Västra Innerstadens Stadsdelstidning Nyheter och information från Västra Innerstaden stadsdelsförvaltning. Nr 2 juli 2008

Transkript

1 Västra Innerstadens Stadsdelstidning Nyheter och information från Västra Innerstaden stadsdelsförvaltning Nr 2 juli 2008

2 Stadsdelsfullmäktige Adresser och telefonnummer till stadsdelspolitikerna finns på medborgarkontoret och på under rubriken Stadsdelsfullmäktige. Stadsdelsfullmäktige sammanträder på Gyllebogården, Mellanhedsgatan 26 A, kl den 27/8, 29/9 och 27/10, 17/11 och 10/12. Frågestund för allmänheten börjar kl 17. Handlingar finns på medborgarkontoret och i sammanträdeslokalen. Se även annons i dagspressen och information på Medborgarkontoret Västra Rönneholmsvägen 39 A, vån 3, tel , e-post mbk.vi@malmo.se Kontakta förvaltningen Barn och Ungdom Individ- och Familjeomsorg Vård och Omsorg Nyinflyttad? Om du inte fått vårt välkomstpaket med information om Malmö och Västra Innerstaden, kontakta medborgarkontoret, tel Stadsdelstidningen Ges ut av Västra Innerstadens stadsdelsfullmäktige Ansvarig utgivare Rose-Marie Carlsson, ordförande stadsdelsfullmäktige Utgivningsplan 2008 Nr 1 - vecka 10, nr 2 - vecka 27, nr 3 - vecka 45 Redaktion Charlotte Hedin, Kicki Larsson samt förvaltningens verksamhetsansvariga Layout Kicki Larsson och Charlotte Hedin Tryck Elanders Sverige AB, Malmö Utdelning Posten Upplaga exemplar Taltidning? Ring Utebliven tidning? Ring Insändare sänds till Västra Innerstadens stadsdelstidning, Box 5103, Malmö eller e-post charlotte.hedin@malmo.se. Märk brevet/e-posten med Insändare. Omslagsbild Jenny Jönsson. Västra Innerstadens stadsdelsträd är Näsduksträdet eller Duvträdet som det också kallas. Näsduksträd växer i Pilstorpsparken och i Rönneholmsparken. Namnet har det fått av blommorna, där de två stora vita högbladen omger blomställningen och påminner om vita näsdukar upphängda i trädet, eller när blommorna fladdrar i vinddraget, som en flock vita duvor. 4 I detta nummer 3 Ribersborgs fritidsgård renoveras Vilken kvalitet håller Malmös hemtjänst? 5 Miljö- och hälsotorg på Kronprinsen 8 Hälsofrämjande livsstil i förskolan Upptäck din stadsdel! 13 Stärkande föräldrautbildning i höst Guldstunder i vardagen på vårdboende Friska tag på LSS-boende och hemvist 20 Kostnadsfri service av rollatorer... och mycket annat!

3 Lagom till sommaruppehållet... behandlades delårsrapport I i stadsdelsfullmäktige. Någon verksamhet visar på minus och någon verksamhet på plus. Prognosen för hela året pekar på ett överskott motsvarande 8 milj kr. I den summan finns 5 milj kr av resultatöverföring från Delårsrapport II som kommer i september får visa om denna prognos håller i sig. Denna delårsrapport skiljde sig från tidigare, vi skulle även redovisa hur vi följer de mål som Kommunfullmäktige fastställt. Vi följde även upp SDF:s mål på ett mer strukturerat sätt både för oss politiker och förvaltningen. Ett av de områden som är prioriterade är språkutveckling. För att väcka och stimulera elevernas intresse för att både läsa och skriva deltog alla elever i stadsdelens skolor år 5 i en skrivarstafett. Tillsammans med författaren Tony Manieri, har varje klass skrivit ett kapitel som sedan skickades vidare till nästa klass. Detta resulterade i en deckare med titeln Mysteriet med Elbogens hjärta. Ska bli väldigt spännande att läsa boken. Jag hoppas att detta har inspirerat många till att fortsätta läsa och skriva. Ett bra och viktigt instrument för politiker och dem som arbetar i verksamheterna är de återkommande brukarundersökningarna. Det man nu undersökt under våren är hemtjänsten. För två år sedan när undersökningen gjordes fick vi kritik för bristen av sociala aktiviteter. Sedan dess har det på olika sätt arbetats med denna fråga och det finns i dag olika aktiviteter och möjligheter till social samvaro, inte minst på våra mötesplatser. Tänk vad tiden går Jag tycker inte att det var så längesedan jag var med och fattade beslutet om att det skulle bli en ny vårdcentral på Fågelbacksgatan. Jag minns också de diskussioner och de protester som var mot att flytta in i ett garage. Och så blev det så bra och det var tio år sedan Gratulerar på 10-årsdagen! Samtidigt som jag önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar vill jag slå ett slag för att turista i vår stadsdel. Tipsen hittar ni på sidan i detta nummer. När ni ändå är på Ribban, glöm inte att besöka vattenverkstaden SEA-U. Glad sommar! Rose-Marie Carlsson Ordförande i stadsdelsfullmäktige och ansvarig utgivare Fler förskoleplatser i stadsdelen Efterfrågan på förskoleplatser är fortfarande stor och stadsdelen fortsätter att bygga ut barnomsorgen. Text: Charlotte Hedin Foto: Jenny Jönsson I februari öppnade stadsdelen en ny avdelning på Glimmingehus förskola och i april Smultronstället, en ny förskola på Köpenhamnsvägen med plats för 15 barn i åldrarna 1-5 år. Fler förskoleplatser skapas också när Hästhagens förskola öppnar en femte avdelning i sommar. Förskolan Pluttonen öppnar en sjätte avdelning i höst vilket innebär att delar av Fridhemsskolan nu enbart har förskoleverksamhet. Vill du veta mer om förskolorna? Kontakta stadsdelens biträdande rektorer. Barn- och ungdomsverksamheten kan förmedla kontakt, tel / Stadsdelens nyöppnade förskola Smultronstället ligger på Köpenhamnsvägen. Ribersborgs fritidsgård tillfälligt stängd för renovering Sedan i mars är Ribersborgs fritidsgård stängd för renovering. Gården öppnar i oktober igen och tills dess kommer fritidsledarna att välkomna ungdomarna till vattenverkstaden SEA-U vid Ribersborgsstrandens handikappbad. Text: Charlotte Hedin Det kommer att hållas en invigningsfest när fritidsgården öppnar i oktober. Information om festen kommer att finnas på skolorna och på Västra Innerstadens hemsida på Det går också bra att kontakta fritidsledarna för mer information, tel Vill du veta mer om fritidsgården? Kontakta Bitte Nyström, tel / , e-post bitte.nystrom@ malmo.se För mer information om SEA-U besök hemsidan Besök gärna Malmö stads fritidsgård fritidsgård på Internet - fritidsgården on-line på se/fritidsgardenonline Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

4 Vilken kvalitet håller Malmös hemtjänst? Statistiska centralbyrån, SCB, har i år fått i uppdrag att genomföra en ny brukarundersökning av Malmö stads hemtjänst. Undersökningen ska utvärdera kvaliteten i hemtjänsten och resultatet ska jämföras med den undersökning som gjordes Ett av Malmö stads mål är nämligen att NKI, som står för Nöjd Kund Index, ska förbättras bland hemtjänstens vårdtagare. Text: Malmö stad/charlotte Hedin Enkätundersökningen genomfördes i maj och juni och enligt tidplanen ska resultatet presenteras vid månadsskiftet september/oktober. Den undersökning som gjordes 2006 visade bland annat att vårdtagare inte var nöjda med utbudet av sociala aktiviteter. Övriga områden som togs upp i undersökningen bemötande, utförande, omfattning, inflytande, trygghet och information var vårdtagarna mer nöjda med. Hemtjänsten satsar på samvaro och gemenskap Eftersom det i 2006 års brukarundersökning visade sig att stadsdelens äldre med hemtjänst inte var nöjda med utbudet av sociala aktiviteter arbetar vård- och omsorgsverksamheten för att utveckla detta. Text: Charlotte Hedin Foto: Niklas Johansson Stadsdelen har numera äldrepedagoger som tillsammans med medarbetare inom hemtjänsten arbetar i en så kalllad Upplevelsegrupp. Upplevelsegruppen gör hembesök, arrangerar utflykter och anordnar aktiviteter på stadsdelens mötesplatser varje vecka, allt efter önskemål från de äldre, berättar Moniqa Hammarström Martinovic, enhetschef för stadsdelens hemtjänst. På mötesplatserna Dammfrigården, Tuppen och Gyllebogården finns därmed numera möjlighet att se film, sy, laga mat, spela bingo, samtala, fika och äta lunch tillsammans. Hittills har ett hundratal äldre personer deltagit i Upplevelsegruppens aktiviteter. I varje hemtjänstgrupp Vi har också inrättat samvaroombud bland personalen i varje hemtjänstgrupp. Deras uppgift är att fånga upp de äldres behov och önskningar när det gäller social samvaro och att vara en länk till Upplevelsegruppen. Mat och gemenskap Annat som bidragit till gemenskap och nya kontakter är de matlagsträffar som äldreomsorgens dietist arrangerat under året. Matlagens träffar gav kunskaper och färdigheter när det gäller matlagning och hälsa och erbjöd också gemenskap och nya bekantskaper för stadsdelens äldre. Äldre med beviljat bistånd för matdistribution har dessutom möjlighet att komma till Dammfrigårdens eller Tuppens restauranger och äta lunch en gång i veckan, eller att få mat tillagad i hemmet en gång i veckan. Generell kompetensutveckling När det gäller kvaliteten på hemtjänsten, rent generellt, menar Moniqa att vård- och omsorgsverksamhetens två år långa kompetensutvecklingsprojekt Visa Vägen har påverkat omsorgen på ett positivt sätt. Personalen har bland annat genomgått utbildning i problemlösande case-metodik. Det innebär att hemtjänstgrupperna nu på ett mer medvetet sätt diskuterar hur vården och omsorgen hos varje enskild person ska utföras för att hålla en så hög kvalitet som möjligt. Visa Vägen-projektets utbildningar inom kommunikation och bemötande har också gett insikt i hur viktig kommunikationen är för att hålla en hög kvalitet på omsorgen. - Det är exempelvis nödvändigt att personalen i dag- respektive nattpassen informerar varandra om vad som hänt hos vårdtagarna under dagen och natten. Slutligen ser Moniqa också Visa Vägen-projektets utbildningar inom IT-teknik som ett lyft. Vår ökade kunskap inom IT-teknik gör att vi kan arbeta mer effektivt med dokumentation och rapportering, vilket i slutänden också påverkar kvaliteten på omsorgen. Vill du veta mer? Kontakta enhetschef Moniqa Hammarström Martinovic, tel , e-post moniqa.hammarstrom.martinovic@malmo.se. Läs mer om Visa Vägen-projektet på sid 19! 4 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

5 Miljö- och hälsotorg på Kronprinsen med fokus på medborgardialog Text: Carin Antonson/Charlotte Hedin Foto: Carin Antonson Den september arrangerar stadsdelsförvaltningen återigen miljö- och hälsodagar på Kronprinsen. I år fokuserar vi på medborgardialog, så kom och tyck till om din närmiljö och stadsdelens verksamheter! Det handlar om hur vi har det och hur vi kan komma att få det. Medborgarkontoret finns på plats på Kronprinsen under de aktuella dagarna och det kommer också att finnas möjlighet att träffa och prata med stadsdelsfullmäktiges ordförande Rose-Marie Carlsson (s) den 12 september. Information om miljö- och hälsotorget kommer att finnas på och på Västra Innerstadens medborgarkontor, tel , e-post mbk.vi@malmo.se Tyck till om Mellanhedsparken! Malmö stads gatukontor vill veta vad malmöborna tycker om Mellanhedsparken. Så kom till parken den 9 september och framför dina synpunkter. Text: Gatukontoret/Charlotte Hedin Illustration: Gatukontoret Gatukontoret vill veta vad du som malmöbo tycker om din närmiljö och hur den sköts. Därför besöker man vissa av stadens parker för att fånga upp synpunkter och informera om drift och underhåll, trafik och ny- och ombyggnad av och kring parkerna. Den 9 september kl är det Mellanhedsparkens tur. Synpunkter och önskemål Tanken är att träffarna med malmöborna ska leda till förbättringar för dem som nyttjar parkerna. Alla synpunkter beaktas och önskemålen tillgodoses efter bästa förmåga. Efter träffarna går Gatukontoret igenom de önskemål och synpunkter som kommit in och publicerar en tio-i- topplista över de mest önskade sakerna på > Parker & stränder > Parker A-Ö. Tält och skylt För att man lätt ska hitta Gatukontorets personal i parken den 9 september sätts en sex meter hög skylt upp några dagar innan. På samma plats kommer det att finnas ett tält den aktuella dagen. Kaffe och trädvandringar Under tiden man pratar med Gatukontoret om vad som kan tillföras för att parken ska bli ännu bättre bjuds det på kaffe och på musik av välkände malmötrubaduren Lasse Berggrensson. Under kvällen bjuder också Gatu- kontorets trädexperter på en resa bland parkens olika träd. Man har också chans att vinna Gatukontorets uppskattade bok Träd i Malmö. Vill du veta mer? Kontakta Pauline Bengtsson, Gatukontoret, tel , e-post pauline.bengtsson@ malmo.se Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

6 Fältgruppen stöttar ungdomar i sommar Fem kvällar i veckan i sommar rör sig fritidsassistenter från Malmö stads fältgrupp ute på stan bland stadens ungdomar, bland annat nere vid Ribersborgsstranden och i Västra Hamnen där många ungdomar samlas under sommarkvällarna. Text: Fredrika Falk/Charlotte Hedin Foto: Västra Innerstadens bildbank Fältgruppen består av fritidsassistenter och verksamheten vänder sig till ungdomar i åldern år. Gruppen samarbetar med polisen, socialtjänsten, föreningar, skolorna och andra kommunala och ideella verksamheter. Fältarbetarna känns igen på sina tröjor och jackor med texten FÄLTGRUP- PEN MALMÖ. Fältgruppen finns till för ungdomarna ifall de känner att de behöver prata med någon vuxen eller få hjälp i kontakten med myndigheter som polis eller socialtjänst. Fritidsassistenterna kan också ge tips om nöjen, disco, föreningar, aktiviteter, fritidsgårdar och mycket annat. Stärka ungdomarna I sitt arbete vill fältgruppen lyfta fram och stärka ungdomars positiva egenskaper genom att se, lyssna, bekräfta och vägleda dem i deras intressen. Vissa ungdomar är i behov av en djupare kontakt med fältgruppen och man arbetar då med kill- och tjejgrupper eller annan profilerad verksamhet, exempelvis studieresor. Vill du veta mer? Läs mer under Stadsdelar > Centrum > Kultur & fritid > Fältgruppen på eller ring / Stadsdelarna kvar i Malmö stads nya organisation Efter en längre organisationsutredning förändrades Malmö stads politiska och administrativa organisation vid halvårsskiftet. I den nya organisationen blir stadsdelarna kvar med ökat inflytande i närmiljöfrågor och med stärkt medborgarinflytande. Text: Malmö stad/charlotte Hedin Stadsdelarnas inflytande över planeringen när det gäller närmiljön stärks och det ska utvecklas modeller för dialog och utbyte i närmiljöfrågor mellan stadsdelsfullmäktige, tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och övriga förvaltningar som berörs. Demokratin ska utvecklas En tanke med den nya organisationen är att demokratin ska utvecklas. För att stärka medborgarnas möjligheter att påverka de politiska besluten införs därför en gemensam och enhetlig modell för hur medborgarförslag ska omhändertas och hanteras i stadsdelarna. Ny nämnd En ny central nämnd, sociala resursnämnden, med tillhörande förvaltning inrättades också vid halvårsskiftet och ansvarar för kommungemensamma verksamheter främst inom socialtjänsten. Folkhälsa och miljö Ett nyinrättat folkhälsoråd kommer att ansvara för folkhälsofrågorna, det vill säga frågor som berör människors levnadsvillkor och hälsa i ett bredare perspektiv. Det inrättas också en ny beredning för miljöstrategisk samordning. Nya funktioner på Malmö stads stadsatlas Text: Linda Norbeck/Charlotte Hedin På kommunens hemsida finns nu en ny uppdaterad version av Malmö Stadsatlas. På kartan finns bland annat en sökfunktion, statistik, flygbilder och historiska kartor. Sökverktyget på stadsatlasen gör det lätt att hitta det man söker och informationen är uppdelad i olika teman skolor, fritid, kultur, myndigheter med mera. Under fliken Teman kan du också hitta historiska kartor över Malmö. Den äldsta kartan visar ett Malmö från I stadsatlasen har Stadsbyggnadskontoret nu även tagit fram nya möjligheter att se ett urval för ett specifikt område. Man kan exempelvis se vilka förskolor som ligger i närheten av en given adress. Det har också skapats länkar från träffarna på kartan till information som finns på hemsidan. Fler sökbara teman och antalet sökmöjligheter ska utökas. På sikt kommer också mer komplett information kring det du söker att vara tillgänglig. Till exempel ska den sökta adressen kunna kopplas till såväl stadsdelstillhörighet som församling. Du hittar Malmö Stadsatlas genom att klicka på den röda länken kartor längst upp till vänster på Malmö stads hemsida 6 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

7 Vinn biobiljetter! Fältgruppen lottar nu ut två biljetter till ungdomar i åldern år. För att ha chans att vinna ska du svara på frågorna nedan. Ledtrådar finns på Fältgruppens hemsida på malmo.se (sök under Stadsdelar > Centrum > Kultur & fritid > Fältgruppen). Maila dina svar till faltgruppen@malmo.se senast den 8 augusti. Glöm inte att skriva vilken klass och skola du går i! Foto: Kicki Larsson 1. Vilken målgrupp har fältgruppen? 1 ungdomar mellan år x ungdomar mellan år 2 ungdomar mellan år 2. Hur ofta jobbar fältgruppen kvällar? 1. någon dag i veckan x fredag, lördag och söndag 2 fem kvällar i veckan 3. På vilken hemsida kan man hitta information om Fältgruppen? 1 x Vad kan man kalla fältgruppen? 1 informationscentral x fasaner på stan 2 storebror 5. Vad kallas de som jobbar i Malmö fältgrupp? 1 fritidsassistent x fritidsmanschett 2 fritidsassiett 6. Vad vill fältgruppen? 1 umgås med minderåriga x skapa och upprätthålla en kontakt med ungdomar 2 bekräfta ungdomar genom att se, lyssna och stärka ungdomar/individens positiva egenskaper. 7. Vilka samverkar fältgruppen med? 1 bingolotto x föreningar, polis, socialtjänst, skola och övriga kommunala och ideella verksamheter. 2 ingen Öppet hus när Fågelbackens vårdcentral fyller tio år Text och foto: Fågelbackens vårdcentral Är du man och har svårigheter i samband med skilsmässa eller separation?... problem med aggresivitet?... använt våld mot partner/barn eller annan person?... svårigheter i ditt föräldraskap? eller befinner du dig i någon form av livskris? Kriscentrum för män erbjuder dig: Rådgivning och hjälp Samtal, individuellt eller i grupp Krisbearbetning Kontakta Kriscentrum för män på telefon e-post kriscentrum.man@malmo.se Välkommen! Lördagen den 13 september kl 10-13, samma vecka som Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning arrangerar miljö- och folkhälsovecka på Kronprinsen, firar Fågelbackens vårdcentral 10-årsjubileum med öppet hus för allmänheten i friskvårdens tecken. Det finns då möjlighet att gå tipsrunda och se sig om i lokalerna. Dagen bjuder också på kostråd från diabetessköterska, tips från sjukgymnast om hur man tar sig upp efter ett fall, information om hjärtoch kärlsjukdomar samt råd kring stresshantering. Man kan också få svar på vad det är man mäter med EKG, hur man tar bort leverfläckar och hur stort midjemåttet bör vara. FAKTA Fågelbackens vårdcentral ligger på Fågelbacksgatan 13. Sedan vårdcentralen öppnade har verksamheten utökats med barnavårdscentral i angränsande lokaler, ny större gymnastiksal och ny distriktssköterskemottagning. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

8 Hälsofrämjande livsstil i förskolan Mariehage förskola har nu startat den friluftspedagogiska satsning som man påbörjade under hösten. Vi har bland annat börjat nyttja Slottsparken och förskolans egen gård på lite nya sätt, berättar biträdande rektor Jeanette Schildt. Text: Charlotte Hedin Foto: Mariehage förskola I den friluftspedagogiska satsningen ingår numera också Slottsstadens och Skvadronens förskolor. De tre förskolorna har olika förutsättningar när det gäller närhet till grönområden och liknande, vilket Jeanette Schildt tycker gör satsningen till en intressant utmaning. Vi vill ha en hälsofrämjande livsstil på förskolorna och personalen har många idéer om hur verksamheten kan utvecklas när det gäller ute- och innevistelser, rörelse, mat och stresshantering. Förskolorna har bland annat reflekterat över hur man kan göra innesaker utomhus och vad i naturen som kan tas in på förskolan för att öka barnens intresse och medvetenhet för natur och miljö. Utnyttja gårdarna För att göra förskolornas gårdar till mer stimulerande och spännande miljöer har barn och personal byggt olika stationer av naturmaterial och återvunnet material som exempelvis rör och kabelrullar från byggen. Inspirationen har man hämtat från bland annat Naturskolans utbildningar om utepedagogik och från Reggio Emiliafilosofin. 8 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr Barn, personal och föräldrar har också haft en gemensam fixardag för att göra fint på gårdarna. Verksamhet ute De tre förskolorna ser många möjligheter att flytta ut delar av den verksamhet som man idag gör inne, exempelvis sångstunder och målning. Vi har också köpt stormkök, kåsor med mera för att vi då och då ska kunna vara ute hela dagen. Idag grillar vi på gården, men det är utvecklande att ge sig iväg till nya miljöer ibland. Gläntor och lufthål För att få idéer om hur man bäst utnyttjar de närliggande grönområdena har förskolorna tagit hjälp av forskare från Alnarps jordbruksuniversitet. Vi har bland annat fått upp ögonen för hur vi kan använda gläntor och lufthål i den närliggande Slottsparken till motorisk träning och avslappning. Parken erbjuder naturliga stora rum med högt i tak bokstavligen talat! vilket gör att både barn och vuxna känner större frihet och mer lust att röra på sig. Ljudnivån är också mer dämpad än inne på förskolan. Säkerheten vid uteverksamhet är viktig och Alnarpsforskarna har även bidragit med kunskap om detta. Kojbygge och innelek med de material naturen har att erbjuda. Kreativitet Barnen har byggt kojor i parken med hjälp av det material naturen har att erbjuda. Kojorna städades tyvärr bort vid ett tillfälle och barnen blev förstås ledsna över detta, berättar Jeanette. Men sedan upptäckte de hur roligt det var att bygga nya kojor. Barnens kreativitet väcktes till liv på ett naturligt sätt. Utvärdera För att se hur den friluftspedagogiska satsningen påverkar barnen har läkarstuderande från Köpenhamns universitet undersökt barnens hälsa, genom enkäter till föräldrarna. En annan förskola i stadsdelen fungerar som kontrollgrupp. Vill du veta mer? Kontakta gärna biträdande rektor Jeanette Schildt, tel , e-post jeanette.schildt@malmo.se Läs mer om Malmö Naturskola på under Sport & fritid > Rekreation > Torups rekreationsområde > Naturskolan. Läs mer om Reggio Emilia-pedagogik på

9 Äldre och vårdpersonal har lärt sig mer om kost och hälsa Varför är det viktigt att få i sig kalcium? Hur mycket frukt och grönt bör man äta? Och varför behöver vissa äldre äta lite fetare mat? Det, och mycket annat, fick pensionärer och hemtjänstpersonal i Västra Innerstaden lära sig när vård- och omsorgsverksamhetens kommundietist arrangerade Matlag för äldre i våras. Text och foto: Charlotte Hedin När stadsdelstidningen besöker Västra Innerstadens matlag för äldre på deras första träff diskuteras tallriksmodellen, vitaminer och äldres behov av näring och energi. Kommundietist Louise Follin förklarar varför man kan behöva äta mer fett när man är äldre. Hon ger också tips om livsmedel som täcker in äldres behov på ett bra sätt. I slutet av träffen lagar Louise och deltagarna lunch tillsammans, fläskpannkaka med vitkålssallad och nyponsoppa med glass och mandelbiskvier till efterrätt. Matlaget ska träffas fem gånger och varje träff har ett eget tema som exempelvis mat och hälsa på äldre dar eller hantering och förvaring av mat. Tips och inspiration Pensionärerna Rut Lundberg och Birgit Carlsson har lagat mat hela sitt liv men tycker ändå att de lär sig mycket på dagens matlagsträff. Det är bra att bli påmind om hur viktigt det är med frukt, grönt, vitaminer och fett. Louise ger också tips som gör det enklare och roligare att äta och dricka i vardagen, menar de. Att till exempel laga stora portioner och frysa in, ha en frukt med sig i väskan när man går ut och att varje dag ställa en kanna dricksvatten i kylen. Träffa folk Matlagsträffarna är också ett trevligt sätt att komma ut och träffa folk, menar Rut och Birgit. Någon inflikar att det inte alltid är så roligt att laga mat när man är ensam och att man därför inte unnar sig så mycket. Men det är klart att ni ska laga god och bra mat till er själva, säger Louise bestämt. Det är ni värda! Deltagarna skrattar och nickar. Jo, det är klart. Det är bra att Louise inspirerar oss lite och ger tips på god och nyttig mat som inte kostar allt för mycket. Även för hemtjänstpersonal För att öka kunskapen om mat och hälsa för äldre hos hemtjänstpersonalen håller Louise Follin också matlagsträffar för stadsdelens hemtjänstpersonal. Vill du veta mer? Kontakta leg dietist Louise Follin, tel , e-post louise.follin@malmo.se. FAKTA Malmö stads matlagsverksamhet vänder sig till hemtjänstpersonal och till äldre personer med hemtjänst. Syftet är att ge kunskap om de äldres specifika näringsbehov samt förhoppningen om en ökad gemenskap och förbättrad livskvalitet. Satsningen är ett projekt som finansierats med statliga stimulansbidrag och som involverat nio av kommunens tio stadsdelar. Projektet ska utvärderas under sommaren. Rut Lundberg dukar till den gemensamma lunchen som avslutar varje träff med matlaget. Birgit Carlsson och dietist Louise Follin, till vänster, vispar ihop smeten till dagens fläskpannkaka. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

10 Upptäck di Varför inte vara turist i din egen stadsdel i sommar? Vi hoppas att du med hjälp av dessa tips hittar nya ställen och kanske någon ny favoritplats i stadsdelen! Det finns gott om cykelbanor så att det går bra att ta sig runt på cykel. Text: Linda Norbeck/Charlotte Hedin Foto: Västra Innerstadens bildbank 1 I Pilstorpsparken står Västra Innerstadens stadsdelsträd Davidia involucrata. Alla stadsdelar i Malmö har ett eget träd och Västra Innerstadens träd planterades i Pilstorpsparken i maj Trädet kommer från Kina och kallas också för näsduksträd eftersom stora vita högblad omger blomställningen och påminner om vita näsdukar upphängda i trädet, eller om en flock vita duvor när blommorna fladdrar i vinddraget. I parken hittar du också biostatyn som visar var man visade film i Sverige för första gången. Filmvisningen skedde i samband med Industri- och Slöjdutställningen I Pildammsparken, precis vid boulebanan längs med Carl Gustafs väg, hittar du ett rött litet hus med vita knutar. Det är Acetylenpaviljongen med anor från den Baltiska utställningen Svenska Carbidkontoret i Göteborg deltog i utställningen och använde huset för att marknadsföra produkter som till exempel acetylenljuskastare. Paviljongen har efter utställningen varit placerad på Ystads Idrottsplats. Efter hot om rivning kom den åter till Malmö En bit från Acetylenpaviljongen i Pildammsparken hittar du en liten stuga, känd som Häxans hus. Huset står längs stigen som går parallellt med Roskildevägen, nära Margaretavägen. Även Häxans hus är en kvarleva från den Baltiska utställningen där det var utställningens brandstation. Tillsammans med Acetylenpaviljongen är Häxans hus en av få bevarade byggnader från utställningen. 10 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

11 n stadsdel! 7 5 Byggmästaren Eric Sigfrid Persson tog patent på sin stadsdel Friluftsstaden som byggdes på 1940-talet. Kanske var det därför den internationellt kända Friluftsstaden inte fick några direkta efterföljare. Tanken var att varje radhus i Friluftsstaden skulle ha sin privata uteplats, ett friluftsrum och att övrig mark skulle bestå av gemensamma grönytor arrangerades den internordiska bostadsutställningen VIBO och Friluftsstaden fick snabbt internationell uppskattning På Fridhemstorget står S:t Andreas kyrka, byggd på 1950-talet i det tidstypiska materialet betong. Kyrkan ritades av arkitekterna Roos och Thornberg, vilka inspirerades av den fornkristna basilikans form. Kyrkan är klädd i kalksten och ger ett stramt intryck. Det höga tornet väckte många åsikter då det byggdes. 4 I juni invigdes en ny temalekplats i Pildammsparken. Temat för den nya lekplatsen är spindlar. Spindelbyn består av små idylliska hus längs en vågig bana av träd som ringar in den stora spindeln med en rutschbana. 7 På Ribersborgsstranden väljer vi att rekommendera Hundbadplatsen. Dels för alla hundägares skull, men även för de roliga blå hornen. De är en skulptur som heter Farväl till de sju haven och som symboliserar ett tack till alla dem som byggde fartyg på Kockum. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

12 Visste du detta om träd i Västra Innerstaden? Text och foto: Carin Antonson Källa: Boken Träd i Malmö, www. malmo.se och Boken Träd i Malmö som lanserades förra året berättar om personliga karaktärer bland stadens träd och inspirerar till vandringar och upptäcktsfärder. Här följer ett par exempel på träd som växer i Västra Innerstaden. Vid Pildammsparkens nordöstra entré står två pagodträd som planterats under senare hälften av 1800-talet. Murgrönan som täckt det ena trädet har blivit tuktad och släpper nu in solljuset. Det andra trädet har ett stamomfång på 4,5 meter och är 15 meter högt. Stammen har skador som påminner om en gammal brandskada. Pagodträdet blommar med ljust limegula blommor från slutet av juli till slutet av augusti. Den sena blomningen gör att fröna aldrig hinner mogna. Inom medicinen har de använts som laxermedel. Ursprungligen kommer pagodträdet från Kina och Korea. På flera ställen, bland annat i Öresundsparken, växer hagtorn (se bild nedan). Grenverket är horisontellt, frukten är gul och prickig och har en doft som påminner om smultron. I samma familj, Rosaceae, ingår också äpple, päron, körsbär rönn, rosor med flera. Boken Träd i Malmö finns på www. malmo.se/tradimalmo. Det finns också ett bildspel till MP3-guidningen som kan laddas ner till egen MP3-spelare. Du kan även låna en laddad MP3-spelare på Malmö stadsbibliotek. Önskar du nya spännande möten med människor från andra länder? Känner du att du skulle vilja visa nyanlända invandrare ditt Malmö och få nya erfarenheter och kulturutbyten i utbyte? Text: Linda Norbeck/Charlotte Hedin Foto: Malmö stads Kontaktpersonverksamhet startade som en idé i Fosie stadsdelsförvaltning för sju år sedan. Efter beslut i Kommunstyrelsen 2002 vände man sig till anställda i Malmö stad och frågade om de ville vara kontaktpersoner för nyanlända invandrare. Tanken var att Malmö stads anställda skulle möta andra kulturer. Att Kontaktpersonverksamheten idag även vänder sig till malmöbor utvecklades naturligt. Människor i Malmö hörde talas om verksamheten och hörde själva av sig och ville vara med. Lära sig språket Annette Cromwell, informationssekreterare på Utbildningsförvaltningens avdelning för Etniska relationer som håller i Kontaktpersonverksamheten berättar att invandrare ofta känner att det kan vara svårt att få kontakt med svenskar. Det kan därmed också vara svårt att lära sig det svenska språket som man ju i mycket får genom att prata med svenskar. Alla nyanlända invandrare erbjuds dock introduktion som bland annat innefattar information om det svenska samhället och svenska språket genom SFI (svenska för invandrare). Nyfikna Anettes uppgift är att matcha nyanlända malmöbor med de malmöbor som anmält sitt intresse för att bli kontaktperson. Hon berättar att många malmöbor inte har invandrare i bekantskapskretsen och anmäler sig till Kontaktpersonverksamheten för att de är nyfikna och vill bredda sig själva. Kontaktperson kan man bli om man har fyllt 20 år. Kontaktpersonverksamheten välkomnar också gamla invandrare som pratar bra svenska och har god insyn i det svenska samhället. I början träffas paren omkring två gånger i månaden. Man bestämmer själv var, när och hur. Annette är alltid med när paren träffas första gången, men sedan bestämmer de själva hur de vill träffas. Annette menar att man inte ska känna press på ett långt engagemang ibland blir kontakten livslång, ibland kanske bara sex månader, precis som med andra kontakter man har i livet. Större träffar Etniska relationer arrangerar Kontaktpersonträffar åtta gånger om året och försöker då visa vad Malmö har att erbjuda vad gäller natur, kultur och föreningsliv. Träffarna består av visningar, föreläsningar och fika, där man kan passa på att lära känna människor från hela världen. Är du intresserad av att anmäla dig till Kontaktpersonverksamheten, kontakta Etniska relationer, tel , e-post etniskarelationer@malmo.se

13 Givande diskussioner på nationell åsiktsfestival för unga i Malmö Text: Michael Palmgren, SEA-U/Charlotte Hedin Foto: SEA-U I maj deltog närmare tusen ungdomar från hela landet i åsiktsfestivalen URIX i Malmö. Tanken med festivalen var att stärka ungas inflytande och hjälpa ungdomar att föra fram sina åsikter i samhället. På Ribersborgsstranden arrangerade vattenverkstaden SEA-U workshopen Ett hotat hav tillsammans med Ribersborgs fritidsgård. Under workshopen diskuterades de miljöproblem som påverkar haven och hur man kan tänkas motverka dessa. Ungdomarna kom fram till att det finns mycket att göra för att värna om havet, som att handla ekologiskt, köpa närproducerade produkter och cykla till jobbet. Andra idéer var alkolås på båtar och bättre besiktningar för att minska olycksrelaterade oljeutsläpp. Ungdomarnas tankar och förslag finns att ta del av på SEA-U:s hemsida FAKTA Urix arrangerades av Föreningen Gemensam Framtid (FGF) som består av Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF), Ungdom Mot Rasism, Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL Ungdom) och Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF). Läs mer på hemsidan Få vet vad Öresund gömmer under den skimrande ytan. Därför inleddes vattenverkstaden SEA-U och Ribersborgs fritidsgård sin workshop på temat Ett hotat hav med snorkling och håvning. Stärkande föräldrautbildning i höst Alla föräldrar kan ibland behöva stöd i sitt föräldraskap. Därför arrangeras i höst COPE-utbildning för föräldrar till barn och ungdomar i åldrarna 3-12 respektive år. Text Hedin COPE, the Community Parent Education Program, är ett föräldrautbildningsprogram från Kanada som leds av utbildade COPE-gruppledare med erfarenhet av barn och föräldrar. Föräldrarna delas in i mindre grupper och träffas en gång i veckan, två timmar per gång under åtta till tio veckor. Målsättningarna med COPE-utbildningen är att ge föräldrarna möjlighet att utvecklas i sin föräldraroll och att ge praktiska och konkreta redskap och strategier i föräldraskapet. Utbildningen hjälper också föräldrarna att förstärka positiva beteenden hos sina barn. Utbildningen ger även föräldrar möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Utbildningen för föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år kommer att hållas på Roskilde förskola (Roskildevägen 26). Kursledare blir skolsköterska Lisa Wallström och förskollärare Mona Malmgren. Utbildningen för föräldrar med barn i åldrarna år kommer att hållas på Fridhemsskolan (Ribersborgsvägen 4). Kursledare blir skolsköterska Lena Malmberg och förskollärare Ingrid Olsson. Båda kurserna startar i september. Sista anmälningsdag är den 27 augusti. Anmälningstalonger kommer att delas ut på skolor och förskolor i mitten av augusti. Utbildningen är kostnadsfri. Du som har har barn i åldrarna 3-12 år anmäler dig till Lisa Wallström, tel , lisa.wallstrom@malmo.se Du som har barn i åldrarna år anmäler dig till Lena malmberg, tel , lena.malmberg@malmo.se

14 Malmö stads välfärdsredovisning klar För att ge en bild av välfärden i Malmö har ett välfärdsindex sammanställts av 40 nyckeltal/indikatorer. För varje nyckeltal rangordnas stadsdelarna efter resultat på en skala mellan 1 och 10. Text: Carin Antonson/Charlotte Hedin Foto: Carin Antonson Västra Innerstaden var den stadsdel som fick högst genomsnittligt indexvärde på 7,8 följt av Limhamn/Bunkeflo med 7,6. Medelvärdet för Malmö var 5,5. Målsättningar Underlaget för välfärdsredovisningen bygger på elva nationella målområden för folkhälsa samt på målsättningarna för de prioriterade områdena arbete, utbildning, boende, trygghet och tillväxt i Malmö stads handlingsplan Välfärd för alla det dubbla åtagandet. De sex första nationella målområdena för folkhälsa handlar om förhållanden i samhället och omgivningen som i hög grad kan påverkas genom politiska beslut på olika nivåer. De fem sista rör levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där den sociala miljön spelar en mycket stor roll. Välfärd för alla Malmö stad arbetar med välfärdsfrågorna på många sätt och sedan 2004 har flera insatser gjorts inom ramen för handlingsplanen Välfärd för alla det dubbla åtagandet. Till exempel är samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis en viktig bas för det trygghetsskapande arbetet. Trygghetsmätningen visar att andelen invånare i Västra Innerstaden, liksom i resten av Malmö, som känner sig trygga ute kvällstid ökar. Mycket görs För att göra gaturummet tryggare och öka tillgängligheten för främst äldre och funktionshindrade personer samverkar stadsdelen med bland annat Gatukontoret. Skolgårdar och lekmiljöer ses också regelbundet över för att eliminera skaderisker. Anställda fixare inom stadens äldreomsorg finns numera också för att förebygga och undvika fallolyckor bland stadens äldre. Fixarna hjälper de äldre att sätta upp gardiner och liknande. Demokrati och elevinflytande ges också hög prioritet i skolundervisningen. Och för att öka antalet elever som är behöriga till gymnasieskolan arbetar stadsdelen bland annat med individuella utvecklingsplaner och olika åtgärdsprogram. Malmö stad samarbetar också med försäkringskassan och arbetsförmedlingen för att förbättra malmöbornas möjligheter på arbetsmarknaden. Kommunens Arbets- och utvecklingscenter arbetar till exempel med att matcha fler malmöbor mot studier och lediga jobb. Vill du veta mer om Malmö stads välfärdsredovisning? Läs mer under Miljö & hälsa > Folkhälsa på Malmö stads hemsida Västra Innerstadens välfärdsredovisning finns under Stadsdelar > Västra Innerstaden > Stadsdelsförvaltning > Folkhälsa. Mer information om Välfärd för alla det dubbla åtagandet finns under Arbete & integration > Välfärd för alla på Guldstunder i var En målsättning för stadsdelens vård- och omsorgsverksamhet är att utveckla aktiviteter och upplevelser för vårdtagarna, för att främja ett meningsfullt vardagsliv. Önskemålen när det gäller aktiviteter och upplevelser ser väldigt olika ut beroende på att de boende har skiftande bakgrund, intressen, hälsa och behov, berättar Gunilla Cederlund, sektionschef på Marietorps vårdboende. Text och foto: Charlotte Hedin På Marietorp och andra vårdboenden har de boende egna lägenheter och tillgång till gemensamma sällskapsrum, kök och balkonger. Men det är upp till var och en hur och hur mycket man vill delta i gemenskapen, menar Gunilla. Det sociala livet behöver inte vara kollektivt och ska inte heller ställa några krav på prestation. Vårt mål är att stimulera de boendes intressen och ta tillvara de guldstunder vardagen har att erbjuda var och en. Guldstunder i vardagen Gunilla ger några exempel på guldstunder i vardagen för de boende på Marietorp. Det kan vara att få naglarna målade, bli insmord med en mjuk kräm eller att på ett socialt sätt följa personalen i de dagliga sysslorna på boendet. Andra tycker om att vara med och duka till middagen eller att lyssna till Leva hela livet - Man ska leva hela livet och ha det bra i vardagen. Det ska också finnas möjlighet att så långt det är möjligt ägna sig åt sina intressen. Så sammanfattar Helene Hellström, chef för stadsdelens vårdboenden, sina tankar om sociala aktiveter och en meningsfull vardag för de äldre. I år har Västra Innerstaden arbetat mer aktivt med att skapa en medvetenhet kring social samvaro och guldstunder i vardagen på stadsdelens vårdboenden. 14 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

15 dagen på Marietorps vårdboende Att rulla den röda, greppvänliga bollen mellan sig skapar kontakt och gemenskap, och ger samtidigt lite gymnastik och koordinationsträning. högläsning. Sedan har vi de som vill gå en promenad till havet eller till mataffären och de som inte vill gå ut alls, utan föredrar att stanna inne. Vi arbetar på ett rehabiliterande sätt för att underhålla det friska hos de boende, förklarar Gunilla. Det betyder mycket för självkänslan att känna att man fortfarande klarar av saker. Samtal Pratstunderna i vardagen stimulerar de boende och är viktiga, menar Gunilla. Högläsning ur böcker och dagstidningar ger upphov till många samtalsämnen och några ur personalen utbildar sig nu till läsombud för att utveckla högläsningen. Annat som berikar och ger upphov till meningsfulla samtal är besök från anhöriga, djur och barn. Speciellt besök från barn och djur väcker många minnen till liv. Den röda bollen På en av avdelningarna på Marietorp finns en röd greppvänlig boll som de boende ofta rullar mellan sig. Det skapar kontakt och gemenskap och ger samtidigt lite gymnastik och koordinationsträning, berättar Gunilla. Sång och musik Varannan vecka bjuds det på gemensam sång på Marietorp och om det finns intresse hos de boende kan det eventuellt också bli aktuellt med gudstjänster framöver. Man planerar också att köpa in mer spel, musik och filmer, allt efter de boendes önskemål. Vi måste följa med i utvecklingen, avslutar Gunilla. Kommande generationer kommer med all säkerhet att ha andra önskemål. Så vem vet, om några år får vi kanske köpa in datorer. Vill du veta mer? Kontakta Marietorps sektionschef Gunilla Cederlund, tel e-post gunilla.cederlund@malmo.se FAKTA Vårdboende Man kan ansöka om en plats på vårdboende när ens vård- och omsorgsbehov är omfattande eller när man inte längre känner sig trygg hemma med insatser från hemtjänsten. Vårdboendet upprättar en genomförandeplan för varje person över vilken hjälp man behöver och hur han eller hon vill få hjälpen utförd. Kontakta stadsdelens hemvårdsinspektörer för mer information, tel / Drivkrafter Två medarbetare från varje boende har utsetts till aktivitetssamordnare med ett särskilt ansvar för att driva frågor kring och planera för aktiviteter och social samvaro. Aktivitetssamordnarna träffas regelbundet för att ta del av varandras idéer och erfarenheter och i början av året deltog de i den nationella konferensen Äldres hälsa i Göteborg. Guldstund i vardagen Vårdboendena har också tagit del av erfarenheter från Malmö stads projekt Guldstund i de äldres vardag, vars syfte är att utveckla och höja kvaliteten på det sociala innehållet på stadens vårdboenden. Individuella behov Helene poängterar hur viktigt det är att ta hänsyn till den enskildes behov och önskemål när det gäller aktiviteter och social samvaro. Därför skyndar vi långsamt och inför de små guldstunderna framför de stora gemensamhetsaktiviteterna. För sådana ska vi också ha, men de kommer mer naturligt med uppmärksammande av högtider och liknande. Vill du veta mer? Kontakta enhetschef Helene Hellström, tel , e-post helene.hellstrom@malmo.se Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

16 Friska tag på Slottsportens LSS-boende... Bättre humör, färre konflikter, mer kunskap om mat och totalt sextiofem kilon lättare sedan årsskiftet. Det är resultatet av den satsning på mat och aktiviteter som Slottsportens LSS-boende gjort under året. Text: Charlotte Hedin Foto: Slottsportens LSS och Charlotte Hedin Förra året kände personalen på LSSboendet Slottsporten att både de och de boende behövde en förändring när det gällde aktiviteter och matvanor. Så vi bestämde oss för att göra förändringen tillsammans, berättar Marie Andersson och Maria Saurow, vårdare på Slottsporten. Maten viktig Maten är en viktig del i de boendes vardag, förklarar Marie Andersson. Bristen på kunskap har dock tidigare gjort att många ätit mycket snacks och sötsaker. De boende behöver vårt stöd när det gäller att planera och handla mat. Vi pratar numera också mycket om matvanor och vad som är bra mat, och att gott inte alltid behöver vara godis. Eva som bor på Slottsporten berättar att hon nu lärt sig mer om vad man bör äta. - Man ska äta mycket sallad, menar hon. Och Gunilla, som också bor på Slottsporten, berättar att hon numera äter frukt istället för bullar till fikat på jobbet och att hon känner sig säkrare på vilken mjölk som är nyttigast. Superfredag Men var sjätte fredagskväll är det superfredag på Slottsporten. Då bestämmer de boende själva och oftast blir det mys framför TV:n med godis, chips och annat gott. Det är vikigt för motivationen att då och då få bestämma helt själv och få göra allt det där som man är så duktig med att undvika till vardags, menar Stephan Andersson, som också arbetar som vårdare på Slottsporten. Aktivera sig Gruppboendet har också förändrat sina vanor när det gäller aktiviteter. Istället för att sitta framför TV:n eller datorn går vi promenader, leker gäster med gester eller spelar bingo hemma i gruppboendet, berättar Marie och Maria. Vi tränar också på stadsdelsförvaltningens gym på Dammfrigården och på motionscykel hemma på gruppboendet. Påverkar mycket Personalen märker att den nya livsstilen påverkar de boende och deras självkänsla på ett positivt sätt. De boendes humör är till exempel jämnare, vilket innebär färre konflikter. Gunilla håller med. Jag känner mig piggare och lugnare och blir inte arg lika ofta som tidigare. Och så sover jag bättre på nätterna. Egna mål Alla på Slottsporten har satt upp egna mål och delmål när det gäller friskvårdssatsningen. Man stöttar varandra och delmålen belönas med att göra något roligt tillsammans med personalen. Ja, när jag gått ner lite mer i vikt ska jag gå ut på stan och köpa nya snygga kläder, avslutar Gunilla med ett leende. Vill du veta mer? Kontakta Maria Saurow, vårdare, tel , e-post maria.saurow@malmo.se. FAKTA Slottsportens LSS-boende är ett gruppboende för vuxna funktionshindrade personer. Här bor tre kvinnor och tre män i åldrarna år i egna lägenheter. I entréplanet finns en gemensam lokal för samvaro och där man äter tillsammans på helgerna. Motionscykeln används numera flitigt på Slottsportens LSS-boende. Vårdarna Maria Saurow till vänster och Marie Andersson till höger samt Stephan Andersson i ljusblått tränar tillsammans med Eva Liljevi, Gunilla Ericsson och Carlos Leal Medel som bor på Slottsporten. 16 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr Carlos Leal Medel, Ralf Dahl, Lena Hansson och Gunilla Ericsson tränar på stadsdelsförvaltningens gym.

17 ... och på Kronborgs hemvist På Kronborgs hemvist på Köpenhamnsvägen, som är ett fritidshem för särskolans gymnasieelever, har man också kommit igång med mer aktiviteter och en större medvetenhet när det gäller maten. Man odlar grödor på en egen odlingslott, tränar i sitt eget fysrum och går långa promenader i Pildammsparken. Text: Charlotte Hedin Foto: Kronborgs hemvist Aleksi Kuisma och Marie Eriksson, två av hemvistens fem medarbetare, berättar hur viktigt det är för de ungdomar som vistas där på morgnar, eftermiddagar och skollov att röra på sig och prova på nya saker. Ungdomarna behöver få utlopp för sin energi och träna upp sin koordination. Många av ungdomarna har också ett stort behov av avslappning och därför ger vi ibland varandra kompismassage. Ungdomarna tycker också om att träna motionsboxning eller på motionscykeln i hemvistens nya träningsrum. Man går också promenader i Pildammsparken tillsammans, ofta med gåstavar. Träning i vardagen Målet för verksamheten vid hemvisten är att erbjuda ungdomarna en meningsfull, trygg och utvecklande fritid. Så kallad ADL- träning, träning av daglig sysselsättning som främjar ungdomarnas utveckling att bli mer självständiga, är en viktig del i detta. Att duka, diska och städa här på hemvisten är exempel på naturlig ADL-träning, liksom att ha hand om sina egna pengar till bussbiljett när vi ger oss ut på stan, utflykt eller restaurang. Att få göra saker själv så långt det går stärker ungdomarnas självkänsla. Social träning På hemvisten finns en dator som ungdomarna får använda för att träna på att söka information och kommunicera. Och på skolloven beger man sig ofta till Kockum Fritid där det finns många aktiviteter att välja mellan. Med hjälp av pengar från stiftelser och fonder har hemvisten också fått möjlighet att gå på konstutställning på Kulturen i Lund och åka till Experimentarium i Danmark. Man hoppas också kunna åka till djurparken i Köpenhamn. Utflykter ger väldigt bra social träning. Då tränas ungdomarna i att ta hänsyn till varandra i gruppen och att röra sig i mer okända miljöer. Egen odlingslott Personalen på hemvisten har också gjort en satsning på att lära ungdomarna mer om vikten av att äta bra och sambandet mellan kost och motion. Hemvisten har blivit tilldelade en odlingslott på Malmö museums område i Slottsparken. Företaget Weibulls har skänkt fröer och plantor. Tidigt i våras sådde ungdomarna vitlök och annat som vi nu använder i matlagningen på hemvisten. Att ha vår egen odlingslott är jätteroligt och väldigt lärorikt för våra ungdomar, avslutar Aleksi och Marie. Mariette Anvelid, till höger, tränar boxning tillsammans med Aleksi Kuisma som arbetar på Kronborgs hemvist. På bilden till höger påtar Sead Kopriva och Simon Svensson i hemvistens egen odlingslott i Slottsparken. Vill du veta mer? Läs mer på sök på Stadsdelar > Västra Innerstaden > Förskolor & skolor > Fritidsgård och hemvist. Eller kontakta hemvisten, tel , e-post kronhem@pub.malmo.se, eller Resursskolornas rektor Karin Sindahl Truedsson, tel , e-post karin.sindahl-truedsson@malmo.se. FAKTA Kronborgs hemvist på Köpenhamnsvägen är en korttidstillsyn och fritidshem för särskolans gymnasieelever i åldrarna år. Eleverna har ett särskilt godkännande enligt LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. På hemvisten arbetar vårdare och fritidspedagog. Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

18 Färgfrossa på kulturdagar Text: Bitte Nyström Foto: Kulturkopplingen, Västra Innerstaden Västra Innerstadens kulturdagar i maj firades med en mängd aktiviteter för barn och ungdomar i åldrarna 3-15 år. Slottsstadens församling, Malmö Museer och vattenverkstaden SEA-U var några av de platser där man bland annat kunde se stadsdelens barn uppträda för varandra, håva i havet och gå spännande rundvandring. På Kulturdagarna kunde man också prova serieteckning, träffa författaren Torsten Bengtsson, öva cirkuskonster, prova afrikanska trummor, skratta med clownen Zazza, sjunga med Lilla Vilda teatern och färgfrossa med stadsdelens kulturpedagoger i Kulturkopplingen. Två klasser från Slottsstadens skola skapade egna konstverk tillsammans med kulturpedagogerna Catarina och Fabian från barn- och ungdomsverksamhetens arbetslag Kulturkopplingen. Elver från skolår 8 på Slottsstadens skola träffade Fabian Fahlgren och Catarina Cederholm från Kulturkopplingen under Kulturdagarna. I programmet Färgfrossa och improvisationskonst fick de gruppvis skapa fantasiporträtt, vilka senare utgjorde inspiration till både diktskrivande och korta skådespel. Dammfrielever har blivit brandskyddsombud Text: Charlotte Hedin Foto: Charlotte Hedin och Dammfriskolan I våras utsågs en elev ur varje klass i skolår 7 och 8 på Dammfriskolan till brandskyddsombud. Under en hel dag utbildades eleverna i brandbekämpning och första hjälpen. Utbildningen hölls under en hel dag och innehöll både teori och praktik. Vi fick bland annat lära oss hur lång tid tar det innan branden sprider sig i olika material och öva på hur vi ska hantera brandsläckare, berättar Daniel Talebi, Emelie Riedel och Robin Johansson som är brandskyddsombud i sina klasser. Rundvandring på skolan En del av dagen tillbringades på Dammfriskolan där eleverna och kursledarna från Räddningstjänsten gjorde en rundvandring och uppmärksammade skolans brandfaror och var nödutgångar och brandsläckare finns. Vi brandskyddsombud ska vara lite detektiver och hålla ögonen öppna för brandfaror, förklarar Daniel. Då känns det bra att vi gått igenom hela byggnaden tillsammans med Räddningstjänsten. Aktivt samarbete Sharon McGlinn är lärare och skyddsombud på skolan och en av dem som tagit initiativ till att utse och utbilda brandskyddsombud bland eleverna. Genom att ha brandskyddsombud tror jag att vi kan öka medvetenheten och säkerheten ifall något skulle hända, säger hon. På skolan har vi också brandövningar två gånger om året och personalen fick en grundlig utbildning för en tid sedan. Pilotprojekt Dammfriskolan är den första skolan i Malmö som utbildat brandskyddsombud bland eleverna. Räddningstjänsten kommer att följa upp projektet för att sedan eventuellt även låta andra skolor ta del av utbildningskonceptet. Förebygga skadegörelse Dammfriskolans rektor Jörgen Håkansson berättar att eleverna under våren också fått utbildning om skadegörelse och dess verkningar. Det känns viktigt att sprida kunskap om vad skadegörelse och anlagda bränder kan orsaka. På så sätt hoppas vi kunna förebygga olyckor. Robin Johansson, Daniel Talebi och Emelie Riedel är några av Dammfriskolans nyutbildade brandskyddsombud. Sharon McGlinn är lärare och skyddsombud och en av dem som tagit initiativ till att utse brandskyddsombud bland eleverna. Vill du veta mer? Kontakta rektor Jörgen Håkansson, tel 040/ eller e-post jorgen.hakansson@malmo.se 18 Västra Innerstadens Stadsdelstidning nr

19 Vård och omsorg har visat vägen För att möta morgondagens behov hos vårdtagare och anställda har stadsdelens vård- och omsorgsverksamhet gjort en stor satsning på kompetensutveckling. Under åren deltog de flesta som arbetar med vård och omsorg i stadsdelens eget kompetensutvecklingsprojekt Visa Vägen. Text: Charlotte Hedin Under Visa Vägen-projektets analysfas bidrog alla medarbetare inom vård och omsorg med tankar och idéer om vad som behövdes förändras och förbättras i verksamheten. Den förändring och utveckling personalen efterfrågade, och som man sedan arrangerade utbildning och handledning i under projektets andra fas, var bland annat kompetensutveckling inom områden som kommunikation och bemötande, problemlösning, ledarskapsutveckling och IT. Kommunikation och bemötande Visa Vägen-projektet utvärderades genom en enkätundersökning i slutet av En stor del av den personal som svarade på enkäten framhöll den utbildning som gavs inom området kommunikation och bemötande som särskilt meningsfull. Man upplevde exempelvis att man fått nya verktyg för att möta och förstå anhöriga, vårdtagare och varandra i arbetsgrupperna. Lösa uppkomna problem Ett annat område som många av dem som svarade på enkäten upplevde som användbart var utbildning och handledning i case-metodik. Casemetodik är en beprövad metod för att på ett strukturerat sätt diskutera fram lösningar på uppkomna problem och situationer som berör arbetsgruppen, vårdtagare och anhöriga. Utbildningen i case-metodik genomfördes av speciellt utbildad personal inom stadsdelens vård och omsorg. Många områden Visa Vägen-projektet erbjöd också kompetensutveckling inom hälsa, IT och schemaläggning, även här med egen personal. Andra områden var kvalitetsarbete och ledarutveckling. Till exempel fick arbetsledare utbildning och handledning inom risk- och händelseanalys. På temat hälsa arrangerades workshops med fokus på rörelse, mat och återhämtning. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden En stor satsning gjordes också för att höja kompetensen inom IT och schemahantering. Projektet erbjöd all personal att delta i föreläsningar på teman som nytänkande, anhörigkontakter, religion och kultur samt kommunikation och professionalitet. Vissa grupper deltog också i internat på temat teambuilding och jag-stödjande förhållningssätt. Positiva effekter Sammanfattningsvis tyckte många av dem som besvarade enkäten att samarbetet mellan personalen blivit bättre efter Visa Vägen-projektets genomförande och att man blivit bättre på att lyssna på varandra. Vissa kände också att man nu i högre grad arbetar efter samma linje och delar med sig mer av sina kunskaper. Många kände också att respekten, toleransen och förmågan att lösa problem hade ökat. En del medarbetare tyckte dock att utbildningarna kommit för tätt och att man inte hunnit ta till sig all ny kunskap. Vissa kände också att man sedan tidigare kunde mycket av det som projektet erbjöd utbildning i. Lever vidare Vård- och omsorgschef Ann Letorp menar att det blir en stor utmaning för Västra Innerstaden att omsätta och underhålla den kompetensutveckling som Visa Vägen-projektet gett. - Men det som glädjer mig mest är att så många medarbetare tyckte att kompetensutvecklingen inom bemötande och kommunikation var meningsfull. För i vårt arbete möter vi hela tiden människor och har ett ansvar för att se till att dessa möten blir bra. Vi använder nu också casemetodik för att lättare lösa eventuella problem i arbetsgrupperna och har en risk- och händelseanalysgrupp som bidrar till att vår verksamhet kan hålla en hög kvalitet. Vill du veta mer? Kontakta gärna projektledare Annika West, tel , e-post annika.west@malmo.se FAKTA Det två år långa utvecklings- och förändringsprojektet Visa Vägen var ett Växtkraft Mål 3-projekt med stöd från Europeiska Socialfonden. Projektet genomfördes i två steg där det första handlade om att analysera behov av förändring och kompetensutveckling. Det andra steget innebar genomförande av den handlingsplan som analysarbetet resulterat i. De övergripande målen för projektet var att stärka en arbetsplatskultur och ett ledarskap som möjliggör och främjar lärande och förändringsarbete.

20 Kostnadsfri service av rollatorer Nu gör kommunen det lite enklare för malmöbor med rollatorer. Malmö stads Hjälpmedelscentrum erbjuder kostnadsfri service och underhåll i stadsdelarna under I Västra Innerstaden ges denna service på Servicecenter Dammfrigården, Servicecenter Tuppen och Gyllebogården. Text och foto: Charlotte Hedin Vilken service, nu slipper jag ta mig ända ut till Hjälpmedelscentrum på Valdemarsro, säger Eva-Lotta Grönvall som fick sin gamla rollator utbytt mot en ny när Marie Holmgren och Roland Carlström från Hjälpmedelscentrum kom till Servicecenter Tuppen en förmiddag i april. Solveig Lundberg, Gunvor Andersson och Bertil Bureheim hann med en liten pratstund medan teknikerna från Hjälpmedelscentrum såg över deras rollatorer på servicecenter Tuppen. Utan min rollator hade jag haft svårt att ta mig ut, säger Bertil. Det är viktigt att känna sig trygg med att den fungerar som den ska. Här kan du få din rollator servad i Västra Innerstaden Gyllebogården, Mellanhedsgatan 26 A - 27 augusti - 24 september - 22 oktober - 19 november - 17 december Tid: kl 9-11 Servicecenter Tuppen, Tessins väg september - 8 oktober - 5 november - 3 december Tid: kl 9-11 Servicecentrum Dammfrigården, Korsörvägen 1-18 september - 15 oktober - 12 november - 11 december Tid: kl 9-11 För mer information, kontakta Hjälpmedelscentrum, tel eller Marie Bergdahl, sektionschef för stadsdelens rehabiliteringsverksamhet, tel , e-post marie.bergdahl@malmo.se Ny krisledningsplan för Malmö stad Om Malmö drabbas av en extraordinär händelse som exempelvis längre elavbrott, terrorism eller naturkatastrofer ska kommunledningen sammankalla sin centrala krisledning. Med anledning av den nya mandatperioden har Malmö stad nyligen arbetat fram en ny krisledningsplan. Text: Hedin Malmö stad har ett särskilt ansvar för att Malmö ska vara en trygg och säker stad för alla som vistas här. Och vid en kris är det viktigt att kommunen är flexibel för att på bästa möjliga vis hantera krisen och möta de behov som finns. Malmö stads centrala krisledningsorganisation bemannas dygnet runt med en lång uthållighet. Krislednings- nämnden är den politiska ledning som tar över beslutanderätten helt för att underlätta och effektivisera tjänstemännens krishantering. Ständig utveckling Kommunens krisledningsorganisation är under ständig utveckling och arbetet med att ta fram den nya krisledningsplanen har involverat såväl politiker som tjänstemän. Mycket arbete har lagts ner på att förtydliga processen, målen och organisationen. Kommunen uppdaterar alltid sin krisledningsplan vid varje ny mandatperiod. Läs mer under Trygghet & Säkerhet på Malmö stads hemsida