studenter som inte platsar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "studenter som inte platsar"

Transkript

1 appendix #1 2011

2 studenter som inte platsar I Uppsala får vissa av de studenter som tar ett studieuppehåll en extraplats när de kommer tillbaka efter uppehållet. Detta innebär att de inte räknas som fullvärdiga läkarstudenter. Istället får de söka om sin studieplats inför varje termin utan garantier om att de tilldelas plats. Utöver detta tilldelas de regionplacering sist, utan att kunna framföra önskemål om placering på förhand. Medicine Studerandes Förbunds nationella tidning #1 / 2011 Redaktör och ansvarig utgivare: Kjartan Thorarinsson, MSFs nationella styrelse år 2010: Ordförande Maria Ehlin Kolk Vice ordförande Anders Lundberg Andre Vice Ordförande Karl Hagman Göteborg Andrea KJELLGREN Linköping Ida Johansson Skåne Mathias Blom Stockholm Kjartan Thorarinsson Uppsala Johan Skogö Umeå Mihai Radulescu Kansli MSFs kansli Box Stockholm Linn LinDquist Adressändring? Skicka ny adress till Hemsida: 2 Läkarutbildningen är fem och ett halvt år lång. Den är en av de längsta utbildningar som finns vid universitet och högskola i Sverige. Jämfört med de flesta andra universitetsutbildningar har läkarutbildningen dessutom historiskt sett haft en högre genomsnittlig antagningsålder, vilken nu har sänkts avsevärt i och med de nya ansökningskriterierna. Sammantaget har detta gjort att många läkarstudenter tar ett studieuppehåll under utbildningstiden. Inga konstigheter så långt. Från universitetets sida är det här med uppehåll ett dilemma. När studenter hoppar mellan terminer blir det svårt att förutse studiegruppers storlekar, och klinikplaceringar måste justeras därefter. Eftersom samtliga läkarprogram gör ett aktivt överintag av elever till varje termin för att kompensera för senare avhopp, blir det extra besvärligt. Uppsalastudenter som tar uppehåll och återantas till en sådan övertalig plats tilldelas, istället för en ordinarie programplats, en extraplats. Vad en extraplats egentligen innebär är lite luddigt. I studiehandboken för läkarprogrammet nämns termen bara i sammanhang med just kapitlet återupptagande av studier. Att tilldelas en sådan plats får dock reella konsekvenser. En student med extraplats måste söka om programmet inför varje termin, och besked om återantagning meddelas först några dagar innan terminsstart. Dessutom har studenten inte möjlighet att önska en särskild regionplacering eller hävda särskilda skäl för att erhålla en sådan, eftersom studenten formellt inte är antagen till programmet när regionplaceringarna tillsätts. Därtill finns det fler komplicerande faktorer vad gäller återantagningsförfarandet, till exempel att en missad tenta leder till att man nedprioriteras vid platstilldelning. En student på extraplats beskriver situationen så här: Det innebär en stor psykisk stress. Vi har ingen möjlighet att planera vår framtid i form av inkomst/sysselsättning och boende. Vi kan inte söka något jobb då man inte till en arbetsgivare kan ringa dagen innan arbetet börjar och säga att man inte kommer eftersom man i sista minut fått reda på att man fått en plats på terminen. Vi kan bli utslängda från bostaden om vi inte studerar. Ska vi tvingas studera något annat i väntan på att komma in så att vi slipper bli vräkta? Övriga läkarutbildningar tillämpar inte ett sådant här system, utan har den som väl blivit återantagen är sedan en fullvärdig student. För att uppmuntra studenter till att meddela universitetet om sina studieuppehåll har vissa orter till och med platsgaranti för de studenter som tar studieuppehåll i samråd med studievägledare. MSF Uppsala har för studievägledare påtalat vikten av att informera studenter med uppehållsplaner om det rådande systemet. MSF har även haft ett möte med Stellan Sandler, ordförande för programkommittén. Då påtalades det märkliga i att Uppsala behöver tillämpa ett system som är negativt för studenter, och som andra läkarprogram klarar sig utan. Detta möte resulterade i att programkommittén har beslutat att studenter bör kunna garanteras fortsatta studier i ett tidigare skede, något som också redan börjat tillämpas. De studenter som befinner sig på extraplats meddelades om erhållen kursplats inför våren 2011 långt tidigare än vad som varit normalt tidigare vårar. Därtill har Stellan Sandler lovat att undersöka hur andra universitet hanterar sina studieuppehåll. MSF tycker detta är en bra början, och vi förväntar oss att systemet med extraplatser avskaffas på sikt. Vi studenter måste kunna planera vår framtid precis som alla andra. Vid pennan Johan Skogö och Erik Belfrage MSF Uppsala 3

3 En guide i Rondningsteknik Förvånande nog ingår inte undervisning i rondningsteknik på någon av läkarutbildningarna i Sverige. Möjligen ingår det lite vagt i de allmänna målen för avdelningsplaceringen utan någon kontroll på vad vi studenter lär oss. Ämnet förtjänar dock större plats i utbildningen, och här erbjuds en modell för hur man kan ronda sina patienter, och en liten presentation av hur rondningsundervisningen i landet ser ut. Bjarne Ardnor, överläkare i kirurgi i Umeå, brukar på introduktionen för de studenter som ska vara på hans avdelning hålla en diskussion om rondning och berätta hur han brukar ronda. Hans introduktion brukar vara mycket omtyckt av de studenter per termin som får ta del av den. Dessvärre finns det på samma termin ett 70-tal studenter som får en nästan obefintligt undervisning i hur man rondar. Vi bjöd in Bjarne för en lunchföreläsning för att undersöka intresset för ämnet bland läkarstudenterna i Umeå. En kort enkät visade bland de 84 studenter på termin 6-11 som svarat att endast 12 haft undervisning i rondning, att 10 av dessa fått det av just Bjarne och de 2 övriga i förbifarten av någon annan överläkare. Samtliga studenter ville ha en mer formell rondningsundervisning som kan komma alla studenter till godo. På Bjarnes första dag på underläkarvikariatet i början av karriären var alla läkare på avdelningen borta på teambuilding. Ronda du alla patienterna och ring om det är någon allvarligt, sa överläkaren över telefon till honom. Och en nervös och stres sig första dag blev just hundra gånger värre. 4 Nåväl, det gick att ta sig igenom den dagen också, men hur ska man göra för att ronda så bra och smidigt som möjligt? På vägen till den metod Bjarne använder sig av har han stött på både kollegor som agerar förebilder och sådana som är rena skräckexemplen. Ett mindre lyckat exempel på rondning, berättar Bjarne, var en läkare som kom in till patienten med ansiktet i pärmen, bläddrandes bland papperna. Vem är det här? Får se nu Ja, det här ser inte bra ut. Det är nog något malignt, vi får göra några fler tester. Då går vi vidare. Hade han bemödat sig att läsa i journalen hade han sett överst på första sidan att det stod att patienten hade stor cancerrädsla då hans far och farbror gått bort tidigt i denna sjukdom. Nu lyckades han på mindre än en minut signalera till patienten; jag vet inte vem du är och det intresserar mig inte, och jag vet inte vad du lider av, men det ser inte bra ut. Det visade sig att patienten inte hade någon cancer och mycket lidande hade kunnat undvaras. Förtroendet för läkarkåren är nog inte på topp hos den patienten. Ronden är en viktig del av patientmötet men kan många gånger tyckas väldigt svårt och ostrukturerat. Mycket undervisning läggs på det goda samtalet men med vårdcentralsmiljön eller inskrivningssamtalet som bas. Varje distriktsläkare med lite ambition har skrivit en bok om det goda samtalet, men när jag letade efter litteratur om rondningsteknik fanns det inget skrivet, säger Bjarne. Jag lär ut hur jag brukar göra, enligt den modell som jag har märkt passar mig, berättar Bjarne. Det är bra att ha en bas att stå på tills man är så erfaren att man vet hur man vill göra själv. Med mitt sätt får jag med allt viktigt och missar inget, och jag kan anpassa den till allt från ronden till telefonsamtal med patienten. Ronden Mötet med patienten Försök att inte stå och titta ner på patienten. Få tycker det är behagligt. Att sätta sig bredvid patienten på sängen är inte så bra med tanke på smittspridningen, men det går lika bra att huka sig eller sätta sig på en stol bredvid sängen för att komma på samma ögonhöjd som patienten. Ett annat alternativ är att stå vid sängfoten. du varit någon annanstans. Har du aldrig träffat patienten tidigare kan du kort summera vårdförloppet fram tills nu: Hej! Du hade ont i magen och blev inlagd här från akuten. Vi fann en inflammerad gallblåsa som vi opererade bort igår. Hur känns det nu? Därefter får patienten tid att berätta något eller ställa frågor som du kan besvara. Sen gör du ett lämpligt riktat status och berättar vad som är planerat. Det kan vara för dagen eller för vårdtillfället; Idag ska du träna på att ta dig upp ur sängen och gå och röra lite på dig och imorgon förmiddag får du åka hem. grund av smärtor eller oro. Punkt 5 får du av handledaren. Är det oklart så be om en förklaring. Telefonsamtal med patient Läkaren (punkt 1 & 2): Hej! Du opererades för gallblåsan hos oss. Det var en bit av gallblåsan som vi skickade in för vidare analys. Patienten (3): Ja, det stämmer. Läkaren (4 & 5): Nu har provsvaren kommit från patologen och det fanns inget elakartat där. Patienten (6): Gud, vad skönt. Jag har varit lite orolig. Läkaren (7): Jag förstår det. Hoppas det känns bättre nu och ha en bra dag! 1. Hälsa! 2. Berätta vad som har hänt senaste tiden Till sist: Är det något du undrar över? Här får patienten chans att ställa frågor på undersökningen som kanske ska göras, planeringen, eventuella intyg med mera. 3. Tid för patienten 4. Undersökning 5. Berätta vad som är planerat 6. Tid för patienten att ställa frågor 7. Avsluta positivt/ med en förhoppning Börja inte med att fråga: Hur mår du? till patienten som kräkts hela natten eller har jätteont. Risken är att svaret blir: Förjävligt! Vad tror du? Genom att berätta vad som hänt senaste dagen eller tiden förmedlar du att du vet vad som händer med patienten trots att Slutligen ska du avsluta med något positivt. Det behöver inte vara något klämkäckt till den palliativt vårdade cancersjuke med svåra smär tor, men det går alltid att avsluta med en förhoppning; till exempel; hoppas det ska bli bättre med smär tan idag. Eller illamåendet, eller aptiten. För att kunna göra en bra rondning måste du ha kunskap om punkt 2 och 5 innan du träffar patienten. Punkt 2 läser du på innan samlingen för ronden börjat, omvårdnadsjournaler ger mycket info om hur patienten har det på avdelningen. Handledare och sköterskor och undersköterskor kan också ge mer information. Det är oftast undersköterskorna som vet om patienten inte har sovit på hela natten på Svåra patienter på ronden Det finns två typer av svåra patienter på ronden. Den ena har mycket att berätta, eller har tidigare varit med om något som gör att de misstror sjukvården, och den andra är exempelvis en högljudd missbrukare. I grunden gör man precis som tidigare, men om man inte kommer till avslut efter punkt 7 så repeterar man punkt 5 och 7. Har de missförtroende för sjukvården kan man säga: det var tråkigt att det har varit så för dig. Jag kan inte göra något åt vad som hänt tidigare, men jag ska göra vad jag kan för att det från och med ska vara fungera bra för dig. Vi testar den här behandlingen och så hoppas vi att det ska fungera bättre med magen nu. Det kan behöva repeteras 2-3 gånger, med lite variation och kortare varje gång. Alla går heller inte få nöjda, men då har du i alla fall gjort ditt bästa. Med de lite aggressivare måste ibland sätta hårt mot hårt och uttrycka sig bestämdare. Ett tips är att ställa sig upp och titta ner ovanifrån på patienten som ligger i sängen. Hur ser det ut i Sverige? I MSF:s handledningsenkät efterfrågas bland annat hur ofta studenterna får tillfälle att leda en rond. Enkäten gäller för de två terminer man läser medicin- och kirurgkursen och det är oroväckande att 16 % av studenterna år 2008 inte hade fått leda en enda roll. Endast i Lund hade alla studenterna lett minst en rond, något som inte bör vara svårt att införa även på övriga orter. Förhoppningsvis visar resultaten från 2010 års enkät en rad förbättringar. Kanske kan man på Sveriges läkarutbildningar hämta inspiration från USA, där sjukhusen har en kandidatvänlig miljö med mycket fokus på klinisk utbildning, och där handledningserfarenhet är en merit. Men vi studenter kan själva bli bättre på att be om att få ronda. Många gånger är handledarna vänligt inställda till tanken, men kandidaten har glömts bort i den allmänna arbetsbördan. På första underläkarvikariatet eller under AT är det en självklarhet att ronda, och ibland dessutom på egen hand, så ta alla tillfällen att träna! I Umeå har Bjarne Arnor som ende handledare undervisat i rondningsteknik, och erbjudit sig i snart 10 års tid att hålla det för en hel termin utan att få något gehör från programråd. MSF Umeå har via föreläsningen och samtal med programrådet för läkarprogrammet verkat för att föreläsningen ska införlivas i läkarutbildningen. Mihai Radulescu MSF:s förbundsstyrelse 5

4 att bota en läkarbrist Sedan början av 00-talet har antalet platser på läkarutbildningen ökat stadigt, samtidigt som antalet vårddygn minskat. Således har vi idag fler läkarstudenter men färre patienter på våra sjukhus. Detta leder till kvalitetsproblem. Forskning kring medicinsk pedagogik stödjer den svenska modellen med mycket kliniktid för läkarstudenter. Mycket kliniktid kräver dock många handledare, tillräckligt med patienter och tid för handledning. MSF:s handledningsenkät visar tyvärr en negativ trend där handledningsgrupperna blir allt större och den kvalitativa handledningen sämre. På sikt kommer detta att påverka hur väl förberedda läkarstudenterna känner sig inför sin yrkeskarriär. Läkarstudenter som känner sig trygga i sin yrkesroll efter avslutad utbildning tjänar både den blivande läkaren och samhället på. MSF anser att utbyggnaden av läkarutbildningen inte negativt får påverka den kliniska utbildningens grundfundament; mycket tid 6 på kliniken, kvalitativ handledning och omfattande praktiska inslag. Annars kommer vi i framtiden att konstatera att vi visserligen fått fler läkare, men att det har varit på bekostnad av deras färdigheter. Ett sätt att säkra klinisk handledning för fler studenter är att utnyttja även de privata sjukhusen, och att låta krav på handledning av läkarstudenter ingå i avtalet vid privatisering av sjukhus. Studentgrupperna på landstingssjukhusen blir då mindre, samtidigt som även de privata sjukhusen får ta del av de positiva effekter som utbildning har på verksamheten. Den pågående utökningen av läkarutbildningen börjar även märkas på nästa steg i utbildningskedjan. När man pratar om brist på läkare syftar man sällan på underläkare. Denna titel, som man får efter termin 9 och som ger rätt till kliniska vikariat, innebär mycket väntan. Först på AT som sedan håller på minst 18 månader, och sedan på ST som ska ta minst 5 år. Att bli färdig specialist är i sig en resa på 12 år med grundutbildning, AT och ST. Denna resa tar dock på grund av alla väntetider i praktiken i snitt 19 år, samtidigt som hälsocentraler och sjukhus i hela Sverige är i skriande behov av läkare. Lund 9-10 april I diskussionerna kring vårdens problem i Sverige nämns alltid bristen på läkare. Som läkarstudent ute i verksamheten märker man också brister i vårdens organisation. Media har flera gånger lyft frågan om det inte behövs fler platser på läkarutbildningen. Detta samtidigt som antalet läkarkandidater på klinikerna ständigt ökar och väntan på AT blir allt längre. Fullmäktige! utbildningen utan att öka antalet AT- eller ST-platser. Och samtidigt som väntan på de eftertraktade AT- och ST-platserna blir allt längre, går man fortfarande och väntar på att vi ska få läkare att fylla hälsocentralerna i Norrland med. Västra Götaland har precis gjort en stor satsning och instiftat många nya AT-tjänster. Kanske är det dags för andra landsting att ta efter? Vårdens problem botas inte enbart med fler läkare. Framförallt inte med läkare som på grund av en grundutbildning med lägre kvalitet inte är väl förberedda för sitt yrke. Och när man nu har en läkarbrist - hur smart är det att låta mängder av underläkare få vänta på sina utbildningstjänster? Maria Ehlin Kolk MSF Ordförande Media och politiker missar ofta denna flaskhals, som på ett påtagligt sätt bidrar till läkarbristen. Man har under de senaste åren utökat antalet studenter på grund- MSF:s fullmäktigemöte, som i år går av stapeln i Lund 9-10 april, är MSF:s högsta beslutande organ och fattar de beslut som ligger till grund för det arbete som organisationen kommer att utföra under verksamhetsåret Om man aldrig har varit på ett fullmäktigemöte (FuM) förut kan det dyka upp en del nya termer och begrepp. Syftet med denna artikel är att ge en översiktlig förklaring av de viktigaste av dessa, så att ni som kommer att närvara vid FuM ska kunna få ut så mycket som möjligt av det. Förutom att fatta de beslut som kommer att vara vägledande för verksamheten under nästa verksamhetsår, kommer även de förtroendevalda som ska företräda organisationen under nästa verksamhetsår att väljas. Bland annat väljs MSF:s ordförande, vice ordförande och förbundsstyrelse. Alla beslut fattas i plenum, det vill säga i den samlade gruppen av alla röstberättigade. Innan dess har alla förslag stötts och blötts i olika utskott. En utförligare beskrivning av plenumförhandlingar och utskottens arbete finner du längre fram i artikeln. Som ombud kan du se vilka punkter som ska avhandlas på FuM, och vilka punkter som beslutas om, på en föredragningslista som skickas ut till delegaterna med möteshandlingarna. I möteshandlingarna kommer det också att finnas ett program för hela FuM - inte minst den sprakande tillställningen på Lunds Hypotek på lördagskvällen! MSF:s stadga ligger till grund för många av aktiviteterna under FuM, därför är det bra om du som deltagare har läst igenom den noga innan FuM. Stadgan kommer också att bifogas handlingarna. MOTIONER OCH PROPOSITIONER Huvudsyfte med FuM är att fatta de beslut som kommer att styra organisationens arbete under kommande verksamhetsår. Nedan följer en kort beskrivning av beslutsgången, så som den kommer att se ut under FuM. De olika delarna, samt vissa begrepp, kommer att beskrivas mer utförligt längre fram i artikeln. Förbundsstyrelsen kommer att lägga fram ett förslag på verksamhetsplan, fokusfråga och eventuella stadgeändringar. De förslag som förbundsstyrelsen lämnar till FuM att fatta beslut om kallas för propositioner. Lokalavdelningarna har också rätt att skicka in beslutsförslag till FuM. Sådana förslag, som inte kommer från förbundsstyrelsen, kallas för motioner. Mer information om hur du skriver en snygg och slagkraftig motion, vart och när den ska skickas samt vad förbundsstyrelsens svar på en motion innebär finns längre fram i artikeln. UTSKOTTEN Motionerna och propositionerna som har inkommit delas under FuM upp på olika utskott. Varje utskott diskuterar och bereder respektive fråga inför omröstningarna i plenum. Detta kan resultera i att ett utskott ger flera olika förslag som skiljer sig från den 7

5 personer, alla dessa med koppling till själva FuM, ska du som ombud vara med och välja ordförande, vice ordförande, förbundsstyrelse, valberedning samt verksamhetsrevisorer för verksamhetsåret Valberedningen kommer att ha intervjuat mängder av kandidater under vintern och våren och presenterar sina förslag på kandidater till ordförande, förbundsstyrelse och verksamhetsrevisorer i ett utskott. Det kommer även att finnas möjlighet till golvnomineringar på själva FuM för de som bestämmer sig för att de vill kandidera i sista sekund. I sådana fall kommer denna person ställas mot valberedningens förslag vid personvalet i plenum. Även personval sker med enkel majoritet. HANDLINGAR Handlingarna inför FuM skickas ut senast två veckor innan mötet och kommer förutom agenda och föredragningslista även att innehålla förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse, förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan, MSF:s stadga, styrelsens propositioner och inkomna motioner med förbundsstyrelsens svar samt styrelsens förslag på budget inför nästa verksamhetsår. Ett tips är att läsa in er på allt detta i god tid och diskutera det i er lokalförening, för att mötesförhandlingarna ska bli så effektiva som möjligt och för att vi ska kunna ta ett stabilt avstamp inför en mycket spännande tid i MSF:s historia. ursprungliga motionen/propositionen. Från varje utskott utses ett förslag som ska bli huvudförslag, detta i samförstånd mellan utskottets medlemmar och förbundsstyrelsen, som kommer att delta i de olika utskottens arbete. De förslag som inte blir huvudförslag kommer att ställas mot huvudförslaget vid omröstningarna i plenum. BESLUT I PLENUM Den ordning i vilken förslag behandlas i plenum kallas för propositionsordning. Propositionsordningen kan jämföras med en tävling varmed förslag i en och samma fråga, men med olika innebörd, ställs mot varandra och ett efter ett sållas bort i enlighet med FuM:s beslut. Propositionsordningen ska utformas så att varje omröstning kan besvaras med ett bifall eller ett avslag. Det av utskottet utsedda huvudförslaget i respektive fråga intar en särställning eftersom det ställs mot det vinnande av de övriga förslagen. För att illustrera hur omröstning utefter en propositionsordning går till kan vi anta att ett utskott utsett ett huvudförslag, men även har arbetat fram två andra förslag. Dessa andra två förslag ställs först mot varandra vid omröstning i plenum, varpå vinnaren ställs mot huvudförslaget. Det förslag som blir vinnaren av dessa två är det förslag verksamheten har att rätta sig efter under kommande verksamhetsår. Syftet med utskottens arbete är att bereda motioner och propositioner ordentligt innan de tas upp i plenum. Mycket av tänkbara diskussioner kring begränsningar och möjligheter med förslaget samt eventuella justeringar kommer att vara avklarade innan frågan lyfts i plenum. Detta för att kunna ägna plenumförhandlingarna åt kort, saklig argumentation och effektiv omröstning. Vem som har rösträtt i plenum framgår av röstlängden som förs av mötessekreteraren. Röstkort fås vid registreringen vid ankomst till FuM. Vid början på varje plenumförhandling ropas de röstberättigade (alltså de som tilldelats röstkort) upp med namn, och röstlängden justeras till att innefatta alla röstberättigade som är närvarande i plenum. Värt att tänka på är att beslut i plenum fattas genom majoritetsbeslut. I många organisationer finns även konsensusbeslut. Ett beslut som fattas genom konsensus innebär ett beslut i samförstånd där alla är överens. I praktiken blir dessa beslut svåra att få till stånd. Ett majoritetsbeslut innebär att det förslag som har flest röster går igenom. Det kan innebära att 51 procent av ombuden är nöjda med beslutet, och 49 procent av ombuden är missnöjda. ARGUMENTATION I PLENUM Begäran av ordet i plenum sker skriftligen genom en lapp som finns tillhanda och som efter ifyllande lämnas in till mötespresidiet. Därefter tilldelas man ordet och får hålla sitt anförande. Det finns tre typer av inlägg i debatten: anförande, replik och kontrareplik. Föredragande (från utskott och styrelsen) har högst fem minuters talartid vid inledningsanförandet. I övrigt gäller begränsning av talartiden till tre minuter. När ombud blivit apostroferad, det vill säga blivit tilltalad med namn i sakdebatt i plenum, kan denne begära replik. Replik ges direkt och bryter talarlistan men ges ofta sparsamt och ska hållas till maximalt en minut. Replik ska inte öppna debatt utan bara förtydliga eller svara på tilltalet. Den som hållit anförandet har därefter rätt till kontrareplik under en halv minut. Under ett möte kan det uppkomma frågor som har med mötets praktiska arrangemang att göra och ledamot kan då väcka ordningsfråga. Ordningsfråga bryter sakdebatt och behandlas direkt. Ordningsfråga kan gälla streck i debatten, talartid, ordningen under mötet eller andra organisatoriska frågor. Streck i debatten begärs när man känner att argumenten har presenterats och analyserats tillräckligt för att ta ställning i frågan och är redo att fatta beslut. Efter att ha fattat beslut om streck i debatten tillåts alla som vill begära ordet en sista gång att anmäla detta, och när talarlistan sedan är slut går man till beslut. Frågan om streck i debatten behandlas direkt. Om någon begär bordläggning i ett ärende behandlas själva bordläggningsyrkandet direkt. För att undvika missförstånd som särskilt rör fakta (inte åsikter) kan den som vill bringa klarhet i en debatt begära sakupplysning, vilken också bryter talarlistan. Inlägget ska vara kort och koncist. Viktigt att notera är att man inte får använda replik, sakupplysning, ordningsfråga eller streck i debatten för att föra argumentation, utan just bara för de ändamål som preciserats ovan. PERSONVAL I PLENUM Under FuM kommer ett antal val att ske. Förutom val av mötespresidium, utskottsordföranden, mötessekreterare och justerings- Till styrelsen väljs, förutom ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande, en representant från varje lokalort. Val till ny valberedning, inför nästa verksamhetsår, bereds av valutskottet. Valutskottet tillsätts på plats av FuM och består av fem personer. Detta för att valberedningen själva inte kan förbereda valet av sina ersättare. FESTEN FuM är inte bara verksamhetsårets viktigaste tilldragelse för att dess beslut utgör basen för hela nästkommande års verksamhet, FuM är även den största och bästa sociala tillställningen under hela verksamhetsåret. Alla lokalföreningar får möjlighet att träffas, utbyta idéer och fraternisera på valfritt sätt. Detta års fest kommer att hållas på Lunds Hypotek - genuina förberedelser borgar för en magnifik kväll! Så se över dekolletaget, pressa byxorna och glöm för all världen inte att dra ut stolen till din bordsdam. Mathias Blom MSF:s förbundsstyrelse 8 9

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Inledning av Scoutrådets ordförande Hej! Det årsmöte vi samlas till i år är speciellt. Det är det årsmöte där vi rapporterar om verksamhetsåret 2012, det

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer a) Val av mötesordförande b) Val av mötessekreterare c) Val av justerare tillika rösträknare 3. Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats 4. Fastställande

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE

Läs mer

SFS Fullmäktiges Arbetsordning

SFS Fullmäktiges Arbetsordning Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-05-20 Dnr: O11-14/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning... 2 1.1 Plenum... 2 1.1.1 Talarlista... 2 1.1.2 Replik... 2 1.1.3 Ordningsfråga... 2 1.1.4 Streck

Läs mer

Årsmöte 2015 Kallelse

Årsmöte 2015 Kallelse Årsmöte 2015 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015! Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges Elevråd är medlemmarnas organisation.

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Forum Syd årsmöte 2014 Bilaga 1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi

Läs mer

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes.

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 1 (5) Antaget av LinTeks fullmäktige 9 maj 2012 Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 2 (5) Fullmäktige skall hålla minst två

Läs mer

MSF stadgar med ändringar efter FUM i Umeå november Innehåll. Allmänna bestämmelser 1-3. Medlemskap 4-5. Medlems allmänna skyldigheter 6

MSF stadgar med ändringar efter FUM i Umeå november Innehåll. Allmänna bestämmelser 1-3. Medlemskap 4-5. Medlems allmänna skyldigheter 6 MSF stadgar med ändringar efter FUM i Umeå 22-23 november 2014 Innehåll Allmänna bestämmelser 1-3 Medlemskap 4-5 Medlems allmänna skyldigheter 6 Avdelningar 7 10 Fullmäktige 11 18 Styrelsen 19 23 Appendix

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Forum Syd årsmöte Bilaga1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi eftersträvar

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 1. Öppnande av mötet 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justeringspersoner

Läs mer

SFS Fullmäktiges Arbetsordning

SFS Fullmäktiges Arbetsordning Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23 Dnr: O11-5/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning SFS fullmäktige hålls i olika typer av forum. Det forum där formella beslut fattas benämns

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Maj 2012 Pensionärsverksamheten Ordlista mötesteknik Absolut majoritet Acklamation Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej.

Läs mer

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man

Läs mer

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Vårsstämma 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet.

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet. Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering. Adjungera Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande- och förslagsrätt men

Läs mer

Förslag till dagordning:

Förslag till dagordning: Förslag till dagordning: 1) Mötets öppnande 2) Val av mötesfunktionärer a) Ordförande b) Sekreterare c) Justerare d) Rösträknare 3) Fråga om mötet är stadgeenligt kallat 4) Fastställande av röstlängd 5)

Läs mer

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

appendix #3 2010 Untitled-1.indd 1 5/28/10 1:56 PM

appendix #3 2010 Untitled-1.indd 1 5/28/10 1:56 PM appendix #3 2010 Untitled-1.indd 1 ledare Samtidigt som terminerna börjar gå mot sitt slut med sol som lockar bort en från tentaplugget börjar MSF:s nya verksamhetsår ta fart. I mitten av mars hölls fullmäktigemötet

Läs mer

Så funkar medlemsmötet

Så funkar medlemsmötet Så funkar medlemsmötet Möteshandlingar och mer information hittar du alltid på vår hemsida, www.linnestudenterna.se En gudie för dig som vill delta i våra medlemsmöten Där kan du också läsa protokoll och

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12 ! Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12 Stadgar 2(5) Kapitel I: Inledande bestämmelser 1 Definitioner FUTF: Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker F-STORM:

Läs mer

Hur landsmötet fungerar

Hur landsmötet fungerar Hur landsmötet fungerar Alla medlemmar i Liberalerna har enligt stadgarna rätt att närvara, delta i debatten och lägga förslag. Rösträtt har dock endast de ombud som är valda för att företräda länsförbunden

Läs mer

Lunds universitets studentkårers karneval STADGA. Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX

Lunds universitets studentkårers karneval STADGA. Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX Lunds universitets studentkårers karneval STADGA Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX Innehåll 1. Ändamål och organisation... 2 2. Karnevalsorganet... 2 3. Karnevalskommittén...

Läs mer

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 INNEHÅLL PROPOSITION 2009:4 ANGÅENDE SPRÅKLIG REVIDERING AV STADGARNA 3 PROPOSITION 2009:5 ANGÅENDE INNEHÅLLSMÄSSIG REVIDERING AV STADGARNA 4 BILAGA 1, NUVARANDE FÖRBUNDSSTADGAR,

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer

Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Föreningen har ingen medlemsavgift.

Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Föreningen har ingen medlemsavgift. Kapitel I: Allmänna stadgan Föreningens syfte är att främja studiemiljön och det sociala livet för studenter antagna till programmet teknisk fysik vid Uppsala universitet (hädanefter F student). Medlemmar

Läs mer

Kallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet.

Kallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet. ARBETSORDNING FÖR UPPSALA STUDENTKÅRS FULLMÄKTIGE Antagen av fullmäktige den 16 april 2012 1 Ledamöter och suppleanter Vid röstsammanräkningen fördelas mandaten mellan i valet deltagande partier enligt

Läs mer

Arbetsordning för stämman 2016

Arbetsordning för stämman 2016 Arbetsordning för stämman 2016 Förslag till arbets- och beslutsordning för stämma Instruktioner för utskottsarbete: Behandling av motioner och propositioner 8110 2016-03-15 1 (7) Förslag till arbets- och

Läs mer

Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet

Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Hej och välkommen du som ska åka på stämma i LRF Ungdomen! I det här häftet kommer vi att förklara de olika beståndsdelarna av vad en stämma är, vad dess

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.

Läs mer

Stadga för Skvaderns elevorganisation. Antagen av årsstämman den 27 mars 2007, godkänd av rektor den 27 mars 2007

Stadga för Skvaderns elevorganisation. Antagen av årsstämman den 27 mars 2007, godkänd av rektor den 27 mars 2007 Stadga för Skvaderns elevorganisation Antagen av årsstämman den 27 mars 2007, godkänd av rektor den 27 mars 2007 1 Ändamål Syftet med denna stadga, samt organisationen som stadgan gäller för, är att kontakten

Läs mer

Till dig som är kongressombud

Till dig som är kongressombud Till dig som är kongressombud Det här är en enkel guide för dig som är på väg till journalistkongressen. Den gör inte anspråk på att täcka allt som händer eller kan hända på en kongress, men tar upp sådant

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

LÄKARUTBILDNINGSRÅDET

LÄKARUTBILDNINGSRÅDET Kallelse, handlingar och underlag Det är viktigt att kallelse, handlingar och underlag (för t.ex. beslutsärenden) kommer ut till samtliga ledamöter i tid (hur lång tid finns reglerat i stadgarna), och

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013

MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013 MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013 Häfte 1: Föredragningslista, mötesordning, val m.m. Hej och hjärtligt välkomna! Här följer lite information och vägbeskrivningar. Om allting går som det ska bör ni

Läs mer

1 / 5 STADGAR. 1 Namn. 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg.

1 / 5 STADGAR. 1 Namn. 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg. 1 Namn STADGAR 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg. 3 Ändamål 3.1 Föreningens syfte är att inspirera till ett ökat intresse för och öka kunskaperna i matematik

Läs mer

Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016

Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016 Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016 Lördag 7 maj klockan 09.00 17.00. Lunch klockan 12.00 13.30. Presentation av EFS nya organisationsförslag 13.30 Vill du någon gång under mötet begära

Läs mer

Juseks studerandesektion Årsmötesskola

Juseks studerandesektion Årsmötesskola Juseks studerandesektion Årsmötesskola En handbok som innehåller allt du som förtroendevald student inom Jusek behöver veta för att aktivt kunna delta och påverka under studerandesektionens årsmöte. 1.

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Balans

Stadgar för Riksförbundet Balans Stadgar för Riksförbundet Balans Föreningen Balans bildades år 1997. Ombildad till Riksförbundet Balans den 27 augusti 2012 med säte i Stockholm. Organisationsnummer: 802407-9074 Stadgarna antagna vid

Läs mer

Proposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM

Proposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM Proposition 1 Revidering av stadgar Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm 1 Proposition 1 Studentkåren är i konstant förändring och därmed behöver stadgarna uppdateras kontinuerligt. Nuvarande

Läs mer

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ.

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ. Stadga för FÖRSVARSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR Denna stadga antogs första gången 31 januari 2008. Stadgan reviderades en första gång 3 mars 2010. Denna version av stadga gäller från och med 1 juli 2010. ÄNDAMÅL

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)

Läs mer

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF)

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF) Stadgar SULF:s Professorers Förening (SPF) Innehåll Allmänna bestämmelser 1 Ändamål 3 2 Organisation 3 3 Regler för beslut och val 3 Ombudsmöte 4 Ombudsmöte 4 5 Ombudsmötets sammansättning 4 6 Närvarorätt

Läs mer

Stadgar för SYLF Blekinge

Stadgar för SYLF Blekinge Stadgar för SYLF Blekinge Erkänd som lokalavdelning av Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF). Senast ändrade vid SYLF Blekinges årsmöte 20:e januari 2016 och ändringen godkänd av SYLF:s styrelse XX månad

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 Allmänna bestämmelser 1. MSF Stockholm är en lokalavdelning av Medicine Studerandes Förbund (MSF) inom

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Stadgar F! Västerås Antagna av årsmöte

Stadgar F! Västerås Antagna av årsmöte 1 Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Feministiskt initiativ Västerås (F! Västerås), organisationsnummer 802495-3799. 2 Föreningens säte F! Västerås säte är Västerås kommun. 3

Läs mer

Förslag på dagordning till Ung Pirat Östras distriktskongress 2015

Förslag på dagordning till Ung Pirat Östras distriktskongress 2015 Förslag på dagordning till Ung Pirat Östras distriktskongress 2015 1. Mötets öppnande Distriktsordförande Erik Einarsson öppnar mötet. 2. Mötets behörighet Stadgan säger: 36 Mötet är beslutsmässigt om

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12 ! Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12 Stadgar 2 (6) Kapitel I: Allmänna stadgan Föreningens syfte är att främja studiemiljön och det sociala

Läs mer

Antagna VT 1995 Senaste revidering 2010-05-14. Stadgar för SSK-L

Antagna VT 1995 Senaste revidering 2010-05-14. Stadgar för SSK-L Antagna VT 1995 Senaste revidering 2010-05-14 Stadgar för SSK-L 2 Innehållsförteckning 1 Ändamål 3 2 Medlemskap 3 3 Organisation 3 4 Stormöte 3 5 Valberedningen 4 6 Sjuksköterskesektionens styrelse 5 7

Läs mer

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället.

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. STADGAR FÖR Riksförbundet Svenska Prematurförbundet 1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. 2. Syften öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. bevaka

Läs mer

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december.

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december. Studentradion i Sverige - Stadgar SENAST ÄNDRADE 2014-10-12 Firma 1 Föreningens firma är Studentradion i Sverige, och förkortas SRS. Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var och en för sig.

Läs mer

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att:

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att: STADGAR 2013.08.15 Stadgar för Innovationsledarna (802475-0567), Association for Innovation Management Professionals in Sweden med säte i Stockholm. Föreningen bildades 2013-08-15 och dessa stadgar ändrades

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

S T A D G A R för. FÖRENINGEN ANHÖRIGA TILL SEXUELLT UTNYTTJADE BARN OCH UNGDOMAR/Göteborg

S T A D G A R för. FÖRENINGEN ANHÖRIGA TILL SEXUELLT UTNYTTJADE BARN OCH UNGDOMAR/Göteborg ATSUB/Göteborg, Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn Och Ungdomar Prästgårdsängen 21 BV 412 71 GÖTEBORG Telefon: 031 20 99 49 eller 23 30 43 Kvällstid: 020 21 53 50 E-post: info@atsubgbg.nu Hemsida:

Läs mer

Föreningen Ekets Framtid

Föreningen Ekets Framtid Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet

Läs mer

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Grundad den 8 maj 2014 Reviderade och antagna den 25 februari 2015 Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Innehåll 1. Föreningens namn 2. Föreningens

Läs mer

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Stadgar för S:t Olofs Scoutkår US:T OLOFS SCO TKÅR VÄSTERÅS Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Not: När begreppet Scoutkåren används i dessa stadgar avser detta S:t Olofs

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

3 Medlemmar Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Medlemsavgiften är 0 kr. Föreningen har ingen medlemsavgift.

3 Medlemmar Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Medlemsavgiften är 0 kr. Föreningen har ingen medlemsavgift. Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2013 11 12 2014 05 13 Raderat Tillagt Omformulerat från Omformulerat till Flyttat från Flyttat till Tänk: Rött, lila och blått ska bort

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013

MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013 MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013 Häfte 4: Motioner och motionssvar Innehåll Motion 1: Om valberedningens arbete... 2 Motion 2: Om avsiktsförklaring... 3 Motion 3: Om införskaffandet av en prioriteringsordning

Läs mer

Stadgar GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

Stadgar GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER Sida 1/5 Stadgar GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER 1 Namn och uppdrag I CISV möts individer och perspektiv. I mötet skapar vi fredsutbildning. Med konkreta metoder och utifrån samhällets utmaningar uppmanar vi

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

tudentjuristernas Stadga

tudentjuristernas Stadga 1. Grunderna 1.1 Firma Föreningens firma är Studentjuristerna (stiliserat tudentjuristerna). Studentjuristernas firma tecknas av ordförande och/eller ledamot som därtill utses av styrelsen enhälligt. Ordföranden

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping 1 (5) Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköpings stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna ska säkerställa medlemmarnas

Läs mer

Medicinska Föreningen Uppsala Fullmäktige 2015

Medicinska Föreningen Uppsala Fullmäktige 2015 Medicinska Föreningen Uppsala Fullmäktige 2015 Tid: tisdag den 24 februari 2015, kl. 18.00 Plats: Kjellbergsalen ing. 10, UAS 1. Årsmötets öppnande Sarah Galien förklarar mötet öppnat. 1.1. Närvarande

Läs mer

Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF)

Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF) Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF) Inledande bestämmelser 1 Juridiska föreningen vid Umeå universitet, nedan föreningen, är en partipolitiskt, fackligt och religiöst oberoende ideell

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. fastställda den 14 september 2009 1 ! " Vår förening vill skapa en positiv idrottsmiljö, där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten, där våra medlemmar utvecklas till självständiga

Läs mer

Stadgar för FRO Sollefteå 231

Stadgar för FRO Sollefteå 231 Stadgar för FRO Sollefteå sid 1(5) Stadgar för FRO Sollefteå 231 Fastställda vid avdelningsstämman 2011-02-05 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 FRO Sollefteå (av Frivilliga Radioorganisationen FRO) är en sammanslutning

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer