På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 12 mars 2014, kl Kaffe serveras från kl. 08.

Transkript

1 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 12 mars 2014, kl Kaffe serveras från kl Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Regionstyrelsen Föredragningslista Tid Onsdagen den 12 mars 2014, kl Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: Beslutsärenden 1. Regional Digital Agenda för Blekinge slutrapport av projekt ReDa, bilaga med handlingsplan Policy för resor i tjänsten vid Region Blekinge bilaga 3. Yttrande; Skånes Regionala Utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 bilaga 4. Inriktningsdokument trafikförsörjningsprogram 2016 bilaga 5. Svar på medborgarförslag; Gratis resor för pensionärer i Blekinge bilaga 6. Svar på motion; Kustnära cykelled genom Blekinge bilaga Valärende 7. Avsägelse av uppdrag som ersättare i Blekingearkivets styrelse bilaga 8. Nominering av ersättare till Blekingearkivets styrelse 9. Motioner & medborgarförslag Inkommen motion; Inbjudan till publik aktivitet i projekten bilaga Informationsärende 10. Utveckling av Net Port Science Park Delegationsbeslut Projekt beslutade av regiondirektören Test av eldriven buss bifall Utvärdering av Blekinge Fiskeområde bifall Förstudie Science Park Karlskrona/Blekinge bifall Kompetensplattform för småföretag på Blekinges landsbygd fas 1 bifall Beslut taget av arbetsutskottet, Anställning av trafikdirektör Anmälningsärenden Trafiknämndens protokoll, Sydsvensk entreprenörfond; Protokoll Regeringsbeslut; Uppdrag att upprätta & förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

3 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Anna-Lena Cederström Blekinges regionala digitala agenda En slutrapport med Handlingsplan Bakgrund Regeringen genom näringsdepartementet erbjöd under 2012 samtliga aktörer med regionalt tillväxtansvar, möjligheten att regionala signatärer av den Digitala agendan för Sverige, Region Blekinge antog denna utmaning och Regionstyrelsen fattade under 2012 följande beslut att att Region Blekinge ser positivt på att kommuner, landsting, regioner och länsstyrelser samverkar brett med lokala och regionala aktörer i samhället, dels att Region Blekinge delar målbilden att Sverige ska tillhöra de bästa i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Arbetet med Blekinges Regionala Digitala agenda (ReDa) inleddes våren 2013 då Region Blekinge tillsammans med Länsstyrelsen i Blekinge och Landstinget Blekinge blev signatärer och enades om målet att skapa ett attraktivt e-samhälle i Blekinge. Utvecklingen av digitala tjänster och infrastruktur är också ett utpekat område i Blekinges regionala utvecklingsstrategi, Blekingestrategin. Region Blekinge hade parallellt beviljat medfinansiering till två projekt, ReDa Blekinge med målsättningen att driva visionsarbetet med att får fram en regional handlingsplan (kopplat till Blekingestrategin) för Blekinge samt CeSam Blekinge, att inleda det mer långsiktiga arbetet för samverkan kring e-frågor i Blekinge. Huvudman för projekten är Net Port Science Park som i samverkan med Blekinges signatärer m.fl. kunde samordna processen med handlingsplan och genomförande, för en digital agenda för Blekinge. Sedan tidigare finns också det gemensamma projektet Make IT Happen samt en regional IT-strategi för Blekinge från Beslutsunderlag Förslag till beslut, Handlingsplan Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta 1. att anta bilagda rapport Blekinges regionala digitala agenda Handlingsplan som slutrapport för projektet ReDA Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

4 Förslag till beslut att uppmana övriga signatärer, Landstinget Blekinge och Länsstyrelsen i Blekinge att besluta om Handlingsplanen för Blekinges Regionala Digitala Agendan för att stödja o medverka till en regional bredbandsstrategi tillsammans med Länsstyrelsen i Blekinge och Blekinges kommuner 4. att Region Blekinge i samverkan med övriga regionala signatärer, Blekinge Tekniska Högskola och Näringsliv bilda en referensgrupp/styrgrupp för det fortsatta samarbetet i CeSam Blekinge. 5. att uppdra åt styrgruppen att under 2014 arbeta fram en avsiktsförklaring för (Blekinges kommuner i samverkan med övriga signatärer) samverkan inom området e-förvaltning och e-tjänster i Blekinge Expedieras: Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 Blekinges regionala digitala agenda Handlingsplan Broschyren innehåller interaktivt material. 1

6 Scanna med Layar Missa inte interaktivt bonusmaterial! INTERACTIVE PRINT 1. Download the fr Broschyren innehåller interaktivt material. Ladda ner Layar-appen från get.layar.com eller via QR-koden och starta appen. 2. Scan this page Sidor med Layar-symbolen innehåller interaktivt material. Rikta din enhet så att hela sidan syns i displayen. Tryck för att scanna och ta del av bonusmaterialet. 2

7 Förord Blekinge ska bli bäst i Sverige på att ta till vara på digitala möjligheter. Ett mycket offensivt mål eftersom regeringens ambition är att Sverige ska bli bäst i världen. Arbetet med vår regionala digitala agenda ReDA satte igång våren 2013 när Länsstyrelsen Blekinge län, Landstinget Blekinge och Region Blekinge enades om målet att skapa ett attraktivt esamhälle i Blekinge. Bakgrunden till arbetet är den digitalisering som sker i samhället samtidigt som utvecklingen av digitala tjänster och infrastruktur är ett utpekat område i Blekinges regionala utvecklingsstrategi, Blekingestrategin. De möjligheter och utmaningar som kommer med den digitala utvecklingen måste vi hantera på rätt sätt så att de tjänar människan. Regeringen har tagit fram en nationell digital agenda med Sverige som utgångspunkt, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Blekinges regionala digitala agenda utgår från vår regions behov och förutsättningar, med regionala visioner och mål för ett kommande digitalt samhälle förankrat i Blekingestrategin. I Blekinge har vi arbetat fram mål och vision inom i nära samverkan mellan aktörer inom näringsliv, högskola och offentlig förvaltning. Vi har de bästa förutsättningarna att lyckas i vår region; I kraft av vår litenhet har vi tydligt insett styrkan med att arbeta tillsammans med de stora frågorna. Tillsammans kan vi lägga den förenade energin på att stärka hela Blekinge. I oktober 2013 presenterade ReDAs åtta arbetsgrupper sitt mål- och visionsarbete för Den här handlingsplanen är resultatet av gruppernas arbete. En viktig ledstjärna för arbetet med den digitala agendan har varit just samverkan med det omgivande samhället. Nu, när det är dags att förverkliga visionen, behöver vi fortsätta att hitta samverkansformer. Med den här handlingsplanen går ReDAs mål- och visionsarbete in i nästa fas. Vi ska göra verklighet av vår vision att göra Blekinge till ett attraktivt esamhälle. År 2020 ska Blekinge vara bäst i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Berit Andnor Bylund Landshövding Christina Mattisson Regionråd Kalle Sandström Landstingsråd 3

8 4

9 Innehåll Bakgrund 6 Sju regionala strategiska områden Regional signatär Horisontella perspektiv 7 Hållbarhet Jämställdhet Mångfald Handlingsplan Insatsområde: Digitalt innanförskap 10 elabb Digitala lotsar Internet till alla Internet till äldre Blekingeplatta och Blekingeapp Insatsområde: Skola 14 Regionalt digitalt pedagogiskt centrum Cyberlärare Pilotskola Insatsområde: ehälsa 16 Regionalt digitalt ehälsocenter Tillgänglighet 24/7 Jag äger min journal Insatsområde: eförvaltning 18 Samverkan för regional eutveckling earkiv Öppna data för innovativ utveckling Insatsområde: Kultur 20 Digitala sändningar Synliggöra Gribshunden Digitala drama- och danspedagoger i skolan Kompatibel och användbar kulturdata Insatsområde: Infrastruktur 24 Regional samsyn på bredbandsutbyggnad Länsövergripande och kommunala strategier för bredbandsutbyggnad Insatsområde: ITS 26 Regionalt innovationscentrum för ITS ITS för gods Vägtullsystem Gröna transportkorridorer Data och ITS Simulering och optimering Organisation för genomförande och uppföljning 30 CeSam Blekinge Genomförande och uppföljning Referenser 31 5

10 Scanna med Layar Bakgrund Europeiska kommissionen lanserade i mars 2010 strategin Europa 2020 och den digitala agendan för Europa är ett av sju huvudinitiativ inom ramen för strategin. Näringsdepartementet presenterade i oktober 2011 It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska nyttjas bättre. Den digitala agendan är ett komplement till pågående insatser. Den samordnar åtgärder på it-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation. Den nationella digitala agendan behöver omvandlas till skräddarsydda regionala digitala agendor, agendor som visar på regionala visioner och mål för det digitala samhället. Den digitala agendan för Sverige måste matchas av motsvarande agendor i regioner, län och kommuner. Hela Sverige - från Kiruna till Ystad - från landsbygd till storstad - från det offentliga till näringslivet - måste bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå dit krävs regionala digitala agendor, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Den 13 februari 2013 arrangerade NetPort en kickoff där Länsstyrelsen Blekinge län, Lands tinget Blekinge och Region Blekinge undertecknade avsiktsförklaringen om det fortsatta arbetet för en regional digital agenda. Genom signeringen ställde sig Blekinge bakom det it-politiska målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, liksom att vi har för avsikt att ta fram en regional digital agenda i bred samverkan med olika samhällsaktörer. NetPort fick i samverkan med Region Blekinge ansvaret att leda arbetet med Blekinges regionala digitala agenda, ReDA. Sju regionala strategiska områden Blekinges regionala digitala agendas sju strategiska insatsområden utgår från styrdokument på EU-, nationell- och regional nivå. ReDA arbetet är en viktig del i genomförandet av Blekingestrategin som ska göra så att Blekinge kan erbjuda hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv som görs möjligt av förbättrad tillgänglighet. Arbetet med ReDA har direkt koppling till Blekingestrategins alla områden men har extra stor bäring på målet att Blekinge år 2020 utmärker sig som ett attraktivt esamhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster. 6

11 ReDAs handlingsplan är resultatet av det mål- och visionsarbet som gjorts under Den pekar ut sju insatsområden: digitalt innanförskap, skola, ehälsa, eförvaltning, kultur, infrastruktur och ITS. I dessa områden är det 26 prioriterade insatser som ska samordnas och genomföras för att nå ett attraktivt esamhälle i Blekinge De 26 insatser som beskrivs i handlingsplanen är steg på vägen mot ett attraktivt esamhälle i Blekinge och en strävan mot att Blekinge ska bli bäst i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Handlingsplanen ska övergå till handlande, nu stundar genomförande. Regional signatär Samverkan är en viktig ledstjärna i arbetet med Blekinges regionala digitala agenda. Signatärskapet är en fortsättning på en sådan samverkan. Det handlar om att flera aktörer ska kunna bidra och påverka det digitaliseringsarbete som vi driver genom ReDA-arbetet. Alla - företag, organisationer såväl som privatpersoner kan bli signatär för den regionala digitala agendan. Som signatär förväntas du beskriva vad just du, din organisation eller företag kan göra för att Blekinge ska bli bäst i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Signatärskapet är frivilligt men genom att vara en regional signatär visar du att du delar ambitionen om att Blekinge ska bli bäst i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Du bidrar med din kunskap om hur du kan vara en del av ett attraktivt esamhälle i Blekinge. Signatärerna bildar ett mycket viktigt nätverk av personer, organisationer och företag som vill vara med och utveckla Blekinge. För oss i Blekinge är samverkan mer än ett ord. Målet är att vi ska bli bäst i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och att vi ska skapa ett attraktivt esamhälle i Blekinge Horisontella perspektiv För att uppnå målen med ReDA och bidra till Blekingestrategins målsättningar har vi identifierat tre horisontella perspektiv som extra viktiga att ha med i vårt arbete: Hållbarhet Ett hållbart samhälle ska enligt miljöbalkens defini tion tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Begreppet består av tre delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet vilket innebär att samhällsutvecklingen ska anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Jämställdhet Riksdagens mål för jämställdhet innebär att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär att alla i Blekinge, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Ett jämställt samhälle är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling, tillväxt och attraktivitet. Ett samhälle som är jämställt kännetecknas av att vara inkluderande där både kvinnors och mäns förmågor tas till vara. Blekinges utveckling gynnas om samhället blir mer jämställt eftersom det påverkar tillväxten positivt, till gagn för både kvinnor och män. Mångfald Alla i Blekinge ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I ett samhälle med stor mångfald ökar förmågan till kreativitet och innovation. 7

12 Digitalt innanförskap Områdesansvarig: Blekinge Läns Bildningsförbund Översikt handlingsplan 2020 ska alla i Blekinge ha kunskap och möjlighet att ta del av och nyttja digitala tjänster och sammanhang och känna digital delaktighet. Insatser elabb Digitala lotsar Internet till alla Internet till äldre Blekingeplatta och Blekingeapp Insatsansvariga Länsbiblioteket Sydost Blekinge Läns Bildningsförbund Karlshamns kommun Ronneby kommun/cela Länsbiblioteket Sydost Skola ehälsa Områdesansvarig: Karlshamns kommun 2020 är digitala verktyg och internet en självklarhet i alla skolmiljöer i Blekinge. De digitala verktygen är anpassade efter individen och dennes inlärningsstil där lärandet är i fokus. Verktygen är plattformsoberoende, dvs. att eleven använder den enhet, verktyg eller program som passar bäst för hen i en specifik situation. Insatser Regionalt digitalt pedagogiskt centrum Cyberlärare Pilotskola Insatsansvariga Ronneby kommun/cela Ronneby kommun/cela Karlshamns kommun Områdesansvarig: Landstinget Blekinge/SICAHT 2020 upplever medborgare i Blekinge stor delaktighet i sin hälsa, vård och omsorg med tillgänglighet som ledord. Insatser Regionalt ehälsocenter Jag äger min journal Tillgänglighet 24/7 Insatsansvariga SICAHT Landstinget Blekinge Karlskrona Kommun/ Regional kommunal ehälsosamordnare 8 ÖVERSIKT HANDLINGSPLAN

13 eförvaltning Kultur Områdesansvarig: NetPort Science Park 2020 har vi en gemensam regional eförvaltning i Blekinge som tillgodoser medborgarnas, näringslivets och forskningens behov av information och tjänster. Insatser Samverkan för regional eutveckling earkiv Öppna data för innovativ utveckling Insatsansvariga Region Blekinge Karlskrona kommun NetPort Science Park Områdesansvarig: Region Blekinge 2020 är all kultur i Blekinge tillgänglig digitalt och delaktighet och eget skapande är ledord. Insatser Digitala sändningar Synliggöra Gribshunden Digitala drama- och danspedagoger i skolan Kompatibel och användbar kulturdata Insatsansvariga Reaktor Sydost Blekinge museum Regionteatern Blekinge Kronberg Blekingearkivet Infrastruktur Intelligenta transportsystem, ITS Områdesansvarig: Länsstyrelsen Blekinge 2020 ska 90% av alla hushåll och företag i Blekinge ha tillgång till bredband med en hastighet av minst 100 mbps. Insatser Regional samsyn på bredbandsutbyggnad Länsövergripande och kommunala strategier för bredbandsutbyggnad Insatsansvariga Länsstyrelsen Blekinge/ Region Blekinge Blekinges fem kommuner Områdesansvarig: NetPort Science Park 2020 finns det i Blekinge ett nationellt och internationellt innovationssystem för kunskapsutveckling inom ITS, som leder till ett hållbart transportsystem och ett konkurrenskraftigt näringsliv både regionalt och nationellt. Insatser Regionalt innovationscentrum för ITS ITS för gods Vägtullsystem Gröna transportkorridorer Data och ITS Simulering och optimering Insatsansvariga NetPort Science Park NetPort Science Park NetPort Sciece Park Region Blekinge NetPort Science Park Blekinge Tekniska Högskola ÖVERSIKT HANDLINGSPLAN 9

14 INSATSOMRÅDE Digitalt innanförskap Ansvarig för att koordinera insatsområde Digitalt innanförskap: Blekinge Läns Bildningsförbund 2020 ska alla i Blekinge ha kunskap och möjlighet att ta del av och nyttja digitala tjänster och sammanhang och känna digital delaktighet. Drygt 1 miljon människor är idag digitalt utanför. Den här gruppen av människor är inte en del av det esamhälle som växer fram när den digitala samhällsutvecklingen tar fart. Ointresse är den främsta orsaken till digitalt utanförskap. Ofta beror ointresset på att de inte kommit i kontakt med den användarvänliga teknik som nu finns i form av mobila enheter som surfplattor eller datorer. Att ha bredband och bra infrastruktur är en förutsättning för att kunna ta steget till ett digitalt innanförskap. För att fler ska närma sig ny teknik och internet vill vi aktivt söka upp målgrupper som inte spontant har intresse av att närma sig det digitala samhället och samtidigt minska trösklarna för att fler ska vilja, våga och kunna vara med. Prioriterade insatser 10

15 elabb Insatsansvarig: Länsbibliotek Sydost I Blekinge ska det finnas elabb som fungerar som digitala kunskapscentrum lokalt och regionalt. Det ska också finnas möjlighet till portabla elabb. elabben ska förmedla kunskap om digitala möjligheter. Personalen ska ge besökarna stöd att hitta och använda digitala tjänster för att ta del av sam hällsinformation. elabben ska vara utrustade med modern teknik och uppkoppling som även är anpassade för personer med olika typer av funktionshinder eller funktionsnedsättningar. ATT göra Ta fram en långsiktig plan för elabb. Ta fram ett pedagogisk upplägg för elabb och digitala lotsar i samverkan med Blekinge Läns Bildningsförbund. Digitala lotsar Insatsansvarig: Blekinge Läns Bildningsförbund För att aktivt söka upp människor som inte självmant använder digitala tjänster ska vi dra nytta av yrkesgrupper som redan i dag träffar målgruppen. Genom att utbilda dessa yrkesgrupper så att de förstår nyttan med digitala verktyg och kan visa andra, kan de lotsa medborgare som vi idag inte når till nya digitala möjligheter. Målgrupper kan vara kommun- och landstingspersonal som ansvarar för stor del av den samhällsservice som finns i regionen. En annan målgrupp är lärare inom folkbildningen. ATT göra Ta fram en långsiktig plan för digitala lotsar. i samverkan med Landstinget och Blekinges fem kommuner. i samverkan med elabb. InSATSoMråDe 11

16 Internet för alla Insatsansvarig: Karlshamns Kommun Erbjuda invånare och besökare fritt, trådlöst nätverk i allmänna miljöer. Tillgång till fria trådlösa zoner i kommunerna ger ökad tillgänglighet för både invånare och turister. Dessutom stärks bilden av Attraktiva Blekinge. ATT göra Tillhandahålla publika surfzoner med trådlösa nätverk till medborgare och besökare där finnas på. Internet för äldre Insatsansvarig: Ronneby Kommun/Cela Olika projekt har de senaste åren arbetat med digital teknik inom vård, hälsa och omsorg. Flera aktörer kan vittna om hur exempelvis surfplattor har bidragit till ett rikare liv, bättre kontakt med anhöriga och mindre medicinering hos äldre och sjuka. ATT göra Tillhandahålla trådlöst nätverk till alla kommunala äldreboende i hela Blekinge. 12 InSATSoMråDe

17 Blekingeplatta och Blekingeapp Insatsansvarig: Länsbibliotek Sydost För många äldre har Ipad och surfplattor visat sig vara en snabb väg till konkret internetanvändning. Att gratis ge människor som av olika anledningar står utanför esamhället möjlighet att lära och att prova på en surfplatta under ett år med tillgång till en Blekingeapp som stöd. Appen ska locka till kommunikation och interaktion och ska utvecklas enligt forskningens senaste rön kring gränssnitt, funktionalitet och kvalitet för att på så sätt underlätta för ovana användare. ATT göra Ta fram en långsiktig plan för utlåning av Blekingeplattan. Ta fram en Blekingeapp Scanna med Layar InSATSoMråDe 13

18 We are currently preparing students for jobs that don t yet exist Using technologies that haven t been invented In order to solve problems we don t even know are problems yet. INSATSOMRÅDE Skola Ansvarig för att koordinera insatsområde Skola: Karlshamns kommun 2020 är digitala verktyg och internet en självklarhet i alla skolmiljöer i Blekinge. De digitala verktygen är anpassade efter individen och dennes inlärningsstil där lärandet är i fokus. Verktygen är plattformsoberoende, dvs. att eleven använder den enhet, verktyg eller program som passar bäst för hen i en specifik situation. Detta främjar jämställdhet, hållbarhet och mångfald och ger barn och ungdomar möjlighet att nå sin fulla potential. Skolan står inför stora förändringar de närmaste åren och det kommer att krävas omfattande kompetensutveckling och ett helt nytt sätt att tänka skola för att möta morgondagens behov av förmågor och färdigheter. Effekten är att eleverna får inflytande över sitt eget lärande och de känner sig delaktiga, engagerade och inkluderade. Eleverna tillhör Kan-själv-generationen som skapar och bygger nytt eftersom de lärt sig att programmera och koda egna verktyg och program. De är nätsmarta och vet hur de hittar de digitala verktyg som är relevanta för uppdraget. Med hjälp av digitala verktyg får eleven bättre möjligheter att oberoende av tid, rum och lärstil reflektera över sitt eget lärande. Det innebär också att lärandet kan få fortsätta utanför klassrummet. Skolan flyter ihop med fritiden och tvärtom. Genom att använda digitala verktyg kommer också det entreprenöriella lärandet att gynnas. Elevernas lust och motivation att lära sig nya saker bibehålls genom att jobba med verktyg som är deras vardag. Prioriterade insatser Scanna med Layar 14 InSATSoMråDe SKOLA

19 Regionalt digitalt pedagogiskt centrum Insatsansvarig: Ronneby kommun/cela Trygga pedagoger och skolledare är en viktig förutsättning för att förnya skolan. Ett regionalt digitalt pedagogiskt centrum bidrar till att alla Blekinges kommuner oavsett nuvarande förutsättningar får ta del av den digitala utvecklingen som sker. Det digitala centrat ska vara drivande i olika nätverk för att samla dela och sprida goda exempel och insatser. Det ska driva gemensam utvecklings- och kompetenshöjande projekt som kommer hela Blekinge till del. Centrumet ska vara i framkant i utvecklingen och utifrån framsynta idéer och modeller ta fram genomförbara och konkreta lösningar som skolledare enkelt kan implementera i sin egen verksamhet. Cyberlärare Insatsansvarig: Ronneby kommun/cela Samla ett nätverk med duktiga pedagoger med olika ämneskompetenser som finns tillgängliga för elever och föräldrar via internet. ATT göra Ta fram en långsiktig plan för ett nätverk av cyberlärare med hjälp av regionalt digitalt pedagogiskt centrum. ATT göra Ta fram en långsiktig plan för ett regionalt digitalt pedagogiskt centrum. hur samordning och organisation skall se ut. Pilotskola Insatsansvarig: Karlshamns kommun Skapa förutsättningar för några skolor att bli pilotskolor där vi kan utveckla nya arbetssätt och metoder för lärande. ATT göra Utse pilotskola. InSATSoMråDe SKOLA 15

20 INSATSOMRÅDE ehälsa Ansvarig för att koordinera insatsområde ehälsa: Landstinget Blekinge/SICAHT 2020 upplever medborgare i Blekinge stor delaktighet i sin hälsa, vård och omsorg med tillgänglighet som ledord. Med en åldrande befolkning och ökade kostnader för vård, hälsa och omsorg samtidigt som fler aktiva personer behövs för att utföra tjänster så står vi inför en utmaning som måste hanteras. Genom att använda digitala verktyg och metoder för kommunikation och behandling inom vård, hälsa och omsorg kan vi bättre nyttja de resurser vi har. De har skett en enorm utveckling de senaste åren inom området ehälsa och vi behöver enas i Blekinge om en väg framåt för samverkan mellan olika aktörer. Vår vision omfattar vård, hälsa omsorg där medborgarnas behov sätts i fokus. Detta gäller både den enskilda individen men också de närstående som påverkas av beslut och åtgärder. Genom samverkan ska medborgaren ha en väg in till hälsa vård och omsorg där ehälsa är nyckeln. Prioriterade insatser 16

21 Tillgänglighet 24/7 Insatsansvarig: Karlskrona Kommun/ Regional kommunal ehälsosamordnare Tjänster inom vård, hälsa och omsorg ska vara tillgängliga dygnet runt. Genom att använda digitala ehälsotjänster kan vi nå detta mål. Jag äger min journal Insatsansvarig: Landstinget Blekinge Medborgarens behov ska vara i centrum. Indi vi - den ska äga sin egen journal för att kunna följa vård- omsorg- och hälsoprocessen och ha tillgång till aktiviteter och beslut på ett naturligt sätt. Med borgaren ska i hög grad kunna kontrollera sekretessen - vem som har tillgång till journalen. Ett viktigt verktyg för detta är hälsokontot som är ett nationellt initiativ. Regionalt digitalt ehälsocenter Insatsansvarig: SICAHT Det regionala digitala ehälsocentret skall vara en sammanhållande kontaktpunkt för regionala och nationella aktörer, och ha en blick för vad som händer på europeisk nivå. Verksamheten skall stötta olika regionala initiativ med kunskap och stöd samt sprida erfarenheten till andra. Vi vill komplettera med vad som saknas och skapa ett nätverk mellan befintliga aktörer och aktiviteter. Dessutom är det viktigt att det är en neutral part som är trovärdig och väl förankrad hos alla aktörer. ATT göra Ta fram en långsiktig plan för ett regionalt digitalt ehälsocenter. hur samordning och organisation skall se ut. ATT göra för Blekinge och vidareutveckla mina vårdkontakter och nationella exempel. Se insatsområde digitalt innanförskap. Informera medborgarna om de nya möjligheterna. Scanna med Layar vård hälsa och omsorg oavsett var i Blekinge du bor. InSATSoMråDe EHÄLSA 17

22 INSATSOMRÅDE eförvaltning 2020 har vi en gemensam regional eförvaltning i Blekinge som tillgodoser medborgarnas, näringslivets och forskningens behov av information och tjänster. eförvaltning innebär att processer i den offentliga förvaltningen sker med automatiserade flöden som hanterar den digitala information som finns. Den information som kommer in från medborgarna via etjänster hanteras digitalt genom hela flödet. Regeringens eförvaltningsstrategi visar att IT skapar nya möjligheter för offentlig förvaltning för att underlätta innovation och samverkan. De nya möjligheterna att samverka digitalt kan förenkla kontakten mellan olika myndigheter och kontakten mellan myndigheter och medborgare. eförvaltning öka delaktigheten med medborgarna och skapar förutsättningar för innovation när data är tillgänglig för utveckling av nya metoder och tjänster. Det leder också till ökad effektivitet och kvalitet i de tjänster som erbjuds till medborgarna. En hållbar process ställer krav på de data vi har i systemen för att det ska gå att använda och arkivera digitalt. Prioriterade insatser 18

23 Scanna med Layar earkiv Insatsansvarig: Karlskrona kommun För att stödja den digitala samhällsutvecklingen behöver vi ha metoder att för att arkivera information i ett earkiv utan att lämna den digitala sfären. Så att vi på säkra sätt kan hantera lagring, migrering och åtkomst till digital information över tid för att bevara information för kommande generationer. earkivet gör det också möjligt för oss att tillgodose krav på insyn, öppenhet och kommunikation till exempel genom att tillhanda hålla öppen data. ATT göra Bygga upp en organisation för ett earkiv i sydost (se insats Samverkan för regional eutveckling ). till data genom öppet publicerade och standardiserade gränssnitt. (se insats Öppna data för innovativ utveckling ). Samverkan för regional eutveckling Insatsansvarig: Region Blekinge Målet är att hitta en gemensam form för att ansvara och driva regional eutveckling i Blekinge. esamhället gör att IT-utvecklingen inte längre handlar om slutna interna IT system eftersom slutanvändarna numera är högst involverade. I takt med att det finns fler intressenter krävs högre grad av samverkan. ATT göra Ta fram en avsiktsförklaring för regional samverkan som beskriver hur samordning och organisation ska ske av eutveckling. Ta fram förutsättningar för regionala etjänster Hitta långsiktig finansiering för CeSam Blekinge. Öppna data för innovativ utveckling Insatsansvarig: NetPort Science Park Att öka tillgången till offentlig data är ett sätt att främja entreprenörskap och innovation i Blekinge. Genom att göra offentlig information tillgänglig med hjälp av etablerade standarder och öppen källkod kan medborgare vara med och utveckla samhällstjänster. På så sätt får vi större samverkan och ett tjänsteutbud som efterfrågas i samhället utan att offentliga aktörer måste utveckla och bekosta allt. ATT göra Ställa krav på öppna standarder och tillgång till data genom öppet publicerade och standardiserade gränssnitt. Handleda offentliga aktörer i vilken typ av data de kan öppna. Samverka och följa goda nationella och internationella exempel. InSATSoMråDe 19

24 Scanna med Layar INSATSOMRÅDE Kultur Ansvarig för att koordinera insatsområde Kultur: Region Blekinge 2020 är all kultur i Blekinge tillgänglig digitalt och delaktighet och eget skapande är ledord. Den digitala tekniken har skapat helt nya förutsättningar för människor att producera kultur. Du kan göra din låt hemma på datorn, publicera den på internet och nå ut till en bred publik. Vi delar med oss av idéer och lånar av varandra. Utgångspunkten är olika former av communities där medskapande och utbyte är av stor betydelse. Gränserna mellan konstnär och publik suddas ut. Kulturkonsumenterna blir så kallade prosumers det vill säga konsumenter och producenter i ett. Det finns en stor utvecklingspotential när det gäller att involvera människor och öka interaktiviteten i skapandet av digital kultur. Genom det digitala skapas fler förutsättningar för interaktivitet mellan kulturskapare, besökare och publik. Det kan vara såväl på internet som i den fysiska miljön. Prioriterade insatser 20

25 Digitala sändningar Insatsansvarig: Reaktor Sydost Genom att öka utbudet av kultur via digitala medier kan fler få tillgång till ett varierat kulturutbud från hela världen oavsett var du bor. Det kan till exempel vara webbsända föreställningar, författarsamtal och konserter. Den fysiska kulturproduktionen kan utvecklas med hjälp av digitala verktyg och nya sätt att möta kultur på, kan uppstå. Genom att komma i kontakt med kultur på egna villkor digitalt kan även intresset för att vilja besöka kulturevenemang fysiskt öka. Synliggöra gribshunden Insatsansvarig: Blekinge museum Målet är att synliggöra Gribshunden med hjälp av digitala verktyg. Föreställ dig en virtuellt guidad tur ute till havs och att få se ett skepp från 1400-talet. ATT göra Plan för genomförandet. ATT göra Ta fram en långsiktig plan för utlåning av Ta fram ett pedagogiskt upplägg för att genomföra digitala sändningar. InSATSoMråDe KULTUR 21

26 Digitala drama- och danspedagoger i skolan Insatsansvarig: Regionteatern Blekinge Kronoberg Barnens egen kreativitet stimuleras och de får möjlighet att med utgångspunkt från föreställningen fundera över sin egen verklighet och att uttrycka sina tankar och känslor genom drama och dans. Ett sätt att möta den stora efterfrågan och nå ut till fler är att producera handledningsmaterial med dansoch dramaövningar som både kan läggas upp på producenternas hemsidor och som kan skickas som länkar till de skolor och lärare som vill använda sig av dem. Kompatibel och användbar kulturdata Insatsansvarig: Blekingearkivet Idag investeras många timmar och kronor för att digitalisera arkiv och material. Genom att tillgängliggöra information digitalt skapas förutsättningar för företag och organisationer att ta fram nya tjänster och produkter. För att kunna bevara information för framtida generationer och göra information tillgänglig och sökbar är det viktigt att använda öppna standarder. Både för hur informationen förmedlas men också hur den kategoriseras med hjälp av metadata. ATT göra Ta fram pedagogiskt material som lärarna kan använda sig av. produktionen. ATT göra Att identifiera kulturdatabaser som finns i Blekinge och göra dem användbara och kompatibla. Göra kompetenshöjande insatser för de som samlar in material på ideell bas. 22 InSATSoMråDe KULTUR

27 23

28 Scanna med Layar INSATSOMRÅDE Infrastruktur Ansvarig för att koordinera insatsområde Infrastruktur: Länsstyrelsen Blekinge 2020 ska 90% av alla hushåll och företag i Blekinge ha tillgång till bredband med en hastighet av minst 100 mbps. Sverige står för en gigantisk utbyggnad av digital infrastruktur som kan jämföras med elektricitetens intåg. I dagsläget är det ytterst få människor i Sverige som väljer att bo utan tillgång till elektricitet, sannolikt kommer bredbandsuppkopplingen till varje hushåll vara lika naturlig inom en inte alltför avlägsen framtid. Det kommer inte att räcka att bara ha tillgång till internet framöver - hastigheten måste vara tillräckligt hög också. I dagsläget är det drygt 20% av Blekinges invånare som har tillgång till fiberbaserade tjänster. På landsbygden är det ännu sämre, endast ca 2% av hushållen. Bredbandsfrågan har lyfts och kommer att få större utrymme på den politiska agendan såväl lokalt som regionalt. Samarbete mellan nätägare är en förutsättning för att nå bredbandsmålen i Blekinge. Prioriterade insatser för bredbandsutbyggnad 24

29 Regional samsyn på bredbandsutbyggnad Insatsansvariga: Länsstyrelsen Blekinge/ Region Blekinge För att lyckas nå bredbandsmålet till 2020 måste alla aktörer i Blekinge samverka. En regional politiskt förankrad bredbandsstrategi krävs för att tydliggöra målbilden. Strategin skall belysa behovet av bredband ur ett samhällsperspektiv, och även beröra frågan om olika aktörers ansvar, finansieringsmöjligheter och utbyggnadsstrategier. Ambitionsnivån för framtida utveckling inom de kommunala stadsnäten behöver förankras i en gemensam regional målbild. Genom att använda samma affärsmodeller och teknik ökar möjligheterna till samverkan. Länsövergripande och kommunala strategier för bredbandsutbyggnad Insatsansvariga: Blekinges fem kommuner Marknaden tar ingen hänsyn till samhällsnyttans behov av bredband. Intresset ligger i de lönsamma områdena. Det är därför centralt att kommunerna i ägardirektiven till de kommunala nätbolagen betonar samhällsnyttan och stimulerar ökad utbyggnad av bredband. ATT göra Samtliga Blekinges kommuner tar fram en kommunspecifik politiskt förankrad bredbandsstrategi som är lokalt anpassad. ATT göra Ta fram en länsöverskridande och politiskt förankrad regional bredbandsstrategi. mellan regioner. regionalt lokalt. mellan nätägare. InSATSoMråDe 25

30 INSATSOMRÅDE Intelligenta transportsystem ITS Ansvarig för att koordinera insatsområde ITS: NetPort Science Park 2020 finns det i Blekinge ett nationellt och internationellt innovationssystem för kunskapsutveckling inom ITS, som leder till ett hållbart transportsystem och ett konkurrenskraftigt näringsliv både regionalt och nationellt. för regional tillväxt. I nära samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och forskningsutförare och med ITS som verktyg är målsättningen att skapa effektiva och hållbara transportsystem. Ett väl fungerande innovationssystem inom ITS är ett viktigt verktyg för regional tillväxt. Intelligenta Transportsystem, ITS, är ett begrepp med mycket bred användning. Ofta förknippas begreppet med vägtrafik, fordonsindustri eller kollektivtrafik. Vi föreslår en mer övergripande ansats där vi lyfter fram transportsystemet och ser transportslagsövergripande användning av informations- och kommunikationsteknik (ICT) inom trafik och transporter av både gods och människor som det område ITS ska täcka. Ett väl fungerande innovationssystem inom ITS är ett viktigt verktyg Prioriterade insatser 26

31 Regionalt innovationscentrum för ITS Insatsansvarig: NetPort Science Park Det finns behov av en gemensam arena som möjliggör förbättrad samverkan mellan länets aktörer inom ITS-området. En framtida satsning måste också ha en tydlig stark nationell och europeisk förankring för att vara attraktiv. Forskning och innovation behöver stärkas och förtydligas genom uppbyggnaden av ett regionalt innovationscentrum för ITS. ATT göra Ta fram en långsiktig plan för ett regionalt innovationscentrum för ITS. skall se ut. ITS för gods Insatsansvarig: NetPort Science Park Godstrafiken har mycket att vinna på användning av effektiv ITS. En gemensam europeisk ITS-lösning för godstrafiken som harmoniserar med andra internationella initiativ skulle bidra till förbättrad säkerhet, effektivitet och miljömässig hantering. ATT göra Utveckla ett enhetligt ICT-system som han- trafikslagsövergripande godstransporter. Ekologisk footprinting för miljömässig redovisning av enskilda transporter. Utveckla intelligent accesskontroll av t ex farligt gods och dispenstransporter. cerad godsspårning. Tillhandahålla säkra uppställningsplatser för lastbilar. InSATSoMråDe INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM ITS 27

32 Vägtullsystem Insatsansvarig: NetPort Science Park Vägtullar behövs för att finansiera infrastruktur och som styrmedel. Liberaliserade transportmarknader, nya bränslen och fordonstyper kräver nya verktyg för att fördela trafikens kostnader på ett rättvist sätt. Många länder överväger eller inför vägtullar i form av distansbaserade vägavgifter, trängselskatter, samt bro- och tunnelavgifter. Det handlar om att på ett säkert sätt samla in, bearbeta och sammanställa information för avgiftsupptagning enligt det s.k. EETS-Direktivet (European Electronic Toll Service). ATT göra Skapa en nordisk arena för vägtullar med effektiva och säkra vägtullsystem. Bidra till en pan-europeisk lösning där trafikanten tecknar avtal med en leverantör och får en faktura för samtliga vägtullssystem i Europa och dessutom får tillgång till värdefulla ITS-tjänster genom samverkande lösningar. gröna transportkorridorer Insatsansvarig: Region Blekinge Syftet med Gröna Korridorer är att effektivisera godstrafiken genom att koncentrera den på transportsträckor särskilt anpassade för tung trafik mellan stora centrala hubbar på effektiva motorvägar, sjövägar och järnvägar. De främsta fördelarna som förväntas uppnås med ITS för Gröna Korridorer är ökad säkerhet, effektivitet och tillförlitlighet. ATT göra Utveckla stöd för fraktstyrning genom att sjöfart. torering och utvärdering av indikatorer för godstransporter och miljöpåverkan. Scanna med Layar 28 InSATSoMråDe INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM ITS

33 Data och ITS Insatsansvarig: NetPort Science Park För ITS handlar delad data t.ex. om data från Trafikverket, kollektivtrafikaktörer, SMHI m.fl. Den här typen av data kan användas för att skapa värdefull information för den egna verksamheten. Med möjligheten att använda allt större datamängder och fler datakällor inom ITS ställs krav på såväl tekniska lösningar som hantering av legala och kommersiella aspekter. ATT göra Vidareutveckla affärsmässiga modeller för att omvandla data. Utveckla tekniska lösningar för att hantera stora datamängder och många datakällor inom ITS. Simulering och optimering Insatsansvarig: Blekinge Tekniska Högskola Eftersom aktiviteter inom ITS i hög grad syftar till påverkan på verkliga trafik- och godsflöden där praktiska tester kan vara svåra att genomföra behövs ofta simulering av olika situationer. ATT göra Analysera befintliga initiativ i Blekinge såväl som nationella och internationella. Utveckla möjligheterna att med de data som finns tillgängliga simulera olika situationer samt optimera flöden och processer. InSATSoMråDe INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM ITS 29

34 Organisation för genomförande och uppföljning De tre parter som skrev under avsiktsförklaringen i februari 2013 i Blekinge var Region Blekinge, Länsstyrelsen Blekinge och Landstinget Blekinge. Dessa aktörer ska samordna, underlätta, inspirera och skapa förutsättningar för genomförandet av prioriterade insatser i länets regionala digitala agenda. CeSam Blekinge Center för esamhället, CeSam, är ett programkontor inom Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till innovation och verksamhetsutveckling som tar stöd av IT. SKL har uttalat önskemål om regionala initiativ, därav CeSam Blekinge. CeSam Blekinges syfte är att skapar möjligheter för regional digital samhällsutveckling och vara en sammanhållande funktion för digital verksamhetsutveckling. CeSam Blekinge skapar möjlighet för samverkan och målstyrning. ReDA/CeSam Blekinge består av en styrgrupp, en projektledare och en ansvarig aktör för respektive insatsområde. Styrgruppen tar initiativ till prioriterade insatser, projektledaren i samverkan med ansvarig för respektive insatsområde koordinerar arbete och insatsansvarig är ytterst drivande i genomförandet tillsammans med andra berörda aktörer. Styrgruppen består av Regiondirektör, Länsråd, Kommundirektör Karlshamns kommun, vd NetPort Science Park, representant från regionalt näringsliv, Blekinge Tekniska Högskola och Landstinget. genomförande och uppföljning CeSam Blekinge ansvarar för genomförandet av Blekinges regionala digitala agenda. Vi har valt att arbeta inom sju insatsområden: digitalt innanförskap, eförvaltning, ehälsa, skola, kultur, infrastruktur och ITS. Vi vill genom dessa insatsområden skapa ett attraktivt esamhälle i Blekinge till Vi kommer att arbeta med bredden, men samtidigt hämta kunskap och inspiration i spetsen. CeSam Blekinge tillsammans med ansvariga för respektive insatsområde och insatser är drivande med idéer och kunskap, och med hjälp av dessa kommer bredden att röra sig mot spetsen. På så sätt utvecklas mer aktiva kontaktvägar och kontaktytor och vi skapar ett attraktivt esamhälle. Genomförandet ska präglas av ett arbete i trippelhelix-anda där högskola, näringsliv och offentliga aktörer arbetar i samverkan på bred front. Den regionala digitala agendan ska användas som underlag vid Länsstyrelsens, Region Blekinge, Blekinges fem kommuner och Landstingets årliga verksamhetsplanering. I början av 2014 kommer insatsansvariga att börja forma sitt arbete för hur respektive insats ska genomföras. 7 insatsområden och 26 insatser. Respektive insatsansvarig aktör kommer att forma en arbetsgrupp och planera arbetet framåt, d v s arbetssätt, tidsplan, finansiering och uppföljning. Ramarna för det fortsatta arbetet sätts under första kvartalet Resultat och fortlöpande information om insatserna finns på webben Följ arbetet där. 30

35 Referenser Scanna med Layar Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda för Sverige SKL CeSam Strategi för esamhället SKL CeSAM Digitala vägen till morgondagens välfärd. Blekingestrategin Nationell bredbandstrategi Rapporten Svenskarna och internet 2013 CeHis Handlingsplan Portalen öppnadata.se 31

36 Scanna med Layar Tillsammans ska vi skapa ett attraktivt esamhälle i Blekinge och bli bäst i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter till KONTAKTPERSON NetPort Science Park Cissi Dahl Projektledare cissi.dahl@netport.se 32

37 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Ingrid Ljungqvist Policy för resor i tjänsten vid Region Blekinge En ny policy för resor i tjänsten har tagits fram. Den gällande policyn antogs , den är väldigt detaljerad. Förslaget till ny policy är kortfattad med en anpassning till miljö och hållbarhet. Den gäller både för anställda och politiker vid Region Blekinge. Tillämpningsanvisningar har arbetats fram tillsammans med policy som kan revideras utan politisk behandling vid eventuella fackliga förhandlingar etc. Beslutsunderlag Förslag till beslut, Policy för resor i tjänsten vid Region Blekinge Tillämpningsanvisningar till policy för resor i tjänsten Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta reviderad policy för resor i tjänsten vid Region Blekinge Expedieras: Intranätet Akten Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

38 Lisa Larsson Dnr Region Blekinges policy för resor i tjänsten 1 Inledning Denna policy innehåller övergripande riktlinjer för resor som sker i tjänsten och som betalas av Region Blekinge. Den gäller anställda och förtroendevalda i Region Blekinge. Region Blekinges hållbarhetsprogram ska beaktas vid miljöfrågor som rör resepolicyn. Resor till och från arbetet omfattas inte av denna policy. 2 Syfte och Mål Resepolicyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten på ett sådant sätt att följande långsiktiga mål uppnås: Miljöanpassning: Rätt val av transporter är en avgörande fråga för regionens miljö- och klimatpåverkan eftersom transporter är det område som står för regionens största påverkan vad gäller miljö och klimat. Tjänsteresor ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att påverkan på den yttre miljön minimeras. Alternativa mötesformer som begränsar resandet ska alltid övervägas, t.ex. telefonmöten, videokonferenser eller liknande. Effektivitet: Tjänsteresor ska företas så kostnadseffektivt som möjligt med hänsyn dels till medarbetarnas individuella förutsättningar och behov, dels till att arbetseffektiviteten optimeras. Grunden för en god reseekonomi ligger i en effektiv reseplanering. God framförhållning och samordning underlättar dessutom möjligheterna att utnyttja rabattavtal som upphandlad resebyråtjänst kan erbjuda. Säkerhet: Tjänsteresor ska ske på ett så trafiksäkert sätt som möjligt. Hänsyn ska tas både till resenären och till medtrafikanter. Tjänsteresor i privatbilar bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. 3 Genomförande Till denna policy hör tillämpningsanvisningar. Dessa är ett hjälpmedel som mer detaljerat beskriver vilka regler som gäller för resor som sker i tjänsten. Varje medarbetare ska ha kunskap om denna policy med tillhörande tillämpningsanvisngar och på så sätt veta hur man genom sitt handlande i olika situationer kan bidra till en säkrare och mer miljöanpassad trafik. Chefer och medarbetare har ansvar för att policyn och tillämpningsanvisningarna följs.

39 4 Uppföljning För att utveckla resandet i rätt riktning ska uppföljning ske för att följa resebeteenden och kostnader. 5 Avslutning Resepolicyn och tillämpningsanvisningarna ska ge verksamheterna ökad tydlighet och stöd vid planering och genomförande av resor som sker i tjänsten. Denna policy omprövas senast år

40 Innehållsförteckning 1. Inledning Ansvar Planering av tjänsteresor Beställning och bokning Val av färdsätt och boende Försäkringar Säkerhet Betalning Ersättningar...

41 Tillämpningsanvisningar till policy för resor i tjänsten 1. Inledning Policydokument Policy för resor i tjänsten beskriver på ett övergripande sätt vilka riktlinjer som gäller för resor i tjänsten inom Region Blekinge. Tillämpningsanvisningarna i detta dokument är ett hjälpmedel som mer detaljerat beskriver vilka regler som gäller. Tillämpningsanvisningarna revideras vid behov utifrån forskning och ny kunskap. 2. Ansvar Var och en som reser i tjänsten har ett eget ansvar för att resan planeras och genomförs på ett samordnat, miljöanpassat, säkert och ekonomiskt sätt i enlighet med lagar och avtal, Region Blekinges policy för resor i tjänsten med tillhörande tillämpningsanvisningar. Alla medarbetare ska förstå vikten av säkra och miljöanpassade transporter. Lika viktigt är att förstå innebörden av det goda exemplets makt som gör att var och en genom sitt handlande kan bidra till att nå samhällets trafiksäkerhets- och miljömål. Varje chef har ansvar för att informera om vilka regler som gäller för resor i tjänsten samt att tillse att kostnaderna för resor står i proportion till nyttan. Varje chef har också ansvar för att följa resebeteenden och kostnader utifrån policyn och tillämpningsanvisningarna och vidta åtgärder i de fall avvikelser sker. Tjänsteresor på Region Blekinge regleras främst av Allmänna Bestämmelser, förnärvarande AB 05 och reseavtalen, för närvarande TRAKT-04 och BIA. Godkännande av tjänsteresa Resan ska vara godkänd i förväg enligt gällande beslutsordning. 3. Planering av tjänsteresor Allmänt Grunden för en god reseekonomi ligger i en effektiv planering. God framförhållning och samordning av bokningen ger möjlighet att få lägre kostnader. Vid beräkning av kostnaderna ska hänsyn tas till alla delar, t ex logi, traktamenten, arbetstid och restid. Huvudregeln är att resa bör förläggas i så nära anslutning som möjligt till förrättningens start- och sluttider. Begär alternativa lösningar och pris vid kontakt med reseleverantör. Överväg alternativ I första hand ska alternativ till att resa övervägas som t ex telefonmöten, videokonferenser eller liknande. Vid val av lokal för möten och konferenser ska hänsyn tas till att deltagarna ska kunna ta sig dit i första hand med kollektivtrafiken och så säkert och miljöanpassat som möjligt. Välj lämpligaste färdsätt Tjänsteresa ska genomföras på lämpligaste färdsätt med hänsyn tagen till säkerhet, miljö, kostnad och tid. Ett billigt färdsätt ska väljas så länge det inte medför hinder för att genomföra tjänsteuppdraget på ett effektivt och resurssnålt sätt. 2

42 Regionala tjänsteresor bör i första hand ske med kollektivtrafik. Längre tjänsteresor sker i första hand med tåg (och övernattning) och flyg i andra hand. Utdrag ur Hållbarhetsprogrammet:Tjänsteresor Överväg om resan kan ersättas med ett telefon/virtuellt möte. Reskassekort /periodkort tillhandahålls av arbetsgivaren för tjänsteresor med kollektivtrafiken. Tjänstecyklar anskaffas och används för korta resor Regionala tjänsteresor bör i 1:a hand ske med kollektivtrafik. Längre tjänsteresor sker med tåg i 1:a hand och flyg i 2:a hand. För flygresor ska klimatkompensation ske. (se bilaga 3) Rabatter En tjänsteresa ska planeras och beställas i så god tid som möjligt för att möjliggöra utnyttjande av rabatter mm. Fundera över om biljetten måste vara ombokningsbar eftersom detta påverkar priset. Samordning Resandet ska i möjligaste mån samordnas. Planera resan tillsammans med övriga mötesdeltagare. Titta på sändlista eller kallelser om det är fler från den egna organisationen som deltar. 4. Beställning och bokning Biljetter, hotellrum, flyg, taxiresor m.m. ska beställas genom den resebyrå som Region Blekinge har avtal med (för närvarande Big Travel). 5. Val av färdsätt och boende Tåg och buss Tåg och bussresor är miljövänliga alternativ och är därför att föredra. För resa med tåg gäller i normalfallet 2:a klass. I de fall medarbetare får åka tåg i klass 1, beslutas detta i överenskommelse med närmaste chef. Bil Leasade fordon ska vara miljöfordon med i huvudsak fossilfritt drivmedel. I första hand ska Region Blekinges leasingbil användas vid bilresor. Är den upptagen ska extern hyrbil användas. Egen bil ska bara användas vid korta tjänsteresor när alternativ saknas. Egen bil ska i övrigt användas endast i undantagsfall och då efter överenskommelse med närmaste chef. Samåkning ska ske i största möjliga utsträckning. Taxi Taxi ska utnyttjas restriktivt utom i de fall när samåkning med taxi är billigare än kollektivtrafik. Taxibilar med fossilfritt bränsle ska efterfrågas i första hand. Var uppmärksam på fasta priser till och från flygplatser eller motsvarande. Flyg För flygresor ska klimatkompensation göras. Lägsta tillämpliga pris ska alltid användas. Inom Sverige ska i första hand kollektiva anslutningstransporter användas. Dessa kan i de flesta fall bokas hos resebyrån samtidigt med färdbiljetten. Båt 3

43 Båtresor bokas i möjligaste mån via avtalad resebyrå. Cykel Vid resor i tjänsten med cykel bör cykelhjälm användas. Motorcykel Motorcykel vid resor i tjänsten är av säkerhetsskäl inte tillåtet. Hotell Övernattning sker på hotell av normalstandard. Dessutom finns beslut tidigare i Region Blekinges representationspolicy att man ska i möjligaste mån använda porrfria hotell. 6. Försäkringar Region Blekinge har särskild tjänstereseförsäkring för alla anställda som gäller vid tjänsteresor utanför ordinarie verksamhetsort. 7. Säkerhet Alla medarbetare har ett ansvar för att de inte utsätter sig för onödiga risker i samband med tjänsteresor. Antalet nyckelpersoner som i tjänsten reser med samma transportmedel ska vara begränsat. Antalet nyckelpersoner kan vara t ex en hel ledningsgrupp. Bilkörning Säker körning förutsätter att trafikreglerna följs. Ett förutseende och anpassat körsätt ökar säkerheten ytterligare. Rast på minst 15 minuter bör tas efter 2 timmars körning. Att prata i mobiltelefon får endast ske om handsfree används. Körsäkerhet har stor betydelse för bränsleförbrukningen och avgasutsläpp. Personal som måste använda bil i tjänsten ska erbjudas utbildning i sparsam körning/ekodriving, halkkörning, första hjälpen samt information om trafiksäkerhet. Alla som kör i tjänsten ska alltid använda bilbälte hålla hastighetsbestämmelserna och följa trafikreglerna i övrigt undvika tomgångskörning vara nykter och drogfri och avstå från bilkörning om osäkerhet råder avstå från bilkörning då medicinering som i sammanhanget är olämplig förekommer inte köra vid sömnbrist (en förare med sömnbrist har en reaktionsförmåga som motsvarar 0,8 promille i blodet). Leasingbil För region Blekinges tjänstebil (leasingbil) gäller följande: Typgodkänt alkolås ska finnas i bilen Första hjälpen-paket, reflexvästar, reservdunk med spolarvätska samt markeringsband för viltolyckor ska finnas i bilen. Leasade fordon ska vara miljöfordon enligt Trafikverketsmiljöbilsdefinition med i huvudsak fossilfritt drivmedel, samt säkerhetskraven för fem stjärnor vid prövning enligt Euro NCAP. 4

44 Vid upphandling av leasingbil ska Svenska Miljöstyrningsrådets ) kriterier för miljökrav användas och Trafikverkets miljöbilsdefinition följas samt säkerhetskraven för fem stjärnor vid prövning enligt Euro NCAP. (Detta tillämpas av Landstinget Blekinge, Region Blekinge tillämpar samma upphandling). När det gäller användande av hyrbilar skall samma krav gälla som för Region Blekinges tjänstebil. Vad gäller användande av egen bil i tjänsten bör dessa uppfylla samma miljö- och säkerhetskrav som tjänstebilen. Samma regler ska gälla som vid tjänstebilskörning. Egen bil Om egen bil (privatbil) används i tjänsten bör den uppfylla samma miljö- och säkerhetskrav som leasingbilar. Egen bil som används i tjänsten ska som miniminivå ha tjänstevikt överstigande 1000 kg samt uppfylla 1993 års EU-krav avseende avgaser (inte vara äldre än 1993 års modell) trepunktsbälte och huvudstöd på de platser som används krockkudde på förarplatsen däck som har godkänt mönsterdjup vinterdäck i enlighet med gällande lag varningstriangel och reflexväst 8. Betalning Reseförskott Bokning av resor och hotell sker av upphandlad resebyrå som fakturerar Region Blekinge. I undantagsfall kan reseförskott utbetalas i förväg, vilket beslutas av närmaste chef. 9. Ersättningar Reseräkningar Traktamente och reseersättningar regleras, för närvarande enligt TRAKT-04 och BIA. För att erhålla ersättning ska reseräkningarna vara inkomna senast 3 månader efter resan/förrättningen avslutats. På reseräkningen ska tydligt framgå ändamål och skäl till resan. Färdväg och färdsätt ska beskrivas. Personalen ska använda särskilt datoriserat Reseräkningsprogram. I övrigt ska särskild blankett användas av förtroendevalda. Utlägg ska verifieras med kvitton för att ersättning ska kunna erhållas. Eventuella kostförmåner ska redovisas. Till alla reseräkningar ska program, inbjudan och anmälan samt resebekräftelse från resebolaget bifogas. Reseräkningen attesteras enligt Fakturahantering och attestregler. Bonus och andra förmåner All bonus och andra förmåner, som en reseleverantör erbjuder vid en tjänsteresa får inte utnyttjas privat av den enskilde resenären. Färdtidsersättning Färdtidsersättning betalas ut enligt Allmänna Bestämmelser för närvarande AB 05. I enlighet med dessa regler så utges inte färdtidsersättning mellan kl och kl då medarbetaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg. Där det inte finns sovplats (liggplats), har medarbetaren rätt till färdtidsersättning under den tid som resan varar. 5

45 Privata kostnader Ersättning utgår inte för eventuella privata kostnader. Medarbetare som beviljas semester eller är lediga i anslutning till tjänsteresan ska själva stå för eventuella merkostnader som sammanhänger med att vistelsen varar längre tid än vad som krävs. Sådana kostnader ska inte faktureras Region Blekinge. Böter och skadeersättning Böter för trafikförseelse ersätts inte av Region Blekinge. Eventuell parkeringsbot ersätts inte av Region Blekinge. Tjänstereseförsäkringen lämnar ersättning för skada enligt svenska bilförsäkringsvillkor om man kör med egen bil på tjänsteresa. Förutsättning är att skadan är reglerad och ersatt av det egna försäkringsbolaget och överskrider självrisken. För att ersättning ska lämnas krävs att bilen till fullo är försäkrad och att den inträffade skadan är reglerad enligt gällande bilförsäkringsvillkor. Skador under självrisk ersätts ej av tjänstereseförsäkringen eller Region Blekinge Pass och visum Vid utlandsresa ombesörjer resenären själv giltigt pass. Kostnaden för pass betalas av den anställde själv. Visumkostnader betalas av Region Blekinge. Vaccinationer/medicin Varje resenär ombesörjer själv vaccinationer inför utlandsresa. Region Blekinge ersätter för dessa kostnader mot uppvisande av kvitto. 6

46 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Anna-Lena Cederström Remiss ny regional utvecklingsstrategi för Region Skåne Det Öppna Skåne 2030 Region Blekinge har erbjudits lämna återkoppling på utkastet till ny regional utvecklingsstrategi för Skåne. Sammanfattning Remissutgåvan av Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 andas stark förändrings- och utvecklingsvilja i kombination med stor ödmjukhet inför uppgiften väl grundat i en transparent redovisad verklighetsanalys där utmaningar är väl identifierade. Med kloka prioriteringar, de regionala styrkorna som trumkort och utvecklad samverkan har Sydsverige, med Skåne, framtiden för sig. Det öppna Skåne 2030 erbjuder med sina fem ställningstaganden som var och en stöds av flera delstrategier läsaren en tydlig struktur som gör det lätt att förstå vad Skåne vill uppnå ett dynamiskt, inkluderande och inbjudande Skåne som respekterar och ger de individer som valt att leva och bo här utrymme att växa. Det är positivt att Skånes strategi liksom Blekinges sätter människan i fokus. Viljan att bygga ett samhälle för framtidens medborgare framgår tydligt. Det öppna Skåne 2030 har en tydlig målbild med öppenhet och mångfald i centrum. Skåne ska vara en attraktiv plats dit människor söker sig av egen nyfikenhet och vilja en naturligt dynamisk attraktiv plats med dörren vidöppen till omvärlden. Beslutsunderlagsunderlag Bilaga 1 - Remissbrev Skånes regionala utvecklingsstrategi Bilaga 2 - Skånes regionala utvecklingsstrategi remissversion Bilaga 3 Region Blekinges remissvar - Det öppna Skåne 2030 Förslag till beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta bilagd skrivelse såsom Region Blekinges remissvar över förslag till ny regional utvecklingsstrategi för Region Skåne Det öppna Skåne 2030 Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

47 REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Anna-Lena Cederström Region Blekinges remissvar - Det Öppna Skåne 2030 Sammanfattning Remissutgåvan av Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 andas stark förändrings- och utvecklingsvilja i kombination med stor ödmjukhet inför uppgiften väl grundat i en transparent redovisad verklighetsanalys där utmaningar är väl identifierade. Med kloka prioriteringar, de regionala styrkorna som trumkort och utvecklad samverkan har Sydsverige, med Skåne, framtiden för sig. Det öppna Skåne 2030 erbjuder med sina fem ställningstaganden som var och en stöds av flera delstrategier läsaren en tydlig struktur som gör det lätt att förstå vad Skåne vill uppnå ett dynamiskt, inkluderande och inbjudande Skåne som respekterar och ger de individer som valt att leva och bo här utrymme att växa. Det är positivt att Skånes strategi liksom Blekinges sätter människan i fokus. Viljan att bygga ett samhälle för framtidens medborgare framgår tydligt. Det öppna Skåne 2030 har en tydlig målbild med öppenhet och mångfald i centrum. Skåne ska vara en attraktiv plats dit människor söker sig av egen nyfikenhet och vilja en naturligt dynamisk attraktiv plats med dörren vidöppen till omvärlden. Flerkärnig struktur med olika förutsättningar Det finns både tillgångar och utmaningar i Skånes flerkärniga struktur där potentialen i helheten behöver tas tillvara genom en samlad utvecklingsambition som tar hänsyn till kärnornas olika förutsättningar. Sydsveriges totala utveckling kommer att vara summan av våra kärnors samlade utveckling och dynamik. Vi noterar att förutsättningarna för flera av Skånes kärnor liknar de vi ser i Blekinge. Med tanke på potentialen i utvecklingen av hela Skåne hade vi gärna sett att Det öppna Skåne 2030 pekat mer på utveckling och samverkan med grannlänen. Sydsvensk samverkan för tillväxt och global attraktivitet Det öppna Skåne 2030 är resultatet av Region Skånes arbete enligt uppdrag från regeringen och näringsdepartementet om regionalt utvecklingsansvar. Under 2013 har Region Blekinge antagit en regional utvecklingsstrategi för Blekinge, Attraktiva Blekinge , som tillsammans med Skånes utvecklingsstrategi kommer att ligga till grund för Skåne-Blekinges gemensamma regionalfondsprogram samt kommande handlingsplan för socialfonden. Det är en styrka i vårt regionala utvecklingsansvar att vi snart kan arbeta med våra fastställda regionala utvecklingsstrategier som bas. Samverkan mellan Skåne-Blekinge är en viktig förutsättning för regional tillväxt i Sydsverige. Arbetspendlingen mellan Skåne-Blekinge är dessutom livlig. Mot bakgrund av våra ömsesidiga beroenden och potentialen i samverkan är Skånes utvecklingsstrategi av stort intresse för grannarna i nordost, och Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

48 en viktig utvecklingsfaktor för hela Skåne värd att lyfta fram tydligt i Det öppna Skåne Vi vill också betona vår ambition om fortsatt och stärkt samverkan inom innovation och gränsöverskridande samverkan genom exempelvis klusterbildningar med kopplingar till regionalfondssatsningar som SydSvensk Regionalfond, SEF (riskkapitalfondssatsning inom ramen för ERUF), Media Evolution samt samarbete inom Lärosäten Syd. Vi vill också lyfta fram pågående satsningar inom forskning och miljöteknik som ESS och MaxIV samt Blekinge Offshore och miljöteknik i Skåne och Blekinge som samarbeten och satsningar av stor vikt för Sydsveriges utveckling. Sydsveriges geografiska position i ett nytt Europa erbjuder tillsammans med utvecklingen i Öresundsregionen en stor potential som vi ska ta tillvara på bästa sätt. Att öppna upp arbetsmarknaden för våra ungdomar är ett annat angeläget samverkansområde där Blekinge och Skåne delar liknande utmaningar. Ambitionen att Skåne ska bli en hållbar tillväxtmotor är vällovlig. Vikten av tillgänglighet och investeringar i Sydsverige gynnar vår gemensamma utveckling. Men det behövs en helhetssyn där Skåne som tillväxtmotor inte missar utvecklingen av exempelvis investeringar och kompetenssatsningar i sitt eget närområde om man fokuserar för kraftigt söderut. Expansion av arbetsmarknadsområdena med nordost har stor potential att driva utvecklingen och utnyttja hela Skånes flerkärniga struktur där ingen kärna behöver ha hamnat i ett yttre gränsland. Vår uppfattning är att Skåne kan vinna på att trycka tydligare på den utvecklingspotential som finns i att utveckla Skånes närområde och tydligare visa potentialen av att utveckla Sydsverige med dess närhet till de expansiva marknaderna i sydöstra östersjöområdet. Skåne-Blekinge är i sanning porten till Sverige och världen låt oss utnyttja den fördelen som har bäring på Skånes/Sydsveriges förmåga att bli en stark hållbar tillväxtmotor och en globalt attraktiv region. Infrastrukturstrategi skapa förutsättningar för Sydsveriges utveckling I strategiförslaget saknar vi en tydlig beskrivning av att Skåne har en omvärldsrelation till grannlänen. Det öppna Skåne 2030 skulle stärkas av en uttalad ambition att knyta samman i synnerhet nordöstra Skåne med grannlänen, däribland Blekinge, för att stärka möjligheterna med den regionala utvecklingen. Skåne har i princip två arbetsmarknadsregioner med olika förutsättningar som man strävar efter att binda samman med bättre infrastruktur och kollektivtrafik. Med den flerkärnighet som Skåne har, och med i synnerhet Kristianstad-Hässleholm i nordöstra Skåne, finns det också goda skäl att minska avståndet till Kronobergs län och Blekinge. Man delar dessutom Fa-område med Sölvesborgs kommun och har pendlingsrelationer med Olofströms kommun. Genom att integrera Blekinge i ökad omfattning får båda länens företag och invånare större möjlighet att utveckla sina verksamheter och möjligheter till livskvalitet. Vikten av ökade relationer med Danmark/Tyskland och med Stockholm/Oslo via höghastighetståg beskrivs. Det är givetvis ökade relationer som är viktiga. Mer vardagliga relationer inom arbets- och studiependling och samverkan inom näringslivet Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

49 sker i stor utsträckning med Skånes närmaste grannlän. Att stärka dessa relationer genom ökade möjligheter att resa, restidsförkortning genom bättre vägnät och undanröjande av kapacitetsbegränsningar på järnvägen är viktigt för både Skånes och grannlänens kärnor. Vi har starka pendlingsrelationer mellan Kristianstad-Hässleholm med Öresundstågstrafiken på Blekinge kustbana, som från och med i år även trafikeras av Pågatågstrafik mellan Kristianstad Karlshamn. Det finns ett gemensamt intresse att utöka Pågatågstrafiken till Karlskrona som nästa steg. Det är bra att betydelsen av ökad samverkan inom arbetsmarknad och transportområdet beskrivs under delstrategi 5 på sidan 33, men området är så viktigt att det behöver utvecklas och vägas tyngre. Öresundsregionen är en tillväxtmotor i södra Sverige och Skåne är en viktig transitregion för godstransporter och resor exempelvis via Kastrup. Detta är av betydelse också för grannlänen som på olika sätt bidrar till Skånes utveckling. Våra respektive regionala utvecklingsstrategier har många beröringspunkter som vinner på gränsöverskridande samverkan. Region Blekinge ser fram emot fortsatt god samverkan med Skåne för ett öppet och attraktivt Sydsverige! Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

50 Regionstyrelsen Datum (4) Remiss ny regional utvecklingsstrategi Region Skåne översänder förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi på remiss och ni bereds möjlighet att lämna synpunkter senast den 23 mars Region Skåne har sedan våren 2012 arbetat med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi och ambitionen är att den ska fungera som en plattform för samverkan i Skåne. Dialogen under arbetets gång har varit en mycket viktig del av processen. Målsättningen är att Skånes regionala utvecklingsstrategi ska beslutas av regionstyrelsen och regionfullmäktige i juni Förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi utgörs av Det öppna Skåne 2030 där vi genom fem prioriterade ställningstaganden presenterar ett antal delstrategier och mål. De fem ställningstagandena är: - Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet - Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor - Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur - Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster - Skåne ska vara en globalt attraktiv region Era synpunkter är mycket värdefulla och vi hoppas därför att ni vill delge oss era synpunkter på utvecklingsstrategin så konkret som möjligt. Vi ber er särskilt om synpunkter på följande områden: 1. Är de fem ställningstagandena med delstrategier relevanta? Lyfts rätt saker fram? Vad saknas? 2. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett bra underlag för den fortsatta dialogen och samhandling för Skånes utveckling? 3. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett stöd för ert utvecklingsarbete? I sammanhanget vill vi särskilt uppmana till en diskussion i er egen organisation kring vad utvecklingsstrategin betyder för er verksamhet. Hur kan ni bidra till Skånes utveckling? Remissperioden pågår mellan 20 januari 23 mars Under remissperioden bjuder vi in till fyra remissmöten i Skåne för dialog om Skånes regionala utvecklingsstrategi; den 30 januari i Helsingborg, 3 februari i Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: J A Hedlunds väg, Kristianstad Telefon (växel): Internet:

51 Datum (4) Hässleholm, 10 februari i Lund och 24 februari i Ystad. Inbjudan och program hittar ni här. Förslaget finns utlagt på och era synpunkter vill vi ha senast den 23 mars antingen via e-post till skane2030@skane.se eller till Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling, Kristianstad. Vi ber er att i yttrandets inledning sammanfatta era synpunkter. Yttrandena kommer att publiceras på Region Skånes hemsida. Kontakta gärna Therese Andersson på therese.m.andersson@skane.se, alternativt för svar på eventuella frågor. Med vänliga hälsningar Pia Kinhult Katarina Erlingson Rikard Larsson Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Region Skåne Regionstyrelsen

52 REMISSFÖRSLAG SKÅNES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI 2030

53 Remissförslag Skånes regionala utvecklingsstrategi januari 2014 Politisk styrgrupp: Pia Kinhult, Katarina Erlingson, Rikard Larsson, Pontus Lindberg, Ewa Bertz, Christine Axelsson, Carl Johan Sonesson, Anders Åkesson, Henrik Fritzon, Yngve Petersson, Birgitta Södertun, Stefan Lamme, Vilmer Andersen och Lars-Johan Hallgren representanter från regionstyrelsen, regionala tillväxtnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Skåne. Politiska sekreterare: Sofia Nerbrand, Mattias Olsson, Jacqueline Doohan, Jonas Duveborn, Emelie Larsson, Mattias Svensson, Stefan Brandt, Region Skåne. Projektansvarig: Mikael Stamming, Region Skåne. Projektgrupp: Therese Andersson, Sarah Ellström, Ola Jacobson, Eskil Mårtensson, Richard Gullstrand, Patrik Lindblom, Carina Nordqvist Falk, Christina Ståhl, Thomas Nilsson samt Gudmundur Kristjansson, Region Skåne. Layout: Dockside Reklambyrå AB. Foto: Jörgen Johansson. Utgiven av: Region Skåne

54 Förord Skåne har framtiden för sig. Vi har en stor variation på de flesta områden, och är Sveriges länk till kontinenten. Vi har en ung befolkning och en flerkärnig ortstruktur. Skåne har storstadspuls, arbetspuls och vilopuls. Skåne är i rörelse och mycket arbete utförs årets alla dagar, dygnet runt. Det vi gör idag påverkar också hur framtiden kommer att te sig i regionen. För att nå dit vi vill behöver vi samla krafterna och göra kloka prioriteringar och investeringar. Därför behövs en regional utvecklingsstrategi som vi i Skåne kan samlas kring och agera utifrån. Samtidigt påverkas vi av det som händer i vår omvärld. Skånes regionala utvecklingsstrategi tar sikte på 2030 och på 16 år kommer mycket att hända. Inte minst den tekniska utvecklingen påverkar hur vi lever och kommunicerar, och det är till exempel svårt i dag att förutspå hur 3D-skrivaren kommer att möjliggöra nya produktionssätt på den skånska landsbygden. Eller hur universitetsutbildning online kommer att ge fler möjlighet att förkovra sig genom livet. Det är av stor betydelse att Skåne är öppet för nya influenser, ny teknik och nya idéer för att förstå sin samtid och forma sin framtid. Detta kräver både analysförmåga och ödmjukhet. För att röra oss i den riktning vi önskar behöver vi enas kring en målbild och göra strategiskt viktiga insatser. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är ett dokument att samlas kring, ett kvitto på att Skåne väljer väg, prioriterar och samarbetar. Det handlar om att ta vara på våra styrkor och hantera våra utmaningar. Att överbrygga gränser, både fysiska och mentala, för att forma ett öppet Skåne som erbjuder hög livskvalitet och där skåningen ges goda förutsättningar att försörja och förverkliga sig själv. Region Skåne har under hösten 2012 till och med våren 2013 träffat de skånska kommunerna, statliga myndigheter, universitet och högskolor, representanter från den idéburna sektorn och näringslivet för att diskutera hur vi tillsammans ska forma Skånes framtid. Resultatet från denna dialog sammanfattades under sommaren 2013 i Tankar om Skåne 2030, där ett förslag till målbild presenterades. Under hösten 2013 har målbilden diskuterats, förädlats och byggts på med fem ställningstaganden inklusive delstrategier och mål. I din hand håller du ett förslag till en regional utvecklingsstrategi för Skåne som tar sikte på Ambitionen är ta fram en strategi som skapar ett engagemang och en vilja och förmåga att ta ansvar. Nu ser vi fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, förslag och idéer för att ytterligare förbättra hela Skånes regionala utvecklingsstrategi. Pia Kinhult (m) Regionstyrelsens ordförande Katarina Erlingson (c) Regionstyrelsens förste vice ordförande Rikard Larsson (s) Regionstyrelsens andre vice ordförande 3

55 4

56 Innehåll Skånes regionala utvecklingsstrategi Skåne här och nu 8 Det öppna Skåne målbild för Skåne Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet 15 Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor 19 Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur 23 Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster 27 Skåne ska vara en globalt attraktiv region 31 Mål för Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi 36 Samhandling för utveckling 38 Genomförande och fortsatt arbete 40 5

57 6

58 Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna, och leda arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin. En avgörande framgångsfaktor är att arbetet genomförs öppet, inkluderande och i kontinuerlig dialog. Skånes invånare, kommuner, myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv och idéburen sektor behöver vara delaktiga för att det ska uppstå fler initiativ, samarbeten och nätverk, och för att Skåne ska få mer hållbar tillväxt och attraktionskraft. Skånes regionala utvecklingsstrategi ingår även i både en nationell och europeisk kontext, till exempel genom den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, Europa 2020 och EU:s sammanhållningspolitik. Skånes utvecklingsstrategi samspelar även med många andra processer och strategier på regional och lokal nivå. Den internationella innovationsstrategin för Skåne, strategier för Det flerkärniga Skåne, trafikförsörjningsprogrammet, regional mobilisering kring ESS och MAX IV, ÖRUS, Kompetenssamverkan Skåne, miljöstrategiska programmet, miljömålsarbetet, landsbygdsprogrammet, transportinfrastrukturplanering, kulturplanen, kommunala översiktsplaner med mera är byggstenar i Skånes regionala utvecklingsstrategi. Olika områden och sektorer har olika dialog- och arbetsformer beroende på specifika förutsättningar som organisation, rollfördelning, resurser och nuläge. Den regionala utvecklingsstrategin ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne En målbild som underlättar ett gott samarbete mellan olika aktörer, och bidrar till att skapa ett sammanhang, en berättelse, för de som bor i Skåne. Målbilden bör också användas i marknadsföringen av Skåne ute i världen. Målbilden har arbetats fram genom ett otal analyser, möten och samtal under ett par års tid. I processen har vi värderat, prioriterat och valt ut. Vi vet var Skåne står här och nu. Vi har identifierat och accepterat de utmaningar som finns men också tagit fasta på Skånes goda förutsättningar. Vi har samlats kring en gemensam målbild om Det öppna Skåne. Vi har även pekat ut fem prioriterade ställningstaganden, för att förverkliga målbilden. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt några mätbara mål. De fem prioriterade ställningstagandena är: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara en globalt attraktiv region 7

59 Skåne här och nu Skåne är både mångfacetterat och motsägelsefullt. Vi har lägst sysselsättningsgrad i landet samtidigt som vi har en kraftig sysselsättningstillväxt. Aldrig har så många skåningar varit i arbete som nu. Skåne har en stor andel högutbildade samtidigt som vi har en ökande andel elever som går ut grundskolan med icke godkända betyg. Denna paradoxala situation genomsyrar vårt nuläge. Här redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skåne tillsammans med ett omfattande material och befintliga rapporter och statistik, som även sammanfattats i Fokus: Skåne Skåne har signifikanta styrkor, men också utmaningar att ta på allvar. Skåne har en ung, varierad befolkning som växer Skåne har en relativt ung befolkning, framför allt tack vare en inflyttning av utrikes födda. Nära en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och de har rötter i sammanlagt 193 länder. Skåne växer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde år. Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men ökar snabbast i sydvästra Skåne. Många i befolkningen lever längre Andelen äldre ökar samtidigt som fler barn föds och befolkningen lever längre. Försörjningsbördan i Skåne är trots allt låg, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur. Men sysselsättningsgraden är inte lika hög som i övriga län. Skåningarna blir friskare men många mår sämre Det allmänna hälsotillståndet bland annat mätt som ökad medellivslängd och sjunkande dödlighet förbättras stadigt. I Skåne finns stora skillnader i hälsa, som är kopplade till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, levnadsvillkor och levnadsvanor. Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga. 8

60 Sverige är tolerant men intoleransen är större i Skåne än i övriga riket Värderingsundersökningar visar att intoleransen är hög, framför allt bland män med lägre utbildning. Skåne förknippas i högre grad med ord som främlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt, och i lägre grad med ord som tryggt och tolerant. Skåne förknippas ofta som en region med integrationsproblem och hög brottslighet. Utbildningsnivån i Skåne är hög, samtidigt som alltför få kommer in på gymnasiet Skåne har många invånare med enbart grundskoleutbildning. Skåne ligger på plats 18 av 21 län i Sverige när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Av dem som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige, där Skånes universitet och högskolor står för 15 procent av landets utexaminerade studenter. Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet, nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor. Alltför få har ett arbete, även om efterfrågan på arbetskraft är stor Sysselsättningen i Skåne har generellt ökat, men förtas av en ännu större befolkningsökning. Skåne har historiskt visat låga sysselsättningssiffror och har de senaste åren haft lägst sysselsättningsgrad bland Sveriges samtliga län. Om alla invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne nå ett högre resultat än genomsnittet för riket. Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 procent, men efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas minska med 23 procent. Sysselsättningstillväxten sker huvudsakligen inom befintliga företag. Skåne har en tudelad arbetsmarknad Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner, Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/ Kristianstad, med en bristfällig rörlighet inom och mellan dessa. Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en positiv sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne minskar. Den skånska arbetsmarknaden är könsuppdelad där kvinnor är koncentrerade till ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och står för en stor del av den privata sektorn. Arbetslösheten för utrikes födda och ungdomar sticker ut, där den redan höga arbetslösheten ökar. Nyföretagandet domineras av män: i Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor. 9

61 Skåne har en stark innovationskraft men behöver fler livskraftiga och växande företag Skåne utmärker sig som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent och har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur. Under perioden ökade nyföretagandet i Skåne med 100 procent, jämfört med 75 procent i riket. Innovationsförmågan behöver främjas, såväl inom de specialiserade kunskapsintensiva företagen som inom det befintliga breda näringslivet. Skåne har låg produktivitet och skattekraft Skåne har i jämförelse med resten av Sverige en låg produktivitet; den skånska andelen av rikets produktivitet är oförändrad trots ökad befolkning och fler sysselsättningstillfällen. Flera viktiga näringar i Skåne, som bygg- och anläggning, handel, hotell- och restaurang samt transport, har fortfarande en relativt låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många människor med lägre utbildning. Skånes traditionella styrkeområden livsmedel, läkemedel och IT/Telekom har haft en bekymmersam utveckling under de senaste åren. Skåne har låg tillväxt Skåne har en svag tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invånare och har generellt en låg nivå i förhållande till de andra storstadsregionerna och riket. Skåne har låg tillväxt per sysselsatt. Skåne har relativt låg export jämfört med andra regioner. Skånes BRP skulle kunna öka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skåne skulle nå upp till riksgenomsnittet för sysselsättningsgrad och produktivitet. Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon annan del av Sverige, med korta avstånd och hög tillgänglighet. Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resemönster än andra storstadsregioner och Skåne har inte traditionella förorter. Skånes åtta regionala kärnor Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling. Bostadsbyggandet har inte hängt med befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne. 10

62 Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresund har tappat fart Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet. Integrationsprocessen i Öresundsregionen har de senaste åren tappat fart; pendlingen minskar och många danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark. Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder innebär en sämre möjlighet för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över gränsen. Skåne är en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behövs Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart. Skåne har en omfattande genomfartstrafik, och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar Trafikverkets kapacitetsutredning visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne. Jämfört med andra län/regioner bidrar Skåningen mest i hela landet till infrastruktur, dvs andelen medfinansieringen från region och kommun till infrastrukturen är högst här. Skåne har en vacker natur med Europas bästa åkermark Skåne är den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bördiga jordbruksmarker. Skåne har lägst andel allemansrättslig mark i Sverige och nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark. Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skåne har lägst andel ekologisk livsmedelsproduktion jämfört med riket. Skåne brukar en betydligt större andel av jordbruksmarken än övriga Sverige. Skåne har stora miljöutmaningar Skåne förväntas inte leva upp till något av de nationella miljömålen till Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativ stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren. Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad som produceras lokalt. Energianvändningen är däremot lägre i Skåne än i riket. Kust och hav är drabbade av fortsatta övergödningsproblem, erosion, en växande hotbild mot kustfisket och konkurrerande intressen om havsområden. I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år; fordonstrafiken är den främsta orsaken. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer. 11

63 målbild för Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Människor rör sig fritt över olika gränser. Mellan stadsdelar. Mellan städer. Mellan städer och byar. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, sammanhang, kapital, nya idéer, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls. Vi har brutit gränser för individens delaktighet i samhället. Människors lika värde och möjlighet att påverka är grundläggande i utvecklingen. I det öppna Skåne, bejakas att människor har olika bakgrund eller kultur. Mångfalden är en av de starkaste drivkrafterna i vår tillväxtmotor. Skåne är en plats som ger utrymme för olikheter, och en plats där allas unika potential tas tillvara. Skåne är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrunder och kompetenser, för branscher och organisationer där nya innovationer lätt växer fram. Vi är en levande, hållbar och attraktiv region med global konkurrenskraft och hög livskvalitet. Skåne är välkomnande. Vi ser gärna både fler besökare och nya invånare i samtliga delar av regionen. I det öppna Skåne finns hela världen representerad. Vi har en gemensam arbetsmarknad, ett brett näringsliv med många arbetstillfällen, för människor med alla utbildningsnivåer och det är lätt för individer och arbetsgivare att mötas. Det är attraktivt att starta och driva företag. Den skånska innovationskulturen och de starka forskarmiljöerna i världsklass, leder både till spetskompetens och att den skånska ekonomin ständigt växer. Skåne är Europas mest innovativa region. Särskilt inom områden som smarta material, hållbara städer och personlig hälsa. Det finns ett nära samarbete mellan universiteten och näringslivet. I Skåne finns jobben, tillgång till regionalt riskkapital nära nystartade och växande företag. I det öppna Skåne är storstaden granne med den lilla byn på landet. Vår flerkärniga karaktär och våra goda kommunikationer skapar dynamik och erbjuder många sätt att leva på. Det varierade landskapets åkrar och betesmarker flätar samman både städer och skogar. I det öppna Skåne går det att bo på landet och jobba i staden eller tvärtom. Det går att röra sig klimatneutralt mellan tätorterna på motsvarande sätt som det går att röra sig mellan stadsdelar inom storstäder. Vi är alla en del av en helhet och vi håller ihop för att få med alla delar. Skåne har en balanserad och hållbar markanvändning och är väl sammanbundet. I det öppna Skåne har alla likvärdiga möjligheter att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och välbefinnande. Vi erbjuder en bra hälso- och sjukvård på jämlika och jämställda villkor. De skånska välfärdstjänsterna håller en hög kvalitet och är tillgängliga. Allt fler företag i Skåne utvecklar tjänster och produkter som sätter individens hälsa i fokus. I Skåne har alla tillgång till bra barnomsorg, kultur, goda rekreationsmöjligheter, kommunikationer, fritidssysselsättning, skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och universitetsutbildning. Det finns en bred utbildningspalett, och utrymme för spetskompetens att vässas ytterligare. I Skåne är det tryggt att leva. 12

64 Skåne 2030 I det öppna Skåne mår såväl skåningen som platsen bra. Och det beror på att Skåne är hållbart. Grunden vilar på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa tre hållbarhetsperspektiv är fullständigt integrerade i vårt agerande, när vi fattar beslut om hur vi planerar, hur vi bygger, hur vi förflyttar oss, hur vi utvecklar hälso- och sjukvården, hur vi konsumerar, hur vi odlar, hur vi transporterar gods. Omställningen till ett klimatneutralt Skåne har gett utvecklingskraft. Oavsett vilken roll vi har, eller vilken fråga vi arbetar med, samarbetar vi över gränserna för att se till att Skåne är hållbart. Ett innovativt och utvecklat företagande på landsbygden och förstärkta ekosystemtjänster till havs och på land har bidragit till en hållbar livsmedelsförsörjning, ökad biologisk mångfald, ökad tillgång till förnyelsebar energi och ett varierat landskap. Vi är ett Skåne i balans. I det öppna Skåne vet vi att en sömlös sjukvård, kollektivtrafik och arbetsmarknadsinsatser kräver täta samarbeten mellan stat, kommun och region. I det öppna Skåne samverkar, samarbetar och berikar människor, myndigheter, organisationer, kommuner, näringsliv, universitet, regioner och idéburen sektor varandra och arbetar med gemensamma krafter för ett Skåne, en hållbar helhet. Vi ser inte länsgränser som något problematiskt, utan samarbetar gärna med våra grannar. Vi har en nära och integrerad relation till länderna runt Östersjön och till Europa. Vi har ett tätt och förtroligt samarbete mellan våra kommuner eftersom vi vet att ensam inte alltid är stark. Skånes unika läge har alltid skapat gränsöverskridande aktiviteter. Det globala Skåne är en del av Öresundsregionen, närmare sammankopplat med Själland, Köpenhamn och Kastrups flygplats, som ger oss en direkt länk till hela världen. År 2030 är det öppna Skåne nära sammankopplat med Köpenhamn, men vi har också nära samarbeten över gränserna med Hamburg, Berlin, Stockholm, Oslo och södra Östersjöområdet. Vi har stark koppling till omvärlden genom våra utvecklingskorridorer, våra infrastruktursatsningar och våra höghastighetståg, som tillsammans med en utvecklad kommunikationsteknologi kopplar upp oss mot en större marknad. Högklassig infrastruktur knyter ihop miljontals människor. Vi är porten till Sverige och ut i världen. Skåne är en internationell, dynamisk plats, som samverkar och samarbetar över gränserna. Här finns en beredskap för det oväntade. Vi är beredda på förändring. Det öppna Skåne är en attraktiv plats, med hög livskvalitet.

65 Ida är 20 år gammal och bosatt i Hässleholm. Just nu söker hon arbete.

66 Skånes befolkning mår bra och lever allt längre, men samtidigt begränsas i dag många människors liv av ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. Målet är att alla människor ska ha grundläggande förutsättningar att efter egen förmåga forma sitt eget liv, och delta och bidra i samhället. Vi ska forma ett öppet Skåne där människans önskemål, initiativ och behov styr utvecklingen. Människor ska känna att de är delaktiga i samhället, att vi bryr oss om våra medmänniskor och att det är värdefullt att engagera sig i arbete som förbättrar vår gemensamma framtid. Fler ska vilja flytta till Skåne för att leva och verka här. Fler ska också vilja och våga sätta barn till världen. Det ska vara möjligt att pröva sina vingar, och socialt accepterat att gå sin egen väg och att misslyckas. Vi måste öppna Skåne genom en ökad nyfikenhet på det nya och ovana, genom att släppa in fler på arbetsmarknaden, genom bättre utbildning, genom mer förebyggande hälsoarbete och genom utmärkt omsorg. Skåne behöver även bli ännu mer öppet gentemot omvärlden, genom mer handel, utbyte, in- och utflyttning samt bättre kommunikationer. För att lyckas behöver vi även utmana invanda normer och attityder och synliggöra hur ojämlikhet skapas och upprätthålls. Kulturen är en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Även hur vi bor, äter, rör oss, träffas, konsumerar och producerar har betydelse för hur människor mår. Personlig utveckling, delaktighet och samhörighet är andra viktiga ingredienser. Skåne behöver satsa på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. 15

67 Delstrategier 1 Stärka individens egen kraft och frihet Den som bor i Skåne ska ha stora möjligheter att leva sitt liv efter egna preferenser och att försörja sig själv. Såväl det offentliga som den idéburna sektorn behöver möjliggöra för fler individer att utifrån egen förmåga nå självförverkligande. Det kan bland annat röra sig om att göra ett livslångt lärande till en realitet för var och en, och att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Andra exempel är att utnyttja kulturens fulla potential och att öka sociala investeringar och socialt företagande i samverkan med olika aktörer. Att göra det enklare att hitta en försörjningsform som passar den enskilda; förenkla att starta företag eller att få en tillsvidareanställning på heltid. Att öka tillgängligheten i hela Skåne såväl fysiskt som digitalt. 2 Skapa förutsättningar för att alla ska ha makt att forma sitt eget liv Vi vet att en god hälsa, kunskap, boende, gemenskap, ekonomisk trygghet och en bra start i livet är avgörande för vilka förutsättningar man får att påverka sitt eget liv. Kvinnor och män ska ha samma rätt till möjligheter att vara aktiva och engagerade medborgare. Det ska finnas ett inkluderande förhållningssätt som är oberoende av kön, ålder, etnicitet eller sociala omständigheter. För att uppnå detta bör vi i Skåne arbeta mer med att utveckla samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor, den idéburna sektorn och den enskilde medborgaren. Vidare måste skolan och vidareutbildning anpassas så att var och en får de förutsättningar som behövs för att tillgodogöra sig ny kunskap och färdigheter. Möjligheter att försörja och förverkliga sig själv ska skapas i näringslivet, idéburen sektor och offentlig sektor. Insatser bör göras för att öka medborgarnas samhällsengagemang och demokratiansvar. 3 Arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa En god hälsa ger bättre förutsättningar för ett gott liv för den enskilde. En strävan om en jämlik hälsa i samhället vilar på ett humanistiskt förhållningssätt om att alla ska ha så goda livschanser som möjligt. En jämlik hälsa förstärker även en hållbar utveckling i samhället i stort. För Skånes utveckling handlar det om att minska den ojämlika hälsan och öka den generella hälsan genom att ta hänsyn till folkhälsa och jämlikhet i beslutsfattande. Indikatorer för social hållbarhet bör formuleras och följas upp. Arbetet för att främja en mer hälsosam livsstil hos befolkningen bör intensifieras. Att fler får ett arbete är centralt för folkhälsan. 16

68 Skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer 4 Upplevelsen av närmiljön har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet. Det hälsofrämjande stärks med ett varierat boende, blandade funktioner och mötesplatser anpassade efter människors olika behov och förutsättningar. Utemiljön nära bostaden är betydelsefull för rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Vi behöver utveckla det offentliga rummet för att samla människor och skapa förutsättningar för ett mer dynamiskt kultur- och fritidsutbud. Närheten och tillgängligheten till grönområden, handel, service, kultur och transporter ska utvecklas oavsett var man bor. Individen måste även uppleva miljön som trygg och tillgänglig. Skåne bör också utnyttja sin unika flerkärniga ortstruktur som gör det möjligt att arbeta i staden och leva på landet eller tvärtom. Goda kommunikationer till när och fjärran är också av avgörande betydelse i en globaliserad värld. Säkerställa att platsen Skåne mår bra 5 En hållbar livsstil som möjliggör medvetna och klimatneutrala val är en förutsättning för att platsen Skåne ska må bra. En frisk plats ger bättre villkor för sina invånare. Alla människor ska ha tillgång till rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Skåne ska vara klimatneutralt och fossilbränslefritt Därför behöver vi utveckla den biologiska mångfalden och vara varsamma med ekosystemen. Vidare ska vi bevara och utveckla natur- och rekreationsområden, utveckla ett hållbart transportsystem, arbeta för friska och livskraftiga hav och vatten samt prioritera en hållbar stadsutveckling för att minimera negativa effekter av buller, ljud och luftföroreningar. Skåne ska agera kraftfullt för att nå de regionala miljömålen. Förbättra företagsklimatet och främja innovation 6 Att uppfylla en dröm kan vara att starta något eget, skapa ett kulturuttryck eller att uppfinna något nytt. Skåne ska erbjuda en så god miljö som möjligt för människor att hitta affärskontakter, riskkapital, nya kunskaper och nätverk. Den utveckling som sker i offentlig sektor får med fördel kommersialiseras för att öka export, sysselsättning och tillväxt. 17

69 Lars är 53 år gammal. Just nu arbetar han med ungdomar och kultur i Malmö och Lund.

70 Skåne har goda förutsättningar att bli en hållbar tillväxtmotor med bra internationellt anseende. Vi har ett gott geografiskt läge med närhet till Själland och Köpenhamn, en internationell flygplats och med bättre tågkommunikationer i Europa Regionen är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrund och kompetens, en kulturell smältdegel för nya idéer och lösningar. Skåne har en ung och växande befolkning och bra högre utbildning och forskning. Här finns lust och lekfullhet, skaparkraft och utvecklingsförmåga. Och inom några år finns två världsunika forskningsanläggningar på plats, ESS och MAX IV. Detta ska vi ta tillvara. Vi ska i högre grad bidra till Sveriges tillväxt. Att fler kan arbeta är en avgörande framtidsfråga. Var och en måste få en möjlighet att öka sin kompetens och att komma in på arbetsmarknaden. Vi behöver i högre grad matcha rätt kompetens utifrån den efterfrågan på arbetskraft näringslivet ger uttryck för. Skåne behöver säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen och bli en stark utbildningsregion. Fler behöver starta och driva företag. Vi behöver främja produktivitet, omställning och förnyelse inom näringslivet och organisationer samt skapa nya innovationsarenor som stödjer den pågående tjänste- och produktutvecklingen. Förmågan att attrahera investeringar, stärka kapitalförsörjningen och finansieringsalternativen är därför samtliga viktiga element i att stärka Skåne som hållbar tillväxtmotor. En ständigt ökande global konkurrens ställer stora krav på högre utbildning, forskning och innovationsförmåga. Skåne behöver utvecklas ännu starkare som forsknings- och utvecklingsregion, så att vi kan omvandla våra kunskaper och idéer till konkreta handlingar. Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb, ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och högre tillväxt. Smart specialisering är en viktig utgångspunkt i EUs tillväxtstrategi Europa 2020, och det gäller att utveckla det i Skåne som har speciellt goda förutsättningar att bli världsledande. Vi ska medvetet arbeta för att lyfta våra nu tre prioriterade styrkeområden smarta material, hållbara smarta städer och personlig hälsa. Ansatsen ska dock vara bred, inkluderande och stimulera till nya initiativ. Utvecklingen av nya innovationsområden ska stimuleras genom satsningar på till exempel deltagande i internationella nätverk och framtidsstudier. Idag framstår innovationsarenor som livsmedel, media, mobil kommunikation, turism, logistik, packaging, cleantech, city training och life science som intressanta. Att öka innovationen ytterligare är centralt för tillväxten. Vår tillväxt ska vara resurseffektiv, klimatneutral och konkurrenskraftig. Miljödriven näringslivsutveckling är central i omställningsarbetet. Utveckling och tillväxt i Skåne ska vara såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt hållbar. 19

71 Delstrategier 1 Utveckla Skåne till en av världens tio mest innovativa regioner Stora demografiska förändringar och växande global konkurrens gör att hög kunskap och stark innovationskraft är avgörande faktorer för att kunna hävda sig internationellt. Därför är det skånska näringslivets framtida förmåga till innovation av stor betydelse. Utvecklingen måste bygga på ett tydligt strategiskt förhållningssätt till innovation, där forsknings- och innovationsmiljöerna utgör viktiga grundelement. Skåne ska tydligt fokusera på smart specialisering utifrån Europa Ett centralt redskap i arbetet är Den internationella innovationsstrategin för Skåne. Det handlar om insatser för att främja produktivitet, omställning och förnyelse i Skåne. Arbetet inom Forsknings- och innovationsrådet Skåne (FIRS) behöver stärkas för att Skåne ska förbli en framstående forskningsregion, liksom arbetet för stärkt innovationskraft inom befintligt näringsliv och offentlig verksamhet. Vi bör stärka förutsättningarna för kreativitet och innovation inom exempelvis kulturella och kreativa näringar. Prioriteringen av de tre strategiska innovationsområdena smarta material, personlig hälsa och hållbara smarta städer bör generera en kraftsamling av resurser. 2 Förbättra matchningen på arbetsmarknaden Arbetsgivare efterfrågar allt fler med dagsaktuella färdigheter och med spetskompetens. Det gör att Skåne står inför stora utmaningar när det gäller att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. En bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens innebär att fler får ett arbete. På så sätt ökar tillväxten och fler människor får en försörjningskälla och en gemenskap. Vi behöver därför underlätta för främst nya skåningar och unga att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vi uppnå genom att bredda arbetsmarknaden med en palett av låg- och högkvalificerade arbeten, men även med att utveckla samverkan mellan näringslivet och utbildningssystemen. Vi kan kartlägga behov hos arbetsgivare, validera kompetens och utnyttja mångfalden i arbetskraften. Fler kan få stöd och nätverk för att starta egna företag eller att hitta ett nytt jobb. Fler än arbetsförmedlingen kan medverka till matchningen på arbetsmarknaden. Vi bör kraftsamla kring Kompetenssamverkan Skåne. Gränshinder till Danmark bör minimeras. 3 Bygg en stark utbildningsregion Skåne behöver erbjuda en god utbildning, med både bredd och spets. För att kunna göra det behöver samverkansformerna mellan de olika utbildningsaktörerna på respektive nivå bli tydligare och samarbetet med näringslivet stärkas. Våra universitet och högskolors kvalitet och anseende behöver fortsatt stärkas såväl nationellt som internationellt. Skåne behöver stärkas som forskningsregion. Yrkesutbildningarnas betydelse för Skåne ska utvecklas och stärkas. Vi behöver satsa på att utveckla mer spetskompetens inom 20

72 våra styrkeområden cleantech, IT/telekom, livsmedel, förpackningsindustrin, maskinindustri samt läkemedel- och läkemedelsteknik. Vi bör även säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning genom ett livslångt lärande. Vi behöver bredda de skånska utbildningsalternativen avseende såväl inriktning som utbildningsform. Vi bör även verka för att studentutbytet mellan Skåne och Danmark ökar och attrahera utländska universitet att etablera sig i Skåne. Agera för fler investeringar och finansieringsmöjligheter i regionen 4 Tillgången på riskvilligt kapital och olika former av lån är avgörande för det skånska näringslivet och de framtida företagsetableringarna. För att öka den skånska attraktionskraften är det viktigt att ta ett samlat grepp om hela kapitalstrukturen. Det innebär att finansieringen av samhällsfrågor utökas till att omfatta fler än bara EU och andra offentliga finansiärer. Vi bör även verka för ökade infrastrukturinvesteringar liknande Skånepaketet, mer forskningsanslag och attrahera riskkapital och investeringar till regionen. Optimera samhällsnyttan av ESS och MAX IV 5 Arbetet inom projektet Regional mobilisering kring ESS och MAX IV TITA är en värdefull grund att stå på i utvecklingen av Skåne som tillväxtmotor. Det gäller för Skåne att maximera de spin off-effekter möjligheter anläggningarna medför. Vi måste fortsätta uppmärksamma anläggningarnas möjligheter för hela Sverige som helhet och använda ESS och MAX IV som hävstång för exempelvis näringslivsutveckling, samhällsplanering och bostadsbyggande. Stärka förutsättningarna för att starta och driva företag 6 Förutom att stärka det befintliga näringslivet är det viktigt med förnyelse, vilket sker genom att nya företag startas och etableras i regionen. För att åstadkomma det behöver Skåne stimulera entreprenörskap och undanröja de hinder som företagen upplever. Kommunerna bör jämföra sitt näringsklimat och lära av varandra. Produktiviteten i såväl näringsliv som offentlig sektor behöver öka, liksom exporten från företag i Skåne. Vi behöver främja företagsverksamheten exempelvis genom att attrahera fler företag till regionen och utveckla de små och medelstora företagen. Kvinnor och personer med låg utbildning ska särskilt uppmuntras att starta eget företag eftersom de är underrepresenterade som företagare i dagsläget. Att starta ett företag ska i framtiden vara lika naturligt som att ta ett arbete. 21

73 Hans är 72 år gammal och bosatt i Ynglingarum. Just nu njuter han av livet som pensionerad lantbrukare.

74 Skåne är med sina 1,3 miljoner invånare en av Sveriges tre storstadsregioner. Med 250 tätorter har Skåne en större täthet än någon annan del av Sverige. Den flerkärniga ortstrukturen är en av Skånes styrkor. Variationen av byar, orter, städer och skogar, åkrar, parker, stränder och hav inom en relativt liten yta med korta avstånd och hög tillgänglighet är unikt för Skåne och gör oss attraktiva. Människor kan mötas, leva och verka tillsammans utan att resa långa sträckor. Skåne är dock fortfarande tudelat. Skåne består idag av i princip två arbetsmarknadsregioner: Malmö/ Lund/Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad. De närmar sig varandra rent fysiskt, med fler som pendlar allt längre sträckor till studier och arbete, men för att Skåne ska kunna utveckla hela sin potential behöver de i högre grad kopplas samman. Vi ska skapa möjligheter för människor att kunna bo, leva och verka i hela Skåne. Att säkerställa en långsiktig bostadsförsörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga. Vi måste binda ihop Skåne till en arbetsmarknad och möjliggöra en bättre tillgång till hela Skånes utbud av boende, arbete, tjänster, kultur och service. God tillgänglighet med bra kommunikationer är grundläggande för att flerkärnighetens mångfald används optimalt. Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framför allt kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter på ett klimatneutral och energisnålt sätt oavsett var de bor. Lika viktig som transportinfrastruktur är utvecklingen av bredband och telekommunikation. En god tillgänglighet ställer i sin tur krav på markanvändningen. Tillgången till mark och naturresurser är både en förutsättning och en begränsande faktor som behöver användas på rätt sätt för att Skåne ska kunna utvecklas. En balanserad och genomtänkt markanvändning är avgörande för Skånes attraktionskraft och en hållbar utveckling. Vi måste utveckla det inomregionala samarbetet, skapa samsyn för Skånes bästa och utveckla en mer samordnad planering. Skåne måste klara av att ställa om samhället mot en mer klimatneutral och resurseffektiv utveckling. Vi måste agera proaktivt och ansvarsfullt när vi planerar morgondagens Skåne. Vi ska skapa ett Skåne där vi nyttjar regionens olika delar som draglok åt varandra för att stärka helheten. Det är viktigt att alla orter och kommuner ser sig själva i ett större omland, som en pusselbit i Skåne samtidigt som kopplingarna mellan dem är central. Skånes samtliga delar fyller viktiga funktioner för regionens utveckling och är ömsesidigt beroende av varandra. Utvecklingen av morgondagens stads- och byutveckling är nära sammankopplad med Skånes satsning på det strategiska innovationsområdet hållbara smarta städer. 23

75 Delstrategier 1 Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Skånes tillväxt bygger på att regionens invånare ska kunna resa till och från jobb, studier eller fritidsaktiviteter på ett klimatneutral och energisnålt sätt. Detta ställer krav på de fysiska förtutsättningarna vid utvecklingen av kollektivtrafik, både på spår och väg. Förtätningen är inte bara fysisk: utbyggda IT-tjänster och ökad tillgång på bredband kommer att vara viktiga insatser för hur tillgängligheten upplevs i Skåne. Att utveckla och genomföra och den regionala transportinfrastrukturplanen och trafikförsörjningsprogrammet är av stor vikt, liksom att agera för ett infrastrukturpaket med ökad satsning på fler spår, nya stationer och utvecklade kollektivtrafikkoncept. 2 Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne Den skånska flerkärnigheten, med korta avstånd mellan en mängd städer, orter och byar, innebär för många en hög livskvalitet. Det mesta finns inom räckhåll. Utvecklingen av flerkärnigheten bör ske genom att kärnorna växer sig starka med hjälp av sitt omland och det är enkelt att förflytta sig och verka över gränser. Genom att samverka och skapa regional variation kan Skåne erbjuda ett brett utbud av attraktiva miljöer. Vi behöver agera för ett ökat bostadsbyggande i Skåne med en blandad bebyggelse och olika upplåtelseformer. För att ytterligare stärka fördelen med att bo i Skåne bör möjligheterna till arbete och utbildning på distans förbättras, inte minst genom att genomföra den skånska bredbandsstrategin och att främja utbyggd IT-infrastruktur. Kollektivtrafiken bör bli mer sömlös mellan Skåne och grannlänen samt Danmark. 24

76 Utveckla Skåne hållbart och resurseffektivt 3 Skånes miljö är hotad. Klimatanpassning och god resurshushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska kunna utvecklas hållbart, framförallt vad gäller resande och transporter. Förfogandet över mark och naturresurser är både en förutsättning och en begränsning för att Skåne ska kunna utvecklas. För att kunna svara upp till framtida krav behöver marktillgången hanteras varsamt och naturresurserna utnyttjas i flera led. Skåne måste bli energieffektivare och öka andelen förnyelsebar energi. Vi arbetar därför aktivt för ett fossilbränslefritt Skåne Vi bör stimulera ett kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hållbar markanvändning. Stärka det inomregionala samarbetet 4 Samarbete är en förutsättning för regional utveckling. Till det behövs relevanta, anpassade platser, arenor, forum, och smörjmedel som kan stimulera samverkan. Skåne har redan etablerade forum för dialog och diskussion som fungerar bra. Dessa ska stärkas, förfinas och utvecklas. På områden som saknar relevanta samarbeten ska sådana möjliggöras. Det är av särskild vikt att skapa tvärsektoriella arenor inom företagande, forskning, kultur, fysisk planering, miljö, hälsa, med sikte på ett gemensamt ledarskap mellan offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och akademin. Den skånska flerkärnigheten behöver en utvecklad samverkan över kommungränserna vad gäller översiktlig planering där strategier för Det flerkärniga Skåne har en central roll. 25

77 Jenni är 34 år gammal och arbetar som sjuksköterska i Helsingborg. Just nu är hon gravid i fjärde månaden.

78 Samhället står inför ett paradigmskifte vad gäller människors ökade krav och förväntningar på välfärden. Människor förväntar sig hög kvalitet, direkt tillgång, valfrihet, snabb service, skräddarsydda tjänster, flexibla lösningar samt ett brett och varierat utbud. Att leverera tjänster som människor är nöjda med kommer att vara en nödvändighet för att dagens modell med solidarisk finansiering ska behålla sin legitimitet. Att kunna erbjuda bra välfärdstjänster kommer i allt högre grad även vara en konkurrensfördel i framtiden. Vikten av att se vårt erbjudande av välfärdstjänster som en viktig beståndsdel i Skånes attraktionskraft och tillväxt är avgörande. I Skåne ska vi vara proaktiva och ledande i att investera och utveckla morgondagens välfärdstjänster som sätter den personliga hälsan i centrum. Vi ska nyfiket och med hög beredskap för det okända, anpassa, utveckla och skapa nya välfärdstjänster. Detta ställer krav på nya och utvecklade samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och akademi. Välfärdens organisationer ska utgå från individens önskemål och behov när morgondagens tjänster utformas. God hushållning av välfärdsresurser kan, smart utnyttjade, underlättas av den snarast explosionsartade utvecklingen av välfärdsteknologi med vilken individen själv kan producera sina välfärdstjänster parallellt med, och ibland med stöd av, inom till exempel vård och omsorg. ett resurseffektivt nyttjande av välfärdstjänsterna. Därför måste Skåne gemensamt agera och investera i en förebyggande vård och behandling med ny teknik, nytt kunnande och nya förhållningssätt för att ur ett helhetsperspektiv få riskgrupper att leva ett sundare liv. Utvecklingen av morgondagens välfärdstjänster är nära sammankopplat med Skånes satsning på det strategiska innovationsområdet personlig hälsa. Individen ska involveras och ges utrymme att efter egen förmåga vara den viktigaste medaktören i att skapa och bidra till sin egen hälsa. Skåne ska konsekvent arbeta med att utveckla det strukturella folkhälsoarbetet. I Sverige har vi skolplikt för att garantera att alla barn erbjuds möjlighet och hjälp för att tillgodogöra sig kunskap och utveckla färdigheter. Vi behöver även tidigt i livet lära oss att samarbeta och bli medborgare i ett samhälle. Sverige är en kunskapsnation och för att behålla denna position bör vi säkra elevens möjlighet att nå sin fulla potential genom att utveckla och investera i insatser som utgår från individuella förutsättningar och behov. Även omsorg av barn och äldre ska präglas av hög kvalitet och med respekt för människors olikheter, och olika familjeförhållanden. Att vara frisk och må bra är en viktig förutsättning, inte bara för hälsa och god livskvalitet, utan även för 27

79 Delstrategier 1 Underlätta människors möjligheter att påverka välfärdsutbudet I takt med samhälls- och teknikutvecklingen ställer människor ökade krav på kvaliteten i välfärden, mer effektiv samhällsservice och ökat självbestämmande över val som påverkar ens vardag. I Skåne ska det vara enkelt att hitta eller nå information och upplysning, vägledning, rådgivning snabbt. Människors krav på flexibilitet, effektivitet och behovsanpassning utmanar dagens samhällsstrukturer med lösningar och utbud. Skåne ska satsa på ny välfärdsteknologi och e-tjänster, med vilka individen själv kan medproducera sina välfärdstjänster. Vidare behöver vi stimulera en utveckling av utbudet inom välfärdsområdet. Att utveckla ambulerande samhällstjänster och ha en beredskap för att ta hand om människors idéer kring utveckling av samhällstjänster är av stor vikt. 2 Säkerställ en personcentrerad vård och omsorg Skåne ska erbjuda en väl fungerande vård och omsorg som upplevs som välkomnande och har en utpräglad helhetssyn där individers samlade behov möts av flexibla tjänster. Människor kan enkelt orientera sig och erbjudas goda valmöjligheter på lika villkor. Skåne behöver utveckla en personcentrerad vård och omsorg och säkerställa att den bygger på ett partnerskap mellan patienter/brukare, närstående och professionella vårdgivare. Vi ska utveckla vård och omsorg utifrån det samlade resultat som ska åstadkommas sett ur individens perspektiv, och så kostnadseffektivt och hälsofrämjande som möjligt. Att skapa reellt medinflytande genom att göra patienter och brukare till medaktörer i utvecklingen av smartare och bättre anpassade välfärdstjänster har framtiden för sig. Samtidigt är det viktigt att utveckla arbetssätt för att säkerställa att även individer och grupper med svårighet att göra sin röst hörd kan påverka sin situation. Ytterligare insatser kan vara att stimulera utveckling av e-tjänster och interaktivitet i informationssystemen, med hänsyn och respekt för individens integritet samt att investera i mångfacetterad forskning kring patientoch brukarperspektiv och inflytande. 3 Utveckla framtidens vård och omsorg Framtidens vård och omsorg i Skåne ser och möter hela människan där hon är. Ny teknik och tvärvetenskaplig forskning utmanar befintliga arbetssätt och beredskapen är stor för att introducera nytt och avveckla gammalt. Vården kan allt mer exakt diagnosticera och behandla sjukdomar samtidigt som ovissheten är stor om framtida sjukdomar. Vi bör fokusera insatser i vård och omsorg på att stödja människor med kroniska sjukdomar samt riskindivider med behov av förebyggande insatser. Vi ska erbjuda en god och trygg äldreomsorg där den enskildes självbestämmande och välbefinnande är i fokus. Vi behöver utveckla arbets- och förhållningssätt som genomsyras av evidensbaserade metoder, samtidigt som icke värdeskapande avvecklas. För att öka kvalitet och produktivitet måste fler arbeta för att forskning, 28

80 inom och mellan vetenskaper, blir en integrerad del i organisationerna så att innovationer säkerställs och kompetensförsörjning garanteras. Vidare behöver forskning inom nya, dynamiska områden som teknik, logistik och organisation stärkas. Dessutom måste en långsiktig hållbar kompetensförsörjning garanteras. Anpassa och omforma ledning och styrning 4 Utvecklade välfärdstjänster ställer nya och högre krav på aktörerna och dess samarbeten, såväl i som mellan organisationer. Skåne behöver säkerställa och arbeta för att välfärdstjänsterna erbjuds utifrån bästa tillgängliga kunskap, att resultat och kvalitet ses ur individens perspektiv och att det organiseras resurseffektivt. Vi behöver organisera vård och omsorg sömlöst så att individen slipper uppleva organisatoriska eller administrativa gränser. Vård- och omsorgstjänster för kroniskt sjuka individer med stora behov behöver konstrueras så att de direkt, och anpassat efter den enskildas behov, kan göras tillgängliga, en så kallad nätverkssjukvård med en ingång för den sjuke. För att utnyttja befintliga resurser optimalt behöver ledning och styrning där uppdrag, ersättning och uppföljning utgå från det värde som så kostnadseffektivt som möjligt erbjuds individen. Stärka möjligheten till en bra skolgång 5 Den skånska skolan behöver utvecklas från förskola till gymnasieskola, våra barn ska ges lika förutsättningar att utvecklas och tillgodogöra sig kunskap. Vi ska därmed skapa morgondagens attraktiva skola; barn ska vilja gå i skolan och personal ska vilja arbeta där. Modern teknik och nya arbetssätt måste utvecklas och integreras i utbildningen och göras tillgänglig för både elever och lärare/pedagoger. Lärarna har en nyckelposition och måste få möjligheter att utvecklas som goda pedagoger och ledare. Skolan behöver även skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa samt uppmärksamma barn med särskilda behov tidigt. Barn med särskilda behov ska få den hjälp och stöd de behöver; det gäller såväl barn med inlärningssvårigheter som särbegåvning. IT-tekniken ger nya möjligheter att lära sig nytt, och skolan behöver ligga väl framme i utvecklingen såväl i klassrummet som på internet. Stärka möjligheten till livslångt lärande 6 För att ge fler människor nya möjligheter att utvecklas och hitta ett nytt arbete behöver det livslånga lärandet stärkas. Om fler får möjlighet att skaffa sig ny kunskap eller utveckla sina färdigheter ökar också möjligheten för näringslivet att växa och utvecklas genom att det hittar rätt kompetens. I Skåne ska möjligheten till livslångt lärande stärkas på flera plan genom mer och bättre högskoleutbildning, forskarutbildning, vuxenutbildning, yrkesutbildning, folkbildning och vidareutbildning. Även god utbildning som ges globalt via internet behöver valideras och erkännas. 29

81 Monica är 54 år gammal. Just nu verkar hon som keramiker i Lund.

82 Skånes utveckling är starkt kopplad till regionens samspel med omvärlden. Skånes centrala läge, internationella tillgänglighet och direkta närhet till Själland och Köpenhamn ger oss goda förutsättningar. Med Köpenhamn som internationell tillväxtmotor på andra sidan sundet har vi unika möjligheter. Vi ingår i Öresundsregionen och är centralt placerade i södra Östersjön, Skandinavien och norra Europa. När Fehmarn-bältförbindelsen öppnar 2021 knyts vi allt närmare norra Tyskland och Europa med möjlighet att skapa vidgade arbets- och utbildningsmarknader och öka vårt forsknings- och näringslivsutbyte. Skåne ska bli en av de mest dynamiska regionerna i världen. Vi ska sätta Skåne på världskartan. Vi ska utveckla Skåne som en internationellt attraktiv plats att besöka, bo och verka i för såväl människor som för företag. Skåne måste därför kunna absorbera förändringar, vara öppet, inkluderande och spännande. Det faktum att Skåne i mångt och mycket redan är globalt, med språk och nationaliteter från världens alla hörn, måste i högre grad vändas till en styrka och därmed bli en framgångsfaktor som bland annat utvecklar nya exportmarknader för det skånska näringslivet. Skåne ska främja hållbara helhetslösningar för både person- och godstrafiken i ett gemensamt perspektiv med grannregionerna. Med ett system av höghastighetståg som knyter samman Skåne och Öresundsregionen med Stockholm, Oslo, Göteborg, Hamburg och Berlin skapas ett effektivt och klimatneutral transportsystem, där olika arbetsmarknader knyts samman. Att stärka positionen för vår internationella storflygplats Kastrup är en nyckelfaktor för Skånes och Öresundsregionens globala tillgänglighet. Vi ska stärka vår internationella konkurrenskraft. För att utvecklas som europeisk och global spelare behöver Skåne fördjupa samarbetet på flera plan, med starka regioner i hela världen, på den nationella och den europeiska arenan, i Öresundsregionen, Skandinavien med norra Tyskland samt på hemmaplan, tvärsektoriellt mellan näringsliv, lärosäten, kulturinstitutioner och offentliga aktörer. ESS och MAX IV ger Skåne förutsättningar att bli en ännu tydligare global aktör med stor potential, när forskare från hela världen söker sig hit. Vi ska locka kompetens från hela världen. Skåne behöver därför stärka sitt varumärke och internationella lyskraft för att klara av morgondagens konkurrens. 31

83 Delstrategier 1 Göra Skåne mer känt i omvärlden Skåne behöver bli mer känt på den europeiska och globala arenan. Det är avgörande att Skåne uppfattas som en internationellt attraktiv region och att människor och företag vill söka sig hit. På så sätt kan vi få allt fler talanger, turister, företag och investeringar till Skåne. Skåne ska profilera sig som en region med hög livskvalitet och välfärd. Vi måste utveckla varumärkena Skåne och Öresundsregionen och samla våra resurser. Vi ska marknadsföra Skåne som en attraktiv, internationell smältdegel och utveckla besöksnäringen i Skåne i ett internationellt perspektiv. 2 Nyttja Skånes internationella befolkning och profil För att kunna konkurrera globalt är det viktigt att Skåne i högre grad drar nytta av sin internationella prägel. Här talas nästan alla världens språk och det finns en stor kulturkompetens att använda inom exempelvis ökad export till nya marknader. Det är därför centralt för både tillväxt och social hållbarhet att de resurser som finns i Skåne används på bästa sätt. Skåne behöver också i högre grad locka fler internationella spetskompetenser, talanger och företag. 3 Göra Skåne till internationellt föredöme En attraktiv region agerar föredöme. Lyckas Skåne med detta stärks den globala konkurrenskraften och regionen blir en internationellt attraktiv plats att bo och verka i. Skåne har potential att bli världsledande inom flera områden. Till exempel genom en befolkning med hög utbildning och öppet sinne. Eller att erbjuda utbildning i världsklass; från grundskola till forskarnivå. Vi ska ha en frisk befolkning och en god sammanhållning. Vi ska även nyttja den potential som skapas genom etableringen av två unika forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. 32

84 Stärka den internationella tillgängligheten 4 Att snabbt och lätt ta sig till och från Skåne är en förutsättning för globala utbyten, vidgad arbetsmarknad och ett blomstrande näringsliv. Det är därför nödvändigt att stärka Skåne som porten till och från Europa, men även vår internationella tillgänglighet som helhet. Tillgängligheten till Kastrup är strategiskt viktigt eftersom flygplatsen fungerar som ett internationellt nav för Skåne. Fehmarn bältförbindelsen och andra europeiska infrastrukturprojekt skapar nya möjligheter som Skåne måste ta tillvara. Utbyggnaden av det europeiska järnvägsnätet är av stor betydelse. Därför bör vi agera samfällt för höghastighetståg till Stockholm, Oslo, Berlin och Hamburg samt ta fram en samlad strategi och prioriteringar för infrastruktur och transportkorridorer i Öresundsregionen, Skandinavien, södra Östersjön och i EUperspektiv för både passagerar- och godstrafik. Att utveckla e-samhället, med bredbandskapacitet som möjliggör att Skåne kan agera i framkant är en annan framgångsfaktor i en uppkopplad global värld. Agera strategiskt på nationella och internationella arenor 5 Genom att agera tillsammans inom Skåne, med grannregionerna och med starka regioner i Europa och hela världen kan Skåne bli en betydande europeisk och global aktör. Då kan vi också stärka näringslivets och forskningens internationella konkurrenskraft, vidga vår arbetsmarknad och skapa nya, fruktbara samband. Vi behöver vidareutveckla samarbetet i Öresundsregionen, inom Skandinavien, med norra Tyskland, västra Polen, i södra Östersjöområdet och med Sydsverige. Parallellt med detta är det nödvändigt att vi samarbetar på den europeiska och globala arenan. Exempel kan vara att använda EU:s finansieringsinstrument för att utveckla Skåne tillsammans med andra regioner. Vidare behöver vi utveckla skånska samarbeten mellan lärosäten, forskningsanläggningar, kultursektor och näringsliv för utveckling av idéer i globalt perspektiv. I det öppna Skåne ska vi agera tillsammans med andra regioner för att utveckla gemensamma arbetsmarknader, främja gränsregionala infrastrukturinvesteringar och arbeta bort gränshinder. 33

85 År 2030 ska vi vara det öppna Skåne. För att nå dit har vi pekat ut fem prioriterade ställningstaganden. För varje ställningstagande har några mål identifierats och lyfts fram för att synliggöra önskad utveckling. Skåne ska år 2030 ha stärkts inom ett flertal områden. År 2030 ska: fler medborgare i Skåne vara nöjda med sitt liv än nuläget. medborgarnas tillit och delaktighet i demokratin vara högre än nuläget. medellivslängden i Skåne vara högre än riksgenomsnittet. hälsan hos befolkningen ha förbättrats och skillnaderna minskat med avseende på jämlikhet och jämställdhet. Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ha nått upp till de nationella miljömålen. År 2030 ska: Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor sysselsättningsgraden i Skåne vara högre än rikssnittet. arbetslösheten i Skåne vara lägre än rikssnittet. Bruttoregionalprodukten (BRP) vara större än riksgenomsnittet. etableringsfrekvensen för nya företag vara högre än i riket. det finnas god tillgång till bostäder i goda kollektivtrafiklägen. Skåne vara en av världens tio mest innovativa regioner. 34

86 År 2030 ska: Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur alla Skånes kommuner ha en positiv befolkningstillväxt jämfört med nuläget. ska 80 procent av de skånska arbetsplatserna vara nåbara inom 45 minuter med kollektivtrafik. den digitala tillgängligheten vara god oavsett var man än väljer att bo och verka i Skåne. Skåne erbjuda god tillgång till bra boende både i stad och på landsbygd. År 2030 ska: andelen skåningar med god självskattad hälsa vara högre än nuläget och nivån ska ligga över riksgenomsnit tet i alla befolkningsgrupper och åldrar. skåningarna erbjudas välfärdstjänster vars kvalitet ligger över riksgenomsnittet i de åtta kategorier som SKL mäter i öppna jämförelser (folkhälsa, företagsklimat, grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård, läkemedel, trygghet och säkerhet och socialtjänst). Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster alla elever ha gymnasiebehörighet när de lämnar grundskolan. barn och ungas självskattade hälsa ha stärkts och andelen som ser ljust på framtiden ha ökat. År 2030 ska: Skåne ha 1,5 miljoner invånare. Skåne ska vara en globalt attraktiv region den internationella tillgängligheten ha förstärkts genom en utveckling av Kastrups flygplats, ytterligare en fast förbindelse över Öresund samt bättre järnvägsstråk genom Europa. omsättningen i besöksnäringen ha fördubblas jämfört med nuläget. Skåne ha ett ökat antal lokaliseringar av myndigheter, institutioner, forskningsinstitut och huvudkontor från globala företag än nuläget. 35

87 Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi inleddes hösten 2010 med en beställning av en OECD-analys av Skåne. Våren 2012 drevs en intern dialog inom Region Skåne för att förankra och säkra ambassadörskapet som processledare. Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes sedan Skånesamtalen en dialog med de skånska kommunerna om Skåne Syftet med dessa var att identifiera viktiga frågeställningar för den kommande regionala utvecklingsstrategin. Samtliga 33 kommuner besöktes på kommunstyrelsenivå av Region Skånes ledande politiker, de så kallade Skånesamtalen. Inför Skånesamtalen togs ett diskussionsunderlag fram, Fokus: Skåne 2030, där ett flertal frågor ställdes för att öppna upp för en diskussion om Skåne 2030 och arbetet med en regional utvecklingsstrategi. En viktig del av detta underlag var att skapa en gemensam bild av nuläget och fastslå vilka utmaningar och möjligheter Skåne står inför. Parallellt förde Region Skåne även diskussioner utifrån samma underlag med övriga samverkansparter, såsom statliga myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv- och branschorganisationer, projekt och nätverk. Kommun- och dialogmötena har summerats i en övergripande punktlista. Dessa har varit ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram det förslag till målbild för Skåne 2030 som presenterades på Mötesplats:Skåne i augusti 2013 i Tankar om Skåne Under hösten 2013 har sex större dialogmöten genomförts tillsammans med Skånes utvecklingsaktörer, i syfte att diskutera utkast till målbild samt identifiera möjliga strategier och insatser. OKTOBER 2012 SOMMAREN 2013 Varumärket Region Skåne Europa prioriterade områden OECD/analyser Vad sker i sektorerna? Pågående processer? TITA, Strukturbild för Skåne, andra projekt Skånesamtal Medborgardialog Pågående processer, nätverk och arenor Statliga myndigheter Strategier/mål VAD och HUR? Dialogmöten DISKUSSIONSUNDERLAG FÖRSLAG MÅLBILD SKÅNE 2030 MÖTESPLATS: SKÅNE 36

88 Regionalt utvecklingsprogram 2009 Nya strukturfonder Regionalt utvecklingsstrategi 2014 OECDArbetsmarknads- och utbildningsprognos för Skåne Innovationsstrategin för Skåne Eventstrategi Strukturbild för Skåne Öresundsregional utvecklingsstrategi Klimat- och energistrategi för Skåne Klimatstrategier Folkhälsostrategi för Skåne Kulturplan för Skåne Bredbandsstrategi för Skåne Budgetplaner Kulturplaner Folkhälsoplaner Skånes miljöhandlingsprogrammiljömålsplaner Utbildningsplaner ÖP Trafikplaner Näringslivsprogram för Skåne Arbetsmarknadsinsatser Strategisk plan för turism- och besöksnäringen RTIi Skåne Trafikförsörjningsprogram Kompetenssamverkan Skåne Regional mobilisering kring ESS och MAX IV TITA Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är därmed en process som involverar många aktörer, från statlig till lokal nivå och över alla sektorer. Processen bygger på växelverkan och en kontinuerlig dialog där ny kunskap och nya perspektiv ständigt tillförs. Strategier kring regionens utveckling växer härigenom fram i en ömsesidig dialog mellan den lokala och den regionala nivån, med utgångspunkt i dess olika förutsättningar. Genom att på detta sätt aktivt arbeta för att i flera steg inkludera flera aktörer och hämta utgångspunkter från pågående arbete, har Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 byggts upp. Arbetet med utvecklingsstrategin har handlat om att skapa en gemensam grund, ett gemensamt engagemang och ansvar för Skånes utveckling. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är därmed ett verktyg att använda när vi behöver agera för gemensamma intressen. JANUARI /3 JUNI 2014 Remiss /dialog Förädling REMISSTID SLUT BESLUT REMISSFÖRSLAG 37

89 Samhandling för utveckling Att skapa en gemensam målbild och strategi kräver tid, prestigelöshet och förtroende. Det tar tid att bygga relationer, att skapa tillit, att formulera gemensamma mål och att bygga en beredskap för det oväntade. Att utveckla det framtida Skåne kommer att kräva nya samverkanskonstellationer, där flera aktörer agerar kring en viss utmaning, som knyter samman rätt människor vid rätt tidpunkt. Ensam kommer inte att vara stark vad gäller sociala investeringar eller omställning till ett hållbart samhälle. Det krävs särskilda förmågor och kompetenser för att skapa mobiliseringskraft kring en gemensam strategi. Steg ett är att skaffa sig god samlad kunskap kring det omvandlingstryck omvärlden ställer på Skåne, vilka utmaningar eller möjligheter kräver ett gemensamt agerande. Därefter handlar det om att mobilisera aktörer och skapa tvärsektoriella plattformar, så att ett helhetsgrepp kan tas. Inte minst krävs ett ledarskap präglat av mod och risktagande, för att utmana rådande föreställningar och för att anpassa sig till nya förutsättningar. Resan mot Skåne 2030 är inte en process, som kräver en roll. Tvärtom. Att befinna sig i rörelse innebär att vi ständigt når nya destinationer. Detta fordrar olika aktörer som tar på sig ledartröjan vid olika tillfällen. Eller rättare sagt, det behövs olika förmågor. Det krävs också att olika aktörer tar ansvar för sina respektive kompetensområden. Samtidigt är det viktigt med en gemensam målbild om vad vi hoppas av framtiden. Men samarbete handlar inte om att släta ut. Ett starkt, gemensamt agerande tar inte bort det faktum att det finns 33 kommuner som fortsätter att verka och utvecklas var och en för sig. Detsamma gäller företag, föreningar och andra typer av organisationer. Effekterna av att samarbeta och lyfta varandras styrkor är flera, dels kortar vi ledtiderna genom att den bäst lämpade leder vid rätt tillfälle och dels lär vi av varandra. Att rätt aktör engageras vid rätt tillfälle i processen skapar dessutom ett tydligt driv som sätter en tydlig riktning. Modellen ska läsas utifrån och in: I de olika pågående processer som sker parallellt identifierar en eller flera aktörer en möjlighet, man tar gemensam ställning och formulerar en gemensam målbild detta vill vi uppnå. Och inifrån och ut: Utifrån den gemensamt processade målbilden gör man prioriteringar och ställningstaganden som möter olika möjligheter och utmaningar som leder till att man aktiverar olika processer och aktörer som i sin tur resulterar i insatser och åtgärder. I själva verket förflyttar sig många aktörer över detta plan hela tiden. Dessa förflyttningar kan skapa nya förutsättningar och möjligheter, nya idéer och samarbeten ny rörelse. 38

90 Mötesplatser Produktion Insatser Budgetar Budgetar Sektorsprogram Verksamhetsplaner Sektorsprogram Verksamhet UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER STÄLLNINGSTAGANDEN OCH DELSTRATEGIER MÅLBILD Produktion Överenskommelser PÅGÅENDE PROCESSER OCH INSATSER Arenor Arenor Åtgärder Mötesplatser Budgetar Verksamhet 1 Arenor Insatser Sektorsprogram Produktion Verksamhet Överenskommelser Verksamhetsplaner Verksamhetsplaner Produktion Verksamhet Sektorsprogram Överenskommelser Budgetar 1 Pågående processer och insatser ständig rörelse 2 Utmaningar och möjligheter nya och gamla förutsättningar 3 Ställningstaganden och delstrategier - samsyn på gemensam prioritering 4 Målbild vad vi tillsammans vill åstadkomma 39

91 Genomförande och fortsatt arbete Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 utvecklar inte Skåne av sig själv. Bakom orden måste finnas ambitioner och vilja, som måste följas av handling. Det är genom att agera tillsammans som vi kan uppnå verkliga resultat. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 syftar till att visa på en riktning för detta dagliga arbete. Genom att veta vart vi vill att Skåne ska befinna sig i framtiden är det lättare att fatta rätt beslut och det är lättare att hitta rätt samarbetsformer. De beslut vi fattar idag formar framtidens Skåne. Budgetar och verksamhetsplaner, strategier och handlingsprogram, projekt och investeringar, översiktsplaner och insatser, alla är de på ett eller annat sätt en del av Skånes utveckling. Genom att använda sig av utvecklingsstrategin kan varje organisation i sin verksamhet docka in i arbetet när strategier och verksamhetsplaner beslutas, när handlingsprogram sjösätts och när samarbetsprojekt inleds. Det är när vi agerar i samma riktning som vi kan utnyttja Skånes växtkraft till fullo. För att alla ska dra åt samma håll krävs också gemensamma arenor och ett pågående samtal. Det kan röra sig om att mötas, men också om att utöva ledarskap. Alla har ansvar för genomförandet utifrån sitt arbete och sin roll. Region Skåne har ansvar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi för Skåne 2030 och har ansvaret för uppföljningen. I det fortsatta arbetet kommer det att behövas ett tydliggörande av hur vi ska följa upp utvecklingen och av hur resultaten ska synliggöras. Detta kommer, precis som allt annat i arbetet med Skånes utveckling, ske genom det dagliga arbetet. Indikatorer för uppföljning av utvecklingen kommer att tas fram under våren Region Skåne har även ambitionen att det under och efter remissperioden ska tas fram ett tydliggörande av vilken aktör som har huvudansvar för vad. Region Skåne kommer att erbjuda särskilda arenor för alla aktörer i arbetet med utvecklingsstragein, som Mötesplats:Skåne i augusti Dessutom är webbplatsen en framtida samarbetsplats för alla som arbetar med att förverkliga målbilden. 40

92 41

93

94 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Magnus Forsberg Inriktningsdokument trafikförsörjningsprogram 2016 Trafikförsörjningsprogrammet är det politiska styrdokument som anger mål, ramar och riktlinjer för planeringen av kollektivtrafiken. Det nu gällande ska ersättas 2016 och för att samråd, politiska diskussioner, analyser, framtagning av förslag, remissperiod och beslut ska hinnas med börjar resan nu och vissa beslut behövs för det fortsatta arbetet. Bifogat dokument beskriver förslag till inriktning för programmet. Det bygger dels på lagkrav men framförallt på ambitionen att trafikförsörjningsprogrammet ska bli ett effektivt verktyg i arbetet med kollektivtrafiken som en del i utvecklingen av Blekinge. Grundtanken är att redan beslutade strategiska dokument ska ligga till grund kollektivtrafikens mål vilka i sin tur avgör hur planeringen ska styras med ett antal ramar och riktlinjer. I detta inriktningsdokument behandlas inga sakfrågor i trafiken utan endast dokumentets syfte, innehåll och avgränsning. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Förslag till beslut, daterat Bilaga Inriktningsdokument trafikförsörjningsprogram 2016 Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna inriktningsdokumentets innehåll som vägledande i arbetet med kommande trafikförsörjningsprogram Expedieras: Trafiknämnden Kollektivtrafikgruppen Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

95 Inriktningsdokument trafikförsörjningsprogram 2016 Blekinges första trafikförsörjningsprogram sträcker sig över tiden Det beslutades av Regionstyrelsen 7 november 2012 med en mindre komplettering 13 november Trafikförsörjningsprogrammet beskriver politiskt beslutade mål och riktlinjer för kollektivtrafiken och är ett krav enligt Lagen om Kollektivtrafik SFS 2010:1065. Med detta program som grund har vi nu genomfört upphandling av busstrafik i Blekinge för perioden med stora förbättringar inom såväl komfort som miljö. Liksom de flesta regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Sverige planerar vi nu för vårt andra program. Det innebär att vi har större förväntningar när det gäller form och innehåll när vi har kunnat utvärdera det nuvarande. Det finns dels lagstadgade krav på dokumentet men framförallt ska dokumentet fungera som ett verktyg för att styra planeringen av kollektivtrafiken i Blekinge vilket är den stora utmaningen. Giltighetstid och geografisk avgränsning Avgränsning i tid och rum påverkar innehållet i programmet. Programmets huvudsyfte är att styra planeringen av kollektivtrafiken i Blekinge men för våra invånare och besökare är även resmöjligheter till grannregioner och vissa större målpunkter i andra delar av Sverige viktiga. När det gäller giltighetstiden är det viktigt att vi samordnar programmet med våra grannlän för att kunna jobba gemensamt med länsövergripande frågor. Det är också viktigt att programmet ligger i fas med strategiska utvecklingsdokument så att dessa kan verka som underlag. Giltighetstidens längd bör balanseras så att kontinuitet erhålls samtidigt som perioden ska kunna överblickas ekonomiskt. Utöver giltighetstid bör även utblick och vision finnas för längre period. Utblicken till 2025 är viktig bl.a. för att länstransportplanen för den perioden innehåller satsning på mötesplatser längs Blekinge Kustbana mellan Karlshamn och Karlskrona med funktionen att möjliggöra halvtimmestrafik på sträckan. Geografisk avgränsning föreslås bli Södra Sverige med fokus på Blekinge. Som giltighetstid planerar vi för vilket ligger i fas med grannlänens planering som dock inte är fastställda idag. Vi planerar en utblick för 2025 och vision för 2050 i enlighet med Trafikverkets Delrapport transporter, underlag till Naturvårdsverkets Färdplan Formella krav enligt Kollektivtrafiklagen Enligt 10 ska programmet innehålla(förenklad formulering): 1. Beskrivning av trafikbehov och mål för trafiken 2. Behandling av såväl upphandlad som kommersiell regional kollektivtrafik 3. Åtgärderför att skydda miljön 4. Åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken till personer med funktionsnedsättning 5. Beskrivning av tillgängligheten vid bytespunkter och hållplatser 6. Omfattning av färdtjänst och riksfärdtjänst samt grunderna för prissättning av denna

96 Region Blekinges ambitioner Trafikförsörjningsprogrammet ska vara det dokument som anger strategiska val, mål och riktlinjer för planeringen av kollektivtrafiken i Blekinge samt till och från viktiga målpunkter utanför länet. Programmet ska utgå från dokument som hanterar Blekinges utveckling i stort och därigenom göra kollektivtrafiken till ett verktyg för att nå övergripande mål för Blekinge och dess invånare. Trafikförsörjningsprogrammet ska främja utvecklingen i Blekinge genom att styra trafikplaneringen mot en attraktiv kollektivtrafik som ger Blekinges invånare och besökare goda möjligheter att förflytta sig. I arbetet ska även ambitionerna i trafik över länsgränserna stämmas av med berörda grannregioners planer för utveckling av utökade arbetsmarknads- och studieregioner. Detta innebär bl.a. koordination med åtgärdsplaneringen för ny planrevidering av transportplanerna 2018 och ett ev. gemensamt analysunderlag för trafikförsörjningsprogram och länstransportplaner i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Samrådsprocess och grundläggande material Trafikförsörjningsprogrammet ska vara ett politiskt styrdokument som grundas på en bred bas av önskemål samt politiskt beslutade mål och riktlinjer för Blekinge. I detta arbete ingår samråd med de aktörer som dels påverkar kollektivtrafiken och dels är beroende av denna. Den andra delen av processen handlar om att ta tillvara beslutade strategiska dokument för Blekinges utveckling som påverkar kollektivtrafiken och sammanfatta de delar som ska påverka planeringen av kollektivtrafiken. Vilka samrådsgrupper och vilka dokument som förslås framgår av innehållsbeskrivningen nedan. Innehåll Lagen om kollektivtrafik styr till viss del trafikförsörjningsprogrammets innehåll vilket behandlas ovan. Ännu viktigare är dock kravet på dokumentets uppbyggnad för att det ska få en roll som ett användbart verktyg när kollektivtrafiken ska planeras. Programmet ska vara ett politiskt dokument där målen för de olika trafikslagen beskrivs utifrån Blekinges behov. Målen styr sedan strategiska val och riktlinjer som beskriver i vilken riktning vi vill gå med kollektivtrafiken. Inom dessa ramar vill vi sedan ge utrymme för kreativitet i den mer operativa planeringen. I detta inriktningsdokument nämner vi bara rubriker och en kort beskrivning på obligatoriska avsnitt. I detaljarbetet kan kompletterande avsnitt tillkomma. Förord: Inledande ord av regionstyrelsens ordförande Sammanfattning: Ett koncentrat ger en övergripande bild av innehållet. Beslutade mål och riktlinjer som har ekonomisk inverkan beskrivs mer i detalj. Syfte: Varför tar vi fram dokumentet och vilken roll ska det spela? Det övergripande syftet är beskriva Blekinges ambitioner med kollektivtrafiken och vara ett verktyg för Regionstyrelsen i arbetet med att styra den långsiktiga planeringen av kollektivtrafiken.

97 Attraktiva Blekinge: Hur vill Region Blekinge att Blekinge ska utvecklas? Här sammanställer vi strategiska dokument och ger en bild av vilka beslut som är viktiga att ta hänsyn till när kollektivtrafiken planeras. Följande dokument föreslås användas: 1. Nationell plan för transportsystemet Länstransportplan för Blekinge Klimat- och energistrategi för Blekinge 4. Kommunernas översiktsplaner 5. Blekingestrategi Trafikförsörjningsprogram Vad vill våra samrådspartners med kollektivtrafiken?: Samrådsprocessen beskrivs och en redovisning klarlägger synpunkter från olika samhälls- och resenärsgrupper. Landstinget och kommunerna är högst prioriterade vilket innebär att enskilda samråd ska hållas. De är dessutom remissinstanser i beslutsprocessen. Enligt lagen ska samråd i någon form även hållas med regionala kollektivtrafikmyndigheter i angränsande län, berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Myndigheter som berörs av kollektivtrafiken i Blekinge anser vi vara Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Trafikverket och Länsstyrelsen. Med organisationer ser vi främst olika resenärs- och näringslivsföreningar, inte minst inom besöksnäringen, men även ideella föreningar kan tillföra synpunkter. Även operatörer och andra intressenter som hanterar flygtrafiken till och från Blekinge är viktiga att tillfråga om synpunkter. Hur långt har vi kommit? En övergripande nulägesbeskrivning ger en bild av dagens kollektivtrafik och infrastruktur. Även färdtjänst, taxi och kommersiell trafik ska ingå. En analys beskriver styrkor och svagheter i förhållande till riktlinjerna i de strategiska dokumenten. Här ska även de horisontella perspektiven(hållbarhet, jämställdhet, mångfald, internationalisering och samverkan) tas upp och resultat gällande tidigare uppsatta mål redovisas. Mål: Utifrån lägesbeskrivningen i förhållande till den samlade målbilden för Blekinge i allmänhet och kollektivtrafiken i synnerhet sätts mål för kollektivtrafiken. Dessa indelas i övergripande mål och mål för olika delar av kollektivtrafiken. Målen ska vara mätbara och rutiner för uppföljning ska beskrivas. Obligatoriska områden för mål är resande, trafik, infrastruktur, kundhantering, miljö, ekonomi och tillgänglighet. Strategiska val, ramar och riktlinjer: För att uppnå målen anges direktiv för samtliga målområden. Dessa ska vara balanserade för att vara tillräckligt styrande och samtidigt lämna utrymme för kreativitet när det gäller vägen till respektive mål. Riktlinjerna ska vara så konkreta att de kan kostnadsbedömas.

98 Kommersiell trafik föreslås inte vara ett målområde men riktlinjer ska enligt lag beskriva ambitionen med kommersiell trafik och därmed grunden för beslut om allmän trafikplikt. Ekonomi: Här presenteras vad beslutade riktlinjer innebär ekonomiskt. Varje åtgärd som ingår i programmet och påverkar medlemmarnas ekonomi ska beskrivas och vid större kostnader ska en ekonomisk analys ligga till grund för förslaget. Vem gör vad?: Bild av en önskad rollfördelning beskrivs dels utifrån gällande reglemente och tecknade avtal men även ur ett perspektiv för att nå uppsatta mål. Olika rollinnehavare kan vara kollektivtrafikmyndigheten/regionstyrelsen, VO Trafik/Blekingetrafiken, landstinget/kommunerna, Trafikutövare mfl. Vision 2050: Beskriver en vision för Blekinges roll i omvärlden och hur kollektivtrafiken har en viktig del detta år Hur gjorde vi för att komma dit(backcasting)? Tidsplan och Beslutsprocess Budget för 2016 med plan för -17 och -18 beslutas av RS i juni Det här förslaget bygger på att frågor som påverkar ekonomin är utredda och finns som förslag till budgetprocessen under våren Beroende på vad som beslutas gällande ekonomin kan trafikförsörjningsprogrammet sedan slutarbetas och lämnas ut på remiss för att kunna beslutas i slutat av året. Beslutsordning föreslås enligt följande. Regionstyrelsen beslutar om remissversion efter beredning i trafiknämnden. Efter remissammanställning bereder trafiknämnden innan regionstyrelsen beslutar om slutligt dokument. Remissinstanser Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Landstinget i Blekinge Kommunerna i Blekinge Kollektivtrafikmyndigheter i angränsande län Länsstyrelsen i Blekinge Näringslivet i Blekinge Resenärsgrupper i Blekinge Sveriges kommuner och Landsting Trafikverket Region Syd Trafikoperatörer inom tåg, buss, taxi och båttrafik Tidsplan i övrigt: Vår 2014 Samråd, politisk diskussion och insamlande av underlag Höst 2014 Utkast med fokus på förändringar med stor ekonomisk påverkan Vår 2015 Samråd, presentation av förslag, beslut om remissversion Höst 2015 Remissarbete, färdigställande av dokument och beslut

99 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Magnus Forsberg Svar på medborgarförslag Gratis resor för pensionärer i Blekinge Region Blekinge har erhållit rubricerad skrivelse från pensionärsorganisationerna PRO, SPF, SKPF och SPRF efter att först ha behandlats av landstingets styrelse. Landstinget beslöt att vidarebefordra ärendet till Region Blekinge för fortsatt handläggning. Skrivelsen innehåller såväl ekonomiska som praktiska och miljömässiga skäl för att införa gratis kollektivtrafikresor för pensionärer och man hänvisar till flera kommuner som har olika typer av subventioner. Skrivelsen bereddes genom att vara en del av underlag till arbetet med kollektivtrafiktaxan för 2014 som bedrevs under hösten 2013 och beslutades av trafiknämnden Förslaget till beslut om taxan för 2014 grundar sig på Trafikförsörjningsprogrammet som är det av Regionstyrelsen beslutade strategiska styrdokumentet för kollektivtrafiken vilket beskriver förutsättningarna för Trafiknämndens arbete. Här ges möjlighet att marknadsanpassa priser för att dels främja ett ökat resande och dels öka biljettintäkterna som utgör ca 50% av kostnadstäckningen. Samtidigt finns höga krav på trafikutveckling som ska hållas inom en begränsad budget. Med dessa förutsättningar gjordes bedömningen att lägre taxor för pensionärer inte skulle prioriteras inför I det följande avsnittet, som har tagits fram av marknads- och försäljningsavdelningen på VO Trafik/Blekingetrafiken, beskrivs vilka uppgifter som låg bakom förslaget mer i detalj. VO Trafik/Blekingetrafiken har vid flera tillfällen uppvaktats av pensionärsorganisationer som vill ha subventionerade resor inom sin kommun. I december 2010, när Taxa 2011 skulle fastställas i Blekingetrafikens styrelse arbetade vi fram ett underlag för beräkningar av intäktsbortfall för respektive kommun om pensionärer skulle erbjudas gratis resor, se nedan. Om pensionärer erbjuds åka gratis i vår trafik under hela trafikdygnet har vi beräknat intäktsbortfallet till 3,6 miljoner kronor exklusive moms. Fördelat per kommun blir kostnaden: Karlskrona kommun kr Ronneby kommun kr Karlshamns kommun kr Sölvesborgs kommun kr Olofströms kommun kr Vi har inga uppgifter på när våra kunder som är över 65 år reser men man kan anta att ca hälften reser mellan kl I det fall pensionärer erbjuds åka gratis endast under denna tid blir intäktsbortfallet 1,8 mnkr exklusive moms. Om biljettpriset skulle halveras för pensionärer torde kostnaden i form av intäktsbortfall uppgå till kr exklusive moms. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

100 Beräkningarna ovan är gjorda utifrån 2009 års prisläge och grundar sig på uppgifter från våra resvaneundersökningar där det framkommer att ca 5 % av alla resenärer är över 65 år. En subventionering av enskilda intressegrupper tvingar oss till ytterligare prishöjning för att täcka bedömt intäktsbortfall. Beräkningarna baseras på resandet Sedan dess har resandet ökat med 11,3 procent, pensionärer över 65 år har ökat och som priset i kollektivtrafiken har höjts med i genomsnitt 2 procent per år. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag från PRO, SPF, SKPF och SPRF till landstinget i Blekinge Landstingsstyrelsens beslut Trafiknämndens beslut , 14 Förslag till beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att medborgarförslaget Gratis resor för pensionärer i Blekinge därmed är besvarat Expedieras: Medborgarförslagets avsändare PRO, SPF, SKPF och SPRF Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

101

102

103 REGION BLEKINGE TRAFIKNÄMNDEN Sammanträdesprotokoll övertagande av avtal om busstrafiken VD Hans Jonasson föredrog ärendet. Trafiknämnden beslutade att Region Blekinge via Trafiknämnden övertar de trafik- och samverkansavtal som Blekingetrafiken AB ingår med Bergkvarabuss AB avseende linje- och skolskjutstrafik för tiden augusti juni Taxa för 2014 Marknadschef Anna Claesson föredrog aren det. Taxan för 2014 diskuterades och en justering av taxan för resa i buss och tåg för fardtjanstlegitimerade förelåg följande ändring. Fardtjansttaxa i buss/tåg Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5 Zon 6 Trafiknämnden beslutade Vuxen 15 kr 12 kr 12 kr 12 kr 12 kr 12 kr Ungdom 9 kr 7 kr 7 kr 7 kr 7 kr 7 kr att att att fastställa taxan i bilaga 1 inkluderande ovan nämnd justering av fardtjansttaxa i buss/tåg nattaxan upphör Resekort period 365 dagar införs att taxan träder i kraft den 15 december 2013 att Resekort period student införs fr.o.m. vårterminen Upphandling av skolskjutstrafik i Karlshamn VD Hans Jonasson föredrog ärendet. Trafiknämnden beslutade 0, ~ Just

104 Ärende 4 Lars Karlinius (7) Trafiknämnden Taxor för 2014 Blekingetrafikens taxor i buss-, tåg- och skärgårdstrafiken ändrades senast den 9 december Då höjdes taxan med i genomsnitt 2 % vägt över hela taxan. Taxan i Närtrafiken ändrades inte. Enligt det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet ska priserna grundas på den allmänna prisutvecklingen. Blekingetrafikens zonsystem Prissättningen av biljetter och Resekort i kollektivtrafiken bygger på ett zonsystem. Varje kommun delas in i en tätortszon och en landsbygdszon. Blekinge är indelat i tio zoner och resenären betalar som mest för åtta zoner i Blekinge. Sydtaxan Blekingetrafiken har ett samarbete om taxor (Sydtaxan) med övriga län inom Öresundstågsamarbetet. Samarbetet leds av Öresundståg AB och har till syfte att underlätta resor över länsgräns. I samarbetet ingår förutom Blekingetrafiken även Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Jönköpings länstrafik och Hallandstrafiken. Dessutom är Västtrafik och Trafikstyrelsen i Danmark till viss del med i överenskommelsen. Sydtaxan innebär ett standardiserat biljettutbud i form av kontantbiljett, rabattbiljett med en gemensam fastställd rabattsats på 20 % av kontantpriset samt en rabatterad duo/familjbiljett och gemensamma periodkort. Det innebär även enhetliga resevillkor och resegarantiregler för länsöverskridande resor. Respektive län bestämmer priserna inom sitt län och därefter adderas priserna inom Sydtaxan. Enligt överenskommelsen sker förändringar av taxan två gånger per år, i december och/eller i juni. Beslut om förändringar av taxan ska meddelas Öresundståg AB senast fyra månader innan en förestående ändring. För att göra resorna prisvärda för pendlare finns överenskommelser om rabatter på periodkort som gäller över länsgränser (gränsrabatter). För närvarande pågår ett arbete med gemensamma studentperiodkort. En gemensam studentrabatt inom Sydtaxan kommer inte bli aktuell inför taxeförändringen i december Produkter Kontantbiljett 25 % av resorna görs med kontantbiljetten. Detta beror huvudsakligen på att den passar spontana resor och att den är enkel att köpa och förstå. I samband med det nya bussavtalet och från tidtabellskiftet, i augusti 2014, kommer möjligheten att betala med kontanter ombord på buss ersättas med bl a bankkortsbetalning. Kontantbiljetten som står för 30,8% av försäljningen är viktig för Blekingetrafikens intäkter. 1

105 Ärende 4 Lars Karlinius (7) Resekortet Resekortet är det enklaste och billigaste sättet att resa med buss- och tågtrafiken. Resekortet har två funktioner i ett; antingen kan det användas som ett pendlarkort, en period, för resenärer som reser ofta, eller laddas med en summa pengar, en reskassa, för resenärer som reser mer sällan. Alla Resekort är opersonliga. Resekortet reskassa - rabattbiljett Rabattbiljetten ger 20 % rabatt på kontantbiljettpriset och kan användas i buss- och tågtrafiken. Resekort reskassa laddas med minst 200 kr och max kr. Ungefär 24 % av resorna görs med rabattbiljetten, andelen växer stadigt. Ett ökat användande av rabattbiljetten innebär sjunkande intäkter. I detta ärende har hänsyn tagits till att det sker en överflyttning från kontantbiljett till rabattbiljett eftersom det innebär minskade intäkter. Idag utgör rabattbiljetten 36 % av försäljningen och andelen ökar för varje år, se bild 1. Resekortet period Periodkorten ger de billigaste resorna och vänder sig i huvudsak till pendlarna som reser varje vardag, våra trogna kollektivtrafikresenärer. Periodkortet medger fritt antal resor under en period av 30 dagar inom valda zoner. Resekortet period genererar flest resor. Periodkorten är generellt mycket prisvärda. Resekortet period finns i fyra varianter; 1-, 2-, 4- och 8-zoners kort. Periodkort för en zon säljs mest. Ca 51 % av resorna görs med periodkort Ca 33 % av försäljningen är periodkort och andelen har minskat under 2012 och Kontantbiljett Resekortet reskassa Resekortet period Bild 1: Fördelning av försäljningen mellan produktslag Bild 2: Fördelning mellan resor för respektive produktslag 2

106 Ärende 4 Lars Karlinius (7) Förslag till förändringar Nedan föreslås taxejusteringar med 2,7 % i prishöjningar som ett vägt genomsnitt över hela taxan och beräknas ge ca 3,6 mnkr i ökade intäkter för helåret Sammanställning av förslagen med ekonomiska konsekvenser, redovisas i bilaga 2. Förändringarna av priserna, som framgår av bilaga 1, ska gälla från den 15 december Kontantbiljett Buss- och tågtrafik samt Öppen närtrafik Priset för zon 1 har legat på samma nivå, 20 kr för vuxen, sedan 1 januari Detta har underlättat hantering av sedlar och mynt ombord i busstrafiken och i närtrafiken. Priset justeras i första zonen från 20 kr till 22 kr för vuxen. I efterföljande zoner höjs priset 1 kr per zon. Priserna i Öppen närtrafik följer zonpriserna i buss- och tågtrafiken, vilket innebär en justering av priserna i närtrafiken. Se priser i bilaga 1. Skärgårdstrafik höst, vinter, vår Skärgårdstrafikens zontaxa höst, vinter och vår följer priserna i buss- och tågtrafiken, vilket innebär att priserna i skärgårdstrafiken höst, vinter och vår justeras enligt bilaga 1. Sommarbåttaxan justeras inte. Färdtjänsttaxa i buss- och tågtrafik Färdtjänstresenärer i buss- och tågtrafiken reser för 10 kronor per zon, de betalar för max sex zoner inom länet och kan utan extra kostnad ta med sig en ledsagare. Prissättningen har inte ändrats på åtta år, senaste justeringen gjordes Priset justeras till 15 kr per zon. Färdtjänst Förslaget innebär en ökad anpassning till priserna i övrig kollektivtrafik. Tidigare har stor hänsyn tagits till den praktiska hanteringen av kontanter. Nuvarande prissättning med jämna 5- och 10 kronor i färdtjänsten innebär att priset anpassats till en enkel hantering utan enkronor, men även att olika priser tillämpas vid olika tider på dygnet. Nu anpassas priset till förslagna priser i övrig kollektivtrafik för vuxna och barn/skolungdom. Som framgår längre fram föreslås att nattaxan i busstrafiken tas bort, vilket även medför att natttaxan i färdtjänsten tas bort. Nya priser, se bilaga 1. Gula enzonsbiljetter Blekingetrafiken säljer gula enzonsbiljetter i häften om 100 st till kommuner, myndigheter och företag. Nuvarande pris per biljett har legat på 16 kr sedan 2008, då det höjdes från kr. Priset på den gula enzonsbiljetten kopplas åter till priset för zon 1 och höjs till 22 kr per biljett. 3

107 Ärende 4 Lars Karlinius (7) Resekortet reskassa - rabattbiljett Zonpriser i buss- och tågtrafiken Zonpriset för rabattbiljetten följer kontantpriset. Med rabattbiljett kostar en resa 80 % av priset för en kontantbiljett. Förslaget på prishöjning av kontantpriserna medför en höjning av priset på rabattbiljetter, se bilaga 1. Resekortet period Resekortet period vänder sig i huvudsak till pendlarna och för att uppmuntra våra trogna pendlare föreslås en mycket måttlig höjning med i genomsnitt 1%, se bilaga 1. Resekortet period 30 dagar Resekort period 30 dagar och period fritid är generellt mycket prisvärda, framförallt avseende längre resor. Priset på Resekort period 8 zoner (hela länet) justeras inte, övriga justeringar enligt bilaga 1. Resekort period 4 dagar 1 zon Resekortet period 4 dagar justeras enligt bilaga 1. Resekortet period 1 dag 1 zon Priset justeras inte. Läsårskortet Priserna på Läsårskort utgår från periodkortspriserna och beräknas utifrån 4 månader på höstterminen och 5 månader på vårterminen med begränsad giltighet och med 10 % rabatt. Priserna justeras enligt bilaga 1. Priserna för läsårskort höjs i relation till periodkorten med i genomsnitt 1 %. Höjningen gäller fr o m vårterminen 2014, d v s innevarande läsår. Övriga justeringar Nattbusstaxa upphör I busstrafiken förekommer en nattaxa där barn/skolungdomar betalar vuxenpris och där Resekortet period inte är giltigt. För att öka resandet och förenkla för våra unga resenärer och för resenärer med Resekortet period avvecklas nattaxan. Justeringen påverkar avgifterna i färdtjänsten där olika priser inte ska tillämpas vid olika tider på dygnet, se bilaga 1. Flygbusstaxan Flygbussen upphör i Blekingetrafikens regi fr o m 1 juli Priserna justerades inför 2013 och vi bedömer att priset därför ska ligga kvar på nuvarande nivå. Nya produkter Resekortet period 365 dagar Ett årskort är en efterfrågad produkt av företag som vill uppmuntra sina anställda att använda kollektivtrafiken för sina resor till och från arbetet. Blekingetrafiken avser erbjuda företagskunder årskort under förutsättning att de förbinder sig att teckna årsavtal. Priset för ett årskort motsvarar 10 månader av ordinarie pris och är giltigt i 12 månader. 4

108 Ärende 4 Lars Karlinius (7) Priser för Resekortet period 365 dagar: Antal zoner Pris kr kr kr kr 8 1:a klass kr Resekortet period student Regionstyrelsen har lämnat Blekingetrafiken ett ägardirektiv i vilket vi inom ramen för budget och genom omprioriteringar ska införa studentrabatter. Bakgrunden till direktivet var att det avtal som Blekingetrafiken haft med Blekinge Tekniska Högskola, om fria resor för studenter mellan studieorterna Karlshamn och Karlskrona, upphörde i juni Utifrån direktivet föreslås att studentrabatter införs med 20 % av priserna på Resekortet period 30 dagar från zon 2 till zon 8. Studentrabatten ges till studenter som läser på minst 75 % på universitet, högskola eller vuxenutbildning och som är studiemedelsberättigad enligt CSN. Grundskole- eller gymnasieelever definieras inte som student. Studentrabatt ges inte i 1:a klass på tåg. Se priser i tabellen nedan: Antal zoner Pris, kr 2 Ordinarie 635 Rabatt 125 Student Ordinarie 840 Rabatt 170 Student Ordinarie 975 Rabatt 195 Student 780 För närvarande pågår översyn av studentrabatter inom Sydtaxesamarbetet. Målsättningen är att komma överens om länsgränsöverskridande periodkort med rabatt för studenter. En gemensam studentrabatt inom Sydtaxan kommer inte bli aktuell inför taxeförändringen i december Ovan förutsätts att Blekingetrafikens föreslagna studentprodukter kan kombineras med övriga läns studentprodukter, men tillsvidare kommer studenter att behöva två kort för resor över länsgräns; ett för resor i t ex Skåne och ett för resor i Blekinge. Ett gemensamt studentkort kan vara klart tidigast till höstterminen Studentrabatter ger en minskad försäljningsintäkt med ca 2 mnkr samt ökade administrativa kostnader. 5

109 Ärende 4 Lars Karlinius (7) Medborgarförslag om pensionärsrabatt och lågtrafiktaxa Till Region Blekinge har det inkommit medborgarförslag angående pensionärsrabatt och lågtrafiktaxa. Vid Regionsstyrelsens möte den 3 september beslutades att överföra förslagen till Blekingetrafiken för handläggning. Resorna med Blekingetrafiken sker jämt över dagen, en tydlig lågtrafiktid saknas under dagtid. Resandemönstret har ändrats de senaste 10 åren till ett mer utjämnat resande mellan kl 06 kl 18. Den lågtrafik som är tydlig i resandestatistiken är kvällstid och helger. För att stimulera resande under lågtrafik infördes år 2007 Fritidskortet, en produkt med tydlig lågtrafikprofil. Fritidskortet finns för 1 zon, 2 zoner och 8 zoner. Fritidskortet är opersonligt och ger obegränsat resande i 30 dagar mellan kl 17 kl 04 samt lördagar och söndagar. För priser, se bilaga 1. Särskilda rabatter till olika grupper, t ex studenter och pensionärer kan inte motiveras från kommersiella utgångspunkter. Alla gjorda beräkningar pekar på att den eventuella resandeökning som kan uppnås kostar väsentligt mycket mer i minskade intäkter. Såväl student- som pensionärsrabatter kan ha andra syften än rent kommersiella. I t ex Skåne så har sju av Skånes 33 kommuner valt att införa subventioner till pensionärena och ersätta Skånetrafiken för den intäktsförlust som därmed uppkommer. Dessa sju kommuner ser troligen detta som en prioriterad kommunal angelägenhet, medan 26 skånska kommuner valt att inte prioritera just den frågan. Blekingetrafiken upplever en sammanhållen enhetlig taxa i Blekinge som en styrka och ser ogärna en sådan utveckling. Sammanfattningsvis föreslår vi att de inkomna medborgarförslagen inte ger anledning till förändringar i priser eller produktutbud. Sammanfattning av förslaget Förslaget innebär ökade försäljningsintäkter med totalt 3,6 mnkr. Då vi har tagit hänsyn till att studentrabatten innebär ett intäktsbortfall med ca 2 mnkr. Det ska noteras att detta bortfall innebär att vissa, planerade trafiksatsningar i verksamhetsplanen inte kan genomföras. Exakt vilka satsningar som får skjutas på framtiden får avgöras i samband med kommande budgetarbete och översyn av verksamheten. Det kan i sammanhanget också noteras en del andra förändringar som påverkar försäljning och intäkter: - Avtalet med BTH är uppsagt och leder till minskade intäkter - Minskade ungdomskullar medför en minskad försäljning av läsårskort och därmed minskade intäkter - Införande av studentrabatt på Resekortet period medför ökad administration - Avveckling av kontanthantering i busstrafiken leder till ökade kostnader för försäljning. Erfarenheterna från andra län där kontantförsäljningen har upphört visar också på minskade intäkter. Såväl Skåne, Kronoberg och Kalmar har förlorat väsentliga belopp till följd av kontantstoppet. Sannolikt består de minskade intäkterna i att allt fler tvingas över till Resekortet Reskassa som är kraftigt rabatterat. Resandet kanske inte minskar, men väl intäkterna. En grov bedömning, baserad på uppgifter från våra grannläns erfarenheter, pekar på ett bortfall på ca fem mnkr per år. 6

110 Ärende 4 Lars Karlinius (7) Nämnden föreslås besluta: att fastställa i bilaga 1 angivna priser att nattaxan upphör att Resekort period 365 dagar införs att taxejusteringar träder i kraft den 15 december 2013 att Resekort period student införs fr o m vårterminen 2014 Hans Jonasson Trafikdirektör Anna Claesson Marknad- och försäljningschef 7

111

112

113 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Peter Hermansson Svar på inkommen motion -Kustnära cykelled genom Blekinge Motion till Regionstyrelsen, Region Blekinge Regionstyrelsen beslöt , 91 att återremittera motionen med hänvisning till kommande beslut om länstransportplanen samt utreda kostnaden för en förstudie. Motionens innehåll Kristdemokraterna i Region Blekinge, undertecknat av Lennart Ung och Johannes Chen, föreslår att en förstudie görs för att bygga en kustnära cykelled genom Blekinge. Den skulle kopplas ihop med Sydostleden och förstärka bilden av attraktiva Blekinge som ett turistvänligt landskap som satsar på miljö, hälsa och rekreation. I Länstransportplan för Blekinge , beslutad av Regionstyrelsen ,redovisas inriktningen på cykelåtgärder. Åtgärder att skapa stråk inom pendlingsavstånd för arbete- och studier och barns säkra skolvägar är prioriterat. På sikt kan en kustnära cykelled utvecklas som knyts ihop med Sydostleden. En förstudie har till uppgift att klargöra förutsättningarna för en cykelled och kostnaden för en förstudie uppskattas i dagsläget till kr. Åtgärden som förstudien ligger till grund för är inte prioriterad i länsplanen. En förstudie kan dock möjliggöras med delfinansiering inom ramen för regionalt utvecklingsansvar. Det förutsätter medfinansiering av berörda kommuner med kr som bidrar med kr vardera. Kommunerna har beretts möjlighet att ge sin syn på en sådan medverka. Karlskrona kommun tillstyrker en förstudie med föreslagen delfinansiering. Karlshamns kommun tillstyrker en medfinansiering och Ronneby kommun ställer sig positiv till medfinansiering av en förstudie under förutsättning att övriga kommuner fattar motsvarande beslut. Det råder sålunda samstämmighet om att medfinansiera en förstudie vilket innebär att förutsättningarna i kommunernas medverkan finns för att genomföra en sådan. Beslutsunderlag Motion, daterad Förslag till beslut, daterat Regionstyrelsens beslut, Karlshamns kommun KS beslut Ronneby kommun KS au beslut Karlskrona kommun KS beslut Arbetsutskottets beslut, Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

114 Förslag till beslut Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att bifalla motionen om förstudie för Kustnära cykelled genom Blekinge Expedieras: Motionsställaren Kommunerna Karlshamn, Ronneby, Karlskrona akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

115

116 Kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn Ronneby Karlskrona Dnr Remiss på motion om kustnära cykelled genom Blekinge Till Region Blekinge har inkommit en motion från Kristdemokraterna, undertecknat Lennart Ung och Johannes Chen, som föreslår att en förstudie görs för att bygga en kustnära cykelled genom Blekinge. Den skulle kopplas ihop med Sydostleden och förstärka bilden av attraktiva Blekinge som ett turistvänligt landskap. Regionstyrelsen beslöt att återremittera motionen med hänvisning till kommande beslut om länstransportplanen samt utreda kostnaden för en förstudie. I Länstransportplan för Blekinge , beslutad av Regionstyrelsen , redovisas inriktningen på cykelåtgärder. Åtgärder som ökar möjligheterna att pendla med cykel till arbete och studier och barns säkra skolvägar är prioriterat i planen, på sikt kan det också handla om att utveckla en kustnära cykelled i länet. En förstudie har till uppgift att klargöra förutsättningarna för en cykelled och kostnaden för en förstudie uppskattas i dagsläget till kr. En förstudie görs med konsultstöd och i samråd med respektive kommun. Åtgärden som förstudien ligger till grund för, är inte prioriterad i den nu antagna länstransportplanen. En förstudie kan dock möjliggöras genom konsultsstöd och med delfinansiering inom ramen för regionalt utvecklingsansvar. Det förutsätter medfinansiering av berörda kommuner. Förstudien kan således genomföras med regionala tillväxtmedel 50 % och Region Blekinge ställer således frågan om medfinansiering med kr att delas mellan de berörda kommunerna d.v.s kr vardera. Vi önskar få in era synpunkter på hur ni ställer er till en sådan medverkan. För att kunna besvara motionen på Regionstyrelsens möte i mars önskar vi få ert svar senast den 12 februari På uppdrag av regionstyrelsens ordförande Andrea Hellsberg Regionstyrelsens sekreterare Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

117

118

119

120

121 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 3 52 Kommunstyrelsen /401 Yttrande över motion om kustnära cykelled genom Blekinge Kommunstyrelsens beslut att medfinansiera en förstudie för en kustnära cykelled genom Blekinge att kommunens kostnad på 50 tkr finansieras med pengar ur kommunstyrelsens konto till förfogande i årets budget. Sammanfattning Till Region Blekinge har inkommit en motion från Kristdemokraterna Lennart Ung och Johannes Chen, som föreslår att en förstudie görs för att bygga en kustnära cykelled genom Blekinge. Kostnaden for en forstudie uppskattas till 300 tkr varav Karlshamns kommuns medfinansiering föreslås till 5O tkr. I Länstransportplanen för Blekinge redovisas inriktningen på cykelåtgärder. Åtgärder som ökar möjligheterna att pendla med cykel till arbete och studier samt barns säkra skolvägar är prioriterade i planen. På längre sikt kan det även handla om att utveckla en kustnära cykelled i länet. Utvecklingschefen föreslår i sitt yttrande att frågan om en kustnära cykelled prövas i kommande Länstransportplan för Blekinge. Beslutsunderlag Utvecklingschefens tjänsteskrivelse Remiss på motion om kustnära cykelled genom Blekinge Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Protokollet ska skickas till Region Blekinge

122 20! Dnr 2014/401 Kommunstyrelsen Remiss på motion om kustnlir11 cykelled genom Bleldnge Förslag till beslut att Karlshamns kommun föreslår att en ilirstudie för en kustnära cykelled prövas i kommande Länstransportplan for Blekinge. Sammanfattning Till Region Blekinge har inkommit en motion som föreslår att en förstudie görs för en kustnära cykelled genom Blekinge. Region Blekinge uppskattar kostnaden för forstudien till 300 tia varav Karlshamns kommuns medfinansiering ilireslås till 50 tkr. I Länstransportplanen för Blekinge redovisas inriktningen på cykelåtgärder. Åtgärder som ökar möjligheterna att pendla med cykel till arbete och studier samt barns säkra skolvägar är prioriterade i planen. På längre sikt kan det även handla om att utveckla en kustnära cykelled i länet. Det kfurns därfor för tidigt att göra en förstudie i nuläget eftersom denna typ av åtgärder inte fitms med i pågående diskussioner om prioriterade objekt. Frågan om en kustnära cykelled kan förslagsvis lyftas i samband med nästkommande planeringsomgång. Förslag till expediering Region Blekinge Rolf Borgström I tjänsten Rolf Borgström utvecklingschef Karlshamns kommun Kommunlednlngsförvaltnlngen Enheten för strategisk Utveckling Rådhuset Karlshamn Tel E-post: lnfo@karlshamn.se Hemsida:

123 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 3 31(52) Kommunstyrelsen PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÅD E MED KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid: Årydssalen, kl Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade medxx): Ledamöter x Sven-Åke Svensson, ordf (S) x Christel Friskopp, l v ordf (S) Marco Pauls son, 2 v ordf (M) x Jan Bremberg (S) x Anders Englesson (MP) Jan-Åke Berg (S) x Bärthil Ottosson (M) x Vivianne Andersson (S) x Tor Billing (SD) x Ke1meth Hake (S) (ej 37-41) x Paul Hedlund (FP) x Magnus Gärdebring (M) x Jens Heuningsson (V) x Marco Gustafsson (C) x Laila Johansson (KD) Ersättare xx Tobias Folkesson (S) Leif Håkansson (S) xx Britt Kilsäter (M) (ej 37) xx Lena Sandgren (S) (tjänstgör 37-41) x Ingrid Ågård (MP) x Ethel Duvskog (S) x Irene Ahlstrand-Mårlind (M) x Göran Svensson (S) Karin Lange (SD) x Andreas Saleskog (S) Lennarth Malm (FP) xx Emanuel Noren (M) (tjänstgör 37) x Eva Olsson-Bengtsson (V) x Gert Åkesson (C) x J o han Sandevärn (FP) Tjänstemän Göran Persson, kommundirektör Hans Hyllstedt, ekonomichef Lena Axelsson, turistchef ( 26) Rosita Wendell, sekreterare Tid för justering: Vid sammanträdet behandlade ärenden: Justeringsledamöter ~ ~ Sven-Åke Svensson Bärthil Ottosson sekreterare ~ 1 tti/ja?tetl ~ 1 Wendell Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset {_1. I tjänsten ~/;tkde«_-- Rosita Wendell

124

125

126