domkretsen Beatrice Ask om Stockholmsprogrammet Spanien konkretiserar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Beatrice Ask om Stockholmsprogrammet Spanien konkretiserar"

Transkript

1 nr Riktlinjer för vittnesstöd Aktivt i bloggosfären Kortare omloppstider Omedveten diskriminering domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Beatrice Ask om Stockholmsprogrammet Spanien konkretiserar

2 Innehåll nr GD har Ordet 4 Förvaltningsrätterna formas 7 Öppet arbetslandskap utmanar och skapar möjligheter 8 Japanska tankar ger effektiva domstolar 10 Bloggar för ökat förtroende 12 Handledning i grupp höjer kompetensen 14 Ny domstol för ökad integritet 15 Riktlinjer för vittnesstöd Många utmaningar när domstolen växer 20 Nu minskar omloppstiderna 22 Uppskattat samarbete mellan domstol och universitet 24 Storsatsning på e-utbildning 26 Beatrice Ask om Stockholmsprogrammet 28 Stockholmsprogrammet realiseras Spanien 30 Gästtyckare Anna Ekström 32 Aktivt val motverkar omedveten diskriminering talets milstolpar

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON Fax E-POST GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson REDAKTÖR Marianne Elvhamre Krafttag för att möta målökningarna PRODUKTIONSLEDARE Helen Larsson LAYOUT Per Carlsson ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSBILDEN Margareta Åberg, lagman, och Lena Stegeland, rådman, båda vid Förvaltningsrätten i Göteborg. OMSLAGSFOTO Johan Wingborg FOTO REDAKTION Marlin Johansson TRYCK AB Danagårds Grafiska UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER Juni 2010 Tryckt på miljövänligt papper. Förvaltningsrättsreformen är nu genomförd, men självklart återstår mycket arbete för er ute på de ombildade domstolarna. Vi andra följer med stort intresse vad som händer och hoppas att ni har fått en bra start och får en ännu bättre fortsättning. Vi tar nya krafttag för att komma till rätta med målökningar och hotande ökningar av våra överbalanser. Jag är fullt medveten om att det skulle vara orimligt att begära ännu större arbetsinsatser på de många domstolar där man redan sliter hårdare än vad som egentligen är rimligt. Men vi har fått ökade anslag just för att kunna klara målökningarna och vi kommer därför att satsa på att öka antalet anställda i de domstolar där det finns störst behov. Vi kommer också att erbjuda specialinsatser för att avarbeta gamla mål, i första hand de som är äldre än två år. Även andra insatser, till exempel stärkta kompetensutvecklingsinsatser och det löpande arbetet med utveckling av verksamhetsstöd på olika områden, kommer förhoppningsvis att bidra till både balansminskningar och en bättre arbetsmiljö. Jag tror att de flesta av oss trivs mycket bra på våra arbetsplatser, men självklart ska vi göra allt för att göra dem ännu bättre. Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor.

4 Den 15 februari var det dags för länsrätternas omorganisation att förverkligas. En av de nya domstolarna var Förvaltningsrätten i Göteborg. Ny organisation och nya möjligheter En av tolv förvaltningsrätter formas i Göteborg Den 15 februari genomfördes Sveriges Domstolars största enskilda organisationsförändring när 23 länsrätter blev 12 förvaltningsrätter. På den nya Förvaltningsrätten i Göteborg firade man dagen med interaktiv teater, föreläsningar, mingel och ostbricka. Föredragande Margaretha Fåhraeus är en av de berörda medarbetarna. Jag hade 20 arbetskamrater på Länsrätten i Hallands län och nu har jag 230. Det ska bli spännande att arbeta på en större arbetsplats. Jag tycker att flytten har gått över förväntan, säger hon. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO JOHAN WINGBORG Förändringen av länsrätternas organisation skedde samtidigt i hela landet. Den 15 februari gjorde medarbetarna sin första arbetsdag i de nya förvaltningsrätterna. Många av dem på en ny arbetsplats. Regeringens mål med den nya organisationen är att skapa domstolar som är tillräckligt stora för att ge goda möjligheter till specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation. Detta ska långsiktigt garantera en hög kvalitet i dömandet och en effektiv målhantering. Lena Stegeland, rådman på Förvaltningsrätten i Göteborg, ser ljust på framtiden. Jag tror att det är jättebra att samla olika kompetenser i större enheter. Samhället är mer komplicerat i dag än tidigare och det krävs mer av varje enskild medarbetare. Genom den nya organisationen blir vi mindre sårbara och får bättre möjligheter att ta hand om målen på ett mer effektivt sätt. Den nya Förvaltningsrätten i Göteborg består av tidigare Länsrätten i Hallands län, Länsrätten i Göteborg och delar av verksamheten vid Länsrätten i Vänersborg. Domstolen firade sammanläggningen med en heldag för personalen med flera matnyttiga inslag. All personal deltog och fick på så sätt chansen att lära känna varandra. 4 DOMKRETSEN NR 1/2010

5 Jag tycker dagen har varit ett bra avstamp till förändringarna. Det var väldigt intressant med den interaktiva teatern och så har vi lyssnat på ett givande föredrag om det goda samtalet, fortsätter Lena Stegeland. ÖPPET ARBETSLANDSKAP Förvaltningsrätten i Göteborg genomgår även en inre förändring av stora mått. I samband med sammanläggningen fick domstolen akuta lokalproblem. Lösningen hittade man i samma fastighet, i nästa huskropp. Ytorna i de lokalerna passade bäst till ett öppet arbetslandskap och därför blev det ett sådant. Fyra enheter och ett 70-tal medarbetare kommer att jobba i det öppna arbetslandskapet på kvadratmeter. Domstolens personalmatsal har utsikt över Göteborg och där samlades bland andra Hannah Ivarsson, Jennifer Onäng, Ingrid Murisoja, Urban Karlsson, Annelie Nord och Lina Andersson för en bit god mat.»det var svårt att få tillräckligt med kompetens på länsrätterna. Även för den som själv är duktig inom sitt arbetsområde är det bra att det finns fler duktiga som kan agera bollplank.«margaretha Fåhraeus, fördragande, Förvaltningsrätten i Göteborg Det finns många olika åsikter bland medarbetarna om det förändringsarbete som pågår och hur det kommer att påverka framtiden på domstolen. Flera är oroliga över den nya lokallösningen och vill hellre sitta i ett eget rum, som de är vana vid. Mariette Georgsson var en av de medarbetare som firade sammanläggningen med en heldag med både nyttiga och trevliga inslag. Ulla Claeson, Edina Mijic och Lena Lidsten har fått många nya kollegor och avslutade dagen med att lära känna fler av dem. OLIKA ÅSIKTER Både medarbetare som tidigare fanns på Länsrätten i Göteborg och medarbetare som kommer från de andra organisationerna ska arbeta i det öppna utrymmet. Domstolssekreteraren Gunilla Falk ser inte några problem med att byta ut sitt kontorsrum mot det gemensamma rummet. Man får större överblick och kan se var kollegorna befinner sig. Det blir också enklare att gripa in om någon verkar stressad och behöver hjälp med något, säger hon. Förvaltningsrättsfiskalen Malin Albertsson blev erbjuden ett eget rum, men tackade nej till det och tackade i stället ja till det öppna arbetslandskapet. Hon tycker det ska bli intressant att se hur det fungerar i praktiken. Jag tror i och för sig att det hade varit bättre om alla hade fått ett eget rum, men nu är det som det är och då får vi göra det bästa av situationen. Göran Schiller och Lars Dahlström var två av domstolens medarbetare som var med på den gemensamma trivselstund som arrangerades i samband med att förvaltningsrätten bildades. För att berätta om den nya organisationen och vad den innebär genomfördes en presskonferens. Här intervjuar lokalradion lagman Margareta Åberg. Även Dag Stegeland, chefsrådman, medverkade vid presskonferensen. DOMKRETSEN NR 1/2010 5

6 Rådman Lena Stegeland ser ljust på framtiden. Genom den nya organisationen blir vi mindre sårbara och får bättre möjligheter att ta hand om målen på ett mer effektivt sätt, säger hon. Förvaltningsrättsfiskalen Malin Albertsson blev erbjuden ett eget rum, men valde det öppna arbetslandskapet. Det ska bli intressant att se hur det fungerar i praktiken, säger hon. Fördragande Margaretha Fåhraeus är en av de medarbetare som har berörts av länsrätternas omorganisation. Det brukar alltid komma något gott ur förändringar, menar hon. Domstolssekreterare Gunilla Falk tycker att det ska bli roligt att jobba i det öppna arbetslandskapet. Man får större överblick och kan se var kollegorna befinner sig, säger hon. Föredragande Karl Jonsson är fundersam kring den nya lokallösningen. Det känns inte idealiskt. Men jag utgår från att det ska fungera, säger han. Malin Albertsson tror också att förändringsarbetet gynnar domstolarna och att en stor domstol inte är lika sårbar som en liten. Vi kan ta vara på kunskaperna hos personalen. Men jag tycker förändringsarbetet har gått lite väl fort och man har haft bråttom med alla beslut och besked. Framför allt när det gäller arbetet med de nya lokalerna. Karl Jonsson, föredragande vid den nybildade domstolen, anser inte alls att det gått för fort. Tvärtom menar han att det har pågått länge nog och säger att han har väntat på att omorganisationen ska bli av. Det har varit många informationsmöten och aktiviteter, på gränsen till för mycket känner jag. Nu vill jag att vi kommer i gång med den nya organisationen. Margaretha Fåhraeus ser på framtiden med spänning och tillförsikt. Hon är övertygad om att det kommer något gott ur förändringar och att det var en nödvändig reform. Att hon får över 200 nya arbetskamrater är mest positivt, anser hon. Det var svårt att få tillräckligt med kompetens på länsrätterna. Även för den som själv är duktig inom sitt arbetsområde är det bra att det finns fler duktiga som kan agera bollplank. Avståndet till jobbet är sju mil för mig precis som tidigare, så det känns också bra. Det är värre för dem som får längre till sina jobb och som önskade att få vara kvar på sin gamla arbetsplats. LÄRDE KÄNNA VARANDRA Domstolssekreteraren Gunilla Falk håller med sina kollegor om att omorganisationen kommer att resultera i effektivare domstolar. Det är bra FALUN HÄRNÖSAND arbetsmässigt sett, men jag känner att vi blir för stora som det är nu. Man kommer inte att känna igen alla. Domstolens ledning är medveten om att personalen från de tidigare länsrätterna behöver tid för att lära känna varandra. Under eftermiddagen den 15 februari samlades därför alla anställda i personalmatsalen där de blev bjudna på ostbricka och fick tillfälle att umgås under lättsamma former. Lagmannen Margareta Åberg hälsade alla välkomna och sedan började festligheterna. I den fullsatta lokalen hördes brus av röster och många skratt runt borden.tända ljus höjde stämningen när mörkret sänkte sig över staden. Några minglade i lokalen och passade på att knyta nya kontakter. Det blev en festlig avslutning på dagen och en början till något nytt. UMEÅ LULEÅ Här ligger förvaltningsrätterna KARLSTAD LINKÖPING UPPSALA STOCKHOLM GÖTEBORG JÖNKÖPING MALMÖ VÄXJÖ 6 DOMKRETSEN NR 1/2010

7 Öppet arbetslandskap Bjuder på utmaningar och möjligheter Lagman Margareta Åberg och Liselott Tagaeus, projektledare för sammanläggningsprojektet, i domstolens nya arbetslandsskap. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO JOHAN WINGBORG Förvaltningsrätten i Göteborg står både inför en yttre och en inre omorganisation. Sammanlagda verksamheter, nya lokaler och nya medarbetare är resultatet. Jag tror det är bra att röra om i grytan. Det finns ett uttryck som heter: På framgångens väg pågår alltid vägarbete. Det tror jag stämmer, säger domstolens lagman Margareta Åberg. Sammanläggningen av länsrätterna är inte bara den största organisationsförändringen någonsin inom Sveriges Domstolar, utan den har även skett mycket snabbt. Riksdagen fattade beslutet i juni Det har gått i en rasande fart. Men jag tror mest att det är en fördel. Då landar man i förändringarna med både kropp och själ samtidigt. Nu har vi kommit till nästa steg som är genomförandefasen. Det är egentligen nu det börjar, konstaterar Margareta Åberg. Hon menar att reformen var nödvändig och att sammanläggningen skapar en långsiktigt hållbar organisation av hög kvalitet. Nu blir vi lagom stora arbetslag med möjlighet att bidra till domstolens verksamhet på bästa sätt. LÄTTARE ATT SAMARBETA Den dåvarande Länsrätten i Göteborg flyttade till sina nuvarande lokaler på Sten Sturegatan för fyra år sedan, då även Migrationsdomstolen skulle rymmas i verksamheten. Nu när organisationen expanderat ytterligare är Margareta Åberg tacksam över den nya lokallösningen. Vi sitter alla under ett och samma tak i stället för att vara utspridda i olika byggnader. Det är särskilt viktigt när man lägger samman verksamheter. Det främjar samarbetet på hela domstolen. Margareta Åberg och Liselotte Tagaeus, projektledare för sammanläggningsprojektet, är väl medvetna om att det finns en viss oro över det öppna arbetslandskapet bland medarbetarna. Plötsligt ska man jobba i ett gemensamt utrymme. Det är viktigt att medarbetarna kommer överens om såväl stort som smått, säger Margareta Åberg. Öppenheten innebär en del utmaningar, men ger också möjligheter till samverkan, lärande och kommunikation. Domstolen har arrangerat en gemensam referensgrupp och gruppdiskussioner om de nya lokalerna. Personalen har på så vis fått vara med och påverka olika frågor samt detaljer kring inredningen. Liselotte Tagaeus tycker att man har lyckats med att skapa en trivsam arbetsmiljö med ljusa färger och snygga möbler. Den nya delen är riktigt fin. Det finns också tolv tysta rum där man kan jobba utan att störa sin omgivning. ENGAGERAD PERSONAL I slutet av februari hölls ett seminarium om det öppna arbetslandskapet för berörda medarbetare. Vi gick igenom spelreglerna för hur man ska arbeta och personalen kunde komma med synpunkter, fortsätter Liselotte Tagaeus. Information och kommunikation har varit två värdefulla ingredienser under förändringsarbetets gång, både i fråga om den nya organisationen och om de nya lokalerna. Margareta Åberg berättar att hon lärt sig att man aldrig kan informera för mycket. Hon tipsar andra domstolar som står inför förändringsprocesser att utarbeta en väl genomtänkt kommunikationsstrategi och att man sedan lever efter den.»nu blir vi lagom stora arbetslag med möjlighet att bidra till domstolens verksamhet på bästa sätt.«margareta Åberg, lagman, Förvaltningsrätten i Göteborg Personalens engagemang är nödvändigt och ovärderligt. Vi har en mycket engagerad personal som tar egna initiativ och kommer med idéer. Det är också viktigt att ha en skicklig projektledare och det har vi haft. Det kommer att ta sin tid innan allt sätter sig, men jag tror det kommer att bli riktigt bra, avslutar hon. DOMKRETSEN NR 1/2010 7

8 Japanska tankar ger effektiva domstolar Antalet mål ökar ständigt och likaså kraven på effektivitet. För medarbetare som redan arbetar för högtryck kan det kanske tyckas som att det aldrig räcker. Men det handlar inte om att arbeta fortare, utan smartare. För att kunna leva upp till de krav som ställs behöver vi ta bort onödigt arbete och förenkla handläggningen, säger Thomas Grönkvist, organisationsutvecklare på Domstolsverket, som arbetar med försöksverksamheten Efterfrågad domstol. TEXT HELENA LINDH FOTO CARL JOHAN ERIKSON De centrala tankarna i försöksverksamheten utgår från lean production, som är en filosofi kring produktion och ledning av organisationer. Även om tankesättet från början utformades för resurssnål bilproduktion i efterkrigstidens Japan, är grunderna även relevanta för att utveckla verksamheten vid svenska domstolar. För att kunna omsätta filosofin till handling måste vi utveckla metoder och verktyg som är anpassade till domstolarnas verklighet. Det är detta som försöksverksamheten Efterfrågad domstol handlar om, säger Thomas Grönkvist. En central punkt i de metoder som utvecklas är att domstolen ska lägga sina resurser på det som är faktiskt efterfrågat. Vi har tagit intryck av att enligt ett lean production-tänk säljer man exempelvis bilen innan man tillverkar den. På så sätt vet man att det som tillverkas är efterfrågat. En förutsättning för att kunna leverera mot efterfrågan är att produktionsprocessen är flexibel och klarar snabba omställningar. För domstolarna innebär det här tankesättet att efterfrågan i högre grad bör styra planering och daglig arbetsfördelning. MÄTER EFTERFRÅGAN Ett första steg i Efterfrågad domstol är att kartlägga hur efterfrågan ser ut. På så sätt kan domstolen upptäcka vad som är verklig respektive onödig efterfrågan. Onödig efterfrågan beror på att domstolen har åsidosatt att göra något eller har gjort fel ur intressentens perspektiv. Ett exempel är att någon ringer till domstolen och ställer frågor om ett föreläggande som är svårt att förstå. Genom att arbeta bort denna typ av efterfrågan, att se till att föreläggandet går att förstå, skapas tid för att arbeta med verklig efterfrågan. Verklig efterfrågan för en domstol är att avgöra olika mål och ärenden. Kartläggningar av hur olika intressenter uppfattar domstolen görs i och för sig redan i dag genom olika typer av undersökningar, exempelvis med brukare och ombud. Det vi frågar efter är dock inte vad olika intressenter tycker om verksamheten utan vad de faktiskt frågar efter. På ett sätt blir det ett mer objektivt sätt att mäta, säger Thomas Grönkvist. TRE TINGSRÄTTER DELTAR Tingsrätterna i Lycksele, Umeå och Skellefteå ingår i försöksverksamheten. De har under hösten kartlagt och mätt den efterfrågan som riktas mot dem från externa intressenter. 8 DOMKRETSEN NR 1/2010

9 Vi tar grundbultarna i leanfilosofin och utvecklar verktyg som passar domstolarnas verksamhet, säger Thomas Grönkvist, organisationsutvecklare vid Domstolsverkets personalavdelning, som driver försöksverksamheten Efterfrågad domstol. Samtliga medarbetare har varit involverade i mätningarna och de efterföljande analyserna. Under hösten har domstolarna främst analyserat onödig efterfrågan. En viktig grundbult i Efterfrågad domstol är att all personal ska vara involverad. Det är också en pedagogisk styrka i att personalen själv mäter och analyserar den egna verksamheten. Det är personalen som har kunskapen om sin verksamhet och nyckeln till innovativa förbättringsåtgärder. Det vi som konsulter tillför är systematiska metoder och nya perspektiv på verksamheten, säger Thomas Grönkvist. ANALYSERA AVBROTTEN Efter att ha ägnat hösten åt onödig efterfrågan har försöksverksamheten efter årsskiftet mer kommit att handla om hur domstolen hanterar verklig efterfrågan. Här har tid och flöden i olika handläggningsprocesser en central roll. När det gäller verklig efterfrågan mäter vi tid i form av genomloppstider för olika typer av mål och ärenden. Vi går in och tittar på mål som avgjorts vid domstolen det senaste halvåret. Vi mäter den totala tiden och olika delar av flödena. I brottmål mäter vi exempelvis tiden från stämningsansökan till kallelse och från kallelse till huvudförhandling. I försöksverksamheten har man sett att det ofta finns en variation i hur lång tid liknande ärenden tar att handlägga. Stor variation i genomloppstider är tecken på ett instabilt flöde med olika typer av avbrott. Det ger anledning att analysera orsakerna, eftersom instabila flöden är svåra att planera och skapar olika typer av kvalitetsbrister. Detta skapar i sin tur stress för personalen och påverkar därmed arbetsmiljön negativt. Analyserna ger en ökad förståelse för verksamheten och därmed ökade möjligheter att konkret påverka och styra över sin dagliga arbetssituation. Thomas Grönkvist konstaterar att en vanlig orsak till avbrott i flöden är överlämningar mellan olika funktioner och kontroller av olika slag. Orsaksanalyserna leder ofta till diskussioner om ansvarsfördelning och delegering. Ofta framkommer ett behov av gemensamma riktlinjer och rutiner för hur olika delar av handläggningen bör utföras och vilka prioriteringar som ska gälla vid olika situationer. En del av avbrotten går även direkt att härleda till sättet att organisera domstolen. För att öka omställningsförmågan i verksamheten bör vi undvika att ha personal inlåst i fasta positioner och i små organisatoriska enheter. Ärenden får inte bli liggande bara för att de blivit lottade på en rotel där medarbetarna har mycket att göra. Man måste försöka organisera och fördela arbetet utifrån den efterfrågan som finns. Efterfrågan är dynamisk och ändras över tid, vilket kräver flexibilitet och anpassningsförmåga. FLERA MYNDIGHETER ANVÄNDER LEAN Domstolarna är inte ensamma i offentlig verksamhet om att använda sig av tankarna i lean production. Skatteverket, Bolagsverket, Migrationsverket och flera landsting är exempel på organisationer som arbetat utifrån de här tankarna för att effektivisera verksamheten. FAKTA EFTERFRÅGAD DOMSTOL Är en försöksverksamhet som ligger inom ramen för tingsrätternas pågående kvalitetsarbete och drivs av Thomas Grönkvist och Jakob Brandt från enheten för organisationsutveckling vid Domstolsverket. Grundtankarna kommer från idéerna i lean production, som i sin tur är en västerländsk förklaring av det japanska undret. Den främsta förebilden är Toyota Production System (TPS). Har hämtat inspiration från John Seddon, forskare och ledande managementkonsult från Storbritannien. Läs mer på: home.asp I försöksverksamheten deltar tingrätterna i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Lean production är baserat på arbete i team där alla är engagerade och delaktiga. Efterfrågan är styrande för verksamheten, vars flöden kartläggs och analyseras. Thomas Grönkvist konstaterar också att man inte ska hänga upp sig på att tankesättet är utvecklat för en kommersiell verksamhet, utan hämta inspiration från grundfilosofin och göra något bra av den i den egna verksamheten. Försöksverksamheten har varit spännande och vi har tillsammans med de medverkande tingsrätterna samlat på oss massor av erfarenheter som vi har nytta av i vår fortsatta metodutveckling. Försöksverksamheten avslutas i juni och då får vi se på vilket sätt vi kan sprida våra erfarenheter till andra domstolar, säger Thomas Grönkvist. DOMKRETSEN NR 1/2010 9

10 Bloggar för ökat förtroende Förr var traditionella medier som tidningar, radio och tv allmänhetens viktigaste informationskälla om Sveriges Domstolar. I dag har de dock konkurrens av bloggar och andra sociala medier och en allt större del av befolkningen får i dag sin bild av svensk rättsskipning från dessa. Jag har valt att ta aktiv del i bloggosfären därför att jag vill göra vad jag kan för att sprida en korrekt bild av Sveriges Domstolar, säger Mari Heidenborg, chefsrådman vid Solna tingsrätt och ordförande i mediegruppen. TEXT PIA ROXELL FOTO CARL JOHAN ERIKSON Det krävs inte mer än en dator och tillgång till internet för att göra det: att i dialog med andra utbyta åsikter och information via bloggar, Facebook, Twitter och andra sociala medier. Och många gör det. Inte minst i de yngre generationerna. På kort tid har främst bloggosfären visat sig vara en stor samhällelig påverkansfaktor, så stor att den till och med kommit att kallas för den fjärde statsmakten. Som med allt annat finns det givetvis bloggar av olika kvalitet, en del mindre seriösa, men också många som håller mycket hög kvalitet och där en viktig debatt kontinuerligt förs. Men hittills är det få domare som är aktiva bloggare.»oavsett vad man anser om bloggar, så är de en realitet vi domare måste förhålla oss till.«mari Heidenborg, chefsrådman, Solna tingsrätt, ordförande i mediegruppen Av förståeliga skäl. Bloggar kan många gånger uppfattas som en sörja av löst tyckande som man inte vill bli befläckad av. Men oavsett vad man anser om bloggar, så är de en realitet vi domare måste förhålla oss till. Och när bloggare tar upp rättsfrågor får man en inblick i och en direktkontakt med vad som upprör människor och hur Sveriges Domstolar kan uppfattas ur ett medborgerligt perspektiv, säger Mari Heidenborg. TILLGÄNGLIG OCH PRO-AKTIV ROLL Googlar man på Mari Heidenborgs namn ser man snabbt att hon återkommande uttalar sig i tidningar och andra medier. Hennes namn har etablerat sig inom journalistkåren som en domare man kan ringa och fråga om domstolsprocesser och olika rättsfall. Som ordförande i Sveriges Domstolars mediegrupp är hon delaktig i utvecklingsarbetet kring domstolars relationer till såväl traditionella som sociala medier. Mari Heidenborg är dessutom en av skribenterna i Juridikbloggen där hon bloggar i sällskap av flera av Sveriges mest framstående jurister. Tidigare har jag mest skrivit kommentarer till vad rande i medie gruppen. Mari Heidenborg, chefsrådman, Solna tingsrätt, ordfö- andra skrivit, bland annat i nättidningen Dagens Juridik. Ofta handlar det om korrigeringar. Men med egna krönikor öppnar sig möjligheten att väcka en medvetenhet kring frågor och ämnen som behöver mer uppmärksamhet än de hittills fått i media. Mari Heidenborg menar att även om de flesta människor inte anser sig vara intresserade av rättsfrågor, så är det många som ändå tar del av det som skrivs kring detta i de sociala medierna. 10 DOMKRETSEN NR 1/2010

11 De traditionella och de sociala medierna fungerar som två kommunicerande kärl, menar Mari Heidenborg. När traditionella medier tar upp domstolsfrågor är det ett utmärkt sätt att nå allmänheten, men det sker med journalisters urval och vinkling. De sociala medierna erbjuder direktkontakt med användarna, ett utrymme att väcka frågor och att tala till punkt. Det är fantastiskt lärorikt att ta del av de resonemang som pågår därute. Man kan se hur diskussionerna tar fart utifrån uppmärksammade mål som exempelvis Sturebymordet eller barnläkarmålet. Känslorna är ofta många och starka och rykten sprids med vindens hastighet. Det är uppenbart att det finns en tom plats för oss domare att fylla. Jag ser det som en pedagogisk uppgift att korrigera missuppfattningar och att klargöra skillnaderna mellan domares och lagstiftares roller. ALLAS ANSVAR - NÅGRAS UPPGIFT I Förtroendeutredningen som kom för ett par år sedan underströks vikten av att behålla och utveckla allmänhetens förtroende för Sveriges Domstolar. Som en del i arbetet med detta menade utredaren att domare bör ta en mer pro-aktiv roll mot media. Remissvaren från landets domstolar visade generellt en försiktigt positiv attityd till detta. Och just nu pågår ett arbete med att utveckla en mediestrategi för Sveriges Domstolar. Men jag vet att det fortfarande finns en FAKTA RSS ETT SÄTT ATT UTAN TIDSSPILL HÄNGA MED I BLOGGOSFÄREN Om ikonen nedan visas i anslutning till en webbsida finns det en RSS-funktion att ansluta sig till. Det betyder att uppdateringar sänds direkt och man slipper därmed själv klicka sig igenom alla webbsidor. RSS (Real Simple Syndication) används av bloggare för att dela med sig av de senaste inläggen och kommentarerna. Många andra webbplatser med nyhetsflöde erbjuder också RSS. Det vanliga är att du får en kort sammanfattning med länkar till de senast publicerade texterna. Även domstol.se har RSS-funktionen. viss osäkerhet som bottnar i en rädsla i att göra fel. Den rädslan måste självfallet respekteras. När förväntningarna ökar på domarkåren om att vara mer aktiva i kontakterna med media, betyder det att alla domare bör känna en underförstådd press på sig om att börja blogga? Nej, absolut inte! Även om jag tror att det är bra om fler domare bloggar i framtiden, så menar jag inte att varenda domare måste blogga. Det viktiga är att ge de domare som bloggar sitt stöd. För när de skriver klargörande om domstolarnas roll och uppgift så kommer ju det alla domstolar till godo. LÄTTBEGRIPLIGT OCH SAKLIGT Mari Heidenborg menar att bloggandet är ett sätt av många att bidra till ett stärkt förtroende för Sveriges Domstolar. Man måste se det som ett lagarbete där var och en bidrar med det som den har fallenhet för, säger hon och fortsätter: Det är inte alla gånger helt lätt att uttrycka sig på ett lättbegripligt och pedagogiskt sätt utan att förlora i saklighet. Det är också viktigt att kunna hålla balansgången mellan att skriva rakt och enkelt med ett personligt tilltal, utan att falla ned i privat tyckande. Försöker man fastän hela ens inre skriker nej, så kan resultatet i värsta fall bli kontraproduktivt. Då ska man med all respekt låta bli. Det kan låta som om Mari Heidenborg lägger en stor del av sin tid i bloggosfären. Så är det inte. Jag måste vara rädd om min tid och lägger nog inte mer än en timme i veckan på detta. Att ögna några blogginlägg och kanske bidra med en kommentar behöver inte ta längre tid än så. Mitt engagemang på Juridikbloggen är nytt och kommer att ske i mån av tid. Men någon extrastund kommer jag förstås att lägga framöver på att skriva om sådant som bara måste sägas. FAKTA URVAL AV SIDOR DÄR DET SKRIVS OM FRÅGOR SOM ÄR INTRESSANTA FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Portal och sökmotor, grundläggande verktyg som visar vad som är aktuellt och där man kan göra sökningar samt enkla analyser. Förstasidan visar vad som diskuteras mest just nu. Det går att söka på nyckelord och se olika trendgrafer över tiden etc. juridikbloggen.wordpress.com Gruppblogg där flera jurister, rättsvetare och bland andra mediegruppens ordförande Mari Heidenborg, chefsrådman vid Solna tingsrätt, medverkar. jheidbrink.wordpress.com Jakob Heidbrink jur. dr. och lektor vid Högskolan i Jönköping. martenschultz.wordpress.com Mårten Schultz forskare (docent, jur. dr.) och lärare i juridik. villecarlstrom.wordpress.com Ville Carlström jur. kand och erfaren journalist (även medieutbildare för Sveriges Domstolar). johanhirschfeldt.wordpress.com Johan Hirschfeldt fd. president vid Svea hovrätt, publicerar artiklar i olika ämnen. Thomas Bodström advokat och fd. justitieminister, bloggar personligt om juridik och politik. DOMKRETSEN NR 1/

12 Handledning i grupp höjer kompetensen Sedan fyra år erbjuder Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö rådmän och handläggare handledning eller med ett annat ord debriefing i grupp. Handledningen har haft flera positiva effekter. Den är ett stöd i mitt arbete och det var en lättnad att upptäcka att jag inte var ensam med mina funderingar om målen vi handlägger, säger Jessica Ingelström, föredragande vid Migrationsdomstolen. TEXT CLAES HINDENFELT FOTO SVEN-ERIK SJÖBERG, LARS LYDIG Bakgrunden till att domstolen började med handledning i grupp var signaler från medarbetare som upplevde att de behövde avlastning, att den nya måltypen migrationsärenden kunde beröra och kännas tung att arbeta med. Handledningen sker i grupper om sju till åtta personer i varje, fem till sex gånger per halvår. Migrationsdomstolen har valt att ha rådmän och handläggare i separata grupper, bland annat för att det oftast är mer bekvämt att prata med kollegor inom samma yrkeskategori. Det ger igenkänning och ökar värdet av samtalen. För att skapa tillit och trygghet i gruppen är det viktigt att det är samma personer som träffas. Samtalen leds av legitimerade psykologer eller psykoterapeuter. Det är ett värde i sig att de inte sitter i verksamheten utan kommer utifrån och kan se frågeställningarna från ett annat och kanske nytt perspektiv, säger Margaretha Källqvist, PAspecialist vid domstolen och beställare av tjänsten. UTVECKLANDE FÖR ALLA Handledningen utvärderades våren 2008 och responsen var genomgående positiv. Medarbetarna ansåg att den behövdes för att ärendena på domstolen ibland kändes tunga och att samtalen gjorde det lättare. Vidare kom det fram att träffarna var personligt utvecklande och kompetenshöjande, och vissa tyckte till och med att det var en nödvändighet för att klara av arbetet. Även från ledningens sida är man mycket positiv till handledningen. Vi ser det som en kompetensutveckling att reflektera över yrkesfrågor under professionell handledning och det är även utvecklande för verksamheten säger Margaretha Källqvist.»Samtalen blev en form av teambuilding som gjorde det enklare att pratas vid även efteråt.«jessica Ingelström, föredragande, Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö 12 DOMKRETSEN NR 1/2010

13 En vinst med handledning i grupp är att kollegorna kan diskutera, utveckla och förändra utifrån det som kommer fram i samtalen. På individnivå handlar det mycket om att hitta en modell för hur man kan visa empati utan att visa sympati, och undvika att bli cynisk eller kall, säger Margaretha Källqvist (till höger), PA-specialist och får medhåll av Jessica Ingelström, föredragande, båda vid Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten Malmö. När Jessica Ingelström började på Migrationsdomstolen i maj 2008 deltog hon i handledning med fokus på en pressad arbetssituation. Senare fick den en mer målrelaterad inriktning. Deltagarna i gruppen hade varierande bakgrund. Några hade arbetat på Migrationsverket med mer kontakt med de klagande, och deras upplevelser gav gruppen nya perspektiv, säger Jessica Ingelström. Samtalen blev en form av teambuilding som gjorde det enklare att pratas vid även efteråt. Vi föredragande har samma arbetsroll och då har man ofta samma funderingar, om än med olika syn på hur man hanterar målen utifrån sina erfarenheter. Men självklart är det skönt att veta att andra tänkte i samma banor som jag själv gjorde. VIKTIGT MED KONTINUITET För nyanställda föredragande har handledningen hjälpt till att hitta ett förhållningssätt till arbetet. Men även de med många år i yrket är positiva. Rådmännens kommentarer är att handledningen är bra och att de ser den som en möjlighet till att reflektera. För att få ett stort genomslag har utgångspunkten hela tiden varit obligatorisk närvaro och att möten hålls regelbundet.»jag tror man ska vara mycket tydlig med varför man vill införa grupphandledning, berätta vad det innebär och vad man vill uppnå.«margaretha Källqvist, PA-specialist, Migrationsdomstolen vid Förvaltingsrätten i Malmö På grund av ökad personalomsättning bland föredragandena, flera har tagit tjänstledigt, bytt avdelning eller slutat, har intresset för handledning minskat under Under hösten har endast rådmännen deltagit i handledning. Jag tror man ska vara mycket tydlig med varför man vill införa grupphandledning, berätta vad det innebär och vad man vill uppnå. För att det ska fungera krävs en stabil grupp och kontinuitet och att allt som sägs under samtalen stannar i rummet, säger Margaretha Källqvist. FAKTA HANDLEDNING I GRUPP Handledning är ett samlingsnamn för samtalsstöd enskilt eller i grupp som ger möjlighet att under professionell ledning bearbeta arbetsrelaterade problem. Utgångspunkten är den anställdes arbetssituation och behov av bearbetning och reflektion. Syftet kan vara att hitta ett bra förhållningssätt eller lösningar på arbetsrelaterade problem innan de eskalerar. Det kan också vara att stödja och utveckla den anställde och stärka det professionella förhållningssättet inom det egna yrkesområdet genom att analysera och reflektera kring konkreta exempel från arbetsplatsen. DOMKRETSEN NR 1/

14 Ny domstol för ökad integritet I slutet av förra året fick Sverige en ny specialdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen. Den har som uppdrag att pröva tillstånd för signalspaning efter ansökan från Försvarets radioanstalt. Domstolen är den enda i sitt slag i Europa, även om en liknande specialdomstol finns i USA. Sverige värnar mer om integritetsskyddet. Man ska se tillkomsten av domstolen i ljuset av den debatt som varit, säger Runar Viksten, ordförande för den nya domstolen. TEXT HELENA LINDH FOTO BILL FRYMIRE, MIKAEL WALLERSTEDT Försvarsunderrättelsedomstolen inrättades den 1 december Bakgrunden är de senaste årens tekniska utveckling samt debatten om signalspaning och medborgarnas integritet. Med den nya specialdomstolen ska medborgarnas integritet skyddas så långt det är möjligt. Endast regeringen, regeringskansliet och Försvarsmakten får lägga signalspaningsuppdrag på Försvarets radioanstalt, FRA. Polisen och andra myndigheter tappade sina rättigheter att lägga sådana uppdrag på FRA i och med att den nya domstolen bildades. Runar Viksten, ordförande, Försvars - under rättelse domstolen. Domstolens uppgift är att se till att allt som sker i underrättelseverksamhet är integritetssäkert och uppfyller Europakonventionens krav, säger Runar Viksten. Eftersom öppenhet präglar de vanliga domstolarna behövs en specialdomstol för att hantera de här prövningarna då de innehåller kvalificerat hemlig information, det vill säga ärenden om hot mot rikets säkerhet. Vid Försvarsunderrättelsedomstolen finns ett så kallat RÖS-rum, med skydd mot avlyssning och röjande signaler. Lokalerna bevakas dygnet runt. Ett annat skäl till uppkomsten av specialdomstolen är den kompetens som krävs. Metoder måste kunna ställas mot varandra och vi måste förstå mycket av de tekniska möjligheterna för att kunna göra en korrekt prövning, säger Runar Viksten. DOMSTOL MED FÅ ANSTÄLLDA Domstolen ska bestå av sex särskilda ledamöter, men den är beslutsför med ordförande och två särskilda ledamöter närvarande. Vid varje föredragning är också ett integritetsskyddsombud med för att bevaka just integritetsskyddet i de ärenden som föredras. Ordförande Runar Viksten är den enda ledamoten som har sin dagliga tjänst vid domstolen. Utöver honom finns en kanslichef och tre administratörer med kunskap om teknisk utrustning för kryptering. Säkerhetskontrollen är oerhört rigorös. Föredragningar, överläggningar och beslut görs regelmässigt i RÖS-rummet. Normalt sett klarar vi av föredragning och tillståndsprövning på en dag. Att säkerheten är sträng märks inte minst på den avsökning som måste göras efter varje obehörig persons besök i RÖS-rummet. Mikrofoner eller annat måste eftersökas, detta till en kostnad av omkring kronor per gång. Runar Viksten får heller inte berätta om hur många ärenden som prövas under en månad. ENDA I EUROPA I övriga Europa har man hanterat integritetsskyddet på ett annat sätt. De flesta länder i Europa har försökt stärka integriteten, men det mesta bygger på efterhandskontroll. Så arbetade vi även här tidigare med Försvarets underrättelsenämnd. Anledningen till att vi har en domstol är att Sverige sätter skyddet av den personliga integriteten högre än de flesta andra länder, säger Runar Viksten. Än så länge är domstolen alldeles färsk och det återstår ännu att tillsätta två av de sex särskilda ledamöterna. Vi ska utvärderas 2011 av en kommitté bestående av riksdagsmän. Det är min förhoppning att utvärderingen visar att den nya lagstiftningen och domstolen fungerar bra, men det är upp till oss att bevisa. På längre sikt tror jag att även Säkerhetspolisen och Rikspolisstyrelsen kommer att få rätt att inrikta signalspaningen, kanske även andra myndigheter. Den typen av ärenden torde i så fall också komma till domstolen, förklarar Runar Viksten. FAKTA I mars 2010 gav regeringen Runar Viksten i uppdrag att utreda polisens rätt att beställa eller själv utföra signalspaning. Han ska undersöka om polisens tillgång till signalspaning kan ske i en fristående organisation eller genom att en fristående del byggs upp inom FRA, Försvarets radioanstalt. 14 DOMKRETSEN NR 1/2010

15 Riktlinjer för vittnesstöd ska minska skillnader mellan domstolarna I dagarna lanseras nationella riktlinjer för vittnesstödet i Sveriges Domstolar. Håkan Nordling, lagman vid Växjö tingsrätt, välkomnar en gemensam plattform. Vittnesstöden har stor betydelse för domstolarnas renommé. De har rätt till likartade förutsättningar för att utföra sitt arbete, oavsett var i landet de verkar, säger han. TEXT SUSANNE ERIKSSON FOTO SOFIA ERNEROT, JOHAN GUNSÉUS Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket ska gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet finns samt bedrivs på ett enhetligt sätt vid samtliga tingsrätter och hovrätter i landet. Brottsoffermyndigheten har det övergripande ansvaret och ska säkra att verksamheten håller hög kvalitet. Chrystal Kunosson är projektledare för Brottsoffermyndighetens vittnesstödsprojekt. Vi vill att förutsättningarna för vittnesstöden ska vara likvärdiga. Att skillnaderna utåt, för vittnen och målsägande, ska vara så små som möjligt. Det är i slutänden en demokratisk fråga, säger hon. Håkan Nordling, lagman vid Växjö tingsrätt, håller med. Han menar att ett lugnt vittne har bättre förmåga att uttrycka sig och kan därmed ge ett bra vittnesmål. Det påverkar rättsskipningen. Därför är det viktigt att förutsättningarna för vittnesstöden är likartade över hela landet. Det tjänar domstolarna på och ytterst även rättvisan och demokratin, säger han. DOMSTOLAR HAR LÄMNAT SYNPUNKTER Riktlinjerna för vittnesstöden har tagits fram i samarbete mellan Brottsoffermyndigheten, Brottsofferjourernas riksförbund och Domstolsverket. De innehåller i huvudsak krav på domstolarna, vittnesstödssamordnarna och på enskilda vittnesstöd, men de kan även vara till nytta för åklagare och advokater. Chrystal Kunosson berättar att de har utarbetats i en noggrann process där ett urval av små och stora respektive geografiskt spridda domstolar och brottsofferjourer har medverkat med synpunkter. Riktlinjerna speglar rätt väl hur många redan arbetar. Så på det viset väntar vi oss inte något revolutionerande resultat. Men vi hoppas att de ska leda till större enhetlighet och att det ska bli tydligare för alla parter vad som förväntas av dem, säger hon. Till grund för riktlinjerna finns en utvärdering som Brottsoffermyndigheten gjort på regeringens uppdrag. Den är positiv och visar att verksamheten med vittnesstöd fung- DOMKRETSEN NR 1/

16 Vittnesstödsverksamheten började 1995 i Växjö vilket var först i landet. Håkan Nordling, lagman, Växjö tingsrätt, och Ingegerd Häglund, vittnesstödssamordnare, Brottsofferjouren Växjö har numera ett väl inarbetat samarbete. erar bra, men att den kan utvecklas. Till exempel visste inte alla vem de skulle kontakta hos den andra parten, och det finns utrymme att utveckla samarbetet mellan domstolarna och frivilligorganisationerna, säger Chrystal Kunosson. Riktlinjerna innehåller därför krav på att domstolarna har en kontaktperson som träffar vittnesstödssamordnaren regelbundet för att diskutera och utvärdera arbetet. Andra krav är att domstolarna dels informerar om sin verksamhet till frivilligorganisationerna så att de kan lägga upp sitt arbete, dels informerar om vittnesstödsverksamheten i kallelser till vittnen och målsägande. Ett gott samarbete mellan domstolarna och vittnesstöden är en grundförutsättning för att verksamheten ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt, menar Chrystal Kunosson. Hon tror att riktlinjer kan vara extra bra att ha när personer byts ut eller om det skulle uppstå en konflikt. Och i framtiden hoppas hon att riktlinjerna ska fungera som grund för lokala överenskommelser om samarbete. Brottsoffermyndigheten arbetar just nu på att ta fram mallar för hur sådana skulle kunna se ut. SYNLIGT ERBJUDANDE Växjö var 1995 först i landet med att etablera vittnesstöd och samarbetet mellan domstolen och brottsofferjouren är väl inarbetat. Direkt när man kommer in på Växjö tingsrätt ser man pulpeten med texten Vittnesstöd. Lagman Håkan Nordling säger att de har tänkt över placeringen. Man ska inte behöva gå genom hela foajén för att leta efter vittnesstödet. Alldeles bakom pulpeten finns en oansenlig trädörr till det rum där vittnen och målsägande kan dra sig undan. De ska slippa sitta med personer som verbalt eller på annat sätt ger uttryck åt sitt missnöje. Det är vi inte betjänta av om vi ska få en rättvis rättegång, säger Håkan Nordling»Man blir inte vittnesstöd över en natt. Vi kräver en hel del.«ingegerd Häglund, vittnesstödssamordnare, Brottsofferjouren Växjö Just säkerheten och kravet på att vittnesstöden har ett eget rum är områden som tas upp i riktlinjerna. Chrystal Kunosson betonar vikten av att vittnen och vittnesstöd känner sig trygga i domstolens lokaler. Vittnesstöden bör få en genomgång av larm eller andra möjligheter att tillkalla hjälp, säger hon. VIKTIGT MED INFORMATION I Växjö tycker båda parter att informationsutbytet fungerar bra. Ett par gånger om året delger tingsrätten Brottsofferjouren vilka dagar det kommer hållas fasta ting. Extra ting meddelas kontinuerligt. I kallelser till vittnen och målsägande informeras om att vittnesstöd kommer att finnas på plats. Utifrån detta lägger Ingegerd Häglund, vittnesstödssamordnare, upp ett schema så att alla pass blir bemannade. Till en början var vi en ganska blygsam skara här i Växjö, fyra till fem personer. Nu ansvarar jag för att samordna tjugofyra vittnesstöd, konstaterar hon stolt. FINNAS TILL HANDS Hon berättar att många vittnen är skärrade när de kommer till domstolen och osäkra på situationen eftersom de kanske aldrig varit i en rättssal förut. Därför rekryterar hon gärna vittnesstöd som har erfarenhet av att möta människor, exempelvis lärare eller sjukskö- 16 DOMKRETSEN NR 1/2010

17 terskor. Hon tycker att de står för fantastiska och kvalificerade insatser. Hon ser fram emot att få riktlinjer för verksamheten och konstaterar att organisationerna som står bakom dem ger tyngd åt riktlinjerna. Det blir en kvalitet i sig om vittnesstöden arbetar enhetligt i hela landet, säger hon. GODKÄND UTBILDNING Alla vittnesstöd i landet får gå en grundutbildning. Den tar upp allt från rättsprocessen till samtalsmetodik och krishantering. Ingegerd Häglund tror att de nya riktlinjernas krav på frivilligorganisationerna kommer att höja kvaliteten i verksamheten och kanske också bidra till ökad status för vittnesstöden. I hennes utbildningar kommer riktlinjerna att»ett lugnt vittne har bättre förmåga att uttrycka sig och kan därmed ge ett bra vittnesmål. Det tjänar domstolen på och ytterst även rättvisan och demokratin.«håkan Nordling, lagman, Växjö tingsrätt ha en självklar plats. Man blir inte vittnesstöd över en natt. Vi kräver en hel del, konstaterar hon. Håkan Nordling tror att rekryteringen av framtidens vittnesstöd är den stora utmaningen. Att hålla glöden vid liv och att även fortsättningsvis få kompetenta personer att ställa upp. Den här oavlönade verksamheten möjliggör att vi kan ha ett mjukt omhändertagande av vittnen och målsägande, något som vi annars inte skulle ha resurser till. De arbetar vid sidan av vårt arbete men ändå mitt i det, säger han. VITTNESSTÖD VIKTIGT FÖR RENOMMÉ Håkan Nordling anser att verksamheten är mycket viktig för domstolens renommé, eftersom vittnesstödet ofta är den första person som vittnet möter. Just därför är det angeläget att vittnesstöden får det stöd i arbetet som behövs samt uppskattning och bekräftelse på att de gör en viktig insats, avslutar Chrystal Kunosson. FAKTA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VITTNESSTÖD Domstolarna rekommenderas att: Ha en kontaktperson för vittnesstöden. Ha regelbundna träffar med vittnesstödssamordnaren. Skapa goda förutsättningar för vittnesstöden, bland annat genom att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för verksamheten. I kallelsen till förhandlingar informera målsägande och vittnen om att vittnesstöd finns. Förmedla för vittnesstödsverksamheten relevant information om kommande förhandlingar och annan information för att de ska kunna bedriva en god verksamhet. Vittnesstöden får en genomgång av larm/möjligheter att tillkalla hjälp i vittnesstödsrummen. Vittnesstöden får en genomgång av brandskydd och utrymning. I riktlinjerna finns också delar som riktar sig direkt till de organisationer som vill bedriva vittnesstöd. De ska bland annat: Ha vittnesstöd som har godkänd grundutbildning, har skrivit på tystnadslöfte och som vidareutbildas kontinuerligt. Ha en vittnesstödssamordnare. Vara tillgängliga via telefon och i möjligaste mån också via e-post. Vittnesstödsverksamheten uppfattas redan i dag som seriös, men jag tror att riktlinjerna kan förstärka den positiva bild som finns, säger Chrystal Kunosson, projektledare för Brottsoffermyndighetens vittnesstödsprojekt. DOMKRETSEN NR 1/

18 Många utmaningar när organisationen växer Lösningarna finns hos den egna personalen I sammanläggningstider är det många domstolar som växer mycket på kort tid. Frågan är om det går att förena ett tydligt ledarskap och en effektiv målavverkning med en domstol som växer? Förvaltningsrätten i Stockholm gjorde en tillväxtresa redan för några år sedan. Vi lärde oss bland annat hur viktigt det är att hela tiden kommunicera vad som är på gång och att ha flera kanaler öppna för synpunkter, idéer och tankar. Det är i själva verksamheten man ser om en åtgärd verkligen är en förbättring eller bara en förändring, säger Mari Andersson, lagman. TEXT ROGER OLAUSSON OCH EMMA JENSFELT FOTO CARL JOHAN ERIKSON Agneta Eberhardt, chefsrådman och projektledare för omorganisationen, och Mari Andersson, lagman, båda vid Förvaltningsrätten i Stockholm, har haft stor nytta av fokusgrupper där medarbetare varit delaktiga i vilka krav som skulle ställas på den nya organisationen. 18 DOMKRETSEN NR 1/2010

19 Efter migrationsreformen 2006 växte dåvarande Länsrätten i Stockholms län på kort tid från 200 till nästan 500 anställda. Lösningen när migrationsmålen kom blev att lägga till fler avdelningar. Domstolen hade sedan länge en traditionell rotelindelning. De nya migrationsavdelningarna fick i stället en beredningsorganisation där avdelningarna hade ansvar för olika geografiska områden. Båda organisationsformerna hade sina för- och nackdelar. Utmaningen blev att hitta en organisation som kunde ta till vara fördelarna och som samtidigt kunde utvecklas ytterligare. Sommaren 2007 började arbetet med att skapa en ny organisation för de dömande avdelningarna. Inga svar låg färdiga på bordet och jag insåg tidigt att ett stort engagemang från hela personalen var en förutsättning för att vi skulle nå hela vägen fram, säger Mari Andersson. MEDARBETARNA FICK LÄMNA IDÉER I september 2007 fick en arbetsgrupp på domstolen i uppdrag att göra en förstudie av hur verksamheten fungerade och vilka tankar om förbättringar av organisationen som fanns hos medarbetarna. Den största kunskapen om vad som behöver göras kommer inifrån verksamheten och en första fråga för projektgruppen att ta ställning till var hur vi på vår stora arbetsplats skulle kunna samla in så många tankar och idéer som möjligt, säger Agneta Eberhardt, projektledare för omorganisationen och chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm.»Den största kunskapen om vad som behöver göras kommer inifrån verksamheten.«agneta Eberhardt, chefsrådman och projektledare för omorganisationen, Förvaltningsrätten i Stockholm Över 100 medarbetare var med och tyckte till genom samtal i fokusgrupper. Det fanns fokusgrupper för varje yrkeskategori och för att få en bra spridning på erfarenheter och infallsvinklar var både nya medarbetare och de som arbetat en längre tid representerade. Vi valde att använda oss av fokusgrupper för att det ger en större möjlighet att utveckla tankegångar och diskussioner än vad exempelvis enkäter gör. I samtalen blev det tydligt vilka krav som skulle ställas på en ny organisation och vad som skulle vara utgångspunkter för det fortsatta arbetet, säger Agneta Eberhardt.»Att ledarskapet blir närmare i det dagliga arbetet underlättar för feedback åt båda håll.«mari Andersson, lagman, Förvaltningsrätten i Stockholm Genomgående var bland annat att man önskade ett tydligare chef- och ledarskap. Det är viktigt med en närvarande chef till vilken dörren alltid är öppen, en chef som både ges tydligt ansvar och tid att leda det dagliga arbetet. Bättre möjligheter till feedback och kunskapsöverföring efterfrågades också, liksom en storlek på arbetsgruppen som inte blir sårbar vid sjukdom och i semestertider. EFFEKTIV LEDNING OCH STYRNING Den 21 september 2009 sjösattes den dömande verksamhetens nya organisation. Domstolens tidigare elva avdelningar har lagts samman till tre större avdelningar som handlägger mål inom de huvudsakliga målområdena skatt, allmän förvaltning och migration. Varje avdelning leds av en avdelningschef. Avdelningarna är i sin tur indelade i ett antal dömande enheter, totalt 22 till antalet, som leds av en enhetschef. Jag tror på indelningen av den dömande personalen i lagom stora enheter där cheferna kommer så nära sina medarbetare att de kan utöva ett bra ledarskap och där man kan fånga upp personalens kompetens och utveckla den. Att ledarskapet blir närmare i det dagliga arbetet underlättar också för feedback åt båda håll, säger Mari Andersson. Inom varje avdelning finns en kanslienhet som ger stöd till den dömande verksamheten och som leds av en kanslienhetschef. Det är bra att kanslienheterna får en egen chef som kan driva kanslienhetens frågor och utveckla verksamheten. Bra rutiner på kansliet är en viktig del i vår strävan efter enhetlighet och kvalitet i målhanteringen, säger Mari Andersson. I den nya organisationen har man också velat skapa bättre förutsättningar för att styra och leda hela domstolen på ett effektivt sätt. Tre avdelningschefer med ansvar för var sitt målområde underlättar både dialog och beslutsfattande. Det flyttar beslutsfattandet i många frågor närmare verksamheten och gör det också lättare att driva frågor som måste lösas gemensamt för hela domstolen, säger Mari Andersson. VISIONER OCH RUTINER Alla medarbetare har under det senaste året i en mängd olika forum med stort engagemang arbetat fram hur verksamheten ska bedrivas rent praktiskt i den nya organisationen. Tro mig, frågorna har varit många och spänt mellan visionärt tänkande och dagliga rutiner. Allt är lika viktigt för att skapa en bra arbetsplats där alla kan trivas och växa och som kan leva upp till de krav som ställs på en modern domstol, säger Mari Andersson. Nu fortsätter arbetet med att vässa målhanteringen med sikte framför allt på hög kvalitet, men också på effektivitet. Vi ska bland annat se på målens flöde och på hur vi smartast kan ha en aktiv processledning. Att utveckla verksamheten är en ständigt pågående process där små och stora förbättringar i det dagliga arbetet driver på utvecklingen. Det går aldrig att säga att man är klar, men jag tror verkligen på den här organisationen, säger Mari Andersson. FAKTA KANALER FÖR INFORMATION, TANKAR OCH IDÉER VID ORGANISA- TIONSFÖRÄNDRINGAR Intervjuer med medarbetare i fokusgrupper En egen flik på intranätet med all dokumentation Brevlåda för synpunkter och förslag Möten direkt med domstolschefen Seminarier och teambuilding DOMKRETSEN NR 1/

20 Nu minskar omloppstiderna Flera års målmedvetet arbete ger nu tydliga resultat. Målen avgörs i en allt snabbare takt. Claes Tidanå som är enhetschef vid Domstolsverkets analysenhet är säker i sin slutsats: De glädjesiffror vi nu ser är frukten av de imponerande insatser som gjorts och görs av medarbetare runt om vid landets domstolar. TEXT PIA ROXELL FOTO PATRIK SVEDBERG, CARL JOHAN ERIKSON, CLAUS GERTSEN Domstolarnas huvuduppgift är att avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Samtidigt har flödet av mål till domstolarna ökat i snabb takt, vilket kräver intensiva arbetsinsatser. Och inte nog med att det är en tuff uppgift att öka produktiviteten med bibehållen kvalitet. Detta är ett arbete som görs parallellt med arbetskrävande reformer, omorganisationer och nya arbetsformer. Claes Tidanå konstaterar att medarbetarna vid landets domstolar antagit utmaningen med mycket gott resultat: Omloppstiderna har blivit mycket bättre. Tingsrätterna har lyckats korta omloppstiden för tvistemålen så att de uppfyller verksamhetsmålet, och flera andra måltyper i olika domstolsslag är nära att göra detsamma. Vi kan konstatera att under 2009 har resultaten förbättrats för samtliga av domstolarnas verksamhetsmål, exklusive migrationsmål. FLERA SAMVERKANDE INSATSER Det finns inte en ensam förklaring till att omloppstiderna blivit bättre. Förbättringarna beror på flera samverkande insatser säger Claes Tidanå. De mest betydelsefulla insatserna har varit generationsväxlingen på domstolarna med tidvis dubblering av personal och domstolarnas fokuserade arbete med genomtänkta målsättningar och utvecklade arbetsformer. Målavarbetningen har också rejält snabbats på av en förstärkningsstyrka av domare som ger tillfällig hjälp vid olika domstolar och av en avarbetningsavdelning som avlastar tingsrätterna i Stockholmsregionen, säger Claes Tidanå. DETALJER FÅR STOR INVERKAN Regeringsrätten är en av de domstolar som lyckats minska sina omloppstider. Väntetiderna har förkortats med 3,8 månader för de största måltyperna och hälften av alla skattemål avgörs inom 4,7 månader.»arbetssättet har förändrats på många vis. Ofta handlar det om till synes små detaljer som får stor inverkan.«sten Heckscher, Regeringsrättens ordförande De minskade väntetiderna är resultatet av en omfattande satsning på att effektivisera det dagliga arbetet gjorde man en processkartläggning som blev starten på ett omfattande förändringsarbete. Processkartläggningen gav oss en bra överblick och blottade våra svaga punkter, säger Sten Heckscher, Regeringsrättens ordförande. Förändringsarbetet fortsätter alltjämt i stort och smått med återkommande utvärderingar och finjusteringar. De mest påtagliga förändringarna är att alla medarbetare nu finns i samma hus och att man arbetar i fyra beredningsenheter i stället för i rotlar. Arbetssättet har förändrats på många vis, understryker Sten Heckscher. Ofta handlar det om till synes små detaljer som får stor inverkan. Som att alltid göra en ordentlig inkorgsanalys, det tror jag att varenda domstol kan vinna mycket tid på. Då ser man på en gång om det nya målet hör ihop med något mål som redan är under handläggning. HATA ATT STÄLLA IN FÖRHANDLING Tingsrätten i Nyköping är en annan domstol som enligt statistiken utmärker sig med en stor del mål som handläggs på kort tid. Men domstolens lagman Magnus Widebeck talar hellre om den mindre del mål som kräver särskilda åtgärder för att inte förvandlas till stora resursslukare.»vi arbetar efter devisen hata att ställa in förhandling.«magnus Widebeck, lagman, Nyköpings tingsrätt De utgör mindre än en fjärdedel av alla mål, så omloppstiderna för dessa mål faller utanför statistiken. Att snabbt identifiera dessa och ge de rätta knuffarna för att de ska ta sig vidare i systemet är ett sätt att minska de sammantagna omloppstiderna. 20 DOMKRETSEN NR 1/2010

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy Hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

En hållbar stad öppen för världen

En hållbar stad öppen för världen Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy En hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Underlag vid medarbetarsamtal

Underlag vid medarbetarsamtal Datum Dnr 1(5) 2015-01-21 Underlag vid medarbetarsamtal Mallar inför och under medarbetarsamtal Enheten för personal och kompetens 2015-01-21 Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-519 540 00 Box 50007

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 2 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Vision och styrkort 2015 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Länsstyrelsen och länet står inför stora utmaningar. Vi måste vara

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Fràgor om organisatoriska enheter

Fràgor om organisatoriska enheter www.questback.com print preview Sida 1 av 8 1) Länsrättens namn r Fràgor om organisatoriska enheter Vid domstolarna förekommer olika sätt att organisera den inre verksamheten. Vissa domstolar är organiserade

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige

Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige Tillsammans lyfter vi Kumla kommun! Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige 2014-06-18 Du och jag är Kumla kommun! Kumla kommun har en vision med målet att bli 25 000 invånare år 2025!

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser med riket

Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser med riket Bo Stenbom, HR chef Ärendenr BUN 2015/91 och 2014/891 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 20 april 2015 Barn- och utbildningsnämnden Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Delaktighetsundersökning 2013

Delaktighetsundersökning 2013 Helena Räf November 2013 Delaktighetsundersökning 2013 En utvärdering som behandlar medlemmars känsla av påverkan och inflytande inom redaktionen Word Inledning Syfte & bakgrund Word är en tidning som

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer