Integration och inkluderande tillväxt. Summering av seminarier med Europeiska socialfonden 2013 & 2014 Regionerna Sydsverige Västsverige Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integration och inkluderande tillväxt. Summering av seminarier med Europeiska socialfonden 2013 & 2014 Regionerna Sydsverige Västsverige Stockholm"

Transkript

1 Integration och inkluderande tillväxt Summering av seminarier med Europeiska socialfonden 2013 & 2014 Regionerna Sydsverige Västsverige Stockholm

2 Produktion: Gunilla Ivarsson, text & bild Jacob Schultze, projektledning Johanna Senneby, text & layout Urban Print, tryck För mer info besök

3 Förord Storstadsregion och integration uppföljning av seminarier med Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden, ESF, har under många år stött försök och utvecklingsarbete kring integration i Sverige. I hundratals projekt har kompetensökning och nya modeller använts för att bryta utanförskapet för personer med utländsk bakgrund. Under 2013 och början på 2014 genomfördes en rad seminarier för att koppla resultat och erfarenheter från försöksverksamheten till regional utveckling och tillväxt i storstadsregioner. Seminarierna i Syd- och Västsverige föregicks av arbete i nätverksform (Västsverige) samt inventering av projektresultat och intervjuer. Det här är en summering av förarbeten och dokumentation från framförallt två konferenser i Syd- och Västsverige, vidare ett par frukostsemi-narier i Stockholm. Det är långtifrån en heltäck-ande beskrivning av vad som görs och diskute-ras inom integrationspolitiken, snarare exempel på frågeställningar som väcks i uppföljningen av projekten. Här har fokus alltmer hamnat på pro-jektägaransvar, implementering och regelverk. Sammanställningen är gjord av processtödet SPeL, strategisk påverkan och lärande. Vi har tagit fasta på några inslag från seminarier och diskussionsunderlag. Regionala socioekonomiska analyser och aktuella forskningsrapporter gav också bränsle till diskussionen. ESF-projekten verkar i ett dynamiskt område. Det finns en stor potential i inkluderande tillväxt. Ett exempel; Skåne-Blekinge har trots goda förutsättningar såväl en sysselsättningsgrad som en ekonomisk tillväxt som ligger lägre än riksgenomsnittet. Även produktiviteten i regionen är lägre än i riket (Regional socio-ekonomisk analys) Sprätta stuprör. Upprustning och miljöarbete i bostadsområden kan bli en integrationsmotor. Med makroekonomiska analyser och utvärderingar kan man tydliggöra vinster för de olika aktörerna. Problemet förläggs gärna till de utsatta områdena, när det snarare handlar om hur samhällsystemen fungerar, skapar barriärer och stänger ute. Utvecklingsarbete behöver uppmärksamma utvecklingen av ett innanförskap. (Professor Mikael Stigendal, Malmö Högskola) Samverkan, exempelvis Partnerskap Skåne, en regional plattform för metodutveckling för nyanlända personers mottagande och inkludering i skånskt samhällsliv. Länsstyrelsen är motorn, med kommunerna, Arbetsförmedlingen, samt övriga som är involverade i mottagandet. Delaktighet. Projekt Romsan Är du rom? har rönt stor uppmärksamhet med sin utställning på Göteborgs stadsmuseum och sitt delaktighetsperspektiv. Projektet Newo Drom talar om Av Romer För Romer, en modell som skulle kunna fungera för andra minoritetsgrupper. Underlag, analys och idéer tas fram bland deltagarna. Språksvaghet och behoven av att utveckla SFI är ett tema som avhandlats under konferenserna. Nya metoder har implementerats i bl a Stockholm, deltagarna har fått undervisning både i modersmålet och svenska, samtidigt som praktiska aktivitetet har lagts in.

4 Summeringen av seminarierna avslutas med intervjuer med tre personer som har stor erfarenhet av, och olika infallsvinklar på integrationsarbete. TID är en utmaning, det krävs ett långsiktigt samhällsekonomiskt synsätt för att lyckas. Anna Balkfors, huvudsekreterare för Malmökommissionen Jag tror att vi företagare måste våga pröva mer. Det krävs ett genuint intresse, att man tycker dessa frågor är viktiga. Och jag tror ärligt att vi blir ett bättre företag om vi får en ökad förståelse för andra kulturer. Carina Hanson, VD Estrella AB, Angered Ordna mötesplatser. Lyssna på dem som ska inkluderas. Se arbetet som dubbelriktat, det är inte bara de nyanlända som ska lära sig. Deltagarna är intressanta och viktiga gäster som har något att ge, inte okunniga bidragstagare som inte kan språket. Houda Zoubi, entreprenör och debattör, Göteborg Jacob Schulze och Gunilla Ivarsson, SPeL

5 Index Del 1: Göteborg s. 2-6 Del 2: Eslöv s Del 3: Stockholm s Del 4: Tre röster om inkluderande tillväxt s Bilaga 1: Exempel på integrationsprojekt i Västsverige s Bilaga 2: Exempel på integrationsprojekt Sydsverige s

6

7 Del 1 Dokumentation från samverkansdag om inkluderande tillväxt i Göteborg 3 juni 2013

8 2 Den tredje juni 2013 bjöd ESF-rådet i Västsverige in till dialog om hur vi gemensamt kan arbeta för bättre integration av arbetslösa som hamnat i utanförskap. Den samlade kunskapen och erfarenhetsutbytet ska förhoppningsvis leda till nya strategiska modeller och samverkansformer som kan prövas och vidareutvecklas för att komma längre i integrationsarbetet under den kommande programperioden. Micael Nord, regionchef ESF-rådet i Västsverige inledde med en kort introduktion om Socialfonden med fokus på integration och Socialfonden som en resurs. (Micael Nords presentation finns som Bilaga 1 se bilderna 1-7 för inledningen) Louise Stiernström, ESF-rådet i Västsverige uppmanade deltagarna knyta kontakter för att kanske hitta nya samverkansparter inför framtiden. Louise beskrev att grupperna under dagen satts samman för att blanda praktisk projekterfarenhet med chefserfarenhet från olika områden. Får vi inte med cheferna i det vi gör och kommer fram till, får projektresultat inte fäste i ordinarie verksamhet. Fokuserade lyssnare under dialogdagen i Göteborg med tema Integration Storstad. I förgrunden Micael Nord, Regionchef Svenska ESF-rådet i Västsverige och Louise Stiernström, ESF-rådet i Västsverige och en av dialogdagens arrangörer. Detta har vi gjort bra t 'PSUTBUU BSCFUF NFE JOEJWJEFO J GPLVT "UU BSCFUB NFE NPUJWBUJPO PDI TKÊMWLÊOTMB ÊS DFOUSBMU PDI skapar tilltro mellan alla inblandade. t 'SBNHÌOHFO MJHHFS J BUU MÊSB LÊOOB EFMUBHBSOB J QSPKFLUFO TPN JOEJWJEFS EFSBT CFIPW PDI GÚSVUTÊUUOJOHBS )ÊS IBS QSPKFLUFO PGUB TUÚSSF NÚKMJHIFUFS ÊO UJMM FYFNQFM "SCFUTGÚSNFEMJOHFO J TJOB traditionella arbetsformer. t #ÚSKB NFE BUU LPOUBLUB GÚSFUBHFO PDI JEFOUJmFSB EFSBT CFIPW PDI WJMLB KPCC TPN ÊS UJMMHÊOHMJHB identifiera därefter lämpliga kandidater t 7ÌHB TBUTB QÌ PTBOOPMJLB LPNCJOBUJPOFS UJMM FYFNQFM CPTUBETCPMBH BOTUÊMMFS BSCFUTGÚSNFEMBSF t #ZHH WJEBSF QÌ CFmOUMJHB TBNWFSLBOTTUSVLUVSFS )B FUU nfsojwìqfstqflujw TUÊSL ÊHBSTLBQFU PDI EFMUBHBSJOnZUBOEFU t %PLVNFOUFSB BSCFUTTÊUUFU PDI KPCCB J UFBN o EFU CMJS IÌMMCBSU t 1SPKFLU ÊS JOHFU FHFOWÊSEF o EFU IBOEMBS PN FUU GÚSIÌMMOJOHTTÊUU NFE FO TUÊOEJHU QÌHÌFOEF diskussion. Individens process ska stödjas, men inte ägas. Grunden är ömsesidigt förtroende. t %FU TPN LSÊWT ÊS FO MÊSBOEF PSHBOJTBUJPO NFE BSCFUTGÚSNFEMJOHFO GZTJTLU QÌ QMBUT 'PLVT TLB WBSB QÌ JOEJWJEFOT FHFO LSBGU %FU LSÊWT 5*% t +PCCB NFE TUSVLUVSFS PDI LPNQFUFOT TPN UJMM FYFNQFM J 10 QSPKFLUFU 3PN TBO EFU GVOHFSBS även med andra minoriteter. Kunskap är nyckeln till framgång t "UU TBNWFSLB NFE USFEKF TFLUPSO ÊS WJLUJHU NFO EFU IBOEMBS PDLTÌ PN BUU EFMB NBLU t "UU CSZUB TUSVLUVSFS LBO LPTUB QÌ PDI HÚS JCMBOE BUU JNQMFNFOUFSJOH NPUBSCFUBT t 1PTJUJWB FSGBSFOIFUFS BW BUU BSCFUTGÚSNFEMJOHFO BOTUÊMMFS #SPCZHHBSF TPN TKÊMWB LPNNFS GSÌO minoritetsgruppen. t 4F JOEJWJEFOT SFTVSTFS TPN FO UJMMHÌOH PDI FO LVOTLBQTLÊMMB NFO BOQBTTB JOTBUTFSOB TÌ BUU BMMB får innehåll efter sitt behov. t 4BNWFSLB NFMMBO SFHJPOBM PDI TPDJBMGPOEFO t 4BNWFSLBO NFMMBO 4PDJBMGÚSWBMUOJOH PDI,VMUVSGÚSWBMUOJOH J QSPKFLU GÚS 3PNFS o CÌEF 10 PDI 10

9 3 Panelen granskar En panel med fem medverkande var inbjuden för att granska och kommentera vad grupperna LPNNJU GSBN UJMM 1BOFMFO CFTUPE BW Helene Blomberg, Halmstadfastigheter Bengt Gunnarsson, Städcentralen -FOOBSU,VSMCFSH "SCFUTGÚSNFEMJOHFO 4FOBEB -KVUJD &EVDUVT &7" QSPKFLUFU +BO %BOJFMTLJ 7VYFOVUCJMEOJOHTGÚSWBMUOJOHFO 4'*.PEFSBUPSO +BDPC 4DIVM[F 41F- CBE PN TZOpunkter på några av budskapen från den inledande gruppdiskussionen. Samverkan med tredje sektorn och att dela makten? I offentlig sektor är vi vana vid långa processer, det civila samhället är bättre på korta processer. Vi måste lära oss att förenkla, att kapa i beslutsprocessen genom t ex kortare och färre möten och möten på andra ställen än de traditionella (Helene Blomberg, Halmstadfastigheter) o %FU moot NZDLFU BUU IÊNUB J USFEKF TFLUPSO 7FN ÊS USFEKF TFLUPSO -FOOBSU,VSMCFSH "' o +BH ÊS TPN QSJWBU GÚSFUBHBSF PWBO WJE USFEKF sektorn, men utbytet måste vara ömsesidigt. +BH USPS BUU TPDJBMU BOTWBS CMJS FO WJLUJH GSÌHB J framtiden. Upphandlingskriterier kan utvecklas, till exempel med att ta med kriterier som ger Den kritiskt granskande panelen som bjudits in för att nagelfara resultaten av gruppdiskussionerna under dialogdagen om Integration i Göteborg i juni bestod av Helene Blomberg, Halmstadfastigheter AB, Bengt Gunnarsson, Städcentralen AB, Lennart Kurlberg, Arbetsförmedlingen, Senada Ljutic, Eductus och Jan Danielski, Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborgs Stad. möjlighet att få betalt även för språkutbildning. (Bengt Gunnarsson, Städcentralen) o 5SFEKF TFLUPSO KB NFO WJ LBO JOUF HÚSB OÌHPU VUBO "SCFUTGÚSNFEMJOHFO PDI 4PDJBMGÚSWBMUOJOHen. Vi måste fördela makten så det blir en rättvis process. I offentlig sektor är vi vana vid långa processer, det civila samhället är bättre på korta processer. Vi måste lära oss att förenkla, att kapa i beslutsprocessen, säger Helene Blomberg. Anställa Brobyggare från minoritetsgrupper på Arbetsförmedlingen? o +B FO CSB JEÏ,BO WBSB OZUUJHU CÌEF JOÌU PSHBnisationen och utåt. Kloka företag har redan fattat att affären ligger här.. (Helene Blomberg, Halmstadfastigheter) o %FU ÊS GO FO UJMMGÊMMJH MÚTOJOH #SPCZHHBSF CPSEF egentligen finnas i ordinarie personal. Bron måste ha fästa i båda ändar. (LenOBSU,VSMCFSH "' Har man folk från olika grupper i personalen ökar trovärdigheten. (Bengt Gunnarsson, Städcentralen)

10 4 Ökad inkludering genom språk Skåne berättade via telefon om den regionala överenskommelse som finns i Skåne om samverkan kring utveckling av etablering för asylsö- är bland andra Länsstyrelsen, Försäkringskassan, rad kommuner. Identifierade områden för sam- har resulterat i en innovativ plattform för samverkan och utveckling av ett inkluderande mottagande för att alla som kommer till Skåne ska ha möjlighet att vara delaktiga. Några regionala buren sektor som en aktiv part och Integration på landsbygd. Lena Hölerman underströk att samverkan blir enklare om det finns en formell också om insikten att arbetet är tidskrävande.? gration Några regionala frågor i Skåne är: Utbildning mot arbete, idéburen sektor som en aktiv part och Intepå landsbygd. Potentialer för tillväxt och sammanhållning Mikael Stigendal, professor Malmö Högskola, redogjorde i en filmad intervju för några av slutsatserna i en studie av storstadsinsatser inom regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge. ven tillväxt investera i människors möjligheter, sätt, tillväxt kan också handla om de mjuka värdena. manhållning. I diskussionen framfördes bland annat vikten av att inför den nya programperioden och de programskrivningar som pågår länka bättre mellan Vad behöver vi göra annorlunda för att arbeta ännu bättre med inkluderande tillväxt? framtiden och grupperna uppmanades komma fram till konkreta förslag till vad som mer behövs för framgångsrikt integrationsarbete. Såhär prioriterade deltagarna de förslag som grupper- 9* förståelse för olika verkligheter. 7* tur för att lyckas med förändring 6* verksamhet kontinuerligt under projekttiden. ring som första steg mot hållbar tillväxt. 5* kulturkompetens saknas, dubbelriktat lärande behövs. re ägare som tar sitt ansvar.

11 5 3* resurser. ning för implementering. 2* med arbetsgivare. kunskap. hället. 1* bostad. Bryt den fysiska segregationen. företag, genom exempelvis visst bibehållet stöd, t ex coachning under vägen. stärka civilsamhället och skapa större delaktighet (faktisk och upplevd). bättre gynnar samverkan och långsiktighet. tering. Nedanstående förslag presenterades också, men prioriterades inte av deltagarna: oss av andra EU-länder. ringen slår till. alla de som inte kan ge arbetsmarknaden 100 procent. - även kvalitativa aspekter. Bitte Lydén, Region Halland, en av deltagarna i Dialogdagen om Integrationsarbetet i Socialfondsprojekt och projektekonomer. Föra vidare kunskaper. kan. stöd. - ring. nivåer.

12 6 Panelen granskar Även dessa prioriterade förslag nagelfors av den inbjudna panelen under ledning av moderatorn Jacob Schulze, SPeL: Förslagen på väggen känns som en mager grund för en ny programpe- brainstorming, inte bara för och med oss som är insatta i projektvärlden, utan med andra grupper som har erfarenheter av annat slag som kan byg- Företag, media och marknadsförare är andra intressanta aktörer för att hitta andra vägar att skapa alternativa projekt med annat innehåll. (Lennart Kurlberg, Arbetsförmedlingen) slagen på väggen handlar alltför mycket om strukturer. (Jan Danielski, Vuxenutbildningen) sticker ut och är lite mer ovanligt är punkten om integrationsprojekt för svenskar, exempelvis som den romska utställningen som är en del av kom- tyvärr tror jag det är ett svårarbetat område. (Helene Blomberg, Halmstadfastigheter) Småföretag behöver kunskaper om till exempel vad socialt tänkande kan ge för konkurrensfördelar. Utlysning- ten nu är för lika. (Bengt Gunnarsson, Städcentralen) ler är modellen redan i drift. Sedan tror jag mycket på att arbeta med attitydförändring. Sociala medier har en stor potential som bör utnyttjas bättre, inte bara på svenska språket. I sociala medier kan även deltagarna möta andra på sitt eget språk, hitta problemlösningar och gemenskap med andra i liknande situationer. (Senada Ljutic, Eductus)

13 Del 2 Dokumentation från samverkansdag om inkluderande tillväxt i Eslöv 3 september 2013

14 8 Den 3 september 2013 bjöd ESF-rådet i Sydsverige tillsammans med processtödet SPeL in till dialog om hur vi gemensamt kan arbeta för inkluderande tillväxt och bättre integration av arbetslösa som hamnat i utanförskap. Närmare 70 inbjudna från projekt, myndigheter och regionala aktörer medverkade. Resultatet av dagen blev bland annat en rad prioriterade förslag som kan bidra till nya strategiska modeller och arbetssätt att pröva och vidareutveckla för att komma längre i integrationsarbetet under den kommande programperioden. Förslagen tog avstamp i de erfarenheter som gjorts i arbetet med inkluderande tillväxt under den gångna programperioden. Andreas Larsson, regionchef ESF-rådet i Sydsverige inledde med att slå fast att inkluderande tillväxt är ett centralt begrepp för ESF-rådet, både under den snart avslutade programperioden och i den kommande. Han redovisade resultat och framgångsfaktorer för det Socialfonden hittills åstadkommit. Viktiga resultat för ökad inkludering är t ex att det skapas mötesplatser, att inse att det går att ställa krav vid upphandlingar och att vid kompetens- och organisationsutveckling måste fokus ligga på strukturer och makt. Andreas Larsson lyfte också fram att resultaten visar att enstaka utbildningsinsatser har liten effekt, medan insatser som ifrågasätter normer, attityder och värderingar kan förändra. Han påminde om att det fortfarande finns återstående medel att ansöka om när det gäller uppgraderingar, förstudier och implementeringsprojekt. Potentialer för tillväxt och sammanhållning Mikael Stigendal, professor vid Malmö Högskola, beskrev i en filmad intervju sambanden mellan ökad tillväxt och integration. Slutsatserna drogs i en studie av storstadsinsatser inom regionalfondsprogrammen för Stockholm, Göteborg och Skåne-Blekinge. Viktiga framgångsfaktorer är bland andra, enligt Stigendal: Kombinera vinstdriven tillväxt med behovsdriven tillväxt. Investera i människors möjligheter, inte bara i problemen Definiera tillväxt på olika sätt, tillväxt kan också handla om de mjuka värdena Ta vara på de resurser människor redan har Satsa på kollektiv empowerment/ social sammanhållning Genom att kombinera de olika typerna av tillväxt skapas drivkraft och den behovsdrivna tillväxten kan göras mer proaktiv. I diskussionen efter intervjun framfördes att sociala företag borde kunna utvecklas mer för att stötta till exempel kollektiv empowerment. En kortversion av Potentialer för tillväxt och sammanhållning (rapport 0152) Studie av storstadsinsatserna inom Regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge utgiven av Tillväxtverket skickades ut till deltagarna för seminariet i Eslöv 3 september Lena Rogeland, SPeLs projektledare väl förberedd inför dagen om inkluderande tillväxt

15 9 Sprätta stuprören en systeminnovation Diskussionerna i mindre grupper fick skjuts av Bjarne Stenquists berättelse om Bygga om-dialogen ett pågående projekt i Malmö stad och dess analyserande del MIL (Metod Information Lärande). Bostadsområdet Lindängen behöver rustas upp, både när det gäller standard och energiförsörjning. En genomförd upprustning skulle innebära hyreshöjningar i sådan storlek att många inte kan bo kvar. Om detta investeringsbehov delvis kan lösas genom att ett antal av de många arbetslösa i Lindängen flyttas från permanent offentlig försörjning till egen försörjning uppstår en samhällsekonomisk vinst. Men det behövs komplicerade makroekonomiska analyser och socioekonomiska utvärderingar för att tydliggöra vinsterna för olika inblandade aktörer och finansiärer. Det sättet att arbeta kan ses som en systeminnovation eller, med Bjarne Stenquists ord, att sprätta stuprör. Och detta har en tydlig koppling till EU 2020-strategin som siktar på smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Rom San och Newo Drom Projekterfarenheter från Västsverige Susan Lotzke och Bagir Kwiek jobbar med två västsvenska ESF-projekt med fokus på romers situation. PO2-projektet Newo Drom (En ny väg) har den genomgående röda tråden av romer för romer. Initiativtagaren och projektledaren Bagir Kwiek menade att det blev en framgångsfaktor att deltagarna själva fick identifiera de problem de själva inte kunnat lösa och att det inte handlade om att ändra hela samhället utan att man i projektet istället satsade på att romerna ska starta egna företag. En modell som använts i Newo Drom projektet är så kallade kulturtolkar eller brobyggare, anställda vid AF. Deras roll är att skapa förtroende och ge kunskap både åt deltagande romer och åt handläggare vid AF och andra myndigheter. Kulturtolkar lämpar sig också för andra minoritetsgrupper. Projekt Rom San Är du rom är ett PO1-projekt som drivs av Kulturförvaltningen i Göteborgs Stad. Ett projektresultat är en utställning om romernas historia och flera böcker. Det är första gången romer själva fått vara med och berätta sin historia, det innebär mycket lärande på vägen. Det finns en ömsesidig misstro att jobba med, sa Bagir Kwiek. Hittills har personer sett utställningen och till invigningen i vintras väntades 1000 Bagir Kwiek och Susanne Lotzke berättar om sina erfarenheter av att arbeta med projekt om Romer i Göteborg personer men det kom nära Förutom utställningen på Göteborg Stadsmuseum har PO1- projektet Rom San också utbildat anställda vid kommunala förvaltningar, hittills ca 1000 personer. Under en halvdag har deltagarna, som i vardagen också jobbar med eller har kontakt med romer fått lära sig mer om romers bakgrund och historia. Båda roma-projekten säger sig ha hittat bra och aktiva samverkansparter i Göteborgs Stad. Arbetet har också kopplats till det pågående arbetet med en nationell strategi för romer, i den processen har Göteborg blivit en prioriterad kommun.

16 10 Erfarenheter från Sydsvenska ESF-projekt Azad Jonczyk, Åstorps Kommun och Projekt Integration genom arbete, Sara Belin, Merit Utbildning AB, Projekt Föräldralediga, Helena Hölerman, Länsstyrelsen Skåne, Projekt Inkludering genom språk och Madeleine Tham, Svenska ESF-rådet region Syd delade med sig av erfarenheter från arbetet med Socialfondsprojekt inom integrationsområdet i Sydsverige. Helena Hölerman, vars projekt handlade om den strukturella samordningen inom SFI, sade sig vara mest intresserad av att finna hållbara samverkanskontakter som ger möjlighet till implementering av projektresultat, att hitta samordningsmöjligheter regionalt inom yrkesinriktad SFI: Vi har inte implementerat alla resultat, men bäddat bra. Länsstyrelsen, Region Skåne med flera går vidare nu i höst med regionalt styrda SFI-utbildningar som har hela Skåne som upptagningsområde, sa Helena Hölerman. Sara Belin från Projekt Föräldralediga beskrev hur projektet kunnat ta tag i en målgrupp som tidigare varit svår eller omöjlig att nå, nämligen föräldralediga som inte kunnat fullfölja sin SFI. Vi har lätt att få implementering av metoderna Snack i Eslövs vackra medborgarhus inför ESF-rådets konferens om Inkluderande tillväxt. Goran Sehovac från Arbetsförmedlingens Stabsledning till vänster. hemmavid eftersom vi är ett utbildningsföretag, däremot är det svårare att nå samverkan med andra aktörer, som dessutom har olika uppdrag. Men Malmö stad är på väg att upphandla verksamheter som liknar vår. På frågan om att våga starta projekt som kan misslyckas men där man kan lära även av det svarade Azad Jonczyk att Projekt Integrering genom arbete utvecklas under hela projekttiden och att en nyckelfaktor för framgång är förankringen hos politikerna Flera underströk vikten av aktivt projektägarskap, inte minst eftersom man som projektledare ofta har individfokus, men missar strukturerna. Några viktiga punkter att beakta inför en kommande projektstart eller ansökan: - förankra bättre hos samverkansparterna - se till att få ett ekonomiskt bindande avtal med samverkansparter - ha mer fokus på strategisk samverkan. Lyft utvecklingsdelar till en högre, regional nivå En rapport med erfarenheter från 5 socialfondsprojekt i Sydsverige med fokus på integration skickades ut till deltagarna för konferensen i Eslöv.

17 11 Vilka bollar behöver vi rulla vidare för mer inkluderande tillväxt? Utgångspunkten för att i mindre grupper vaska fram och prioritera olika förslag till att i framtiden jobba för en mer inkluderande tillväxt, minskad segregation och ökad social sammanhållning söktes i svar på frågor som:? Vad behövs mer av? Vad behövs mindre av? Vad ska vi sluta göra? Vad ska vi börja göra? Vad ska vi göra annorlunda? Vad behöver skapas? De flesta förslag som presenterades kan ordnas in under rubrikerna: Större medverkan från näringslivet Ökad och hållbar samverkan Attitydförändringar!Socioekonomisk analys Såhär prioriterade deltagarna de förslag som grupperna kom fram till: 18* NÄRINGSLIVET - engagera näringslivet (10 pl) - anlita näringslivet (5 pl) - rätt incitament för näringslivets medverkan (3 pl) 17* SAMVERKAN - skapa tydlig struktur för samverkan föreningar-näringsliv-myndigheter (8 pl) - utveckla samarbete/samverkan mellan arbetsliv och utbildning (2 pl) - blixtsnabb validering i samverkan: efterfrågan / arbetsmarknad/ utbildning (2 pl) - ökad kunskap för bättre samverkan (1 pl) - krav på väl förankrade tvärsektoriella partnerskap PENTAHELIX - (akademi/näringsliv/idéburen sektor/offentlig förvaltning/engagerade medborgare) (4 pl) 15* ATTITYD - Attitydförändring genom individernas delaktighet (3 pl) - Öka medvetenheten om rådande värderingar för att kunna utmana dem (2 pl) - Arbeta med attitydförändring (4 pl) - Vidga innanförskapet (6 pl) 12* MAKROEKONOMI SOCIOEKONOMISK ANALYS - kombination av makroekonomiska åtgärder och individuella insatser (10 pl) - mer och bättre socioekonomisk analys ger bättre resultat (2 pl) 9* INKLUDERA MÅLGRUPPEN - inkludera målgruppen från början till slut (8 pl) - individen i fokus se möjligheter hellre än hinder (1 pl) ÖVRIGA FÖRSLAG - integration av projektet i verksamheten och tidigt i projektplaneringen - utökat stöd till icke-ansökningsproffs (3 pl) - KULTUR-verktyg för att minska segregation (3 pl) - Utveckla sociala företag som alternativ/övergångsarbetsmarknad (5 pl) - Stärka sociala kapitalet genom diverse aktiviteter (mötesplatser, föreningar) (1pl) - Det måste finnas riskkapital som ESF fördelar (1pl) - Fler utbildningsmöjligheter för vuxna med utbildningsbidrag (1pl) - Case-management (1 pl) - Tydlig målgruppsrepresentation i verksamheten - Struktur av kärnverksamheten - Tydligare koppling mellan ESF och ERUF

18 12 Panelen ville ha mer från näringslivet och tredje sektorn Sedan deltagarna gruppvis arbetat fram och prioriterat de viktigaste framgångsfaktorerna för att åstadkomma en inkluderande tillväxt framöver var det den inbjudna panelens tur att kritiskt granska förslagen och komma med egna inspel: Idag har jag fått väldigt tydliga signaler om att näringslivet måste delta mer i arbetet med inkluderande tillväxt. Även om företagen funnits med tidigare så kan deras roll stärkas och de kan bidra med mer, till exempel praktikplatser och mötesplatser. (Rozalia Weiz, Näringsliv, Region Skåne) För mig innebär ett inkluderande arbetssätt att låta så många olika perspektiv som möjligt vara med, i relation till tillväxt kanske man får se det på ett annat sätt. Framöver är det viktigt att ta reda på hur ESF kan vara en resurs i det fortsatta arbetet att bli mer effektiv, viktigt är också att framöver koppla ihop arbetet i de olika strukturfonderna, som Socialfonden och ERUF. Jag tilltalas också av det makroekonomiska synsättet, den holistiska analysen, ohälsa är t ex ett stort hinder för framgångsrik inkludering. Att arbeta med attitydförändringar och bemötandefrågor är också mycket viktigt. (Katarina Carlzén, Länsstyrelsen Skåne) Jag prioriterar två bollar att rulla vidare. Samverkan, kanske speciellt med föreningslivet är mycket viktigt. En annan faktor är effektmål för att kunna anpassa språkutbildning till arbetslivets behov. Ett område att uppmärksamma är de svårigheter som lätt uppstår i implementeringsfas när de som jobbat med projektet inte är anställda hos mottagaren, utan försvinner bort med sina erfarenheter när projektet är slut. Ytterligare en komplikation för framgångsrik implementering är de krångliga upphandlingsregler som nu finns. (Rebecca Bichis, Jobb Malmö)

19 13 Katarina Carlzén, Länsstyrelsen Skåne, Goran Sehovac, AF Stabsledning, Rebecca Bichis, Malmö Stad, Christian Råberg, ESF-rådet och Rozalia Weiz, Region Skåne utgjorde panelen som nagelfor förslag från eftermiddagens gruppdiskussioner, men som också hade egna inspel. Jag såg inte så mycket nytt i de förslag som kom fram i grupperna. Däremot är metoderna som testas här i Malmö, i projektet med Lindängen intressanta. Att använda det makroekonomiska perspektivet och den socioekonomiska analysen, vi måste se utbildning som en social investering det är avgörande för framgångsrikt integrationsarbete! Kanske behöver också ESF-rådets insatser ligga på en högre riskkapitalnivå. (Christian Råberg, Svenska ESF-rådet) Många av de här diskussionerna för vi också i vardagen, mest intressant är att vi alla har olika glasögon och hur vi jämkar ihop dem med våra olika uppdrag. Jag vill gärna ta diskussionen HUR vi ska göra istället för att fortsätta prata om VAD vi vill åstadkomma. Vågar vi utmana, se det annorlunda? Till exempel vilken skillnad icke-proffs skulle göra för ansökningar? Jag vill ta bollen om att samverka och inte bara tänka projekt utan mer fundera på vilken skillnad vi vill åstadkomma. Kopplingen till näringslivet framöver är också central. (Goran Sehovac, AF Stabsledning)

20

21 Del 3 Artiklar från seminarier om inkluderande tillväxt i Stockholm 2013 & 2014

22 16 I Stockholm har två seminarier på tema Storstadsintegration anordnats av SPeL. Ett av dem gick under rubriken Språk och jobb är nyckeln till integration, och hölls i september Moderatorn Clara Lindblom, Tema integration i arbetslivet, ledde ett samtal mellan Christer Hallerby, regeringens SFI-utredare, Andreas Bergström, tankesmedjan Fores och Maria Guldbrandsson, mentor, Mahad Ibrahim modersmålsstödjare och Leonora Lippig-Singewald, samordnare, de tre sistnämnda från socialfondsprojektet Etablering Stockholm. Det andra Stockholmsseminariet gick under rubriken Utrikes födda akademiker på arbetsmarknaden och hölls i februari Medverkade i seminariet gjorde Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, Elin Landell, tidigare regeringens särskilda utredare vid AKKA-utredningen och nu departementsråd vid Arbetsmarknadsdepartementet, Andreas Bergström, tankesmedjan Fores samt Ajlan Fekovic, projektledare vid Arbetsförmedlingen. Clara Lindblom, Tema Integration i arbetslivet, modererade.

23 17 Börja på modersmålet är rätt väg Antalet som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, ökar i Sverige. Och även om forskningen kan visa framgångsrika metoder för att arbeta med gruppen, räcker resurserna sällan till. Samtidigt är språk den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration. SFI, svenska för invandrare, är inte utvecklat för den grupp som inte kan läsa och skriva, säger Leonora Lippig Singewald, projektledare för ett av Etablering Stockholms delprojekt, Rätt steg, som arbetar med att förkorta vägen till arbete eller vidare studier för den grupp som kommer till Sverige utan att kunna läsa eller skriva på sitt modersmål. Det är en grupp som växer och Etablering Stockholms projektägare Stockholms stad såg hur den ofta hamnade mellan stolarna. Leonora Lippig- Singewald menar att problembilden är komplex. Bland annat skulle de SFI-lärare som arbetar med gruppen behöva bli bättre på läsoch skrivinlärning för vuxna. Det finns heller inte så mycket kunskap om hur man arbetar med denna grupp. Men, den forskning som finns pekar på att om man ska lära sig läsa och skriva så bör man börja på sitt modersmål, säger hon. De enorma resurser som krävs för att arbeta på detta sätt, gör att få skolor i Sverige har den möjligheten. Kortare väg till arbete Genom ESF-projektet Etablering Stockholm kunde Leonora Lippig- Singewald och den skola hon arbetat på sedan 2007, SFI Västerort, utveckla kompletterande metoder för att snabba på vägen till arbete för elever som går SFI:s studieväg 1. De har mellan noll och fem års skolgång från hemlandet. Vi arbetar framförallt kommunikativt och är ett komplement till SFI med inriktning mot praktiskt vardags- och arbetsliv i språkinlärningen. Vi har fokus på individen och tydliga mål som underlättar undervisningen när eleverna befinner sig på olika nivåer, säger hon. Kommunikativ kompetens i svenska, att kunna berätta om sina färdigheter för arbetsgivare i CV och intervju samt att ha grundläggande datakunskap är några av målen. Till sin hjälp för att uppnå dessa har de modersmålsstöd, och lärarna verkar även som mentorer och vägledare. På Järvafältet där skolan har sitt upptagningsområde har somalisktalande personer varit den största språkgruppen med dessa behov, så vi började med att fokusera på dem. Det finns inget mervärde i att fokusera på en etnisk grupp, det är utbildningsbehovet och språkutvecklingen i sig som har varit viktig. Nu har vi fått förlängt till december 2013 och har även modersmålsstödjare på tigrinja och arabiska, säger hon. Kvinnor i majoritet Fyra femtedelar av projektdeltagarna är kvinnor, alltså de som sällan får utbildning i sitt hemland. 60 procent kunde varken skriva eller läsa på sitt modersmål då de började på SFI. Att denna grupp inte lär sig svenska får inte bara samhälleliga konsekvenser. Vuxna invandrare som inte lär sig språket kan förlita sig på att deras barn tolkar och får ett

24 18 Det har varit ett framgångsrikt projekt, nu arbetar vi vidare med att implementera det i ordinarie verksamhet. Att arbeta praktiskt som komplement till SFI gynnar både individ och samhälle, men att jobba i samverkande team med en mindre elevgrupp och en extra modersmålslärare kostar pengar, söger projektledare Leonora Lippig- Singewald. ansvar de inte ska behöva ta. Det blir lite av en upp- och nervänd värld, föräldrarna förlorar auktoritet och det blir svårare för dem att vägleda barnen, ge dem tips om utbildningsmöjligheter och ta del av information från skolan, myndigheter och samhället utan att ha en tolk. Svenska och modersmål parallellt För att korta vägen till arbete, jobbar projektet med att koppla samman SFI med samhälle och arbetsmarknad. Med hjälp av modersmålsstödjare kan de diskutera djupare vad deltagarna anser sig behöva för att komma snabbare framåt. Om vi hade jobbat på svenska hade det varit svårt att ha ett innehåll mot hälsa, samhälls- och arbetsliv, eftersom man som nyanländ inte har orden att beskriva vad man vill och behöver på det nya språket. Genom att jobba med termerna på svenska och på modersmålet parallellt kopplar vi innehållet till deras egna behov, säger Leonora Lippig- Singewald. Projektet arbetar i mindre grupper om 15 och har nära dubbelt så många utbildningstimmar som en vanlig SFI-klass. Det är en väldigt lång dag om man är studieovan. Därför blandar vi upp det teoretiska med praktiska aktiviteter som studiebesök och friskvårdsaktiviteter. När deltagarna har kommit upp på kommunikativ nivå, och är redo att gå vidare från SFI a till b, får de möjlighet att göra praktik tre halva dagar i veckan, som numera arrangeras i samverkan med Stockholms stad och Enheten för språkstöd. SFI-studierna fortsätter parallellt. De kommer tillbaka med frågor och saker som de behöver kunna för att klara sitt jobb och får skriftliga uppgifter där de får reflektera över vad de lärt sig på praktikplatsen. Kvalitet måste få kosta Under projektets två första år hade 81 personer varit inskrivna och inskrivningstiden hade nästan halverats i jämförelse med riksgenomsnittet. Utöver detta hade bland annat 12 gått vidare till arbete och 15 till SFI c- nivå, varav fyra gick vidare till yrkesförberedande kurser. Dessutom har åtta, av de totalt 13 i Stockholms stad, fått SFI-bonus för att ha klarat både a- och b-nivån inom ett år. Det har varit ett framgångsrikt projekt, nu arbetar vi vidare med att implementera det i ordinarie verksamhet. Att arbeta praktiskt som komplement till SFI gynnar både individ och samhälle, men att jobba i samverkande team med en mindre elevgrupp och en extra modersmålslärare kostar pengar. Leonora Lippig- Singewald tror ändå att detta är framtiden sätt att arbeta. Nuförtiden handlar allt om pris. De som pressat priserna mest vinner upphandlingarna och tjänster kostar bara mindre och mindre, men ingen granskar kvaliteten. Vi måste vända denna båt, i synnerhet denna grupp måste få adekvata målgruppsanpassade insatser tidigt, annars riskerar det att kosta mer i framtiden, säger hon.

25 19 Inte ett jobb rätt jobb Fem miljoner kronor kostar det Sverige att producera en ingenjör. Samtidigt finns hög kompetens hos många invandrade akademiker som inte får kvalificerade jobb. Hur denna grupp lättare ska få rätt jobb, diskuterades på ett seminarium om integration i storstadsregionerna. Jag tror inte på några stora förändringar. Vi har bra insatser, men vi använder dem inte på rätt sätt. Samtidigt skriker arbetsgivare efter bättre kompetens och den finns, men de är dåliga på att ta in utländska akademiker, säger Ajlan Fekovic som under tre år lett socialfondsprojektet Nationell matching som ägs av Arbetsförmedlingen. Under ett seminarium om integration i Sveriges storstadsregioner diskuterade han och bland andra Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, vilka strukturella hinder som finns för att akademiker med utländsk examen lättare ska få jobb. Och inte bara ett jobb, utan rätt jobb. Roger Mörtvik håller med om att arbetsgivarna behöver bättra sig. Jag tycker att många arbetsgivare är dåliga på att rekrytera, om de hade en mer kompetensbaserad rekryteringsprocess skulle mycket av diskrimineringen försvinna. Jag tror också att utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken kan göra mycket för att förenkla för akademiker med utländsk bakgrund att komma in, säger han. Okunskap hos arbetsgivare Mediantiden för en person med utländsk bakgrund och examen att komma ut i arbete är fem till tio år. Universitet- och högskoleverket har länge haft ansvar för att göra utlåtanden av deras examensbevis, men ett det räcker sällan till för att få kvalificerat jobb. På Arbetsförmedlingen finns inte heller särskilda insatser för att hjälpa denna grupp. Projektet Nationell matchning har arbetat med individuell kartläggning, vägledning och matchning för att förkorta tiden. Först och främst får bara 50 procent ett utlåtande av sin examen. Men frågan är sedan hur beviset ska få ett värde på arbetsmarknaden. Vi har jobbat med att komplettera utlåtandet med en bedömning av yrkeskompetens tillsammans Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO. Foto: Fjärde AP-fonden. med arbetsgivare, säger Ajlan Fekovic. Bedömningen visar vilka som har vad som krävs för ett visst arbete, och vilka som behöver kompletteringar för att de ska vara gångbara på arbetsmarknaden de kan få en kortare arbetsmarknadsutbildning inom arbetsförmedlingens utbud. Ajlan Fekovic tror ändå att det största hindret ligger i arbetsgivarnas okunskap. 90 procent av de arbetsgivare vi har haft kontakt med visste inte ens vad ett utlåtande var. Och när vi frågade de arbetsgivare som hjälpte oss med bedömningar, svarade många att de

26 20 var osäkra på om de utländska examina kunde ses som likvärdiga de svenska, trots att ett utlåtande fanns. Rätt jobb Ett annat stort hinder är att gruppen enligt arbetsförmedlingens regelverk i första hand ska ha ett jobb, inte nödvändigtvis rätt jobb. Roger Mörtvik från TCO menar att de måste få längre tid på sig att hitta ett jobb som motsvarar deras kompetens. Som systemet ser ut idag innebär det en resursförlust för Sverige och landets företag. Men, det gör det också svårare för individen att få ett annat jobb, alla erfarenheter pekar på att de inte klättrar i organisationerna, säger han. Att få kontakt med arbetsförmedlingen snabbt och kombinera en kompletterande utbildning med exempelvis praktik, har visat sig vara starka framgångsfaktorer. En person som jobbat fyra år på Mac Donalds har tappat mycket av sin kompetens, frånvaro från arbetsmarknaden är väldigt stigmatiserande. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken måste se till att det finns utbildning för dessa personer, som en kortutbildning där de kan läsa in det de saknar för att bli exempelvis lärare, säger Roger Mörtvik. Varierar mellan branscher Hur svårt det är för utländska akademiker att få ett jobb som matchar deras kompetens, beror även till stor del på vilken bransch de ska slå sig in på. Det är exempelvis lättare att komma in i vårdbranschen än inom industri och teknik. Paradoxalt, menar Roger Mörtvik. Inom industrin behövs folk som pratar andra språk än svenska och inom vårdyrken krävs väldigt goda språkkunskaper. Jag tror att det i slutändan handlar mycket om traditioner, industrin har en lång tradition av arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken, men vägen till de kvalificerade jobben har länge varit stängd, säger han. En annan anledning är att många vårdyrken kräver legitimation med formaliserade krav, som lättare kan matchas mot en konkret kompetens. I vårdbranschen finns också många kvinnor och kvinnliga chefer en miljö som ofta är mindre diskriminerande. De demografiska utmaningarna visar en alarmerande brist på kompetens och här är invandrade akademiker en otrolig möjlighet. Jag tror att vi behöver fler arbetsmarknadsutbildningar, vi kan inte låta folk vänta, säger Roger Mörtvik. Ajlan Fekovic håller med och menar att detta i kombination med mer individualiserade bedömningar från arbetsförmedlingens håll, kan råda bot på en del av problematiken. Utländska akademiker ses ofta som en homogen grupp. Skillnaden mellan arbetsförmedlingens vanliga insatser och denna är att vi har träffat alla en och en, gjort enskilda bedömningar och försökt matcha dem mot ett kvalificerat arbete. Av de 549 personer som gått genom projektet har cirka 43 procent fått ett jobb inom sitt yrke, säger han.

27 Del 4 Tre röster om inkluderande tillväxt

28 22 Synpunkt: Houda Zoubi Vid dialogdagarna om inkluderande tillväxt i Göteborg och Malmö 2013 var det tydligt att deltagarna efterlyste nya aktörer och bredare engagemang inför den kommande programperiodens projekt och aktiviteter inom området integration och inkluderande tillväxt. Var finns företagen? Var finns de som berörs, förutom som projektdeltagare? Och var finns helhetssynen som krävs för framgång? Houda Zoubi kom till Sverige från Syrien under tidigt 80-tal och beskriver sig själv som för-eningsmänniska, entreprenör och brobyggare. Nu jobbar hon inte enbart med sin egen resebyråverksamhet, utan är också engagerad som informatör som förmedlar till exempel samhällsorientering till nyanlända. Houda Zoubi. Foto: Gunilla Ivarsson

29 23 Det ska finnas en meningsfullhet i möten och aktiviteter. Av egen erfarenhet vet jag att oväntade effekter ofta uppstår vid erfarenhetsutbyten. Mitt eget nätverkande har till exempel lett till att jag kunnat vara med och skapa gemensamma projekt mellan Sverige och arabvärlden. Det finns så många missuppfattningar att sortera ut berättar Houda Zoubi: Jag kan vända den misstänksamhet många känner mot myndigheterna till något positivt. Eftersom jag själv har gjort resan från nyanländ till etablerad i det svenska samhället så har jag de praktiska erfarenheterna och vet hur man använder redskapen som erbjuds för att nå egen framgång. Det är viktigt att få förebilder, och att inte bara lyssna på dem som misslyckats. Det är också viktigt att få kunskap om hur den svenska demokratin och friheten har vuxit fram, att det är något svenskar byggt upp och betalat för under många år. Det är metoder och rutiner som inte finns i till exempel arabvärlden Men hur kan vi då bli bättre på inkluderande tillväxt? Det räcker inte med SFI, samhällsorientering och olika projekt vi måste skapa mötesplatser, arenor för dialog och ömsesidigt lärande. Språket behöver inte vara ett problem, de allra flesta som kommer till Sverige talar engelska till exempel. Kommunikation är a och o, den måste utvecklas till en dialog som leder till något verkligt nätverkande och samarbeten. Det ska finnas en meningsfullhet i möten och aktiviteter. Av egen erfarenhet vet jag att oväntade effekter ofta uppstår vid erfarenhetsutbyten. Mitt eget nätverkande har till exempel lett till att jag kunnat vara med och skapa gemensamma projekt mellan Sverige och arabvärlden. Jag har också engagerat mig i det svenska föreningslivet, det har lärt mig mycket, pushat mig och skapat värdefulla kontakter. Varför går det så dåligt med integrationen? Svenskar litar fortfarande inte på invandrare, här finns en mur som måste rivas. Det finns kvar fördomsfulla attityder och dåligt bemötande. Det har blivit bättre, men fortfarande handlar det om att individerna, både svenskar och de nyanlända, ska vara nyfikna på varandra, hänga på, våga göra fel. Vad ska den som funderar på att starta projekt för inkluderande tillväxt tänka på för att lyckas? Kontakta målgruppen, de som berörs. Till exempel Internationella företagarföreningen, då får man med de som kan problemet och har egen erfarenhet redan från start. Där finns kontakter, företagare som lyckats och kan vara goda förebilder. Houda Zoubi summerar: Ordna mötesplatser. Lyssna på dem som ska inkluderas. Se arbetet som dubbelriktat, det är inte bara de nyanlända som ska lära sig. Och jobba med attityder. Alla måste känna sig välkomna till ett möte eller en aktivitet. Deltagarna är intressanta och viktiga gäster som har något att ge, inte okunniga bidragstagare som inte kan språket

30 24 Synpunkt: Anna Balkfors Anna Balkfors är utvecklingsstrateg i Malmö Stad och var huvudsekreterare för Malmökommissionen en grupp forskare och sakkunniga med uppgift att ta fram vetenskapliga rekommendationer på hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö. Anna Balkfors. Foto: Leif Johansson Malmökommissionen jobbade utifrån förutsättningen att hållbar utveckling är starkt beroende av jämlikhet i hälsa kopplingen mellan stora skillnader i livsvillkor som inkomst, utbildning, boendemiljö, arbetsvillkor och hälsa är tydlig och påverkar all inkludering negativt, var utgångspunkten. Kommissionen var politiskt oberoende och arbetade på kommunstyrelsens uppdrag för att undersöka hur man kan arbeta kommunalt för att minska dessa skillnader, beskriver Anna Balkfors. Hon tillägger att förändringar behövs också på andra nivåer, regionalt och nationellt, vilket kommissionen också lyfte fram. I mars 2013 kom kommissionens slutrapport och förslag och dessa tröskas nu igenom kommunens olika beslutsnivåer. De två övergripande rekommendationerna för att minska skillnader i hälsa och för att nå inkluderande tillväxt är: att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnader i levnadsvillkor och göra samhällssystemet mer jämlikt att förändra och demokratisera de processer som samhällssystemen ingår i genom att skapa jämlika samarbeten mellan forskare och praktiker, alltså intressenter som förvaltning, föreningsliv och näringsliv. Malmökommissionen levererade inte bara två rekommendationer, utan presenterade också 24 mål och 72 förslag på konkreta åtgärder inom olika samhällsområden som barn och ungas villkor, boendemiljö, utbildning, inkomster och arbete, hälso- och sjukvård och förändrade processer. Mot bakgrund av erfarenheterna från arbetet med Malmökommissionen hur kan arbetet med inkluderande tillväxt generellt och inom till

31 25 exempel socialfondsprojekt bli mer framgångsrikt? TID är en utmaning, det krävs ett långsiktigt samhällsekonomiskt synsätt för att lyckas, säjer Anna Balkfors. Det är vad kommissionen beskriver som socialt investeringsperspektiv. Det krävs Till exempel ESF-rådet som förvaltande myndighet kan fundera kring vad som är framgångsfaktorer för inkluderande tillväxt och sedan ge stöd till sådana. ett holistiskt perspektiv som kan vara svårt att ha i enskilda projekt. Det övergripande synsättet borde tillämpas redan innan enskilda projekt får stöd eller sätter igång. Till exempel ESF-rådet som förvaltande myndighet kan fundera kring vad som är framgångsfaktorer för inkluderande tillväxt och sedan ge stöd till sådana. Att kunna svara på frågan vad som kan ge långsiktiga effekter är en viktig ingång, där kanske inte en enskild projektägare sitter inne med svaren. Att sedan, när olika insatser bedöms våga vara innovativ och pröva nytt är också viktigt. Här behövs hjälp av aktörer som är bra på uppfölj- ning och utvärdering projektägarna behöver stöd i hur man kan tänka och räkna. Att göra samhällsekonomiska analyser och utvärderingar kräver annan expertkompetens än den som entreprenörer eller projektägare sitter på, fortsätter Anna Balkfors, och pekar på erfarenheterna i malmökommissionen av att det breda synsättet är viktigt det kanske är andra aktörer än de som gör konkreta insatser som på sikt främjar förändring på andra områden. Till exempel ger satsningar i förskolan, barn bättre hälsa på lång sikt. Det handlar om att få in ett socialt investeringstänkande i kommunala budgetar. Satsningar på hälsa och välfärd ska ses som investeringar, inte som kostnader i ettåriga budgetperspektiv, då blir det svårt att hitta framkomliga vägar. Ett annat exempel Anna Balkfors och kommissionen lyfter fram är Yalla-trappan. Från början, 2006, ett socialfondsprojekt i Rosengård i Malmö för kvinnor i utanförskap. Nu är Yalla-trappan ett socialt företag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell förening i Rosengård. Det finns 14 anställda, verksamheten går ihop och utgörs av kafé, catering, syateljé och konferensservice bland annat. Det tar lång tid att se vinsten i kronor och ören. En vinst med Yalla-trappan är en låg sjukfrånvaro. Här, säger Anna Balkfors ser man att tillväxt inte bara är kronor och ören, utan välbefinnande och hälsa. Men också en vunnen vinst i minskad kostnad för sjukfrånvaro. Vägen till framgång med inkluderande tillväxt är att inse att det tar tid, måste omfatta både projekt och struktur och inte minst att inkludera de som berörs, säjer Anna Balkfors. Hon pekar också på det vetenskapliga perspektivet och att alla samhällssektorer måste involveras.

32 26 Synpunkt: Carina Hanson Carina Hanson är VD för Estrella som har haft sin snacksfabrik i Angered i nordöstra Göteborg sen 1983 och huvudkontoret flyttade dit från Stockholm för 2 år sen. I arbetskraftsbristens 1980-tal satsade Estrella på anpassning till olika religioners högtider, engagerade sig i de anställdas familjer, ordnade undervisning i svensk kultur och i svenska språket. Och den mångkulturella profilen finns kvar bland de anställda idag finns över 20 nationaliteter representerade bland de knappt 200 anställda. Hur engagerar sig företaget idag för att bidra till inkluderande tillväxt? Jag tycker det ska märkas att vi finns i närområdet, vi har dels engagerat oss som sponsorer till två idrottsklubbar, fotbollslaget Angered United för tjejer och handbollslaget Wasaiterna för killar. Nu har vi precis inlett ett nytt projekt en fadderverksamhet riktad till ekonomiprogrammet på Angeredsgymnasiet. Vi vill ge eleverna där möjlighet att uppleva hur till exempel ekonomi, marknadskunskap och redovisning tillämpas i verkligheten. Tanken är att vi ska ses fyra gånger per år. Detta ser jag som en tvåvägskommunikation det handlar lika mycket om att våra medarbetare ska träffa de här eleverna, som att de kommer till oss. Då når man en integration i två riktningar, nödvändigt för att lyckas. Jag och övriga chefer här ställer upp med vår tid och vår kunskap men vi får jättemycket tillbaka, jag lovar! Carina Hanson, VD Estrella i Agnered. Foto: Pressbild

33 27 Hur kan näringslivet bli bättre på att bidra till inkluderande tillväxt framöver? Det handlar om att involvera sig i området där man verkar, om det som här i Angered, är ett mångkulturellt område. Som vi gör i fadderprojektet med Angeredsgymnasiet till exempel. Om de som jobbar här på Estrella träffar människor från andra kulturer så blir man van, det måste vara påverkan och förändring från båda håll det är så man får tillväxt. Jag är också engagerad i att miljön runt företaget ska vara trygg, vi har 24-timmarsdrift, de som jobbar här måste kunna känna sig trygga på väg till och från arbetet. Nyligen skrev jag en debattartikel i ämnet tillsammans med en kommunpolitiker som besökte oss. Vad fungerar och vad fungerar inte när det gäller engagemang för inkluderande tillväxt? Ett mycket viktigt krav är att den man anställer klarar språket man arbetar på, i vårt fall svenska. Man måste kunna både läsa och förstå instruktioner, annars är man en säkerhetsrisk, speciellt när man jobbar i produktionen. Jag tror det är viktigt att de unga får höra det från andra än sina föräldrar, då tar det skruv. Jag tror att vi företagare måste våga pröva mer. Det krävs ett genuint intresse, att man tycker dessa frågor är viktiga. Och jag tror ärligt att vi blir ett bättre företag om vi får en ökad förståelse för andra kulturer. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och vår målgrupp, många av våra köpare är del i andra kulturer. Om vi inte förstår dem, lär vi inte känna vår målgrupp. Menar du att det är insikter som saknas hos arbetsgivare? Ibland kanske man tittar lite för nära sig själv. Det krävs lite mod att försöka, att våga satsa. Det här samarbetet med Angeredsgymnasiet till exempel, det gör vi inte bara för att vara en good guy vi tror ju att det kommer att berika både företaget och gymnasieeleverna. Och när det gäller stödet till idrottsföreningarna så menar jag att är man ungdom i Angered då ska man märka att företaget som finns här stöttar den verksamheten. Jag tror att vi företagare måste våga pröva mer. Det krävs ett genuint intresse, att man tycker dessa frågor är viktiga. Och jag tror ärligt att vi blir ett bättre företag om vi får en ökad förståelse för andra kulturer.

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb Mässhallen Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Yrkesutbildningar med språkstöd Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Integration genom arbete

Integration genom arbete Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Directa och Diversa utveckling och delaktighet

Directa och Diversa utveckling och delaktighet Flerspråkig service inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet i Directas och Diversas perspektiv 1. Inledning Uppdraget kring flerspråkiga medarbetare fanns med redan i ursprungsidén bakom projekten Diversa

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

FRÅN NYANLÄND TILL NYANSTÄLLD Om Stockholms stads arbete för att korta etableringstiden

FRÅN NYANLÄND TILL NYANSTÄLLD Om Stockholms stads arbete för att korta etableringstiden 2 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Målgruppen... 6 Etablering Stockholm ett projekt som visar vägen... 7 Kvalitetssäkrade verktyg... 8 Effektiv matchning från dag 1... 9 Resultat... 9 Erfarenheter

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Norrköping den 10 april 2014

Norrköping den 10 april 2014 Norrköping den 10 april 2014 Lena Lago, projektledare Mattias Ingeberg, operativ ledare 1 Att lyckas med ett effektivt integrationsarbete 2 Vår framgång 74% i arbete genom ett branschspår i ett nära samarbete

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Inbjudan till deltagande i MILSA II

Inbjudan till deltagande i MILSA II Inbjudan till deltagande i MILSA II informations- och inspirationsserie under 2014 för dig som i din verksamhet möter nyanlända flyktingar! Om MILSA MILSA, stödplattform för migration och hälsa, verkar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

INTEGRATION I FÖRENING

INTEGRATION I FÖRENING INTEGRATION I FÖRENING En modell för ett inkluderande mottagande av nyanlända personer Modellen presenteras som Good Practice på Europeiska Kommissionens hemsida European Web Site on Integration Förord

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, alla 10 kommuner, Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen Gävleborgs län. Nyanlända erbjuds att delta

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 Unga arbetslösa Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 KEY NOTE SPEAKER Ordförande, Riksdagens arbetsmarknadsutskott Tomas Tobé (m) PRAKTIKFALL FRÅN Jobba i Västerås Björn Nordén Temagruppen

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Yalla Trappan Von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040 21 86 30 info@yallatrappan.se www.yallatrappan.se

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-07-23 Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer