Västra Innerstadens Stadsdelstidning Nyheter och information från Västra Innerstaden stadsdelsförvaltning. Nr 2 juli 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västra Innerstadens Stadsdelstidning Nyheter och information från Västra Innerstaden stadsdelsförvaltning. Nr 2 juli 2008"

Transkript

1 Västra Innerstadens Stadsdelstidning Nyheter och information från Västra Innerstaden stadsdelsförvaltning Nr 2 juli 2008

2 Stadsdelsfullmäktige Adresser och telefonnummer till stadsdelspolitikerna finns på medborgarkontoret och på under rubriken Stadsdelsfullmäktige. Stadsdelsfullmäktige sammanträder på Gyllebogården, Mellanhedsgatan 26 A, kl den 27/8, 29/9 och 27/10, 17/11 och 10/12. Frågestund för allmänheten börjar kl 17. Handlingar finns på medborgarkontoret och i sammanträdeslokalen. Se även annons i dagspressen och information på Medborgarkontoret Västra Rönneholmsvägen 39 A, vån 3, tel , e-post Kontakta förvaltningen Barn och Ungdom Individ- och Familjeomsorg Vård och Omsorg Nyinflyttad? Om du inte fått vårt välkomstpaket med information om Malmö och Västra Innerstaden, kontakta medborgarkontoret, tel Stadsdelstidningen Ges ut av Västra Innerstadens stadsdelsfullmäktige Ansvarig utgivare Rose-Marie Carlsson, ordförande stadsdelsfullmäktige Utgivningsplan 2008 Nr 1 - vecka 10, nr 2 - vecka 27, nr 3 - vecka 45 Redaktion Charlotte Hedin, Kicki Larsson samt förvaltningens verksamhetsansvariga Layout Kicki Larsson och Charlotte Hedin Tryck Elanders Sverige AB, Malmö Utdelning Posten Upplaga exemplar Taltidning? Ring Utebliven tidning? Ring Insändare sänds till Västra Innerstadens stadsdelstidning, Box 5103, Malmö eller e-post Märk brevet/e-posten med Insändare. Omslagsbild Jenny Jönsson. Västra Innerstadens stadsdelsträd är Näsduksträdet eller Duvträdet som det också kallas. Näsduksträd växer i Pilstorpsparken och i Rönneholmsparken. Namnet har det fått av blommorna, där de två stora vita högbladen omger blomställningen och påminner om vita näsdukar upphängda i trädet, eller när blommorna fladdrar i vinddraget, som en flock vita duvor. 4 I detta nummer 3 Ribersborgs fritidsgård renoveras Vilken kvalitet håller Malmös hemtjänst? 5 Miljö- och hälsotorg på Kronprinsen 8 Hälsofrämjande livsstil i förskolan Upptäck din stadsdel! 13 Stärkande föräldrautbildning i höst Guldstunder i vardagen på vårdboende Friska tag på LSS-boende och hemvist 20 Kostnadsfri service av rollatorer... och mycket annat!

3 Lagom till sommaruppehållet... behandlades delårsrapport I i stadsdelsfullmäktige. Någon verksamhet visar på minus och någon verksamhet på plus. Prognosen för hela året pekar på ett överskott motsvarande 8 milj kr. I den summan finns 5 milj kr av resultatöverföring från Delårsrapport II som kommer i september får visa om denna prognos håller i sig. Denna delårsrapport skiljde sig från tidigare, vi skulle även redovisa hur vi följer de mål som Kommunfullmäktige fastställt. Vi följde även upp SDF:s mål på ett mer strukturerat sätt både för oss politiker och förvaltningen. Ett av de områden som är prioriterade är språkutveckling. För att väcka och stimulera elevernas intresse för att både läsa och skriva deltog alla elever i stadsdelens skolor år 5 i en skrivarstafett. Tillsammans med författaren Tony Manieri, har varje klass skrivit ett kapitel som sedan skickades vidare till nästa klass. Detta resulterade i en deckare med titeln Mysteriet med Elbogens hjärta. Ska bli väldigt spännande att läsa boken. Jag hoppas att detta har inspirerat många till att fortsätta läsa och skriva. Ett bra och viktigt instrument för politiker och dem som arbetar i verksamheterna är de återkommande brukarundersökningarna. Det man nu undersökt under våren är hemtjänsten. För två år sedan när undersökningen gjordes fick vi kritik för bristen av sociala aktiviteter. Sedan dess har det på olika sätt arbetats med denna fråga och det finns i dag olika aktiviteter och möjligheter till social samvaro, inte minst på våra mötesplatser. Tänk vad tiden går Jag tycker inte att det var så längesedan jag var med och fattade beslutet om att det skulle bli en ny vårdcentral på Fågelbacksgatan. Jag minns också de diskussioner och de protester som var mot att flytta in i ett garage. Och så blev det så bra och det var tio år sedan Gratulerar på 10-årsdagen! Samtidigt som jag önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar vill jag slå ett slag för att turista i vår stadsdel. Tipsen hittar ni på sidan i detta nummer. När ni ändå är på Ribban, glöm inte att besöka vattenverkstaden SEA-U. Glad sommar! Rose-Marie Carlsson Ordförande i stadsdelsfullmäktige och ansvarig utgivare Fler förskoleplatser i stadsdelen Efterfrågan på förskoleplatser är fortfarande stor och stadsdelen fortsätter att bygga ut barnomsorgen. Text: Charlotte Hedin Foto: Jenny Jönsson I februari öppnade stadsdelen en ny avdelning på Glimmingehus förskola och i april Smultronstället, en ny förskola på Köpenhamnsvägen med plats för 15 barn i åldrarna 1-5 år. Fler förskoleplatser skapas också när Hästhagens förskola öppnar en femte avdelning i sommar. Förskolan Pluttonen öppnar en sjätte avdelning i höst vilket innebär att delar av Fridhemsskolan nu enbart har förskoleverksamhet. Vill du veta mer om förskolorna? Kontakta stadsdelens biträdande rektorer. Barn- och ungdomsverksamheten kan förmedla kontakt, tel / Stadsdelens nyöppnade förskola Smultronstället ligger på Köpenhamnsvägen. Ribersborgs fritidsgård tillfälligt stängd för renovering Sedan i mars är Ribersborgs fritidsgård stängd för renovering. Gården öppnar i oktober igen och tills dess kommer fritidsledarna att välkomna ungdomarna till vattenverkstaden SEA-U vid Ribersborgsstrandens handikappbad. Text: Charlotte Hedin Det kommer att hållas en invigningsfest när fritidsgården öppnar i oktober. Information om festen kommer att finnas på skolorna och på Västra Innerstadens hemsida på Det går också bra att kontakta fritidsledarna för mer information, tel Vill du veta mer om fritidsgården? Kontakta Bitte Nyström, tel / , e-post malmo.se För mer information om SEA-U besök hemsidan Besök gärna Malmö stads fritidsgård fritidsgård på Internet - fritidsgården on-line på se/fritidsgardenonline Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

4 Vilken kvalitet håller Malmös hemtjänst? Statistiska centralbyrån, SCB, har i år fått i uppdrag att genomföra en ny brukarundersökning av Malmö stads hemtjänst. Undersökningen ska utvärdera kvaliteten i hemtjänsten och resultatet ska jämföras med den undersökning som gjordes Ett av Malmö stads mål är nämligen att NKI, som står för Nöjd Kund Index, ska förbättras bland hemtjänstens vårdtagare. Text: Malmö stad/charlotte Hedin Enkätundersökningen genomfördes i maj och juni och enligt tidplanen ska resultatet presenteras vid månadsskiftet september/oktober. Den undersökning som gjordes 2006 visade bland annat att vårdtagare inte var nöjda med utbudet av sociala aktiviteter. Övriga områden som togs upp i undersökningen bemötande, utförande, omfattning, inflytande, trygghet och information var vårdtagarna mer nöjda med. Hemtjänsten satsar på samvaro och gemenskap Eftersom det i 2006 års brukarundersökning visade sig att stadsdelens äldre med hemtjänst inte var nöjda med utbudet av sociala aktiviteter arbetar vård- och omsorgsverksamheten för att utveckla detta. Text: Charlotte Hedin Foto: Niklas Johansson Stadsdelen har numera äldrepedagoger som tillsammans med medarbetare inom hemtjänsten arbetar i en så kalllad Upplevelsegrupp. Upplevelsegruppen gör hembesök, arrangerar utflykter och anordnar aktiviteter på stadsdelens mötesplatser varje vecka, allt efter önskemål från de äldre, berättar Moniqa Hammarström Martinovic, enhetschef för stadsdelens hemtjänst. På mötesplatserna Dammfrigården, Tuppen och Gyllebogården finns därmed numera möjlighet att se film, sy, laga mat, spela bingo, samtala, fika och äta lunch tillsammans. Hittills har ett hundratal äldre personer deltagit i Upplevelsegruppens aktiviteter. I varje hemtjänstgrupp Vi har också inrättat samvaroombud bland personalen i varje hemtjänstgrupp. Deras uppgift är att fånga upp de äldres behov och önskningar när det gäller social samvaro och att vara en länk till Upplevelsegruppen. Mat och gemenskap Annat som bidragit till gemenskap och nya kontakter är de matlagsträffar som äldreomsorgens dietist arrangerat under året. Matlagens träffar gav kunskaper och färdigheter när det gäller matlagning och hälsa och erbjöd också gemenskap och nya bekantskaper för stadsdelens äldre. Äldre med beviljat bistånd för matdistribution har dessutom möjlighet att komma till Dammfrigårdens eller Tuppens restauranger och äta lunch en gång i veckan, eller att få mat tillagad i hemmet en gång i veckan. Generell kompetensutveckling När det gäller kvaliteten på hemtjänsten, rent generellt, menar Moniqa att vård- och omsorgsverksamhetens två år långa kompetensutvecklingsprojekt Visa Vägen har påverkat omsorgen på ett positivt sätt. Personalen har bland annat genomgått utbildning i problemlösande case-metodik. Det innebär att hemtjänstgrupperna nu på ett mer medvetet sätt diskuterar hur vården och omsorgen hos varje enskild person ska utföras för att hålla en så hög kvalitet som möjligt. Visa Vägen-projektets utbildningar inom kommunikation och bemötande har också gett insikt i hur viktig kommunikationen är för att hålla en hög kvalitet på omsorgen. - Det är exempelvis nödvändigt att personalen i dag- respektive nattpassen informerar varandra om vad som hänt hos vårdtagarna under dagen och natten. Slutligen ser Moniqa också Visa Vägen-projektets utbildningar inom IT-teknik som ett lyft. Vår ökade kunskap inom IT-teknik gör att vi kan arbeta mer effektivt med dokumentation och rapportering, vilket i slutänden också påverkar kvaliteten på omsorgen. Vill du veta mer? Kontakta enhetschef Moniqa Hammarström Martinovic, tel , e-post Läs mer om Visa Vägen-projektet på sid 19! 4 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

5 Miljö- och hälsotorg på Kronprinsen med fokus på medborgardialog Text: Carin Antonson/Charlotte Hedin Foto: Carin Antonson Den september arrangerar stadsdelsförvaltningen återigen miljö- och hälsodagar på Kronprinsen. I år fokuserar vi på medborgardialog, så kom och tyck till om din närmiljö och stadsdelens verksamheter! Det handlar om hur vi har det och hur vi kan komma att få det. Medborgarkontoret finns på plats på Kronprinsen under de aktuella dagarna och det kommer också att finnas möjlighet att träffa och prata med stadsdelsfullmäktiges ordförande Rose-Marie Carlsson (s) den 12 september. Information om miljö- och hälsotorget kommer att finnas på och på Västra Innerstadens medborgarkontor, tel , e-post Tyck till om Mellanhedsparken! Malmö stads gatukontor vill veta vad malmöborna tycker om Mellanhedsparken. Så kom till parken den 9 september och framför dina synpunkter. Text: Gatukontoret/Charlotte Hedin Illustration: Gatukontoret Gatukontoret vill veta vad du som malmöbo tycker om din närmiljö och hur den sköts. Därför besöker man vissa av stadens parker för att fånga upp synpunkter och informera om drift och underhåll, trafik och ny- och ombyggnad av och kring parkerna. Den 9 september kl är det Mellanhedsparkens tur. Synpunkter och önskemål Tanken är att träffarna med malmöborna ska leda till förbättringar för dem som nyttjar parkerna. Alla synpunkter beaktas och önskemålen tillgodoses efter bästa förmåga. Efter träffarna går Gatukontoret igenom de önskemål och synpunkter som kommit in och publicerar en tio-i- topplista över de mest önskade sakerna på > Parker & stränder > Parker A-Ö. Tält och skylt För att man lätt ska hitta Gatukontorets personal i parken den 9 september sätts en sex meter hög skylt upp några dagar innan. På samma plats kommer det att finnas ett tält den aktuella dagen. Kaffe och trädvandringar Under tiden man pratar med Gatukontoret om vad som kan tillföras för att parken ska bli ännu bättre bjuds det på kaffe och på musik av välkände malmötrubaduren Lasse Berggrensson. Under kvällen bjuder också Gatu- kontorets trädexperter på en resa bland parkens olika träd. Man har också chans att vinna Gatukontorets uppskattade bok Träd i Malmö. Vill du veta mer? Kontakta Pauline Bengtsson, Gatukontoret, tel , e-post malmo.se Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

6 Fältgruppen stöttar ungdomar i sommar Fem kvällar i veckan i sommar rör sig fritidsassistenter från Malmö stads fältgrupp ute på stan bland stadens ungdomar, bland annat nere vid Ribersborgsstranden och i Västra Hamnen där många ungdomar samlas under sommarkvällarna. Text: Fredrika Falk/Charlotte Hedin Foto: Västra Innerstadens bildbank Fältgruppen består av fritidsassistenter och verksamheten vänder sig till ungdomar i åldern år. Gruppen samarbetar med polisen, socialtjänsten, föreningar, skolorna och andra kommunala och ideella verksamheter. Fältarbetarna känns igen på sina tröjor och jackor med texten FÄLTGRUP- PEN MALMÖ. Fältgruppen finns till för ungdomarna ifall de känner att de behöver prata med någon vuxen eller få hjälp i kontakten med myndigheter som polis eller socialtjänst. Fritidsassistenterna kan också ge tips om nöjen, disco, föreningar, aktiviteter, fritidsgårdar och mycket annat. Stärka ungdomarna I sitt arbete vill fältgruppen lyfta fram och stärka ungdomars positiva egenskaper genom att se, lyssna, bekräfta och vägleda dem i deras intressen. Vissa ungdomar är i behov av en djupare kontakt med fältgruppen och man arbetar då med kill- och tjejgrupper eller annan profilerad verksamhet, exempelvis studieresor. Vill du veta mer? Läs mer under Stadsdelar > Centrum > Kultur & fritid > Fältgruppen på eller ring / Stadsdelarna kvar i Malmö stads nya organisation Efter en längre organisationsutredning förändrades Malmö stads politiska och administrativa organisation vid halvårsskiftet. I den nya organisationen blir stadsdelarna kvar med ökat inflytande i närmiljöfrågor och med stärkt medborgarinflytande. Text: Malmö stad/charlotte Hedin Stadsdelarnas inflytande över planeringen när det gäller närmiljön stärks och det ska utvecklas modeller för dialog och utbyte i närmiljöfrågor mellan stadsdelsfullmäktige, tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och övriga förvaltningar som berörs. Demokratin ska utvecklas En tanke med den nya organisationen är att demokratin ska utvecklas. För att stärka medborgarnas möjligheter att påverka de politiska besluten införs därför en gemensam och enhetlig modell för hur medborgarförslag ska omhändertas och hanteras i stadsdelarna. Ny nämnd En ny central nämnd, sociala resursnämnden, med tillhörande förvaltning inrättades också vid halvårsskiftet och ansvarar för kommungemensamma verksamheter främst inom socialtjänsten. Folkhälsa och miljö Ett nyinrättat folkhälsoråd kommer att ansvara för folkhälsofrågorna, det vill säga frågor som berör människors levnadsvillkor och hälsa i ett bredare perspektiv. Det inrättas också en ny beredning för miljöstrategisk samordning. Nya funktioner på Malmö stads stadsatlas Text: Linda Norbeck/Charlotte Hedin På kommunens hemsida finns nu en ny uppdaterad version av Malmö Stadsatlas. På kartan finns bland annat en sökfunktion, statistik, flygbilder och historiska kartor. Sökverktyget på stadsatlasen gör det lätt att hitta det man söker och informationen är uppdelad i olika teman skolor, fritid, kultur, myndigheter med mera. Under fliken Teman kan du också hitta historiska kartor över Malmö. Den äldsta kartan visar ett Malmö från I stadsatlasen har Stadsbyggnadskontoret nu även tagit fram nya möjligheter att se ett urval för ett specifikt område. Man kan exempelvis se vilka förskolor som ligger i närheten av en given adress. Det har också skapats länkar från träffarna på kartan till information som finns på hemsidan. Fler sökbara teman och antalet sökmöjligheter ska utökas. På sikt kommer också mer komplett information kring det du söker att vara tillgänglig. Till exempel ska den sökta adressen kunna kopplas till såväl stadsdelstillhörighet som församling. Du hittar Malmö Stadsatlas genom att klicka på den röda länken kartor längst upp till vänster på Malmö stads hemsida 6 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

7 Vinn biobiljetter! Fältgruppen lottar nu ut två biljetter till ungdomar i åldern år. För att ha chans att vinna ska du svara på frågorna nedan. Ledtrådar finns på Fältgruppens hemsida på malmo.se (sök under Stadsdelar > Centrum > Kultur & fritid > Fältgruppen). Maila dina svar till senast den 8 augusti. Glöm inte att skriva vilken klass och skola du går i! Foto: Kicki Larsson 1. Vilken målgrupp har fältgruppen? 1 ungdomar mellan år x ungdomar mellan år 2 ungdomar mellan år 2. Hur ofta jobbar fältgruppen kvällar? 1. någon dag i veckan x fredag, lördag och söndag 2 fem kvällar i veckan 3. På vilken hemsida kan man hitta information om Fältgruppen? 1 x Vad kan man kalla fältgruppen? 1 informationscentral x fasaner på stan 2 storebror 5. Vad kallas de som jobbar i Malmö fältgrupp? 1 fritidsassistent x fritidsmanschett 2 fritidsassiett 6. Vad vill fältgruppen? 1 umgås med minderåriga x skapa och upprätthålla en kontakt med ungdomar 2 bekräfta ungdomar genom att se, lyssna och stärka ungdomar/individens positiva egenskaper. 7. Vilka samverkar fältgruppen med? 1 bingolotto x föreningar, polis, socialtjänst, skola och övriga kommunala och ideella verksamheter. 2 ingen Öppet hus när Fågelbackens vårdcentral fyller tio år Text och foto: Fågelbackens vårdcentral Är du man och har svårigheter i samband med skilsmässa eller separation?... problem med aggresivitet?... använt våld mot partner/barn eller annan person?... svårigheter i ditt föräldraskap? eller befinner du dig i någon form av livskris? Kriscentrum för män erbjuder dig: Rådgivning och hjälp Samtal, individuellt eller i grupp Krisbearbetning Kontakta Kriscentrum för män på telefon e-post Välkommen! Lördagen den 13 september kl 10-13, samma vecka som Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning arrangerar miljö- och folkhälsovecka på Kronprinsen, firar Fågelbackens vårdcentral 10-årsjubileum med öppet hus för allmänheten i friskvårdens tecken. Det finns då möjlighet att gå tipsrunda och se sig om i lokalerna. Dagen bjuder också på kostråd från diabetessköterska, tips från sjukgymnast om hur man tar sig upp efter ett fall, information om hjärtoch kärlsjukdomar samt råd kring stresshantering. Man kan också få svar på vad det är man mäter med EKG, hur man tar bort leverfläckar och hur stort midjemåttet bör vara. FAKTA Fågelbackens vårdcentral ligger på Fågelbacksgatan 13. Sedan vårdcentralen öppnade har verksamheten utökats med barnavårdscentral i angränsande lokaler, ny större gymnastiksal och ny distriktssköterskemottagning. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

8 Hälsofrämjande livsstil i förskolan Mariehage förskola har nu startat den friluftspedagogiska satsning som man påbörjade under hösten. Vi har bland annat börjat nyttja Slottsparken och förskolans egen gård på lite nya sätt, berättar biträdande rektor Jeanette Schildt. Text: Charlotte Hedin Foto: Mariehage förskola I den friluftspedagogiska satsningen ingår numera också Slottsstadens och Skvadronens förskolor. De tre förskolorna har olika förutsättningar när det gäller närhet till grönområden och liknande, vilket Jeanette Schildt tycker gör satsningen till en intressant utmaning. Vi vill ha en hälsofrämjande livsstil på förskolorna och personalen har många idéer om hur verksamheten kan utvecklas när det gäller ute- och innevistelser, rörelse, mat och stresshantering. Förskolorna har bland annat reflekterat över hur man kan göra innesaker utomhus och vad i naturen som kan tas in på förskolan för att öka barnens intresse och medvetenhet för natur och miljö. Utnyttja gårdarna För att göra förskolornas gårdar till mer stimulerande och spännande miljöer har barn och personal byggt olika stationer av naturmaterial och återvunnet material som exempelvis rör och kabelrullar från byggen. Inspirationen har man hämtat från bland annat Naturskolans utbildningar om utepedagogik och från Reggio Emiliafilosofin. 8 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr Barn, personal och föräldrar har också haft en gemensam fixardag för att göra fint på gårdarna. Verksamhet ute De tre förskolorna ser många möjligheter att flytta ut delar av den verksamhet som man idag gör inne, exempelvis sångstunder och målning. Vi har också köpt stormkök, kåsor med mera för att vi då och då ska kunna vara ute hela dagen. Idag grillar vi på gården, men det är utvecklande att ge sig iväg till nya miljöer ibland. Gläntor och lufthål För att få idéer om hur man bäst utnyttjar de närliggande grönområdena har förskolorna tagit hjälp av forskare från Alnarps jordbruksuniversitet. Vi har bland annat fått upp ögonen för hur vi kan använda gläntor och lufthål i den närliggande Slottsparken till motorisk träning och avslappning. Parken erbjuder naturliga stora rum med högt i tak bokstavligen talat! vilket gör att både barn och vuxna känner större frihet och mer lust att röra på sig. Ljudnivån är också mer dämpad än inne på förskolan. Säkerheten vid uteverksamhet är viktig och Alnarpsforskarna har även bidragit med kunskap om detta. Kojbygge och innelek med de material naturen har att erbjuda. Kreativitet Barnen har byggt kojor i parken med hjälp av det material naturen har att erbjuda. Kojorna städades tyvärr bort vid ett tillfälle och barnen blev förstås ledsna över detta, berättar Jeanette. Men sedan upptäckte de hur roligt det var att bygga nya kojor. Barnens kreativitet väcktes till liv på ett naturligt sätt. Utvärdera För att se hur den friluftspedagogiska satsningen påverkar barnen har läkarstuderande från Köpenhamns universitet undersökt barnens hälsa, genom enkäter till föräldrarna. En annan förskola i stadsdelen fungerar som kontrollgrupp. Vill du veta mer? Kontakta gärna biträdande rektor Jeanette Schildt, tel , e-post Läs mer om Malmö Naturskola på under Sport & fritid > Rekreation > Torups rekreationsområde > Naturskolan. Läs mer om Reggio Emilia-pedagogik på

9 Äldre och vårdpersonal har lärt sig mer om kost och hälsa Varför är det viktigt att få i sig kalcium? Hur mycket frukt och grönt bör man äta? Och varför behöver vissa äldre äta lite fetare mat? Det, och mycket annat, fick pensionärer och hemtjänstpersonal i Västra Innerstaden lära sig när vård- och omsorgsverksamhetens kommundietist arrangerade Matlag för äldre i våras. Text och foto: Charlotte Hedin När stadsdelstidningen besöker Västra Innerstadens matlag för äldre på deras första träff diskuteras tallriksmodellen, vitaminer och äldres behov av näring och energi. Kommundietist Louise Follin förklarar varför man kan behöva äta mer fett när man är äldre. Hon ger också tips om livsmedel som täcker in äldres behov på ett bra sätt. I slutet av träffen lagar Louise och deltagarna lunch tillsammans, fläskpannkaka med vitkålssallad och nyponsoppa med glass och mandelbiskvier till efterrätt. Matlaget ska träffas fem gånger och varje träff har ett eget tema som exempelvis mat och hälsa på äldre dar eller hantering och förvaring av mat. Tips och inspiration Pensionärerna Rut Lundberg och Birgit Carlsson har lagat mat hela sitt liv men tycker ändå att de lär sig mycket på dagens matlagsträff. Det är bra att bli påmind om hur viktigt det är med frukt, grönt, vitaminer och fett. Louise ger också tips som gör det enklare och roligare att äta och dricka i vardagen, menar de. Att till exempel laga stora portioner och frysa in, ha en frukt med sig i väskan när man går ut och att varje dag ställa en kanna dricksvatten i kylen. Träffa folk Matlagsträffarna är också ett trevligt sätt att komma ut och träffa folk, menar Rut och Birgit. Någon inflikar att det inte alltid är så roligt att laga mat när man är ensam och att man därför inte unnar sig så mycket. Men det är klart att ni ska laga god och bra mat till er själva, säger Louise bestämt. Det är ni värda! Deltagarna skrattar och nickar. Jo, det är klart. Det är bra att Louise inspirerar oss lite och ger tips på god och nyttig mat som inte kostar allt för mycket. Även för hemtjänstpersonal För att öka kunskapen om mat och hälsa för äldre hos hemtjänstpersonalen håller Louise Follin också matlagsträffar för stadsdelens hemtjänstpersonal. Vill du veta mer? Kontakta leg dietist Louise Follin, tel , e-post FAKTA Malmö stads matlagsverksamhet vänder sig till hemtjänstpersonal och till äldre personer med hemtjänst. Syftet är att ge kunskap om de äldres specifika näringsbehov samt förhoppningen om en ökad gemenskap och förbättrad livskvalitet. Satsningen är ett projekt som finansierats med statliga stimulansbidrag och som involverat nio av kommunens tio stadsdelar. Projektet ska utvärderas under sommaren. Rut Lundberg dukar till den gemensamma lunchen som avslutar varje träff med matlaget. Birgit Carlsson och dietist Louise Follin, till vänster, vispar ihop smeten till dagens fläskpannkaka. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

10 Upptäck di Varför inte vara turist i din egen stadsdel i sommar? Vi hoppas att du med hjälp av dessa tips hittar nya ställen och kanske någon ny favoritplats i stadsdelen! Det finns gott om cykelbanor så att det går bra att ta sig runt på cykel. Text: Linda Norbeck/Charlotte Hedin Foto: Västra Innerstadens bildbank 1 I Pilstorpsparken står Västra Innerstadens stadsdelsträd Davidia involucrata. Alla stadsdelar i Malmö har ett eget träd och Västra Innerstadens träd planterades i Pilstorpsparken i maj Trädet kommer från Kina och kallas också för näsduksträd eftersom stora vita högblad omger blomställningen och påminner om vita näsdukar upphängda i trädet, eller om en flock vita duvor när blommorna fladdrar i vinddraget. I parken hittar du också biostatyn som visar var man visade film i Sverige för första gången. Filmvisningen skedde i samband med Industri- och Slöjdutställningen I Pildammsparken, precis vid boulebanan längs med Carl Gustafs väg, hittar du ett rött litet hus med vita knutar. Det är Acetylenpaviljongen med anor från den Baltiska utställningen Svenska Carbidkontoret i Göteborg deltog i utställningen och använde huset för att marknadsföra produkter som till exempel acetylenljuskastare. Paviljongen har efter utställningen varit placerad på Ystads Idrottsplats. Efter hot om rivning kom den åter till Malmö En bit från Acetylenpaviljongen i Pildammsparken hittar du en liten stuga, känd som Häxans hus. Huset står längs stigen som går parallellt med Roskildevägen, nära Margaretavägen. Även Häxans hus är en kvarleva från den Baltiska utställningen där det var utställningens brandstation. Tillsammans med Acetylenpaviljongen är Häxans hus en av få bevarade byggnader från utställningen. 10 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

11 n stadsdel! 7 5 Byggmästaren Eric Sigfrid Persson tog patent på sin stadsdel Friluftsstaden som byggdes på 1940-talet. Kanske var det därför den internationellt kända Friluftsstaden inte fick några direkta efterföljare. Tanken var att varje radhus i Friluftsstaden skulle ha sin privata uteplats, ett friluftsrum och att övrig mark skulle bestå av gemensamma grönytor arrangerades den internordiska bostadsutställningen VIBO och Friluftsstaden fick snabbt internationell uppskattning På Fridhemstorget står S:t Andreas kyrka, byggd på 1950-talet i det tidstypiska materialet betong. Kyrkan ritades av arkitekterna Roos och Thornberg, vilka inspirerades av den fornkristna basilikans form. Kyrkan är klädd i kalksten och ger ett stramt intryck. Det höga tornet väckte många åsikter då det byggdes. 4 I juni invigdes en ny temalekplats i Pildammsparken. Temat för den nya lekplatsen är spindlar. Spindelbyn består av små idylliska hus längs en vågig bana av träd som ringar in den stora spindeln med en rutschbana. 7 På Ribersborgsstranden väljer vi att rekommendera Hundbadplatsen. Dels för alla hundägares skull, men även för de roliga blå hornen. De är en skulptur som heter Farväl till de sju haven och som symboliserar ett tack till alla dem som byggde fartyg på Kockum. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

12 Visste du detta om träd i Västra Innerstaden? Text och foto: Carin Antonson Källa: Boken Träd i Malmö, www. malmo.se och Boken Träd i Malmö som lanserades förra året berättar om personliga karaktärer bland stadens träd och inspirerar till vandringar och upptäcktsfärder. Här följer ett par exempel på träd som växer i Västra Innerstaden. Vid Pildammsparkens nordöstra entré står två pagodträd som planterats under senare hälften av 1800-talet. Murgrönan som täckt det ena trädet har blivit tuktad och släpper nu in solljuset. Det andra trädet har ett stamomfång på 4,5 meter och är 15 meter högt. Stammen har skador som påminner om en gammal brandskada. Pagodträdet blommar med ljust limegula blommor från slutet av juli till slutet av augusti. Den sena blomningen gör att fröna aldrig hinner mogna. Inom medicinen har de använts som laxermedel. Ursprungligen kommer pagodträdet från Kina och Korea. På flera ställen, bland annat i Öresundsparken, växer hagtorn (se bild nedan). Grenverket är horisontellt, frukten är gul och prickig och har en doft som påminner om smultron. I samma familj, Rosaceae, ingår också äpple, päron, körsbär rönn, rosor med flera. Boken Träd i Malmö finns på www. malmo.se/tradimalmo. Det finns också ett bildspel till MP3-guidningen som kan laddas ner till egen MP3-spelare. Du kan även låna en laddad MP3-spelare på Malmö stadsbibliotek. Önskar du nya spännande möten med människor från andra länder? Känner du att du skulle vilja visa nyanlända invandrare ditt Malmö och få nya erfarenheter och kulturutbyten i utbyte? Text: Linda Norbeck/Charlotte Hedin Foto: Malmö stads Kontaktpersonverksamhet startade som en idé i Fosie stadsdelsförvaltning för sju år sedan. Efter beslut i Kommunstyrelsen 2002 vände man sig till anställda i Malmö stad och frågade om de ville vara kontaktpersoner för nyanlända invandrare. Tanken var att Malmö stads anställda skulle möta andra kulturer. Att Kontaktpersonverksamheten idag även vänder sig till malmöbor utvecklades naturligt. Människor i Malmö hörde talas om verksamheten och hörde själva av sig och ville vara med. Lära sig språket Annette Cromwell, informationssekreterare på Utbildningsförvaltningens avdelning för Etniska relationer som håller i Kontaktpersonverksamheten berättar att invandrare ofta känner att det kan vara svårt att få kontakt med svenskar. Det kan därmed också vara svårt att lära sig det svenska språket som man ju i mycket får genom att prata med svenskar. Alla nyanlända invandrare erbjuds dock introduktion som bland annat innefattar information om det svenska samhället och svenska språket genom SFI (svenska för invandrare). Nyfikna Anettes uppgift är att matcha nyanlända malmöbor med de malmöbor som anmält sitt intresse för att bli kontaktperson. Hon berättar att många malmöbor inte har invandrare i bekantskapskretsen och anmäler sig till Kontaktpersonverksamheten för att de är nyfikna och vill bredda sig själva. Kontaktperson kan man bli om man har fyllt 20 år. Kontaktpersonverksamheten välkomnar också gamla invandrare som pratar bra svenska och har god insyn i det svenska samhället. I början träffas paren omkring två gånger i månaden. Man bestämmer själv var, när och hur. Annette är alltid med när paren träffas första gången, men sedan bestämmer de själva hur de vill träffas. Annette menar att man inte ska känna press på ett långt engagemang ibland blir kontakten livslång, ibland kanske bara sex månader, precis som med andra kontakter man har i livet. Större träffar Etniska relationer arrangerar Kontaktpersonträffar åtta gånger om året och försöker då visa vad Malmö har att erbjuda vad gäller natur, kultur och föreningsliv. Träffarna består av visningar, föreläsningar och fika, där man kan passa på att lära känna människor från hela världen. Är du intresserad av att anmäla dig till Kontaktpersonverksamheten, kontakta Etniska relationer, tel , e-post

13 Givande diskussioner på nationell åsiktsfestival för unga i Malmö Text: Michael Palmgren, SEA-U/Charlotte Hedin Foto: SEA-U I maj deltog närmare tusen ungdomar från hela landet i åsiktsfestivalen URIX i Malmö. Tanken med festivalen var att stärka ungas inflytande och hjälpa ungdomar att föra fram sina åsikter i samhället. På Ribersborgsstranden arrangerade vattenverkstaden SEA-U workshopen Ett hotat hav tillsammans med Ribersborgs fritidsgård. Under workshopen diskuterades de miljöproblem som påverkar haven och hur man kan tänkas motverka dessa. Ungdomarna kom fram till att det finns mycket att göra för att värna om havet, som att handla ekologiskt, köpa närproducerade produkter och cykla till jobbet. Andra idéer var alkolås på båtar och bättre besiktningar för att minska olycksrelaterade oljeutsläpp. Ungdomarnas tankar och förslag finns att ta del av på SEA-U:s hemsida FAKTA Urix arrangerades av Föreningen Gemensam Framtid (FGF) som består av Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF), Ungdom Mot Rasism, Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL Ungdom) och Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF). Läs mer på hemsidan Få vet vad Öresund gömmer under den skimrande ytan. Därför inleddes vattenverkstaden SEA-U och Ribersborgs fritidsgård sin workshop på temat Ett hotat hav med snorkling och håvning. Stärkande föräldrautbildning i höst Alla föräldrar kan ibland behöva stöd i sitt föräldraskap. Därför arrangeras i höst COPE-utbildning för föräldrar till barn och ungdomar i åldrarna 3-12 respektive år. Text Hedin COPE, the Community Parent Education Program, är ett föräldrautbildningsprogram från Kanada som leds av utbildade COPE-gruppledare med erfarenhet av barn och föräldrar. Föräldrarna delas in i mindre grupper och träffas en gång i veckan, två timmar per gång under åtta till tio veckor. Målsättningarna med COPE-utbildningen är att ge föräldrarna möjlighet att utvecklas i sin föräldraroll och att ge praktiska och konkreta redskap och strategier i föräldraskapet. Utbildningen hjälper också föräldrarna att förstärka positiva beteenden hos sina barn. Utbildningen ger även föräldrar möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Utbildningen för föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år kommer att hållas på Roskilde förskola (Roskildevägen 26). Kursledare blir skolsköterska Lisa Wallström och förskollärare Mona Malmgren. Utbildningen för föräldrar med barn i åldrarna år kommer att hållas på Fridhemsskolan (Ribersborgsvägen 4). Kursledare blir skolsköterska Lena Malmberg och förskollärare Ingrid Olsson. Båda kurserna startar i september. Sista anmälningsdag är den 27 augusti. Anmälningstalonger kommer att delas ut på skolor och förskolor i mitten av augusti. Utbildningen är kostnadsfri. Du som har har barn i åldrarna 3-12 år anmäler dig till Lisa Wallström, tel , Du som har barn i åldrarna år anmäler dig till Lena malmberg, tel ,

14 Malmö stads välfärdsredovisning klar För att ge en bild av välfärden i Malmö har ett välfärdsindex sammanställts av 40 nyckeltal/indikatorer. För varje nyckeltal rangordnas stadsdelarna efter resultat på en skala mellan 1 och 10. Text: Carin Antonson/Charlotte Hedin Foto: Carin Antonson Västra Innerstaden var den stadsdel som fick högst genomsnittligt indexvärde på 7,8 följt av Limhamn/Bunkeflo med 7,6. Medelvärdet för Malmö var 5,5. Målsättningar Underlaget för välfärdsredovisningen bygger på elva nationella målområden för folkhälsa samt på målsättningarna för de prioriterade områdena arbete, utbildning, boende, trygghet och tillväxt i Malmö stads handlingsplan Välfärd för alla det dubbla åtagandet. De sex första nationella målområdena för folkhälsa handlar om förhållanden i samhället och omgivningen som i hög grad kan påverkas genom politiska beslut på olika nivåer. De fem sista rör levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där den sociala miljön spelar en mycket stor roll. Välfärd för alla Malmö stad arbetar med välfärdsfrågorna på många sätt och sedan 2004 har flera insatser gjorts inom ramen för handlingsplanen Välfärd för alla det dubbla åtagandet. Till exempel är samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis en viktig bas för det trygghetsskapande arbetet. Trygghetsmätningen visar att andelen invånare i Västra Innerstaden, liksom i resten av Malmö, som känner sig trygga ute kvällstid ökar. Mycket görs För att göra gaturummet tryggare och öka tillgängligheten för främst äldre och funktionshindrade personer samverkar stadsdelen med bland annat Gatukontoret. Skolgårdar och lekmiljöer ses också regelbundet över för att eliminera skaderisker. Anställda fixare inom stadens äldreomsorg finns numera också för att förebygga och undvika fallolyckor bland stadens äldre. Fixarna hjälper de äldre att sätta upp gardiner och liknande. Demokrati och elevinflytande ges också hög prioritet i skolundervisningen. Och för att öka antalet elever som är behöriga till gymnasieskolan arbetar stadsdelen bland annat med individuella utvecklingsplaner och olika åtgärdsprogram. Malmö stad samarbetar också med försäkringskassan och arbetsförmedlingen för att förbättra malmöbornas möjligheter på arbetsmarknaden. Kommunens Arbets- och utvecklingscenter arbetar till exempel med att matcha fler malmöbor mot studier och lediga jobb. Vill du veta mer om Malmö stads välfärdsredovisning? Läs mer under Miljö & hälsa > Folkhälsa på Malmö stads hemsida Västra Innerstadens välfärdsredovisning finns under Stadsdelar > Västra Innerstaden > Stadsdelsförvaltning > Folkhälsa. Mer information om Välfärd för alla det dubbla åtagandet finns under Arbete & integration > Välfärd för alla på Guldstunder i var En målsättning för stadsdelens vård- och omsorgsverksamhet är att utveckla aktiviteter och upplevelser för vårdtagarna, för att främja ett meningsfullt vardagsliv. Önskemålen när det gäller aktiviteter och upplevelser ser väldigt olika ut beroende på att de boende har skiftande bakgrund, intressen, hälsa och behov, berättar Gunilla Cederlund, sektionschef på Marietorps vårdboende. Text och foto: Charlotte Hedin På Marietorp och andra vårdboenden har de boende egna lägenheter och tillgång till gemensamma sällskapsrum, kök och balkonger. Men det är upp till var och en hur och hur mycket man vill delta i gemenskapen, menar Gunilla. Det sociala livet behöver inte vara kollektivt och ska inte heller ställa några krav på prestation. Vårt mål är att stimulera de boendes intressen och ta tillvara de guldstunder vardagen har att erbjuda var och en. Guldstunder i vardagen Gunilla ger några exempel på guldstunder i vardagen för de boende på Marietorp. Det kan vara att få naglarna målade, bli insmord med en mjuk kräm eller att på ett socialt sätt följa personalen i de dagliga sysslorna på boendet. Andra tycker om att vara med och duka till middagen eller att lyssna till Leva hela livet - Man ska leva hela livet och ha det bra i vardagen. Det ska också finnas möjlighet att så långt det är möjligt ägna sig åt sina intressen. Så sammanfattar Helene Hellström, chef för stadsdelens vårdboenden, sina tankar om sociala aktiveter och en meningsfull vardag för de äldre. I år har Västra Innerstaden arbetat mer aktivt med att skapa en medvetenhet kring social samvaro och guldstunder i vardagen på stadsdelens vårdboenden. 14 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

15 dagen på Marietorps vårdboende Att rulla den röda, greppvänliga bollen mellan sig skapar kontakt och gemenskap, och ger samtidigt lite gymnastik och koordinationsträning. högläsning. Sedan har vi de som vill gå en promenad till havet eller till mataffären och de som inte vill gå ut alls, utan föredrar att stanna inne. Vi arbetar på ett rehabiliterande sätt för att underhålla det friska hos de boende, förklarar Gunilla. Det betyder mycket för självkänslan att känna att man fortfarande klarar av saker. Samtal Pratstunderna i vardagen stimulerar de boende och är viktiga, menar Gunilla. Högläsning ur böcker och dagstidningar ger upphov till många samtalsämnen och några ur personalen utbildar sig nu till läsombud för att utveckla högläsningen. Annat som berikar och ger upphov till meningsfulla samtal är besök från anhöriga, djur och barn. Speciellt besök från barn och djur väcker många minnen till liv. Den röda bollen På en av avdelningarna på Marietorp finns en röd greppvänlig boll som de boende ofta rullar mellan sig. Det skapar kontakt och gemenskap och ger samtidigt lite gymnastik och koordinationsträning, berättar Gunilla. Sång och musik Varannan vecka bjuds det på gemensam sång på Marietorp och om det finns intresse hos de boende kan det eventuellt också bli aktuellt med gudstjänster framöver. Man planerar också att köpa in mer spel, musik och filmer, allt efter de boendes önskemål. Vi måste följa med i utvecklingen, avslutar Gunilla. Kommande generationer kommer med all säkerhet att ha andra önskemål. Så vem vet, om några år får vi kanske köpa in datorer. Vill du veta mer? Kontakta Marietorps sektionschef Gunilla Cederlund, tel e-post FAKTA Vårdboende Man kan ansöka om en plats på vårdboende när ens vård- och omsorgsbehov är omfattande eller när man inte längre känner sig trygg hemma med insatser från hemtjänsten. Vårdboendet upprättar en genomförandeplan för varje person över vilken hjälp man behöver och hur han eller hon vill få hjälpen utförd. Kontakta stadsdelens hemvårdsinspektörer för mer information, tel / Drivkrafter Två medarbetare från varje boende har utsetts till aktivitetssamordnare med ett särskilt ansvar för att driva frågor kring och planera för aktiviteter och social samvaro. Aktivitetssamordnarna träffas regelbundet för att ta del av varandras idéer och erfarenheter och i början av året deltog de i den nationella konferensen Äldres hälsa i Göteborg. Guldstund i vardagen Vårdboendena har också tagit del av erfarenheter från Malmö stads projekt Guldstund i de äldres vardag, vars syfte är att utveckla och höja kvaliteten på det sociala innehållet på stadens vårdboenden. Individuella behov Helene poängterar hur viktigt det är att ta hänsyn till den enskildes behov och önskemål när det gäller aktiviteter och social samvaro. Därför skyndar vi långsamt och inför de små guldstunderna framför de stora gemensamhetsaktiviteterna. För sådana ska vi också ha, men de kommer mer naturligt med uppmärksammande av högtider och liknande. Vill du veta mer? Kontakta enhetschef Helene Hellström, tel , e-post Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

16 Friska tag på Slottsportens LSS-boende... Bättre humör, färre konflikter, mer kunskap om mat och totalt sextiofem kilon lättare sedan årsskiftet. Det är resultatet av den satsning på mat och aktiviteter som Slottsportens LSS-boende gjort under året. Text: Charlotte Hedin Foto: Slottsportens LSS och Charlotte Hedin Förra året kände personalen på LSSboendet Slottsporten att både de och de boende behövde en förändring när det gällde aktiviteter och matvanor. Så vi bestämde oss för att göra förändringen tillsammans, berättar Marie Andersson och Maria Saurow, vårdare på Slottsporten. Maten viktig Maten är en viktig del i de boendes vardag, förklarar Marie Andersson. Bristen på kunskap har dock tidigare gjort att många ätit mycket snacks och sötsaker. De boende behöver vårt stöd när det gäller att planera och handla mat. Vi pratar numera också mycket om matvanor och vad som är bra mat, och att gott inte alltid behöver vara godis. Eva som bor på Slottsporten berättar att hon nu lärt sig mer om vad man bör äta. - Man ska äta mycket sallad, menar hon. Och Gunilla, som också bor på Slottsporten, berättar att hon numera äter frukt istället för bullar till fikat på jobbet och att hon känner sig säkrare på vilken mjölk som är nyttigast. Superfredag Men var sjätte fredagskväll är det superfredag på Slottsporten. Då bestämmer de boende själva och oftast blir det mys framför TV:n med godis, chips och annat gott. Det är vikigt för motivationen att då och då få bestämma helt själv och få göra allt det där som man är så duktig med att undvika till vardags, menar Stephan Andersson, som också arbetar som vårdare på Slottsporten. Aktivera sig Gruppboendet har också förändrat sina vanor när det gäller aktiviteter. Istället för att sitta framför TV:n eller datorn går vi promenader, leker gäster med gester eller spelar bingo hemma i gruppboendet, berättar Marie och Maria. Vi tränar också på stadsdelsförvaltningens gym på Dammfrigården och på motionscykel hemma på gruppboendet. Påverkar mycket Personalen märker att den nya livsstilen påverkar de boende och deras självkänsla på ett positivt sätt. De boendes humör är till exempel jämnare, vilket innebär färre konflikter. Gunilla håller med. Jag känner mig piggare och lugnare och blir inte arg lika ofta som tidigare. Och så sover jag bättre på nätterna. Egna mål Alla på Slottsporten har satt upp egna mål och delmål när det gäller friskvårdssatsningen. Man stöttar varandra och delmålen belönas med att göra något roligt tillsammans med personalen. Ja, när jag gått ner lite mer i vikt ska jag gå ut på stan och köpa nya snygga kläder, avslutar Gunilla med ett leende. Vill du veta mer? Kontakta Maria Saurow, vårdare, tel , e-post FAKTA Slottsportens LSS-boende är ett gruppboende för vuxna funktionshindrade personer. Här bor tre kvinnor och tre män i åldrarna år i egna lägenheter. I entréplanet finns en gemensam lokal för samvaro och där man äter tillsammans på helgerna. Motionscykeln används numera flitigt på Slottsportens LSS-boende. Vårdarna Maria Saurow till vänster och Marie Andersson till höger samt Stephan Andersson i ljusblått tränar tillsammans med Eva Liljevi, Gunilla Ericsson och Carlos Leal Medel som bor på Slottsporten. 16 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr Carlos Leal Medel, Ralf Dahl, Lena Hansson och Gunilla Ericsson tränar på stadsdelsförvaltningens gym.

17 ... och på Kronborgs hemvist På Kronborgs hemvist på Köpenhamnsvägen, som är ett fritidshem för särskolans gymnasieelever, har man också kommit igång med mer aktiviteter och en större medvetenhet när det gäller maten. Man odlar grödor på en egen odlingslott, tränar i sitt eget fysrum och går långa promenader i Pildammsparken. Text: Charlotte Hedin Foto: Kronborgs hemvist Aleksi Kuisma och Marie Eriksson, två av hemvistens fem medarbetare, berättar hur viktigt det är för de ungdomar som vistas där på morgnar, eftermiddagar och skollov att röra på sig och prova på nya saker. Ungdomarna behöver få utlopp för sin energi och träna upp sin koordination. Många av ungdomarna har också ett stort behov av avslappning och därför ger vi ibland varandra kompismassage. Ungdomarna tycker också om att träna motionsboxning eller på motionscykeln i hemvistens nya träningsrum. Man går också promenader i Pildammsparken tillsammans, ofta med gåstavar. Träning i vardagen Målet för verksamheten vid hemvisten är att erbjuda ungdomarna en meningsfull, trygg och utvecklande fritid. Så kallad ADL- träning, träning av daglig sysselsättning som främjar ungdomarnas utveckling att bli mer självständiga, är en viktig del i detta. Att duka, diska och städa här på hemvisten är exempel på naturlig ADL-träning, liksom att ha hand om sina egna pengar till bussbiljett när vi ger oss ut på stan, utflykt eller restaurang. Att få göra saker själv så långt det går stärker ungdomarnas självkänsla. Social träning På hemvisten finns en dator som ungdomarna får använda för att träna på att söka information och kommunicera. Och på skolloven beger man sig ofta till Kockum Fritid där det finns många aktiviteter att välja mellan. Med hjälp av pengar från stiftelser och fonder har hemvisten också fått möjlighet att gå på konstutställning på Kulturen i Lund och åka till Experimentarium i Danmark. Man hoppas också kunna åka till djurparken i Köpenhamn. Utflykter ger väldigt bra social träning. Då tränas ungdomarna i att ta hänsyn till varandra i gruppen och att röra sig i mer okända miljöer. Egen odlingslott Personalen på hemvisten har också gjort en satsning på att lära ungdomarna mer om vikten av att äta bra och sambandet mellan kost och motion. Hemvisten har blivit tilldelade en odlingslott på Malmö museums område i Slottsparken. Företaget Weibulls har skänkt fröer och plantor. Tidigt i våras sådde ungdomarna vitlök och annat som vi nu använder i matlagningen på hemvisten. Att ha vår egen odlingslott är jätteroligt och väldigt lärorikt för våra ungdomar, avslutar Aleksi och Marie. Mariette Anvelid, till höger, tränar boxning tillsammans med Aleksi Kuisma som arbetar på Kronborgs hemvist. På bilden till höger påtar Sead Kopriva och Simon Svensson i hemvistens egen odlingslott i Slottsparken. Vill du veta mer? Läs mer på sök på Stadsdelar > Västra Innerstaden > Förskolor & skolor > Fritidsgård och hemvist. Eller kontakta hemvisten, tel , e-post eller Resursskolornas rektor Karin Sindahl Truedsson, tel , e-post FAKTA Kronborgs hemvist på Köpenhamnsvägen är en korttidstillsyn och fritidshem för särskolans gymnasieelever i åldrarna år. Eleverna har ett särskilt godkännande enligt LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. På hemvisten arbetar vårdare och fritidspedagog. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

18 Färgfrossa på kulturdagar Text: Bitte Nyström Foto: Kulturkopplingen, Västra Innerstaden Västra Innerstadens kulturdagar i maj firades med en mängd aktiviteter för barn och ungdomar i åldrarna 3-15 år. Slottsstadens församling, Malmö Museer och vattenverkstaden SEA-U var några av de platser där man bland annat kunde se stadsdelens barn uppträda för varandra, håva i havet och gå spännande rundvandring. På Kulturdagarna kunde man också prova serieteckning, träffa författaren Torsten Bengtsson, öva cirkuskonster, prova afrikanska trummor, skratta med clownen Zazza, sjunga med Lilla Vilda teatern och färgfrossa med stadsdelens kulturpedagoger i Kulturkopplingen. Två klasser från Slottsstadens skola skapade egna konstverk tillsammans med kulturpedagogerna Catarina och Fabian från barn- och ungdomsverksamhetens arbetslag Kulturkopplingen. Elver från skolår 8 på Slottsstadens skola träffade Fabian Fahlgren och Catarina Cederholm från Kulturkopplingen under Kulturdagarna. I programmet Färgfrossa och improvisationskonst fick de gruppvis skapa fantasiporträtt, vilka senare utgjorde inspiration till både diktskrivande och korta skådespel. Dammfrielever har blivit brandskyddsombud Text: Charlotte Hedin Foto: Charlotte Hedin och Dammfriskolan I våras utsågs en elev ur varje klass i skolår 7 och 8 på Dammfriskolan till brandskyddsombud. Under en hel dag utbildades eleverna i brandbekämpning och första hjälpen. Utbildningen hölls under en hel dag och innehöll både teori och praktik. Vi fick bland annat lära oss hur lång tid tar det innan branden sprider sig i olika material och öva på hur vi ska hantera brandsläckare, berättar Daniel Talebi, Emelie Riedel och Robin Johansson som är brandskyddsombud i sina klasser. Rundvandring på skolan En del av dagen tillbringades på Dammfriskolan där eleverna och kursledarna från Räddningstjänsten gjorde en rundvandring och uppmärksammade skolans brandfaror och var nödutgångar och brandsläckare finns. Vi brandskyddsombud ska vara lite detektiver och hålla ögonen öppna för brandfaror, förklarar Daniel. Då känns det bra att vi gått igenom hela byggnaden tillsammans med Räddningstjänsten. Aktivt samarbete Sharon McGlinn är lärare och skyddsombud på skolan och en av dem som tagit initiativ till att utse och utbilda brandskyddsombud bland eleverna. Genom att ha brandskyddsombud tror jag att vi kan öka medvetenheten och säkerheten ifall något skulle hända, säger hon. På skolan har vi också brandövningar två gånger om året och personalen fick en grundlig utbildning för en tid sedan. Pilotprojekt Dammfriskolan är den första skolan i Malmö som utbildat brandskyddsombud bland eleverna. Räddningstjänsten kommer att följa upp projektet för att sedan eventuellt även låta andra skolor ta del av utbildningskonceptet. Förebygga skadegörelse Dammfriskolans rektor Jörgen Håkansson berättar att eleverna under våren också fått utbildning om skadegörelse och dess verkningar. Det känns viktigt att sprida kunskap om vad skadegörelse och anlagda bränder kan orsaka. På så sätt hoppas vi kunna förebygga olyckor. Robin Johansson, Daniel Talebi och Emelie Riedel är några av Dammfriskolans nyutbildade brandskyddsombud. Sharon McGlinn är lärare och skyddsombud och en av dem som tagit initiativ till att utse brandskyddsombud bland eleverna. Vill du veta mer? Kontakta rektor Jörgen Håkansson, tel 040/ eller e-post 18 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

19 Vård och omsorg har visat vägen För att möta morgondagens behov hos vårdtagare och anställda har stadsdelens vård- och omsorgsverksamhet gjort en stor satsning på kompetensutveckling. Under åren deltog de flesta som arbetar med vård och omsorg i stadsdelens eget kompetensutvecklingsprojekt Visa Vägen. Text: Charlotte Hedin Under Visa Vägen-projektets analysfas bidrog alla medarbetare inom vård och omsorg med tankar och idéer om vad som behövdes förändras och förbättras i verksamheten. Den förändring och utveckling personalen efterfrågade, och som man sedan arrangerade utbildning och handledning i under projektets andra fas, var bland annat kompetensutveckling inom områden som kommunikation och bemötande, problemlösning, ledarskapsutveckling och IT. Kommunikation och bemötande Visa Vägen-projektet utvärderades genom en enkätundersökning i slutet av En stor del av den personal som svarade på enkäten framhöll den utbildning som gavs inom området kommunikation och bemötande som särskilt meningsfull. Man upplevde exempelvis att man fått nya verktyg för att möta och förstå anhöriga, vårdtagare och varandra i arbetsgrupperna. Lösa uppkomna problem Ett annat område som många av dem som svarade på enkäten upplevde som användbart var utbildning och handledning i case-metodik. Casemetodik är en beprövad metod för att på ett strukturerat sätt diskutera fram lösningar på uppkomna problem och situationer som berör arbetsgruppen, vårdtagare och anhöriga. Utbildningen i case-metodik genomfördes av speciellt utbildad personal inom stadsdelens vård och omsorg. Många områden Visa Vägen-projektet erbjöd också kompetensutveckling inom hälsa, IT och schemaläggning, även här med egen personal. Andra områden var kvalitetsarbete och ledarutveckling. Till exempel fick arbetsledare utbildning och handledning inom risk- och händelseanalys. På temat hälsa arrangerades workshops med fokus på rörelse, mat och återhämtning. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden En stor satsning gjordes också för att höja kompetensen inom IT och schemahantering. Projektet erbjöd all personal att delta i föreläsningar på teman som nytänkande, anhörigkontakter, religion och kultur samt kommunikation och professionalitet. Vissa grupper deltog också i internat på temat teambuilding och jag-stödjande förhållningssätt. Positiva effekter Sammanfattningsvis tyckte många av dem som besvarade enkäten att samarbetet mellan personalen blivit bättre efter Visa Vägen-projektets genomförande och att man blivit bättre på att lyssna på varandra. Vissa kände också att man nu i högre grad arbetar efter samma linje och delar med sig mer av sina kunskaper. Många kände också att respekten, toleransen och förmågan att lösa problem hade ökat. En del medarbetare tyckte dock att utbildningarna kommit för tätt och att man inte hunnit ta till sig all ny kunskap. Vissa kände också att man sedan tidigare kunde mycket av det som projektet erbjöd utbildning i. Lever vidare Vård- och omsorgschef Ann Letorp menar att det blir en stor utmaning för Västra Innerstaden att omsätta och underhålla den kompetensutveckling som Visa Vägen-projektet gett. - Men det som glädjer mig mest är att så många medarbetare tyckte att kompetensutvecklingen inom bemötande och kommunikation var meningsfull. För i vårt arbete möter vi hela tiden människor och har ett ansvar för att se till att dessa möten blir bra. Vi använder nu också casemetodik för att lättare lösa eventuella problem i arbetsgrupperna och har en risk- och händelseanalysgrupp som bidrar till att vår verksamhet kan hålla en hög kvalitet. Vill du veta mer? Kontakta gärna projektledare Annika West, tel , e-post FAKTA Det två år långa utvecklings- och förändringsprojektet Visa Vägen var ett Växtkraft Mål 3-projekt med stöd från Europeiska Socialfonden. Projektet genomfördes i två steg där det första handlade om att analysera behov av förändring och kompetensutveckling. Det andra steget innebar genomförande av den handlingsplan som analysarbetet resulterat i. De övergripande målen för projektet var att stärka en arbetsplatskultur och ett ledarskap som möjliggör och främjar lärande och förändringsarbete.

20 Kostnadsfri service av rollatorer Nu gör kommunen det lite enklare för malmöbor med rollatorer. Malmö stads Hjälpmedelscentrum erbjuder kostnadsfri service och underhåll i stadsdelarna under I Västra Innerstaden ges denna service på Servicecenter Dammfrigården, Servicecenter Tuppen och Gyllebogården. Text och foto: Charlotte Hedin Vilken service, nu slipper jag ta mig ända ut till Hjälpmedelscentrum på Valdemarsro, säger Eva-Lotta Grönvall som fick sin gamla rollator utbytt mot en ny när Marie Holmgren och Roland Carlström från Hjälpmedelscentrum kom till Servicecenter Tuppen en förmiddag i april. Solveig Lundberg, Gunvor Andersson och Bertil Bureheim hann med en liten pratstund medan teknikerna från Hjälpmedelscentrum såg över deras rollatorer på servicecenter Tuppen. Utan min rollator hade jag haft svårt att ta mig ut, säger Bertil. Det är viktigt att känna sig trygg med att den fungerar som den ska. Här kan du få din rollator servad i Västra Innerstaden Gyllebogården, Mellanhedsgatan 26 A - 27 augusti - 24 september - 22 oktober - 19 november - 17 december Tid: kl 9-11 Servicecenter Tuppen, Tessins väg september - 8 oktober - 5 november - 3 december Tid: kl 9-11 Servicecentrum Dammfrigården, Korsörvägen 1-18 september - 15 oktober - 12 november - 11 december Tid: kl 9-11 För mer information, kontakta Hjälpmedelscentrum, tel eller Marie Bergdahl, sektionschef för stadsdelens rehabiliteringsverksamhet, tel , e-post Ny krisledningsplan för Malmö stad Om Malmö drabbas av en extraordinär händelse som exempelvis längre elavbrott, terrorism eller naturkatastrofer ska kommunledningen sammankalla sin centrala krisledning. Med anledning av den nya mandatperioden har Malmö stad nyligen arbetat fram en ny krisledningsplan. Text: Hedin Malmö stad har ett särskilt ansvar för att Malmö ska vara en trygg och säker stad för alla som vistas här. Och vid en kris är det viktigt att kommunen är flexibel för att på bästa möjliga vis hantera krisen och möta de behov som finns. Malmö stads centrala krisledningsorganisation bemannas dygnet runt med en lång uthållighet. Krislednings- nämnden är den politiska ledning som tar över beslutanderätten helt för att underlätta och effektivisera tjänstemännens krishantering. Ständig utveckling Kommunens krisledningsorganisation är under ständig utveckling och arbetet med att ta fram den nya krisledningsplanen har involverat såväl politiker som tjänstemän. Mycket arbete har lagts ner på att förtydliga processen, målen och organisationen. Kommunen uppdaterar alltid sin krisledningsplan vid varje ny mandatperiod. Läs mer under Trygghet & Säkerhet på Malmö stads hemsida

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Till grund för miljöarbetet med Grön Flagg finns sex tema: Konsumtion, Livsstil & Hälsa Kretsloppet Klimat & Energi Vattenresurser Närmiljön.

Till grund för miljöarbetet med Grön Flagg finns sex tema: Konsumtion, Livsstil & Hälsa Kretsloppet Klimat & Energi Vattenresurser Närmiljön. Kristna förskolan Arken Förskolan Arken bedrivs av Vara Kyrkliga Samfällighet. Förskolan startade upp sin verksamhet höstterminen 2006 i församlingshemmet i Vedum. Ett avtal mellan kyrkan och kommunen

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 2013-03-20 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

ARBETSTERAPI/SJUKGYMNASTIK/ TRÄNING

ARBETSTERAPI/SJUKGYMNASTIK/ TRÄNING VITSIPPAN På Vitsippan finns 54 vårdbostäder och 12 korttidsplatser. Vi på Vitsippan arbetar utifrån att Varma vänliga Vitsippan värnar välbefinnande ska vara vägledande för vår verksamhet och hur vi bemöter

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Varför tjänstedeklarationer? Vi vill förtydliga vad våra olika tjänster innebär och vad du kan förvänta dig av oss. Vi beskriver också vilka förväntningar vi har på dig. Vårt mål är att din insats ska

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! 1 Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! Introduktion till Barnkonventionen Jag har rättigheter 1 2 Retoys pedagogiska och giftfria Lekväska Jag har rättigheter

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

För Dig som vill veta mer om

För Dig som vill veta mer om För Dig som vill veta mer om Bäckalyckans förskola är en förskola med kristen profil. Förskolan startade 1997 och är föreningsdriven av Svenska Alliansmissionen i Ödeshög, som står som huvudman. Förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Måltiden. en del i lärandet

Måltiden. en del i lärandet Måltiden en del i lärandet Ett gott samarbete mellan måltidspersonal, pedagoger och deras chefer gynnar alla. Måltiden blir en naturlig och njutningsfull del av dagen och kan också användas som ett pedagogiskt

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla.

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer Annette Wahlgren annette.wahlgren@uddevalla.se Roger Andreasson roger.andreasson@uddevalla.se Elvy Glimblad elvy.glimblad@uddevalla.se Jenni Andersson-Grundberg

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål Förskolan Blåsippan Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98 Välkommen Varvet är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Här bor både killar som väntar på svar angående uppehållstillstånd och killar som fått permanent uppehållstillstånd. På boendet bor killar

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen Frölundaskolan. Foto: Jennifer Hankins Frölunda Future Nyhetsbrev Nr 16 Mars-Maj 2015 VÄLKOMNA TILL FRÖLUNDA FUTURES NYHETSBREV! Frölunda Future (FF)

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

Samvaro NYHETER FÖR SÖRLIDEN-VALLA SAMVERKANSFÖRENING NUMMER 3 2015. Bilder från sommarens utflykter Allt om höstens aktiviteter

Samvaro NYHETER FÖR SÖRLIDEN-VALLA SAMVERKANSFÖRENING NUMMER 3 2015. Bilder från sommarens utflykter Allt om höstens aktiviteter Samvaro NYHETER FÖR SÖRLIDEN-VALLA SAMVERKANSFÖRENING NUMMER 3 2015 Bilder från sommarens utflykter Allt om höstens aktiviteter VALHALLAVÄGEN 38s 10 SÖRBYVÄGEN ÖPPETTIDER FÖR VÅRA LOKALER VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 Presentation Lilla Bruket, pedagogisk omsorg, erbjuder barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Brukets hemvist är en lokal i området Tumba

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M VI N T E R Hälsoteket i Angered 27 Januari 28 Maj 204 VÅ R H Ö S T S O M M A R Vi som jobbar på Hälsoteket Drop-in hälsa och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Emma Helena

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

MÅNSTORP OCH ARRIE. Här finns framtiden

MÅNSTORP OCH ARRIE. Här finns framtiden MÅNSTORP OCH ARRIE Här finns framtiden Verksamhetsplan förskola 2011/2012 Innehåll Vision 3 Gemensamma mål 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Normer och värden 6 Förskola och hem 7 Lärargrupper

Läs mer

BJÄLBOTULLNYTT Nyhetsbrev juni 2014 Redaktör Nina Engelke

BJÄLBOTULLNYTT Nyhetsbrev juni 2014 Redaktör Nina Engelke BJÄLBOTULLNYTT Nyhetsbrev juni 2014 Redaktör Nina Engelke I huvudet på Linda Hej igen, Det är med stor förundran jag inser att det redan nalkas sommar och terminsavslut. Ett tydligt tecken är att det snart

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer