Vem äger språket? Kulturtinget mars 2015 i Västerås. Nionde Kulturtinget. Moderator: Johan Lunner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem äger språket? Kulturtinget 11 12 mars 2015 i Västerås. Nionde Kulturtinget. Moderator: Johan Lunner"

Transkript

1 Vem äger språket? Kulturtinget mars 2015 i Västerås. Nionde Kulturtinget. Moderator: Johan Lunner Rumslig gestaltning på Kulturtinget Studenter från Mälardalens högskola hade inrett lokalerna med tankeväckande bilder och text, bland annat ovanliga symboler på dam- och herrtoaletterna, där färg och klädval på figurerna förvirrade, rebus i foajén och bilder med personer som gestaltar en sinnesstämning medan texten till bilden angav en helt annan sinnesstämning. Och stora målade ögon som följde deltagaren i Kulturtinget med blicken. En rumslig gestaltning som öppnade många frågor. Lena Johansson, kulturlandstingsråd Landstinget Västmanland invigningstalade Vem äger språket? Alla. Vi behöver språket för att kunna få kunskap om andra och för att ha makt över oss själva och våra egna val. Läsfrämjande och idrott Johan Unenge, tecknare och författare, läscoach i Kulturrådets satsning PAUS du och en bok Johan Unenge redogjorde för fakta kring barn och läsande: PISA-undersökningen 2012 visar att svenska barn inte når upp till en godtagbar nivå på sin läsförståelse. Vi behöver kunna läsa för att förstå vad som händer i samhället. Vi behöver språket, ett ordförråd, för att kunna uttrycka oss. Vi utvecklar vår analytiska, kritiska och empatiska förmåga av att läsa böcker. I ettan på lågstadiet har barn vars föräldrar inte läser för dem 7000 ord medan de barn som föräldrarna läser för har ord. Med denna skillnad går man in i skolan. Vuxnas läsning av godnattsagor för barnen har på tio år överlag sjunkit från 78 till 36 procent. Läsning av böcker och tidningar har på 5 år överlag sjunkit från 30 till 19 procent. Var femte kille går ut grundskolan utan att förstå enklare text i dagstidning. Debutålder på internet är 2 år. Många använder surfplatta. Att få barn och ungdomar att läsa handlar om att tillgängliggöra, exponera och möjliggöra läsning. Johan Unenge understryker att det inte är någon idé att argumentera för vikten av läsning det blir ungefär samma känsla som fluorsköljning, något nödvändigt ont. Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr

2 2 (14) Vad är det bästa med böcker, enligt barnen? Att man blir trött. Vad är det bästa med data- och tv-spel? Att man gör det tillsammans med kompisar. Det gäller alltså att hitta böcker i ett socialt sammanhang. Häften av Sveriges elever har inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Var sjätte elev har inget skolbibliotek alls. Mer än 50 procent av ungdomarna i Sverige tränade i en idrottsförening Idrotten måste närma sig läsvärlden och biblioteken. Vad har idrotten att vinna? Idrottsrörelsen vill ge barnen mer att ha med sig i livet. Att få barn och unga att läsa mera är ingen utopi. Det är fullt möjligt. Jacob Claeson, idrottskonsulent. Studieförbundet SISU Läsmatchen läsfrämjande projekt 3,2 miljoner barn och vuxna är aktiva idrottare i Sverige. Varje dag har Sverige idrottstillfällen. 3 av 4 barn känner sig trygga inom idrotten. Läsmatchen: idrott+läsning=sant Läsmatchen är ett samarbete mellan SISU Idrottsutbildarna i Örebro, Örebro läns idrottsförbund, idrottsföreningarna och biblioteken i länet. Syfte: höja statusen för litteratur, läsning och bibliotek, inspirera idrottande barn och ungdomar att börja läsa eller öka sitt läsande. Målgrupp: pojkar och män år, tjejer i samma ålder är inkluderade. Tillvägagångssätt: förstudie, uppsökande verksamhet, lästräffar och författarbesök med kända idrottare som samtidigt är författare respektive har en stark relation till böcker och läsning. Tillgängliggörande: bokväskor med på träning och matcher. Tävlingen läsmatchen: varje person läser individuellt men tävlar i lag, fyra veckor, teambuilding. Förebilderna/föräldrarna. Elitidrottare. Det var ett stort värde att de professionella idrottarna kom till biblioteken och mötte barnen där. Framåt, 2015 kommer man att satsa på att involvera idrottsprofiler. Örebro-cupen Lästävling. Författarbesök på höstlovet. Profilbesök med boktips och autografer. Fokus på idrottsprofiler. SAMTAL: Hur ska man göra? frågar moderatorn. Jacob Claeson berättar om ett finlandssvenskt exempel där man la biblioteket i mitten av skolan. En symbolisk plats, som visar att biblioteket är viktigt. Det ledde till trevligare stämning och att läsningen kom i fokus.

3 3 (14) Cheerleading med Cobras Gruppen Cobras visade upp konster och skanderade paroller som de formulerat tillsammans. De berättade efteråt hur de arbetar med text och kroppsspråk och visade på kraften att göra något tillsammans, hur cheerleading skapar och förmedlar en känsla. Laddade ord och hur de tar sig in i svenskan Anna Vogel, forskare nordiska språk, lektor i svenska vid Stockholms universitet Vi beskriver människor på olika sätt. Det spelar roll hur vi väljer att presentera oss själva och hur vi benämner andra människor. Språk är överenskommelse och identitet. Idiot var förr en medicinsk term, det är den inte idag. Rom, hbtq-person, person med intellektuell funktionsnedsättning. Ord kommer och blir utbytta. Ett ord kan vara olika laddat för olika personer. Vem kommer på, föreslår och bestämmer över nya ord? Spelar det någon roll vilka ord vi använder? Ett ord träder tillbaka till förmån för andra. De gamla finns kvar Offentlig kontext. Växlingar i frekvens Vi tror att det spelar roll vad någon heter. Vi döper inte någon till Skitkorv Status, makt, diskriminering, likabehandling. Diskursanalys. Vi behöver arbeta på flera plan både med integrering och språkbruk Romer zigenare. Ordet byttes ut när romer kom hit på 1990-talet från Balkankriget. De mötte zigenarkonsulenter. För dem var detta en negativ term. De tog själva initiativ för en förändring av språket. Gjorde kulturevenemang, romsk kulturafton. Olika arbetsgrupper bildades. Romska rådet kom till. Idag finns två romska språkvårdare vid Språkrådet. Katarina Taikon använde både ordet zigenare och rom i böckerna om Katitzi. Rom är ett gammalt ord. Så länge romer ser sig som en sammanhållen grupp kommer ordet rom antagligen att finnas kvar och vara det begrepp som används. Hbt-hbtq talet. Detta var en rörlig tid språkligt sett. Från talet var RFSL:s strategi att betona hur lika gruppen var de övriga i samhället. På 1990-talet kom transpersoner in i RFSL. Och RFSL behövde utöka/inkludera dem man jobbade för. Begreppet hbt lanserades av Greger Eman år 2000 och var en översättning av engelskans IBT. Politiker lyssnar på RFSL. Budskap når ut: RFSL>>politiker>>tidningar>>läsare. Hbtq är en administrativ term, som används vid certifiering och juridiskt. Kommer termen bli långlivad? Nja. Personerna själva vill kanske inte bli kallade och definierade så. Det

4 4 (14) finns ett motstånd mot kategoriseringar. Idag finns också ordet cisperson, som är en motsats till transperson. Personer med intellektuell funktionsnedsättning. Likabehandling, funktionshinder. Idag har vi perspektivet att hindret inte finns hos personen utan i miljön. På år har fem ord kommit och trätt tillbaka. När en grupp har låg status tenderar orden att bytas ut ofta. På mitten av 00-talet ansåg Socialstyrelsen att det var förvirrande med många begrepp. En nationell termbank byggdes upp Begreppet kom in i lagtext och FN-deklaration. I foldrar och till Språkrådet. Men det är fackspråk. Begreppet accepteras inte av personerna som innefattas i begreppet. Gruppen själva använder inte begreppet och inte människor omkring. Det är endast administrativt. Vem äger språket? Vem kan genomföra förändringar? Vad krävs? Jo, tillgång till makt. Ingång till politiker. Man behöver vara politiker själv eller ha deras uppmärksamhet. Om vi pratar om vår egen grupp har vi större möjlighet. Där finns energi att orka driva frågan. Hur begreppet funktionsnedsättning kom till var styrt av Socialstyrelsen. I en offentlig kontext behöver vi respektera människors egen syn och vilja på hur de vill bli benämnda. SAMTAL: Ord som dyker upp i fikarummet, hur ska vi bemöta det? undrade moderatorn. Inte genom att rätta folk om du inte är direkt berörd, då kan det vara verksamt. Men annars kan vi istället samtala, diskutera, ha en utforskande och nyfiken attityd. Lunch Under lunchen var det en enmansföreställning. En figur kom upp ur en låda och försökte få vår uppmärksamhet, talade lite för döva öron. Figuren pratade om lyssnandet. Tystnaden där ord föds till verklighet. Språket som livgivare Lena Edlund och Håkan Nesser Lena Edlund, filosof verksam vid Forskningsstiftelsen Existens & Samhälle Lena Edlund berättade kort om forskningsstiftelsen Existens & Samhälle. En fristående forskningsstiftelse, med syfte att belysa samhällsfrågor ur ett existentiellt perspektiv och sprida forskningsresultat i samhället. Stiftelsens utgångspunkt är det existentiella forskningsfältet. Frågor man arbetar och planerar att arbeta med är: Svenska soldater på uppdrag i krigsområden vad händer under och efteråt? Hur är det att jobba med begravningar? Hur lever de som jobbar med begravningar? Begravningstraditioner, hur förändras de?

5 5 (14) Pillren, vad gör det med oss, med vår identitet? Vem är jag, vem vill jag vara? Lena Edlund tog upp antropologen Michael Jackson som talar om språket som livgivare: Vi är både agenter och utsatta för sådant vi inte kan kontrollera. Behovet att berätta väcks i kris. Genom berättandet kan vi återupprätta oss själva och förstå oss själva i relation till det som inträffat. Berättande är en existentiell handling. Håkan Nesser, författare och tidigare högstadielärare Ditt liv ska vara en berättelse. Livet är kaos. Språket skapar ordning. Eleverna var i ett underläge när Nesser rättade uppsatser med rött. Nesser prövade en annan metod. Eleverna fick tillsammans bestämma sig för 50 viktiga ord som grottmänniskor kan tänkas behöva i sina liv. Och fem egna ord fick varje elev hitta på. Det gick inte att göra fel, för alla hade samma ord att röra sig med. Substantiv, verb, pronomen. Den som har språket har makten. Där språket tar slut tar knytnävarna vid. Nesser skulle skriva en bok i Berlin, men han kom inte dit. Istället blev han kontaktad av Fru K. som insisterade på att han skulle översätta hennes bok från tyska till svenska. Han tackade nej, men hon återkom. De åt lunch i Stockholm och hon hade med sig manuset. Hon gav honom fria händer i översättningen, också att lägga till eget. Nyckelroman. Straff av Paula Polanski. Boken kom ut på svenska och återöversattes sedan till tyska. Språket är viktigt i vårt eget berättande, t.ex. för att bearbeta trauma. Nessers hustru arbetar på Kris- och Traumacentrum i Stockholm, med människor som upplevt krig eller upprepade våldtäkter. Berättelsen är viktig för att komma vidare. Bearbeta. Fortsätta leva. Men många upplever det svårt med tolkar, att våga lita på tolken. Finländare pratade aldrig om sina krigsupplevelser förutom vid midsommarafton, berättade Nesser. Det kan leda till att man lägger lock på även sådant man upplever i nuet. Soldater som varit med i Vietnamkriget har svårigheter i vardagen. Detta går att behandla. Också via språket. Hur tar vi hand om svåra upplevelser? Män pratar mindre än kvinnor. Berättelser bär över hela jorden. En bra berättelse gör att vi kan förstå varandra. Beskriv ditt liv det är en konstform. Ju mer språk du har desto bättre kan du berätta ditt liv. Du äger ditt eget språk. Språk fungerar alltid i en viss situation. Skriftspråk och talspråk är olika. I sociala medier tenderar människor att använda en mer talspråklig stil. Det är ett grundläggande mänskligt behov att få i sig berättelser. De speglar ditt liv. Ge unga människor chans att läsa berättelser. Ge människor berättelser så tar de emot berättelsen. En bra berättelse ska hålla både läsare och författare i klorna. Våra liv måste få vara berättelser. Det bringar ordning i kaos. Det finns en början, en fortsättning och ett slut. SAMTAL: När äger du språket? Man äger sitt eget språk hela tiden.

6 6 (14) Håkan Nesser och hiphop, hur hänger det ihop? Moderator Johan Lunner intervjuar Fredrik Engström vid Västerås stad Fredrik Engström berättar att hiphopen fick honom att börja läsa böcker. Hiphoppare tävlar mot varandra med ord. Och i Håkan Nessers bok Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö hittade han ett målande och ordrikt språk. Något som också var avgörande var en lärare som köpte skivor och kom på spelningar. Det fick honom att bestämma att han ville jobba på hans lektioner. Under ett sommarlov på högstadiet läste jag en tegelsten på 500 sidor och skrev en recension, berättar han. Men läraren som jag visade recensionen för sa: Du kan inte ha skrivit det här. Efter det ville jag skita i allt. Nu jobbar jag själv som en garant, en resurspedagog. Jag kan intyga för lärarna att det är eleven som skrivit en recension, t.ex. Jag finns också till på rasterna och är en brygga mellan elever och lärare. Mitt uppdrag är att lyfta fram deras positiva sidor, hitta deras resurser, och få dem att känna KASAM känsla av sammanhang. SAMTAL: När äger du språket? När jag skriver. Håkan Nessers böcker inspirerar mig. Jag arbetar hela tiden med att hitta nya synonymer. Sist visar Fredrik Engström musikvideon Farväl Örebro, som han gjorde när han skulle flytta. Han hade bland annat arbetat med ungdomar som har en hörselnedsättning och det var viktigt att göra en video som också var tillgänglig för dem. I videon används teckenspråk och för första gången hängde ungdomarna med hörselnedsättning med. Det ledde också till att de började göra egna låtar. Engström avslutar med att sammanfatta: Ta bort röda pennorna, och ge plats för berättelsen! Samiska och graffiti två minoritetsspråk? Daniel Ikaroz Diaz, Sveriges mest profilerade graffitimålare och Anders Östergren, Samiskt språkcentrum (som är en del av Sametinget). Om deras samiska graffitiprojekt i Umeå och styrkan i att kombinera dessa två (!) minoritetsspråk. Daniel Ikaroz Diaz På duk är graffiti accepterat, ok, till och med vackert. Men att komma med ficklampa i en tunnel är negativt, olagligt. Graffiti är ett sätt att umgås spreja med vänner. På vintern står jag i ateljén. När solen dyker upp är det roligt att spreja. Gillar att jobba ihop med vänner. Skapa något ihop. Daniel Diaz berättar om graffitin som en social aktivitet, att umgås och ha kul. Arts of the Streets var ett treårigt projekt i Riksteaterns regi. Projektet ville skapa debatt och erbjuda kreativa oaser där graffitin fick leva och utvecklas.

7 7 (14) Anders Östergren Graffiti på samiska Åjllastit (som betyder ha kul, festa). Åjllastit var ett projekt som arrangerades under Samiska veckan 2012 som ett led i metodutveckling för språklig revitalisering, att ta tillbaka språket. Här i Sverige är det få talare av de samiska språken och utspridda talare. Förr var det förbjudet att tala samiska, detta var tydligt uttalat från staten. Samisk kultur och språk hade lägre status. Nu har det svängt. Samer har återfått rättigheten att använda sitt språk. Men läget är akut då många förstaspråkstalare är äldre. Det finns tio samiska språk. Inom Sverige 4-5 språk: syd-, nord-, ume- och lulesamiska. Varför graffiti? Oväntad men relevant kontext Bryta klichébild av vad som är samiskt Ungdomar Tar plats Rebelliskt, politiskt, uppkäftigt Samiskt estetiskt, bildspråk vad händer i mötet med graffiti? Skapande, direkta resultat Konsten i kampen för sina rättigheter Projektupplägg: skapa medvetenhet kring samiska och stärka språket. Målgrupp: samiska ungdomar men även bredare. Genomförande: 12 ungdomar, år. Workshop, där ungdomarna gjorde graffitimålningar på stora snöblock. Genomslag i media. Graffiti river murar mellan kulturer (tidningsrubrik). Som en fortsättning av graffitiprojektet tryckte man upp vykort och ungdomarna fick skriva postadressen på samiska. Hitta på ord, ringa till far- och morföräldrar och ta reda på gamla namn som använts förut. Ungdomarna som ingick i projektet blev sedan mentorer. Att stärka samiskans ställning och kunskaperna i samiska är en så stor uppgift att vi behöver hjälp från alla, även av de som inte själva talar språket. Leena Huss, professor i finsk-ugriska språk vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet(egentligen gällde citatet av Leena Huss finska språket, men kan överföras på samiskans situation). SAMTAL: Är det ok om man lär sig samiska som utomstående? undrar moderatorn. Ja, de som kommer utifrån kan visa att det inte är så svårt. För samer finns många känslor förknippade med språket. Det finns en mental spärr som man kan behöva stöd för att komma igenom. Det blir ett språk när man pratar. Lapp kan man säga om sig själv, men man vill inte att andra ska använda det. Det heter same.

8 8 (14) Anders, när äger du språket? frågar moderatorn. Jämt. Jag klarar mig bästa på svenska. Känner mest för samiska. Det allra bästa är när man både kan prata, läsa med äldre personer och prata med barn det känns invärtes bäst. Daniel, när äger du språket? Jag äger inget språk. Jag talar många språk. Ungdomarna idag är väldigt stolta. Föräldrarna fick inte lära sig språket av sina föräldrar. Även om barnen inte talar samiska säger de: samiska är mitt modersmål. Middag med tillhörande underhållning En nyckelharpist spelade, och berättade om när stråken och dansarna säger samma sak. Det finns en kommunikation dem emellan. Musiken har olika dialekter. Alla polskor är i tretakt. Triol: nordligt. Sydligt sextondelar syns i dansen. Västmanland/Uppland ingen underdelning. Kanske följer variationen i musiken det talade språkets dialekter? Dansgruppen Less Aggressive Clappers kom senare på kvällen och gav en dansuppvisning. 12 mars 2015 Att improvisera med inlevelse Ami Öhman, pedagogisk utvecklingsledare och föreläsare i Läsrörelsens projekt Berätta, Leka, Läsa Läsrörelsen: Berätta, Leka, Läsa. Musik- och språkarbete 1-3 år. Hur språkar barnen och vi? Det vi gör med barn kan vi göra med vuxna. Vem äger språket? Vi själva. Du, jag, vi, ingen. Den som talar? Den som inte talar? Skrik och gråt är också ett språk. Vad innebär det att språka med inlevelse? Det är ok att skratta och gråta, bjuda på sig själv. Morgongymnastik. Ami Öhman sjunger Gabriellas sång ur filmen Så som i himmelen. Två barn stod med varsin spade och slog på en container. De skrattade tillsammans, slog hårdare och hårdare. De pratade med varandra genom spadarna, men vuxna kom och avbröt för de uppfattade inte kommunikationen. Det är ingen idé att bli irriterad på någon som kommer försent. Inställningen ligger bara hos mig. Man vet aldrig varför någon är sen. Språka med inlevelse. Använd kroppen, sjunga med kroppen. Ögon, miner. Rösten. Hur talar vi till varandra? Volymen, tonläget. Experimentera med rösten. Tempo, pauser. Alla har en röst. Varsin unik vacker röst. Titta och känna av. Här berättar Öhman om hur en förälder bad om en visning av förskolan på engelska. Hon var inte riktigt beredd och råkade använda några ord på fel

9 9 (14) sätt, så att det blev tokigt. Så länge du gjort ditt bästa våga skratta. Tips: Lyssna på en bra låt för att bryta negativ sinnesstämning. Delaktig. Vi måste få välja hur vi är delaktiga. Låt bli att jaga den som inte har tid. Människor är delaktiga på sitt sätt. Vi har olika förståelse och syn på hur saker ska vara. Man lär sig något om sig själv i mötet med alla andra. Haka på man språkutvecklas. Leka. Vi måste ju också våga leka som barnen gör, det blir faktiskt mycket roligare då. Våga att inte vara bäst och veta allting. Våga ta hjälp. Våga leka som barn gör det är en konst. Improvisera och spela teater. Teater hjälper. Kliva in i en roll. Hur skulle X ha gjort? Våga överraska. Våga vara er själva. Hur lär man känna någon? På Centralen i Stockholm hälsar man inte. I Västerås hälsar man. Vädret spelar också roll för hur människor agerar. Framförallt påverkar vi varandra med det jag känner och hur jag rör mig. Våga vara glad. Tydlighet och repetition. Susanna Ekström: Tre gånger måste man sjunga en sång. Tala klarspråk, tala om vad du menar. Plocka fram något du blir glad av som får dig att må bra, när du behöver bryta en negativ sinnesstämning. Hjälp den vi inte gillar. Sprid det vidare ge varandra energi med språket för vi ägde väl det tillsammans? SAMTAL: Läsrörelsen. Ideell förening. Barnspråk. McDonald s sprider barnbok tack vare Läsrörelsen. Läsa med barnen, samarbete förskolor och bibliotek. När äger du språket? När jag blir förstådd. När jag känner mig kompetent och sedd. Visuell makt Johanna Rubin Dranger, professor i illustration, bilderboksskapare pågick en polemisk debatt om stereotypa bilder. Men vilken funktion och historia har bilderna? Vilken makt har bilder i våra liv? Vi riskerar att förstärka bilderna när vi talar om dem, men det är ändå viktigt att kunna prata om dem och titta på varför de är så seglivade. Hur vi ser ut har varit centralt för rasismen. I det moderna samhället blir det visuella viktigare än verkligheten, menade redan Susan Sontag Ännu mer sant idag. Den visuella representationen är viktig. Dagstidningen har fått en mer och mer visuell betoning. Kunskapen om bild och visuell kommunikation är viktig idag, funktionshistoria, sammanhang, inte bara din egen känsla. Vi behöver kunna avläsa bilder. Till stor del lär vi oss bilder som vi lär oss talspråk. Vår förförståelse avgör i hög grad hur vi läser av en bild. Hakkors/svastika = sol, lycka, fertilitet. Togs av Hitler, förknippat med Nazismen. Men återfinns även hos Dalai Lama i sin ursprungliga betydelse.

10 10 (14) Det är effektivt att inte visa bilder vi pratar om. Om Tintin-figurerna sas alla är stereotypa, även de vita. Men bilderna som man talade om visades inte. Bilderna i Tintin: fyrfärg, linjer, perceptionsmässig förenkling bara inte de svarta. Här bryter illustratören mot sin egen visuella stil. Så som man tecknar apor. Allt som står i kontrast till vithet överdrivs. De svarta framställs som så korkade att de inte förstår hur man har på sig en hatt. Svarta förstår inte hur man har på sig den västerländska civilisationens kläder. Figurerna behöver Tintin för att lösa konflikter. Framställs som korkade, ociviliserade. Vad är en stereotyp? Jo, generalisering och en överdriven bild av en hel grupp. En mall. Största problemet med stereotypa bilder är att de ställer sig framför människan vi träffar. Vi generaliserar om de grupper som stereotypiseras. Stereotypa bilder är som ett skyltsystem. Ingen identifierar sig själv med de stereotypa bilderna. Stereotypa bilder kommer från en tid med tro på en hierarkisk sortering. Det visuella troddes avspegla inneboende skillnader. Det fanns en föreställning att människor är essentiellt olika och att detta synliggörs visuellt. Tintin i Kongo. Uppdraget var att belysa Belgiens roll i Kongo på ett positivt sätt. Det var ett beställningsuppdrag. Vi behöver synliggöra kontinuiteten i bilderna. Tintin i Kongo är ett belgiskt seriealbum. Historien skrivs av vinnarna. I Sverige har vi förlegade bilder av omvärlden, menar professor Hans Rosling (Läkare utan gränser). Blackface var en kulturyttring som pågick under 100 år. Tre typer: The mammy svar på antislaveriattacker. Desexualiserad gestalt som var en blandning mellan en mormor och ett hembiträde. Glad över sin egen roll. Borta med Vinden. Onkel Toms stuga. Piccaninny. Genomgående var piccaninnyn en lustifikation som vi ska skratta åt. Golliwogs uppkom vid mitten av 1890-talet. Från 1910 använde en marmeladtillverkare Golliwogs på sina produkter fram till Spridningen blev på 91 år över 20 miljoner stycken. Bilderna färdas internationellt. Debatten synliggjorde inte repetitionen. En bild som repeteras är låst. Vi som läst är inte onda, inte heller opåverkade. Det viktigaste är att synliggöra. Också det historiska. Sverige har en antirasistisk självbild vi måste göra upp med för att kunna komma vidare i en antirasistisk praktik. Västvärlden har sedan 1700-talet skapat bilder om de andra. Nederländerna firar Zvarte Piet. Vita målar sig i blackface. Postrasistiskt samhälle? Nej. Politiker utsätts idag för de stereotypa bilderna. Repetitionerna är problemet.

11 11 (14) Vilken förförståelse vi har av en bild avgör vår förståelse av bilden. Det finns ett kommunikationsglapp. Vi behöver titta på historiska och samtida sammanhang av snarlika bilder. Illustration handlar om att skapa identifikation där vi alla kan känna igen oss. Sociala medier och modern teknik som kommunikation Joakim Thörne, tf rektor vid DiStra gymnasium, en av Sveriges främsta pedagoger Lärare i svenska och religion Joakim Thörne berättar om elever med kort eller ingen skolbakgrund och med dålig erfarenhet av skolan med sig i bagaget. Felet ligger aldrig hos eleven, utan i skolan. Hur når vi fram till eleverna? En god relation lärare elev En upplevelse av praktisk nytta och meningsfullhet Riktiga mottagare, i t.ex. skrivövningar Delaktighet i sin egen inlärning Det ska vara roligt att lära En god relation: Vara en förebild för hur man är mot varandra. Förändra bilden av vuxenvärlden. När man har en relation det är då som man lyssnar. Känslor, vänskapsband. Där finns respekt. Föreläs inte förkroppsliga. Alla värden är inte lätta att visa. Tekniken kan ta dig in i deras värld. Tekniken är aldrig målet endast ett medel. Instagram. Facebook. Alla elever har I-pad. Teknik: imovie (tal). Pages med luck-cv. Alfavux med bilder och uttal. App. Explain everything (skärminspelningsapp). Man lär sig det man kommer ha vinning av: skriva brev cv/stipendium, skriva insändare till kommunen, hålla tal anställningsintervju/gruppintervju. Allt vi gör ska ha en mottagare. Reflekterande texter. Instruerande texter recept till varandra, hur man fyller i myndighetsdokument. Poesi och lyrik. Guerillas utställning tillsammans med fotografi och lite wisdoms. Blog DBG-trendsetters. Instagram poesi. Det är viktigt att eleverna får vara delaktiga. Ämnesplanerna ger riktningen. Själva innehållet behöver få styras av elevernas egna önskningar. Delaktighet i genomgångar och planeringar. Kollektivt ägande av ämnet. Facebook. Google Form. Mentimeter visuell feedback. Med hjälp av olika medier blir det mer delaktighet och lite roligare. Spotify musixmatch. Undertexter till film. Alla har redan sett alla filmer, och då kan man jobba med språket. Filma viktigt för egen självbild och för att höra uttal. Vågar göra fel.

12 12 (14) Resultat: Eleverna kommer till skolan med ett leende på läpparna. Alla både lärare och elever har kul. God prognos för elevernas resultat i skolan. Punchlines, travestier och homonymer Henry (Nils) Bowers, svensk mästare i poetry slam Henry Bowers jobbar med matematik, filosofi, språk. Det är omöjligt att tävla i poesi det är därför vi gör det Lars Burstedt. Estradpoesi. Poetry Slam. Tre minuters diktuppläsning. Tävling. Henry Bowers rappar också. Skriver ord som ska läsas upp inför publik. Battlerapp, två som turas om att vara otrevliga mot varandra. Mer viktigt på vilket sätt man är otrevlig och hantverket. Travesti = form av litterär referens som förvränger referensen. Rest in peace rest in pieces. Slagsmålsklubben fight club. Sagan om konungens årsinkomst. Travestier kan uppkomma när folk säger fel. Guds vägar äro outhärdliga. Urinvägsinformation. Ungdomshälsan Ungdumshälsan (hiphopduo). Travestier är användbart i battlerapp. Att ta sådant som motståndaren sagt och använda det mot dem. Homonymer. Homofoner: scen/sen. Sanna homonymer: krona, damm, rock. Homografer: kultur, banan. Mellan sanna homonymer och homografer: stegen, anden, huven, vaken. Rappsammanhang. Punchlines där folk skrattar. Ofta homonymer. Ordvitsar är fantastiska. Paradox: synbar självmotsägelse. Rikemansparadox: du är både tät och läcker. SAMTAL: Varför kan man inte battla snällt? Jo, det finns komplimangbattle. Men det finns också en humor i det elaka, menar Henry Bowers. Det är roligt att säga det man inte får. Trendspaning inblick och utblick Nina Frid, bibliotekarie och handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet Kulturrådets strategiska arbete för läsfrämjande: handlingsprogram för läsfrämjande, kunskapsöversikt för läsfrämjande samt stöd för läsfrämjande insatser och projekt. Största utmaningen är att minska läsklyftorna: den socioekonomiska klyftan, mellan sverigefödda och utlandsfödda, mellan flickor och pojkar samt den digitala klyftan.

13 13 (14) Nytt uppdrag för Kulturrådet: Ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Ta fram ett handlingsprogram för läsfrämjande utanför skolan med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur och läsfrämjande. Arbetet ska ske i samråd med andra parter: MTM (Myndigheten för tillgängliga medier), Skolverket, folkbildningens aktörer, KB, m.fl. Handlingsprogram för Definiera läsfrämjande. Definiera målgrupper. Betonar vikten av utvärderade metoder och forskning. Starta nya kunskapsbaserade program. Lyfta välfungerande lokala/regionala projekt. Samordna nationellt. Läsfrämjande är att: göra läsare av läskunniga, öppna vägar till litteraturen för de som inte läser, öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar. Ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet. Allt läsande börjar med ett språk. Det behövs tidiga insatser. Barn i familjer med försörjningsstöd hade hört 30 miljoner färre ord än jämnåriga kamrater när de fyllde 4 år (Betty Hart och Todd Risley 1995). Det finns en familjedimension, och man behöver arbeta med hela familjen. Mål: Att utarbeta en modell på nationell nivå som kan stödja kommuners och regioners arbete för små barns utveckling. Trend: Hela familjen. Tidiga insatser för små barn språkutveckling och läsbörjan. Högläsningens betydelse. Högläsning för alla åldrar är en stor trend. Bokstart: Hembesök från biblioteket med bokpaket. Informationsmaterial på 13 språk. Besök på bibliotek. Pilotprojekt når ca 500 barn i Landskrona, Södertälje, Göteborg. Utvärdering med syfte att utforma nationellt. Trend: Samarbeten för läsfrämjande. BVC, förskola, folkbildning, idrottsrörelsen ihop med biblioteken. PAUS du och en bok. Trend: Läsande förebilder, ansikte utåt, skriva artiklar, hålla föreläsningar. Ambassadörer. Läscoach. Läspolare. Föräldrar (inte bara skolfråga!). Trend: Litteraturens demokratiska potential. Samtal om värderingar att prata böcker är att prata värderingar. Litteraturens potential för hälsan skönlitteraturens potential för människans psykiska välmående, det vill säga biblioterapi. Trend: Det sociala läsandet. Bokcirklar ny folkrörelse. Bokbloggar. Det sociala läsandet har gynnats av den digitala utvecklingen. Det digitala läsfrämjandet syns i handlingsprogrammet. Trend: Hela samhället läser. Kampanjer för läsandet. Undersöka förutsättningarna för nationell kampanj med andra aktörer... Läsandet som livsstil (inte som problem). Roligt, tillsammans.

14 14 (14) Framtiden för läsfrämjande på Kulturrådet: Arbetar utifrån definitionen av läsfrämjande, utifrån prioriterade målgrupper, utifrån kartläggning av läsfrämjande metoder. Forskare Jonas Andersson. Kunskapsöversikt, Kulturrådets kioskvältare. Kulturrådet ger bidrag till litteratur och läsfrämjande. Nina Frid berättar att hon inte hade så mycket böcker hemma när hon var barn. Huset tvärs över var inrett med barn- och ungdomsböcker över hela väggarna i källaren. Du får låna och läsa eller sitta här om du vill, sa grannen. Det var viktigt att rummet fanns och att en vuxen ville veta vad jag tyckte. Samtalen, förebilden, tillgängligheten var viktig. Den sociala biten. SAMTAL: Vad krävs för att få pengar av Kulturrådet? Bred samverkan att målgruppen är delaktig. Det behövs också en plan för framtiden och redovisning av forskning, tidigare projekt, att man är påläst. När äger du språket? Kan man äga språket mer än här? Vi tvingas lyssna. När jag skriver äger jag språket. Det handlar om att erövra sitt eget språk. Avslutning. Hur arbetar vi vidare tillsammans? Alla som var på Kulturtinget fick spontant komma med idéer: Placera ut böcker på oväntade platser, bussar etc. Alla är ambassadörer. Kommunicera. Böcker på alla språk i det offentliga rummet. Gör läsningen till en ritual på dagis. Pappaförälder läser ur en bok bredda så att alla läser något. Få med boken hem. Lyft läsningen på arbetsplatser. Arbetsplatsutlåning. Nationell kampanj 6-8 böcker i månaden. Tillgänglighet och förebilder. Förmedla att det är kul att läsa. Det är viktigare att vuxna faktiskt läser än att vi försöker övertala barnen att läsa. Vi behöver se medelålders män sitta med böcker, det är bra för våra barn. Ansvaret ligger på oss alla vuxna och inte bara föräldrar. Referat/sammanställning: Charlotte Björck Tel: E-post: charlotte.bjorck (at) lul.se Kultur och bildning, Landstinget i Uppsala Län

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Förstudie: Drömspel på flera plan

Förstudie: Drömspel på flera plan Förstudie: Drömspel på flera plan Arbetet med denna förstudie pågick under oktober december 2013 Syfte och mål Som en del av det läsfrämjande arbetet vill Enköpings bibliotek och Håbo bibliotek jobba mer

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE Statens kulturråd 2014 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla efter en allåldersbok av Oscar K och Dorte Karrebaek www.tigerbrand.se cirkustigerbrand@telia.com tel. 08-665 80 18 Inledning

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Förmågor som tränas. Forfattare: Mette Vedsø

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Förmågor som tränas. Forfattare: Mette Vedsø sidan 1 Forfattare: Mette Vedsø Vad handlar boken om? Kamals morfar är död så Kamals mormor ska flytta hem till dem. Mormor ska bo i Kamals rum vilket betyder att Kamal måste dela rum med brorsan Omar

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer