Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport 2013-10-31"

Transkript

1 Service i företagsamma bygder, steg 2 Slutrapport

2 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Mål 1.4. Målgrupper 1.5. Tidigare erfarenheter och dialog 1.6. Organisation och arbetssätt 1.7. Avvikelser 1.8. Resultatspridning 1.9. Tillväxtverket Länsstyrelsen 2. Ett axplock av aktiviteter 3. Måluppfyllelse 3.1. Fyra bygder 3.2. Nya orter 3.3. Kommunbygderåden 3.4. Drivmedelsnätverket 3.5. Landsbygdsmentor för lanthandeln 3.6. Utbildningspaket 3.7. Jämställdhet, mångfald och miljö 4. Lanthandeln 5. Resultat 6. Några goda exempel i länet 7. Servicekonferensen 7.1. Equality Growth & Innovation 7.2. Integrationskonferenser 7.3. Lokal ekonomi dag 8. Studieresor 8.1. Pedersöre i Finland 8.2 Flexibus på Irland 9. Kommunerna 9.1. Samarbetet med Arjeplog 9.2. Vision Kiruna Referensgruppen 11. Regionala aktörer Länsstyrelsen Landstinget Leader Norrbotten Coompanion Norrbotten Kommunförbundet 12. Andra aktörer Telia Apoteket Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Posten Politiker och beslutsfattare Rikskontakter 13. Innovativa servicelösningar eller servicefrågan i stort 14. Erfarenheter och slutsatser Bilagor 1 Projektets informationsfolder 2 E-post kontakter med Nattavaara 3 Lokala hållbara servicelösningar Drivmedelsnätverket Bymacken 5 Rapport lanthandelssituation 2013 från HSSL riksorg. 6 Förteckning Drivmedelsnätverket 7 Koordinatorrapport Drivmedelnätverket 8 Förteckning Lanthandlare i länet 9 Broschyr Pedersöre 10, 11 Vision Kiruna rapporter kommersiell och offentlig service 12 Anteckningar från referensgruppsmöten 2

3 Förord Projektet Service i företagsamma bygder, steg 2 har bedrivits under tiden januari 2012 t.o.m. sista oktober Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten (HSSL Norrbotten) Se bilaga 1. Projektets syfte har varit att stödja bygder som kommit igång med arbetet kring lokala servicelösningar, men också hitta och stödja nya bygder som vill jobba med lokala servicelösningar helst alltid i nära samarbetet med sin kommun. Syftet har också varit att sätta servicefrågorna på agendan på ett så tydligt sätt som möjligt i nära samarbeten med kommuner och intresserade aktörer i länet. Opinionsbildning och dialog över sektorsgränserna har varit mycket viktigt under projekttiden. Projektledningsgruppen har bestått av fyra personer. Förutom projektledarna, Bertil Degerlund och Åse Blombäck (Anna Tuomas tredje projektledare fram t.o.m. april 2012), har Britta Berglund Hela Sverige ska leva Norrbotten Resurscentraverksamheten och Anki Påhlsson HSSL Norrbottens kansli ingått i gruppen. Styrgrupp har varit HSSL Norrbottens styrelse. Till projektet har en referensgrupp knutits för att medverka i diskussioner och upplägg. Medverkande parter har varit Coompanion, Norrbottens läns landsting, Apoteket, Leader Norrbotten, Kommunförbundet, Företagarna, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Tillväxtverket. Härmed vill vi från projektledningen tacka för det förtroende som det inneburit att ha fått arbeta med detta projekt. Arbetet med lokala utvecklingsgrupper, kommunföreträdare och regionala företrädare har varit mycket intressant, berikande och roligt. Att få representera Hela Sverige ska leva Norrbotten i detta sammanhang har varit ärofyllt. Det har varit fantastiskt lärorikt att få lära känna alla de engagerade människor som verkar, bor och lever i Norrbotten. Ett särskilt stort tack till alla dessa! Ett speciellt tack också till finansiärerna och till representanterna i referensgruppen som gett oss förtroende samt support för att driva projektet. Boden den 31 oktober 2013 Bertil Degerlund Åse Blombäck 3

4 Sammanfattning Resultatet av projektet Service i företagsamma bygder, steg 2 kan bedömas som mycket bra mot bakgrund av att föreningen gjort sin första större projektsatsning i hela länet. Projektet har bedrivits i positiv anda tillsammans med de berörda bygderna, kommunerna och regionala aktörer. Behovet av nya servicelösningar har synliggjorts och fått större fokus. Nio av fjorton kommuner driver eller är med och driver serviceprojekt i Norrbotten. Minst tio nya bygder driver eller är i färd med att starta service- eller företagsprojekt, alla i nära samarbete med sin kommun. Vilket är mycket bra för den regionala tillväxten och utvecklingen i länet. Övergripande slutsatser som projektet lett fram till är bland annat att: I lokalsamhällen där man organiserat sig och gått samman finns en stark utvecklingspotential som är en faktor att ta hänsyn till och som bidrar till kommunal och regional utveckling. Lokala utvecklingsgrupper, småföretagare och särskilt kvinnor med (företags) idéer behöver stöd för projektskrivning, finansiering, erfarenhetsutbyten och hjälp att hitta metoder för myndighetskontakter. En vidareutvecklad plattform för lokal utveckling och landsbygdsfrågor bör utvecklas i samarbete över sektorsgränserna. Detta för att möjliggöra större samsyn och strategisk planering runt de faktorer som har betydelse för landsbygdsutveckling. Stöd måste fortsättningsvis ges av samhället till lanthandlare och drivmedelsföretag på landbygden. Förutom ekonomiskt stöd som ges från kommuner och länsstyrelsen måste stödet vidareutvecklas kring nätverksträffar, erfarenhetsutbyten, kunskapsöverföring och dialog mellan olika intressenter. Framgångsfaktorn för långsiktig hållbara servicelösningar i lands- och glesbygd är att den offentliga, kommersiella och ideella sektorn samverkar och gärna driver utvecklingsprocesser tillsammans. Kommunerna har en nyckelroll i all lokal utveckling. Särskilt intressant blir det när lokalsamhällen organiserat sig och i nära samarbete med sin kommun tar initiativ till innovativa processer/projekt som sedan kan leda till långsiktig utvecklad verksamhet för bygden och kommunen. Kommunen kan aldrig bortse från sitt ansvar för likvärdig service till sina medborgare. Om kommuner och civilsamhället går samman och gör överenskommelser/avtal mellan sig, för att vidareutveckla sitt samhälle, då kan nya kompletterande alternativa lösningar prövas för en hållbar lokal, kommunal och regional utveckling. Regionala aktörer som t.ex. Länsstyrelsen, Landstinget, m.fl., är intresserade av att medverka och stötta lokal och regional utveckling. Ett vidareutvecklat arbetssätt mellan lokal, kommunal och regional nivå behövs alltid. Ersättning för t.ex. kommunala uppdrag till lokala entreprenörer som ansvarar för lokala serviceuppdrag är en modell som bör prövas betydligt mer, vilket kan ge nödvändig och likvärdig service till människor på landsbygden. Ytterst bör det vara regeringen som delfinansierar de långsiktiga ambitionerna som finns formulerade i regionalpolitiska mål. Tillväxtverket och länsstyrelsens/regionens medverkan i projekt för serviceutveckling har haft stor betydelse. Dels utifrån verkets riktade insatser och dels för att länsstyrelsen har ansvar för stödförordningen kring kommersiell service, företagsstöd, samordningsansvar för regionala serviceprogrammet och handläggningen av för projektstöd och nationella och regionala program. 4

5 Ibland utvecklas en kontakt till något rent ut sagt fantastiskt! Turistentreprenören Dirk i Nattavaara kontaktade Åse för att få lite tips om hur de kan göra för att jobba med lokala servicelösningar och att starta lanthandeln i byn. Allt i syfte att bevara och utveckla bygden och kommunen. Idag är lanthandeln igång och man driver ett innovativt serviceprojekt och bygden har i en samverkan med Gällivare kommun fått igång service och återskapat grundförutsättningarna för att bo, leva och verka i Nattavaarabygden. Den ekonomiska förening som bildats ägs av bygden och andra världsmedborgare som besökt Nattavaara. Se bilaga 2. Vi har funnits med i en stödjande roll, och i tidigt skede har vi kunnat supporta bygden genom att bl.a. bolla idéer, hjälpa till med projektskrivning osv. Exemplet Nattavaara har visat på en mycket viktig funktion och roll som HSSL Norrbotten kan spela för lokalsamhällen. 5

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Serviceutbudet på landsbygden har väsentligt reducerats under de senaste tjugo åren. Denna utveckling har accelererat under 2000-talet. Orsakerna är flera till dessa kännbara förändringar av den dagliga närservicen för lokalbefolkningen. Många gånger har det handlat om perspektiven på landsbygdens framtid och dess möjligheter att utvecklas, men också om att en servicenedläggning på en ort påverkat andra aktörer att följa efter med ytterligare nedläggningar. I en stor del av landet har serviceförsämringarna nu nått en sådan omfattning att grundläggande samhällsfunktioner håller på att sättas ur spel. Nya perspektiv, ny teknik, nya modeller och avancerat servicesamarbete kan däremot rymma lösningar på det som idag verkar svårt att uppnå med konventionella modeller. 1.2 Syfte med projektet Syftet var att ta vid efter det landsomfattande projektet Lokala hållbara servicelösningar som riksorganisationen Hela Sverige ska leva genomförde De fyra orterna Glommersträsk, Moskosel, Seskarö och Kuttainen skulle stödjas i deras fortsatta utveckling och arbete mot en lokal servicelösning. Ytterligare ett antal orter i Norrbotten skulle identifieras och engageras i arbetet med att bygga upp lokala innovativa servicelösningar. Syftet var också att stödja drivmedelnätverket som bildades under 2011 och ge nätverket bättre förutsättningar genom samordning/koordinering av leverantörskontakter, samarbeten och erfarenhetsutbyten. Även det arbetet som sker när det gäller mentorskapet kring lanthandel skulle tas in i arbetet för att ta fram samverkanslösningar, där samarbete mellan aktörer och servicegivare skulle uppmuntras. Vi ville sammanföra lanthandlare som har relativt låg omsättning och ge information kring service och servicelösningar samt ge möjlighet till erfarenhetsutbyten. Vi ville tillsammans med mackarna, lanthandlarna och turistnäringen tydliggöra viktiga mål och syften om vad som är viktigt att arbeta med på regional och nationell nivå som kan förbättra förutsättningarna för små drivmedelsförsäljare i länet. Avsikten var också att föra vidare denna kunskap till nationella aktörer. Vi ville inspirera kommunerna och företagen i Norrbotten till att vilja inta framträdande roller i utvecklingen av lokalsamhället. Detta ska ske genom en kontinuerlig dialog samt genom informationsoch utbildningsinsatser. Tillsammans vill vi utveckla gemensamma servicelösningar som skapar nya strukturer och modeller i kommunerna och hos övriga sektorer för att få landsbygden att växa. 1.3 Mål med projektet Att två av de fyra orterna som påbörjat sin process under projektet Lokala hållbara servicelösningar kan starta utvecklingsprojekt kring lokala servicepunkter. Att skapa ett utbildningspaket kring lokala servicelösningar i form av en halvdagsutbildning (dagtid) som ska kunna ges till intresserade kommuner. En utbildning som även andra målgrupper på berörda orter ska kunna ta del av - främst då företagare och lokala utvecklingsgrupper (kvällstid). Målet är att hälften av kommunerna ska anta erbjudandet. Att ytterligare minst fyra orter i fyra olika kommuner i Norrbotten kan starta utvecklingsprojekt kring lokala servicelösningar. Att besöka och engagera alla kommunbygderåd i länet för att informera och inspirera till att arbeta med lokala servicelösningar. Att köpa in konsulttjänster för de behov som finns hos lanthandlare och mackägare i länet. 6

7 1.4 Målgrupper Primär målgrupp har varit lokala utvecklingsgrupper, lanthandlare, mackägare på landsbygden kommunerna, kommunbygderåd och regionala aktörer. Centrala servicegivare som t.ex. Telia, Apotek, Posten, Systembolaget, Svenska spel och politiker på alla nivåer har varit en självklar sekundär målgrupp, vilket inte går att bortse ifrån i arbetet med servicefrågor på landsbygden. 1.5 Tidigare erfarenhet och dialog Det landsomfattande serviceprojektet Lokala hållbara servicelösningar som jobbade med 15 bygder i landet varav fem fanns i Norrbotten projektleddes av Bertil, och Åse var utsedd ledamot i projektledningsgruppen. Projektet gick ut på att skapa försök med lokala kommunala servicepunkter i samverkan över sektorgränser. Se bilaga 3. HSSL Norrbotten har också genomfört Bymacksprojektet tillsammans med mackägare/småföretagare där vi samordnat ett länsnätverk och jobbar med gemensamma drivmedelsfrågor. Sammanlagt finns idag 18 mackägare i nätverket. Se bilaga 4. HSSL Norrbotten har genomfört (2011) ett Ledare Polarisprojekt där ett 25 tal byar i fem olika kommuner jobbade fram lokala utvecklingsplaner. Samverkan har skett med riksorganisationen Hela Sverige ska leva kring förstudien om lanthandelns situation och intresse för en ev. intresseorganisation. Se bilaga 5. Samarbete har skett kring riksorganisationens arbete med Överenskommelsen (avtal mellan civilsamhället och regeringen). Här har Åse tidigare genomgått processledarutbildning i överenskommelsearbete. Samarbete har också skett med HSSL Norrbotten Resurscentraverksamheten Samarbete med landsbygdsnätverk, partnerskapet för strukturfonder är andra kontakter som vi odlat under projekttiden Organisation och arbetssätt i projektet HSSL Norrbotten har varit projektägare och styrgrupp har varit styrelsen i föreningen. Anna Tuomas, Åse Blombäck och Bertil Degerlund anställdes på deltid som projektledare. I maj 2012 fick Anna nya arbetsuppgifter och då beslutades att Åse och Bertil delar på projektledarskapet. Under våren 2013 rekryterade projektet Britta Berglund som stöd i ekonomiska och administrativa frågor hos Kulturföreningen i Korpilombolo. Anki Påhlsson har arbetet med bokföring, löneadministration, rekvisitioner m.m. och Bertil Degerlund har varit samordnare för projektet. Arbetssättet har varit processinriktat framförallt med de lokala grupperna men även till huvuddelen i kontakterna med andra aktörer. Uppsökande kontakter, deltagande i träffar och seminarier samt att arrangera träffar och dialoger har varit centralt i kontakter med bygder, kommuner och övriga regionala och centrala aktörer. 1.7 Avvikelser Samarbetet med landsbygdsmentorn för lanthandlarna i Norrbotten gick inte att genomföra enligt vår planering. Resurser fanns avsatt i projektet för att engagera mentorn i ett tänkt samarbete kring bl.a. nätverksträffar för lanthandlarna. Tidigt förde vi diskussioner med mentorn och Länsstyrelsen (Jenny Hellman) där vi enades om att vi har olika roller i arbetet med servicefrågorna. Vi hade gärna sett ett samarbete med landsbygdsmentorn, men mentorn trodde inte på HSSL Norrbottens sätt att arbeta med övergripande landsbygdsutveckling och därmed kunde inte samarbetet i projektet genomföras. Planen var att ha tre projektledare på deltid under hela projektet. Tre personer med delvis olika kompetens och erfarenhet samt att personerna bodde i olika delar av länet skulle ge bra grundförutsättningar. HSSL Norrbotten lyckades strax efter vår projektstart få klartecken för start av Ung i Tornedalen ett ungdomsprojekt mellan tre kommuner som finansierades av bl.a. Allmänna 7

8 arvsfonden. Anna Tuomas övergick till ungdomsprojektet som projektsamordnare bara efter några månader som projektledare i serviceprojektet. Vi beslutade då att genomföra arbetet med två projektledare som kunde gå upp i tjänstgöringsgrad vilket enligt vår bedömning inte påverkat projektet nämnvärt. Britta Berglund anställdes på deltid i projektet från april 2013 för att stötta den ideella föreningen i Korpilombolo som äger serviceprojektet Servicekontor i Korpilombolobygden. Stödet har gällt ekonomisk rådgivning, rekvisitioner, arbetsgivarfrågor, budgetprocessen, rollfördelning, m.m. Detta kunde göras inom ramen för budget och för att ett tydligt behov fanns samt att Britta har kompetens inom ekonomihantering. Vi har medvetet valt bort utbildningspaketet som skulle tas fram och erbjudas till kommuner och bygder. Det är inte rätt i tiden att lansera en riktad utbildningsinsats i dags läget. Vår åsikt är att det är mer långsiktigt hållbart att utbildningspaket tas fram och genomförs tillsammans med en befintlig utbildningsanordnare i länet för att uppnå bästa resultat. Vi har istället fokuserat på opinionsbildning och dialog på flera olika nivåer. Tydligt har vi sett att bygder/lokala utvecklingsgrupper behöver utbildning med att skriva ansökningar, att vara arbetsgivare, finansieringsmöjligheter, mobilisera bygden och att hitta metoder för bra samverkan med sin kommun. Här har vi bl.a. gjort en extra insats i Korpilombolo med ekonomiskt och administrativt stöd. Det finns ett behovet av stöd kring bygders projektansökningar som sedan kan innebära operativ verksamhet i form av att driva projekt, kanske med anställd personal som kräver nödvändiga kunskaper om bokföring och redovisning. Den lärdomen kommer att kunna ligga till grund för framtida utbildningsinsatser. 1.8 Resultat spridning I april 2013 genomfördes en servicekonferens för länet med syfte att sprida projektets verksamhet och hittills sedda resultat för intresserade deltagande bygder, kommuner och regionala aktörer. Lägesrapporter har lämnats till Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Referensgruppen och HSSL Norrbottens styrelse var tredje månad och slutrapportering och slutredovisning sker i oktober Slutrapporten läggs ut på föreningens hemsida samt distribueras digitalt till berörda aktörer som medverkat under projektet. En Facebookgrupp, Hela Sverige ska leva Norrbotten har startats för att sprida information om bl.a. serviceprojektet. Erfarenheter från projektet har spridits vid nationella kontakter med beslutsfattare som t.ex. Näringsministern, Landsbygdsministern och riksdagsledamöter från Norrbotten m.fl. Eftersom organisationen har stort kontaktnät så sprids erfarenheter löpande till andra organisationer och myndigheter även nationellt. 1.9 Tillväxtverket Efter det avslutade riksprojektet Lokala hållbara servicelösningar hösten 2011, där fem orter från länet medverkade utvecklades en dialog med Tillväxtverket kring möjligheten att driva ett regionalt projekt för att ta servicefrågan vidare i Norrbotten. I en konstruktiv dialog med Tillväxtverket kunde HSSL Norrbotten bolla tankar och idéer för ett länsprojektet som sedermera startade i januari Kontakten och dialogen med Tillväxtverket har varit synnerligen positiv, där öppenhet, tydlighet och en vilja till konstruktiva lösningar har präglat samarbetet mellan oss som projektägare och verket som finansiär. Projektet har även deltagit vid andra aktiviteter som Tillväxtverket ordnat bl.a. i samband med träffar för Pilotkommunerna Länsstyrelsen I ett tidigt skede fick HSSL Norrbotten bra kontakt med Länsstyrelsen i processen kring utvecklingen av ett regionalt serviceprojekt. Idéer kring projektplan och arbetssätt processades mellan oss vilket möjliggjorde starten av länsprojektet. 8

9 Länets regionala serviceprogram som Länsstyrelsen haft samordningsansvaret för, har legat som grund i kontakterna med kommuner och kommunledningar. Det regionala serviceprogrammet är i stort väldigt bra, men det visade sig att många ändå inte kände till dess existens. Under första halvåret 2012 anställdes en tjänsteman på Länsstyrelsen med uppdrag att jobba med serviceprogrammet i länet. Vi etablerade en ömsesidig kontakt och vi besökte bl.a. kommuner tillsammans och planerade för en del gemensamma aktiviteter. Tyvärr avslutade tjänstemannen sin anställning under hösten Bedömningen är att arbetet tillsammans är ett bra exempel på hur en myndighet och en ideell aktör kan genomföra ett operativt samarbete men med olika roller. Vi vill understryka att kontakterna och dialogen med Länsstyrelsen under hela projektet har varit mycket positiva och framåtsyftande och har känts okomplicerade med snabb återkoppling vid behov. 2. Ett axplock av aktiviteter Kontakter eller information till Kommunbygderåden i de kommuner där råden har verksamhet. Kontakter och besök hos alla kommuners näringslivs- eller landsbygdsavdelningar i länet Träffar med kommunledningar i Kiruna, Jokkmokk, Övertorneå, Kalix, Haparanda, Boden, Älvsbyn, Gällivare, Arvidsjaur, Arjeplog och Pajala. I Överkalix, Luleå och Piteå kommun har besökts gjorts i andra politiska- eller tjänstemannafunktioner. Kommunala näringslivsbolag har besökts. Kommunförbudets styrelse har fått information om projektet Servicekonferens vid Sunderby folkhögskolan i april Studieresa till Pedersöre i Finland. Teliamöte i Jäckvik och Jokkmokk i juni och oktober 2013 i samarbete med den lokala näringen och kommunen. Medverkat i projekt- och/eller styrgruppsmöten i Arjeplog, Älvsbyn, Luleå, Boden, Pajala, Arjeplog och Jokkmokks kommun Träffar med Landstingets tjänstemän kring miljö, regional utveckling, kollektivmyndighet och e- hälsa. Tre genomförda referensgruppsmöten. Gemensamma besök i kommuner med Länsstyrelsens tjänsteman för att sprida serviceprogram, m.m. Bygder som besökts är bl.a. Korpilombolo, Pålänge, Pello, Nattavaara, Vidsel, Vistträsk, Niemisel, Karungi, Seskarö, Glommersträsk, Vitvattnet, Åkroken, Vuollerim, Morjärv, Töre, Jäckvik, Harads, Karesuando, Kuttainen, Gunnarsbyn, Kitkiöjärvi, Moskosel, Ullatti, Tjautjas, m.fl. Deltagit i Vision Kiruna 2.0 processen Flera träffar med Drivmedelsnätverket, dess arbetsgrupp och koordinator Lanthandelsträffar lokalt och regionalt. Konferensdeltagande vid bl.a. Kollektivmyndighetens, Länsstyrelsens, Tillväxtverkets och Luleå Universitets konferenser och workshops. Samverkansmöten med riksorganisationen kring Bymacken-konceptet och lanthandelsförstudien. Lokalekonomidagarna. Studieresa till Irland - Flexibus Facebookgrupp har startats. Deltagit operativt i Landstingets Kraftsamlingsprocess och Tillväxtråd Föreläst om service i Norrbotten på servicekonferens i Kalmar län. Bjudit in systerprojektet i Kalmar län vid landsbygdsträff. Genomfört träffar tillsammans med Kommunförbundet för kommunala tjänstemän och politiker. Träffar med Posten regionalt och nationellt. 9

10 Träffar med Telias ledning Samrådsmöte med Kollektivtrafikmyndigheten Deltagande vid Bygdegårdarnas riksförbunds höstmöte i Gafsele 3. Måluppfyllelse 3.1 Fyra bygder I Kuttainen invigdes den nybyggda lanthandeln i augusti Ett bra samarbete mellan myndigheter, kommun, företag och lokalsamhället, vilket gjorde att den nya affären kunde öppnas. Företagshuset och affären är början till en lokal servicepunkt där några verksamheter redan samsas, men som kan utvecklas ytterligare. Invigning i Kuttainen På Seskarö har Haparanda kommun ett medborgarkontor som är öppet en dag i veckan. Den lokala förstudien (Leader), som gjordes av Seskarö Bensin och Service ekonomiska förening som driver en grill och bensinförsäljning på ön, ville gå vidare med en ansökan tillsammans med kommunen för att bl.a. hitta samverkanslösningar mellan lokalsamhället, kommunen, landstinget, m.fl. Här valde dock kommunen att istället öppna ett medborgarkontor på Seskarö. I Glommersträsk har en servicepunkt och mötesplats startats av lokalsamhällets aktörer där byautvecklingsgruppen är drivande. Idag driver Arvidsjaur kommun ett innovativt serviceprojekt som framförallt riktar sig till företagen på landsbygden. I Glommersträsk finns en relativt unik företagsamhet särskilt inom träindustri, och byarörelsen är stark och engagerad. Moskoselsborna ville utveckla en servicepunkt i byns skola. Ett diskussionsförslag fanns redan Det blev ingenting av den idén då, och nu har skolan i byn lagts ner. Idag jobbar kommunen tillsammans med byborna för att utveckla en ny servicepunkt i Rallarmuseet, en etablerad mötesplats som har bra förutsättningar. Behovet av drivmedel i bygden har byborna löst genom att starta en lokal Bymack. Bygden gick samman och samlade in lokalt kapital som blev grundplåten till att bygga den nya Bymacken. 3.2 Nya orter Korpilombolo Kulturföreningen driver eget innovativt service projekt Närservicekontor i Korpilombolobygden i samverkan med kommunen och arbetsförmedlingen. Projektet pågår t.o.m Projektet är synnerligen intressant, tämligen omfattande och friskt vågat av den ideella föreningen. Vi har tillsatt extra resurser för att stötta föreningen i deras roll som projektägare. Britta Berglund jobbar på deltid from april 2013 med ekonomi och administrativt stöd till föreningen. Dessutom har vi kontinuerligt deltagit i projekt- och referensgruppsmöten i Korpilombolo. 10

11 Pålänge I Pålänge gjordes en förstudie som har lett till att man vill försöka starta verksamheter i den nedlagda skolan som bl.a. ska syfta till att skapa arbetsintegrerande verksamheter. Projektmedel för genomförandeprojekt har sökts från Landstinget men avslogs. Man har arbetat vidare och har i september beviljats pengar av Länsstyrelsen för ett bantat ettårigt projekt. Projektet startar inom kort och Kalix kommun är projektägare. Nattavaara Vi inbjöds för att diskutera service vid ett uppföljningsmöte som gjordes i samband med arbetet med den lokala utvecklingsplanen i bygden. Detta ledde till att man kontaktade oss för att man behövde stöd och hjälp för att lösa problematiken med den nedlagda butiken. Man har nu startat en lanthandel som drivs av en ekonomisk förening i bygden. Affären öppnade sommaren Vi kunde också stötta i arbetet med att söka projektmedel till bygden. Föreningen genomför nu ett serviceprojekt (Leader) för att utveckla lokala servicelösningar med lanthandeln som eventuell servicepunkt i framtiden. Nattavaarabygdens engagemang och drivkraft är lovvärt och har inspirerat till att Gällivare kommun kommer att jobba med flera bygder kring lokala servicelösningar och ett mycket bra samarbete har utvecklats mellan kommunen och bygden. Harads I Edeforsområdet och Harads finns Edeforsbygdens ekonomiska förening (EDEK), som driver bra lokal utveckling med flera landsbygdsprojekt inte minst för utveckling av de lokala näringslivet. Edefors utveckling AB driver Servicepunkten i Harads i ett samarbetsavtal med Bodens kommun. En unik satsning där kommunen och lokalsamhället gått samman och investerat för framtiden i lokalsamhället som långsiktigt gagnar hela kommunen. Området och bygden driver många intressant utvecklingsidéer och har stor potential med bra utvecklad företagsamhet. Servicepunkten i Harads Töre I biblioteket i Töre finns ett kommundelskontor med anställd projektledare som jobbar i nära samarbete med Töre utvecklingsgrupp. Man jobbar bl.a. med enkäter till bygdens invånare för att efterhöra behovet av service i området. Kommunens serviceprojekt ansvarar för den anställda vid det lokala kommunkontoret. Idag verkar det som om kommundelskontoret kommer att läggas ner. Vistträsk och Vidsel Älvsby kommun driver en förstudie Innovativa servicelösningar tillsammans med byarna Vidsel och Vistträsk. Klart är att man kommer att gå vidare i ett nytt steg kring innovativa servicelösningar för dessa bygder. Här har man anställt en lokal projektledare tillsammans med den kommunala projektledaren, vilket vi vet är ett bra arbetssätt som leder till framgång. Här har vi tillsammans med projektledningen genomfört inspirationsaktiviteter. 11

12 Skaulo, Hakkas, Tjautjas, Dokkas och Ullatti är byar i Gällivare kommun där kommunen startar innovativt serviceprojekt och planerar för att engagera/anställa personer lokalt för att uppnå bästa möjliga resultat. Ett intressant serviceprojekt att följa som baseras utifrån lokala bygdeplaner kopplade till kommunala översiktsplaner som i sin tur bygger på politiska beslut som tar hänsyn till helhetslösningar och hållbarhetslösningar. Pello i Övertorneå kommun driver ett turistprojekt och är intresserade att komma igång med servicelösningar för bygden. Kontakt har tagits med Övertorneå kommun då föreningar önskar samråd med kommunen för att diskutera hur en utvecklingsplan för bygden skulle kunna utformas. 3.3 Kommunbygderåden Kommunbygderåden i länets kommuner har skiftande verksamhet. Kommunbygderåden i Piteå, Kalix, Gällivare, Boden och Arjeplog har besökts. Några kommunbygderåd har endast delgetts information som t.ex. Luleå och Älvsbyn. I Jokkmokk och Haparanda nystartar bygderåden sina verksamheter under hösten Övriga kommuners bygderåd har liten verksamhet eller är vilande. Här finns en problematik där bygderåden har svårt att verka långsiktigt. Kommunbygderåden jobbar ideellt och har svårt att nå bra delaktighet i den kommunala planeringsprocessen. Hur kan man med förbättrad delaktighet och skapa en tydligare rollfördelning mellan kommunen och de kommunala bygderåden? Ansvaret för att vidareutveckla detta bör tas av kommunen i nära samarbete med utvecklingsgrupper i kommunen. 3.4 Drivmedelnätverket Mackägarna på landsbygden som också är småföretagare gör en ovärderlig insats för sin bygd i servicen av drivmedel till invånare och besökare. Den del av den kommersiella näringen som dessa småföretagare representerar, berikar landsbygden det är viktigt att framhålla. Drivmedelsnätverket Bymacken finns i Norrbotten och 18 mackägare finns med i nätverket. Se bilaga 6. Nätverkets deltagare har olika förutsättningar och har flera olika lösningar på leveransavtal av drivmedel. Regionala leverantörslösningar finns idag kopplade till de olika geografiska områdena. Idag verkar det svårt att göra särskilt mycket när det gäller prisfrågan på drivmedel. Däremot kan man göra en hel del för att utveckla Bymacken-konceptet, vilket skulle vara intressant enligt nätverket. Bymacken i Kangos Framsteget Utbildning AB och Yngve Johansson fick uppdraget att koordinera drivmedelsnätverket i Norrbotten. Han har jobbat tillsammans med en arbetsgrupp som genomfört arbetsgruppsträffar samt också träffat fyra olika lokala leverantörer av drivmedel i länet. Fyra lokala aktörer, OK, Skogs, ZOAB och Q-star, har visat intresse och förmedlat konkreta transparanta avtalsförslag till mackägarna i nätverket. Koordinatorn har, i processform med arbetsgruppen och leverantörerna, gått in i drivmedelsfrågans detaljer och olika förutsättningar. Se bilaga 7. Nätverkets arbetsgrupp har, med stöd av koordinatorn, gjort ett omfattande arbete för att säkra drivmedel på landsbygden. Det har inneburit att vi i kontakterna på central nivå kunnat påverkat och diskutera drivmedelsfrågan utifrån färska kunskaper kring deras situation. 12

13 3.5 Landsbygdsmentor för lanthandeln Samarbetet med mentorn i Norrbotten gick inte att genomföra enligt vår planering. Resurser fanns avsatt för att engagera mentorn i ett tänkt samarbete med bl.a. nätverksträffar för lanthandlarna. Tidigt hade vi diskussioner med mentorn och länsstyrelsen där vi kom fram till att vi har olika roller i arbetet med servicefrågorna. Vi hade gärna sett ett samarbete, men mentorn trodde inte på Hela Sverige ska levas sätt att arbeta med övergripande landsbygdsutveckling och därmed kunde inte samarbetet i projektet genomföras. Däremot har vi i kontakter med bygder och lanthandlare alltid hänvisat till landsbygdsmentorn när det gäller specifika frågor för affären på landet. Landsbygdsmentorn i Norrbotten har gedigen kunskap om lanthandeln och dagligvaruhandels förutsättningar. 3.6 Utbildnings paket för lokal servicelösningar Vi har medvetet valt bort att ta fram ett utbildningspaket gällande lokala servicelösningar till kommuner och bygder. Vi anser att varken kommunerna eller bygderna har rätt förutsättningar eller är i fas för denna typ av utbildningsinsatser. Dessutom krävs hjälp och delaktighet av befintliga utbildningsaktörers kompetens i samverkan med oss och eventuellt andra intressenter. Här måste behov och förutsättningar ligga till grund för utbildningar och framtida erbjudanden. Inledande diskussioner har startat med Sunderby folkhögskola och Norrbottens bildningsförbund i syfte att samverka kring framtida utbildningsinsatser i olika former i länet. Istället för att jobba med utbildningspaketet har vi lagt stort fokus på opinionsbildning. Vid träffar och möten har vi fokuserat på och lyft fram goda exempel och samtalat om strukturer, om att våga tänka nytt och att samverkanslösningar är nyckeln till framgång. 3.7 Jämställdhet, mångfald och miljö Vi har samarbetat med HSSL Norrbotten Resurscentraverksamhet för att diskutera de faktorer som påverkar i ett genusperspektiv. Vi upplever ofta att dessa frågor rörande behov av service intresserar många kvinnor. Det är ofta kvinnor som får skjutsa barn till och från dagis, skola och olika fritidsaktiviteter. Kvinnorna är således i behov av bra vägar samt närmare avstånd. Livet i en bygd kan erbjuda nya svenskar möjlighet att lättare bli integrerade i samhället. I det lilla samhället behövs fler människor som handlar i butiken, fler barn behövs i skolan och inom föreningslivet. Goda förutsättningar finns också för att entreprenöriella människor kan hitta sysselsättning i olika former. Här ser vi potential till att servicepunkter kan erbjuda bra hjälp till nya svenskar. Som ex. har Harads utvecklat samarbete med Migrationsverket. Miljö- och klimathot kommer i framtiden minska förutsättningen för många människor att använda egen bil. Nya servicelösningar där du även kan komma i kontakt med sjukvård, Arbetsförmedling och andra myndigheter kommer att bli allt mer nödvändigt om människor ska kunna bo kvar i bygden. 4. Lanthandeln Lanthandeln utgör ofta så mycket mer än att bara vara en distributör av dagligvaror. Lanthandlaren tar oftast ett stort socialt och samhälleligt ansvar, en tjänst som oftast är ofinansierad. Man hjälper äldre med blanketter, servar föreningsliv och besöksnäring, m.m. Vi har diskuterat med handlare om deras situation och vilken utvecklingspotential som skulle kunna tänkas vara möjlig. Vi brukar prata om diversifiering av butiken. Det finns vilja bland butiksägarna att tänka i nya banor och behoven av inspiration och erfarenhetsutbyte efterfrågas. Ett välbesökt möte på Länsstyrelsen behandlade Lanthandlarnas situation i landet och i länet. Kommunala tjänstemän som jobbar med kommersiella servicefrågor deltog tillsammans med fyra lanthandlare från länet. Handlarnas uppdrag var att ge sin syn på situationen som handlare. Vi diskuterade den landsomfattande undersökningen som gjorts om lanthandelns situation i Sverige och satte den i ett länsperspektiv. Kommunernas regler för hemsändningsbidrag och andra stöd presenterades och diskuterades. Vi konstaterar att det är olika regler i kommunerna. 13

14 Länsstyrelsen beskrev förordningen och man kan frågas sig varför inte samma regler gäller i hela länet. Förordningen är sådana att kommunerna kan återsöka 50 % av hemsändningsbidraget hos Länsstyrelsen, dock högst 100 kr/kund. Vilket innebär att kommunerna skulle kunna bidra med 200 kr i hemsändningsbidrag till sin lanthandlare. Våra kontakter med lanthandlare i länet och den kunskap som vi fått till oss om deras situation har gett oss naturliga kopplingar till Lanthandelsundersökningen som gjordes i landet, vilket stärkt våra kunskaper om våra lanthandlares situation. Intresset är stort bland lanthandlare att bli sedda och hörda. De vill gärna delta i nätverksträffar i länet och ser möjligheter att gå samman för att opinionsbilda, träffa leverantörer och skaffa sig kunskaper för att utvecklas som företagare. Se bilaga Resultat Fler och fler byar/bygder vill komma i kontakt med oss allt eftersom vi jobbar med uppsökande verksamhet. Behovet hos lokala utvecklingsgrupper och bygder är stort för att hitta vägar i en samverkan mellan lokal samhället, kommunen och regionföreträdare allt för att försöka hitta praktiska innovativa lösningar kring olika servicefrågor. Konkret hjälp efterfrågas bl.a. kring skrivarhjälp, ansökningsförfarande, möjliga finansiärer och hur det är att vara arbetsgivare. Vid besök hos kommuner och andra myndigheter har vi bemötts positivt och det finns stort intresse för servicefrågorna. Nio av 14 kommuner i länet genomför idag serviceprojekt. Vi upplever tydligt att servicefrågan har fått allt större utrymme hos kommuner och hos många regionala och centrala företrädare och aktörer. Offentliga och kommersiella servicefrågor finns nu allt högre upp på dagordningarna på alla nivåer och i alla sektorer. Intresset för samverkan mellan sektorer och aktörer är påtagligt. Vi upplever också att attityden håller på att förändras och att förståelsen för kopplingen mellan god serviceförsörjning och tillväxt har ett klart samband som beslutfattare tar till sig i allt större utsträckning. Dock saknas oftast hållbara strategier för hur detta ska struktureras och organiseras. Ett antal bygder/byar genomför idag egna serviceprojekt eller har startat servicepunkter. Ytterligare ett flertal bygder i länet kommer att starta arbete med olika servicelösningar och utvecklingsprocesser i samarbete med sina kommuner. Målsättningen har varit att sätta servicefrågan på agendan. Ambitionen har varit att besöka byar och bygder som jobbar med lokala utvecklingsprojekt eller vill starta utvecklingsprojekt. Byar som kontaktat oss för att få inspiration, information eller stöd i någon form har vi besökt. Vi tycker att vi lyckas bra med kontakterna och vi har delvis fungerat som stödorganisation som man kan kontakta för att komma vidare med olika utvecklingsfrågor i bygden. Det finns mycket mer att göra och behoven finns men behöver stödjas och lyftas fram helst i samarbete med kommunerna gärna kopplat till bygders utvecklingsplaner. 6. Några goda exempel i länet Följande bygder jobbar med lokal utveckling och med lokala servicelösningar. Verksamheterna kan betecknas som lokala servicepunkter eller lokala utvecklingscenter. Vitvattnet Servicecentrum i Övre bygden jobbar diversifierat med lokal utveckling. Man driver bl.a. lanthandel, bensinmack, närvärmeverk och lokal busstrafik. Den ekonomiska föreningen driver också hemtjänst i området på entreprenad åt kommunen. 14

15 Vuollerim I Vuollerim drivs ett Gästgiveri, en friskola, en turistdestination, och Växthuset en järnhandel med allehanda sortiment. Allt är lokalt ägt genom olika ekonomiska föreningar eller i annan bolagsform. Man driver också ungdomsprojektet Nytänk ungas sätt att göra skillnad. Pello Byn genomför nu ett lokalt projekt där man rustar Pentäsjoki för turistiska ändamål. Ideella krafter från byns föreningar medfinansierar med sin arbetsinsats. Bygden är intresserad att gå vidare med nya utvecklingsprojekt helst tillsammans med kommunen. Karungi I byn jobbas intensivt med lokal utveckling, flera idéer och projekt tar form. Här har man gått samman i området och bildat en gemensamhetsförening, kooperativet Karungi Byaforum ekonomisk förening för att ta tillvara områdets möjligheter. Tornelappmark ekonmisk förening är en annan sammanslutning som ägas av turistföretagare i området tillsammans med företagare från grannkommunen. Lauker Bygdegårdsföreningen, Lauker-Lövvikens Byastugsförening, sätter byn på kartan med att anordna olika verksamheter i byastugan. Stugan är en mötesplats med bl.a. gympa för daglediga, filmvisning, m.m. Eurohuset i Karesuando Eurosuando ekonomiska förening driver Eurohuset i Karesuando, ett bra exempel på ett servicecenter/servicepunkt där offentliga och privata aktörer gått samman och samlat flera verksamheter och servicefunktioner under samma tak. Seskarö Seskarös Bensin och Service ekonomisk förening bedriver restaurang, säljer drivmedel med flera verksamheter. Seskarö har ett rikt företags- och föreningsliv med stort lokalt utbud. Åkroken En liten by i Arvidsjaur kommun som i den ideella föreningens regi byggt en modern samlingsplats i form av en ny byalokal och satsat på lokal teaterupplevelse under sommaren som lockar nästan tusen besökare vid ett tillfälle. Kuttainen Byn med ett rikt företags- och föreningsliv. Här finns friskola, företagshus, lanthandel, ny sporthall och Kuttainen Isosaari ekonomisk förening som bl.a. driver fårskötsel, m.fl. Gunnarsbyn Råneälvdalsrådet i Gunnarsby församlingen ekonomisk förening (Råek) driver en servicepunkt på uppdrag av kommunen. Föreningen har också entreprenörsavtal för skötsel av återvinningscentralen, vaktmästeri på skolan och skötsel av rastplatser i bygden. Bygden är företags- och föreningsrik och driver flera utvecklingsprojekt. Folkets Husföreningen och kyrkans verksamheter är exempel på starka lokala aktörer som verkar för att utveckla bygden. Lanthandlare och lokala mackägare är andra goda exempel på servicepunkter på landsbygden, som presenteras i rapportens bilaga 6 och 8. 15

16 7. Servicekonferens Hållbar regional utveckling - så var rubriken på servicekonferensen i april Drygt 70 personer deltog vid denna mycket lyckade länssamling som handlade om innovativa servicefrågor för regional utveckling. Svenska fotbollsförbundets ordförande, Karl-Erik Nilsson, talade om lokal demokrati och samspelet mellan beslutsfattare och lokal initiativ. Självklart berättade han också om fotbollens betydelse för samhällets utveckling. Bengt Johannisson, professor med entreprenörskap som specialitet, talade om entreprenörsnätverk och lokal ekonomisk utveckling. Lotta Johansson, ordförande i arbetsgruppen för Överenskommelsen mellan regeringen och den idéburna sektorn, gav exempel på bra arbetsprocesser mellan sektorerna ute i landet. Christer Lindberg från Tillväxtverket, talade om verkets roll och hur attityder betyder väldigt mycket för utvecklingsprocesser. Katarina Rönnbäck från Länsstyrelsen, redovisade arbetet kring regionala strategin och Roger Ylinenpää från Länsstyrelsen beskrev deras roll och stödmöjligheter för innovativa servicelösningar baserat på regionala serviceprogrammet. Arjeplogs kommuns projektledare Bo Häggroth, redogjorde för kommunens arbete som pilotkommun när det gäller bygdeservice och samarbetet mellan byar, bygder och kommunen. Bodens kommuns projektledare Leif Engström, presenterade arbetet med servicepunkterna i Harads och Gunnarsbyn. Landstingets Per-Olof Egnell, presenterade några exempel på hur e-hälsan kan var ett mycket bra komplement i framtidens sjukvård. Lokal företrädare från Korpilombolo, Harads och Vidsel/Vistträsk presenterade sitt arbete och diskuterade i en panel kring lokal utveckling. Elina Johansson, Karolin Svedlund och Moa Penttilä projektmedarbetare i Ung i Tornedalen presenterade tankar kring Vad har unga för behov i framtiden?. Konferensen genomfördes i samarbete med Kommunförbundet i Norrbotten, och företrädare för alla samhällets sektorer fanns med under denna intressanta dag. 7.1 Equality Growth & Innovation Medverkan vid workshop på EGI-konferensen. Hela Sverige Ska Leva Norrbotten deltog i förberedelserna, planeringen och genomförde en workshop i samband med den internationella konferensen, Innovative service solutions by public, private and civil sector interaction under temat: Kan samverkan mellan lokalsamhället och den offentliga sektorn skapa nya innovativa lösningar för att möta medborgarnas behov? I workshopen fanns deltagare från det nationella Överenskommelsearbetet, forskaren Malin Gawell, företrädare för Bodens kommun, samt de lokala exemplen Harads och Gunnarsbyn där innovativa servicelösningar har skapats. Se workshopen på 7.2 Integrationskonferenser Projektet har deltagit vid två Integrationskonferenser som HSSL Norrbotten har arrangerat (en av konferenserna genomfördes strax innan projektet startade där de blivande projektledarna deltog). Konferenserna handlade om hur civilsamhället kan bidra till ökad integration i samverkan med den offentliga sektorn. Ett brett deltagande av olika regionala organisationer samt kommunala företrädare fanns med vid konferenserna. Vid den andra konferensen som samarrangerades med Länsstyrelsen redovisades olika aktiviteter som kommit igång efter den första konferensen. Vi ser möjligheter att via servicepunkter även kunna erbjuda service till nya svenskar. I Harads kan man via servicepunkten nu erbjuda denna service genom samarbete med Migrationsverket. I Gunnarsbyn har en förstudie genomförts för att ta reda på hur lokalsamhället kan ta emot nya svenskar som vill bosätta sig i bygden. I ett antal andra bygder finns intresse för att kunna ta emot nya svenskar. 16

17 7.2 Lokalekonomidag Av lokala och regionala processer lär vi oss hur man kan finansiera initiativ och organisera sig på landsbygden för att skapa ekonomisk och social hållbarhet. I över tio år har riksorganisationen Hela Sverige ska leva tillsammans med andra årligen arrangerat Lokalekonomidagarna. Det har utvecklats till ett nationellt öppet kunskapsforum där praktikernätverk, gräsrotsorganisationer, banker och det offentliga utbyter erfarenheter och tips på hur man kan utveckla den svenska landsbygden. Under våren 2013 genomfördes regionala konferenser runt om i Sverige - i Norrbotten, Västra Götaland, Skåne och Västernorrland. I mars 2013 arrangerades Lokalekonomidagarna i Norrbotten och Råneälvdal närmare bestämt i Gunnarsbyn och Sörbyn. På konferenserna möttes personer från föreningar och företag som jobbar med lokal utveckling. Här träffades finansiärer som vill satsa på att hela landet ska leva, forskare som tagit fram nya kunskaper och politiker som söker efter lösningar. Att sätta fart på det lokala kapitalet är ett smart och hållbart sätt att finansiera till exempel serviceprojekt och andra idéer, och få inflytande över både utveckling och ekonomi. Programmet innehöll bl.a. presentation om vad lokal ekonomi är. Luleå och Bodens kommun beskrev hur man jobbade för lokala ekonomier och Råneälvdal Utveckling AB presenterade sitt lokala arbete. Umeå universitet och Inlandsinnovation AB föreläste om hur man finansierar lokal utveckling. Dessutom genomfördes workshops och en paneldebatt. Konferensen genomfördes som ett led mot en nordisk konferens om Kapitalförsörjning för levande lokala ekonomier i Åre i juni Konferensen arrangeras av riksorganisationen Hela Sverige ska leva i samarbete med JAK Medlemsbank, Eko-banken, Sparbankernas riksförbund, Coompanion, Sveriges Lantbruksuniversitet, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Regionala medarrangörer är Hela Sverige ska leva Norrbotten, Luleå kommun, Bodens kommun, Sparbanken Nord, Inlandsinnovation AB, Råneälvdal Utveckling AB och Visit Råne River. 8. Studieresor 8.1 Pedersöre i Finland Pedersöre var, liksom andra svenskösterbottniska kommuner i Finland, utsatt för utflyttning under och 60-talen. Sedan kommunsammanslagningen 1977 när kommunerna Esse, Purmo och Pedersöre gick samman till den "storkommun" Pedersöre i dag är, har kommunen dock haft en stabil befolkningsökning. Antalet invånare har sedan kommunsammanslagningen stigit från till Ca en fjärdedel av befolkningen, eller 24,5%, är barn under 15 år! Pedersöre med sina 19 byar är ett intressant exempel på levande landsbygd! I stället för att bygga ett kommuncentrum har man satsat på service i de olika byarna. Närhet till daghem, skola, arbetsplats, service och natur gör att byarna växer - inte avfolkas. Företagsamheten är typisk för Pedersöre och Pedersöreborna. Regionens välfärd har sin grund just i den utbredda företagsamheten. Pedersöre är också känd som den företagsvänliga kommunen. I takt med att arbetsplatserna inom jord- och skogsbruket har minskat, har kommunen på olika sätt försökt hjälpa företagare att etablera sig. Tack vare hantverkartraditioner, yrkesskicklighet och företagaranda har ett mångsidigt näringsliv utvecklats. Deltagare på resan från kommuner, regionala organisationer och från lokala bygder blev en lyckad mix mellan olika företrädarna, vilket var en viktig ingrediens för studieresan. Se bilaga 9. Betraktelse av en resenär Europas bästa landsbygd - var finns den? Skulle någon kommun i Sverige överhuvudtaget överväga att renovera eller bygga ny skola för tjugo elever när den gamla är för sliten? I Pedersöre kommun gör man det! Med cirka invånare är Pedersöre i Österbotten, inte någon stor kommun. Men har haft stadig befolkningstillväxt sedan början på 70-talet. Här har man värnat och gjort allt för att behålla servicen så nära människorna som möjligt i de 19 byarna. Utgångspunkten när det gäller skolorna är barnens bästa, ej nyckeltal och budgetramar. Man menar att små trygga bostadsmiljöer ger lugna föräldrar 17

18 som ger trygga barn. Små skolor premieras - i ett område med tre skolor och cirka fyra kilometer mellan skolorna, väljer man att renovera skolbyggnaderna istället för att slå samman. Elevantalet är elever i skolorna. I kommunen finns totalt sexton skolor och åtta förskolor. När eleverna klarat av gymnasiet och ska vidare till högre studier - har man i kommunen och regionen anpassade yrkesutbildningar. För de som väljer att studera på annan ort skickar kommunen med ett studiebidrag på 250 euro per läsår. Studenterna får kontinuerlig information om vad som händer hemma - man ser det som ett långsiktigt sätt att hålla kontakt med ungdomarna. För man tror att, när det blir dags att välja bostadsort och arbete är det lättare att hitta hem igen. Ekonomi- och utvecklingsdirektören Jan-Erik Backa, hade gjort några stickprov vart femte år för att se hur många som kom tillbaka, i vart fall till regionen, och det var cirka sextio procent. Man har dessutom en bostadslånefond för de unga när det är dags att köpa sin första bostad. Pedersöre har mindre än tre procents arbetslöshet. Företagen är framgångsrika och alltjämt varit marknadsdrivna. 60 procent utgörs av exporthandel. Man har de senaste tolv åren ett positivt saldo på företagsetableringar. Tillverkande företag är i majoritet och flera med udda och speciella produkter så som, lyftkuddar för industrin, arbetsbelysning till caterpillar, reflexer till cyklar är några exempel. Dessutom har man kvar 400 gårdsenheter med mjölk, spannmåls- och köttproduktion. I Pedersöres strategiplan kan man läsa; I ett samhällsklimat som ska uppmuntra företagsamhet måste det vara tillåtet att både lyckas och misslyckas. Talko-andan är något som genomsyrar byarnas samverkan och arbete. Projektsamordnaren Katta Svenfelt förklarade att när man skulle översätta talko-andan till engelska, blev det, something you do to be kind. Mängder av utvecklingsprojekt pågår i Pedersöre. Allt från vandringsleder till ungdomsprojekt med fokus och övergripande mål att skapa självkänsla, välbefinnande och stärka identiteten hos barn och ungdomar. Man menar att den kommunala servicen ska trygga invånarnas hälsa, social välfärd samt att bidra till ett så rikt kulturutbud som möjligt. En centralisering skulle flytta ansvaret från människorna. Genom samordning och samverkan över sektorgränserna och med omgivningen uppnår vi bästa möjliga resursanvändning skriver Pedersöre i sin strategiplan. Och att det är synnerligen viktigt att byamiljön uppfattas som progressiv och framåt strävande. På frågan vad som är största hotet att fortsätta med utveckling på den inslagna, och vad vi kunde uppfatta framgångsrika vägen, var svaret, kommunsammanslagning och centralisering som följd. 24 personer deltog på studieresan till Pedersöre. 8.2 Flexibus på Irland Genom nätverk har vi kommit i kontakt med Flexibus, en ekonomisk förening som erbjuder kollektivtrafik i Navan-distriktet på Irland. På Irland har alla äldre rätt till gratis kollektivtrafik men eftersom det inte fanns kollektivtrafik på landsbygden så startades Flexibus som ett projekt under Rural transport program Efter projektet har företaget fortsatt att utvecklas. Genom lokal planering och utbildning skjutsar nu föreningen drygt människor årligen med ca 20 bussarna. Regional konferens på Irland Vi efterfrågade ett studiebesök för att få studera hur planeringsprocesserna går till, samt möta människor som nyttjar Flexibus. Tillsammans med HSSL BD Resurscentra planerade och genomförde vi en studieresa i november

19 En konferens anordnades i samband med vårt besök. Myndighetspersoner, forskare samt andra lokala Irländska aktörer inom kollektivtrafik deltog. Flexibus jobbar för att utveckla sin verksamhet, bl.a. skulle man vilja planera och genomföra skolskjutsar vilket kräver myndighetsbeslut. Reflektioner efter resan: Vi blev inspirerade och ser en möjlighet till ett lokalt försök i Norrbotten i samverkan med Kollektivtrafikmyndigheten. En spännande tanke är att man lokalt skulle kunna få planera all kollektivtrafik för privat resande, skolskjutsar, färdtjänst, sjukresor och föreningars behov av resande. På detta sätt tror vi att mycket pengar skulle kunna sparas/användas på ett mer effektivt sätt. 9. Kommunerna 9 av 14 kommuner driver innovativa serviceprojekt. Åtta kommuner äger projekten själva men jobbar i nära samarbete med bygdernas aktörer och intressenter. En kommun medfinansierar en lokal förening som driver ett eget serviceprojekt. Kommuner som genomför serviceprojekt är Jokkmokk, Gällivare, Luleå, Boden, Kalix, Älvsbyn, Arvidsjaur, Pajala (medfinansiär) och Arjeplog. Av de kommuner som inte driver serviceprojekt har två kommuner visat intresse av att söka serviceprojekt. Alla kommuner i länet är intresserade av servicefrågor av olika karaktär. Intresset och bemötandet vid våra kontakter med kommunerna har varit mycket positivt. Fortfarande finns en hel del att göra i processerna mellan lokalsamhället och kommunen när det gäller att stärka samarbetet och utveckla den lokala demokratin. Att hitta arbetssätt, förhållningssätt och metoder mellan offentlig och ideell sektor behöver utvecklas ytterligare. Lokala utvecklingsplaner bör ligga till grund för kommunala planer som sedermera lyfts in i regionala planer. Planerna bör därefter kopplas till planering och åtgärdsprogram på såväl lokal som kommunal nivå. 9.1 Samarbete med Arjeplog Vi samarbetar med kommunen dels utifrån Pilotkommunprojektet Tillväxtorienterad service samt i projekt Byautveckling I Byautvecklingsprojektet 2020, som syftar till att förbättra förutsättningarna för hållbar tillväxt i lands- och glesbygd i Norrbotten, tänker man sig att bygga upp och utveckla nya medel och metoder för byaservice. De ska vara varaktiga och mindre sårbara gärna med smart användning av ny teknik. Vårt ansvar är bl.a. att ta del av projektets verksamhet och dess resultat. Sprida projektets resultat till övriga byar i Norrbotten och rekrytera intresserade byar som vill prova/testa och/eller Efter projekttiden slut äger Hela Sverige ska leva Norrbotten databasen och kan sprida och till intresserade kommuner/byar i Norrbotten. Arjeplog tar tillvara våra erfarenheter och kunskaper. Vi kommer att delta på styrgruppsmöten, referensgruppsmöten och glesbygdsmöten kontinuerligt i första hand t.o.m. utgången av Vi kommer att samverka med planering för byaträffar för byar intresserade av att prova/testa och/eller Byaträffarna ska genomföras i andra kommuner under projektets sista sex månader Vision Kiruna 2.0 Visionsprojektet Kiruna 2.0 startade officiellt i februari Syftet var att skapa kontakter, bygga nätverk och diskutera hur man tillsammans med kommuninvånarna kan styra Kirunas utveckling. Nio arbetsgrupper har arbetat med att samla in kommuninvånarnas åsikter och synpunkter inom nio olika områden. 19

20 Arbetet leddes av lokala politiker tillsammans med olika aktörer från näringsliv, organisationer och myndigheter. HSSL Norrbotten kunde genom serviceprojektet fysiskt ingå i Kirunas visionsarbete i grupperna för kommersiell och offentlig service. Vi bedömer att det är viktigt att medverka i denna typ av processer inom kommuner, och med våra kunskaper och erfarenheter om landsbygdens förutsättningar kan vi försöka påverka strukturerarna inför framtida planering. I slutdokument togs bra skrivningar kring landbygd och delvis också hur man skulle kunna organisera servicen i framtiden, t.ex. beskrivs servicepunkter/centra som en möjlig modell på landsbygden. Se bilaga 10, Referensgruppen Projektets referensgrupp har bestått av representanter från Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Landstinget, Coompanion, Apoteket, Leader, Kommunförbundet och Företagarna. Nya servicelösningar berör många olika strukturer som måste samverka för att långsiktigt hållbara lösningar ska kunna skapas. Projektet valde att bjuda in olika regionala aktörer i referensgruppen, dels för att få extern kompetens, men även för att löpande sprida erfarenheter från projektet. Tre referensgruppsmöten har genomförts och lägesrapporter och annan information har delgivits referensgruppen. Se bilaga Regionala aktörer 11.1 Länsstyrelsen Länets regionala serviceprogram som Länsstyrelsen har ett ansvar för är ett bra skrivet program och en bra plattform att jobba med. Problemet är att medaktörerna i framtagandet av programmets innehåll har svårt att omsätta programmet i konkreta handlingar som syns i det vardagliga arbetet ute hos medborgarna i t.ex. Överstbyn, Karungi eller Moskosel. Länsstyrelsens tilldelade resurser för Innovativa servicelösningar har skapat bra förutsättningar för utvecklingsprojekt hos kommunerna i länet. Vi upplever att Länsstyrelsen aktivt tar kontakter för att inspirera aktörer att jobba med innovativa servicelösningar ute i länet Landstinget Landstinget har genom sin regionala enhet bistått projektet på olika sätt. Dels genom att delta i referensgruppen, men också som en samtalspart under projektets arbete. Flera fina kontakter och informationer har berikat projektet, t.ex. om e-hälsan och dess möjligheter för landsbygdens invånare. Framåtsyftande diskussioner har också genomförts med tjänstemän för landstingets interna miljöarbete i syfta att diskutera möjligheter till innovativ lösningar t.ex. kring transporter i länet. Kollektivmyndigheten som ligger under Landstinget har kontaktats och samtal har genomförts kring hur vi kan tänka kring att t.ex. prova nya lösningar kring samordnade transporter i framtiden Leader Norrbotten Leader områdena i Norrbotten har gett stöd till viktiga insatser för olika lokala serviceprojekt i länet. Några av bygderna som drivit serviceprojekt är, Seskarö, Gunnarsbyn, Glommersträsk, Moskosel och Nattavaara. Under kommande EU-programperiod bör strategierna i större utsträckning handla om att lösa servicebehovet långsiktigt och hållbart på landsbygden. Leadermetoden är en framgångsrik modell. 20

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport)

Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport) Regionalt projekt Innovativa servicelösningar Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport) Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod:

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Lokala hållbara servicelösningar

Lokala hållbara servicelösningar Lokala hållbara servicelösningar om projektet lokala hållbara servicelösningar Syften att identifiera framgångs- och nyckelfaktorer i arbetet med att skapa livskraftig lokal service i landsbygd och glesbygd

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik

Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik Kollektivtrafik indelas i inomkommunala linjer, stomlinjer och regional persontågtrafik. Landstinget står för kostnaderna avseende stomlinjer

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08

LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 STOMLINJER 10 Polstjärnan, Kiruna - Luleå 14 Piteå - Luleå 15 Råneå Sunderby sjukhus 17 Komfortbussen, Arjeplog - Arvidsjaur - Piteå 18 Komfortbussen, Piteå - Sunderby

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik...

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik... ENKÄT TILL LOKALA UTVECKLINGSGRUPPER Södra Sverige Inledning Några gånger tidigare har vi bett din grupp att svara på några frågor inom projektet hållbara lokala servicelösningar. Detta blir den sista

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Foto Ingela Nyman Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Allt vårt arbete har sin utgångspunkt i lokal utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Med bygdens intressen i fokus är vi nyfikna,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Gruppens namn Hållbara lokala servicelösningar i Glommersträsk (och Moskosel) en förstudie... Arbetar inom orten Glommersträsk...

Gruppens namn Hållbara lokala servicelösningar i Glommersträsk (och Moskosel) en förstudie... Arbetar inom orten Glommersträsk... ENKÄT TILL LOKALA PROJEKTGRUPPER Norra Sverige Inledning Några gånger tidigare har vi bett din grupp att svara på några frågor inom projektet hållbara lokala servicelösningar. Detta blir den sista gången

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28. www.helasverige.se

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28. www.helasverige.se VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28 www.helasverige.se Förord I verksamhetsplanen för 2013 redovisar vi vår vision, vår värdegrund, våra övergripande mål och vår verksamhetsidé. Vi preciserar verksamheten

Läs mer

PROJEKTPLAN bilaga till ansökan om projektstöd

PROJEKTPLAN bilaga till ansökan om projektstöd PROJEKTPLAN bilaga till ansökan om projektstöd För att ansökan skall behandlas av Spira fyrkantens styrelse måste denna och Jordbruksverkets blankett SJV LSB 14:1 fyllas i. Ver: 2009-10-05 Ifylles av Spira

Läs mer

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år.

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. Kulturnämnden 2007-11-22 73 10 Kulturnämndens arbetsutskott 2007-11-08 55 9 BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. BD pop ansöker från Luleå kommun om totalt 500

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner.

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Växtkraft Östervåla Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Projektägare: Östervåla utvecklingsråd, ideell förening Projektledare: Viktoria Landén Kommun:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Abborraleden. Projektplan

Abborraleden. Projektplan Abborraleden Projektplan Örkelljunga september 2013 1 Innehåll Projektnamn... 3 Projektägare... 3 Journalnummer... 3 Kontaktperson... 3 Kontaktuppgifter... 3 Projektidé... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck KAVAI Företagscheckens namn Namn Sökande (Namn/Förening) 0706933944 Person-/Organisationsnummer Telefon

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter Kort version Förord På landsbygden finns de resurser som krävs för ett hållbart samhälle. Här finns en livsmiljö som många eftersträvar, med närhet och samarbete

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Org nr 802441-9189 får härmed avge Årsbokslut för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Innehåll: sida Verksamhetsberättelse 1-3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Underskrifter styrelse/lag 6

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Tematisk arbetsgrupp. Kapitalförsörjning

Tematisk arbetsgrupp. Kapitalförsörjning Tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning Innehållsförteckning Plan för tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 2 Mål... 4 2.1 Effektmål... 4 2.2 Produktmål... 4 2.3 Tidplan...

Läs mer