Vem äger språket? Kulturtinget mars 2015 i Västerås. Nionde Kulturtinget. Moderator: Johan Lunner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem äger språket? Kulturtinget 11 12 mars 2015 i Västerås. Nionde Kulturtinget. Moderator: Johan Lunner"

Transkript

1 Vem äger språket? Kulturtinget mars 2015 i Västerås. Nionde Kulturtinget. Moderator: Johan Lunner Rumslig gestaltning på Kulturtinget Studenter från Mälardalens högskola hade inrett lokalerna med tankeväckande bilder och text, bland annat ovanliga symboler på dam- och herrtoaletterna, där färg och klädval på figurerna förvirrade, rebus i foajén och bilder med personer som gestaltar en sinnesstämning medan texten till bilden angav en helt annan sinnesstämning. Och stora målade ögon som följde deltagaren i Kulturtinget med blicken. En rumslig gestaltning som öppnade många frågor. Lena Johansson, kulturlandstingsråd Landstinget Västmanland invigningstalade Vem äger språket? Alla. Vi behöver språket för att kunna få kunskap om andra och för att ha makt över oss själva och våra egna val. Läsfrämjande och idrott Johan Unenge, tecknare och författare, läscoach i Kulturrådets satsning PAUS du och en bok Johan Unenge redogjorde för fakta kring barn och läsande: PISA-undersökningen 2012 visar att svenska barn inte når upp till en godtagbar nivå på sin läsförståelse. Vi behöver kunna läsa för att förstå vad som händer i samhället. Vi behöver språket, ett ordförråd, för att kunna uttrycka oss. Vi utvecklar vår analytiska, kritiska och empatiska förmåga av att läsa böcker. I ettan på lågstadiet har barn vars föräldrar inte läser för dem 7000 ord medan de barn som föräldrarna läser för har ord. Med denna skillnad går man in i skolan. Vuxnas läsning av godnattsagor för barnen har på tio år överlag sjunkit från 78 till 36 procent. Läsning av böcker och tidningar har på 5 år överlag sjunkit från 30 till 19 procent. Var femte kille går ut grundskolan utan att förstå enklare text i dagstidning. Debutålder på internet är 2 år. Många använder surfplatta. Att få barn och ungdomar att läsa handlar om att tillgängliggöra, exponera och möjliggöra läsning. Johan Unenge understryker att det inte är någon idé att argumentera för vikten av läsning det blir ungefär samma känsla som fluorsköljning, något nödvändigt ont. Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr

2 2 (14) Vad är det bästa med böcker, enligt barnen? Att man blir trött. Vad är det bästa med data- och tv-spel? Att man gör det tillsammans med kompisar. Det gäller alltså att hitta böcker i ett socialt sammanhang. Häften av Sveriges elever har inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Var sjätte elev har inget skolbibliotek alls. Mer än 50 procent av ungdomarna i Sverige tränade i en idrottsförening Idrotten måste närma sig läsvärlden och biblioteken. Vad har idrotten att vinna? Idrottsrörelsen vill ge barnen mer att ha med sig i livet. Att få barn och unga att läsa mera är ingen utopi. Det är fullt möjligt. Jacob Claeson, idrottskonsulent. Studieförbundet SISU Läsmatchen läsfrämjande projekt 3,2 miljoner barn och vuxna är aktiva idrottare i Sverige. Varje dag har Sverige idrottstillfällen. 3 av 4 barn känner sig trygga inom idrotten. Läsmatchen: idrott+läsning=sant Läsmatchen är ett samarbete mellan SISU Idrottsutbildarna i Örebro, Örebro läns idrottsförbund, idrottsföreningarna och biblioteken i länet. Syfte: höja statusen för litteratur, läsning och bibliotek, inspirera idrottande barn och ungdomar att börja läsa eller öka sitt läsande. Målgrupp: pojkar och män år, tjejer i samma ålder är inkluderade. Tillvägagångssätt: förstudie, uppsökande verksamhet, lästräffar och författarbesök med kända idrottare som samtidigt är författare respektive har en stark relation till böcker och läsning. Tillgängliggörande: bokväskor med på träning och matcher. Tävlingen läsmatchen: varje person läser individuellt men tävlar i lag, fyra veckor, teambuilding. Förebilderna/föräldrarna. Elitidrottare. Det var ett stort värde att de professionella idrottarna kom till biblioteken och mötte barnen där. Framåt, 2015 kommer man att satsa på att involvera idrottsprofiler. Örebro-cupen Lästävling. Författarbesök på höstlovet. Profilbesök med boktips och autografer. Fokus på idrottsprofiler. SAMTAL: Hur ska man göra? frågar moderatorn. Jacob Claeson berättar om ett finlandssvenskt exempel där man la biblioteket i mitten av skolan. En symbolisk plats, som visar att biblioteket är viktigt. Det ledde till trevligare stämning och att läsningen kom i fokus.

3 3 (14) Cheerleading med Cobras Gruppen Cobras visade upp konster och skanderade paroller som de formulerat tillsammans. De berättade efteråt hur de arbetar med text och kroppsspråk och visade på kraften att göra något tillsammans, hur cheerleading skapar och förmedlar en känsla. Laddade ord och hur de tar sig in i svenskan Anna Vogel, forskare nordiska språk, lektor i svenska vid Stockholms universitet Vi beskriver människor på olika sätt. Det spelar roll hur vi väljer att presentera oss själva och hur vi benämner andra människor. Språk är överenskommelse och identitet. Idiot var förr en medicinsk term, det är den inte idag. Rom, hbtq-person, person med intellektuell funktionsnedsättning. Ord kommer och blir utbytta. Ett ord kan vara olika laddat för olika personer. Vem kommer på, föreslår och bestämmer över nya ord? Spelar det någon roll vilka ord vi använder? Ett ord träder tillbaka till förmån för andra. De gamla finns kvar Offentlig kontext. Växlingar i frekvens Vi tror att det spelar roll vad någon heter. Vi döper inte någon till Skitkorv Status, makt, diskriminering, likabehandling. Diskursanalys. Vi behöver arbeta på flera plan både med integrering och språkbruk Romer zigenare. Ordet byttes ut när romer kom hit på 1990-talet från Balkankriget. De mötte zigenarkonsulenter. För dem var detta en negativ term. De tog själva initiativ för en förändring av språket. Gjorde kulturevenemang, romsk kulturafton. Olika arbetsgrupper bildades. Romska rådet kom till. Idag finns två romska språkvårdare vid Språkrådet. Katarina Taikon använde både ordet zigenare och rom i böckerna om Katitzi. Rom är ett gammalt ord. Så länge romer ser sig som en sammanhållen grupp kommer ordet rom antagligen att finnas kvar och vara det begrepp som används. Hbt-hbtq talet. Detta var en rörlig tid språkligt sett. Från talet var RFSL:s strategi att betona hur lika gruppen var de övriga i samhället. På 1990-talet kom transpersoner in i RFSL. Och RFSL behövde utöka/inkludera dem man jobbade för. Begreppet hbt lanserades av Greger Eman år 2000 och var en översättning av engelskans IBT. Politiker lyssnar på RFSL. Budskap når ut: RFSL>>politiker>>tidningar>>läsare. Hbtq är en administrativ term, som används vid certifiering och juridiskt. Kommer termen bli långlivad? Nja. Personerna själva vill kanske inte bli kallade och definierade så. Det

4 4 (14) finns ett motstånd mot kategoriseringar. Idag finns också ordet cisperson, som är en motsats till transperson. Personer med intellektuell funktionsnedsättning. Likabehandling, funktionshinder. Idag har vi perspektivet att hindret inte finns hos personen utan i miljön. På år har fem ord kommit och trätt tillbaka. När en grupp har låg status tenderar orden att bytas ut ofta. På mitten av 00-talet ansåg Socialstyrelsen att det var förvirrande med många begrepp. En nationell termbank byggdes upp Begreppet kom in i lagtext och FN-deklaration. I foldrar och till Språkrådet. Men det är fackspråk. Begreppet accepteras inte av personerna som innefattas i begreppet. Gruppen själva använder inte begreppet och inte människor omkring. Det är endast administrativt. Vem äger språket? Vem kan genomföra förändringar? Vad krävs? Jo, tillgång till makt. Ingång till politiker. Man behöver vara politiker själv eller ha deras uppmärksamhet. Om vi pratar om vår egen grupp har vi större möjlighet. Där finns energi att orka driva frågan. Hur begreppet funktionsnedsättning kom till var styrt av Socialstyrelsen. I en offentlig kontext behöver vi respektera människors egen syn och vilja på hur de vill bli benämnda. SAMTAL: Ord som dyker upp i fikarummet, hur ska vi bemöta det? undrade moderatorn. Inte genom att rätta folk om du inte är direkt berörd, då kan det vara verksamt. Men annars kan vi istället samtala, diskutera, ha en utforskande och nyfiken attityd. Lunch Under lunchen var det en enmansföreställning. En figur kom upp ur en låda och försökte få vår uppmärksamhet, talade lite för döva öron. Figuren pratade om lyssnandet. Tystnaden där ord föds till verklighet. Språket som livgivare Lena Edlund och Håkan Nesser Lena Edlund, filosof verksam vid Forskningsstiftelsen Existens & Samhälle Lena Edlund berättade kort om forskningsstiftelsen Existens & Samhälle. En fristående forskningsstiftelse, med syfte att belysa samhällsfrågor ur ett existentiellt perspektiv och sprida forskningsresultat i samhället. Stiftelsens utgångspunkt är det existentiella forskningsfältet. Frågor man arbetar och planerar att arbeta med är: Svenska soldater på uppdrag i krigsområden vad händer under och efteråt? Hur är det att jobba med begravningar? Hur lever de som jobbar med begravningar? Begravningstraditioner, hur förändras de?

5 5 (14) Pillren, vad gör det med oss, med vår identitet? Vem är jag, vem vill jag vara? Lena Edlund tog upp antropologen Michael Jackson som talar om språket som livgivare: Vi är både agenter och utsatta för sådant vi inte kan kontrollera. Behovet att berätta väcks i kris. Genom berättandet kan vi återupprätta oss själva och förstå oss själva i relation till det som inträffat. Berättande är en existentiell handling. Håkan Nesser, författare och tidigare högstadielärare Ditt liv ska vara en berättelse. Livet är kaos. Språket skapar ordning. Eleverna var i ett underläge när Nesser rättade uppsatser med rött. Nesser prövade en annan metod. Eleverna fick tillsammans bestämma sig för 50 viktiga ord som grottmänniskor kan tänkas behöva i sina liv. Och fem egna ord fick varje elev hitta på. Det gick inte att göra fel, för alla hade samma ord att röra sig med. Substantiv, verb, pronomen. Den som har språket har makten. Där språket tar slut tar knytnävarna vid. Nesser skulle skriva en bok i Berlin, men han kom inte dit. Istället blev han kontaktad av Fru K. som insisterade på att han skulle översätta hennes bok från tyska till svenska. Han tackade nej, men hon återkom. De åt lunch i Stockholm och hon hade med sig manuset. Hon gav honom fria händer i översättningen, också att lägga till eget. Nyckelroman. Straff av Paula Polanski. Boken kom ut på svenska och återöversattes sedan till tyska. Språket är viktigt i vårt eget berättande, t.ex. för att bearbeta trauma. Nessers hustru arbetar på Kris- och Traumacentrum i Stockholm, med människor som upplevt krig eller upprepade våldtäkter. Berättelsen är viktig för att komma vidare. Bearbeta. Fortsätta leva. Men många upplever det svårt med tolkar, att våga lita på tolken. Finländare pratade aldrig om sina krigsupplevelser förutom vid midsommarafton, berättade Nesser. Det kan leda till att man lägger lock på även sådant man upplever i nuet. Soldater som varit med i Vietnamkriget har svårigheter i vardagen. Detta går att behandla. Också via språket. Hur tar vi hand om svåra upplevelser? Män pratar mindre än kvinnor. Berättelser bär över hela jorden. En bra berättelse gör att vi kan förstå varandra. Beskriv ditt liv det är en konstform. Ju mer språk du har desto bättre kan du berätta ditt liv. Du äger ditt eget språk. Språk fungerar alltid i en viss situation. Skriftspråk och talspråk är olika. I sociala medier tenderar människor att använda en mer talspråklig stil. Det är ett grundläggande mänskligt behov att få i sig berättelser. De speglar ditt liv. Ge unga människor chans att läsa berättelser. Ge människor berättelser så tar de emot berättelsen. En bra berättelse ska hålla både läsare och författare i klorna. Våra liv måste få vara berättelser. Det bringar ordning i kaos. Det finns en början, en fortsättning och ett slut. SAMTAL: När äger du språket? Man äger sitt eget språk hela tiden.

6 6 (14) Håkan Nesser och hiphop, hur hänger det ihop? Moderator Johan Lunner intervjuar Fredrik Engström vid Västerås stad Fredrik Engström berättar att hiphopen fick honom att börja läsa böcker. Hiphoppare tävlar mot varandra med ord. Och i Håkan Nessers bok Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö hittade han ett målande och ordrikt språk. Något som också var avgörande var en lärare som köpte skivor och kom på spelningar. Det fick honom att bestämma att han ville jobba på hans lektioner. Under ett sommarlov på högstadiet läste jag en tegelsten på 500 sidor och skrev en recension, berättar han. Men läraren som jag visade recensionen för sa: Du kan inte ha skrivit det här. Efter det ville jag skita i allt. Nu jobbar jag själv som en garant, en resurspedagog. Jag kan intyga för lärarna att det är eleven som skrivit en recension, t.ex. Jag finns också till på rasterna och är en brygga mellan elever och lärare. Mitt uppdrag är att lyfta fram deras positiva sidor, hitta deras resurser, och få dem att känna KASAM känsla av sammanhang. SAMTAL: När äger du språket? När jag skriver. Håkan Nessers böcker inspirerar mig. Jag arbetar hela tiden med att hitta nya synonymer. Sist visar Fredrik Engström musikvideon Farväl Örebro, som han gjorde när han skulle flytta. Han hade bland annat arbetat med ungdomar som har en hörselnedsättning och det var viktigt att göra en video som också var tillgänglig för dem. I videon används teckenspråk och för första gången hängde ungdomarna med hörselnedsättning med. Det ledde också till att de började göra egna låtar. Engström avslutar med att sammanfatta: Ta bort röda pennorna, och ge plats för berättelsen! Samiska och graffiti två minoritetsspråk? Daniel Ikaroz Diaz, Sveriges mest profilerade graffitimålare och Anders Östergren, Samiskt språkcentrum (som är en del av Sametinget). Om deras samiska graffitiprojekt i Umeå och styrkan i att kombinera dessa två (!) minoritetsspråk. Daniel Ikaroz Diaz På duk är graffiti accepterat, ok, till och med vackert. Men att komma med ficklampa i en tunnel är negativt, olagligt. Graffiti är ett sätt att umgås spreja med vänner. På vintern står jag i ateljén. När solen dyker upp är det roligt att spreja. Gillar att jobba ihop med vänner. Skapa något ihop. Daniel Diaz berättar om graffitin som en social aktivitet, att umgås och ha kul. Arts of the Streets var ett treårigt projekt i Riksteaterns regi. Projektet ville skapa debatt och erbjuda kreativa oaser där graffitin fick leva och utvecklas.

7 7 (14) Anders Östergren Graffiti på samiska Åjllastit (som betyder ha kul, festa). Åjllastit var ett projekt som arrangerades under Samiska veckan 2012 som ett led i metodutveckling för språklig revitalisering, att ta tillbaka språket. Här i Sverige är det få talare av de samiska språken och utspridda talare. Förr var det förbjudet att tala samiska, detta var tydligt uttalat från staten. Samisk kultur och språk hade lägre status. Nu har det svängt. Samer har återfått rättigheten att använda sitt språk. Men läget är akut då många förstaspråkstalare är äldre. Det finns tio samiska språk. Inom Sverige 4-5 språk: syd-, nord-, ume- och lulesamiska. Varför graffiti? Oväntad men relevant kontext Bryta klichébild av vad som är samiskt Ungdomar Tar plats Rebelliskt, politiskt, uppkäftigt Samiskt estetiskt, bildspråk vad händer i mötet med graffiti? Skapande, direkta resultat Konsten i kampen för sina rättigheter Projektupplägg: skapa medvetenhet kring samiska och stärka språket. Målgrupp: samiska ungdomar men även bredare. Genomförande: 12 ungdomar, år. Workshop, där ungdomarna gjorde graffitimålningar på stora snöblock. Genomslag i media. Graffiti river murar mellan kulturer (tidningsrubrik). Som en fortsättning av graffitiprojektet tryckte man upp vykort och ungdomarna fick skriva postadressen på samiska. Hitta på ord, ringa till far- och morföräldrar och ta reda på gamla namn som använts förut. Ungdomarna som ingick i projektet blev sedan mentorer. Att stärka samiskans ställning och kunskaperna i samiska är en så stor uppgift att vi behöver hjälp från alla, även av de som inte själva talar språket. Leena Huss, professor i finsk-ugriska språk vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet(egentligen gällde citatet av Leena Huss finska språket, men kan överföras på samiskans situation). SAMTAL: Är det ok om man lär sig samiska som utomstående? undrar moderatorn. Ja, de som kommer utifrån kan visa att det inte är så svårt. För samer finns många känslor förknippade med språket. Det finns en mental spärr som man kan behöva stöd för att komma igenom. Det blir ett språk när man pratar. Lapp kan man säga om sig själv, men man vill inte att andra ska använda det. Det heter same.

8 8 (14) Anders, när äger du språket? frågar moderatorn. Jämt. Jag klarar mig bästa på svenska. Känner mest för samiska. Det allra bästa är när man både kan prata, läsa med äldre personer och prata med barn det känns invärtes bäst. Daniel, när äger du språket? Jag äger inget språk. Jag talar många språk. Ungdomarna idag är väldigt stolta. Föräldrarna fick inte lära sig språket av sina föräldrar. Även om barnen inte talar samiska säger de: samiska är mitt modersmål. Middag med tillhörande underhållning En nyckelharpist spelade, och berättade om när stråken och dansarna säger samma sak. Det finns en kommunikation dem emellan. Musiken har olika dialekter. Alla polskor är i tretakt. Triol: nordligt. Sydligt sextondelar syns i dansen. Västmanland/Uppland ingen underdelning. Kanske följer variationen i musiken det talade språkets dialekter? Dansgruppen Less Aggressive Clappers kom senare på kvällen och gav en dansuppvisning. 12 mars 2015 Att improvisera med inlevelse Ami Öhman, pedagogisk utvecklingsledare och föreläsare i Läsrörelsens projekt Berätta, Leka, Läsa Läsrörelsen: Berätta, Leka, Läsa. Musik- och språkarbete 1-3 år. Hur språkar barnen och vi? Det vi gör med barn kan vi göra med vuxna. Vem äger språket? Vi själva. Du, jag, vi, ingen. Den som talar? Den som inte talar? Skrik och gråt är också ett språk. Vad innebär det att språka med inlevelse? Det är ok att skratta och gråta, bjuda på sig själv. Morgongymnastik. Ami Öhman sjunger Gabriellas sång ur filmen Så som i himmelen. Två barn stod med varsin spade och slog på en container. De skrattade tillsammans, slog hårdare och hårdare. De pratade med varandra genom spadarna, men vuxna kom och avbröt för de uppfattade inte kommunikationen. Det är ingen idé att bli irriterad på någon som kommer försent. Inställningen ligger bara hos mig. Man vet aldrig varför någon är sen. Språka med inlevelse. Använd kroppen, sjunga med kroppen. Ögon, miner. Rösten. Hur talar vi till varandra? Volymen, tonläget. Experimentera med rösten. Tempo, pauser. Alla har en röst. Varsin unik vacker röst. Titta och känna av. Här berättar Öhman om hur en förälder bad om en visning av förskolan på engelska. Hon var inte riktigt beredd och råkade använda några ord på fel

9 9 (14) sätt, så att det blev tokigt. Så länge du gjort ditt bästa våga skratta. Tips: Lyssna på en bra låt för att bryta negativ sinnesstämning. Delaktig. Vi måste få välja hur vi är delaktiga. Låt bli att jaga den som inte har tid. Människor är delaktiga på sitt sätt. Vi har olika förståelse och syn på hur saker ska vara. Man lär sig något om sig själv i mötet med alla andra. Haka på man språkutvecklas. Leka. Vi måste ju också våga leka som barnen gör, det blir faktiskt mycket roligare då. Våga att inte vara bäst och veta allting. Våga ta hjälp. Våga leka som barn gör det är en konst. Improvisera och spela teater. Teater hjälper. Kliva in i en roll. Hur skulle X ha gjort? Våga överraska. Våga vara er själva. Hur lär man känna någon? På Centralen i Stockholm hälsar man inte. I Västerås hälsar man. Vädret spelar också roll för hur människor agerar. Framförallt påverkar vi varandra med det jag känner och hur jag rör mig. Våga vara glad. Tydlighet och repetition. Susanna Ekström: Tre gånger måste man sjunga en sång. Tala klarspråk, tala om vad du menar. Plocka fram något du blir glad av som får dig att må bra, när du behöver bryta en negativ sinnesstämning. Hjälp den vi inte gillar. Sprid det vidare ge varandra energi med språket för vi ägde väl det tillsammans? SAMTAL: Läsrörelsen. Ideell förening. Barnspråk. McDonald s sprider barnbok tack vare Läsrörelsen. Läsa med barnen, samarbete förskolor och bibliotek. När äger du språket? När jag blir förstådd. När jag känner mig kompetent och sedd. Visuell makt Johanna Rubin Dranger, professor i illustration, bilderboksskapare pågick en polemisk debatt om stereotypa bilder. Men vilken funktion och historia har bilderna? Vilken makt har bilder i våra liv? Vi riskerar att förstärka bilderna när vi talar om dem, men det är ändå viktigt att kunna prata om dem och titta på varför de är så seglivade. Hur vi ser ut har varit centralt för rasismen. I det moderna samhället blir det visuella viktigare än verkligheten, menade redan Susan Sontag Ännu mer sant idag. Den visuella representationen är viktig. Dagstidningen har fått en mer och mer visuell betoning. Kunskapen om bild och visuell kommunikation är viktig idag, funktionshistoria, sammanhang, inte bara din egen känsla. Vi behöver kunna avläsa bilder. Till stor del lär vi oss bilder som vi lär oss talspråk. Vår förförståelse avgör i hög grad hur vi läser av en bild. Hakkors/svastika = sol, lycka, fertilitet. Togs av Hitler, förknippat med Nazismen. Men återfinns även hos Dalai Lama i sin ursprungliga betydelse.

10 10 (14) Det är effektivt att inte visa bilder vi pratar om. Om Tintin-figurerna sas alla är stereotypa, även de vita. Men bilderna som man talade om visades inte. Bilderna i Tintin: fyrfärg, linjer, perceptionsmässig förenkling bara inte de svarta. Här bryter illustratören mot sin egen visuella stil. Så som man tecknar apor. Allt som står i kontrast till vithet överdrivs. De svarta framställs som så korkade att de inte förstår hur man har på sig en hatt. Svarta förstår inte hur man har på sig den västerländska civilisationens kläder. Figurerna behöver Tintin för att lösa konflikter. Framställs som korkade, ociviliserade. Vad är en stereotyp? Jo, generalisering och en överdriven bild av en hel grupp. En mall. Största problemet med stereotypa bilder är att de ställer sig framför människan vi träffar. Vi generaliserar om de grupper som stereotypiseras. Stereotypa bilder är som ett skyltsystem. Ingen identifierar sig själv med de stereotypa bilderna. Stereotypa bilder kommer från en tid med tro på en hierarkisk sortering. Det visuella troddes avspegla inneboende skillnader. Det fanns en föreställning att människor är essentiellt olika och att detta synliggörs visuellt. Tintin i Kongo. Uppdraget var att belysa Belgiens roll i Kongo på ett positivt sätt. Det var ett beställningsuppdrag. Vi behöver synliggöra kontinuiteten i bilderna. Tintin i Kongo är ett belgiskt seriealbum. Historien skrivs av vinnarna. I Sverige har vi förlegade bilder av omvärlden, menar professor Hans Rosling (Läkare utan gränser). Blackface var en kulturyttring som pågick under 100 år. Tre typer: The mammy svar på antislaveriattacker. Desexualiserad gestalt som var en blandning mellan en mormor och ett hembiträde. Glad över sin egen roll. Borta med Vinden. Onkel Toms stuga. Piccaninny. Genomgående var piccaninnyn en lustifikation som vi ska skratta åt. Golliwogs uppkom vid mitten av 1890-talet. Från 1910 använde en marmeladtillverkare Golliwogs på sina produkter fram till Spridningen blev på 91 år över 20 miljoner stycken. Bilderna färdas internationellt. Debatten synliggjorde inte repetitionen. En bild som repeteras är låst. Vi som läst är inte onda, inte heller opåverkade. Det viktigaste är att synliggöra. Också det historiska. Sverige har en antirasistisk självbild vi måste göra upp med för att kunna komma vidare i en antirasistisk praktik. Västvärlden har sedan 1700-talet skapat bilder om de andra. Nederländerna firar Zvarte Piet. Vita målar sig i blackface. Postrasistiskt samhälle? Nej. Politiker utsätts idag för de stereotypa bilderna. Repetitionerna är problemet.

11 11 (14) Vilken förförståelse vi har av en bild avgör vår förståelse av bilden. Det finns ett kommunikationsglapp. Vi behöver titta på historiska och samtida sammanhang av snarlika bilder. Illustration handlar om att skapa identifikation där vi alla kan känna igen oss. Sociala medier och modern teknik som kommunikation Joakim Thörne, tf rektor vid DiStra gymnasium, en av Sveriges främsta pedagoger Lärare i svenska och religion Joakim Thörne berättar om elever med kort eller ingen skolbakgrund och med dålig erfarenhet av skolan med sig i bagaget. Felet ligger aldrig hos eleven, utan i skolan. Hur når vi fram till eleverna? En god relation lärare elev En upplevelse av praktisk nytta och meningsfullhet Riktiga mottagare, i t.ex. skrivövningar Delaktighet i sin egen inlärning Det ska vara roligt att lära En god relation: Vara en förebild för hur man är mot varandra. Förändra bilden av vuxenvärlden. När man har en relation det är då som man lyssnar. Känslor, vänskapsband. Där finns respekt. Föreläs inte förkroppsliga. Alla värden är inte lätta att visa. Tekniken kan ta dig in i deras värld. Tekniken är aldrig målet endast ett medel. Instagram. Facebook. Alla elever har I-pad. Teknik: imovie (tal). Pages med luck-cv. Alfavux med bilder och uttal. App. Explain everything (skärminspelningsapp). Man lär sig det man kommer ha vinning av: skriva brev cv/stipendium, skriva insändare till kommunen, hålla tal anställningsintervju/gruppintervju. Allt vi gör ska ha en mottagare. Reflekterande texter. Instruerande texter recept till varandra, hur man fyller i myndighetsdokument. Poesi och lyrik. Guerillas utställning tillsammans med fotografi och lite wisdoms. Blog DBG-trendsetters. Instagram poesi. Det är viktigt att eleverna får vara delaktiga. Ämnesplanerna ger riktningen. Själva innehållet behöver få styras av elevernas egna önskningar. Delaktighet i genomgångar och planeringar. Kollektivt ägande av ämnet. Facebook. Google Form. Mentimeter visuell feedback. Med hjälp av olika medier blir det mer delaktighet och lite roligare. Spotify musixmatch. Undertexter till film. Alla har redan sett alla filmer, och då kan man jobba med språket. Filma viktigt för egen självbild och för att höra uttal. Vågar göra fel.

12 12 (14) Resultat: Eleverna kommer till skolan med ett leende på läpparna. Alla både lärare och elever har kul. God prognos för elevernas resultat i skolan. Punchlines, travestier och homonymer Henry (Nils) Bowers, svensk mästare i poetry slam Henry Bowers jobbar med matematik, filosofi, språk. Det är omöjligt att tävla i poesi det är därför vi gör det Lars Burstedt. Estradpoesi. Poetry Slam. Tre minuters diktuppläsning. Tävling. Henry Bowers rappar också. Skriver ord som ska läsas upp inför publik. Battlerapp, två som turas om att vara otrevliga mot varandra. Mer viktigt på vilket sätt man är otrevlig och hantverket. Travesti = form av litterär referens som förvränger referensen. Rest in peace rest in pieces. Slagsmålsklubben fight club. Sagan om konungens årsinkomst. Travestier kan uppkomma när folk säger fel. Guds vägar äro outhärdliga. Urinvägsinformation. Ungdomshälsan Ungdumshälsan (hiphopduo). Travestier är användbart i battlerapp. Att ta sådant som motståndaren sagt och använda det mot dem. Homonymer. Homofoner: scen/sen. Sanna homonymer: krona, damm, rock. Homografer: kultur, banan. Mellan sanna homonymer och homografer: stegen, anden, huven, vaken. Rappsammanhang. Punchlines där folk skrattar. Ofta homonymer. Ordvitsar är fantastiska. Paradox: synbar självmotsägelse. Rikemansparadox: du är både tät och läcker. SAMTAL: Varför kan man inte battla snällt? Jo, det finns komplimangbattle. Men det finns också en humor i det elaka, menar Henry Bowers. Det är roligt att säga det man inte får. Trendspaning inblick och utblick Nina Frid, bibliotekarie och handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet Kulturrådets strategiska arbete för läsfrämjande: handlingsprogram för läsfrämjande, kunskapsöversikt för läsfrämjande samt stöd för läsfrämjande insatser och projekt. Största utmaningen är att minska läsklyftorna: den socioekonomiska klyftan, mellan sverigefödda och utlandsfödda, mellan flickor och pojkar samt den digitala klyftan.

13 13 (14) Nytt uppdrag för Kulturrådet: Ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Ta fram ett handlingsprogram för läsfrämjande utanför skolan med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur och läsfrämjande. Arbetet ska ske i samråd med andra parter: MTM (Myndigheten för tillgängliga medier), Skolverket, folkbildningens aktörer, KB, m.fl. Handlingsprogram för Definiera läsfrämjande. Definiera målgrupper. Betonar vikten av utvärderade metoder och forskning. Starta nya kunskapsbaserade program. Lyfta välfungerande lokala/regionala projekt. Samordna nationellt. Läsfrämjande är att: göra läsare av läskunniga, öppna vägar till litteraturen för de som inte läser, öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar. Ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet. Allt läsande börjar med ett språk. Det behövs tidiga insatser. Barn i familjer med försörjningsstöd hade hört 30 miljoner färre ord än jämnåriga kamrater när de fyllde 4 år (Betty Hart och Todd Risley 1995). Det finns en familjedimension, och man behöver arbeta med hela familjen. Mål: Att utarbeta en modell på nationell nivå som kan stödja kommuners och regioners arbete för små barns utveckling. Trend: Hela familjen. Tidiga insatser för små barn språkutveckling och läsbörjan. Högläsningens betydelse. Högläsning för alla åldrar är en stor trend. Bokstart: Hembesök från biblioteket med bokpaket. Informationsmaterial på 13 språk. Besök på bibliotek. Pilotprojekt når ca 500 barn i Landskrona, Södertälje, Göteborg. Utvärdering med syfte att utforma nationellt. Trend: Samarbeten för läsfrämjande. BVC, förskola, folkbildning, idrottsrörelsen ihop med biblioteken. PAUS du och en bok. Trend: Läsande förebilder, ansikte utåt, skriva artiklar, hålla föreläsningar. Ambassadörer. Läscoach. Läspolare. Föräldrar (inte bara skolfråga!). Trend: Litteraturens demokratiska potential. Samtal om värderingar att prata böcker är att prata värderingar. Litteraturens potential för hälsan skönlitteraturens potential för människans psykiska välmående, det vill säga biblioterapi. Trend: Det sociala läsandet. Bokcirklar ny folkrörelse. Bokbloggar. Det sociala läsandet har gynnats av den digitala utvecklingen. Det digitala läsfrämjandet syns i handlingsprogrammet. Trend: Hela samhället läser. Kampanjer för läsandet. Undersöka förutsättningarna för nationell kampanj med andra aktörer... Läsandet som livsstil (inte som problem). Roligt, tillsammans.

14 14 (14) Framtiden för läsfrämjande på Kulturrådet: Arbetar utifrån definitionen av läsfrämjande, utifrån prioriterade målgrupper, utifrån kartläggning av läsfrämjande metoder. Forskare Jonas Andersson. Kunskapsöversikt, Kulturrådets kioskvältare. Kulturrådet ger bidrag till litteratur och läsfrämjande. Nina Frid berättar att hon inte hade så mycket böcker hemma när hon var barn. Huset tvärs över var inrett med barn- och ungdomsböcker över hela väggarna i källaren. Du får låna och läsa eller sitta här om du vill, sa grannen. Det var viktigt att rummet fanns och att en vuxen ville veta vad jag tyckte. Samtalen, förebilden, tillgängligheten var viktig. Den sociala biten. SAMTAL: Vad krävs för att få pengar av Kulturrådet? Bred samverkan att målgruppen är delaktig. Det behövs också en plan för framtiden och redovisning av forskning, tidigare projekt, att man är påläst. När äger du språket? Kan man äga språket mer än här? Vi tvingas lyssna. När jag skriver äger jag språket. Det handlar om att erövra sitt eget språk. Avslutning. Hur arbetar vi vidare tillsammans? Alla som var på Kulturtinget fick spontant komma med idéer: Placera ut böcker på oväntade platser, bussar etc. Alla är ambassadörer. Kommunicera. Böcker på alla språk i det offentliga rummet. Gör läsningen till en ritual på dagis. Pappaförälder läser ur en bok bredda så att alla läser något. Få med boken hem. Lyft läsningen på arbetsplatser. Arbetsplatsutlåning. Nationell kampanj 6-8 böcker i månaden. Tillgänglighet och förebilder. Förmedla att det är kul att läsa. Det är viktigare att vuxna faktiskt läser än att vi försöker övertala barnen att läsa. Vi behöver se medelålders män sitta med böcker, det är bra för våra barn. Ansvaret ligger på oss alla vuxna och inte bara föräldrar. Referat/sammanställning: Charlotte Björck Tel: E-post: charlotte.bjorck (at) lul.se Kultur och bildning, Landstinget i Uppsala Län

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området

Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området KUNSKAPSÖVERSIKT = en sammanställning av vetenskaplig och/eller erfarenhetsbaserad kunskap inom ett område Vetenskapligar publikationer

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergets förskola avd 5 2015/2016 Barn och utbildning 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Landbo Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef och personalen på Landbo förskola. Vår vision:

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Arbetsplan Tellus 2015/2016 Arbetsplan Tellus 2015/2016 Det här verksamhetsåret kommer vi att fokusera på tre olika områden: 1) Goda värderingar och barns sociala utveckling 2) Hälsosamma vanor; 3) Intellektuella förmågor (språkliga,

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer