött är för att reglerna för kvalitén på vår djurhållning är både hög och strikt (den högsta i hela Europa). Detta leder till att bonden måste höja sina priser för att klara sig; något vi tycker borde prioriteras av konsumenten. Vi värderar våra djurs hälsa och livskvalité och borde därför även vara beredda att betala lite extra för köttet. Vårt koncept är att designa styckningscentralen i kombination med en liten gårdsbutik (charkuteri), där köttet kan säljas, och även en konferenslokal med tillhörande kök. Allting förutom själva styckningscentralen är endast på konceptuell nivå, vilket gör att vi valt att visa endast den färdiga delen (styckningscentralen). Det har tyvärr inte funnits tid att helt och hållet färdigställa resten av byggnaden under den tid vi fått. En enkel skiss över hur den mobila slaktenheten ser ut. Enheten består utan två huvuddelar; En kyl och en del där man hängar och delar djuret när det väl har slaktats (detta exempel är taget från andra versioner vi kollat på i samband med mobila slakterier). 12 JTI-rapport, lantbruk & industri 2007; Småskalig slakt och förädling 27

28 Vi vill marknadsföra småskaliga slakterier och vi vill behålla dem små. Det är ingen risk att de kommer konkurera ut de stora slakterierna då de kommer vända sig till olika typer av klienter. Mindre slakterier har möjligheten att jobba i närmare relation till sina kunder på ett sätt som de stora slakterierna aldrig kan. Vi vill att vårt slakteri ska sträva efter kvalité istället för kvantitét! 28

29 29

30 Varför ett småskaligt slakteri? Fler småbönder får möjligheten att slakta sina djur närmre sina gårdar och har därför en större chans att gå runt ekonomiskt Kortare transporter mindre negativ klimatpåverkan och fördelaktigare för djuren Sverige får en större variation och utbud på/av lokala köttproducenter Det finns en efterfrågan på lokalt producerat kött; människor vill veta varifrån deras produkter, i detta fall köttet, kommer ifrån och gynnar gärna även lokalt producerade produkter Intresset att starta småskaliga slakterier ökar mer och mer Varför inte? Om det idag redan finns ett intresse av fler människor att starta sitt egna lilla slakteri (och när det ändå inte konkurerar med de stora slakterierna) ser vi ingen anledning till varför inte

31 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Process LOCAL MEAT PRODU 31

32 Efter att vi bestämt oss vad exakt det var vi ville designa, vi började vår process med att testa olika geometriska former, för att komma fram till vilken typ som skulle passa just vårt koncept bäst (nästa sida). Eftersom vårt koncept inkluderar 3 olika delar strävade vi efter att komma fram till en form som inkluderade alla dessa 3 delar från början. Strax efter vi började exprimentera med de olika formerna kom vi fram till att vi ville att de olika delarna i byggnaden skulle vara separerade men ändå kombinerade på något sätt. Från första delen av vår process, där vi testade olika former valde vi ut 4st som vi sedan vidare-utvecklade i nästa steg, tills det att vi till slut kom fram till en slutgiltig form. 32

33 33

34 H H SINCE

35 a appy Hooves es LOCAL MEAT PRODUCTION LOCAL MEAT PRODU 35

36 136

37 37

38 Vår byggnad är uppdelad i 3st delar som är sammanhållna via en gemensam korridor. Korridoren är platsen där informationen kommer att hängas upp. Tanken är att korridoren kommer verka som det ställe där man informerar om hur slaktprocessen går till från bonde tills det att köttet ligger på vår tallrik, med hjälp av text, foton etc. Eftersom det bara finns en huvudingång i ena änden av byggnaden måste du gå förbi informationen för att komma till gårdsbutiken och styckningscentralen (där man se hur det går till via ett fönster in till lokalen), något vi designat avsiktligt för att helt enkelt avdramatisera processen, och att göra kunskapen en naturlig del av vår uppväxt/liv. Formen utvecklades genom vår process, där vi började med att testa flertalet olika geometriska former. Vårt mål har varit att avdramatisera ordet slakt och slakterier vilket gjorde att vi ville sträva efter en form som för oss känns inbjudande och vänlig. Formen på den klassiska svenska ladugården är en form vi båda tyckte var både injudande och tycktes även utge en lugnande känsla samtidigt som vi tror det är en form/byggnad som det svenska folket känner väl igen. Därefter ville vi omvandla den traditionella formen för att göra den mer vår egen och även modernisera den lite samtidigt som vi ville behålla känslan och tryggheten. Vi behöll en variant av ett sadeltak som vi sedan klädde i levande grönt; vi ville mjuka upp kombinationen av väggarna och taket. Till väggarna valde vi lärk, som med tiden åldras och skiftar färg, från en orange/brun-aktig ton till en silvergrå. Det finns inga fönster på långsidan av väggarna, utan endast på de rundade väggarna som vätter mot utsikten från byggnaden, mot den mindre bilvägen. 38

39 Detta ger förbipasserade en inbjudande blick på byggnaden, vars fönster är stora och vissa även färgade, vilket gör att ljuset inte blir lika starkt och sterilt. Vi valde att också inkludera några fönster i taket för att släppa in ytterligare naturligt ljus som även bidrar till en lekfull känsla. Vår plats har en utmärkt geografisk position; den är nära till de större vägarna, men fortfarande inte synbar därifrån. Utsikten är otroligt vacker och är även nära till den nybyggda skolan Ljungviksskolan. Byggnaden kommer att ha kor och får betandes på de omkringliggande betesmarkerna. Inredningen på styckningscentralen är huvudsakligen kakel med en lättare grå ton. Vi valde att kakla golvet med svart och vita plattor för att betona en mer hemma-känsla till lokalen. Eftersom formen på lokalerna är relativt enkel ville vi skapa en mer intressant och dramatisk effekt genom att successivt öka takhöjden. Bänkarna är gjorda utan marmor. Styckningscentralen har en stor kyl samt potential och plats för ytterligare en lite mindre kyl längs med det upphängda köttet. Lokalen har även ett omklädesrum med toalett och dusch för de anställda, samt en sluss för de människor som kommer på studiebesök m.m, där de tvättar sina händer m.m innan de får gå vidare in i lokalen. Lokalen har 3st bänkar för styckning och skärning av köttet; en för styckning av det djuren när det kommer direkt från slaktbilen, en för de mer kundanpassade beställningarna samt delikatesserna och en för packetering av det färdigskurna köttet. Det finns även vattentillgång för att tvätta lokalen och en vilobänk. 39

40 Entrance facade, scale 1:375 Facade from the field, scale 1:375 40

41 Roof plan, scale 1:100 41

42 42

43 Situationsplan 43 vy

44 Chiller Lockers WC Shower Sluice Plans, scale 1:100 44

45 45

46 Sections, scale 1:100 46

47 47

48 Sections, scale 1:100 48

49 49

50 Internal Perspective 50

51 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Företagsutveckling LOCAL MEAT PRODU 51

52 Som vi nämnt tidigare har vi valt att fokusera på designen av styckningscentralen, även om vi också har utvecklat ett starkt koncept för framtida utveckling. Vi anser att slaktbilen och styckningscentralen är kombinerade med två andra viktiga delar; den lilla gårdsbutiken och konferenslokalen (samt kök). Gårdsbutiken är placerad i mittendelen av hela byggnadsstrukturen. Butiken/ charkuteriet är en bra plats för bönderna att möjliggöra försäljning av sitt kött; nära till där det är delat och även med den gemensamma loggan som också har en stämpel som säger ifrån vilken gård köttet kommer från. Detta kommer också vara ett bra sätt att marknadsföra Gråbo på, genom att sälja lokalproducerat; något som i sin tur kommer attrahera människor utanför Gråbo att komma dit för att köpa kött eller bara att få en inblick av hur processen fungerar. Konferenslokalen kommer också fungera som en attraktion i Gråbo, genom att dra människor, både företag och privatpersoner, att hyra lokalen för fester eller möten, teambuilding etc. Konferenslokalen kan också bli uthyras i paketerbjudande där det ingår en rundtur och informationsmöte om hur en slakt går till och hur hela processen fungerar och ser ut. Lokalen kan även hyras ut till privatpersoner för t.ex. 50års kalas m.m, samt för utbildningssyften, då böndernas ko-operativ kan hålla föreläsningar om lokal köttproducering och starta-ditteget m.m Mobil slaktlastbil 2. Styckningslokal 3. Chark/gårdsbutik 4. Konferenshall

53 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Genomförande LOCAL MEAT PRODU 53

54 1. Starta ett ko-operativ Ett alternativ är att bönderna i området startar ett ko-operativ där man gemensamt kommer fram till en huvudansvarig för slakten, samtidigt som resten av bönderna hjälper varandra att sköta gården i utbyte. På det sättet får alla bönder möjligheten att slakta sina djur i närheten av där de bor samtidigt som de gynnar den lokala köttproduktionen. Denna typ av lösning skulle fungera väldigt bra så länge det stannar på en småskalig nivå. Efter ytterligare förundersökningar kom vi fram till att använda oss utav ett mobilt slakteri för att ytterligare öka välmående av djuren genom att förebygga stress och även underlätta för bönderna (speciellt de som inte har många djur), så de slipper transporter. 2. Hitta en investerare Vårt andra förslag/alternativ är att hitta en/flera personer/företag som tror på vårt koncept och idé är villiga att investera i den. Det skulle innebära att varken styckningscentralen eller den mobila slaktenheten är beroende av att hitta bönder som är villiga att medverka. Investerarna satsar pengar på at starta ett företag; ett småskaligt, lokalt slakteri vilket också har potentialen att utvecklas till en gårdsbutik och konferenslokal. För att detta alternativ skall fungera krävs det också att man har böndernas stöd, då det är viktigt att bönderna väljer att slakta sina djur med hjälp av den mobila enheten (vi ser dock inte någon anledning till varför de inte skulle vilja det). Enligt våra intervjuer är intresset stort för ett närliggande slakteri. Några av de redan existerande eller nystartade småskaliga slakterier tycks vara grundade av ett ko-operativ eller en mix utav båda. 54

55 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Efterord LOCAL MEAT PRODU 55

56 Det har varit roligt att arbeta med ett projekt som detta och vi ser stort intresse och engagemang från både människor boende i Gråbo samt människor som jobbar inom slakteribranchen Vi har insett att det är ett relevant ämne som berör många idag och intresset att starta småskaliga slakterier ökar mer och mer Vi har också blivit kontaktade av människor som jobbar/jobbat med liknande projekt som har varit oss till stor hjälp i jakt på svar och information, och som även har velat ta del av vårat projekt, våra tankar och ideér Vi hoppas att det här projektet är till stor hjälp och inspiration för framtida behov 56

57 57

58 TACK TILL Happy Hooves Happy Björn Hellström Dalsjöfort Kött Gustav Ahlqvist Grundare av lammet och bonden, Gråbo Ivar Antonisson Ekologisk bonde Ingvar Svensson Ekologisk bonde Lena Falkheden Kursansvarig Lisa Åhlström Handledare Mathias Wogenius Grundare av rafna slakt Hooves LOCAL MEAT PRODUCTION SINCE 2013 LOCAL MEAT PRODUCTION

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK

KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK KNORREVÅ NGEN SLAKT AB FRÅN BONDE TILL BUTIK VÄLKOMMEN TILL KNORREVÅNGEN SLAKT! Knorrevången Slakt är en aktör som ser ljust på framtiden. De senaste åren har vi utvecklat vår verksamhet och moderniserat

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Djurtransporter i Sverige

Djurtransporter i Sverige Djurtransporter i Sverige Hur man kan öka djurvälfärd och minska smittspridning LinköpingsUniversitet Professor Uno Wennergren Djurtransporter och dess effekter. SPABIO - Spatiotemporal Biology lab. 5

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung Rapport ICAs kundpanel November 2014 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2900 kunder.

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

DESIGNPROCESSEN 1. Utgångspunkter 1. Förstudier 1. Inriktning 2. Första brainstormingen 3. Möte med Tord Berggren 3.

DESIGNPROCESSEN 1. Utgångspunkter 1. Förstudier 1. Inriktning 2. Första brainstormingen 3. Möte med Tord Berggren 3. Innehållsförteckning DESIGNPROCESSEN 1 Utgångspunkter 1 Förstudier 1 Inriktning 2 Första brainstormingen 3 Möte med Tord Berggren 3 Marknadsstudie 4 Andra brainstormingen 5 Möte med Jens Blixt om VVS 6

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Aktiviteter! Utomhus

Aktiviteter! Utomhus Aktiviteter! Utomhus Bastubad och vedeldad badtunna I nära anslutning till Villa Hofsnäs pensionat nere i Torpasjön ligger vår bastuflotte. Här kan ni träffas för en stunds avkoppling tillsammans med kollegor

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

Slaktstatistik Statistik fördelad efter anläggning Kvartal

Slaktstatistik Statistik fördelad efter anläggning Kvartal Slaktstatistik 25-215 Statistik fördelad efter anläggning Kvartal 1 215 Magnus Därth, Kött och Charkföretagen 215-5-8 Slaktstatistik för gris 25-215 Fr.o.m. kvartal 2 22 är slaktstatistiken hämtad från

Läs mer

Slutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978

Slutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978 Slutrapport 1. Projekt Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnummer: 29-3978. Stödmottagare: Siljansnäs Sockenkontor Ekonomisk förening 2. Kontaktpersoner Jonny Wikström Siljansnäs

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Hur kan vi klara slakten?

Hur kan vi klara slakten? Hur kan vi klara slakten? Tommy Öhman: Vi har en EU-godkänd styckningslokal där vi styckar våra egna lamm, kalvar och nöt. Vi är fyra producenter, och alla är kravcertifierade. Våra djur slaktas på Swedish

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C Hållbar Utveckling Finns det möjlighet för ungdomar att i klädbutiker i Lund inhandla ekologiska kläder och existerar ett samband mellan marknadsföring och försäljning? Gustav Lewin 9C Innehållsförteckning:

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård :: Skolträdgårdar i norr Projektet ska förbättra skolmiljön och tillsammans med elever, personal och föräldrar lära ut grunderna för odling och öka intresset

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

KANINER KANINER KANINER SEMINARIUM 22 MARS 2012

KANINER KANINER KANINER SEMINARIUM 22 MARS 2012 KANINER KANINER KANINER SEMINARIUM 22 MARS 2012 Jag heter Gösta Johnsson och är ordförande i branschorganisationen Sveriges Kaninproducenters Förening sedan 20 år. Jag tillsammans med min Sambo Vanja driver

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Nyhetsbrev Maj 2015. och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med.

Nyhetsbrev Maj 2015. och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med. Nyhetsbrev Maj 2015 Våren är här, underbart! Fåren är på betet, hönsen går ut fritt på dagarna, Gotlandskaninerna Guldnos och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför? INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Renovering på KRÖGARVÄGEN

Renovering på KRÖGARVÄGEN Renovering på KRÖGARVÄGEN Nu ska vi RENOVERA DITT HUS Botkyrkabyggen ska renovera 80 procent av våra ca 10 600 lägenheter under en tio- till femtonårsperiod. Nu är det dags för ditt hus. Vi delar upp renoveringen

Läs mer