ANSÖKAN - projektstöd inom Leader

Transkript

1 ANSÖKAN - projektstöd inom Leader Läs anvisningarna till denna ansökan för att fylla i blanketten på bästa sätt. Läs även informationsbroschyren Företags- och projektstöd för att se vad du kan få stöd för och vilka regler som gäller. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader om du ska: förbättra livskvalitet på landsbygden och främja utvecklingen av landsbygdens näringsliv förbättra miljön på landsbygden ökad konkurrensen inom jord- och skogsbruk samt inom livsmedelsproduktion och förädling samarbetsprojekt mellan olika LAG eller andra partnerskap A. Sökande Namn och adress Organisations-/personnummer Lysekils musselakademi c/o Lysekils turistbyrå Box 113 Mobiltelefonnummer Lysekil Faxnummer (även riktnummer) E-postadress Maria.kjellsson@vardskapivast.se Är du medlem i en producentorganisation för frukt och grönt? Ja x Nej Om Ja, vilken Telefonnummer (även riktnummer) Ev. kundnummer hos Jordbruksverket B. Kontaktpersoner Namn och adress Pelle Johansson c/o Pelles krog Landsvägsgatan Lysekil E-postadress info@pelleskrog.se Roll (projektledare, ekonomiansvarig) Projektägare Namn och adress Maria Kjellsson c/o Lysekils turistbyrå Box Lysekil Telefonnummer (även riktnummer) Mobiltelefonnummer Faxnummer (även riktnummer) Telefonnummer (även riktnummer) Mobiltelefonnummer Faxnummer (även riktnummer) E-postadress Maria.kjellsson@vardskapivast.se Roll (projektledare, ekonomiansvarig) Projektledare

2 C. Beskrivning av projektet C1. Projektnamn Skaldjursresan C2. Beskriv kortfattat vad du söker stöd för och vad du vill uppnå med projektetet Söker stöd för att med hjälp av Lena Mossberg,professor i upplevelseekonomi,arbeta fram ett koncept för en Skaldjursresa i samarbete med ostron-hummer och räkakademien samt laxföreningen i Munkedal.Vill uppnå ett koncept som visar på hur våra läckerheter kan bli en turistattraktion där det finns ett miljötänkande och där man kan spåra var och hur de fångats.vill visa att det går att få ett paket som är genomarbetat med upplevelser,logistik,övernattning och god service. C3. Sista datum för ansökan om slututbetalning: D. Momsredovisningsskyldighet Är du skyldig att redovisa moms för den verksamhet som du söker stöd för? Ja Delvis NejX Nej Om "Delvis", specificera: E. Andra sökta eller beviljade stöd E1. Har du sökt andra stöd för samma ändamål eller likartad verksamhet? Ja X Nej Om Ja, vilka stöd och när? För vilken verksamhet? E2. Har du beviljats något sådant stöd? Ja X Nej Om Ja, vilka stöd och när? För vilken verksamhet? F. Bilagor X X Projektplan Medfinansieringsintyg Intyg om firmatecknare Fullmakt Tillstånd eller motsvarande som krävs för investeringen Kopia på beslut om annat stöd Kopia på offerter Andra bilagor..

3 H. Försäkran och underskrift Jag försäkrar att uppgifterna i ansökan med bilagor är fullständiga och riktiga Jag har tagit del av kraven för stödet och åtar mig att följa regelverket Jag medger att uppgifter om projektet får publiceras av LAG, länsstyrelsen, Jordbruksverket eller Sametinget i informationssyfte Datum Namnunderskrift Datum Namnförtydligande Pelle johansson Namnunderskrift Namnförtydligande Maria Kjellsson Datum Namnunderskrift De uppgifter som du lämnat i denna ansökan kommer att användas för kontroll, stödhantering, statistik, information och för uppföljning, utvärdering och analys inom Jordbruksverkets ansvarsområde. Uppgifterna kommer att behandlas elektroniskt. Uppgifterna kommer också att lämnas ut till andra myndigheter för kontrolländamål.

4 Projektplan - del 2 LEADER Ranrike Norra Bohuslän Diarienummer: 007 (ifylls av kansliet) 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Skaldjursresan Projektägare :Musselakademien ideéll förening b) Beräknad projektperiod. Ange start och slutdatum (år, mån, dag): t o m c) Var ska projektet genomföra sin verksamhet? Lysekil,Munkedal,Sotenäs,Tanum,Strömstad kommuner d) Vilket geografiskt område (ange kommun) kommer att få nytta av projektets effekter? Samma som ovan 2. Utbetalning av stödet Leaderstödet utbetalas till: (Ange endast ett alternativ) postgiro nr: bankkonto: xx bankgiro nr: Banken s clearing nr. 3. Projektidé. Sammanfattning av projektidén. Att utarbeta ett koncept för en Skaldjursresa med tillbehör i norra Bohuslän.Det gäller att finna ett vinnande recept för hur turister skall resa hit för att få en matupplevelse i spännande natur och med en god service.det gäller att finna entreprenörer och företag som vill visa att de arbetar uthålligt och att det fångade eller odlade är spårbart/genomskinligt och lokalt producerat. 4. Varför har projektet uppstått? T.ex. konstaterade behov, möjligheter/problem eller annat som motiverar projektet. De frivilliga organisationerna har upplevt att om de samarbetar kan man komplettera varandra och framförallt bli mer slagkraftiga.alla är s k NGO:s dvs,frivilligorganisationer som

5 arbetar ideéllt.vi har sett en enorm potential inte minst visat på årets TUR-mässa. 5. Projektets mål och syfte. Vilka mål ska uppnås med projektet och varför? Målet är att finna ett vinnande koncept för hur en Skaldjursresa med tillbehör skall vara upplagd för att bli ett turistmål.vill visa att det går att göra ett genomarbetat program där utöver matupplevelsen även ingår god service,övernattning och logistik.jfr Vinresor som är en totalupplevelse. Projektet skall locka fram entreprenörer,företag,odlare och fiskare som vill medverka i ett helhetskoncept. 6. Hur ska projektet genomföras? Konkret beskrivning av vad som ska göras i projektet och vilka insatser du söker stöd för. Hur ska målen nås? De fem frivilligorganisationerna skall träffas tre gånger samt deltaga i en studieresa under ledning av Lena Mossberg som är professor i upplevelseekonomi och har bl a arbetat med Grythyttan.Se bilagd projektplan Tid- och aktivitetsplan. Ange de aktiviteter som ska ingå i projektet och ungefärliga tidpunkter när de börjar och slutar (infoga fler rader vid behov). Aktivitet (hela projektets löptid, inkl utvärdering Startdatum Slutdatum och slutredovisning) Idégenereringsmöte nr 1 Framtagning av koncept nr 1 Juni Aug Juni Aug Idégenerering nr 2 Koncept nr 2 Sept Septe Sept Sept Företagsbesök Sept Sept Studiebesök/arbetsresa/processarbete Sept Sept Idégenerering nr 3 Koncept nr 3 Okt okt Okt okt Bygga en organisation Okt Okt Utvärdering och slutredovisning Nov 2008 Sista utbetalningsdag Dec Projektets målgrupp. Vilka kommer att gynnas av projektet? Ange den grupp som projektets verksamhet riktar sig till. Engageras ungdomar eller invandrare? Är projektet positivt för jämställdheten? etc. De fem frivilligorganisationerna har som medlemmar både företag och individuella medlemmar bara ostronakademien har 40 ftg med.därtill kommer entreprenörer och företagare inom turismen,fisket,akvakultur,reseföretag.därtill kommunala organisationer. Passar utmärkt för ungdomar med vana från resor och service,invandrare som kan bidraga med andra matvanor kan ge nya upplevelser.män och kvinnor arbetar många gånger som gemensamma ägare till restauranger och serviceanläggningar. 8. Erfarenheter från tidigare projekt. Har det genomförts liknande insatser tidigare? Hur ska erfarenheterna från liknande projekt tas tillvara?

6 Närproducerad mat finns det erfarenhet ifrån.vissa företag har varit med i SERN,ett Euprojekt där norra Bohuslän och Italien medverka. Kontakt kommer att hållas med Fyrbodal som håller i ett projekt om närproducerat. Studieresan skall gå till något av de ställen som arbetat på liknande sätt.se bilagd detaljplan.resan är en del i arbetet och kommer att vara en aktiv del av processen. 9. Vilka ska genomföra projektet? Vilka ska vara delaktiga och ansvariga för projektet (involverade företag, organisationer, enskilda, föreningar kommuner t.ex.)? Finns det en bred uppslutning kring projektet? Lokalt initiativ och engagemang beskrivs. De fem frililligorganisationerna.musselakademien Lysekil(samordnare),ostron(Tanum),hummer(Sotenäs),räkakademierna(Strömsta) samt laxorganisationen i Munkedal.Finns ett stort intresse från den turistorganisation som är under bildande för norra Bohuslän.Kommunerna via tillväxtsekreteriatet i norra Bohuslän. Kontaktpersoner. Beskriv vilka personer som kommer att vara ansvariga i projektet och vilken roll de kommer att ha (t.ex. projektledare, ekonomi/redovisningsansvarig eller andra funktioner) Namn, adress, tfn, e-post, person/organisationsnr. Pelle Johansson c/o Pelles krog Landsvägsgatan Lysekil Maria Kjellsson c/o Lysekils turistbyrå Box Lysekil Lena Mossberg Handelshögskolan BI Oslo,handels Gbg Lena.mossberg@handels,gu.se Lars Björneld Lars.bjorneld@lysekil.se Roll / ansvar Proj ägare Projektledare Processledare Behjälplig 10. Förväntade resultat av projektet? (s.k. indikatorer) Fyll i det som gäller för ditt projekt, samt förklara under kommentarer vad som avses. LEADER Ranrike har definierat några indikatorer (se nedan) som kommer att följas upp för att kunna mäta hur programmet fortskrider. Antal deltagare i projektet Antal Kommentar Män 5 Minst två från varje organisation förhoppningsvis fler Kvinnor 5 Samma Antal deltagare i kurser och seminarier Män 50 Som får del av resultatet och hur vi skall gå vidare Kvinnor 50 Samma Nya arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Män Kvinnor Män I förlängningen,ja

7 Kvinnor Nya företag I förlängningen,ja Bevarade företag Nya nätverk 1 Resultatet skall bli ett nätverk som tar vid 11. Hur ska projektets resultat spridas? Hur ska du sprida resultatet? Hur många kommer att beröras av projektet? Seminarier,workshop,diskussioner med företag och entreprenörer,fiskare,odlare,turistföretag,reseföretag för att sprida ideén och hur vi skall arbeta vidare.kommunens näringsekreterar och infoavdelningar kommer att informeras. 12. Övergång till ordinarie verksamhet? Hur skall verksamheten drivas vidare efter projekttiden? Beskriv den långsiktiga effekten av projektet. Konceptet kommer att utmynna i en handlingsplan som leder till ett handfast projekt kan för vidare arbete..,inom Fyrbodals tillväxtprogram är områden som sysslar med entreprenörskap och livsmedel utpekade som särskilt intressanta områden.projektet kommer således att medverka till att målen om en hållbar regional tillväxt främjas.samarbete kommer att ske med organisationer som arbetar med entreprenörskap och innovationsskapande verksamheter.

8 Skaldjursresan Ett måltidsprojekt 1. Projektidé Konceptet bygger på en matresa runt i Norra Bohuslän. Det handlar om att kvalitetssäkra deltagande företag och profilera området.i detta fall gäller det att välja ut ett antal företag som kan medverka tillsammans med de matakademier som startats och som kan tänka sig att medverka under ett gemensamt varumärke. Ett varumärke som bygger på skaldjur och som kryddas med andra läckerheter från området. Mycket inspiration kan hämtas från vinresor där olika vingårdar besöks. Idag finns ett stort antal restauranger som serverar skaldjur och många aktiviteter som hummersafari, räkans dag och musselfestival. Dessutom finns, som tidigare nämnts, akademier kopplade till de fler skaldjurssorter. Det gäller att knyta ihop olika aktiviteter och intressenter på ett finurligt sätt för ökad attraktionskraft under framför allt lågsäsong. Detta projekt handlar om att bygga ett starkt varumärke runt en skaldjursresa med syfte att stärka Norra Bohusläns attraktionskraft.

9 2. Bakgrund Ett regionalt måltidsprojekt kring havet I Norra Bohuslän har fyra skaldjursakademier startat; Räkakademien i Strömstad, Hummerakademien i Hunnebostrand, Ostronakademien i Grebbestad och Musselakademien i Lysekil. Dessutom finns funderingar på att även starta akademier runt kräftan och krabban. I Munkedal har man satsat mycket på lax och diskussioner har förts om att skapa en laxakademi. Varför har denna utveckling skett? Intressenter på orterna värnar om lokala traditioner och vill ge de högkvalitativa produkterna en berättigad uppmärksamhet på olika plan. Man vill bygga upp en kunskapsbank och främja forskning men också stödja ett ökat samarbete mellan intressenter för att ta till vara på skaldjurens och laxens potential. Längre upp på kusten, i Østfold finns också utmärkta råvaror från havet. Däremot har man inte startat så kallade akademier men ett intresse finns för att dels lära sig om vad som utvecklats i Norra Bohuslän och dels öka samarbetet för att gemensamt kunna göra en satsning för att få mer besökare till området. Detta projekt handlar om att bygga ett starkt varumärke runt en skaldjursresa med syfte att stärka Norra Bohuslän och Østfolds attraktionskraft. Generellt kan vi idag se ett ökat intresse för lokal och regional mat. Information om råvarornas ursprung efterfrågas allt mer och typisk mat för regionen man besöker kan vara en viktig del av resan. Trenden är också tydlig inom turism där måltiden från destinationen allt mer har satts i fokus i marknadsföringen. Begrepp för fenomenet är till exempel destinationsgastronomi, kulinarisk turism och måltidsturism. Det finns mängder av regionala satsningar runt mat som Skärgårdssmak (Östersjön) och Västsvensk mersmak. En trend i dag är att utveckla så kallade riken med anknytning till måltider Gourmetriket (Örebro län), Glasriket (Småland), Köksriket (Västergötland) och Ostriket (Västerbotten). Det finns också Regional Matkultur där ett nätverk av regioner ingår i Europa (den engelska benämningen är Culinary Heritage Europé). I Sverige ingår Blekinge, Gotland, Halland, Skåne, Småland, Västernorrland, Öland och Östergötland. I Regional Matkultur är deltagande företag restauranger, gårdsbutiker och producenter. Ett annat projekt är Måltidsämbetet, som handlar om mat och måltider i Örebroregionen. Andra satsningar i Örebro län är Projekt Måltid Värmland-Örebro län och Utveckling av regionens måltidskluster. Målsättningen, oavsett inriktning, brukar vara att stärka bilden av området och att förmedla en anda av framgång och dynamik med hjälp av olika varumärken. Att skapa varumärken för städer, områden eller destinationer har visat sig besvärlig då många aktörer och intressenter är inblandade alla med sina respektive agenda. Många viljor som ska enas gör att budskapet lätt blir vagt, intetsägande och slätstruket dvs tvärtemot det som varumärkeslitteraturen framhåller. För att bygga ett varumärke runt mat och måltider förutsätter distinkta kärnvärden, som många kan stå bakom. Idag finns ett uttalat intresse av att gemensamt bygga upp ett varumärke runt skaldjuren. Unika måltidsprodukter Det finns många exempel på kopplingar mellan länder/regioner och måltidsprodukter. Inom drycker kan vi se champagne, skotsk whisky, irländsk whiskey, tyskt öl och rysk vodka och inom mat till exempel grekisk sallad, fransk ost och spansk paella. Inom fisk och skaldjur urskiljs till exempel Norsk lax, Maine Lobster, Maryland crabs, Boullabaise från Marseille. Enligt forskning är information om produkters ursprungsländer/ursprungsplatser viktigt för att bedöma produktens kvalitet. I studierna menar man att om landet/platsen har en positiv image på marknaden kan det vara lämpligt att betona ursprungslandet/platsen vid marknadsföring av produkten. Bohuslänska skaldjur bör därför kunna fungera.

10 Fördelar med skaldjur från Bohuslän 1. Det ligger allt mer i konsumenters medvetenhet att bry sig om ursprungsland eller ursprungsplats. Ursprunget kan skapa en känsla men också en karaktär och identitet åt produkten. Det kan ge en styrka för produkten, för platsen men också för andra produkter i regionen. I litteraturen används begrepp som manufactured in, produced in, made in, designed in men vi vill gå ytterligare ett steg och trycka på ursprunget och använda born in för att bygga ett varumärke. 2. En annan fördel är att skaldjuren är generiska men de kan förädlas och säljas nationellt och internationellt. Med generiska produkter menas produkter som kan säljas i till exempel en säck utan varumärke. Det kan vara produkter som kaffe, salt, socker men också svamp, fisk och skaldjur. Många unika generiska produkter är svårtillgängliga på grund av att de inte växer mer än på specifika ställen. Exempel är saffran och tryffel. 3. Skaldjur som hummer, kräftor och ostron är mytomspunna var för sig men de kan också komplettera varandra bra i ett gemensamt varumärke. För mytomspunna varor och tjänster kan verkligheten behandlas som en social konstruktion där konsumtionen blir symbolisk. Hummer och ostron förknippas av många som lyxkonsumtion och intas gärna tillsammans med champagne. De har också en symbolisk betydelse i sociala sammanhang, för att visa vem man är eller vill vara. Att komma hem och berätta att man ätit hummer kan för vissa vara av stor vikt. De är också unika på grund av att de endast finns i liten kvantitet och erbjuds färska under en kort säsong. Kräftor har inte den image av lyx som hummer och ostron men väl av glädje och lust. Kräftor är i mycket en symbolisk konsumtion med många tillhörande ritualer; kräfthattar, kräftlyktor, snapsvisor, kräftservetter osv. Räkor och musslor tillhör också delikatesserna från havets skafferi. Även om båda kan ingå i vardagsmat betraktas de säkerligen av många som tillhörande festmåltider. Att jämföra räkor med blodpudding talar sitt tydliga språk liksom att glida på en räkmacka. Sammanfattningsvis betraktas många skaldjur i Sverige och Norge som exklusiva produkter, tack vare sin smak, sin kvalitet, sitt pris och att de kan vara svårtillgängliga på grund att de är bäst färska. De har också en lång historia vilket är en stor fördel i varumärkessammanhang. 4. Skaldjuren är kulinarisk snabbmat, de är förenade med lyx och läckerheter men de behöver inte mycket tillagningstid. 5. Skaldjuren är hälsosamma, de är nyttiga och innehåller lite fett. 6. Skaldjuren är ekologiskt gynnsamma produkter. Idag är det exempelvis mycket diskussion om att musslor renar havet. Ju mer musslor vi äter, desto bättre havsmiljö får vi alltså en win-win situation. 7. Skaldjuren är som bäst då det är lågsäsong inom turistnäringen. Därför kan en skaldjursresa fungera som säsongsförlängare. 8. Det finns ett stort intresse, tradition och kunskap runt skaldjuren. 3. Erfarenheter från tidigare projekt Olika företag i norra Bohuslän har under årens lopp deltagit i olika former av samarbete oftast tillsammans med kommunerna eller via Tillväxtsekreteriat Norra Bohuslän. Inom ramen för EU-projektet SERN(samarbete Italien och Sverige)har flera deltagit i ett utvecklingsarbete med andra länder. Grön affärsutveckling har arbetet främst med lantbruksprodukter men många erfarenheter från detta arbete kan tillägnas i projektet.

11 Hummerakademien deltog i ett Mål 5b projekt. Västsvensk mersmak är ett projekt som syftar till att ge nya lokalproducerade produkter en möjlighet att nå en större marknad. Projektet har en särskild resurs som arbetar i Fyrbodals kommunalförbund.

12 4. Vilka skall genomföra projekten Tillvägagångssätt Vi ansöker om medel för att få igång ett samarbete och utveckla ett koncept. Vi ser det som en innovationsprocess i olika steg. Projektledare är Maria Kjellsson, Musselakademien, med biträde av Lars Björneld. Processledare är Lena Mossberg professor i Upplevelseekonomi vid Handelshögskolan BI i Oslo. Deltagare är Akademierna för musslor (Lysekil), hummer (Sotenäs), ostron (Tanum), räkor (Strömstad) samt laxfiskeföreningen i Munkedal. Tillsammans representerar dessa organisationer ett hundratal företag och ett tusental privatpersoner. 5. Syfte och målgrupp Syftet är att ett koncept skall kunna omsättas i en handlingsplan för hur företagen kan samlas under ett varumärke som garanterar en kulinarisk måltid med hög kvalitet och som är byggd på områdets råvaror. Målgrupp är restaurangägare, råvaruleverantörer, grossister och turistansvariga 6. Geografiskt verksamhetsområde Norra Bohuslän vilket är liktydigt med Leader Ranrikes geografiska område. 7. Projektets mål Att utveckla ett koncept så långt att det kan omsättas i en handlingsplan för hur vi skall samla råvaruleverantörer, grossister, restaurangägare och turistansvariga bakom ett varumärke som borgar för hög kvalitet byggd på lokala råvaror. Dessutom skall projektet leda till en ansökan för genomförandet av en handlingsplan inom ramen för Mål 2 Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Västsverige. Två insatsområden är särskilt intressanta; Entreprenörskap och innovativt företagande samt Samverkansinitiativ och innovativa miljöer. 8. Genomförandeplan med tidsplan Process Tid Deltagare 1. Samla till ett första idégenereringsmöte med syfte att utveckla ett koncept runt en skaldjursresa. Juni Samtliga 2. Framtagning av ett första utkast till koncept. Augusti Lena Mossberg 3. Samla till ett andra idégenereringsmöte för att utveckla konceptet. September Samtliga 4. Besöka företag. September Projektgrupp och intresserade 5. Studiebesök till ett område som utvecklat en attraktiv matresa utifrån September Projektgrupp och intresserade

13 lokala råvaror. 6. Framtagning av ett andra utkast till koncept. September Lena Mossberg 7. Samla till ett tredje idégenereringsmöte för att utveckla konceptet. September Samtliga 8. Framtagning av ett tredje utkast till koncept. Oktober Lena Mossberg 9. Bygga en organisation. 10. Skriva ansökan Oktober Oktober Projektgrupp Projektgrupp 9. Plan för att sprida resultatet Ett informationsmaterial om planen kommer att produceras. Via kommunernas näringslivsfunktioner, turist- och företagar-branschorganisationer så kommer den att diskuteras med berörda. Särskild information tas fram till matmedia och beslutsfattare. 10. Övergång till ordinarie verksamhet Arbetet skall leda vidare från konceptet till en handlingsplan som skall genomföras med hjälp av Mål 2 medel.

14 11. Kostnadsbudget (inkl moms) Arvode till processledare Arvode till projektledare och biträde Tre idédagar Studieresa Lokal, porto, telefon Resor Summa 75 tkr 65 tkr 45 tkr 40 tkr 15 tkr 10 tkr 250 tkr Värderade resurser från organisationerna Två deltagare i tre idédagar á 8 tim från fem organisationer Studieresa två dagar á 8 tim med 10 deltagare Om det istället blir tre deltagare blir värdet 42 tkr 28 tkr 120 tkr 12. Finansieringsplan Projektets faktiska finansiering Ansökan LAG - 25 tkr från vardera kommunens andel Ansökan projektstöd Summa offentligt stöd Ideellt arbete 125 tkr 125 tkr 250 tkr 70 tkr /Lena Mossberg

15 Budget - del 3 Kostnadsbudget Skaldjursresan Diarienr: 007 PROJEKTETS BERÄKNADE FAKTISKA KOSTNADER Lönekostnader Arvode Lena Mossberg,Maria Kjellsson och Lars Björneld summa lönekostnad Fakturera från bolag inkl moms Övriga kostnader Tre idédagar Studieresa Lokal,poro,tel,resor Indirekta kostnader a b osv summa indirekta kostnader SUMMA FAKTISKA KOSTNADER PROJEKTETS VÄRDERADE RESURSER A. Ideell tid Idedagar två deltagare Två deltagare studieresa osv summa ideell tid (A) B. Övriga ideella resurser Tre deltagare Tre deltagare studieresa osv summa övriga ideella resurser (B) SUMMA A+B C. Offentliga resurser osv SUMMA C SUMMA RESURSER (A+B+C) SUMMA KOSTNADER Projektintäker Annan privat kontant finansiering summa privat finansiering

16 Projektets benämning: Skaldjursresan Diarienr: 7 Projektets journalnummer: Stödmottagare: Musselakademien ideell förening Kostnadsbudget Kostnadsslag / År Totalt Löner Investeringar 0 Indirekta kostnader 0 Övriga kostnader Summa faktiska kostnader Offentliga resurser 0 Ideellt arbete Övriga ideella resurser Summa övriga resurser SUMMA KOSTNADER Finansieringsplan Finansiär / År Totalt Total finans. %- andel SJVstöd/ off. medfin. %-andel Projektstöd från Jordbruksverket ,30 70,00 Privat faktisk medfinansiering: Budgeterade projektintäkter 0 Annan faktisk privat finansiering Summa faktisk privat finansiering Privat tillförda resurser: Ideellt arbete Övriga ideella resurser Summa ideella resurser/arbete SUMMA privat finansiering totalt ,58 Offentlig faktisk medfinansiering: Finansiering från LAG Övrig offentlig finansiering 0 Summa offentl. faktisk medfinans Offentligt finansierade resurser Summa offentliga resurser SUMMA offentlig medfinans ,13 30,00 SUMMA FINANSIERING ,00 Total faktisk finansiering Total offentlig faktisk finansiering Total offentlig finansiering ,00