Lokal omställning i praktiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal omställning i praktiken"

Transkript

1 Lokal omställning i praktiken exempel på projekt för klimatomställning i mindre samhällen i Sverige Inledning Bakgrunden till det här arbetet är tio års ideellt arbete i byaföreningen där jag bor för att nå fram till kommunala tjänstemän och politiker med våra synpunkter om närmiljön i vår by. Min frustration har ökat mer och mer eftersom jag ser att vårt inflytande snarare har minskat än ökat under dessa tio år. Samtidigt kan vi läsa tjusiga formuleringar på kommunens hemsida om ambitiösa miljömål, medborgarinflytande och samråd. I praktiken ser vi inte mycket av detta i verkligheten. Min nyfikenhet har därför väckts om hur andra byar har gjort för att vända den utvecklingen och se till att något händer i bygden där man bor. Syfte och frågeställning Syftet med studien är att ge en bild av några omställningsprojekt i mindre samhällen i Sverige för att se vad en omställning mot ett mer hållbart samhälle kan innebära i praktiken. Frågeställningar för studien: 1. Vad innebär begreppet omställning i de undersökta projekten? 2. Vem driver projekten och hur är de finansierade? 3. Hur väl har de undersökta projekten lyckats engagera invånarna i samhället? 4. Vilken roll har kommunen spelat i projekten? Frågeställningarna har jag utforskat genom intervjuer med sex projektledare eller liknande för olika omställningsprojekt i Sverige. Avslutningsvis summerar jag mina erfarenheter från detta arbete i form av några konkreta råd till dem som vill börja med lokala omställningsprojekt. Teori Det finns än så länge inte så mycket forskning gjord kring lokala omställningsprojekt i Sverige. En av pionjärerna när det gäller forskning kring lokal omställning i Sverige är forskaren Björn Forsberg. Hans avhandling från 2002 handlade om lokalt Agenda 21-arbete där han undersökte hållbarhetsarbetet i några svenska kommuner i förhållande till kommunernas tillväxtpolitik (Forsberg 2002). 1

2 2007 kom Naturvårdsverket med en rapport Hållbarhetens lokala horisont; Forskning om kommunernas arbete med miljö och hållbar utveckling (Naturvårdsverket 2007). Rapporten är sammanställd av Björn Forsberg och han konstaterar att någon bred Agenda 21-rörelse inte längre finns i Sverige. Även om Agenda 21-arbetet i vissa fall har fortsatt i kommunerna under annat namn pekar han på forskning som visar att resurstilldelningen totalt sett till det lokala Agenda 21-arbetet har minskat. Svenska kommuner fokuserar allt mer på tekniska investeringar och allt mindre på ett hållbarhetsarbete som integrerar både sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv. Resurserna i de svenska kommunerna för att engagera medborgarna för en lokal omställning i form av dialogmöten, visionsarbete m.m. har också generellt minskat. I sin rapport pekar också Björn Forsberg på att i de kommuner som har ett mer långsiktigt arbete finns det en tydlig politisk viljeriktning att prioritera hållbarhetsarbetet genom att bland annat garantera det mer varaktiga arbetsformer i stället för ett projekttänkande (Naturvårdsverket 2007). Det är utgångspunkten för min studie där jag försöker förstå begreppet lokal omställning genom att undersöka olika lokala omställningsprojekt ur både ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Definitioner av begrepp som används i studien: Hållbart samhälle: Termen används i betydelsen att långsiktigt värna om vårt livsutrymme utifrån social hållbarhet (tillgodose mänskliga behov), ekonomisk hållbarhet (resurshushållning) och ekologisk hållbarhet (anpassning till vad miljön tål). Enligt FN-rapporten från 1987, den så kallade Brundtlandrapporten, definieras hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (FN 1987). Detta motsvaras av det så kallade generationsmålet i de svenska miljömålen (Naturvårdsverket). Agenda 21: Agenda 21 är det handlingsprogram för en hållbar utveckling i det 21:a århundradet som togs fram efter FN:s konferens om miljö och utveckling, den s.k. Riokonferensen Agenda 21- arbetet bygger på ett lokalt engagemang där målet är en rättvis, jämlik och hållbar värld (Miljödepartementet 2002). Omställning (eng. transition): Ett begrepp som lanserades i England 2006 i samband med att Transition Towns -nätverket startade i byn Totnes i England. Syftet var att hantera en minskning av utsläppen av växthusgaser och den kommande bristen på fossila bränslen genom att inspirera till ett hållbart lokalt samhälle som kan lösa de flesta av invånarnas grundläggande behov. Transition Towns -nätverket har som syfte att inspirera, uppmuntra, stödja, lära upp och bygga nätverk för lokala utvecklingsgrupper (Transition Network). Hela Sverige ska leva: Hela Sverige ska leva är en organisation som stöttar lokala initiativ som vill skapa en hållbar framtid. Medlemmar i organisationen är de ca 5000 lokala utvecklingsgrupper (byalag, intresseföreningar etc) som finns runt om i Sverige. Sedan 2003 har organisationen bl.a. arbetat med projektet Hållbara Bygder (Hela Sverige ska leva). Omställning Sverige: 2007 bildades Omställning Sverige som en del av arbetet inom Hela Sverige ska leva. Organisationen samarbetar med bl.a. ABF, Vuxenskolan, Studiefrämjandet, JAK-banken och Ekobanken. Omställning Sverige är den svenska delen av det internationella Transition Townsnätverket. (Omställning Sverige). 2

3 Leader: Många utvecklingsprojekt på landsbygden har på senare år fått bidrag via landsbygdsprogrammet i EU, Leader. Det står för Liaison entre actions de développement de l'économie rurale, som på svenska betyder samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi. I år ska stödet i stället kallas lokalt ledd utveckling, men hur pengarna för utvecklingsprojekt ska fördelas och hur mycket är inte beslutat ännu (Jordbruksverket). Framtidsveckan: Ett arrangemang som startades i Söderhamn 2009 av Studiefrämjandet och Omställning Söderhamn, med syfte att under en vecka inspirera till ett mer hållbart samhälle genom att skapa mötesplatser där miljön, klimatet och hållbar utveckling står i centrum. Under Framtidsveckorna visas goda exempel på lokalt hållbarhetsarbete upp. Studiefrämjandet arrangerar Framtidsveckorna tillsammans med t.ex. Hela Sverige ska leva, lokala omställningsgrupper, Naturskyddsföreningen, kommuner och landsting. Framtidsveckorna har snabbt spritt sig runt om i landet och i flera län är nu också landstingen med och arrangerar Framtidsveckor samtidigt i hela länet tillsammans med olika lokala organisationer (Framtidsveckan). Metod Studien har gjorts med hjälp av orienterande intervjuer med projektledare eller verksamhetsansvariga. Intervjuerna har haft sin utgångspunkt i frågorna i bilaga 1. Urvalet av projekt har gjorts genom sökningar på Internet där målet har varit att hitta projekt av olika karaktär som kan fungera som exempel på omställning i praktiken. Antalet studerade projekt har av tidsskäl begränsats. De projekt som har utforskats i studien är följande: Omställning i praktiken: intervju med Annelie Våhlin, projektledare Leader Gästrikebygden och Vivi Båvner, projektledare Leader Bergslagen. Trönöbygdens framtid i egna händer förslag och idéer för en hållbar samhällsutveckling: intervju med Mikael Vallström, forskare vid FoU Söderhamn, Söderhamns kommun. Fjällbete i Åredalen ekonomisk förening/åre Mikromejeri/Åre Lokalkapital AB/Levande skola: intervju med initiativtagare Jörgen Andersson. Omställning Sverige/Hela Sverige ska leva: intervju med Ankie Rauséus, projektledare för projektet Hållbar framtid som drivs av Landsbygdsrådet i Örebro län. Omställning Nora/Naturskola i Nora: intervju med projektledare Kajsa Grebäck, Naturskyddsföreningen, Örebro län. Resultat Nedan följer en sammanfattning av de samtal med projektledare för olika lokala omställningsinitiativ som jag haft under februari

4 Omställning i praktiken intervju med projektledare Vivi Båvner, Leader Bergslagen, 12 februari 2014: Vivi Båvner berättar om det ettåriga pilotprojektet Omställning i praktiken som är ett samarbete mellan Leader Bergslagen och Leader Gästrikebygden. Det handlar både om att testa lokala idéer om en hållbar omställning och sprida resultatet till andra i regionen för att inspirera fler att komma igång. Vi har låtit de fyra pilotbyarna i projektet själv avgöra vad de har velat fokusera på under det år projektet har pågått. Vi som projektledare är med och hjälper byarna att komma igång med projekten som sedan är tänkta att fortsätta av egen kraft. Hemsidan är också viktig för att sprida kunskap om arbetet här. Att genomföra projekt som de här ger mod till andra grupper att komma igång. De fyra pilotbyarna har satsat på helt olika saker. Den ena av Bergslagens projekt har inneburit en solelssatsning i Lindesbergs kommun. Det andra pilotprojektet har varit en andelsko i Hjulsjöbygden. Igår var det en historisk kväll för oss i Lindesbergsprojektet. Då bildades en ekonomisk förening, Lindesbergs solelsförening, och av de mer än hundra personer som kom till mötet tecknade sig runt 60 personer för andelar motsvarande 5000 kronor. Alla de fyra pilotbyarna i Omställning i praktiken har fått att disponera som de själva tyckte var lämpligast. I Hjulsjö satsade byborna på att köpa in en ko tillsammans, Betsy, som fick bli deras symbol för samling kring omställningstankarna. Det var sju andelar i kon, och andelsägarna hade en dag i veckan för att ta hand om den. I Hjulsjö har de sedan jobbat vidare med fler projekt. I ett annat Leaderprojekt har till exempel ett ullcenter bildats där de har tagit fram en egen bydesign för en sockentröja i ull. På min fråga vad omställning är för henne, säger Vivi Båvner att det framför allt handlar om att se till att de resurser som finns här på vårt jordklot ska räcka till alla. Vi kan inte konsumera som om vi hade mer resurser än så. Det är viktigt att skapa förståelse för varför vi inte kan slösa som vi gör med våra resurser. En ökad förståelse ger en högre acceptansnivå. Hittills har det varit mycket snack och liten verkstad. Nu gäller det att få fler att engagera sig. Till sommaren kommer Leaderprojektet att utvärderas, men Vivi Båvner är mer än nöjd med vad byarna har uppnått hittills. Fler har engagerat sig och arbetet har varit positivt och lösningsinriktat. Har du några råd att ge till byar som funderar på att starta upp ett omställningsprojekt? Jag skulle vilja lyfta fram hur viktigt det är att ha med ett kunnande om gruppdynamik i omställningsgruppen, att det finns någon med en ledarskapsutbildning. Ofta är det många starka individer i lokala omställningsgrupper, var och en med stark övertygelse och det kan krocka och bli konflikter. Det gäller att uppnå en acceptans om att vi har olika skäl till vårt engagemang. Låt det ta tid och lär känna varandra, ger Vivi Båvner som ett avslutande råd. 4

5 Omställning i praktiken intervju med projektledare Annelie Våhlin, Leader Gästrikebygden, 13 februari 2014: För mig är omställning att leva mer hållbart och minska vårt oljeberoende, säger Annelie Våhlin. Det handlar om att spara resurser och leva på ett smartare sätt. Och kanske minska både vår materiella standard och vår konsumtion. De Leaderprojekt som Annelie har varit projektledareför i Gästrikebygdens del av Omställning i praktiken, har varit pilotbyarna Järbo och Åmot. Det har varit projekt med ganska olika inriktning. I Järbo fanns redan ett gäng som var intresserade av hållbarhetsfrågor och omställning. När de såg att vi sökte pilotbyar såg de det som en bra möjlighet att förverkliga ett antal av sina idéer. Det har funnits många olika intressen i gruppen och de har under det här året satsat på flera olika aktiviteter som rör återbruk, djurhållning, lokalt producerad mat och inre omställning. Det sista handlar om till exempel Qigong, etik- och rättvisefrågor. Åmot däremot satsade på att rusta upp en gammal kvarn och att odla upp mark och mala sitt eget mjöl. Så småningom hoppas de kunna odla så mycket att de också kan starta försäljning. I byn finns också en gammal bagarstuga. Annelie Våhlin berättar att projekten har gått över förväntan och att byarna har gjort det de planerat för. Järbo har haft någon aktivitet varje månad. Det har varit en matfestival, ungdomar har engagerats i ett odlingsprojekt och högstadieungdomar ska göra en framtidstidning om Järbo till exempel. Omställningsgruppen i Järbo har synts mycket i medierna och har försökt få fler att engagera sig. Men det tar lång tid att bygga upp en större grupp som aktivt engagerar sig, menar Annelie Våhlin. Det som varit mest framgångsrikt är nog de projekt som många har kunnat samlas kring som matfestivalen med över 200 besökare eller de tre grisar som byn köpte in och som fick gå och böka mitt i byn under sommaren. De råd Annelie Våhlin vill ge till de som funderar på att starta upp ett omställningsprojekt i sin by är: Samlas kring en gemensam idé. Det kan vara bra att fokusera på en sak i taget. Många gånger är det inte mer än några få personer som driver projekten i en by. Det kan bli lite rörigt om man satsar på för många saker samtidigt. Det är bättre att bygga på med fler projekt när man har lärt känna varandra i gruppen. Gör något tillsammans som många kan samlas kring. Då är det lättare att nå ut till fler. Som till exempel matfestivalen eller grisarna i Järbo. Eller att man skaffar ett gemensamt växthus. I projektet Omställning i praktiken har kommunen enbart varit med som finansiär via Leader Bergslagen och Leader Gästrikebygden. Något ytterligare engagemang från kommunen har inte förekommit i projektet. 5

6 Trönöbygdens framtid i egna händer, förslag och idéer för en hållbar samhällsutveckling intervju med Mikael Vallström, forskare vid FoU Söderhamn, Söderhamns kommun, 13 februari 2014: Att en landsbygdskommun som Söderhamn har en egen FoU-avdelning är unikt. Mikael Vallström berättar att FoU-verksamheten startade 2000 som ett sätt att satsa på utbildning och hitta nya vägar för framtiden i en bygd som drabbats av många nedläggningar. Mikael Vallström är etnolog och ett av de projekt han har medverkat i handlade om hållbar utveckling i Trönöbygden. Det inleddes 2009 och höll på till Resultatet blev ett idédokument, Trönöbygdens framtid i egna händer förslag och idéer för en hållbar utveckling, som var tänkt att inspirera till handling och fungera som en idé- och kunskapsbank. Trönö, en by i Hälsingland med ca 900 invånare, var en av de första byarna i landet som tog fram en egen omställningsplan. Det togs fram i dialog mellan engagerade bybor som en del av en forskningscirkel där byns möjligheter till hållbar landsbygdsutveckling inventerades. De har inte velat kalla det för projekt, utan i stället en forskningscirkel för att betona att det inte är ett arbete som tar slut bara för att projekttiden är förbi. I arbetet med idédokumentet har det blivit tydligt att stötestenen med hela omställningsrörelsen är svårigheterna att bredda arbetet, säger Mikael Vallström. I Trönö var det var en mindre grupp redan engagerade personer som framför allt tog fram förslaget, och trots att inbjudan gick ut brett till alla boende i bygden kom inte mer än ett 20-tal till diskussionsmötena. Samtidigt får man tillägga att de nu har gått vidare på egen hand efter forskningscirkeln. Till exempel har både affären och skolan varit i blåsväder och byborna har försökt ta tag i det. De har till exempel stöttat affären genom att köpa in sig i en solcellsanläggning för att minska affärens energikostnader, och förslaget att lägga ner skolan har kommunen fått backa på. Sannolikt har omställningsprojektet gett bygden en bättre beredskap. Mikael Vallström berättar att Trönö ofta brukar lyftas fram som det goda exemplet på landsbygdsutveckling på grund av deras entreprenörsanda. För tio år sen ungefär bildades Trönöbygdens ekonomiska förening när brandstationen skulle läggas ner. Föreningen driver den nu vidare i form av frivilligt brandvärn och driver en mängd andra projekt för att utveckla bygden. Trots det upplever jag nog att byborna kan känna sig frustrerade och missgynnade i kommunen. Deras entreprenörsanda har kanske gett kommunen uppfattningen att de klarar sig själva. Det var ju heller inte så väldigt länge sedan Trönö var en egen kommun tillsammans med Norrala. Lokal demokrati är en viktig fråga när det gäller hållbar utveckling menar Mikael Vallström. En viktig slutsats han drar av sitt arbete med hållbar utveckling i Trönöbygden är att man behöver politiskt stöd i omställningsarbetet om det ska ge resultat. Något att tänka på också i omställningsarbetet är att det kan vara svårare att få stöd för sina idéer om planerna blir för spretiga, säger Mikael Vallström. Det kan vara en styrka förstås, men samtidigt kan det bli lite oklart för dem som inte är så involverade i arbetet, och för regionen, kommunen osv. 6

7 Vad betyder omställning för ett samhälle ur ett socialt perspektiv? Omställning för Mikael Vallström måste också inkludera sociala och kulturella förutsättningar, men här finns inte så mycket utforskat ännu säger han. Vi landade i våra diskussioner i Trönö ofta i demokratifrågor och att se ekonomi på ett annat sätt än det snäva tänkandet som annars är vanligt. Omställning för mig handlar om genomgripande diskussioner och att ompröva från grunden: Vad är demokrati? Vad är ekonomi? Men det är också svårt eftersom man hamnar i målkonflikter som man inte kommer undan, till exempel tillväxttänkandet. Mikael Vallströms råd till andra som vill komma igång med omställningsarbete är att göra det i cirkelform. Jag tyckte sättet att arbeta i en forskningscirkel för att ta fram en omställningsplan fungerade bra. Det gäller att bygga på dem som är mest insatta i olika frågor och utifrån det samlas lokalt och ta fram ett förslag. Det handlar om att visa på vad man faktiskt kan göra utifrån de lokala förutsättningarna. Sen tycker jag det är viktigt att se förslagen som en början, men att man måste inse att frågorna behöver lyftas vidare gentemot politikerna. Efter det är nästa steg att koppla ihop de olika lokala omställningsplanerna och lyfta frågorna regionalt, att få upp frågan på agendan. I slutändan handlar det ju också om att inte bara visa på vad som är möjligt, utan att också genomföra det. Mer om projektet Forskningscirkeln har varit en del i ett större forskningsprojekt "När verkligheten inte stämmer med kartan", finansierat av Formas. Projektet beskrivs i en kommande bok av Mikael Vallström, Lotta Svensson och Maria Vallström vid FoU Söderhamn. Boken beräknas komma ut i slutet av april 2014 genom förlaget Nordic Academic Press. Fjällbete i Åredalen ekonomisk förening intervju med en av initiativtagarna Jörgen Andersson, 12 februari 2014: Lokala ekonomier växer fram när människor väljer att ta ansvar för sig själva och sin omgivning. Det säger Jörgen Andersson som är en av initiativtagarna till Fjällbete i Åredalen. Det handlar om att utifrån de förutsättningar man har hitta det som kan stärka den lokala ekonomin. Att se till att de ekonomiska värdena stannar kvar och utvecklar bygden i en hållbar riktning. Hos oss blev det Fjällbete. Mat är ofta en lämplig startpunkt. Man kan göra bra mat och samtidigt ha roligt tillsammans. Fjällbete är en ekonomisk förening där bönder i Åredalen har gått samman och föder upp får, och lammköttet säljs sedan till hotell m.m. i Åre. Grundtanken är att de boende i bygden tar ett större ansvar för de lokala tillgångarna och inte låter resurserna flöda ut från lokalsamhället. Sedan starten för 12 år sedan har verksamheten utvecklats och bland annat har ett mobilt mikromejeri, Åremjölk, startats. 7

8 Nyligen har också Jörgen Andersson varit med och startat ett lokalt riskkapitalbolag, Åre Lokalkapital AB. Det bygger på idéer om att stötta hållbar utveckling lokalt genom att skapa en användarvänlig plattform för investeringar. Jörgen Andersson menar att utflödet av de lokala tillgångarna hindrar en långsiktig hållbar utveckling. Det handlar om att vanliga människor kan satsa riskkapital i verksamheter man tror på. I november förra året anordnades också en konferens i Åre där hållbar utveckling stod i centrum, Åre Sustainability Summit. Jörgen Andersson berättar om en av huvudtalarna, Allan Savory, och hans tankar om att vårda matjord genom att binda kol och vatten med hjälp av betesdjur. Holistic management kallas den här typen av betesdrift som vi har här på Fjällbete, säger Jörgen Andersson. Det handlar om att föda upp djur som en del av ekosystemet. Många pratar om omställning på ett alldeles för förenklat sätt tycker Jörgen Andersson. Ofta pratar man om att vi måste gå mot ett fossilbräslefritt samhälle, och det börjar jag faktiskt bli lite trött på. Vi måste gå mot en mer holistisk samhällssyn. När det handlar om samhällets energianvändning så behöver vi först halvera den, och sedan halvera den en gång till. Därefter kan det bli dags att diskutera vilken energikälla som kan tänkas vara bättre än den andra. Omställningen handlar i min värld om att gå från ett högenergisamhälle till ett lågenergisamhälle utan att behöva förlora vare sig vår mänskliga värdighet eller vår ändamålsenliga teknik. De råd Jörgen Andersson kan ge till andra som funderar på omställning är att titta på vilka lokala tillgångar som finns som är dåligt utnyttjade idag. Finns det något företag som om de bara fick finansiering kunde göra mer nytta för byn? Byn behöver kanske ett bageri då kan vi hjälpas åt med det. När vi gemensamt tar ansvar för vår lokala ekonomi kommer människor samman på ett sätt de kanske annars inte hade gjort. Det handlar om att skapa ett mer hållbart samhälle genom att människor väljer att ta lite mer ansvar för sig själva och sina medmänniskor. På så sätt formar vi en demokratisk marknadsekonomi, något som vi inte provat förut, säger Jörgen Andersson avslutningsvis. Omställning Sverige/Hela Sverige ska leva intervju med Ankie Rauséus, projektledare för projektet Hållbar framtid som drivs av Länsbygderådet i Örebro län, 18 februari Vi börjar vårt samtal med att jag ber Ankie Rauséus reda ut vad Länsbygderådet är. Det är inte helt lätt att förstå men det är de regionala grupperna i organisationen Hela Sverige ska leva, som är paraplyorganisation för ett stort antal ideella organisationer som byalag, intresseföreningar osv. I höstas startade vi också tillsammans med Örebro läns bildningsförbund och Naturskyddsföreningen det vi har kallat en ROS-grupp här i Örebro, en regional grupp för en hållbar framtid. Ankie Rauséus berättar att det projekt hon är projektledare för kallas för Hållbar framtid. 8

9 Vi har valt det eftersom lokal omställning är ett begrepp som är svårare att kommunicera. Det vi ska göra i projektet Hållbar framtid är att ta fram en förstudie där vi tar reda på vilket stöd de lokala omställningsgrupperna behöver för att komma vidare i sitt utvecklingsarbete. Vi vill inspirera dem och skapa nya mötesplatser. Att knyta det offentliga till sig bättre är också en viktig arbetsuppgift, liksom att titta på hur vi kan lösa den fortsatta finansieringen av omställningsarbetet. Vi vill vara ett stöd till de lokala omställningsgrupperna. Det finns en viss frustration bland de som engagerat sig ideellt i hållbarhetsarbetet, säger Ankie Rauséus. Det har varit höga ambitioner och målet har varit att inkludera alla i samhället i dialogen kring till exempel det nya programmet för energi och klimat i Örebro län. Dialogen inledningsvis var bra, men sen har det stannat av. När man kommer till steget att man ska konkretisera planerna kommer inte de ideella organisationerna längre med i det arbetet, tycker Ankie Rauséus. Fler mötesplatser för dialog som bygger på tvåvägskommunikation behövs. Det sätt omställningsrörelsen jobbar på bygger på flerpartssamarbeten mellan det ideella, offentliga och näringslivet. Men många gånger blir det en envägskommunikation när det offentliga för en dialog med samhället. Kan det bero på en rädsla att inte ha svar på alla frågor? funderar Ankie Rauséus vidare. Men ingen har ju egentligen ett svar på framtidsfrågorna. Och det är ju hela idén med dialogen att lyssna på både oro, frustration och ibland ilska. Men också att lyssna på vilka förslag till lösningar som kan finnas. Tänk så mycket tid människor lägger ideellt på saker de brinner för! Det finns så mycket kloka människor och så mycket att hämta på lokal nivå. Det är i samtalet med varandra man hittar viljeinriktningen och formerna för det fortsatta arbetet. Några råd på vägen från Ankie Rauséus till dem som funderar på att starta omställningsprojekt är att först börja med att hitta några vänner som är på samma linje. Det är viktigt att inte jobba helt ensam. En kärna på i alla fall tre till fyra personer som trivs ihop behövs först. Sen kan de bjuda in fler i omställningsarbetet. Försök hitta människor som ger dig ny energi. Omställning Nora/Naturskola i Nora intervju med projektledare Kajsa Grebäck, Naturskyddsföreningen Örebro län, 18 februari 2014: Till dem som säger att inget händer brukar jag säga: Se till att det händer! Kajsa Grebäck har hela tiden nära till skrattet och sprudlar av energi. Hon har tidigare arbetat i många år för Studiefrämjandet och sedan i höstas jobbar hon för Naturskyddsföreningen med att starta upp en Naturskola i Nora. Jag och en kollega jobbar en dag i veckan med Naturskolan i Nora tack vare ett Leaderbidrag, och nu börjar det verkligen hända saker, berättar Kajsa Grebäck. Helt plötsligt kan vi göra en massa saker! Hon berättar om ett digert program till våren och sommaren med skolaktiviteter och naturguidningar för hela familjen. Naturskolan är unik på det sättet att de inte bara vill nå ut till skolelever och 9

10 pedagoger, utan skapa möten i naturen över generationsgränserna. De ordnar lunchguidningar i naturen, naturguidningar för turister, familjearrangemang osv. för att stärka naturkänslan. Jag tror att det är viktigt att se sambanden, att vi är en del av naturen. Våra värderingar påverkar på sikt vårt handlande i en mer hållbar riktning. Det var en framtidsvecka i länet för två år sedan som inspirerade Kajsa Grebäck till att ordna en del aktiviteter i Nora tillsammans med sin kollega Lena Bjärmark. Framtidsveckan blev också startskottet att starta en krets för Naturskyddsföreningen i Nora. Nu har de gått ett steg längre. När Kajsa för en tid sedan föreläste vid ett Rotarymöte i Nora slängde hon ur sig att Nora borde ha en naturskola. Efter föreläsningen kom en kvinna fram till mig och höll med mig. Och efter mycket ideellt arbete med att hitta finansiering så har projektet kommit igång nu i vår. Det känns fantastiskt roligt. Naturskolan är en del av omställningsarbetet i Nora, men långt ifrån allt. Sedan i höstas har Omställning Nora fått tillgång till en egen lokal dit alla är välkomna. Vi hade i och för sig en massa spännande saker på gång som samodling, biodlarkurser, bytargrupp och så vidare, men saknade samordning av aktiviteterna och en mötesplats, säger Kajsa Grebäck. Då fick vi via Studiefrämjandet möjligheten att ha en egen lokal dit alla är välkomna. Nu har vi möten på olika teman varje onsdagskväll. Vi kallar det Grönt ljus för framtiden. En grön lampa i fönstret i deras lokaler symboliserar att alla är välkomna till mötena som växlar mellan fokus på hållbarhetsarbete, naturfrågor, film och verkstad. Det är en mötesplats för alla nya tankar och idéer. Även om en del tycker att det här gjorde vi ju redan på 70-, 80- eller 90-talet! Naturskyddsföreningens krets i Nora har bara funnits i två år så det är svårt för Kajsa Grebäck att säga om de har nått några resultat ännu i hållbarhetsarbetet. Miljön har varit en icke-fråga ett tag nu, men jag tycker det känns som om kommunen tar oss på allvar och lyssnar. Att lyssna på de människor som engagerar sig är framför allt det råd Kajsa vill ge i omställningsarbetet. Människor har så mycket kloka tankar som inte kommer fram. Det gäller att ta sig tid att lyssna på varandra. Omställning är både tanke och handling för mig. Folk förväntar sig färdiga lösningar, men så enkelt är det ju inte. Analys och diskussion Genom mina intervjuer med projektledare för olika omställningsprojekt har jag fått ta del av många kloka synpunkter om vad som är viktigt att tänka på i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Intervjuerna pekar entydigt på behovet av att engagera människor i omställningsarbetet, men också 10

11 på svårigheterna att nå ut till en bredare grupp. Fortfarande betyder omställning olika beroende på ur vems perspektiv man tittar på frågan. Trots att en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag är att motverka klimatförändringarna har de flesta länder ännu inte beslutat vad den omställningen faktiskt innebär i praktiken. Sverige saknar fortfarande en tydlig långsiktig klimatpolitik som stakar ut vägen mot ett samhälle utan utsläpp av växthusgaser. Arbetet med den färdplan mot ett samhälle 2050 utan några nettoutsläpp av växthusgaser som påbörjades 2011 tycks ha stannat av och det finns ännu ingen svensk klimatplan antagen som slår fast hur vägen mot ett hållbart samhälle ska se ut (Regeringen 2011). Andra länder i vår närhet som Danmark och Tyskland har kommit betydligt längre. I Danmark beslutades 2013 om en klimatplan som sträcker sig fram till 2050 (Klima- Energi og Bygningsministeriet 2013). Och Tyskland har med kraft visat att de menar allvar med att ställa om sin energiförsörjning till mer förnyelsebar energi i form av vind och sol. I Sverige har fokus hittills varit på att vår omställning mot ett mer hållbart samhälle ska lösas med hjälp av framtida teknikutveckling, grön konsumtion och genom insatser i andra länder. Relativt liten nationell styrning har på senare år inriktats mot att engagera enskilda individer i omställningen mot ett hållbart samhälle (Naturvårdsverket 2007). Omställningen växer fram underifrån Tittar vi bakåt i tiden kan man på många sätt hitta likheter mellan 70-talets gröna vågen -rörelse, den Agenda 21-rörelse som kom i början av 90-talet och nu i början av 2000-talet den omställningsrörelse som har sitt ursprung nätverket Transition Network, som startade i Totnes i England I alla tre fallen handlar det om att initiativ till omställning växer sig starka underifrån (Omställning Sverige; Miljödepartementet 2002). Omställning som organisationen Omställning Sverige beskriver den har mer fokus på att spara resurser, utveckla människors delaktighet och att minska den materiella konsumtionen än vad till exempel flertalet av våra politiker nationellt har när de talar om omställning (Omställning Sverige). Den svenska omställningspolitiken har i stället grön tillväxt som ett centralt begrepp. Konflikter med andra intressen som tillväxtmål och sysselsättningspolitik har hittills inte hanterats tydligt i den svenska klimatpolitiken (Naturvårdsverket; Regeringen 2008). Naturvårdsverket slog senast förra året fast att med nuvarande inriktning på klimatpolitiken kommer inte Sverige att klara de klimatmål som satts upp (Naturvårdsverket 2013). I de intervjuer jag har gjort med eldsjälar som på olika sätt har engagerat sig i omställning växer en bild fram av omställning som ett resultat av en vilja att få något konkret att hända och att det inte är lönt att vänta och tro att våra politiker kommer att ta första steget mot en omställning av lokalsamhället. Vad omställning däremot innebär rent praktiskt är olika, men de flesta pekar i intervjuerna på att det måste bygga på vilka frågor de som engagerar sig tycker är viktigt. För att nå ut bredare pekar Annelie Våhlin, en av projektledarna för Omställning i praktiken, på vikten av att göra något 11

12 tillsammans som många kan samlas kring, gärna med anknytning till mat som ju berör alla på något sätt. Den svenska klimatpolitiken har de senaste åren präglats av otydlighet om vad vi som enskilda medborgare behöver göra för att vi ska nå klimatmålen. Vi har också en tradition av att våra myndigheter löser de samhällsproblem som uppstår. I det ligger en stor risk att vi tror att de nog även löser problemen med klimatförändringarna åt oss. De flesta är nog medvetna innerst inne om att det är bråttom nu att komma igång med en omställning mot ett mer hållbart samhälle. Samtidigt är det svårt att veta vad man själv kan och bör göra. Det leder till frustration och ångest hos en del, och förnekelse hos andra. Men det som inger hopp är att det också kan leda till att människor går samman och faktiskt försöker få något att hända tillsammans. I städer, byar, stadsdelar osv. runt om i landet är det på gång ett växande antal större eller mindre omställningsprojekt (Omställning Sverige). Vem driver lokala omställningsprojekt? I de större städerna drivs omställningsprojekt i många fall av kommunerna själva som ser ett intresse av att profilera sig inom miljöområdet. På landsbygden kanaliseras många gånger förändringsarbetet via en byaförening som företräder byn eller bygden. Enligt organisationen Hela Sverige ska leva! finns det idag ungefär 5000 byaföreningar runt om i landet (Omställning Sverige). Det jag sett i mina intervjuer är att kommunerna många gånger inte engagerar sig aktivt i lokala omställningsprojekt på landsbygden utan förlitar sig till ideella krafter. Det finns en risk i att alltför mycket av våra gemensamma resurser inom miljöområdet läggs på att formulera mål och bygga upp system för uppföljning av mål. Sveriges miljöarbete präglas av en brist i att involvera medborgarna i arbetet med en hållbar utveckling. I Agenda 21-arbetet i slutet av 90-talet fanns stora visioner om att bygga ett hållbart samhälle på ett lokalt engagemang. Trots stora satsningar i de flesta kommuner på lokala Agenda 21-samordnare m.m. fick inte arbetet en långsiktig prägel. På senare år tycks Agenda 21-arbetet ha stannat av i de flesta svenska kommuner. Samtidigt var det även när Agenda 21-arbetet var som mest aktivt i slutet av nittiotalet svårt att engagera fler än de redan miljöintresserade och nå ut bredare i samhället (Naturvårdsverket 2007). I en av mina intervjuer för den här studien, pekar forskaren Mikael Vallström vid FoU Söderhamn på att ska man nå ut bredare i samhället med de lokala omställningsinitiativen behöver dessa närma sig den kommunala politiken. Det är något som även fler av de projektledare jag har talat med håller med om och försöker närma sig på olika sätt. Ett exempel är Örebro Landsbygdsråd där deras projektledare Ankie Rauséus pekar på att den dialog som de offentliga myndigheterna har fört med medborgarna i hållbarhetsfrågor hittills visserligen har varit bra, men att man har tappat kopplingen till de ideella krafterna när man sen gått vidare i den fas när planerna ska konkretiseras och genomföras. Hon pekar på hur viktigt det är med flerpartssamarbete där det offentliga samverkar med ideella krafter och näringsliv bland annat. Kajsa Grebäck, projektledare på Naturskyddsföreningen i Nora, ser också att mötesplatser över olika generationer saknas i vårt samhälle. Därför är ett av de projekt som är på gång i Nora en naturskola 12

13 för alla inte bara för elever och lärare utan även till exempel familjer och turister. Genom att stärka naturkänslan känslan av att vi är en del av naturen kan på sikt vårt handlande också påverkas i en mer hållbar riktning. Klarar vi omställningen med ideellt arbete? I många av mina intervjuer, liksom i de slutsatser som dragits av Agenda 21-arbetet (Naturvårdsverket 2007), betonas vikten av finansiering av stöd till det lokala hållbarhetsarbetet. Idag läggs ett stort antal ideella arbetstimmar på att utveckla bygden i en mer hållbar riktning, många gånger i form av Naturskyddsföreningens arbete på lokal nivå och i olika byaföreningar, omställningsgrupper eller liknande. Den organisation som samlar intresseföreningar som vill verka för en hållbar utveckling på landsbygden, Hela Sverige ska leva, bygger också till stora delar på ideellt arbete. Länsbygderådet i Örebro är ett exempel på hur en projektledare har kunnat anställas fram till sommaren för att utvärdera vilket behov av stöd byaföreningar, omställningsgrupper m.m. har, och försöka få fram ytterligare finansiering för deras arbete. Min slutsats av genomgången kring lokala omställningsprojekt är att det är viktigt att ge byaföreningar och liknande föreningar stöd i deras arbete för en hållbar utveckling. Detta för att ge omställningsarbetet en bredare förankring i lokalsamhället så att inte omställning blir något som enbart förknippas med extremt miljömedvetna grupper. Här är det viktigt att byaföreningarna bland annat får mer långsiktigt projektledarstöd. Som Vivi Båvner,projektledare för Leaderprojektet Omställning i praktiken pekar på, kräver omställningsarbetet ofta att både stötta människor med klimatångest och oro, samtidigt som många starka viljor ska samlas kring gemensamma projekt för att utveckla bygden i en hållbar riktning. Ska vi lösa klimatfrågan behöver vi ta tillvara alla krafter och komma igång med konkreta projekt som involverar samhällets medborgare, men då behöver vi kanske börja ifrågasätta om våra gemensamma medel i miljöarbetet och omställningen mot ett hållbart samhälle används på bästa sätt idag. Och som Jörgen Andersson från Fjällbete säger i en av mina intervjuer för studien, ytterst handlar det om att utifrån de förutsättningar man har hitta det som kan stärka den lokala ekonomin för att se till att de ekonomiska värdena stannar kvar och utvecklar bygden i en hållbar riktning. Slutsatser Arbetssättet att lyssna på eldsjälar runt om i landet som har erfarenhet av olika slags omställningsprojekt är lärorikt. Alla har generöst delat med sig av sina erfarenheter och många gånger tipsat om andra eldsjälar att prata vidare med. Det är bara min egen tidsbrist i projektet som gjort att jag inte hunnit med att intervjua alla som jag fått tips om. För att inte låta mitt projektarbete bara stanna här i min egen och några få personers datorer kommer jag att omforma intervjuerna till artiklar för tidskriften OM, en nystartad webbtidning med 13

14 fokus på omställning. De intervjuer jag inte hann göra till projektarbetet kommer jag då göra för webbtidningen i stället, till exempel en intervju med det Österlenbaserade kunskapscentrat för omställning, Ecotopia, och med Min Farm, ett pilotprojekt i Jämtland för en internettjänst där man kan handla direkt från bönder som nu är på väg att sprida sig ut i landet. Det finns säkert många fler spännande projekt att inspireras vidare av när det gäller lokalt omställningsarbete. Jag har märkt att ju mer jag skrapar på ytan, desto mer upptäcker jag av allt som sker ute i landet när det gäller omställning i praktiken. Mitt försök att sammanställa råd för grupper som vill komma igång med lokalt omställningsarbete får man därför se som en pågående process. Här finns inga slutgiltiga sanningar och färdiga lösningar, men kanske lite inspiration på vägen. Goda råd till dig som vill starta upp ett lokalt omställningsprojekt: Hitta några fler som du trivs med och som kan hjälpas åt. Bjud in fler i arbetet och lyssna på vad andra tycker är viktigt. Låt det ta tid, lär känna varandra och ha roligt tillsammans. Ha visioner, men fokusera gärna på en sak i taget i genomförandet. Samlas kring ett gemensamt projekt som engagerar många för att engagera fler i arbetet. Utgå från de lokala förutsättningarna. Finns det lokala företag som kan utvecklas med stöd av bygden? Försök hitta finansiering för projektstöd för att avlasta det ideella arbetet. Det är också värdefullt att få hjälp av någon med kunnande i gruppdynamik och projektarbete. Lyft frågorna till en politisk nivå i kommunen eller regionen. Slutligen handlar det om att inte bara visa på vad som är möjligt, utan att också genomföra det. Mina råd baseras på de intervjuer jag gjort för studien. Ytterligare råd kan man till exempel hitta på organisationen Omställning Sveriges hemsida (se bilaga 1 och 2). Litteraturförteckning FN. Vår gemensamma framtid Forsberg, Björn (2002). Lokal Agenda 21 för hållbar utveckling - en studie av miljöfrågan i tillväxtsamhället. Doktorsavhandling, Umeå universitet. Framtidsveckan. (använd den ). Hela Sverige ska leva. (använd den ). Jordbruksverket. https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/lokaltleddutvecklingleaderoc hfiskeomraden.4.465e dbfe f.html (använd den ). Klima- Energi- og Bygningsministeriet (2013). Regeringens klimaplan - På vej mod et samfund uden drivhusgasser. (använd den ). 14

15 Miljödepartementet (2002). Från vision till handling. Sveriges nationalrapport till världstoppmötet om Agenda 21 och hållbar utveckling i Johannesburg Stockholm: Statens Offentliga Utredningar. Naturvårdsverket. (använd den ). Naturvårdsverket (2007). Hållbarhetens lokala horiont: Forskning om kommunernas arbete med miljö och hållbar utveckling. Rapport 5674, Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (2013). Miljömålen årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål (använd den ). Omställning Sverige. (använd den ). Regeringen (2008). En sammanhållen klimat- och energipolitik, proposition 2008/09: (använd den ). Regeringen (2011). (använd den ). Transition Network. (använd den ). 15

16 Bilaga 1 Intervjumall för omställningsprojekt PROJEKTETS NAMN: INTERVJUPERSON: DATUM FÖR INTERVJUN: FRÅGA KOMMENTARER Vad betyder omställning för dig? Inriktning på projektet Projekttid Vem tog initiativ till projektet? Vem driver projektet? Finansiering Hur har projektet fungerat? Har projektet påverkat deltagarnas klimatpåverkan i form av minskade utsläpp av växthusgaser? Hur har projektet lyckats engagera samhällets invånare? Kommunens roll i projektet? Har du några råd att ge till de byar som funderar på att starta ett omställningsprojekt? Övriga kommentarer 16

17 Bilaga 2 Vad är omställning enligt organisationen Omställning Sverige (utdrag från organisationens hemsida 16 februari 2014): Plattform för Omställning Vi behöver ställa om för att hantera konsekvenserna av oljetoppen, den globala uppvärmningen, ekosystemerosionen, de sociala orättvisorna samt bristerna i det ekonomiska systemet. Det räcker inte med att byta till förnyelsebara energikällor. Vi behöver samtidigt minska vår energiförbrukning. Det är bättre att planera för en förändring än att överraskas av den. En obegränsad tillväxt inom ett begränsat system (såsom jorden) fungerar inte. En ekonomisk och ekologisk kris som beror på sinande naturresurser går inte att konsumera sig ur. Vi behöver skapa ett utrymme för rättvis omfördelning av den globala resursanvändningen. Vi behöver bevara och återskapa de ekosystemtjänster som idag är hotade och som vi är beroende av för vår överlevnad. Vi behöver bygga social, ekologisk och teknologisk resiliens samt justera det ekonomiska systemet så att det stödjer omställningen. Vi har mycket att vinna på att fokusera på hälsa, livskvalitet och livsinnehåll framför ökad materiell konsumtion. Det lokala samhället har förmåga att kunna lösa de flesta av invånarnas grundläggande behov. Vår kreativa förmåga att hitta lösningar och vår lust att dela kunskaper och erfarenheter är positiva krafter i omställningsarbetet. 17

18 Bilaga 3 Hur ställer vi om enligt organisationen Omställning Sverige (utdrag från organisationens hemsida 16 februari 2014): 12 steg för att börja Omställningen 1. Sätt igång 2. Skapa goda relationer 3. Öka medvetenheten 4. Skapa delaktighet 5. Fira att omställningen kan börja 6. Bjud in till visionsarbete 7. Starta arbetsgrupper 8. Visa vad som händer 9. Lär av fram- och motgångar 10. Återta förlorad kunskap 11. Bygg på människors lust 12. Gör en lokal omställningsplan 1. Sätt igång Detta steg syftar till att få igång arbetet. Hos oss har det fungerat bäst genom att etablera en styrgrupp som driver arbetet genom de första 5 stegen. Så fort man får ihop minst 4 arbetsgrupper så avgår medlemmarna i styrgruppen och byts ut mot en representant från varje arbetsgrupp. Detta kräver en del ödmjukhet av styrgruppsmedlemmarna, men det är viktigt att hela arbetets framgång sätts före individernas intressen. 2. Skapa goda relationer Detta steg syftar till att identifiera allierade, bygga nätverk och allmänt förbereda bygden inför arbetet med omställningen. En förutsättning för en effektiv plan för minskad energianvändning bygger på att alla är införstådda med effekterna av både den kommande oljetoppen och klimatförändringarna. Oljetoppen kräver att bygden och hela samhället stärker sin förmåga att anpassa sig till kraftigt minskad energikonsumtion. Samtidigt behöver vi minska utsläppen av växthusgaser för klimatets skull och dessutom minska vår sårbarhet gentemot oundvikliga klimatförändringar. För att visa på effekterna av kommande förändringar så kan man visa filmer och ta in folk med kunskap för att svara på frågor i samband med visningarna. Det finns många filmer som t.ex. Inconvinient truth (En obehaglig sanning), End of suburbia, Crude awakening, Power of community. Det finns en lista i slutet av rapporten, Transition Towns Primer. Man kan också anordna föredrag med experter som talar om klimatförändring, oljetoppen och lokala lösningar. Man kan också se till att få in artiklar i lokaltidningar, intervjuer i lokalradio, föredrag i t.ex. lokala föreningar och skolor. 3. Öka medvetenheten Detta steg handlar om att kontakta, samtala med, och söka samverkan med andra grupper i bygden för att på ett bra sätt knyta an till tidigare arbete, för att bekräfta och värdera allt arbete som redan gjorts och försäkra att det är en viktig del i det fortsatta arbetet. Sök kopplingar mellan tidigare arbete och det arbete som förestår, 18

19 som alltså behöver grundas på vetskapen om att vi nu står inför både klimatförändringar och oljetopp. Ge dessa grupper en överblick över den nya situationen, vad det betyder, hur det kanske kommer att påverka bygden och vilka de viktigaste frågorna eller utmaningarna nu är. Börja fundera på lokala initiativ som kan leda till att ni så småningom börjar finna lokala lösningar. 4. Skapa delaktighet Detta steg handlar om att skapa en milstolpe för att markera att nu har projektet kommit igång och för att göra det till en del i bygden, bygga momentum och för att fira att nu vill bygden agera. Vår erfarenhet visar att det ofta tar ett halvt till ett år innan man når detta steg. I Totnes höll vi vår officiella manifestation 10 månader efter att vi började. Innehållsmässigt handlar manifestationen om att göra alla medvetna om klimatfrågan och oljetoppen, och att vi kan göra något åt det. Det handlar om vad vi gör som individer och det handlar om att visa på möjligheter att komma över praktiska såväl som psykologiska spärrar. Manifestationen behöver heller inte bara vara en massa tal utan kan mycket väl vara musik, mat, dans, teater eller annat som man tycker fångar bygdens gemensamma vilja att ge sig på dessa uppgifter. 5. Fira att omställningen kan börja En viktig del i arbetet är att koppla an till bygdens samlade intelligens och uppfinningsrikedom. För detta bör man sätta upp arbetsgrupper som kan fokusera på olika och speciella frågor. Varje grupp utvecklar sitt sätt att arbeta, men alla faller inom det gemensamma paraplyet som syftar till att så småningom få till en energiminskningsplan för bygden. Idealiskt behövs arbetsgrupper för alla olika aspekter av livet i bygden. Aspekter som tillsammans fångar det som behövs för att bygden skall leva vidare och må väl, t.ex. mat, sopor, energi, utbildning, ungdomar, ekonomi, transporter, vatten, lokalt beslutsfattande, osv. Varje arbetsgrupp fokuserar på sitt område och utvecklar hur bygden skall kunna bli mer motståndskraftig och anpassningsbar samt minska sina utsläpp av växthusgaser. Dessa gruppers arbete blir sedan delar i bygdens gemensamma aktionsplan för att minska energianvändningen och koldioxidutsläpp. 6. Bjud in till visionsarbete Vi har funnit att Öppet forum är en effektiv metod för att hålla möten. Öppet forum borde rent teoretiskt inte fungera. En stor grupp människor samlas för att utforska en speciell fråga utan att man har en agenda. Men, vi har haft öppet forum-möten om mat, energi, hus och boende, ekonomi, samt förändringens psykologi. Vid slutet av varje möte har alla sagt vad de ville, utförliga anteckningar har gjorts, kontakter har tagits och viktiga samtal har förts och ett stort antal idéer har fötts och visioner har definierats. Man kan läsa mer om Öppet forum i Harrison Owens bok Open space technology, a users guide, eller i Peggy Holms och Tom Devane The change handbook, group methods for shaping the future. 4 På svenska kan man läsa Dialog! Handbok för ökad möteskompetens, effektiv planering och verklig demokrati, av Ingrid Olausson Mycket finns också att läsa om Öppet forum på Internet sök på open space eller öppet forum. 7. Starta arbetsgrupper Det är viktigt att arbetet inte uppfattas som bara en massa prat där folk sitter och gör planer som aldrig kommer att bli verklighet. Man bör snart komma igång med praktiska konkreta resultat i bygden. Detta bidrar till att andra uppskattar arbetet och de kan också bli intresserade av att delta. Det är dock en svår balansgång att å ena sidan skapa synliga konkreta resultat och å andra sidan inte skapa projekt som senare visar sig inte passa in i det slutresultat man vill åstadkomma, alltså i bygdens aktionsplan för att minska koldioxidutsläpp och stärka bygdens resiliens. I Totnes 19

20 fanns en grupp som planterade valnötsträd i centrala staden. Det gav delvis en profil åt projektet och träden skall ge oss frukter i framtiden så vi slipper importera. 8. Visa vad som händer För att kunna möta oljetoppen och hejda de pågående klimatförändringarna behöver vi övergå till en lägre energiförbrukning och återskapa den lokala produktionen och konsumtionen. Detta innebär att vi måste lära oss en massa saker som våra tidigare generationer tog för givna. En av de viktigaste sakerna för en bygd som arbetar med dessa frågor är att vända den trend som pågått under de senaste 40 åren och som inneburit att vi har förlorat en massa viktig lokal kunskap som våra föräldrar och deras föräldrar hade. Undersökningar tillsammans med de äldre i bygden är en del i detta arbete. De levde ju innan det nuvarande slit- och slängsamhället kom, och de har kunskap om och förstår vad ett lågenergisamhälle innebär. I Totnes har vi t.ex. börjat lära oss matlagning, att reparera saker, underhåll av olika saker som t.ex. cyklar, bygga med de material som finns i bygden, isolering, färgning, örter, grönsaksodling, energieffektivisering, etc. Detta stora återtagande av gamla lokala kunskaper innebär ett stärkande av bygden och bygdens egen förmåga att finna lösningar, att finna praktiska resultat och att arbeta tillsammans. Vi märker också hur roligt det är att lära. 9. Lär av fram- och motgångar Oavsett hur bra bygden kommer att lyckas med att sätta igång olika projekt och uppnå praktiska resultat, så behöver man goda relationer med sin egen kommun. Vare sig det handlar om planeringsfrågor, finansiering eller kontakter, så behöver man kommunen som någon form av deltagare. Och ofta visar det sig att kommunen är mycket positiv, stödjande och vill samverka för ett bra resultat. 5 I Totnes utvecklar vi just nu en aktionsplan för att minska energiåtgången och vi försöker göra den på samma sätt som kommunens egen utvecklingsplan. Och, vi tänker oss att en dag i framtiden, kanske inte långt bort, så når oljepriset 120 dollar per fat och kommunen sitter då dels med sin egen utvecklingsplan och dels med vår plan. Troligen kommer de då att se att vår plan är den som faktiskt är den realistiska och som ser på de riktiga frågorna. Den egna utvecklingsplanen kommer då att stillsamt förpassas till papperskorgen. (Vi kan drömma!) 10. Återta förlorad kunskap För oss som är födda på 60-talet eller senare när oljan funnits i överflöd är det svårt att föreställa sig ett samhälle med mindre olja. Varje år har karakteriserats av att det funnits mer olja än året före. Det har varit en ständig ökning av billig energi i form av olja. För att förstå hur det kan se ut med mindre olja så måste vi lyssna på och lära från dem som levde och var med i perioden innan den billiga tog över och då speciellt de som var med under perioden mellan 1930 till Det är dock viktigt att tydliggöra att vi inte förespråkar att samhället skall återgå till det gamla. Men det är uppenbart att det finns mycket i det gamla som är viktigt att lära om och som kommer att underlätta och vara viktigt för framtiden, som t.ex. hur man gjorde olika saker, hur olika delar av bygden samverkade och hur man lyckades försörja sig själv med mat och andra förnödenheter. Att lära om allt detta kan också bidra till att vi kan börja återskapa och stärka en känsla för bygden. 11. Bygg på människors lust Trots att man ofta har en klar ide om hur arbetet skall utvecklas och vart det skall ta vägen så händer det nästan alltid en massa saker som drar åt andra håll. Om man är alltför rigid och håller fast vid sin ursprungsidé så kan det medföra att arbetet fastnar och att man bara förlorar en massa energi. Din roll är inte att presentera alla svaren utan att stödja bygden att gemensamt definiera och initiera bygdens egen omställning. Om du håller fokus på nyckelfrågorna, som är att stärka bygdens 20

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Hela Sverige ska leva

Hela Sverige ska leva Hela Sverige ska leva 50 Medlemsorganisationer 5000 Lokala utvecklingsgrupper 100 Kommunbygderåd 24 Länsbygderåd Landsbygdsriksdag vart annat år Hållbara Bygder sedan 2003 Omställning Sverige start 2009

Läs mer

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på www.framtidsportalen.se

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på www.framtidsportalen.se Örebro län Keep my earth clean Se hela länets program på www.framtidsportalen.se Framtidsveckan startade i Söderhamn 2009 och har spridit sig över hela landet. Under vecka 40 visas ett smörgåsbord av spännande,

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

~ Omställning Tranås ~

~ Omställning Tranås ~ ~ Omställning Tranås ~ Arbete med hållbar utveckling i Tranås och Sommenbygd Förstudie hösten 2011 Hypotes Vi tror att det finns många som arbetar med omställningsarbete men inte ser det i ett större sammanhang

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

Hela Sverige ska leva!

Hela Sverige ska leva! Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer Hela Sverige ska leva! Sprida

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Byaplan. strategi för lokal utveckling i :

Byaplan. strategi för lokal utveckling i : Byaplan strategi för lokal utveckling i : _ Föreningens namn: Org.nr: Datum: Byaplanen ligger till grund för den årliga verksamhetsplanen och bör därför fastställas vid föreningens årsmöte. Detta material

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Miljöos MOS. Den ekologiska lokala valutan Engåva till miljön - en gåva till dig själv

Miljöos MOS. Den ekologiska lokala valutan Engåva till miljön - en gåva till dig själv Miljöos MOS Den ekologiska lokala valutan Engåva till miljön - en gåva till dig själv Anledningen till projektet är att det saknas en koppling mellan att göra goda saker för miljön och pengar. En kritik

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:203-0-2 Diarienummer:200-06 AF Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck BiB Bastu i byn Checkens namn Gula Huset i Uddebo Sökande (Namn/Förening) 76969-7438

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Detta är en summering av våra utåtriktade aktiviteter under perioden dec 2013-maj 2014:

Detta är en summering av våra utåtriktade aktiviteter under perioden dec 2013-maj 2014: Bakgrund: Hela Sverige ska leva/länsbygderådet i Örebro län (LBR) tog under våren 2013 initiativ för att öka "verkstaden" i länet för omställning till ett hållbarare samhälle och skapa en stödjande struktur

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan 2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Bakgrund. VI BEHÖVER STÄLLA OM FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING ekonomi, miljö/klimat, socialt, demokrati

Bakgrund. VI BEHÖVER STÄLLA OM FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING ekonomi, miljö/klimat, socialt, demokrati Bakgrund Vi lever och konsumerar som om vi bodde på tre planeter En entydig klimatforskning: mindre CO2-utsläpp Peak Oil oljan blir allt dyrare Ekosystemen är hotade Många i utanförskap Få deltar i politiken

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika

Läs mer

Hållbara Järle 16 apr 2013

Hållbara Järle 16 apr 2013 Hållbara Järle 16 apr 2013 VÄLKOMNA!!! 18.00 Inledning med presentation varför mötet hålls, innehåll och mål. Järle byalags kom. presenterar sig, sitt syfte och verksamhet kort. 18.10 Info om omställningsrörelsen

Läs mer

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Ramarna för dagen Syfte med seminariet och introduktion till Mötesplatsen Förmiddag: Näringslivets perspektiv på social hållbarhet

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer