En realistisk idé visad genom en visionär design

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En realistisk idé visad genom en visionär design"

Transkript

1 appy Hooves Happy Hooves LOCAL MEAT PRODUCTION 13 LOCAL MEAT PRODUCTI

2 En realistisk idé visad genom en visionär design Efter vår förundersökning av Gråbo fick vi uppfattningen av att invånarna i Gråbo starkt värderar lokalt producerade produkter. Vi anser även att Gråbo vore en utmärkt knytpunkt för att starta upp ett lokalt slakteri med tillhörande konferenshall så vi bestämde oss för att designa ett! Vi har fokuserat på en styckningscentral med ett tillhörande mobilt slakthus. Utöver det ingår en gårdsbutik/charkuteri och en konferenslokal på konceptnivå. Vårt mål är att avdramatisera slakthuset och den negativa klang vi tror ordet har för många. Vi vill visa människor hur processen av en slakt fungerar och öka förståelsen genom att tillhandahålla lättillgänglig information.

3 Innehållsförteckning Fakta s.5 Intervjuer s.15 Koncept s.25 Process s.31 Lyckliga Klövar s.35 Företagsetablering/utveckling s.51 Genomförande s.53 Efterord s.55

4 FACTS

5 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Fakta LOCAL MEAT PRODU 5

6 Världens befolkning ökar ständigt och fler människor väljer att flytta närmare storstäderna, som i sin tur blir större och mer tätbefolkade. Glappet mellan fattiga och rika blir allt större och livskvalité blir allt oftare en fråga om pengar, tid och plats. Vi konsumerar mycket mer än vad vi gjorde förr; köper mer mat och fler saker, ändå blir vi inte lyckligare I samband med att befolkningen ökar, ökar också köttkonsumptionen. Delar av världen som fått bättre ekonomi, exempelvis Asien, har ökat sin köttkonsumption avsevärt och många länder både importerar och exporterar kött världen över1. Importen och exporten av kött som sträcker sig över hela världen gör köttproduktionen till en av de mest ohållbara vi har idag. Utsläppen från kötttransporter förstör inte bara vår luft utan det påverkar även vattnet vi dricker, vårt klimat, vårt djurliv och växtliv 2. Den förorenade luften sprider sig över världen, även om utsläppen sker i ett specifikt område3. USA är det land som producerar mest nötkött idag och Kina är ledande i produktionen av fläskkött (gris). Även sydamerika ökar sin fläskköttproduktion kraftigt till följd av billig djurfoder. Länder som producerar stora mängder kött, exporterar oftast slutprodukten till flera andra länder. Även länder som Indien och Pakistan, som anser att vissa djur heliga (t.ex kon), har påbörjat en förändring nötköttsproduktionen eftersom fler och fler tar efter västvärldens dieter och vanor5. Undersökningar visar att utsläpp från transporter av slaktade djur, eller djur som är påväg till slakt, är mindre än

7 utsläppen som skapas av kreaturen själva. Kreaturen ger ifrån sig både metan och lustgas, huvudsakligen genom deras avföring, som är två växthusgaser som påverkar jorden klimat negativt. Växthusgaserna förorenar inte bara luften, utan utsöndras även till jorden och ner till vårt grundvatten. Grödor som planteras för att göda kreaturen kräver i många fall konstgjord bevattning, vilket idag står för 8% av jordens vattenanvändning6. kött på vår tallrik blir stor. Vissa djur föds upp på en typ av diet för att växa så snabbt som möjligt under en kort tid. Det skapar problem eftersom skelettet inte är färdigutvecklat och orkar bära upp kroppen etc. Bondgårdarna idag är mer koncentrerade än vad de brukade vara vilket leder till större klimatpåverkan eftersom utsläppen blir större på ett och samma ställe, medans det tidigare blev mer utsprätt7,8. Idag är bondgårdarna större och färre än innan. Mindre gårdar har svårare att överleva och de som blir kvar utvecklas till stora fabriker där effektivitet och vinst står i fokus. Jämför man hur bondgårdar fungerade förr i tiden gick djuren ute och betade på naturmarker i mycket större utsträckning istället för att växa sig redo till slakt inomhus. Skillnaden mellan att betrakta djuren som djur eller Movie; Food Inc,

8 Export Import 8

9 9

10 Slakthus i Svergie, registrerade på eniro.se 10

11 Sverige har möjligheten att öka sina jordbruk och lantbruk. I Sveriges historia har det funnits många naturbetesmarker där djur så som kor, får, hästar m.m. betade av landet. Det fungerade som ett sluten cirkel, där avföringen från djuren tillförde naturlig näring till betesmarken. Detta var en fördelaktig lösning inte bara för bönderna, utan även för vår biologiska mångfald. Numera, istället för att ha flera små bondgårdar, utspridda, följer Sverige samma trend som andra delar av världen; färre, men större bondgårdar. Det medför större avstånd mellan gårdarna och även betesmarkerna, vilket i sin tur leder till sämre kommunikation och även förlust av nyttiga och näringsrika betesmarker. förändring i Sverige då vi numera tenderar att importera mer och mer kött istället för att själva, lokalt, producera köttet. Detta är en konsekvens utav att de mindre slakthuset varit tvugna att stänga igen efter att de större tagit över marknaden och därefter kontrollerat priser etc. Ju färre slakthus det finns för bondgårdar att välja emellan när det är dags att skicka sina djur till slakt, desto mindre påverkan kan bönderna ha på pengarna de får för sitt kött (de flesta svenska bönderna idag säljer sina kreatur till slakterierna och får betalt direkt därefter, istället för att få tillbaka sitt kött efter slakt och sedan sälja det själva)10. Man kan säga att kreaturen fungerade som bonde åt naturbetesmarkerna, de skötte marken och hjälpte den biologiska mångfalden att spira9. Det har skett en 9 Natural Pastures; A type of land that still remains in a natural state; it has not been fertilized nor has there been plants planted. The land is mainly used for pasture for different type of cattle and is not suited for plowing. It is also the oldest version of pasture land in Sweden

12

13 1. Gällersta AB, Örebro småskaligt slakthus (slaktar ko och häst) 2. Skövde Slakteri, Skövde storskaligt slakthus, ca 300 anställda (slaktar ko och gris) 3. Varekil Slakteri, Orust småskaligt slakthus (slaktar ko och får) 4. Dahlbergs Slakteri, Brålanda storskaligt slakthus, ca 55 anställda (slaktar ko ch gris) 5. Dalsjöfors Slakteri, Dalsjöfors storskaligt slakthus, ca 35 anställda (slaktar ko och gris) 6. AB Ginsten, Harplinge småskaligt slakthus (slaktar ko ch gris)

14 14

15 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Intervjuer LOCAL MEAT PRODU 15

16 Vi träffade och pratade med flera personer inför detta projektet, för att få så mycket information, åsikter och ståndpunkter som möjligt. Vi ville få en klar idé om hur allting fungerar, både från bondens perspektiv såväl som slaktarens och de större företagen Här följer några dialoger. En kort introduktion till personen vi intervjuat följt av frågorna vi ställt och svaret vi fått och en kort sammanfattning av våra egna tankar kring intervjun. 16

17 Björn Hellström Björn jobbar på Dalsjöfors kött, på styckningscentralen. Först satt vi ner och hade intervjun och därefter fick vi en guidad tur i själva styckningscentralen, för att få se hur allting fungerade och såg ut. Från vilka delar av Sverige kommer de djur ni slaktar? - Endast från svenska bönder Vilka typ av djur slaktar ni? - Grisar, tjurar och kor Ibland kan det hända att de även slaktar ett och annat får, men det händer väldigt sällan. Vad gör ni med de delar av djuret som inte är användbart för försäljning? - Bortsett från djurets ben så används allt kött på djuret på ett eller annat sätt. Benen är krossade och säljs vidare till fabriker som bränner benen som då omvandlas till energi. De köttdelar av djuret som inte är tillräckligt bra kvalité för köttstycken, mals istället ned till köttfärs eller används till korv. Skinnet blir vidaresålt för bl.a. skinninredning, acessoarer m.m. Sammanfattning: Vi förklarade i korthet vår idé och mål med vårat projekt; att vi vill avdramatisera den ofta negativa klangen många har när man man nämner/pratar om slakterier. Vi sa även att vi tycker det är extremt viktigt att alla vet hur det går till i verkligenheten och att vi genom vårt projekt vill räta ut den något snea bild vissa kanske har om hur processen egentligen fungerar. Björn höll med och tyckte det är viktigt att människor förstår och är medvetna om hur det går till när man slaktar ett djur och även för allmänheten att på ett enkelt sätt ha tillgång till den informationen. 17

18 Gustav Ahlqvist Gustav bor i Gråbo med sin familj och är sedan början av 2011 bonde på heltid. För ett år sedan startade Gustav och hans fru företaget Lammet & Bonden. Gustav har valt att sälja sitt kött på egen hand och får därför tillbaka köttet när djuren väl är slaktade och styckade. Han odlar själv den mat djuren äter när de står inomhus, vilket innebär att han inte behöver köpa något extra foder eftersom djuren äter vad som finns tillgängligt när de går utomhus. Vilka typer av djur hålls på gården? - Får och tjurar Planen/idén är att endast behålla fåren, men för tillfället finns det fortfarande kvar några tjurar och kor. Hur mycket land betar djuren på? - Ca 70 hektar Djuren betar på naturbetesmarker, vilket inte endast gynnar den biologiska mångfalden utan även kvalitén och smaken på köttet Vart skickar du dina djur till slakt idag? - Varekils slakteri Det är det närmsta slakteriet, men han skulle gärna vilja ha ett som ligger närmre. I dagsläget kör Gustav sina djur till slakt på egen hand, vilket tar lång tid eftersom han endast kan ta några i taget. Gustav vet ej hur man slaktar djuren på egen hand och det är heller inget han vill göra. 18

19 Hur ser du på efterfrågan av lokalt producerat kött? - Stor. Människor värderar lokalt producerat kött och han anser att efterfrågan på lokalproducerat kött i Gråbo är stor. Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? - Det är en bra idé! Det skulle vara en bra lösning för mindre gårdar och även mycket bättre för djuren då de inte behöver känna lika mycket stress = bättre kvalité på köttet och lyckligare djur. Sammanfattning: Gustav var mycket intresserad av vårt projekt och tyckte idén lät spännande. Han skulle definitivt slakta sina djur på ett slakteri närmre honom, om det fanns något. Skulle det finnas ett mobilt slakteri tillgänligt så vore det ännu bättre! Hans djur beter idag på naturbetesmarker tillhörande Lerums kommun, vilket rensar och håller områdena under kontroll. Gustav berättade också att han skulle kunna få sina djur att växa snabbare genom att hålla dem inomhus och mata dem med foder, men väljer ändå att låta djuren beta ute, både för att djuren ska må bättre och även för att öka kvalitén på köttet. - Djuren betar på naturbetesmarker, vilket inte endast gynnar den biologiska mångfalden utan även kvalitén och smaken på köttet - 19

20 Ingvar Svensson Ingvar är en kött- och skogsbonde som bor utanför Borås. Eftersom han inte bara jobbar som köttbonde har han valt att sälja djuren till slakteriet, så att han inte får tillbaka köttet efter slakt. Vilka typer av djur hålls på gården? -Tjurar och kor Tidigare hade han kor för mjölkproduktion också, men efter att han insåg att det var mer ekonomiskt lönande att föda upp köttkor så bytte han. Hur mycket land har du? -18 hektar Vart skickar du dina djur till slakt idag? -Skövde slakteri Han brukade skicka djuren till Dalsjöfors slakteri eftersom de är beläget närmre, men de betalar inte lika mycket för köttet längre, vilket gjorde att han valde att byta Hur ser du på efterfrågan av lokalt producerat kött? -Stort. Intresset finns helt klart där, samtidigt som konsumenten inte vill betala allt för dyra priser för det. 20

21 Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? -En bra idé Det vore en bra lösning eftersom det med all säkerhet lär minska stressnivån hos djuren, men det beror också på hur mycket priserna skulle påverkas Sammanfattning: Ingvar tycker att vårt projekt och idé är intressant, men eftersom han även har skog att sköta och arbeta med så är inte längre köttproduktionen hans prioritet nr 1. Givetvis är det en bra idé eftersom det skulle vara mycket bättre för djuren. Det är också bra att gynna de mindre slakterierna, så att konkurensen blir större.v - Han brukade skicka djuren till Dalsjöfors slakteri eftersom de är beläget närmre, men de betalar inte lika mycket för köttet längre, vilket gjorde att han valde att byta - 21

22 Ivar Antonisson Ivar har jobbat som bonde i hela sitt liv, tills nyligen så han bestämt sig för att istället hyra ut sin gård. Gården är belägen i en liten by vid namn Västervik, rakt öster om Göteborg, längs med kusten. Han har haft både svin, grisar, får, kor och tjurar under sin tid som bonde och var även en av de första bondarna i Sverige vars gård blev ekologiskt certifierad. Vilka typer av djur hålls på gården? - Svin, får, tjurar och kor Det var dock ett tag sedan han födde upp svin Hur mycket land hade du? - Ca 40 hektar 40 hektar är vad som används till djuren, sedan har han även skogarealer. Vart skickar du dina djur till slakt idag? - Till ett slakteri i Linköping och till Ugglarp slakteri i Hörby Du väljer inte bara slakteri efter vilket som ligger närmast, utan det har även stor betydelse vilken typ av kontakt man har med slakteriet; hur deras kundrelationer ser ut etc. När du har en ekologiskt certifierad gård finns det även en del regler om hur djuren får slaktas, vilket gör att du måste välja ett slakteri utför den typen av slakt. Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? - En väldigt bra idé! Det vore den absolut bästa lösningen för djuren, då Ivar tror starkt på att det kommer 22

23 reducera stressnivån. Det är också en bra möjlighet för de mindre gårdarna att minska deras transportkostnader, vilket inte bara är bra för den småskaliga bonden, utan även vårt klimat. Sammanfattning: Det tar upp väldigt mycket tid att vara bonde på heltid, och att veta att sina djur är slaktade på bästa möjliga sätt, med så lite stress som möjligt vore toppen. Det är också svårt att tävla med det importerade köttet eftersom det oftast är billigare. Eftersom det inte finns överdrivet många småskaliga bondar numera blir det svårt för oss att ha någon påverkan på priser etc, och måste därför istället rätta oss efter vad de stora slakterierna väljer att betala. - Du väljer inte bara slakteri efter vilket som ligger närmast, utan det har även stor betydelse vilken typ av kontakt man har med slakteriet; hur deras kundrelationer ser ut etc. - 23

24 Gustav Ingvar Ivar 24

25 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Koncept LOCAL MEAT PRODU 25

26 * Avdramatisera den så ofta negativa bilden/idén människor har på slakterier * Skapa en så stress-fri och trivsam miljö för både djuren och människorna som jobbar där * Lyckas designa en byggnad som lyckas bjuda in folk och skapa ett intresse för Gråbo * Marknadsföra lokal köttproduktion med goda relationer och topp-kvalité på köttet! * Designa något för Lerums kommun att sträva efter skapa en stark vision Under våra förstudier av Gråbo uppfattade vi det som att det finns ett intresse för lokalt producerat kött och även villighet att betala lite extra för något som gynnar Lerums kommun och miljön. Vårt fokus har varit att designa själva styckningscentralen, eftersom själva slakteriet är mobilt. Anledningen till att vi valt att skapa ett mobilt slakteri är att det kommer minska stressen av djuren, vilket leder till bättre kvalité på köttet och även färre (inga alls) transporter med levande djur. Vill vill göra slakten till en så naturlig process som möjligt och vi tror starkt på genom att slakta djuren på plats är det bästa möjliga sätt. För hobbybondar (människor som har t.ex 2-3 får på baksidan av sitt hus) och småskaliga bondar är det helt klart det bekvämaste sättet att hantera slakten på plats. I jämförelse med ett storskaligt slakteri medför vår version (ett små-medelskaligt slakteri) fler framtida möjligheter. Ett sätt att höja värdet på ett slaktat djur är att stycka och skära det på rätt sätt något som kräver både tid och mycket kunskap; Ett småskaligt slakteri skulle ha mer tid 26

27 till kundanpassade beställningar11. Vi vill inte bara skapa ett lokalt slakteri, utan även minska antalet mellanhänder från bonde till vår tallrik. Vi vill att cirkeln ska bli sluten efter att köttet är styckat och klart, istället för att därefter sälja vidare köttet till en butikskedja. Vi kan tänka oss att köttet säljs till vissa, mindre, lokala butiker. Anledningen till att kött från Sverige är dyrare än mycket importerat kött är för att reglerna för kvalitén på vår djurhållning är både hög och strikt (den högsta i hela Europa). Detta leder till att bonden måste höja sina priser för att klara sig; något vi tycker borde prioriteras av konsumenten. Vi värderar våra djurs hälsa och livskvalité och borde därför även vara beredda att betala lite extra för köttet. Vårt koncept är att designa styckningscentralen i kombination med en liten gårdsbutik (charkuteri), där köttet kan säljas, och även en konferenslokal med tillhörande kök. Allting förutom själva styckningscentralen är endast på konceptuell nivå, vilket gör att vi valt att visa endast den färdiga delen (styckningscentralen). Det har tyvärr inte funnits tid att helt och hållet färdigställa resten av byggnaden under den tid vi fått. En enkel skiss över hur den mobila slaktenheten ser ut. Enheten består utan två huvuddelar; En kyl och en del där man hängar och delar djuret när det väl har slaktats (detta exempel är taget från andra versioner vi kollat på i samband med mobila slakterier). 12 JTI-rapport, lantbruk & industri 2007; Småskalig slakt och förädling 27

28 Vi vill marknadsföra småskaliga slakterier och vi vill behålla dem små. Det är ingen risk att de kommer konkurera ut de stora slakterierna då de kommer vända sig till olika typer av klienter. Mindre slakterier har möjligheten att jobba i närmare relation till sina kunder på ett sätt som de stora slakterierna aldrig kan. Vi vill att vårt slakteri ska sträva efter kvalité istället för kvantitét! 28

29 29

30 Varför ett småskaligt slakteri? Fler småbönder får möjligheten att slakta sina djur närmre sina gårdar och har därför en större chans att gå runt ekonomiskt Kortare transporter mindre negativ klimatpåverkan och fördelaktigare för djuren Sverige får en större variation och utbud på/av lokala köttproducenter Det finns en efterfrågan på lokalt producerat kött; människor vill veta varifrån deras produkter, i detta fall köttet, kommer ifrån och gynnar gärna även lokalt producerade produkter Intresset att starta småskaliga slakterier ökar mer och mer Varför inte? Om det idag redan finns ett intresse av fler människor att starta sitt egna lilla slakteri (och när det ändå inte konkurerar med de stora slakterierna) ser vi ingen anledning till varför inte

31 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Process LOCAL MEAT PRODU 31

32 Efter att vi bestämt oss vad exakt det var vi ville designa, vi började vår process med att testa olika geometriska former, för att komma fram till vilken typ som skulle passa just vårt koncept bäst (nästa sida). Eftersom vårt koncept inkluderar 3 olika delar strävade vi efter att komma fram till en form som inkluderade alla dessa 3 delar från början. Strax efter vi började exprimentera med de olika formerna kom vi fram till att vi ville att de olika delarna i byggnaden skulle vara separerade men ändå kombinerade på något sätt. Från första delen av vår process, där vi testade olika former valde vi ut 4st som vi sedan vidare-utvecklade i nästa steg, tills det att vi till slut kom fram till en slutgiltig form. 32

33 33

34 H H SINCE

35 a appy Hooves es LOCAL MEAT PRODUCTION LOCAL MEAT PRODU 35

36 136

37 37

38 Vår byggnad är uppdelad i 3st delar som är sammanhållna via en gemensam korridor. Korridoren är platsen där informationen kommer att hängas upp. Tanken är att korridoren kommer verka som det ställe där man informerar om hur slaktprocessen går till från bonde tills det att köttet ligger på vår tallrik, med hjälp av text, foton etc. Eftersom det bara finns en huvudingång i ena änden av byggnaden måste du gå förbi informationen för att komma till gårdsbutiken och styckningscentralen (där man se hur det går till via ett fönster in till lokalen), något vi designat avsiktligt för att helt enkelt avdramatisera processen, och att göra kunskapen en naturlig del av vår uppväxt/liv. Formen utvecklades genom vår process, där vi började med att testa flertalet olika geometriska former. Vårt mål har varit att avdramatisera ordet slakt och slakterier vilket gjorde att vi ville sträva efter en form som för oss känns inbjudande och vänlig. Formen på den klassiska svenska ladugården är en form vi båda tyckte var både injudande och tycktes även utge en lugnande känsla samtidigt som vi tror det är en form/byggnad som det svenska folket känner väl igen. Därefter ville vi omvandla den traditionella formen för att göra den mer vår egen och även modernisera den lite samtidigt som vi ville behålla känslan och tryggheten. Vi behöll en variant av ett sadeltak som vi sedan klädde i levande grönt; vi ville mjuka upp kombinationen av väggarna och taket. Till väggarna valde vi lärk, som med tiden åldras och skiftar färg, från en orange/brun-aktig ton till en silvergrå. Det finns inga fönster på långsidan av väggarna, utan endast på de rundade väggarna som vätter mot utsikten från byggnaden, mot den mindre bilvägen. 38

39 Detta ger förbipasserade en inbjudande blick på byggnaden, vars fönster är stora och vissa även färgade, vilket gör att ljuset inte blir lika starkt och sterilt. Vi valde att också inkludera några fönster i taket för att släppa in ytterligare naturligt ljus som även bidrar till en lekfull känsla. Vår plats har en utmärkt geografisk position; den är nära till de större vägarna, men fortfarande inte synbar därifrån. Utsikten är otroligt vacker och är även nära till den nybyggda skolan Ljungviksskolan. Byggnaden kommer att ha kor och får betandes på de omkringliggande betesmarkerna. Inredningen på styckningscentralen är huvudsakligen kakel med en lättare grå ton. Vi valde att kakla golvet med svart och vita plattor för att betona en mer hemma-känsla till lokalen. Eftersom formen på lokalerna är relativt enkel ville vi skapa en mer intressant och dramatisk effekt genom att successivt öka takhöjden. Bänkarna är gjorda utan marmor. Styckningscentralen har en stor kyl samt potential och plats för ytterligare en lite mindre kyl längs med det upphängda köttet. Lokalen har även ett omklädesrum med toalett och dusch för de anställda, samt en sluss för de människor som kommer på studiebesök m.m, där de tvättar sina händer m.m innan de får gå vidare in i lokalen. Lokalen har 3st bänkar för styckning och skärning av köttet; en för styckning av det djuren när det kommer direkt från slaktbilen, en för de mer kundanpassade beställningarna samt delikatesserna och en för packetering av det färdigskurna köttet. Det finns även vattentillgång för att tvätta lokalen och en vilobänk. 39

40 Entrance facade, scale 1:375 Facade from the field, scale 1:375 40

41 Roof plan, scale 1:100 41

42 42

43 Situationsplan 43 vy

44 Chiller Lockers WC Shower Sluice Plans, scale 1:100 44

45 45

46 Sections, scale 1:100 46

47 47

48 Sections, scale 1:100 48

49 49

50 Internal Perspective 50

51 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Företagsutveckling LOCAL MEAT PRODU 51

52 Som vi nämnt tidigare har vi valt att fokusera på designen av styckningscentralen, även om vi också har utvecklat ett starkt koncept för framtida utveckling. Vi anser att slaktbilen och styckningscentralen är kombinerade med två andra viktiga delar; den lilla gårdsbutiken och konferenslokalen (samt kök). Gårdsbutiken är placerad i mittendelen av hela byggnadsstrukturen. Butiken/ charkuteriet är en bra plats för bönderna att möjliggöra försäljning av sitt kött; nära till där det är delat och även med den gemensamma loggan som också har en stämpel som säger ifrån vilken gård köttet kommer från. Detta kommer också vara ett bra sätt att marknadsföra Gråbo på, genom att sälja lokalproducerat; något som i sin tur kommer attrahera människor utanför Gråbo att komma dit för att köpa kött eller bara att få en inblick av hur processen fungerar. Konferenslokalen kommer också fungera som en attraktion i Gråbo, genom att dra människor, både företag och privatpersoner, att hyra lokalen för fester eller möten, teambuilding etc. Konferenslokalen kan också bli uthyras i paketerbjudande där det ingår en rundtur och informationsmöte om hur en slakt går till och hur hela processen fungerar och ser ut. Lokalen kan även hyras ut till privatpersoner för t.ex. 50års kalas m.m, samt för utbildningssyften, då böndernas ko-operativ kan hålla föreläsningar om lokal köttproducering och starta-ditteget m.m Mobil slaktlastbil 2. Styckningslokal 3. Chark/gårdsbutik 4. Konferenshall

53 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Genomförande LOCAL MEAT PRODU 53

54 1. Starta ett ko-operativ Ett alternativ är att bönderna i området startar ett ko-operativ där man gemensamt kommer fram till en huvudansvarig för slakten, samtidigt som resten av bönderna hjälper varandra att sköta gården i utbyte. På det sättet får alla bönder möjligheten att slakta sina djur i närheten av där de bor samtidigt som de gynnar den lokala köttproduktionen. Denna typ av lösning skulle fungera väldigt bra så länge det stannar på en småskalig nivå. Efter ytterligare förundersökningar kom vi fram till att använda oss utav ett mobilt slakteri för att ytterligare öka välmående av djuren genom att förebygga stress och även underlätta för bönderna (speciellt de som inte har många djur), så de slipper transporter. 2. Hitta en investerare Vårt andra förslag/alternativ är att hitta en/flera personer/företag som tror på vårt koncept och idé är villiga att investera i den. Det skulle innebära att varken styckningscentralen eller den mobila slaktenheten är beroende av att hitta bönder som är villiga att medverka. Investerarna satsar pengar på at starta ett företag; ett småskaligt, lokalt slakteri vilket också har potentialen att utvecklas till en gårdsbutik och konferenslokal. För att detta alternativ skall fungera krävs det också att man har böndernas stöd, då det är viktigt att bönderna väljer att slakta sina djur med hjälp av den mobila enheten (vi ser dock inte någon anledning till varför de inte skulle vilja det). Enligt våra intervjuer är intresset stort för ett närliggande slakteri. Några av de redan existerande eller nystartade småskaliga slakterier tycks vara grundade av ett ko-operativ eller en mix utav båda. 54

55 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Efterord LOCAL MEAT PRODU 55

56 Det har varit roligt att arbeta med ett projekt som detta och vi ser stort intresse och engagemang från både människor boende i Gråbo samt människor som jobbar inom slakteribranchen Vi har insett att det är ett relevant ämne som berör många idag och intresset att starta småskaliga slakterier ökar mer och mer Vi har också blivit kontaktade av människor som jobbar/jobbat med liknande projekt som har varit oss till stor hjälp i jakt på svar och information, och som även har velat ta del av vårat projekt, våra tankar och ideér Vi hoppas att det här projektet är till stor hjälp och inspiration för framtida behov 56

57 57

58 TACK TILL Happy Hooves Happy Björn Hellström Dalsjöfort Kött Gustav Ahlqvist Grundare av lammet och bonden, Gråbo Ivar Antonisson Ekologisk bonde Ingvar Svensson Ekologisk bonde Lena Falkheden Kursansvarig Lisa Åhlström Handledare Mathias Wogenius Grundare av rafna slakt Hooves LOCAL MEAT PRODUCTION SINCE 2013 LOCAL MEAT PRODUCTION

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Värdekedjeanalys av -märkt nötkött Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Introduktion Rapportens syfte är att analysera prisutvecklingen för respektive konventionellt nötkött

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Green shower days Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Sammanfattning Vår produkt går ut på att man ska hålla koll på sin vattenförbrukning och försöka

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Aktiviteter! Utomhus

Aktiviteter! Utomhus Aktiviteter! Utomhus Bastubad och vedeldad badtunna I nära anslutning till Villa Hofsnäs pensionat nere i Torpasjön ligger vår bastuflotte. Här kan ni träffas för en stunds avkoppling tillsammans med kollegor

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider!

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider! Mot ljusare tider! Här på Nuntorp märks våren och ljusare tider på många sätt. Bland vårtecknen märks traktorer och maskiner som görs i ordning för vårbruket, stängsel för hästar och kor som ses över och

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Jubileum. Lusthusen TORSJÖ BERGVIK UTTRINGE

Jubileum. Lusthusen TORSJÖ BERGVIK UTTRINGE Jubileum Lusthusen TORSJÖ BERGVIK UTTRINGE Lusthus visst låter det vackert! Hus med plats för lust, skapade med lust. Inspirationen från de klassiska grosshandlarvillorna är tydlig. Rötterna finns i förra

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Miljöbladet. en informationskampanj

Miljöbladet. en informationskampanj Miljöbladet en informationskampanj Miljöbladet ska vara en informationskampanj med målet att informera de flesta människor om trafikens inverkan på miljön och att påverka dem att resa och färdas miljövänligare.

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

A s t e r n 3 Söker ditt företag nya lokaler? Astern Fastighets AB

A s t e r n 3 Söker ditt företag nya lokaler? Astern Fastighets AB Astern 3 Söker ditt företag nya lokaler? Astern Fastighets AB Astern 3 A s t e r n 3 Roger Albrecht Ägare Astern 3 & 7 Andra verksamheter: Kvalitetshem Sommarhus Andreas Gahne Ägare Astern 3 & 7 Andra

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Hållbar utveckling vatten

Hållbar utveckling vatten Hållbar utveckling vatten med Adam & Alen lulz 1 Innehållsförteckning Pedagogisk planering s. 3 Drickadagboken s. 4 Virtuellt vatten vår osynliga vattenförbrukning s. 5 Elevuppgift s. 9 Kranvatten s. 10

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

... Projekttid: 20110323 till 20140630.

... Projekttid: 20110323 till 20140630. 1 (7) Slutrapport för projektet Sjuhäradskött ut på marknaden Datum: 20140909... Journalnummer: Projekttid: 20110323 till 20140630. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

VIDINGSJÖSKOLAN SKOLRÅD 2013-03-21

VIDINGSJÖSKOLAN SKOLRÅD 2013-03-21 VIDINGSJÖSKOLAN SKOLRÅD 2013-03-21 NAMN KLASS HANNA SUNDIN FA ANNA-KARIN SANDELL FB HANS RINGSTRÖM 3A, 5B ANDERS SAMUELSSON ÅR 4 BENGT NYSTRÖM ÅR 4 MATS LUNDBERG 5A CHRISTINA BRADLEY-IREMAN REKTOR ANDERS

Läs mer

INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3

INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3 Democratic Republic of ia INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 III. NATIONELLA STYRELSENS SERVICE

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Villa Solgläntan är ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter. Huset är ett traditionellt

Läs mer

FjärEL. FjärEL - Sammanfattning

FjärEL. FjärEL - Sammanfattning - Sammanfattning Vår produkt är en klämma som fästs på sladden till dina elektriska produkter. Dess funktion är att visa elkonsumtionen hos den apparaten, och skicka informationen till din mobil eller

Läs mer

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor i Sverige i fjol. Ökade med 38 %. Finns brist på ekovaror men ett växande intresse. Matproduktion har stor

Läs mer

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling travcentrum för uppfödning och träning under utveckling Rundbana Tränlingsanläggning Fornminne Rakbana Sisyfos Välkommen till Sisyfos på Söderby Gård, en anläggning för människor och travhästar. Gården

Läs mer

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010 RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten December 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark

December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark I Bastuträsk har man gjort korv till försäljning i 118 år, det är en fin Västerbottnisk mattradition som man ser att ägarna Mattias Berg och

Läs mer

Rofyllt på Höjden HEMMA HOS MY HOME I HÖST 2014

Rofyllt på Höjden HEMMA HOS MY HOME I HÖST 2014 Rofyllt på Höjden Att köpa ett hus från 1940-talet och försöka hinna med att såväl renovera som inreda med två små barn är inte det lättaste. Bekvämt ska blandas med funktionellt och så gärna lite snygg

Läs mer

INNEHÅLL GRUNDAREN 3 VÅR RESA 4 ODLING 5 PRODUKTER 6 PÅ TALLRIKEN 7 KONTAKT 8

INNEHÅLL GRUNDAREN 3 VÅR RESA 4 ODLING 5 PRODUKTER 6 PÅ TALLRIKEN 7 KONTAKT 8 SILMUSALAATTI STORY INNEHÅLL GRUNDAREN 3 VÅR RESA 4 ODLING 5 PRODUKTER 6 PÅ TALLRIKEN 7 KONTAKT 8 GRUNDAREN FÄRSK. GOD. EKO. JAG VILLE GÖRA VÄRLDENS BÄSTA SALLAD - EN SMAKRIK SALLAD. Som 7-årig pojke intervjuades

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer