Klimatinvesteringsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatinvesteringsprogram"

Transkript

1 Ansökan om stöd till Klimatinvesteringsprogram Foto: Randy Mont.oya, Stirling Energy för Malmö stad

2 SAMMANFATTNING...3 ÅTGÄRDSTABELL...4 PROGRAMBESKRIVNING...5 BAKGRUND...5 MALMÖS MÅL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...5 PRIORITERINGAR OCH STRATEGIER I MALMÖ STADS KLIMATINVESTERINGSPROGRAM Utvecklingen av Malmös energisystem...8 Förutsättningar för minskade utsläpp från energisektorn...8 Strategier och åtgärder inom energisektorn...9 Utvecklingen av transporsektorn...9 Förutsättningar för minskade utsläpp från transportsektorn...10 Strategier och åtgärder inom transportsektorn...10 Klimatpåverkan från fastighetssektorn...11 Förutsättningar för minskade utsläpp inom fastighetssektorn...11 Strategier och åtgärder inom fastighetssektorn...11 Strategier och åtgärder för information och folkbildning...12 SAMVERKAN OCH SAMRÅD...12 SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN...13 SAMVERKAN MED ANDRA OFFENTLIGA INSATSER...13 JÄMSTÄLLDHETSASPEKTER PÅ MALMÖ STADS KLIMATINVESTERINGSPROGRAM...13 PROGRAMMETS SÄRSKILDA KVALITETER...13 ADMINISTRATION OCH UPPFÖLJNING...14 INFORMATION, FOLKBILDNING OCH RESULTATSPRIDNING...14 KONKURRENSPÅVERKAN...15 ÅTGÄRDER I MALMÖS LOKALA KLIMATINVESTERINGSPROGRAM Soldriven stirlingmotor Dual fuel - Produktion av flytande biometan Dual fuel Konvertering av tunga fordon FärdSmart-center Triangeln FärdSmart-center Hyllie Hela resan-konceptet med Citytunneln Effektivisering av kommunens resor Behovsstyrd ventilation i befintliga byggnader Flerfamiljspassivhus vid Kalkbrottet Flexibla lågenergihus Värmefotografering av stadens byggnader Klimatsmart Ikea akviferlager för värme och kyla Energieffektivisering i miljonprogramshus Klimatanpassad turism Kommunikation av Malmös klimatinvesteringsprogram

3 Sammanfattning Att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå som minimerar påverkan på jordens klimat är en av de största och svåraste utmaningarna för mänskligheten idag. Malmö stad har satt som mål i miljöprogram att utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden skall vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med % eller mer räknat från år Dessa högt ställda lokala mål kan nås genom omfattande satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och ett miljöanpassat trafiksystem. För att uppnå långsiktiga minskningar av malmöbornas klimatpåverkan krävs dessutom omfattande satsningar vad det gäller byggande, boende samt livsstil och konsumtionsvanor. Malmö stad söker i detta investeringsprogram stöd för 15 åtgärder under perioden Malmös klimatinvesteringsprogram baseras på en samlad lokal strategi och analys för minskad klimatpåverkan. Programmet har tagits fram i en arbetsgrupp med både män och kvinnor representerade. Flera åtgärder är innovativa demonstrationsprojekt, vilket förväntas ge dynamiska effekter för tillväxt och god miljö. I programmet ingår åtgärder som syftar till att visa upp en soldriven stirlingmotor. Tekniken har mycket goda utsikter att etableras och ge stora energitillskott i framtiden. För att detta ska bli möjligt krävs demonstrationsprojekt i mindre skala. Två åtgärder är kopplade till produktion och anävndning av flytande biometan. Flytande biometan har stora fördelar som bränlse för tunga fordon tack vare att det kräver relativt sett litet lagringsutrymme. Det kan därför bli ett värdefullt fordonsbränsle i framtiden. Flera åtgärder i programmet syftar till att öka andelen resor som görs med cykel och kollektivtrafik. Genom att satsa på dessa fordonslag minskas biltrafiken i staden. Ett antal åtgärder i ansökan syftar till att minska klimatpåverkan från fastighetsbeståndet. Åtgärder genomförs i såväl det existerande bestånder som nya byggnader. Programmet avses att genomföras under fyraårsperioden

4 Åtgärdstabell Åtgärdsnamn Total investeringskostnad (kr) Miljörelaterad investeringskostnad (kr) Bidrag (kr) Soldriven stirlingmotor Dual fuel - Produktion av flytande biometan Dual fuel - Konvertering av tunga fordon FärdSmart-center Triangeln FärdSmart-center Hyllie Hela resan-konceptet med Citytunneln Effektivisering av kommunens resor Behovsstyrd ventilation i befintliga byggnader Flerfamiljspassivhus vid Kalkbrottet Flexibla lågenergihus Värmefotografering av stadens byggnader Klimatsmart Ikea - akviferlager för värme och kyla Energieffektivisering i miljonprogrammshus Klimatanpassad turism Kommunikation av Malmös klimatinvesteringsprogram Summa

5 Programbeskrivning Bakgrund FN:s klimatpanel IPCC gör i sin fjärde utvärderingsrapport från 2007 bedömningen att jordens medeltemperatur kan komma att öka med 1,8-4,0 grader under detta sekel på grund av växthuseffekten. Följderna kan komma att bli förändrat klimat, förflyttade vegetationsgränser, ändrade förutsättningar för jord- och skogsbruk, höjning av havsytan och översvämningar i lågt liggande kustområden. Sverige har ratificerat Kyotoprotokollet och antagit följande miljökvalitetsmål för begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. I den nationella klimatstrategin ingår en rad åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. En viktig åtgärd är det statligt stödet till lokala klimatinvesteringsprogram (KLIMP) för att minska utsläppen av växthusgaser. 395 miljoner kronor har i statens budget för år 2007 avsatts för klimatinvesteringsprogram. Stödet hanteras av Naturvårdsverket och beslutas av Rådet för investeringsstöd. Länsstyrelsen har antagit målet att utsläppen av växthusgaser i Skåne räknat som medelvärde för perioden skall vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Vidare föreslås att energianvändningen per capita ska minska med 4 % fram till år 2010 samt att el producerat med förnybara energikällor i Skåne ska öka med 2 TWh. Länsstyrelsen ger också en mängd förslag till åtgärder i Skånes Miljöhandlinsgprogram. Länsstyrelsen gör bedömningen att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer att vara svårt att uppnå i Skåne främst på grund av ökande trafikvolymer. Malmös mål och förutsättningar I dokumentet Begränsad klimatpåverkan mål, förutsättningar och strategier för Malmös klimatarbete, som bifogas denna ansökan, ges en fördjupad information till följande beskrivning: 5

6 Kommunfullmäktige i Malmö stad har antagit följande klimatmål: Malmö stad har satt som mål i miljöprogram att utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden skall vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med % eller mer räknat från år I miljöprogrammet ges förslag till åtgärder och indikatorer för uppföljning och utvärdering. Inventeringar och beräkningar visar att mer än 90% av klimatpåverkan till följd av emissioner av växthusgaser i Malmö härrör från koldioxidutsläpp. 38% 3% 9% 2% 48% Transport Service Industri Hushåll Energi Utsläppen i Malmö måste därför fortsätta att minska kraftigt. Utsläppen av koldioxid uppgår till ton enligt SCBs beräkningar. Det motsvarar 3,5 ton koldioxid per invånare. Malmöborna bidrar dessutom uppskattningsvis med lika stora utsläpp utanför kommungränsen genom konsumtion av varor och tjänster. Världsgenomsnittet är cirka 3,9 ton koldioxidutsläpp per capita och bör minskas till 1,5 ton per capita om växthuseffekten ska kunna begränsas. Analysen visar behovet av att i det lokala klimatarbetet arbeta utifrån en helhetssyn med strategier på kort och lång sikt för att kunna uppnå målen om minskad klimatpåverkan. Malmö är en växande stad i en tätbefolkad region med hög miljöbelastning och stort expansionstryck. Malmö har samtidigt genom sin täthet, sitt geografiska läge och en del andra gynnsamma förutsättningar stora möjligheter att kunna bli en mycket resurssnål och ekologiskt effektiv stad. Det finns unika möjligheter för storskaliga satsningar på lokal och förnyelsebar energi från sol, vind, geotermi och biobränslen som kan kombineras med effektiva system för fjärrvärme, fjärrkyla och energilagring i berggrunden. Malmö har stora möjligheter att inom en tioårsperiod skapa ett mer miljöanpassat trafiksystem med god kollektivtrafik, goda cykelförbindelser och fordon som går på alternativa bränslen. Ett omfattande arbete med miljöfrågor och Agenda 21 pågår i Malmö. Tydliga mål och strategier för miljöarbetet har utarbetats. Inom kommunen pågår miljöutbildning av anställda och miljöledningssystem finns i nästan i hela den kommunala organisationen. Malmö stad har tidigare beviljats statligt bidrag åren 1998, 2000, 2002, 2004 och 2006 för lokala miljöinvesteringar. Dessa bidrag har varit en mycket betydelsefull faktor i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling och lett till kraftfulla och genomgripande åtgärder bl.a. i Bo01/Västra Hamnen, Augustenborg och Rosengård samt för satsningar på våtmarker, trafik och förnybar energi. Åtgärderna har också fått stor uppmärksamhet både lokalt, nationellt och internationellt. Utöver Miljöprogrammet finns flera program och planer som behandlar ekologisk hållbarhet. Den mest betydelsefulla av dessa är sannolikt Översiktsplanen. Exempel 6

7 på andra planer och program är Naturvårdsprogram, Trafikmiljöprogram och Program för ekologiskt hållbart byggande. Klimatforum Malmö är ett nätverk för organisationer, företag och offentliga verksamheter i Malmö som arbetar aktivt med klimatfrågan eller är intresserade av att göra detta. Värd för forumet är Miljöförvaltningen Malmö stad, som bl.a. för detta ändamål inrättat ett klimatkansli. Syftet med Klimatforum Malmö är att: Skapa kontakt mellan klimataktörer i Malmö och underlätta samverkan mellan dessa. Stödja klimataktörer i Malmö i deras arbete. Underlätta idé- och informationsutbyte mellan aktörerna. Göra klimatarbetet i Malmö synligt för Malmöborna Öka kunskapen inom klimatområdet, både hos aktörerna i forumet och hos Malmöborna. Medlemmarna i forumet träffas ca 6 gånger per år. På träffarna lär man känna andra klimataktörer, utbyter erfarenheter och får veta vad som är på gång på klimatområdet i Malmö. Två gånger om året anordnas seminariedagar på olika klimatrelaterade teman. Dessa dagar är öppna för alla intresserade, såväl tjänstemän som en intresserad allmänhet. Då finns det möjlighet att ta del av intressanta föreläsningar, workshops och/eller utställningar som inspirerar och/eller höjer kunskapsnivån inom klimatområdet. Klimatkansliet ger ut ett nyhetsbrev 6 ggr per år med lokala klimatnyheter. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och skickas ut via e-post. Agenda 21-arbetet i Malmö omfattar en mängd aktiviteter i staden. Malmö stads Arbetet koordineras på Miljöförvaltningen och innefattar samordning, information, folkbildning, kunskapsspridning m.m. Malmö stad har också inrättat en lokal miljöfond som varje år fördelar 2 miljoner kronor för miljöprojekt till organisationer och kommunala förvaltningar. Agenda 21-arbetet i Malmö är mycket brett och omfattar alltifrån barnaktiviteter till industriprojekt. Det regionala samarbetet utvecklas alltmer. Hållbar Utveckling Skåne, Centrum för miljödriven näringslivsutveckling i Skåne, Ekologisk marknadscentrum samt Hållbar Mobilitet Skåne har alla tillkommit i nära samverkan med Malmö stad. Det internationella samarbetet om miljö och hållbar utveckling ökar alltmer. Malmö stad deltar i flera internationella projekt och nätverk. Malmö kommun är vidare aktiv i flera nationella och internationella nätverk för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan, bl.a. Klimatkommunerna, Bygga/Bo dialogen, ICLEI/Cities for climate protection (CCP), och Energiecités. 7

8 Prioriteringar och strategier i Malmö stads klimatinvesteringsprogram Utvecklingen av Malmös energisystem De senaste årtiondena har energisektorns utsläpp av koldioxid minskat kraftigt i Malmö. Minskningarna har skett främst tack vare en utbyggnad av fjärrvärmesystemet och en övergång till naturgas och förnybara råvaror som energikällor. Energisektorn står dock fortfarande för 40 % av de lokala utsläppen av koldioxid. Sektorns andel av de lokala metan- och dikväveoxidutsläppen är också stor. Utsläppen sker främst som en följd av användningen av fossila bränslen, mestadels naturgas, i produktionen av fjärrvärme. Utsläppen sker till viss del också vid mer småskalig uppvärmning med olja och naturgas som energiråvara. Dessutom orsakar malmöbornas konsumtion av el också utsläpp av växthusgaser även om merparten av dessa utsläpp sker utanför Malmö. Energisystemet i Malmö genomgår för närvarande stora förändringar. Ett naturgaseldat kraftvärmeverk är under uppförande. När kraftvärmeanläggningen tas i drift kommer de lokala utsläppen av växthusgaser att öka markant. Anläggningen kommer årligen att producera ca 3 TWh el, en mycket stor ökning av elproduktionen i Malmö. Malmö kommer att gå från att vara nettoimportör till nettoexportör av el. Den el som produceras i Malmö kommer att tränga ut el producerad i kolkondensverk. Nettoeffekten av anläggningen blir mycket stora reduktioner av växthusgaser på en global nivå. Naturgas är en ändlig resurs som bildar koldioxid när den förbränns. I den mån användningen av naturgas tränger ut användning av kol och olja är dess miljöeffekter positiva. På sikt måste dock användningen av naturgas minskas till förmån för alternativ som bygger på förnybara bränslen. Förutsättningar för minskade utsläpp från energisektorn Malmös geografi och naturförhållanden ger stora möjligheter att ta till vara energi från förnybara energikällor. Malmös täthet och välutbyggda infrastruktur ger också goda möjligheter för fortsatt miljöanpassning av energisystemet. Den kunskap och de nätverk som byggts upp de senaste åren skapar en viktig grund för det fortsatta arbetet för ett klimatanpassat energisystem. Aktörer från kommuner, energibolag, byggsektorn och forskare har i samarbete genomfört flera långtgående projekt med syfte att miljöanpassa Malmös energisystem. Resultaten har varit projekt som i flera fall rönt stor internationell uppmärksamhet, bidragit till metod- och teknikutveckling och givit stora miljöeffekter. 8

9 Strategier och åtgärder inom energisektorn Malmö stad och de aktörer som samverkar i Malmö stads klimatinvesteringsprogram är ense om en vision där naturgasen på sikt ersätts med biogas och på ännu längre sikt med vätgas. I Malmö stads tidigare klimatinvesteringsprogram ingår det åtgärder som syftar till att ta de första betydande stegen för att förverkliga visionen. Det är åtgärder som är av stor betydelse för utvecklingen av bränslena biogas, hythane och vätgas. I detta program finns det åtgärder som bygger vidare på och kompletterar de tidigare gjorda satsningarna. I programmet ingår det en anläggning för produktion av flytande biometan. Flytande biometan kan med fördel användas för tunga transporter eftersom den kräver litet lagringsutrymme. Därmed kan biometan bli ett viktigt steg för att miljöanpassa de tunga transporterna. I ansökan ingår dessutom en åtgärd som syftar till att konvertera fordon till dual-fuel-tekniken där de kommer att använda flytande biometan och diesel som drivmedel. På så sätt skapas en tillgång och en efterfrågan samtidigt. Möjligheterna att tillgodogöra sig energi från solen spelar en avgörande roll i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. I Malmö genomförs det för närvande satsningar på att integrera solenergi i stadsmiljön. Satsningarna har i svenska mått mätt har varit omfattande. Kombinerat med de fysiska investeringarna genomförs det i samverkan med bla Energikontoret i Skåne och Lunds tekniska högskola bedrivs Solarcity Malmö som är en större informationssatsning på solenergi. Nu vill Malmö ta ett steg vidare i solenergisatsningen och demonstrera en teknologi som har utsikter att få en stor framtida spridning. Malmö stad vill visa upp en soldriven stirlingmotor. Produkten som utvecklas i Malmö är unik och har stort potential att bli en framgångsrik exportprodukt i framtiden. För att få igång en större produktion är det av stor vikt att en anläggning installeras i Malmö för att kunna marknadsföra Kockums och Malmö som en förebild inom miljöteknik, internationellt och nationellt. Det är också viktigt att ha en testanläggning för att vidareutveckla tekniken. I tidare klimatinvesteringsprogram har det funnits med omfattande satsningar på biogas, hythane och vätgas. Det har varit frågan om fysiska investeringar som syftat till ökad produktion, distribution och förbrukning av energigaserna. Satsningen på industrigaser fortsätter i detta klimatinvesteringsprogram. Genom att uppföra en anläggning för produktion av flytande biometan samt konvertera fordon för drift av dual fuel, en blandning av flytande biogas och diesel, sker en utveckling som är viktig för att möjliggöra att tunga transporter ska kunna minska sin klimatpåverkan. Utvecklingen av transporsektorn Medan utsläppen från energiproduktion och industri har minskat betydligt under 1990-talet har trafiksektorns utsläpp varit oförändrade eller t.o.m. ökat lite. Idag kommer ungefär hälften av koldioxidutsläppen i Malmö från trafiksektorn. Ungefär hälften av alla resor i Malmö sker med bil medan cykel som det andra vanligaste fortskaffningsmedlet står för ca ¼. Kollektivtrafikresandet i Malmö har ökat med 40 % de senaste 6-7 åren. Ändå har kollektivtrafiken i Malmö en marknadsandel av alla resor på endast ungefär 13 %. Det är en låg andel jämfört med Stockholm och Göteborg. 9

10 Fram till år 2015 förväntas trafikarbetet öka med ca 15% i centrala Malmö och ca 35% i ytterområden. För att klara klimatmålet krävs stora satsningar på mer miljöanpassade transporter. De genomförda och planerade stora infrastruktursatsningar i och omkring Malmö samt stadens strukturomvandling kommer att ställa trafiksystemet inför stora utmaningar de närmaste 10 åren. Malmös befolkning ökar, stora exploateringsområden byggs ut, den regionala arbets- och bostadsmarknaden växer ihop och den internationella trafiken ökar i och med Öresundsbron och Citytunneln. Detta kommer att innebära ökat resande och stora förändringar i trafik- och rörelsemönster i regionen. Samtidigt innebär dessa förändringar nya förbättrade förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik. Förutsättningar för minskade utsläpp från transportsektorn I Malmö finns goda förutsättningar för att skapa ett resurseffektivt och miljöanpassat transportsystem. Malmö är en kompakt stad och stadens topografi tillsammans med det milda klimatet främjar cykelanvändning. Busstrafiken gynnas av de korta avstånden och den täta bebyggelsestrukturen. Med bättre framkomlighet för bussar, effektiv spårbunden trafik och flexibla lösningar för kombinerade transporter kan nya konkurrenskraftiga alternativ till bilen erbjudas till malmöborna. Strategier och åtgärder inom transportsektorn I Malmö pågår sedan mitten av 1990-talet ett aktivt och målinriktad arbete för att minska trafikens miljöpåverkan. Malmö stads Trafikmiljöprogram innehåller ett stort antal åtgärder som beräknades kunna minska det totala trafikarbetet. År 2011 kommer Citytunneln och till tunneln anknutna satsningar att stå klara. Målsättningen med trafikmiljöarbetet i Malmö är att maximalt utnyttja de möjligheter som denna utveckling skapar och fram till år 2011 etablera ett nytt miljöanpassat trafiksystem för hela Malmö. Detta är ett långsiktigt arbete i flera steg och kräver åtgärder inom ett antal områden. Att bryta trenden av ökad biltrafik är den viktigaste målsättningen för trafikmiljöarbetet i Malmö. Biltrafiken ökar som följd av den ekonomiska tillväxten i regionen och kan påverkas antingen genom att begränsa tillgänglighet med restriktioner och avgifter eller genom att erbjuda attraktiva alternativ till privatbilism. En välutbyggd cykelinfrastruktur är en förutsättning för att få fler malmöbor att ta cykeln istället för bilen och på så sätt minska trafikens utsläpp. Malmö stad arbetar strukturerat med åtgärder vars målsättning är att öka cykeltrafikens andel av transportarbetet. Den kanske allra viktigaste byggstenen i ett miljöanpassat trafiksystem i Malmö är välfungerande kollektivtrafik. De närmaste årens utveckling innebär stora utmaningar för kollektivtrafiken men även stora möjligheter. Malmö stad arbetar sedan flera år tillbaka aktivt med att utveckla och miljöanpassa kollektivtrafiken. Alla Malmös stadsbussar drivs idag med naturgas vilket har bidragit till att betydligt minska 10

11 kollektivtrafikens utsläpp av CO 2, NO x och andra skadliga ämnen. Att kunna erbjuda konkurrenskraftiga alternativ för hela reskedjan från dörr till dörr med hög komfort är mycket viktigt för att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet. Att påverka resan innan den har börjat är ett effektivt sätt att minska trafiksektorns utsläpp. Därför arbetar Malmö stad med mobilitetsåtgärder inom klimatinvesteringprogrammet. I Malmös klimatinvesteringsprogram ingår det åtgärder som syftar till att öka andel resor i Malmö som görs med kollektivtrafik och cykel. Genom att förbättra för dessa transportslag kan antalet miljöstörande bilresorna minskas. Åtgärderna för att förbättra möjligheterna för cyklister och bussresenärer är angelägna sett ur ett klimatperspektiv. De är också mycket angelägna i arbetet för att minska luftföroreningarna i staden. Klimatpåverkan från fastighetssektorn Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av miljöbelastningen i samhället. Den svarar för ca 40 procent av energiförbrukningen, 50 procent av elanvändningen och 25 procent av avfallsproduktionen. Av samhällets transportarbete är ca 10 procent kopplat till byggande. Klimatpåverkan uppstår främst genom energiförbrukning och transporter men även användningen av varor innehållande växthusgaser har betydelse. I Malmö pågår ett aktivt och långsiktigt arbete för hållbart byggande, boende och förvaltning i samverkan mellan näringslivet, kommunen, organisationer, boende och andra aktörer. Augustenborg och Västra Hamnen har blivit ledande utvecklingsområden för hållbart samhällsbyggande. Under 2002 antogs också ett lokalt program för ekologiskt hållbart byggande i Malmö. Malmö deltar vidare i flera nationella och internationella initiativ för hållbart byggande, bland annat Bygga/Bo dialogen. Förutsättningar för minskade utsläpp inom fastighetssektorn Potentialen för minskad klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn är stor. Det är viktigt att ny bebyggelse blir mer miljöanpassad och energieffektiv eftersom byggnader används under lång tid. Möjligheterna till energibesparing i befintliga fastigheter är också stor. Strategier och åtgärder inom fastighetssektorn De satsningar som har gjorts i Malmö på att genomföra långtgående åtgärder i såväl nybyggnation som befintliga bostadsområden har på många sätt varit lyckade. Malmö kan idag visa prov på områden med låg energiförbrukning där inslaget av förnybara energikällor är stort. I Malmös klimatinvesteringsprogram ingår det satsningar som syftar till att genomföra långt gående åtgärder i existerande fastighetsbestånd. Exempel på det är åtgärderna behovsstyrd ventilation i befintliga byggnader, energieffektiviseringar i Rosengård och fotografiering av stadens fastigheter med värmekamera. 11

12 Det ingår också satsningar i områden eller fastigheter som är under uppbyggnad. HSB Malmö deltar i ansökan med ett projekt som syftar till att uppföra flerfamiljshus i passivhus teknik. Serviceförvaltningen, Malmö stad söker också medel för att uppföra flexibla byggnader i passivhusteknik. IKEA söker medel för att förse varuhuset som ska uppföras utanför staden med kyla och värme som tas från en akvifer. Strategier och åtgärder för information och folkbildning För att största möjliga effekt ska uppnås av de fysiska investeringarna bör de göras i samverkan med informationsinsatser. Malmöborna ska bli medvetna om de nya möjligheter som de erbjuds genom de åtgärder som ingår i klimatinvesteringsprogrammet genom strukturerade informationsinformationsinsatser. Malmö stad genomför redan ett strukturerat klimatinformationsarbete och kommer att intensifiera detta. Staden ser information och folkbildning som viktiga delar i det lokala klimatarbetet och avgörande om långsiktiga förändringar ska komma till stånd. I klimatinvesteringsprogrammet ingår därför en åtgärd för klimatinformation som är tät knuten till programmets åtgärder om fysiska investeringar. En särskild informationsinsats som belyser turismens klimatpåverkan ingår i programmet. Samverkan och samråd För att kunna få fram bra och effektiva klimatåtgärder har Malmö stad haft en omfattande dialog och sökt samverkan med aktörer inom olika intresseområden. Vad gäller energiproduktion har dialogen bland annat skett med E.ON eftersom de äger och förvaltar fjärrvärme- och fjärrkylasystemen i Malmö. Inom trafiksektorn har diskussioner främst förts med Gatukontoret och Skånetrafiken, men också med en mängd andra aktörer. Information om KLIMP till aktörer inom Bygga/Bo-sektorn har lämnats muntligt och skriftligt vid flera olika tillfällen. Diskussioner om KLIMP har också förts med en mängd olika lokala och regionala samverkansparter i Malmös miljö- och Agenda 21 arbete, bland annat i Klimatforum Malmö. KLIMP-ansökan är tydligt förankrad och en viktig del i arbetet med att genomföra de lokala målen i Malmös miljöprogram. Stadens klimatarbete har kommit att genomsyra allt fler kommunala verksamheter och planeringsprocesser. Diskussioner har förts med företrädare med ett stort antal kommunala förvaltningar och bolag. Dialogen har förts både med företrädare för fackförvaltningar och med representanter för stadsdelsförvaltningar. Företrädare för ett antal olika förvaltningar kommer att bli engagerade i genomförandet av de olika åtgärderna. Diskussioner om stadens klimatstrategi förs i de forum där exempelvis stadens energi- och transportsystem planeras och utvecklas. Den förankras också i stadens fysiska planering. Malmös lokala klimatarbete är en frukt av ett långsiktigt miljöarbete som engagerat många invånare och verksamma i Malmö. I arbetet med detta program har 12

13 allmänheten främst engagerats via företrädare för olika organisationer, t.ex. Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. Allmänhetens engagemang under genomförandetiden kommer att vara stort mycket viktigt. De olika åtgärderna kommer att engagera ett stort antal malmöbor och Malmöföretag. Samråd med Länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen i Skåne län har ägt rum den 22 oktober Vid samrådet diskuterades så väl programmet som stort som enskilda åtgärder. De synpunkter som framkom vid samrådet har bearbetats i ansökan. Samverkan med andra offentliga insatser Malmös klimatinvesteringsprogram är en integrerad del av Malmö stads miljö- och klimatarbete. De åtgärder som finns med i programmet är viktiga för att nå målen i Malmö stads miljöprogram och Malmö stads Agenda 21 dokument. Malmö stad har vid det här laget samordnat ett antal lokala investeringsprogram. Programmen har haft mycket stor påverkan på det lokala miljöarbetet. Åtgärderna har också i flera fall visat sig vara mycket kostnadseffektiva sett från bidragsgivare och från Malmö stad. Ett stort antal åtgärdsägare har deltagit med stora ekonomiska resurser för att få åtgärderna till stånd. Malmö stad använder sig av ett antal styrmedel för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och utnyttjar de möjligheter till stöd som finns nationellt och Åtgärder som omfattas av andra styrmedel, som exempelvis handel med utsläppsrätter, elcertificatssystemet etc, finns inte med i klimatinvesteringsprogrammet. Jämställdhetsaspekter på Malmö stads klimatinvesteringsprogram Samtliga förvaltningar inom Malmö stad arbetar med ett lokalt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsplaner med mål och åtgärder uppdateras årligen. Malmö stad ser jämställdhet och integration som viktiga arbetsområden och avser att kommunicera dessa frågor gentemot huvudmännen för de åtgärder som ingår i programmet. I framtagandet av programmet har såväl kvinnor som män deltagit. Både hos Malmö stad och hos de åtgärdsägare som finns representerade i programmet finns båda könen representerade, detta både på handläggar- och chefsnivå. Programmets särskilda kvaliteter Ett antal av de åtgärder som ingår i Malmö stads klimatinvesteringsprogram är pilotprojekt och nydanande utvecklingsprojekt. Förutom angivna miljöeffekter förväntas programmet leda till ökad sysselsättning, positiv miljöanpassad näringslivsutveckling, utvecklad välfärd samt bidra till att göra Malmö till en mer miljöanpassad och attraktiv stad. 13

14 I programmet ingår åtgärder som minskar utsläppen från flera olika samhällssektorer. Det ingår projekt för omställning av energisystemet, för minskad miljöpåverkan från trafiken, klimatanpassat byggande samt klimatvänlig turism och fritidsbeteende. Det görs också satsningar för att minska klimatpåverkan från näringslivet. Kopplat till de övriga åtgärderna genomförs en informations- och folkbildningsinsats. Ett stort antal aktörer kommer att vara involverade i projekten. Såväl kommunala aktörer som privata ingår som åtgärdsägare. Ett stort antal boende och verksamma i Malmö kommer att bli delaktiga i projekten. Malmö stads klimatarbete är långsiktigt. De åtgärder som ingår i detta program syftar till att skapa varaktiga förändringar och storskaliga omställningar i energi- och trafiksystem. Många åtgärder i programmet ligger i den tekniska framkanten med nära anknytning till forskningsfronten. Förutom de kontakter som projektägare har med forskarsamhället kommer även en övergripande vetenskapliga utvärderingar att göras av programmet. Administration och uppföljning Kommunstyrelsen i Malmö ansvarar för genomförandet av det lokala klimatinvesteringsprogrammet. Miljöförvaltningens strategiska avdelning samordnar och administrerar programmet på Kommunstyrelsens uppdrag. Miljöförvaltningen ansvarar också för uppföljning och utvärdering av programmet. Malmö stad har arbetet med lokala investeringsprogram sedan 1998 och har därför upparbetat rutiner för verksamhetsrapportering och slutrapportering. Genom kontraktsskrivande med kommersiella aktörer säkerställs att dessa uppföljer de krav på rapportering etc som regelverket kräver. En plan för vetenskaplig uppföljning och utvärdering av tidigare lokala investeringsprogrammet har tagits fram i samarbete med forskare från Malmö Högskola och Lunds Universitet. Omfattningen och inriktningen på uppföljnings- och utvärderingsinsatser i detta program beror på vilka åtgärder i programmet som beviljas bidrag. Utöver detta kommer Malmö stad att låta genomföra en ekonomi- och miljörevision av hela programmet när åtgärderna är genomförda. Via Malmö stads Miljöredovisning görs en uppföljning av hur åtgärderna bidrar till att nå de lokala miljömålen. Information, folkbildning och resultatspridning Malmö stad arbetar strukturerat med klimatinformation. Stort utrymme i det lokala klimatinformationsarbetet kommer att ges för informations och folkbildningsinsatser om åtgärderna i Malmös lokala klimatinvesteringsprogram. Utöver detta ingår flera riktade informations- och folkbildningsinsatser i Malmös klimatinvesteringsprogram som förstärker och kompletterar de investeringsåtgärder som genomförs. Information om det lokala klimatinvesteringsprogrammet sprids via trycksaker, som det årliga miljöbokslut och den lokala Agenda 21-tidningen Grön stad. Information sprids också via Malmö stads hemsida. 14

15 Via regionala, nationella och internationella nätverk och samarbetsprojekt sprids resultat och erfarenheter till yrkesverksamma utanför staden. Det finns ett stort nationellt och internationellt intresse för de projekt som ingått i tidigare lokala investeringsprogram. Malmö stad tar emot en ständig ström av besökare som vill studera Västra Hamnen och Augustenborg områdena. Via besök från intresserade besökare kommer informationen om detta klimatinvesteringsprogram att spridas. Konkurrenspåverkan Merparten av åtgärderna i klimatinvesteringsprogrammet genomförs av kommersiella aktörer. Det stora engagemanget hos näringslivet i Malmö är en stor tillgång det lokala klimatarbetet. Samtidigt är staden mån om att ett eventuellt bidrag inte påverkar konkurrensen på aktuella marknader. En konkurrensbedömning har gjorts för varje åtgärd i programmet. De åtgärder som ingår i programmet är förknippade med merkostnader för projektägarna. Bidraget täcker endast en del av dessa kostnader. Även med bidrag kommer alltså projektägarna ha betydande merkostnader för åtgärderna. 15

16 Åtgärder i Malmös lokala klimatinvesteringsprogram Soldriven stirlingmotor I Malmö håller företaget Kockums på att utveckla en ny produkt som producerar el av instrålad solenergi på ett mycket effektivt sätt. Produkten bygger på tekniken från en stirlingmotor. Stirlingmotorn är en motor som drivs med hjälp av extern värmetillförsel med utvändig förbränning eller koncentrerad instrålad solvärme. Genom att koncentrera solenergin med hjälp av stora speglar värms den varma sidan på motorn upp och motorn startar. Motorn kopplas sedan till en generator som producerar el. Verkningsgraden beräknat på spegelytan ligger på 29,4 %, vilket är världsrekord i verkningsgrad. Det kan till exempel jämföras med solceller som har en verkningsgrad på ca %. En enhet har en spegelyta på ca 80 kvm och har en effekt på 25 kw. Anläggningen följer solen från morgon till kväll för att fokusera solstrålarna maximalt. Projektet omfattar att installera en demonstrationsanläggning i Malmö. Tekniken att producera el med hjälp av en stirlingmotor och solenergi har potential att bli en stor produkt för elproduktion i solrika regioner. För att tekniken ska kunna slå igenom krävs att demonstrationsanläggningar byggs för att testköra, förbättra och marknadsföra tekniken. Att installera en solstirling skulle ge ett stort mervärde för Malmö som demonstration av en lokalt utvecklad teknik. Dessutom finns möjligheter att bygga upp en inhemsk industri för produktion av solstirling, vilket skulle ge arbetstillfällen och tillväxt för Malmö. Stora miljöeffekterna uppnås när produkten får ett genomslag på den internationella marknaden. Miljöeffekt per år Miljöeffekt totalt Åtgärdens kostnadseffektivitet Huvudman och kwh kwh Projektet är ett viktigt demonstrationsprojekt där den största miljöeffekten är att tekniken kan visas upp för intressenter från olika delar av världen. Serviceförvaltningen E-post Martin Norlund 16

17 2. Dual fuel - Produktion av flytande biometan Gasnätet är endast utbyggt längs västkusten, kompletterat med en del ledningar inåt landet. Biogasanläggningar byggs upp efterhand men finns ännu bara på ett begränsat antal platser. För att förbättra infrastrukturen för fordonsgas är därför möjligheten att producera flytande biogas (LBG) ett mycket intressant alternativ. Flytande biogas har en väsentligt lägre transportkostnad och därmed kan den transporteras längre än komprimerad biogas (CBG). Miljöbelastningen från transporten kan också minska då större volymer kan distribueras per transport. Syftet med projektet är att bygga och driva en demonstrationsanläggning med kryogen uppgraderingsteknik för produktion av flytande biogas och flytande koldioxid. Genom att använda s.k. kryogen reningsteknik kan biogas i flytande form produceras. Flytande biogas kan med fördel användas för tunga transporter eftersom den kräver betydligt mindre lagringsutrymme. Vid reningen produceras samtidigt flytande koldioxid som kan användas som ersättning för dieseldrivna kylaggregat och fluorerade köldmedel i kylbilar. Kryogen reningsteknik för produktion av flytande biogas och koldioxid finns ännu inte demonstrerad i Sverige Miljöeffekt per år ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens Bidragskronor kostnadseffektivitet Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och E.on Gas Sverige AB Staffan Ivarsson 0, 33 kr/ kg CO 2 E-post: 3. Dual fuel Konvertering av tunga fordon Dual-fueltekniken innebär att ett dieselfordon använder fordonsgas tillsammans med diesel eller FAME. Därmed utnyttjas dieselmotorns bättre verkningsgrad (jämfört med en ottomotor) samtidigt som upp till 90 % fordonsgas kan användas som drivmedel. Fördelen med denna teknik är att fordonet vid behov kan drivas med enbart diesel vilket ökar räckvidden för fordonen. Genom användning av dualfuelteknik och lagring av gas i flytande och komprimerad form blir bränslet attraktivt även för långväga lastbilstransporter. 17

18 Flytande biometan (LBG) produceras och tillhandahålls enligt åtgärd 2. Tack vare användningen av krygen reningsteknik kan man avskilja koldioxid vid uppgradering av biogas och erhålla både koldioxid och biometanen i flytande form. Dual-fuel-tekniken kräver att fordonen byggs om för att kunna tanka och förbränna både flytande biometan och diesel. Vid konverteringen kompletteras den befintliga dieselmotorn med ett system för gastillförsel samt styrsystem för optimering av driften avseende motoreffekt och emissioner. Fordonen förses också med tankar för flytande metan. Lastbilar med kylaggregat kan konvertera dessa så att de drivs av koldioxid istället för fluorerade köldmedel och dieseldrift. Fordonen kan konverteras hos Serviceförvaltningen i Malmö stad Miljöeffekt per år ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 0,06 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Per-Arne Nilsson E-post: Malmö stad 4. FärdSmart-center Triangeln Citytunneln öppnar Station Triangeln är en av tre Citytunnelstationer och beräknas få fler resenärer än Centralstationen. Malmö stad vill att området kring Triangeln, vilket omfattar en mängd arbetsplatser och bostäder, skall präglas av en hållbar stadsmiljö med goda förutsättningar för hållbara resbeteenden. För att uppnå detta är det av central betydelse att kombinera attraktiva fysiska förutsättningar med ett målinriktat beteendepåverkansarbete. Mot denna bakgrund vill Malmö stad uppföra innovativa och moderna anläggningar för cykelparkering vid station Triangelns södra respektive norra stationsuppgångar. Dessa kommer att slutprojekteras och uppföras så att de fungerar smidigt ihop med station Tringeln. I direkt anslutning till den norra stationsuppgången uppförs ett underjordiskt cykelgarage i S:t Johannesgatans sträckning (väst-östlig) med kapacitet för ca 1000 cyklar, med angöring direkt från gatuplan. I direkt anslutning till den södra stationsuppgången, korsningen Kapellgatan och Smedjegatan, uppförs en tvåvånings cykelgarage ovan jord med kapacitet för ca 2000 cyklar. Cykelgaragen är tänkta att utgöra två av flera FärdSmart-Centra i staden; moderna, väderskyddade och trygga utrymmen där man kan samla och erbjuda 18

19 mervärdesskapande tjänster och faciliteter som möjliggör ett optimalt användande av cyklar och verkar statushöjande i sig. Samtidigt kommer också stadsbussförsörjningen att vara god för området. Detta gör att man kan samordna en rad funktioner mellan olika resandekategorier som bidrar till att skapa attraktiva möjligheter för Hela resankonceptet Miljöeffekt per år ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 0,41 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Gatukontoret E-post: Magnus Fahl 5. FärdSmart-center Hyllie Hyllievång är ett av de största utbyggnadsområdena i Malmö, och kompletterar stadsdelarna i södra Malmö med service, arbetsplatser och attraktiva bostäder - något som länge har varit en brist. Hyllievång blir också ett nytt profilområde i Öresundsregionen, med verksamheter som är attraktiva både ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Projektet vill etablera ett innovativt FärdSmart-center med fokus på cykelfaciliteter, som knyter an till kommande citytunnelstation vid Hyllie. Från denna station avgår tåg i flera riktningar, inte minst till Köpenhamn. I direkt närhet så kommer det att finnas både stads- och regionbuss. FärdSmart-centret byggs i form av ett cykelgarageplaceras med 1000 cykelplatser i direkt anslutning till Hyllie torg i den nya stadsdelen. Cykelgaraget ligger därmed i direkt anslutning till Hyllie station som byggs i samband med Citytunnelstationen Miljöeffekt per år ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 0,27 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Gatukontoret E-post: Magnus Fahl 19

20 6. Hela resan-konceptet med Citytunneln I Malmö stad pågår en omvälvande investering i infrastruktur för kollektivt resande - Citytunneln öppnar i början av Malmö stad vill att området kring stationerna (Malmö C, Triangeln och Hyllie), vilket innefattar en mängd arbetsplatser och bostäder, skall präglas av en hållbar stadsmiljö. I och med Citytunnelns öppnande och andra insatser enligt Hela-resan -perspektivet, skapas förutsättningar för att göra kollektivtrafik i kombination med cykel och gång till ett attraktivare färdmedel än bilen. Vår avsikt är att koppla på beteendepåverkande insatser till denna investering i ett tidigt skede innan och efter färdigställandet. Ska ett hållbart transportsystem skapas krävs en kombination av fysiska insatser och mjuka åtgärder, med syfte att förändra attityder och beteende. Konceptet är tänkt att innehålla; Bearbetning av och dialog med boende nära Citytunnelns stationer Utveckla arbetsplatskoncept på företag som har goda förutsättningar för arbetspendling med tåg via Citytunneln Miljöeffekt per år ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens Bidragskronor kostnadseffektivitet Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och Gatukontoret Magnus Fahl 0,34 kr/ kg CO 2 E-post: 7. Effektivisering av kommunens resor I en inventering av Malmö stads transporter för 2006 framgick det att resandet med tjänstebil uppgår till ca mil och resor med privat bil i tjänsten till mil. De beräknade koldioxidutsläppen från bilanvändningen blir totalt 1400 ton per år. Eftersom hälften av Malmö stads bilresor är under 5km och 1/3 under 3 km, är potentialen stor att kunna ersätta flera bilresor med kollektivtrafik, cykel eller gång. Projektet innebär en kombination av fysiska investeringar och beteendepåverkande insatser. Det handlar om att utveckla ett arbetsplatskoncept med stöd, rådgivning, information och fysiska investeringar för att stödja hållbara resor i Malmö stads regi. Konceptet är tänkt att innehålla; Innovativ och säker Cykelpool för stadshusets tjänstecyklar Investering i webb-konferensutrustning 20

21 Bilpool kalkyl för införande av bilpool på Malmö stads 21 förvaltningar Resvaneundersökning till och från jobbet samt tjänsteresor. Mobilitetsåtgärder för att stödja och stimulera nyttjandet av investeringarna Miljöeffekt per år 772 ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 0,29 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Gatukontoret E-post: Magnus Fahl 8. Behovsstyrd ventilation i befintliga byggnader Stadsfastigheter, som förvaltar kommunens offentliga lokaler, har med gott resultat installerat behovsstyrt inomhusklimat i ny bebyggelse. Stadsfastigheter vill nu prova att installera teknik för behovsstyrt inomhusklimat i en stor del (ca m 2 ) av det befintliga fastighetsbeståndet. Projektet består av tre delåtgärder: 1) Injusteringsberäkning och injustering av värmesystemet (radiatorer och aerotemprar) vilket bland annat innebär injustering med tryck/flödesmätning av samtliga stamventiler och shuntgrupper, upprättande av protokoll med inställningsvärde, tryck och flöde för samtliga stamventiler och shuntgrupper samt sänkning av framledningstemperaturer. 2) Närvarostyrning av belysning. 3) Konvertering av ventilationssystem till styrning på temperatur och CO2 (CO2-halt i rum mindre än 1000 ppm). 21

22 Miljöeffekt per år 191 ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och Serviceförvaltningen Bunmi Odubeyi 2, 06 kr/ kg CO 2 E-post 9. Flerfamiljspassivhus vid Kalkbrottet HSB kommer vid Kalkbrottet uppföra ett nytt bostadsområde med 750 lägenheter. HSB har mycket höga ambitioner och avser att göra långtgående satsningar för att områdets energiförbrukning ska hållas låg. Förnybara energikällor kommer att nyttjas för att förse området med den energi som förbrukas. En värmepump kommer att tillvara ta energin ur det vatten som finns i en tunnel som går till kalkbrottet. En 1000 m2 stor solfångaranläggning kommer också att förse området med ytterligare värme. I den första byggetappen kommer tre flerfamiljshus uppföras med passivhusstandard. De erfarenheter som dras vid den första etappen kommer att styra den vidare utvecklingen av området Miljöeffekt per år 353 ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och HSB Malmö Annika Nilsson 0,26 kr/ kg CO 2 E-post 22

23 10. Flexibla lågenergihus Åtgärden är ett utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram en hållbar byggnadstyp som ska stå modell för framtida byggande inom kommunen när det gäller offentlig verksamhet inom vård och skola. Byggnaden ska utformas så att kan användas inom förskola, skola eller äldreboende. Sverige har nyligen fått en standard för bostäder byggda enligt den så kallade passivhusprincipen. Projektets syfte gällande energieffektivitet omfattar, förutom att åstadkomma två energisnåla byggnader, även att testa och anpassa standarden på de aktuella verksamhetstyperna. Eftersom den standard som finns framtagen inte omfattar lokaler, är framtagandet av en sådan, en viktig del i utvecklingen mot ett mer hållbart byggande i Sverige. Energieffektivitet nås i projektet genom ett extremt tätt och välisolerat klimatskal samt genom avancerad behovsstyrning av ventilation och belysning. Effektiv solavskärmning säkerställer ett bra inomhusklimat utan kylbehov. Åtgärderna ska enligt konceptet leda till en halvering av byggnadens totala energianvändning jämfört med en likvärdig byggnad Miljöeffekt per år 14 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 700 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 3,8 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Serviceförvaltningen E-post: Johan Larsson 11. Värmefotografering av stadens byggnader Uppvärmning av fastigheter kräver mycket energi. Det finns en stor potential att minska värmeförbrukningen i fastigheter som har dålig energiprestanda. Ett sätt att kunna fokusera på de fastigheter som läcker mest energi är att fotografera hela Malmös (tätortens) yta med värmekamera från luften, så kallad termografi. Resultaten på mätningarna kan presenteras som digitala bilder som visar på värmeläckage på ett lättfattbart sätt. Resultatet kan även kopplas till kommunens fastighetskarta. I ett nästa steg kan sedan fastighetsägare kontaktas och informeras över vilka åtgärder som kan göras för att spara pengar och miljön. I åtgärden sker fotograferingen sker med infrarödsensorer under överflygning med flygplan. Detta har flera fördelar jämfört med fotografering från satellit: 23

24 Kortare avstånd mellan sensorn och objektet minskar risken för störningar i mätningen genom atmösfären Hög upplösning på materialet ger stor detaljeringsgrad Miljöeffekt per år ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och Miljöförvaltningen Per-Arne Nilsson 0,009 kr/ kg CO 2 E-post: 12. Klimatsmart Ikea akviferlager för värme och kyla IKEA ska bygga ett nytt varuhus i Malmö. I samband med planeringen av det nya varuhuset har IKEA undersökt möjligheterna att använda så miljöanpassade system som möjligt för uppvärmning och kyla i varuhuset. I Malmö är förutsättningarna generellt mycket goda att använda grundvattenbaserade energisystem sk akvifersystem. För det nya varuhuset planeras ett akvifersystem som täcker hela kylbehovet med frikyla från grundvatten och där 80 % av värmebehovet tillgodoses med spillvärmeförstärkt grundvatten som värmekälla Miljöeffekt per år 226 ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens Bidragskronor kostnadseffektivitet Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och IKEA Roland Hedlund 0,20 kr/ kg CO 2 E-post: 24

25 13. Energieffektivisering i miljonprogramshus Newsec avser att genomföra åtgärder för att energianvändningen och minska miljöpåverkan från sina fastigheter i Rosengård, ett av Malmös största miljonprogramsområden med flerfamiljshus. Det aktuella fastighetsbeståndet består av 21 bostadsbyggnader med 3, 6, eller 9-våningar som värms med fjärrvärme. Varje byggnad har en undercentral från 1960-talet och varje byggnad har ett frånluftssystem med fläktar på tak, sammanlagt 42 stycken, som även dessa är från 60-talet. Både undercentralerna och fläktarna har uppnått sin tekniska livslängd. Projektet syftar därför till att byta ut både undercentraler och takfläktar för att på så vis sänka energianvändningen av fjärrvärme och el samtidigt som en minskad miljöbelastning uppnås. De nya undercentralerna kommer att monteras med en ny typ av energieffektiv styrning som ännu inte är speciellt vanligt förekommande i Sverige. Den nya styrfunktionen kommer sedan att bli webbaserad för att möjliggöra momentan styrning och uppföljning Miljöeffekt per år 258 ton CO 2 Miljöeffekt totalt ton CO 2 Åtgärdens Bidragskronor kostnadseffektivitet Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och 0,03 kr/ kg CO 2 Newsec Asset Management E-post : Thomas Marot 14. Klimatanpassad turism Malmö stad håller på att etablera sig mer och mer som turiststad. Antalet besökare har ökat de senaste åren och ligger just nu på 1,3 miljoner människor per år, som i snitt stannar 2 nätter per besök. Till detta kommer 4,1 miljoner dagsbesökare per år (resor till arbete och utbildning är inte inräknade här). Besökarnas syfte är både fritidsresor och affärsresor. 80 % av besökarna kommer till Malmö med bil. Turism och fritidsresor är ett område som man hittills har arbetat med i liten omfattning när det gäller att minska dess klimatpåverkan. I denna åtgärd vill vi ge konkreta förslag till ett klimatvänligt fritids- och semesterbeteende. Målgrupp är både besökare som kommer till Malmö samt malmöborna själva. 25

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Klimatinvesteringsprogram

Klimatinvesteringsprogram Ansökan om stöd till Klimatsprogram för Malmö stad 2004-2007 Energi Trafik Bygga, bo & förvalta Fritid Konsumtion SAMMANFATTNING...3 ÅTGÄRDSTABELL...5 PROGRAMBESKRIVNING...7 BAKGRUND...7 MALMÖS MÅL OCH

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; beslutade den 11 december 2002. Utkom från trycket

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Lars Thunberg kommunalråd (KD), Helsingborg Ordförande, Sveriges ekokommuner Helsingborgs stad Lars Thunberg (KD), kommunalråd

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Miljömiljarden Projektbeskrivning Stadsledningskontoret F i n a n s a v d e l n i n g e n M i l j ö e n h e t e n Miljömiljarden Projektbeskrivning Sid 1 (8) 2004-09-27 1. Nämnd / bolagsstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2. Samordningsansvarig:

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer