Kvalitetsredovisning med prioriterade utvecklingsområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2011-2012 med prioriterade utvecklingsområden"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning med prioriterade utvecklingsområden Vittragymnasiet Sickla

2 2

3 Innehåll Välkommen till Vittragymnasiet Sickla... 4 Kvalitetsredovisning... 6 Kvalitetsarbetets syfte och funktion... 6 Vår syn på kvalitet... 6 Underlag till kvalitetsredovisningen... 7 Delaktighet och förankring... 8 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Året som gått RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Formella resultat Upplevd kvalitet Analys och bedömning av måluppfyllelse Prioriterade utvecklingsområden Vittragymnasiets verksamhetsmål All verksamhet ska: Vår pedagogiska modell Kunskapssyn och arbetssätt Individuell utvecklingsplan och lära att lära Lärmiljö Praktisk information Verksamhetsåret Våra skolor Sjölins Gymnasium Vasastan Göteborg Vittragymnasiet Sickla Nacka Vittragymnasiet och Sjölins Gymnasium Södermalm Stockholm Vittragymnasiet Östersund Vittragymnasiet Fram Ängelholm... 35

4 Välkommen till Vittragymnasiet Sickla Vittragymnasiets senast startade skola ligger i kunskapsgallerian M7, vid Marcusplatsen i Sickla köpkvarter. Utformningen av våra lokaler har styrts av vår pedagogiska modell där vår vision är att bidra till ett samhälle med medvetna och ansvarstagande individer som gör självständiga val och där våra fem löften är grundläggande. Genom att arbeta med övergripande mål värderar vi situationer och händelser på ett sätt som är fruktbart för alla inblandade samtidigt som vi på naturlig väg alltid arbetar långsiktigt och strategiskt. Den ökade globaliseringen som sker genererar frågor som alla elever kommer att bli ställda inför under och efter gymnasietiden. Vittragymnasiet i Sickla har tagit fast på vikten av detta område och arbetar aktivt med de tre benen av Global utveckling; miljömässiga förhållanden (ekologiska), social utveckling samt en hållbar ekonomisk utveckling. För oss är det viktigt att globaliseringsfrågor är en naturlig del av undervisningen varför vi aktivt arbetar med att utveckla vår verksamhet inom detta. En ökad medvetenhet om sig själv och sin omvärld och en stor självinsikt ger en bättre förståelse både för världen såväl för elevens egen utveckling och lärande. På så sätt ser vi att allting hänger ihop och bildar en grund för det helhetsgrepp vi vill ha. Vi vill att din tid hos oss ska öka dina livschanser, dina möjligheter att styra över ditt liv och att nå de mål du sätter upp. För att kunna jobba med de stora frågorna i livet måste vi dock ha en bas att stå på. Grunden för vår skola är lärmiljön och likabehandlingsarbetet. Varje elev ska känna sig trygg, utmanad och motiverad att följa sin egen väg. Det är av större vikt än något annat att alla uppmärksammas och blir sedda för vilka de är. I varje elevs utvecklingsplan formuleras mål för utbildningen och en specificerad plan för hur eleven kan lyckas. För att skapa engagemang i studierna arbetar vi med casemetodik, ett verklighetsbaserat arbetssätt som är ämnesintegrerat. Att arbeta i case är ett spännande sätt att lära sig och att lära sig mer! Casearbetet leder automatiskt till att se helheter och delar, mikro och makro, vilket ger förutsättningar att se samband och skapa djupare förståelse. Varje elev blir genom arbetssättet tränad i att analysera fakta och argumentera för sin sak. På så sätt skapar vi mycket goda förutsättningar för vidare studier och ger våra elever en fördel gentemot andra elever som inte blivit förbereda på samma ändamålsenliga vis. Varje case ser olika ut och är på förhand inte 4

5 givet i detalj varför det är stor variation i schema och undervisning. Målbild under 2012/2013 är att: Vittragymnasiet Sickla är en skola där alla trivs, känner sig delaktiga och mår bra. Vi upplever en stor tillfredsställelse med vår vardagliga verksamhet och är väl kända för andra med den kvalitet skolan står för och den varma kultur skolan har. Vi attraherar många nya elever och alla befintliga elever utvecklas och lyckas såväl i sina studier som i sin personliga utveckling. Vi är väl medvetna och förberedda på de formella förändringar skolan genomgår. Andreas Hassel, rektor Ansvarig för skolans kvalitetsredovisning 5

6 Kvalitetsredovisning Kvalitetsarbetets syfte och funktion Enligt den nya skollagen som gäller från 1 juli 2011 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Rektorn är sedan ansvarig för att en liknande uppföljning sker på skolnivå. I det arbetet ska lärare, övrig personal och elever medverka och att föräldrar och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att uppfylla de mål för utbildningen som skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) fastslår. Arbetet ska dokumenteras och om det framkommer av uppföljningen, genom klagomål eller på annat sätt, att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det är även viktigt att huvudmannen har rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och att det finns information kring rutinerna inom verksamheten. Genom vårt systematiska kvalitetsarbete, som främst är ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra vår verksamhet, synliggörs sambanden mellan mål, handlingar och resultat så att våra elever, medarbetare, föräldrar och andra intressenter kan följa vår utveckling. Vår syn på kvalitet För oss i Vittra är hög kvalitet i vår verksamhet en nödvändighet. Vi strävar ständigt efter att förbättra våra resultat oavsett om det gäller den upplevda kvaliteten eller de formella resultaten. Vår grundläggande syn på kvalitetsarbetet i våra verksamheter bygger på att kvaliteten i första hand säkras genom mötet mellan pedagoger och elever. Vår idé är att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. En strävan och en önskan är att ungdomar ska få möjligheter att växa och bli självständiga och reflekterande människor med kunskaper och färdigheter för livet. Arbetet bygger på varje enskild elevs möjligheter och behov där respekten för varandra och våra olikheter är en grundsten. Vår verksamhet styrs förutom av elevens mål och utvecklingsplan, av målen i de av riksdagen fastställda läroplanerna samt kommunens mål. 6

7 Med utgångspunkt i dessa mål arbetar vi med våra verksamhetsmål. Vårt systematiska kvalitetsarbete och en organisation som arbetar med dynamisk kvalitet som utgångspunkt är främst ett hjälpmedel och ett förhållningssätt för att utveckla och förbättra skolans verksamhet. Vi synliggör sambanden mellan mål, handlingar och resultat så att våra föräldrar och andra intressenter kan följa vårt dynamiska kvalitetsarbete. Därigenom knyts våra kvalitetsredovisningar på ett tydligt sätt till mål- och resultatstyrningen av skolan, vilket följer skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Underlag till kvalitetsredovisningen Vårt kvalitetsarbete För att nå vår idé; att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande, har vi utifrån läroplanerna format verksamhetsmål. Verksamhetsmålen är utgångspunkt för varje skolas handlingsplan. I handlingsplanen tydliggörs till exempel på vilket sätt eleverna får komma till sin rätt, hur elever och vuxna ska förhålla sig till varandra samt hur matematikresultaten kan förbättras så konkret som möjligt för att skapa så goda förutsättningar som vi kan för varje elev. Verksamhetsmålen utvärderas även årligen genom det vi kallar för upplevd kvalitet och formella resultat. Upplevd kvalitet Vi tycker det är viktigt att veta hur elever och föräldrar upplever vår verksamhet. Hur god måluppfyllelse har vi gentemot det vi säger oss erbjuda? Vilka är våra styrkor från året? Inom vilka områden behöver vi utvecklas såväl på kort som på lång sikt? Därför genomför vi varje år en enkätundersökning. Resultaten presenteras i delar i denna kvalitetsredovisning. På vår hemsida presenteras resultaten i sin helhet. Undersökningen innehåller en bedömning av hur väl målen för verksamheten har uppnåtts våra styrkor samt vilka områden som kräver extra fokus under kommande tid våra utvecklingsområden. Vi vill på det sättet synliggöra sambanden mellan mål, handling och resultat. Resultatet av kvalitetsundersökningen är en viktig utgångspunkt för oss i vårt fortsatta arbete. Formella resultat Våra formella resultat, baserade på kunskapsmålen, syftar till att säkerställa att varje elevs möjligheter till kunskapsutveckling och vidare studier tas till vara. Här kan vi upptäcka styrkor och utvecklingsområden i undervisningen 7

8 och ta vår utgångspunkt i framtida arbete med specifika områden för att utveckla våra elevers lärande. Formella resultat baseras på de nationella proven och betygsstatistik. En jämförelse görs med motsvarande underlag för samma program i hela riket. Delaktighet och förankring Kvalitetsredovisning kräver ett omfattande arbete av samtliga på skolan. I skolans ledning analyserar vi resultat på undersökningar och de formella resultat vi åstadkommer samt för kontinuerliga dialoger kring vad som fungerar enligt plan och vad som är framtida förbättrings- och utvecklingsområden. Vi undersöker och diskuterar såväl kvantitativa som kvalitativa källor. Samtliga pedagoger är med i analyser och diskussioner kring resultat på kvalitetsmätningar och andra resultat. Givetvis lyfts resultat även till eleverna för diskussion och för att skapa ett större djup i förståelsen av vad resultaten i sig ger. Ofta ger undersökningar indikationer kring förhållanden men att bilden vidgas genom muntliga dialoger kring resultaten. Vid föräldramöten, föräldrarådsträffar, utvecklingssamtal och andra dialoger med föräldrar och/ eller andra vuxna så förs det resonemang utifrån resultat och analys. Även dessa samtal breddar bilden. Utifrån det omfattande underlag vi skaffar oss så identifierar vi sedan vilka våra prioriterade utvecklingsområden är inför nästkommande läsår. I Verksamhetsplanen/Skolans arbetsplan tas åtgärder till förbättringar inom de prioriterade områdena fram. I de handlingsplaner som arbetslagen tar fram för läsåret beskriver medarbetarna de åtgärder på förbättringar som planeras inom de utvecklingsområden som är identifierade mer på detaljnivå med ansvariga, tider och tillvägagångssätt. Arbetsplan och handlingsplaner förankras sedan med elever och föräldrar under början av läsåret. 8

9 9

10 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Vittra startades 1993 och Vittragymnasiet Sickla startades hösten Våra lokaler ligger i Sickla köpkvarter, ett område endast sju minuter från Slussen och med goda förbindelser till såväl Stockholms innerstad som Nacka, Värmdö, Tyresö, Haninge och Saltsjöbaden. Vi har samarbeten med bl.a. Rytmus, SFI, Den Globala Skolan, Ungt företagande, och Sociala entreprenörer. För att garantera en skola på vetenskaplig grund har vi också goda kontakter med de centrala aktörerna för skola och utbildning som t.ex. Nacka kommun, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholm stad och Skolverket samt att vi hela tiden har egna medarbetare som förkovrar sig i högre fortbildning. Vittragymnasiet i Sickla bedriver verksamhet för ungdomar i åldern 16 till 19 år. Exempel på styrdokument vi har att följa är skollagen, läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (GY11) samt de företagsgemensamma verksamhetsmålen inom Vittragymnasiet. På Vittragymnasiet Sickla studerade 330 elever under 2011/2012. Studierna bedrivs i huvudsak genom ämnesintegrerade case. Ett case är en situation eller ett problem där eleven aktivt arbetar med problemlösning, kritiskt och analytiskt tänkande, att identifiera olika aktörer samt tränar på att driva sin egen lärprocess och söka information. Eleverna är organiserade i en mängd olika grupperingar t.ex. mentorsgrupper, ämnesgrupper och även i olika casegrupperingar. Organisationen är uppbyggd utifrån att samtliga lärare är medlemmar i ett arbetslag som har möten varje vecka och där en arbetslagsansvarig driver arbetet för årskursen. Den arbetslagsansvarige har i sin tur varje vecka möte med rektor som i sin tur ingår i en ledningsgrupp för hela Vittragymnasiet som träffas kontinuerligt. Medarbetarlaget består av 20 individer med breda kompetenser, varav 95% har behörighet och lärarexamen. Under året har flera lärare nyanställts då vi ökat i elevtal. Alla nya lärare genomgick en omfattande rekryteringsprocess vilket åtföljdes av ett två dagars introduktionsprogram och de fick sedan en personlig mentor. Samtliga nya medarbetare har varit mycket nöjda med introduktionen och sin mentor. Alla medarbetare har möjlighet att delta i kompetensutvecklande aktiviteter och under året har t ex tre medarbetare studerat vid Universitet och Högskola. De arbetslagsansvariga har genomgått en ledarutbildning som anordnas 10

11 internt. Varje elev är med i en ansvarsgrupp om c:a 27 elever och har en mentor som den träffar flera gånger varje vecka. Lärarna är med eleverna hela arbetsdagen och hela arbetsveckan och där grundstrukturen är att skoldagen sträcker sig mellan kl 8.30 och Våra lokaler och utrustning är toppmodern och skräddarsydda för att stödja vår pedagogiska modell där casemetodiken står i centrum. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje elev anlitar vi specialister inom hälsovård, stödsamtal och studie- och yrkesvägledning. I Sickla vill vi lyfta fram vårt arbete med profilen Global utveckling. Vårt fokus ligger på att klargöra våra ambitioner, sätta ramar och strukturer samt vidareutveckla tanken med ämnesintegration och utgå från elevernas lust till lärande. Vi utgår från vår vision kring livschanser som vi aktivt arbetar med genom att konstant se till nyttan för elevens bästa ur ett långsiktigt och individuellt perspektiv. Året som gått Ett händelserikt och spännande år är över och vi har många händelser att minnas och resultat att glädja oss åt! Under året som gått har vi som alltid arbetat aktivt för att öppna upp vår skola för både nyfikna besökare och inbjudna gäster. Vi har haft besök av Posithiva gruppen, UNICEF, Sociala entreprenörer, Tekniska museet, Forum för levande historia, Nobellföreläsningar och från Wikipedia för att nämna några exempel. Vi har besökt riksdagen, påbörjat ett samarbete med Dieselverkstaden och förutom elevuppdrag i vår närmiljö har eleverna också genomfört ett flertal exkursioner runt i och utanför Stockholm. Vi har även genomfört en elevresa med övernattning till Barnens ö där de nya eleverna i årskurs 1 fick arbeta med teambuilding och värderingsövningar, vi har varit ute och paddlat, gjort teaterbesök och intervjuat religiösa ledare och personer med psykologiutbildning om deras syn på Breivik, vi har genomfört Handelsspel och FN-spel och dessutom haft en författarträff med Ester Roxberg. Varje case har haft ett inslag av att vara och verka ute i samhället, ett mål vi har lyckats väl med. Inom detta har vi exempelvis skapat samarbeten med Stockholms Universitet och eleverna som läste miljövetenskap var på den marina forskningsstationen på Askö. Andra lyckade aktiviteter har varit elevdrivna utvecklingssamtal, tvåor som handlett ettor och äldre elever som fungerat som coacher i matematik. Under året har vi i all undervisning strävat efter att färga in vår profil hållbar utveckling, ett arbete som tog sig tydligast utryck i caset Gaia där eleverna lärde sig att vidga begreppet utifrån ett samhällsvetenskapligt och ekonomiskt perspektiv. 11

12 Under året har vi haft ett oerhört framgångsrikt arbete med våra treors projektarbeten och som exempel lyfter vi gärna Marouan Smiris arbete Konstgräsplan i Dalen. Smiri såg till att Dalen fick en konstgräsplan (fotbollsplan) efter att ha gjort undersökningar vad ungdomarna i Dalen vill göra på sin fritid. Anledningen till detta var att han såg en möjlighet minska kriminalitet bland ungdomar och att de i stället skulle ha någonstans att vara och göra på sin fritid. Efter gediget och samtal med politiker lyckades han med bedriften att få kommunen att ändra planer från att bygga en skateboardramp till att anlägga denna fotbollsplan. Smiri blev glädjande nog publicerad i en lokaltidning på Södermalm. För detta fick Smiri också utnämningen och priset för Årets Projektarbete på vår skola. Andra exempel som är värda att nämna är Olivia Palmlöv Nöre, Mikaela Tirén, Erica Carlström Söderberg och Jennifer Bolins arbete Julmarknad i Sickla där tjejerna anordnade en julmarknad i Sickla Köpkvarter. De kände att det var viktigt att skapa ett samhällsengagemang på mer lokal nivå samt dra nytta av den julkänsla som sprider sig i och med en julmarknad i juletid. Därför gick vinsten till Stadsmissionen. Tjejerna satt i projektmöten med företaget Atrium Ljungberg och gjorde studiebesök vid andra marknader. Till sist vill vi nämna Felicia Johnsson, Freja Senke och Linnéa Kronosjös arbete Miljö och Återvinning - är det viktigt att bry sig? där tjejerna ville skapa ett projekt som gick hand i hand med skolans profil global utveckling. De ville ha barn som målgrupp då de själva upplevde att barn i ung skolålder fick lära sig hur man är en god miljövän. De gjorde ett reportage om hur vår omgivning, personer i skolan samt hur barn ser på miljön. En dokumentär skapades i detta syfte. Vidare fanns syftet att barnen i dokumentären skulle lära sig något nytt om miljön och vad som händer i framtiden om vi inte agerar. Ett viktigt mål för året har varit att arbeta med normer och värderingar, något som också fallit väl ut och som vi vill satsa vidare på under nästa läsår. Ett annat viktigt mål har varit att implementera den nya gymnasiereformen i årskurs 1 och då med stort fokus kring betyg och bedömning då det är första gången både för eleverna som började och lärarna som undervisade som de de nya kurserna genomfördes och blev betygsatt enligt det nya systemet. Områden vi fokuserat på är formativ bedömning, matriser och återkoppling. För att alla våra elever ska lyckas med sina studier har vi också satsat på en tidig kartläggning för att hitta förekommande svårigheter och kunna erbjuda särskilt stöd såväl i undervisningsgruppen som vid extra stödtid med specialkompetens. 12

13 Vi har återigen lyckats väl med våra elever och av årets treor är 100% av våra naturelever och ca 95% av våra samhällselever behöriga, ett mycket bra resultat som är klart över snittet för motsvarande program i riket. Vi har under året också arbetat med att som ny skola skapa god stämning och nya traditioner och har haft vår allra första julkonsert! Vårt elevråd har börjat komma igång och planerade skolavslutningen i år med stöd från sina lärare. Vi har också arrangerat ett så kallat Vittraspel mellan de två gymnasieskolorna Vittragymnasiet Sickla och Vittragymnasiet Södermalm på Zinkendamms IP och trots vår egen förlust var denna friluftsdag enormt uppskattad av såväl eleverna som av lärarna! Årets studentfirande var även det mycket lyckat och byggde vidare på det fina och städade avslut vi hade föregående läsår då våra allra första studenter sprang ut. Under året har vi genomfört omfattande förändringar i vår egen struktur och med våra rutiner, detta både som ett led i att skapa en bättre arbetssituation för personalen såväl som att möta de nya kraven från skollagen och för att främja våra elevers hälsa och studieresultat. Vi har byggt om hela veckostrukturen där vi skapat en halvdags gemensam planeringstid för lärarna och extra stödmöjligheter för elever med särskilda behov. Vi har byggt om beslutsvägarna och mötesstrukturen där rektor inleder varje vecka med ett informationsmöte där också alla har chansen att ta upp övriga frågor och diskutera och att tycka till. På onsdagar har arbetslagen möte och på torsdagar har vi gymnasiemöten för pedagogiska frågor och fortbildning ledda av rektor. Slutligen har skolans ledning möte på fredagar då också ett elevhälsomöte hålls där aktuella elevfrågor lyfts för diskussion och beslut. Tagna beslut förmedlas och diskuteras med personalen på måndagsmötet och cirkeln är sluten. Såväl personal som ledning är mycket nöjda med utfallet av den nya strukturen och tillsammans med andra åtgärder har detta också gett ett omedelbart resultat med en kraftig uppgång i medarbetarnöjdhet som på enbart ett läsår stigit från 60% till hela 72,8%! Ett resultat som överträffar hela Academedia och siffran inom utbildning nationellt. Ett mål vi inte vi inte uppnått under året är vår elevrekrytering där vi fortfarande inte får lika många ansökningar som en skola med vår höga kvalitet förtjänar. Detta område kommer därför att kvarstå som ett utvecklingsområde nästa läsår. På vår skola har vi har ett enormt drivet och välfungerande lärar och personallag som med sin unika och nära kontakt med våra engagerade elever kommer att bära vår skola mot nya höjder nästkommande läsår! 13

14 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Formella resultat Betygsstatistik Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för dessa elever. Ämne Antal betyg IG G VG MVG En A EnA NP EnB EnB NP MaB MaB NP SvB SvB NP MaC MaC NP MaD MaD NP Ämne Antal betyg F E D C B A Sv Sv1 NP Ma1b Ma1b NP Ma1c Ma1c NP En En5 NP

15 Slutbetyg för Ämne Antal betyg IG G VG MVG EnA EnB SvB MaA MaB Meritvärde samt grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt per program jämfört med rikssnitt per program förra året. Summa per program (%) Skolans meritvärde 11/12 Skolans meritvärde 10/11 Riket meritvärde 10/11 Högskolebehöriga på skolan 11/12 Högskolebehöriga på skolan 10/11 Högskolebehöriga riket 10/11 SP 14,1 14,6 14,8 NV 16,5 16,0 16,2 96% 95% 93% 100% 100% 96% Upplevd kvalitet Index för upplevd kvalitet hos våra elever 15

16 Högt ställda mål Personlig utveckling 16

17 Problemlösning Engagemang och delaktighet 17

18 Glädje och motivation Totalt Glädje och Arbetssä7et på skolan a7 jag blir allmänbildad Jag tycker a7 jag får djupa kunskaper Arbetssä7et på skolan skapar a7 lära sig mycket Det är roligt a7 gå i min skola % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Neutrala Tveksamma Likabehandling och arbetsmiljö Totalt Likabehandling och arbetsmiljö Jag känner förtroende för rektorn Jag känner förtroende för min ansvarspedagog/handledare Jag tycker ab skolan har en bra arbetsmiljö som ger mig goda förutsäbningar för studier På skolan finns eb respekoullt förhållningssäb mellan både elever och pedagoger Alla vuxna i skolan arbetar ak>vt för ab förebygga och förhindra kränkande behandling I skolan arbetar man ak>vt för ab alla elver ska ha likvärdiga möjligheter >ll inflytande och lärande oavseb kön och bakgrund Jag känner mig trygg i skolan % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Posi>va Neutrala Tveksamma 18

19 Upplevd kvalité hos våra medarbetare , , ,6 72, , Medarbetarnöjdhet A9rak;onskra> Engagemang Vi9ragymnasiet Sickla Vi9ragymnasiet totalt Academedia totalt Nacka kommuns årliga elevundersökning Nacka kommun genomför årligen en stor undersökning av upplevd kvalitet. Vittragymnasiet delar i år förstaplatsen med vår systerskola inom AcadeMedia Rytmus. Indextal per frågeområde: Medelvärde Vittragymnasiet 2012 Vittragymnasiet 2011 Vittragymnasiet 2010 Jag är nöjd med det inflytande som jag har i skolan 3,2 3,2 3,1 i.u. Jag är nöjd med den information och vägledning jag har fått inför framtida yrkesval 2,8 2,8 2,8 3,1 Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever 3,5 3,5 3,4 3,7 Jag är nöjd med verksamheten i min skola 3,3 3,4 3,5 3,7 Jag kan rekommendera min skola till andra elever 3,4 3,5 3,5 3,7 Summa: 21,9 22,9 22,1 20,2 19

20 Analys och bedömning av måluppfyllelse Enheten har en handlingsplan och utifrån den utarbetas även handlingsplaner i varje arbetslag. Dessutom skriver varje lärare sin individuella handlingsplan. Utvärdering och uppföljning görs kontinuerligt i arbetslagen och på skolmöten. Varje år genomförs en kvalitetsundersökning av SKI bland elever, föräldrar och medarbetare. Ett resultat över 70 % i statistiska undersökningar visar på mycket hög kvalitet och över 60% räknas som godkänt. Resultaten medför att vi under läsåret utvärderar våra mål och handlingar, för att hela tiden kunna utveckla och förbättra vår verksamhet. Föutom detta deltar vi varje år i ett flertal andra undersökningar där Nacka Kommuns enkät Pilen är en och den genomförs bland kommunens alla skolor i årskurs två. Vittragymnasiet i Sickla har genomfört ett mycket starkt läsår och resultaten visar att eleverna är mycket nöjda med skolan. Trivseln och tryggheten i skolan är fortsatt hög. Vi har nått flertalet av våra mål för året och vi har genomgående fått mycket goda resultat i såväl våra egna som andras kvalitetsmätningar och vi har goda formella resultat. Det som ytterligare stärker ovanstående bild är känslan på skolan varje dag som präglas av öppenhet, ömsesidig respekt och stor glädje. Vi har många besökare och samtliga är imponerade av de intryck de får, många uttrycker även förvåning över att en gymnasieskola kan vara utformad i sin verksamhet rent fysiskt som Vittragymnasiet Sickla är där en modern arbetsplats är mycket mer kännetecknande än begreppet skola. Årets lyckade arbete beror till stor del på det kompetenta medarbetarlag som finns på skolan och som redan från läsårets start var väl samspelta. Samsyn, erfarenhetsutbyte och arbetsglädje har präglat klimatet i arbetslaget och även en upplevelse av stor delaktighet i de beslut som tas på skolan. LIKABEHANDLING OCH UPPLEVELSE Ett av våra prioriterade mål för 2011/2012 var inom likabehandling där våra ambitioner var att ha en fortsatt hög andel som säger sig trivas och vara trygga, såväl elever som medarbetare. Vi ville inom detta arbeta aktivt med våra normer och värderingar och bland annat skapa nya traditioner. Vi startade året med en stor andel nya medarbetare och ett stort fokus har varit att få dem att trivas och anamma den unika kultur och sammanhållning vi har på vår skola för att kunna förmedla den vidare till våra elever. Till stor del handlar vårt lyckade likabehandlingsarbete om vår rådande kultur och vårt arbete med normer och normkritik där vi alltid är där eleverna är och 20

21 ständigt agerar som tydliga förebilder. Alla som arbetar på vår skola drivs av en ständig ambition av att verkligen uppmärksamma och se varje elev, något vi är både bra på och stolta över. Vi har tydliga regler, agerar proaktivt och vid behov så fort något oacceptabelt händer. Alla medarbetare har en gemensam syn kring detta varför eleverna ständigt ges tydliga signaler. Alla grupper på skolan är duktiga på att ta hand om varandra varför vi ser en stor glädje i att vara i skolan och en vilja till att vilja lära sig. Den årligt återkommande kvalitetsmätningen, som utgår ifrån våra löften, visade på goda resultat liksom även Nacka kommuns undersökning (Pilen), där vi efter att under två år innehaft förstaplatsen nu hamnade på tredje plats, en försämring men likafullt ett resultat att ta åt sig och vara stolt över. Pilen var i år något mer positiv än vår egen undersökning med samtliga elever på skolan. Elevernas allmänna trivsel och uppfattning av skolan är, utifrån alla undersökningar, mycket god. För att ge ett par exempel så menar 90% av Vittragymnasiets elever i Nacka kommuns undersökning att det råder en positiv stämning och god sammanhållning, jämfört med snittet i Nacka som ligger på 85%. Ett annat exempel är att 95% tycker att lärarna bemöter dem på ett positivt sätt och lika många tycker att de känner sig trygga i skolan. 86% anser att de får extra hjälp om de behöver mot Nackas snitt på 79% och 83% anser att deras lärare samverkar mellan ämnena jämfört med Nackas 62%. Hela 88% menar i samma undersökning de är nöjda med verksamheten i skolan jämfört med Nackas 83%. Siffrorna ska enligt statistiker tolkas så att ett resultat under 60% kräver åtgärd, ett resultat mellan över 60% är godkänt, ett resultat över 70% är mycket bra, över 80% extremt bra och ett resultat över 90% är så högt att det nästan inte är möjligt. I vår egen undersökning är resultaten fortfarande mycket goda även om vi ser en tydligt sjunkande trend, en trend som ser exakt likadan ut i resten av verksamheten och även nationellt. Enskilda frågor har i vår egen undersökning minskat i större grad än den allmänna sänkningen och dessa sänkningar tar vi på stort allvar och kommer att agera på. Främst handlar det om tryggheten i att lära känna alla elever och all personal på skolan, mer om detta senare vid fokusområden nästa läsår. Varför svaren generellt i mätningen av upplevd kvalitet har försämrats ser vi beror på ett antal orsaker; en normal utveckling för en nystartad skola, allmän diskussion i media och i samhället i stort där skolan utges för att vara en plats som inte är bra. Vidare har vi varit fler elever på samma yta och vi har arbetat med en IT-miljö som inte har varit tillräckligt bra. Utifrån återkoppling och analys från elever i klasserna, elevrådet, föräldrarådet och personalen har flera andra möjliga förklaringar framförts. En orsak kan ha varit att så stor 21

22 kraft har lagts på att implementera den nya gymnasieordningen, att skapa nya rutiner och att arbeta fram en lugn studiemiljö där ingen misslyckas så att vi som en följd av detta fokus måhända tappat något av det vi tidigare varit så överlägset bra på, att lära känna varandra över klass och åldersgränser, att göra gemensamma aktiviteter och att ha det riktigt riktigt roligt i skolan. Glädjande nog ligger även våra egna siffror trots allt detta fortfarande en bra bit över både snittet för vår verksamhet såväl som riket, och som exempel svarar 87% av våra elever i vår egna undersökning att de känner sig trygga på skolan, 79% att det finns ett respektfullt förhållningssätt mellan både lärare och elever och 82% anser att skolan arbetar aktivt för att alla elever ska ha likvärdiga möjligheter till inflytande. Skolans totala nöjdhetsindex (NKI) landade detta läsår på klart godkända 68%. Dessa siffror ger oss ett kvitto på att vi fortfarande fokuserar på det som är allra viktigast att man som elev förutom att lära sig mycket mår bra i skolan. Vi ser även att dessa resultat beror på att lärarna på skolan dagligen arbetar med att skapa en god stämning där det finns en kultur som alla elever ska känna sig trygga i. Detta skapar vi genom tydlighet när det gäller exempelvis förhållningssätt eleverna emellan. Lärarna arbetar nära eleverna genom exempelvis frekventa samlingar vilket gör att det finns gott om utrymme att arbeta med tryggheten och stämningen på skolan. Denna relation skapar vi också genom att arbeta med elevernas individuella utvecklingsplaner där vi hittat ett format för att se hela eleven genom utvecklingsplanens tre delar: kunskap, lärande och personlig utveckling. Dessa typer av teman är en naturlig del av verksamheten med start under introduktionsveckorna i varje årskurs där det följer en röd tråd under året på våra samlingar med mentorsgrupperna. Alla lärare har sina arbetsplatser bland eleverna vilket gör att tillgänglighet och närhet blir naturlig eftersom vi hela tiden är på samma plats som eleverna. Detta är en av anledningarna till varför vi får fina resultat på enkätundersökningen när det gäller likabehandling. Det är ett tryggt klimat på skolan där, som tidigare nämnts, 87% anger att de är trygga och 90% av eleverna känner att de får vara sig själva. Här måste vi fortsätta att vara konsekventa när det gäller vårt arbete med likabehandlingsplanen där denna tydligt förankras med samtliga medarbetare på skolan och elever. Vi ingriper direkt och samtalar med de inblandade när något händer som exempelvis skulle kunna vara kränkande. Trots fina siffror på dessa frågor är vi ändå inte nöjda då vi tappat jämfört med föregående år och det faktum att det är 4% som på båda frågorna svarar nekande vilket är 4% för mycket. Vi ser det inte som acceptabelt att en endaste elev inte känner sig trygg. 22

23 Vi kommer därför under kommande läsår att fortsätta vårt målinriktade arbete med vårt elevhälsoteam och rutinerna kring detta. Vi kommer att ha en lärare med specialpedagogisk kompetens anställd för att ansvara för stödundervisning och för att samordna elevhälsoteamet och leda dess arbete tillsammans med rektor. Detta för att kunna uppmärksamma även det fåtalet elever som inte upplever en god skolmiljö och för att tidigare fånga upp de elever som inte lyckas i sina studier och behöver särskilt stöd. Målet är att ingen elev ska ange att den inte känner sig trygg på skolan och att ingen elev ska misslyckas med sina studier. Som en del av detta ser vi det som viktigt att vårdnadshavare (och utomstående personer) kontinuerligt får information om vad som sker på skolan och bjuds in till att medverka i skolans utveckling genom föräldramöten, utvecklingssamtal samt möjlighet till medverkan vid föräldrarådsträffar. Samarbetet mellan skola och hem har fungerat väl och bygger till stor del på tät kontakt, intresse och tillgänglighet. Även här ser vi dock utvecklingsmöjligheter. Medarbetarnöjdheten har varit ett viktigt fokus för året och vi har lyckats mycket väl med vår satsning med detta område och lyft medarbetanöjdheten från 60% till den mycket fina siffran 72,8% (läs mer om arbetet med medarbetarnöjdhet under rubriken året som gått ) Utifrån ovanstående så ser vi att vi lyckats väl i vårt likabehandlingsarbete då både elever såväl som övrig personal trivs och mår bra och ser med tillförsikt fram emot nästa läsår då vi är säkra på att även elevernas NKI överlag kommer att följa personalens nya och positiva trend. GY11 Ett annat viktigt fokusområdet för läsår 2011/2012 var att fortsätta arbetet med att implementera den nya gymnasiereformen. På skolan har vi arbetat hårt med bedömning och återkoppling och det har vi också lyckats väl med. Enligt Pilen anser hela 87% att de får veta hur det går för dem i skolarbetet jämfört med Nackas snitt på 80% och i vår egen undersökning anser 68% att det finns tydliga mål för undervisningen. Under året har vi fortsatt arbetet med att arbeta fram nya spännande case inför nästa läsår i nära sammarbete med våra andra skolor. Varje nytt case för årskurs 2 har nu en väl definierad lärarhandledning varför vi ser att detta mål är uppnått med råge. Med detta känner vi oss tillfreds och är även fortsättningsvis väl förberedda inför det som komma skall men kommer behöva fortsätta ha fokus på detta även under kommande år, dels för att arbeta igenom det nya men även att planera för nästa årskurs. 23

24 FORMELLA RESULTAT Som i tidigare avsnitt redovisats så visar våra och andras undersökningar att våra elever anser att de trivs och lär sig mycket. I vår egen undersökning som vi varje år genomför med samtliga elever på skolan så kan som exempel på kunskapsdelen nämnas att 82% av våra elever anser att skolan erbjuder bra möjligheter att lära och utvecklas, hela 88% att undervisningen är verklighetsbaserad och aktuell och 76% att de får vara med och påverka hur undervisningen läggs upp. 80% anser att skolan utmanar och ställer krav och 76% att skolan förbereder eleven bra inför vidare studier. Uppfyllelse av de formella resultaten i de kurser och ämnen vi erbjuder är en viktig del av varje gymnasieskolas verksamhet. Varje kurs har sina specifika uppnåendemål och centralt innehåll med tillhörande betygskriterier och förmågor. Det finns vidare även ämnesmål och mål för läroplanen att beakta, för att bara nämna några av styrdokumenten. Under 2011/2012 har Vittragymnasiet Sickla fortsatt arbetet med att aktivt undvika att elever släpar efter i studierna och eventuellt inte blir godkända i de kurser de läser. Ambitionen var att ingen elev ska hamna efter och inte lyckas i sina studier varför vi heller inte skulle ha några elever som behöver gå om kurser eller till och med en hel årskurs. Här har vi gjort klara framsteg även om vi inte är nöjda förens samtliga elever klarar sig. Efter analys av tidigare läsårs resultat har vi gjort en stor satsning på att införa ämnesstrateger. Ämnesstrategen är en lärare som lyckats mycket väl med sina ämnen och kurser och som i ämneslag lett arbetet med fokus på lyckade metoder och aktuell forskning. I år har vi haft två sådana strateger, en i matematik och en i samhällsvetenskapliga ämnen. Matematiken valde vi för att vi i matematikkurserna sett att vi där har fler elever än i andra kurser som misslyckas med att nå målen. Förutom strategen har vi även arbetat med intensiv handledning där elever som har haft behov av extra stöd verkligen har getts stort utrymme och vi har även arbetat med dubbla lärare i vissa pass. Med resultat i hand kan vi se att arbetet gett ett gott resultat i framförallt de nya matematikkurserna i årskurs 1 men att ett fortsatt fokus på matematiken behövs i fram för allt matematik b och c. Vi kommer därför låta vår ämnesstrateg i matematik få arbeta med sitt uppdrag även under nästa läsår. Om inte annat så säger den höga andel av elever som tog studenten med behörighet till vidare studier att vi lyckats väl, i år hade vi så hög andel som 95% (rikssnitt ligger strax över 92% för aktuella program). Trots vårt mycket lyckade resultat för behörighet har vi inte lyckats fullt ut när det gäller meritvärdet för våra samhällsvetare då de hamnar strax under snittet på 14.0 jämfört med 14,9 för riket. En del av orsaken skulle kunna vara vårt mycket stora fokus på att alla ska med, att samtliga elever ska lyckas och 24

25 klara gymnasiet där vi också lyckades mycket bra. Det är möjligt att detta fokus styrt kraften och delar av undervisningen så att inte lika många nått de riktigt höga resultaten. På natursidan ser det dock annorlunda ut och vi har här lyckats oerhört väl med 100% behöriga och ett meritvärde på 16,4 vilket är strax över snittet som förra året låg på 16,3. Ser vi istället på det totala snittet för skolan så hamnar det i år på 14,5, en bra bit över rikets snitt på 14,1. Av detta drar vi slutsatsen att vi trots goda formella resultat behöver lägga mer fokus även på de elever som vill nå de högre betygen så att även dessa lyckas fullt ut. Vi tror att vi att detta tillsammans med vår fortsatta satsning på ämnestrategerna i matematik och moderna språk kommer att höja skolans totala resultat och speciellt på samhällssidan. Årets resultat i övrigt ger att vi har god korrelation mellan slutbetyg och genomförda nationella prov där alla avvikelser är väl underbyggda och motiverade. Våra resultat ligger på snittet eller i flera kurser som svenska a och engelska a över jämfört med det nationella resultatet. Vi tror vidare att vi kommer att ligga över snittet i matematik 1b när den statistiken publiceras på SIRI där så många som 92,8% fick betyget E eller högre! Detta trots att det är en mycket svår kurs jämfört med den tidigare a-kursen och snarare till innehållet påminner mycket mer om matematik b där så många som 31% tidigare fått IG nationellt. Även vår satsning på en ämnesstrateg i de samhällsvetenskapliga ämnena har fallit mycket väl ut och har dragit ner antalet underkända elever i aktuella kurser i samtliga årskurser. Speciellt i årskurs 1 har arbetet varit framgångsrikt med enbart två elever som behöver gå om årskursen och även om det är två elever för mycket så är vi ändå nöjda då många elever i denna årskurs haft mycket dåliga förkunskaper med sig men där vårt arbete med särskilt stöd och mycket handledning gett fantastiska resultat! Kurser där eleverna inte har lyckats bra är naturkunskap och biologi. Vi har hittills haft dessa som profilkurser varför alla elever på skolan läst kurserna, oavsett program och inriktning, och har därför gjort om vårt upplägg genom att inte ha kurserna som del av vår profil och problemet kommer därför inte att vara aktuella nästa läsår. Där vi lyckats absolut sämst är i år de moderna språken där vi inte alls är nöjda med resultaten. Vi har som ett svar på detta och som en extra satsning på dessa kurser därför infört en ny ämnestrateg i dessa ämnen nästa läsår. Strategen är en mycket kompetent lärare som alltid lyckas väl och som kommer att leda arbetet i ämneslaget med att få upp resultaten. Vi kommer även att införa handledning och särskilt stöd för moderna språk, något som vi inte haft tills nu och som är en del av förklaringen till de skrala resultaten. 25

26 Överlag gällande årets resultat så är det främsta skälet till att vi lyckats vår nära dialog och relation mellan elev och lärare. Som vi ser det har vi en unik situation där elever och lärare samarbetar och uppmärksammar varandra på ett ypperligt sätt. Som ett delmoment i detta bör nämnas elevernas egna arbetsplatser i sina klassrum där även deras mentor har sin arbetsplats. Detta borgar för en trygghet och tydlighet samt tillgänglighet vi inte ser på andra skolor. Vårt arbetssätt med att göra studierna verklighetsförankrade gör att världen blir förståelig vilket ger en tillfredsställelse och även leder till ökad nyfikenhet då vi ständigt är öppna för nytt lärande och arbetar aktivt med den återkoppling vi ger och tar. Vi ser fram emot att fortsätta vårt arbete med att entusiasmera och engagera eleverna i sina studier samtidigt som vi på systematiskt följer upp och säkrar att eleverna når målen i högre utsträckning i samtliga kurser. Prioriterade FOKUSsområden ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Utifrån ovanstående redovisning av resultat och analys så har vi identifierat fyra prioriterade fokusområden och de är under 2012/2013 följande: Våra formella resultat är ett område där vi redan under föregående läsår lagt ett stort fokus och satsat mycket. Denna satsning har gett goda resultat med en hög andel elever med högskolebehörighet och få elever som misslyckas i sina ämnen. Under nästa läsår kommer vi att fortsätta vår satsning på formella resultat med ett särskilt fokus på matematik där vi fortfarande har alltför många elever som inte klarar sina kurser samt i moderna språk där vi vill förbättra resultaten och utveckla undervisningen. Vi kommer därför under 2012/2013 även fortsättningsvis ha två stycken ämnesstrateger som kommer ha del av sin tjänst avsatt till att utveckla metoderna inom just matematik och moderna språk. Förhoppningen är att ämnesstrategerna liksom i år kommer att fortsätta att bidra till en högre måluppfyllelse vilket gör att meritvärdena höjs. En ansvarig person för elevhälsoteamet kommer även få ökad resurs plus att vi fördubblar tiden som vår SYV är på plats vilket vi också tror kan bidra till att eleverna lyckas och mår ännu bättre på vår skola. Under nästa läsår kommer vi även fortsättningsvis ha fokus på vår nya skollag, nya gymnasieförordning med nya ämnes- och kursplaner och den nya betygsstegen. Vi vill med andra ord fortsätta vårt arbete med GY11 och arbeta igenom de nya kurserna och casen samtidigt som vi anpassar oss till en ny betygsstege och skapar strategier för att göra korrekta bedömningar 26

27 utifrån den. Till detta kommer även ett arbete med att planera inför kommande läsår och de ämnen och kurser som då kommer att anordnas. I detta kommer vi ha ett samarbete med och utbyte av de övriga skolorna inom Vittragymnasiet för att vi alla ska ha en gemensam bas att utgå från. Ett viktigt och angeläget område att arbeta med under nästa läsår kommer att vara något som vi valt att förkorta som TIO. TIO står för Trygghet, Inflytande och Omtanke. Dessa delar är naturliga delar i vårt likabehandlingsarbete men vi vill ändå lyfta TIO som delar i detta arbete och som vi planerar att ägna ett särskilt fokus. Vi kommer att ha ett stort fokus på att lära känna varandra mellan årskurser och klasser men också på att lära känna all personal på skolan, inte bara de som man har i sin undervisning. I detta arbete kommer vi att lägga en lärarresurs på att hjälpa igång elevrådet som behöver stöd för att verkligen få med övriga elever på skolan och inspirera dem till att arbeta för inflytande och förändring! Ett annat viktigt område och förutsättning för att skolan ska kunna fortsätta att leverera hög kvalitet är vår elevrekrytering. Trots att vi lyckats mycket bättre än många andra fristående skolor i området så har vi trots våra fina resultat helt enkelt inte gjort oss kända i tillräckligt stor utsträckning då vi vill, och kan, ta in fler elever än vad vi idag har på skolan. Detta trots att vi har ett centralt läge, ett attraktivt arbetssätt, når mycket goda resultat och för tredje året i rad av Nackas alla elever hamnar på topp tre-listan. Vi ser att vi behöver ta mer plats och berätta att vi finns och vad vi gör. Ett sätt inom detta är att arbeta vidare med vår profil. Global utveckling är inte bara på tapeten i media utan även något väldigt viktigt för alla inför framtiden. Detta vill vi arbeta vidare med och på så sätt även visa att vi finns. Vi vill även synas mer mer som en naturlig följd av vår case-metodik där vår uttalade ambition är att utmana och uppmuntra våra elever att våga höras, synas och påverka sitt närområde och vårt samhälle. Vi ser även att vi behöver bli mer tydliga i vårt budskap till eventuella nya elever och verkligen visa att skolan ger en högskolegaranti, inte bara genom formella resultat utan även med de andra delarna ett gymnasieprogram på Vittragymnasiet medför inom studieteknik, arbetssätt, självförtroende, nätverk, analysförmåga etc. 27

28 Vittragymnasiets verksamhetsmål Vår idé och vision konkretiseras i fem löften. Löftena fungerar som ledstjärnor för vårt arbete och gäller för alla delar av vår verksamhet. Löftena kommer att fungera som vårt sätt att kommunicera vad vi vill ge till våra elever och för att utvärdera och utveckla vår verksamhet. Löftena är starkt styrande: all utveckling av vår verksamhet ska kunna motiveras av att vi uppfyller våra löften ännu bättre än tidigare. Löftena ska kännas utmanande och inspirerande men de fungerar även som en kompass, då de anger riktning och mål för vår verksamhet. All verksamhet ska: Skapa engagemang och delaktighet genom att utgå från elevens verklighet och drivkrafter Med detta menar vi: Att undervisningen är relevant för eleven, att den utgår från frågeställningar som är meningsfulla och leder till ökad förståelse av det som eleven vill förstå. För somliga räcker det med två ord erfarenhetsbaserat lärande. Bidra till elevens personliga utveckling, tillit till sig själv och sin förmåga att lära sig Med detta menar vi: Hela eleven är viktig! Att lyckas på ett Vittragymnasium handlar i första hand om att känna sig lyckad och att ha en tro på att skoltiden lägger grunden för fortsatt lärande och utveckling. Utveckla strategier och metoder för problemlösning, kreativt tänkande och kommunikation Med detta menar vi: Lika viktigt som att undervisningen ger eleven kunskaper och färdigheter är att den ger eleven förmågan att själv lära sig nytt och att nå andra människor, att påverka sin omgivning och sitt liv. Löftet handlar dels om teknik, om metoder, men det är i lika hög grad en fråga om självförtroende och en tro på att det går att förändra och påverka omvärlden. 28

29 Ge eleven förutsättningar att nå högt ställda mål och öppna dörrar till framtida val Med detta menar vi tre saker: 1. Varje elev ska känna sig utmanad och ha högt ställda mål för sig personligen. 2. Tiden på ett Vittragymnasium ska öppna dörrar, genom goda resultat men också, väl så viktigt, genom att eleven vidgat sina vyer för vad som är möjligt. 3. Att bemästra ett arbetssätt som öppnar dörrar för studier och yrkesliv. Bidra till att eleven känner glädje och ökad motivation att söka djupare och bredare kunskaper Med detta menar vi: Gymnasiet ska bidra till ökad lust att lära sig mer. Efter tre år på någon av våra skolor ska eleven vara ännu mer motiverad att fortsätta lära. Det handlar om ett synsätt: det är häftigt att kunna mycket och att lära sig mer! 29

30 Vår pedagogiska modell Kunskapssyn och arbetssätt I en tid som präglas av globalisering, snabb förändringstakt och informationsexplosion krävs andra kunskaper och färdigheter än förr. En av skolans viktigaste uppgifter idag är att hjälpa elever till strategier för lärande, tänkande och bearbetning att använda i framtiden. Relevant kunskap för oss är den kunskap som leder till generell beredskap att förstå omvärlden och förhålla sig kritisk till den. Att undervisningen också är relevant för eleven själv är en förutsättning för att lärande ska ske. För oss är det essentiellt att undervisningen utgår ifrån frågeställningar som är meningsfulla för eleven och leder till ökad förståelse av det som eleven vill förstå. Vi talar om en erfarenhetsbaserad kunskapssyn. Vittras gymnasieskolor är de första i Sverige som använder Casemetodiken som primär metodik. Detta innebär att undervisningen utgår ifrån en frågeställning eller ett problem, och sedan belyser detta utifrån olika perspektiv i en ämnesintegrerad modell. För att en lärandeprocess ska ta fart måste eleven uppleva undervisningens innehåll som relevant, intressant, stimulerande och viktigt, och vi menar att casemetodiken, där elever och pedagoger tillsammans studerar verkliga situationer och fall, är en sätt att uppnå detta. Att arbeta med case är ett elevaktivt och problembaserat arbetssätt, och eleverna tränas i att driva, förstå och utveckla sitt eget lärande. Detta är direkt kopplat till vår kunskapssyn; att kunna identifiera problem, kommunicera med andra och gemensamt finna lösningar är en del av framtidens kärnkompetenser. Att arbeta med casemetodikens öppna frågeställningar är inte bara meningsskapande, utan också kreativt och lustfyllt. Individuell utvecklingsplan och lära att lära På Vittragymnasiet arbetar vi aktivt med elevens Utvecklingsplan, UP. Planen bygger hos oss på de tre delarna personlig utveckling, kunskap och förmågan att lära sig lära. Dessa tre delar är lika viktiga och varandras förutsättningar för ett livslångt lärande. Alla som arbetar på Vittragymnasiet 30

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

FRAM I ÄNGELHOLM VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING 2009-2010

FRAM I ÄNGELHOLM VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING 2009-2010 FRAM I ÄNGELHOLM VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING 2009-2010 FRAM I ÄNGELHOLM VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING 2009-2010 Innehåll VÄLKOMMEN TILL VITTRAGYMNASIET FRAM I ÄNGELHOLM...

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Skolrapport 2014. Sjölins Gymnasium - elever Sjölins Nacka

Skolrapport 2014. Sjölins Gymnasium - elever Sjölins Nacka Skolrapport 4 Sjölins Gymnasium - elever Sjölins Nacka Svarsfrekvens Sjölins Nacka 98% ( svarande/8 mottagare) Svarsfrekvens Sjölins Gymnasium % (4 svarande/46 mottagare) Svarsfrekvens AcadeMedia gymnasium

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Göteborg Innehållsförteckning Rytmus... 1 Göteborg... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer