FEST Effekter av trängselskatt på detaljhandel och liknande besöksintensiva näringar Rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FEST Effekter av trängselskatt på detaljhandel och liknande besöksintensiva näringar Rapport"

Transkript

1 Trafik och logistik, Centrumfunktion FEST Effekter av trängselskatt på detaljhandel och liknande besöksintensiva näringar Rapport KTH-Centrumfunktion och Nordplan AB december 2006

2 Förord Härmed levereras KTH-Nordplans slutrapport om Stockholmsförsökets effekter på detaljhandeln. Den har utförts inom ramen för KTHs arbete Före-/efterstudier trängselavgifter med prof Karl-Lennart Bång som projektledare. Arbetet har varit mycket lyckosamt och gett dels en korrekt beskrivning av effekterna som sådana, dels en användbar metodik för hur effekter av denna typ kan prognostiseras inför eventuella kommande avgiftssystem i Stockholm eller andra orter. Det senare har möjliggjorts genom att arbetet utgår från en simulering i en ganska långt nerbruten beräkningsmodell grundad på vedertagna marknadsmodeller och nyttjat de under försöket genomförda inventeringarna av beteendeförändringar, omsättningsförändringar mm för avstämning av simuleringens resultat. Avstämningen har visat sig inte innebära några egentliga korrigeringar av de simulerade resultaten, modellen har alltså hållit bra. Det bör noteras att simuleringen och dess resultat i huvudsak offentliggjordes redan år Nu efter den genomförda avstämningen känner vi oss alltså trygga med att den är rättvisande. I hittills genomfört arbete som det redovisas i föreliggande rapport har vi bara kunnat stämma av simuleringen mot situationen så som den kunde avläsas i augusti 2006, d v s med inventeringar från MAK fram till mars-april 2006 och KTH-Nordplans egna fram till maj Avsikten var att avstämningen skulle ha fångat in inventerade data för hela försöksperioden, men budgeterade medel för det planerade avslutande arbetet fanns inte för vår del längre till förfogande från midsommaren 2006 och därmed saknades reella möjligheter att driva arbetet längre än som nu skett. Beklagligt, men sakligt sett spelar det inte så stor roll eftersom den framtagna simuleringsmodellen redan visat sig vara stabil och ger rättvisande resultat avseende Stockholmsförsökets utfall under den hittills inventerade perioden. Om mer medel kan inhämtas, föreslår vi att de nyttjas för en avslutande avstämning samt för en finslipning och förenkling/pedagogisering av simuleringsmodellen så att den kan nyttjas i en vidare krets. Detta kan med fördel ske med direkt tillämpning på den nu planerade utökningen av stockholmsförsöket eller motsvarande i någon annan stad. Modellen är förhållandevis komplicerad eftersom den behandlar frågor av vitt skild natur, alltifrån miljöeffekter i gaturum till regionala konkurrensförhållanden. Stockholm i augusti 2006 (förordet är uppdaterat i december 2006) Lisa Lagerén Janne Sandahl

3 Disposition 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund och syfte Bakgrund Syftet med KTH-Nordplans studie 7 3 Arbetsgrupp 8 4 Tidigare studier Egna studier Andras studier Liknande pris- och tillgänglighetsstudier 13 5 Metodik i föreliggande studie Övergripande Brister i analysen Avgränsningar och relevans 16 6 Tillförlitlighet 18 7 Insamlade data avs. stockholmsförsöket KTH-Nordplans konsumentintervjuer Andras konsumentintervjuer KTH-Nordplans nyckelpersonsintervjuer KTH-Nordplans omsättningsmätningar Andras omsättningsmätningar Omvärldshändelser 34 8 Analys och resultat Dagens omsättning Slutsatser om trängselskattens inverkan på detaljhandelns omsättning Beräkning av effekterna 38 9 Vad skulle hända vid höjd/utökad skatt? Skatteuttag även på helgerna hypotetiskt Dubbel avgift hypotetiskt Önskvärd metodutveckling Jämförelse med London Kommentarer till HUIs studie HUIs metod HUIs resultat och slutsatser Kommentarer till MAKs analysgrupps slutsatser av HUIs studie Förslag till fortsatt handläggning 44 Bilagor

4 1 Sammanfattning Följande over-head bilder visades på KTHs offentliga seminarium den 30/ och får här tjäna som sammanfattning. 1

5 2

6 3

7 2 Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Stockholmsförsökets avgiftsstruktur Trängselskatterna i Stockholm under perioden 3 januari till 31 juli 2006 har haft följande väl kända struktur, se tabell 1 och figur 1 nedan. Tidsintervall Belopp Trafikanter till och från Lidingö har inte behövt betala om de passerat en annan betalstation inom 30 minuter. Essingeleden har kr varit avgiftsfri kr kr kr kr kr kr kr kr kr Tabell 1. Stockholmsförsökets avgiftsnivåer vardagar. Lör-, sönoch helgdagar och dag före helgdag har varit avgiftsfria. Maxbelopp för en dag har varit 60 kr. Källa: Miljöavgiftskansliet. Figur 1. Betalstationernas placering. Källa: Miljöavgiftskansliet, MAK. 4

8 Följande fordon har varit undantagna. Utryckningsfordon Utlandsregistrerade fordon Diplomatregistrerade bilar Militära fordon Bussar med en totalvikt av minst 14 ton Miljöbilar (bilar som helt eller delvis kan drivas med el, alkohol eller annan gas än gasol) Taxibilar Färdtjänstfordon med en totalvikt under 14 ton (efter ansökan) Motorcyklar Bilar som beviljats befrielse efter ansökan från personer med parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Källa: Miljöavgiftskansliet (MAK) Området för miljöavgifter/trängselskatt Området för Stockholmsförsökets avgifter ( miljöavgiftsområdet ) omfattar Stockholms innerstad utom området Södra Hammarbyhamnen. Området är på 34,5 kvadratkilometer, vilket drygt motsvarar en cirkel med 3 kilometers radie. Det är 18 procent av Stockholms stads landyta och 0,5 procent av länets yta. I miljöavgiftsområdet bor drygt människor ( ). Det är en tredjedel av alla invånare i Stockholms stad och 15 procent av befolkningen i Stockholms län. Källa: MAK, SCB/USK, Gatu- och fastighetskontoret Arbetspendlare till och från miljöavgiftsområdet I miljöavgiftsområdet finns 60 procent av arbetsplatserna i Stockholms stad och 33 procent av arbetsplatserna i Stockholms län personer arbetade i oktober 2002 i miljöavgiftsområdet (71 %) av de som arbetade i innerstaden pendlade in i området för att arbeta, ca (29 %) bodde i Stockholms innerstad personer (48 %) av de som arbetar i innerstaden pendlar in från andra kommuner personer som bor i innerstaden pendlar till arbeten utanför miljöavgiftsområdet. Källa: MAK, SCB/RAMS Utökad kollektivtrafik, första steget i Stockholmsförsöket I samband med sin hösttrafikomläggning den 22 augusti 2005 startade SL en statligt finansierad satsning på kollektivtrafik med anledning av Stockholmsförsöket. Den utökade SL-trafiken fortsätter fram till och med december nya direktbusslinjer Eftersom det finns få möjligheter idag att inrymma fler tågavgångar har det främst handlat om att komplettera och avlasta den spårbundna trafiken med nya busslinjer. Grundstommen i 5

9 kollektivtrafiksatsningen är därför 14 helt nya direktbusslinjer och 197 nya moderna bussar, som hämtar resenärer i kranskommunerna och därefter kör direkt in till City. Direktbussarna körs under högtrafik in mot city på morgonen och tillbaka ut på eftermiddagen/tidiga kvällen. Tidigareläggning av två blåbusslinjer I utökningen ingår även start för två sedan tidigare planerade blåbusslinjer mellan Slussen och Orminge respektive Hemmesta. Utökade avgångar i spårtrafiken och på befintliga busslinjer Där det är motiverat och möjligt har SL även förstärkt den spårbundna stomtrafiken, dvs tunnelbanan, pendeltågen, Roslagsbanan, Saltsjöbanan och Lidingöbanan, med nya avgångar eller fler vagnar. Ett tjugotal befintliga busslinjer har också fått utökad trafik. Källa: SL, Miljöavgiftskansliet. Figur 2. De 14 nya direktbusslinjerna sträcker sig enligt röd markering på kartan. De nya blåbusslinjerna mot Nacka/Värmdö är markerade med heldraget blått. Källa: SL, MAK. 6

10 2.2 Syftet med KTH-Nordplans studie KTH-Nordplans studie visar hur Stockholms detaljhandel påverkats av Stockholmsförsöket med fokus på innerstadens detaljhandel. KTH-Nordplans studie lades upp för att komplettera HUIs redan beslutade studie i samma fråga. HUI hade valt att genomföra sin studie på det man i detta sammanhang kan kalla makronivå. Man skulle samla in direkt aggregerade resultat (typ omsättningsförändringar under försöksperioden) i en företagspanel. Dessutom skulle man göra hemintervjuer (telefonintervjuer) med frågor om övergripande beteende- och attitydförändringar. Detta skulle ge och har gett en bra övergripande bild av hur detaljhandeln utvecklats under försöksperioden, men med mindre precision avseende bakomliggande orsakssamband, främst vad just trängselskatterna betytt. KTH-Nordplan valde därför i stället studier på i detta sammanhang mikronivån. Dvs vi valde att detaljgranska beteendeförändringar hos konsument, varifrån man med god precision kan beräkna omsättningsförändringar och finna orsakerna till dessa, t ex vad just trängselskatten betytt. Detta resultat skulle sedan kontrolleras mot HUIs insamlade data om förändrad försäljning. Ett skäl till KTH-Nordplans val var att vi besitter en analysmodell, TYSK, som förmår hantera detaljinformation på ett kvantitativt sätt. Låt vara att vi sedan inte fick tillräckliga ekonomiska anslag att löpa linan ut och därför tvingades förenkla vår studie till en mer översiktlig analys. Tillsammans ger HUIs och KTH-Nordplans studier en ganska komplett information om Stockholmsförsökets utfall när det gäller detaljhandel, HUI visar ramen, helhetsförändringarna, och KTH-Nordplan benar så långt möjligt upp dessa på delfaktorer, bl a trängselskatten. KTH-Nordplans studie anvisar dessutom en metodik för kommande studier inför ett eventuellt utvecklat stockholmsförsök eller inför diskussioner av införande av trängselskatter på andra orter. 7

11 3 Arbetsgrupp Här redovisad studie har utförts inom ramen för KTHs projekt Före-/efterstudier Trängselavgifter under ledning av prof em Karl-Lennart Bång. Arbetet har utförts av civilekonom Thomas Hellström (Nordplan AB), civilingenjör och forskarstuderande Lisa Lagerén (Nordplan AB resp. KTH, samordnande huvudutredare), civilingenjör Emma Johansson, adj prof Janne Sandahl (Nordplan AB och KTH/IHH- Centrumfunktion) och civilingenjör Jocke Sandahl (Nordplan AB). Arbetet har utförts i samarbete med Atrium Fastigheter, Jakobsbergs Centrum, Centrumkompaniet och AP Fastigheter, som lånat ut fyra av sina affärshuscentrum som studieobjekt. 8

12 4 Tidigare studier 4.1 Egna studier Stockholmsförsöket KTH-Centrumfunktion och Nordplan simulerade år 2003 vilka effekterna på detaljhandeln skulle bli vid olika då diskuterade avgiftsscenarier 1. Simuleringen gjordes för två tidshorisonter: Kortsiktiga effekter, dvs effekter som kan förväntas inträffa inom 1 till 2 år innan omflyttningar mm inom detaljhandeln och bland arbetsplatser eventuellt gett utslag. Långsiktiga effekter, dvs effekter som kan förväntas inträffa efter flera år med trängselskatter då eventuella omflyttningar mm inom detaljhandeln och bland arbetsplatser gett utslag. I båda fallen förutsattes att trängselskatterna skulle vara permanenta och att konsumenter, företagare och andra aktörer skulle vara medvetna om detta och agera därefter. I det nu genomförda Stockholmsförsöket kan parterna i stället förväntas ha varit medvetna om att det just handlar om ett försök, som kanske inte kommer att permanentas, vilket sannolikt gör att man avvaktar med mer långvarigt bindande åtgärder typ omflyttning. Det nu genomförda stockholmsförsöket borde ha gett effekter som 2003 års simulerade kortsiktiga effekter, dock något lägre eftersom trafikanterna vetat att försöket kanske inte kommer att permanentas års simulering gav, hårt sammanfattat och för då antagna skattenivåer, följande resultat för innerstadens handel. Kortsiktiga effekter: 1,7 % genomsnittlig försäljningsnedgång i innerstadens detaljhandel och Långsiktiga effekter: 3,3 % genomsnittlig försäljningsnedgång i innerstadens detaljhandel Det avgiftssystem som sedan verkligen genomfördes under det mycket kortvariga Stockholmsförsöket avvek något från det vi antog i 2003 års simulering och skulle enligt simuleringen ha gett knappt 1 % i kortsiktig nedgång (Stockholmsförsöket) i stället för 2003 års simulerings 1,7 %. Då har vi också tagit hänsyn till effekten av att man nu varit medveten om att det bara handlar om ett kortvarigt försök, som kanske inte permanentas. Dessa procenttal gäller all detaljhandel i innerstaden, dvs all detaljhandel innanför avgiftssnittet. Enbart för cityhandeln gav 2003 års simulering ca 2/3 av dessa effekter, dvs för det nu genomförda Stockholmsförsöket en genomsnittlig nedgång i cityhandeln på dryga 0,5 %. I 1 Näringslivseffekter av trängselskatter, KTH TRITA-INFRA 03-54, september Finansiärer: Stockholms Handelskammare, Svensk Handel, Svenska vägföreningen, Fastighetsägarna Stockholm, Stockholms byggmästarförening, Stockholmsberedningen, Vinnova, Vägverket, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholm, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 9

13 övriga innerstaden antydde simuleringen dubbelt eller flera gånger så stora effekter, dvs en genomsnittlig nedgång i Stockholmsförsöket på ca 2 %, sannolikt mindre för galleriorna och mer för gatustråksbutikerna (dessa värden beräknades dock ej). Se vidare avsnitt 8 nedan års simulering gjordes med hjälp av Nordplans generella marknadskunskap och speciella kunskap om hur Stockholmsregionens detaljhandelsmarknad fungerar. Av kostnadsskäl gjordes ingen riktig marknadsmodellering i TYSK 2 utan bara en "TYSK-inspirerad" manuell simulering. Samtidigt diskuterades effekterna på andra besöksintensiva näringar. Följande orsakssamband antogs gälla på lång sikt. Åtgärd är i detta sammanhang liktydigt med Införande av trängselskatt. Åtgärd Effekter på resförutsättningar Förändringar i resbeteendet Effekter på handeln Effekter på miljö mm Åtgärder från handeln Slutliga effekter för handeln Följdeffekter på samhället Övriga effekter Vid ett kortsiktigt försök som det nu genomförda Stockholmsförsöket vidtas endast i mycket ringa omfattning Åtgärder från handeln. En sammanfattning av 2003 års studie redovisas i bilaga 1. 2 TYSK är Nordplans egenutvecklade marknadsmodell för detaljhandel. TYSK kräver datorstöd och är en excelapplikation. Den är mycket frekvent använd, regelbundet resultatkontrollerad och under ständig utveckling. Med bra ingångsdata (dyrt och mödosamt att samla in) om demografi, kommunikationssamband, konkurrens etc ger den normalt försäljningsprognoser med +-5 % noggrannhet för ett nytt eget utbud och +-10 % för effekterna på enskilda konkurrerande utbud. Den är mycket väl lämpad för att förutse effekter av åtgärder i ingående parametrar, t ex reseuppoffring som trängselskatt, och att i efterhand visa hur mycket av verklig försäljningsförändring som beror av förändring av en viss parameter, t ex reseuppoffring som trängselskatt. Se bilaga 2. 10

14 4.2 Andras studier I samband med Stockholmsförsöket Omsättningsmätning HUI har samlat in omsättning och omsättningsförändringar för ett antal enheter eller områden. Detta gjordes i princip samtidigt som föreliggande studie genomfördes, men eftersom KTH- Nordplan och HUI arbetat oberoende av varandra behandlar vi HUIs studie som tidigare utförd. De av HUI studerade enheterna/områdena redovisas i tabell 2. Innanför avgiftszonen Utanför avgiftszonen Riket Åhléns City och Skanstull, Ringen, PUB, NK, Gallerian, Västermalmsgallerian, Fältöversten. Dessutom för omkring 600 butiker utmed centrala gator i Stockholm Sickla, Globen, Forum Nacka, Farsta, Täby, Solna, Kista och Skärholmens centrum. HUI och SCBs Detaljhandelsindex (DHI). Tabell 2. HUIs geografiska indelning för omsättningsmätningar. Källa: Första halvlek en preliminär analys av Stockholmsförsökets effekter på detaljhandeln, juni Ur HUIs rapport Första halvlek : De omsättningsmätningar HUI genomfört pekar på att Stockholmsförsöket haft små effekter på detaljhandeln i Stockholmsregionen. Undersökningen av sällanköpshandeln i köpcentrum, gallerior och varuhus visar att dessa enheter har utvecklats i samma takt som riket under perioden januari till och med april Undersökningen av de småskaliga butikerna uppvisar en negativ trend under försökets inledande månader. Om detta är en effekt av Stockholmsförsöket eller inte är fortfarande för tidigt att säga, utan de variationer som hittills kunnat påvisas förklaras sannolikt av trendmässiga förändringar och säsongsvariationer såsom kalendereffekter och speciella händelser. MAKs analysgrupp har i sin senaste sammanfattning dat , som vi fick just i skrivande stund, angivit följande avvikande slutsats - Sedan januari 2006 har det småskaliga butiksväsendet innanför avgiftszonen haft en positiv försäljningsutveckling. Den starka försäljningsutvecklingen torde till stor del vara ett resultat av att hushållens möjligheter till konsumtion är fortsatt gynnsamma. De fluktuationer som kan skönjas i diagrammet sammanfaller i huvudsak med försäljningsfluktuationerna i riket i övrigt. Nedgångarna i februari och april förklaras dels av sportlovsveckan dels av att påskhelgen inföll i april 2006 med resultatet att handeln hade fler stängda dagar än i april föregående år. - Stockholmsförsöket verkar inte ha haft någon påverkan på den småskaliga handeln som helhet innanför avgiftssnittet. Enskilda arbetsställen eller företagare kan givetvis ha drabbats av negativt av Stockholmsförsöket. Detta har HUI ingen möjlighet att belysa genom befintligt material. 11

15 Vi återkommer i avsnitt 7.5 och 13 nedan med en kommentar till HUIs uppnådda resultat och i avsnitt 14 med en kommentar till vilka slutsatser MAKs analysgrupp dragit av HUIs studie London mm London införde trängselavgifter i januari Sedan dess har Traffic for London (TfL) publicerat bla fyra årsrapporter, som täcker in ungefär samma områden som de som MAK tagit fram nu. Den stora skillnaden mellan London och Stockholm är framförallt att förestudierna var mindre omfattande, till vissa delar obefintliga, i London. Vi återkommer i avsnitt 12 nedan med en kommentar till erfarenheterna från London. 12

16 4.3 Liknande pris- och tillgänglighetsstudier Det finns god kunskap om hur t ex p-avgifter 3, förändrad tidsåtgång och förändrat tidsvärde påverkar inköpsbeteendena 4. Vi ger nedan ett par exempel. Nedanstående diagram (figur 3) från Jönköpings stadskärna visar sambandet mellan beläggning, avgiftsnivå och därpå följande intäkter till parkeringsbolaget. Diagrammet är en beräkning (prognos) för år 2006, baserad på många års bakomliggande fakta. Figur 3. Samband mellan avgiftsnivå och beläggning för de tre stora P-garagen Smedjan, Abisko och Atollen med tillsammans bpl i Jönköpings Östra Centrum år Den lodräta högra axeln avser P-intäktsindex för den blå kurvan. Källa: Nordplan AB. Diagrammet skulle ge underlag för ett kommunalt beslut om framtida avgiftsnivåer. Det företagsekonomiskt mest lönsamma skulle enligt diagrammet bli att höja avgiften till uppemot 20 kr i timmen (de låg vid utredningstillfället på 10 kr i timmen). Detta skulle dock medföra en minskad beläggning, d v s ett minskat bilresande till stadskärnan, vilket i sin tur skulle medföra minskad omsättning i stadskärnans besöksintensiva verksamheter, se figur 4. 3 Se t ex Allmänt tillgänglig parkering i Jönköpings centrum, Beläggning och intäkter , Underlag för kommunal p-policy, Nordplan dec Se t ex examensarbetet Parkering som en intäktsgenerator för en stadskärnas besöksintensivaste verksamheter, KTH

17 Figur 4. Årsintäkt för Jönköpings Östra Centrums kommunala och allmänt tillgängliga P- anläggningar inkl de tre P-garagen samt vinstminskning för detaljhandeln i Östra Centrum, pga ändrad p-avgift. År Den lodräta axeln visar ekonomisk effekt och den vågräta p- avgift i de tre stora p-garagen. Källa: Nordplan AB. Slutsatsen blev, att om man i ett första skede höjer avgiften till 12 kr i timmen uppnår man troligen den största totalekonomiska nyttan. Denna avgiftshöjning kan i stora delar jämställas med ett införande eller en höjning av en annan avgift som slår mot samma kunder, som t ex trängselskatterna gör. I Parkering som en intäktsgenerator för besöksintensiva verksamheter belyses gångavståndets betydelse. Detta motsvarar i princip ett tidsavstånd (inberäknat att gångtid innebär en högre uppoffring än körtid i bil) och kan således på samma sätt som tidsavstånden i KTHs simulering omvandlas till pengar. I denna utredning befanns ex vis bilplatser på 5 till 7 minuters avstånd från centrums s k A-stråk vara endast en tredjedel så attraktiva som de bilplatser som befann sig på mindre än en minuts avstånd från detsamma. Se figur 5. Figur 5. Inköp per tillgänglig bilplats på visst gångavstånd från centrums A-stråk, den röda kurvan. Källa: Lisa Lagerén, KTH

18 5 Metodik i föreliggande studie 5.1 Övergripande När det gäller detaljhandel och andra besöksintensiva verksamheter (BIV) har KTH-Nordplan studerat trängselskatteförsöket på tre skilda sätt: 1. Simulering i förhand (år 2003) av hur enskilda kvalitetsförändringar avseende miljö, tillgänglighet, utbud och trängselskatt tillsammans påverkar inköpsbeteenden och därmed ger förskjutningar i inköpsströmmar till och försäljning i olika utbudspunkter, grupperade t ex utanför respektive innanför avgiftsgränsen. Särredovisning av vad just trängselskatten betyder. Detta ger alltså en mätmetod. Detta har gjorts i TYSK, av kostnadsskäl dessvärre inte med en komplett TYSK 5 utan bara med en TYSK-inspirerad manuell bedömning Mätning i förhand (år 2003) och i efterhand (år 2006) av verkliga konsumentbeteenden och i efterhand av hur dessa förändrats för att kontrollera om simuleringen gett en korrekt beskrivning och ett korrekt resultat. Detta har skett genom konsumentintervjuer i centra utanför och innanför avgiftssnittet: Jakobsbergs Centrum Lidingö Centrum Fältöversten PUB (Vi sökte under år 2005 medel för att komplettera studien med flera centra och genomföra flera typer av intervjuer för att öka noggrannheten för att uppväga att vi inte fått medel för en riktig TYSK-analys, vilket dessvärre avslogs.) 3. Mätning i efterhand av verkliga omsättningsförändringar i riket, regionen, utanför/innanför tullsnittet och i studerade centra och en diskussion av vad mer än trängselskatten som kan ha gett dessa förändringar. Detta för att kontrollera det utfall som 1 och 2 ovan tillsammans gett. Detta har skett genom diskussioner med berörda centrumföreträdare 7 samt att vi fått ta del av MAKs/HUIs insamlade månadsvisa försäljningsdata för riket, regionen och utanför/innanför avgiftssnittet 8. 5 KTH-Nordplans ursprungliga medelsansökan inbegrep en riktig TYSK-analys. 6 Denna förenklade TYSK-metodik ger minst 10 procentenheter större felslagning än en fullständig TYSK. Men den är avsevärt billigare att utföra, framför allt för att den inte alls kräver samma goda basdata. 7 Centrumföreträdare har fått ta del av våra genomförda konsumentintervjuers utfall och kommenterat dem vid ett möte mht sannolika försäljningseffekter. Centrumföreträdarna är Michael Westerlund från Jakobsbergs Centrum, Nina Spence från Fältöversten och Linus Kjellberg och Pernilla Karvia från PUB. 8 Miljöavgiftskansliet/HUI. 15

19 Tillvägagångssätt 1 och 2 ger tillsammans och med stöd av kontrollen enligt tillvägagångssätt 3 en bra bild av Stockholmsförsökets effekter på detaljhandeln och dessutom ett utmärkt underlag för ett fortsatt prognosarbete, såväl för stockholmsregionen om man vill pröva nya skattescenarier, som för eventuella försök i andra orter. Tillvägagångssätt 3 är bra för att kontrollera det övergripande utfallet av tillvägagångssätt 1 och 2 och för att genom sin tydlighet skapa tilltro, men den ger inte enligt vår bedömning på egen hand ett riktigt bra underlag (för grovt) för att förstå vad just trängselskatten gett för effekter och för ett fortsatt prognosarbete. 5.2 Brister i analysen Största reella brist i KTH-Nordplans analys är den korta försöksperioden. Kortsiktiga beteendeförändringar i ett i övrigt stabilt utbudsnät kan hinna visa sig (och har så gjort), men med stor osäkerhet eftersom alla vet att det bara är ett temporärt försök. Långsiktiga beteendeförändringar hinner inte uppträda. Sådana beteendeförändringar kan vara att konsumenten medvetet börjar planera för en varaktighet eller att man ändrar sitt beteende för att utbudsstrukturen förändrats (butiker lägger ner eller omlokaliserar pga trängselskatten). I 2003 års studie simulerade KTH-Nordplan både kort- och långsiktiga effekter. Analysens största tekniska brist är att vi av kostnadsskäl tvingats arbeta förenklat (ingen riktig TYSK och för få centra). En annan brist är att bortfallet (andel svarsvägran) i konsumentintervjuerna som vanligt är ganska stort, ca 60 %. Den bortfallsanalys vi gjort har dock i huvudsak kunnat eliminera effekterna därav. 5.3 Avgränsningar och relevans KTH-Nordplans studie har bl.a. följande metodmässiga avgränsningar. Studien behandlar enbart effekter på detaljhandel och inte de följdeffekter som kan komma t.ex. i form av kompenserande etableringar av annan verksamhet, som bostäder eller restauranger i eventuellt övergivna butikslokaler. Studien behandlar inte möjligheten till eventuella kompensationer genom skattelättnader på andra områden eller olika former av transfereringar. Studien behandlar inte hur eventuella ökade andra kostnader skulle ytterligare ändra de trängselrelaterade effekterna. Studien görs i dagens marknad och priser, d.v.s. vi tar t.ex. ingen hänsyn till ökande/minskande framtida konsumtion. Studien ser trängselskatterna som ett utlägg som konsumenten antas direkt värdera i relation till övriga utlägg för inköpsresor. Studien görs i dagens konjunkturläge, vilket kan ha påverkat de underliggande intervjusvaren och vår analys av butikers känslighet för påverkan. Studien tar ett innerstadsperspektiv för att belysa de effekter som sannolikt blir störst, vilket kan ha medfört en risk för att någon ytterstadsfråga undertryckts. 16

20 Studien försöker så långt möjligt vara kvantitativ och då i monetära termer, vilket i hög grad styr handelns agerande. Detta kan ha medfört att någon kvalitativ fråga försummats, t ex inom miljö eller socialt liv. Studien behandlar inte distributionstrafiken. 17

21 6 Tillförlitlighet Trots de ovan diskuterade avgränsningarna eller om man så vill: bristerna anser vi att tillförlitligheten i den nu utförda analysen är rimligt god. Det är erfarenhetsmässigt en stor fördel i marknadsekonomiskt prognosarbete att som i detta fall endast prognostisera (små) utspridda förändringar i en i övrigt relativt stabil marknad än att t ex prognostisera försäljning för ett helt nytt specifikt utbud. Om vi t ex anger som ett resultat i det följande att trängselskatten orsakat 2 % förändrad försäljning, kan man räkna med att felmarginalen är max +-50 %, dvs korrekt värde ligger mellan 1 % och 3 %. Vad gäller intervjuerna är bortfallsprocenten hög, vilket kan ge vissa osäkerheter i resultatet. Dessutom är antalet svarande bilkunder i innerstaden litet, vilket beror på att antalet bilkunder helt enkelt är litet, vilket innebär svårigheter att dra kvantitativa slutsatser i synnerhet vad gäller cityenheten PUB och omgivande butiker. 18

22 7 Insamlade data avs. stockholmsförsöket 7.1 KTH-Nordplans konsumentintervjuer Omfattning och inriktning Fyra centrum har omfattats av intervjuerna, som utförts före (maj resp december 2005) och efter (maj 2006) trängselskattens införande. År 2005, d v s före trängselskattens införande, ställdes endast frågor om beteenden. År 2006, d v s efter trängselskattens införande, ställdes samma frågor, men dessutom direkta frågor om hur trängselskatten påverkat beteendet. I princip har 400 intervjuer per centrum och intervjutillfälle genomförts, vilket summerar till totalt ca fullt genomförda intervjuer. Svarsfrekvensen var låg. För att parera effekterna av bortfallet har en bortfallsundersökning, se avsnitt gjorts. Bortfallsosäkerheten spelar dock mindre roll i den relativt översiktliga och jämförande ( ) studie vi gjort: den har inte omfattat den precisa TYSK-analys som vi hade velat genomföra. En sådan TYSKanalys hade i detalj kunnat förklara varför konsumentbeteendena förändrats med trängselskatten som en parameter. Nu har vi i stället arbetat mer översiktligt och då har behovet av basdata med hög noggrannhet minskat avsevärt. Dessutom är jämförande studier, som utförs vid samma tid under månad och vecka och i princip mot samma population, förlåtande för bortfall. Några mindre korrigeringar för bortfallet har dock gjorts vid analysen av de avslutande frågorna om trängselskattens direkta effekter, som bara ställdes i efterstudien år Intervjuerna utfördes vid följande tider. maj 2005 (PUB, Fältöversten, Jakobsberg C), december 2005 (Lidingö C) samt i maj och juni 2006 (PUB, Fältöversten, Jakobsberg C och Lidingö C). I möjligaste mån har intervjuerna skett under samma vecka under året med hänsyn taget till lönevecka och de helgdagar som inföll under perioden och under samma veckodagar och tid under dagen. Intervjuerna ägde rum under onsdag fredag de aktuella veckorna, under butikernas öppettider Bortfallsanalys Då bortfallet var relativt stort, har en bortfallsanalays gjorts. De avgivna svaren har stämts av med centrumägarna för att utröna om det finns några signifikanta avvikelser mot hur ex vis ålders- och könsfördelningen brukar se ut i respektive centrum. Detta inkluderar avstäming mot centrumägarnas tidigare gjorda besökarintervjuer. Intervjupersonalen har också säskilt fått ange vilka kategorier besökande som blivit över- eller underrepresenterade i de genomförda intervjuerna. Man bör observera att de intervjuade inte är helt representativa för respektive centrums besökare, vare sig år 2005 eller 2006 framförallt eftersom intervjuer inte gonfördes under veckohelg. (som var trängselskattebefriade). Man bör också observera att jämförande studier mellan två år, som utförs vid samma tid under månad och vecka och i princip mot samma population, är förlåtande för bortfall. 19

23 PUB Ålders- och könsfördelningen i intervjusvaren stämmer väl med den faktiska fördelningen under intervjudagarna. Dock skiljer åldersfördelningen båda åren sig något mot det vanliga, det är fler pensionärer som är intervjuade. Detta gäller samtliga centrum, inte bara PUB, och har troligen med valet av veckodag (dvs ej helgdagar) att göra. Andelen kvinnor var hög år 2006, vilket överensstämmer med hur det faktikst såg ut i PUB under intervjuperioden. En förklaring till detta kan vara att PUB var under ombyggnation vid intervjutillfället och både Audio Video och Mycom, som lockar manliga kunder, var stängda. Det var också, både år 2005 och 2006, vissa problem med turister, som p g a språksvårigheter inte kunde svara på frågorna. Mot denna bakgrund kan avgivna intervjusvar anses väl spegla den faktiska förändringen 2005 till Fältöversten Ålders- och könsfördelningen i intervjusvaren stämmer väl med den faktiska fördelningen under intervjudagarna. Intervjuades snittålder var båda åren lite högre än vanligt, vilket troligen beror på valet av veckodag (dvs ej helgdagar). Viss överrepresentation hos svarsvägrarna hos personer i 30-årsåldern, dessa hade dock inte några märkbara avvikelser i avgina svar från övriga intervjuade. I Fältöversten fanns även vissa problem både år 2005 och 2006 med s k offentliga personer, som gick långa omvägar kring intervjuarna. Mot denna bakgrund kan avgivna intervjusvar anses väl spegla den faktiska förändringen 2005 till Jakobsbergs Centrum Ålders- och könsfördelningen i intervjusvaren stämmer väl med den faktiska fördelningen under intervjudagarna. Dock skiljer åldersfördelningen sig något mot vanliga i Jakobsbergs centrum eftersom det är förhållandevis många pensionärer som är intervjuade både 2005 och 2006, vilket troligen beror på intervjutidpunkten (ej helgdagar). I Jakobsberg var det både år 2005 och 2006 medelålders och äldre män som var svårast att få att svara, det berodde ibland på brådska till Systembolaget men även på språksvårigheter. Denna grupps svar skilde sig en aning från övrigas, och har därför viktats upp en aning vid analysen av de avslutande frågorna, som endast ställdes år Detta gav dock inget utslag på slutsatserna. I övrigt och efter ovan angiven korrigering kan avgivna intervjusvar anses väl spegla den faktiska förändringen 2005 till Lidingö Centrum Ålders- och könsfördelningen i intervjusvaren stämmer väl med den faktiska fördelningen under intervjudagarna. Dock fanns båda åren en liten övervikt bland medelålders kvinnor bland svarsvägrarna. Deras svar skilde sig dock inte mycket från de övrigas, men en viss korrigering för deras bortfall har gjorts vid analysen av de avslutande frågorna, som endast ställdes år 2006 och behandlar det förändrade beteendet efter trängselskattens införande. Detta gav dock inget utslag på slutsatserna. I övrigt och efter ovan angiven korrigering kan avgivna intervjusvar anses väl spegla den faktiska förändringen 2005 till

24 7.1.3 Resultat Här följer en sammanfattning av intervjuerna, för formulär och en mer uttömmande redovisning, se bilaga 5. Basdata om den intervjuade 2005 PUB Fältöversten Jakobsberg C Lidingö C Man 32 % 34 % 40 % 32 % Kvinna 68 % 66 % 60 % 68 % 2006 Man 20 % 30 % 38 % 29 % Kvinna 80 % 70 % 62 % 71 % Tabell 3. Könsfördelning i respektive centrum enligt avgivna svar. Andelen kvinnor är, som den brukar vid besökarintervjuer i köpcentrum och stadskärnor, större än andelen män. Störst är skillnaden i PUB, där männen var få, speciellt under Snittåldern låg under båda åren mellan 45 och strax över 50 år. Lidingö Centrum hade äldst besökare. Besökarna var generellt sett något äldre under den andra intervjuomgången. Majoriteten av de intervjuade hade tillgång till bil, och av dessa var de allra flesta privatbilar, endast enstaka procent hade förmåns- eller tjänstebil PUB 66 % 67 % Fältöversten 57 % 64 % Jakobsberg C 77 % 70 % Lidingö C 77 % 77 % Tabell 4. Andel hushåll med tillgång till bil. Både Lidingö C och Jakobsbergs C hämtar framförallt sina besökare från näromlandet. Störst andel icke-stockholmare fanns i PUB, som också har minst andel besökare från näromlandet PUB I Stockholm innanför tullarna (näromlandet) 28 % 20 % I Stockholmsområdet utanför tullarna 49 % 54 % På Lidingö 2 % 0 % Utanför Stockholmsområdet 21 % 26 % Fältöversten I Stockholm innanför tullarna (näromlandet) 69 % 61 % I Stockholmsområdet utanför tullarna 22 % 26 % På Lidingö 6 % 7 % Utanför Stockholmsområdet 5 % 5 % 21

25 Jakobsbergs C I Stockholm innanför tullarna 2 % 2 % I Stockholmsområdet utanför tullarna NV (näromlandet) 91 % 93 % I Stockholmsområdet utanför tullarna SÖ (ej näromlandet) 4 % 2 % På Lidingö 0 % 0 % Utanför Stockholmsområdet 4 % 1 % Lidingö C I Stockholm innanför tullarna 5 % 4 % I Stockholmsområdet utanför tullarna 5 % 7 % På Lidingö (näromlandet) 87 % 88 % Utanför Stockholmsområdet 2 % 2 % Tabell 5. Bostadsort. Om dagens besök Andelen som började sin resa hemma är 55 à 60 % för samtliga centrum för båda åren PUB city resp Fältöversten city visar hur stor del som angett handla som huvudsakligt ärende till PUB 65 % 68 % city eller innerstaden, men inte specifikt till PUB eller PUB - city Fältöversten Fältöversten - city 48 % 72 % 37 % 45 % 53 % 28 % Fältöversten. Andelen som angett Handla som huvudärende minskade betydligt från år 2005 till 2006 i Fältöversten Jakobsbergs C 64 % 59 % och Lidingö C. För Lidingö C kan detta bero på att intervjuerna år 2005 genomfördes i december 9, så Lidingö C 67 % 53 % andelen som handlade julklappar kan antas ha varit hög. Tabell 6. Andel som angett handla som huvudsakligt ärende till centrum. Andel som angett "Handla" som huvudärende Figur 6. Andel som angett handla som huvudsakligt ärende till centrum. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% PUB PUB - city Fältöversten Fältöversten - city Jakobsbergs C Lidingö C Hann ej genomföras i maj

26 PUB 12 % 7 % Fältöversten 10 % 11 % Jakobsbergs C 35 % 33 % Lidingö C 48 % 47 % Bilkundsandelen i PUB minskade markant I övriga centrum märks inga stora skillnader. Tabell 7. Bilkundsandel. Bilkundsandel 60% 50% 40% 30% % 10% 0% PUB Fältöversten Jakobsbergs C Lidingö C Figur 7. Bilkundsandel. Andelen som upplevde trängsel eller att det var besvärligt på resan till centrum ökade från år 2005 till 2006 även i innerstadscentrumen. Både bilkunder och kollektivtrafikresenärer uppger sig uppleva en ökad trängsel eller ett ökat besvär. Undantaget är Lidingö C, där 2005 års intervju genomfördes i december, vilket kan förklara avvikelsen. Bilkunderna är dock få i innerstadscentrumen, varför deras svar skall tolkas med försiktighet. Andel som upplevde trängsel eller besvär på resan 35% 30% 25% 20% 15% % 5% 0% PUB Fältöversten Jakobsbergs C Lidingö C Figur 8. Andel som upplevde trängsel eller besvär på resan. Alla färdmedel. 23

27 Detta stämmer väl överens med den enkätundersökning med länsinvånarna som genomförts av Transek 10. Där uppgav såväl fotgängare, kollektivtrafikanter och cyklister att framkomligheten i innerstaden försämrats från 2005 till 2006, se nedanstående tabell 8. Tabell 8. Förändring av den upplevda stadsmiljön - sammanställning av attityderna till upplevelsen av stadsmiljön i innerstaden (medelbetyg) och hur viktiga de är för att det skall upplevas som trevligt att vara i innerstaden. Källa MAK/ Transek. Den genomsnittliga restiden ökade från år 2005 till PUB 30 min 32 min PUB endast 22 min 22 min stockholmare Fältöversten 15 min 18 min Jakobsbergs C 14 min 13 min Lidingö C 15 min 14 min Om man undantar de som angivit Utanför Stockholm som bostadsort i PUB (vilka troligen till stor del är turister, dessa var 21 % resp 26 % år 2005 och 2006) blir de genomsnittliga restiderna 22 minuter båda åren. Till PUB och Fältöversten har de ökat med några procent. Den genomsnittliga sträckan är dock i princip densamma, vilket innebär att medelhastigheten underligt nog minskade något från år 2005 till Tabell 9. Genomsnittlig restid. 10 Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket (MAK/Transek juni 2006). 24

28 Snittköpet minskade överlag i innerstaden, men ökade utanför snittet, vilket antyder att attraktiviteten hos resp centrum minskat resp ökat PUB Snittköp samtliga intervjuade 195 kr 180 kr Snittköp endast de som angett en summa ovan 370 kr 415 kr PUB city Snittköp samtliga intervjuade 390 kr 290 kr Snittköp endast de som angett en summa ovan 530 kr 490 kr Fältöversten Snittköp samtliga intervjuade 260 kr 220 kr Snittköp endast de som angett en summa ovan 350 kr 310 kr 11 Fältöversten - city Snittköp samtliga intervjuade 310 kr 240 kr Snittköp endast de som angett en summa ovan 440 kr 330 kr Jakobsbergs C Snittköp samtliga intervjuade 265 kr 235 kr Snittköp endast de som angett en summa ovan 320 kr 330 kr Lidingö C Snittköp samtliga intervjuade 310 kr 260 kr Snittköp endast de som angett en summa ovan 410 kr 340 kr Tabell 10. Snittköp. 11 Sannolikt beroende på tjuvstart med realistationerna p g a den korta våren. 25

29 Följande frågor ställdes endast år 2006 Handlar Du mer eller mindre i city nu om du jämför med förra året, innan trängselskatten infördes? Den stora majoriteten har inte påverkats alls i sina inköpsvanor, se tabell 11 och figur 9. PUB Fältöversten Jakobsbergs C 12 Lidingö C 13 Ja, mer i city 3 % 6 % 1 % 2 % Ja, mindre i city 9 % 11 % 16 % 16 % Nej, ingen skillnad 88 % 83 % 83 % 82 % Tabell 11. Förändrade inköp i city sedan trängelskattens införande. Figur 9. Förändrade inköp i city sedan trängelskattens införande. 12 Efter viss viktning för att korrigera för bortfall 13 Efter viss viktning för att korrigera för bortfall 26

30 Om handlar mer i city ovan, varför? (alternativen lästes inte upp, utan svaren var spontana) PUB Fältöversten Jakobsbergs C Lidingö C Antal svarande 11 st 25 st 2 st 6 st Shoppingen/handeln har förbättrats 0 % 24 % 50 % 0 % Kollektivtrafikförbindelserna har förbättrats 0 % 0 % 0 % 0 % Parkeringsmöjligheterna har förbättras 0 % 0 % 0 % 0 % Det har blivit lättare att ta sig hit 0 % 4 % 0 % 0 % Trängselskatterna 100 % 28 % 50 % 100 % Det höjda bensinpriset 0 % 0 % 0 % 0 % Det är mindre trafik i city nu 0 % 0 % 0 % 0 % Det har blivit billigare att ta sig hit 0 % 0 % 0 % 0 % Jag har bytt bostad/arbetsplats 0 % 40 % 0 % 0 % Jag har mer pengar att röra mig med 0 % 4 % 0 % 0 % Alternativet ( utanför city ) har försämrats 0 % 0 % 0 % 0 % Annat 0 % 0 % 0 % 0 % Tabell 12. Förklaring till ökade inköp i city. Notera att antalet svarande är mycket litet (vilket beror på att de allra flesta inte hade ändrat sina inköpsvanor och därför inte fick denna fråga och ännu färre hade ökar sina inköp i city), varför detta endast kan ge en fingervisning om anledningen. Varför mer i city sedan trängselavgifterna infördes? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% PUB Fältöversten Jakobsbergs C Lidingö C Shoppingen/handeln har förbättrats Trängselskatterna Jag har bytt bostad/arbetsplats Jag har mer pengar att röra mig med Figur 10. Förklaring till ökade inköp i city. 27

31 Om handlar mindre i city ovan, varför? (alternativen lästes inte upp, utan svaren gavs spontant) PUB Fältöversten Jakobsbergs C Lidingö C Antal svarande 32 st 20 st 46 st 58 st Shoppingen/handeln har försämrats 0 % 15 % 4 % 10 % Kollektivtrafikförbindelserna har försämrats 0 % 0 % 0 % 0 % Parkeringsmöjligheterna har försämrats 0 % 0 % 0 % 0 % Det har blivit svårare att ta sig dit 0 % 0 % 9 % 0 % Trängselskatterna 84 % 70 % 85 % 83 % Det höjda bensinpriset 0 % 0 % 0 % 0 % Det har blivit dyrare att ta sig dit 0 % 0 % 0 % 0 % Jag har bytt bostad/arbetsplats 8 % 0 % 2 % 7 % Jag har mindre pengar att röra mig med 3 % 10 % 0 % 0 % Alternativet ( utanför city ) har förbättrats 0 % 5 % 0 % 0 % Annat 0 % 0 % 0 % 0 % Tabell 13. Förklaring till minskade inköp i city. Notera att antalet svarande även här är mycket litet (vilket beror på att de allra flesta inte hade ändrat sina inköpsvanor och därför inte fick denna fråga), varför detta endast kan ge en fingervisning om varför de uppger sig handla mindre i city. Dock förefaller trängselskatten vara en dominerande anledning. Varför mindre i city sedan trängselavgifterna infördes? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% PUB Fältöversten Jakobsbergs C Lidingö C Shoppingen/handeln har försämrats Trängselskatterna Jag har mindre pengar att röra mig med Det har blivit svårare att ta sig dit Jag har bytt bostad/arbetsplats Alternativet ( utanför city ) har förbättrats Figur 11. Förklaring till minskade inköp i city. 28

32 7.2 Andras konsumentintervjuer HUI har gjort en konsumentundersökning (telefonintervju till hushåll) med totalt genomförda intervjuer före och under försöket. Denna visar bl a mycket små andelar konsumenter, som dels passerar ett avgiftssnitt under sina inköpsresor, dels kör bil som berörs av trängselskatten. Dessa siffror låg på ca 1 % för dagligvaror under både 2005 och 2006, och något högre, 4 % resp 3 % för sällanköpsvaror, se figur 6. Dock säger undersökningen inte något om hur man handlar ex vis i samband med arbetet. Figur 12. Trängselskatt i samband med inköp. Källa: HUI Första halvlek en preliminär analys av Stockholmsförsökets effekter på detaljhandeln, juni HUIs undersökning visar också en något ökad andel helgshopping under trängselskatteperioden jämfört med före, vilket man delvis förklarar med utökade öppettider under helgen. 7.3 KTH-Nordplans nyckelpersonsintervjuer PUB Marknadsansvarig på PUB, Pernilla Karvia, och omvärldsanalytiker Linus Kjellberg på Atrium fastigheter tror att det finns många faktorer som har påverkat PUB mer än trängselskatten. Ex vis har PUB varit under ombyggnad under hösten 2005 och hela 2006, dessutom revs HM-huset på Drottninggatan med därpå följande krångel och stök på Drottninggatan. Vidare invigdes Zara i Adam & Eva-huset under vintern I PUB var flera enheter stängda under 2006, bl a Mycom och Audio Video. Butiker har även flyttats runt under ombyggnationen. Något som kan ha skapat krångel i kollektivtrafiken är ombyggnaden kring Åhléns och T- centralen, där vissa uppgångar periodvis varit stängda. Parkeringshuset invid PUB försvann under hösten Centrumledningen har inte fått några signaler från handlare eller kunder att just trängselskatten skall ha inverkat på omsättningen. 29

33 Fältöversten Marknadskoordinator Nina Spence har inte fått några indikationer på att trängskatten påverkat omsättningen eller besöksfrekvensen i Fältöversten. Jakobsbergs Centrum Centrumchef Michael Westerlund kan inte se hur trängselskatten märkbart skulle kunnat ha påverkat Jakobsbergs Centrum. Exempelvis påverkar utbyggnaden av Barkarby handelsplats och de egna handlarnas förmåga mycket mer. Den ökade kollektivtrafiksatsningen (en av direktbusslinjerna går från Jakobsberg) har inte heller påverkat Jakobsbergs centrum. 7.4 KTH-Nordplans omsättningsmätningar PUB P g a av de stora förändringarna i PUB har det bedömts vara irrelevant att studera just PUBs omsättning. Jakobsbergs Centrum Jakobsbergs Centrum hade en svagt positiv omsättningsutveckling under perioden januari juni 2006 jämfört med samma period Totalt gick omsättningen upp med drygt 2 procent. 7.5 Andras omsättningsmätningar HUI har på uppdrag av MAK registrerat de faktiska omsättningsförändringarna under/före/efter trängselskatten. Vad som verkligen berott just av trängselskatten har man inte riktigt kunnat påvisa, då detta (liksom i London) drunknar i bruset av andra omvärldsförändringar. Som exempel på inverkande omvärldsfaktorer har HUI tagit upp detaljhandelskonjunkturen, vilken har varit mer positiv i Stockholms län än i hela riket. Under början av år 2006 mattades den dock av något i Stockholms län. HUIs mätningar av sällanköpsvaruhandeln visar små skillnader mellan området innanför avgiftszonen och riket under början av år 2006, jämför figur 13 och 14 och tabell 14. Dock förefaller gallerior och varuhus utanför avgiftszonen ha ökat mer än både riket och gallerior och varuhus innanför zonen under trängselskatteperioden. Figur 13. Procentuell utveckling inom sällanköpsvaruhandeln i gallerior och varuhus i Stockholms city, på malmarna samt i riket jan 2005 apr Källa: Första halvlek en preliminär analys av Stockholmsförsökets effekter på detaljhandeln, juni Data för resten av skatteperioden är inte sammanställda hos HUI förrän i oktober

34 Innanför Skillnad i index avgiftszonen mot riket Utanför avgiftszonen Skillnad i index mot riket Riket januari ,5 8,3 105,5 1,3 104,2 februari ,5-1,1 99,9-2,7 102,6 mars ,9-1,1 103,2 1,2 102,0 april ,8 5,2 102,9-3,7 106,6 maj ,6-2,3 105,9-4,0 109,9 juni ,7 13,8 112,6 3,7 108,9 juli ,7 2,4 109,7 3,4 106,2 augusti ,2 3,5 104,0-5,6 109,6 september ,8 5,6 102,6-3,6 106,2 oktober ,3 2,4 104,9-1,9 106,9 november ,3-0,2 104,8-4,7 109,5 december ,9-2,9 116,9 8,1 108,8 januari ,7-1,7 110,8 1,4 109,4 februari ,8-1,6 110,7 4,3 106,4 mars ,0 0,6 111,1-0,3 111,4 april ,0-1, ,3 Ack index jan - april 107,1-1,0 110,9 14 1, ,1 Tabell 14. Index jämfört med samma månad föregående år. Innanför respektive utanför avgiftszonen samt riket som helhet. Källa: MAK/HUI. 14 Avser endast jan mars. 15 Avser endast jan mars. 31

35 Figur 14. Procentuell utveckling i sällanköpsvaruhandel innanför avgiftszonen och i riket under perioden jan 2005 feb Procent. Källa: HUI Första halvlek en preliminär analys av Stockholmsförsökets effekter på detaljhandeln, juni Data för resten av skatteperioden är inte sammanställda hos HUI förrän i oktober I augusti, d v s just i slutskedet av utarbetningen av denna rapport, erhöll vi följande HUIdiagram, som åtminstone till synes avviker starkt från det i figur 14. Figur 15. Omsättningsutveckling (januari maj 2006) för ca 600 småskaliga butiker i gatulägen innanför avgiftssnittet jämfört med detaljhandelns utveckling i riket som helhet. Källa: MAK/ HUI. Analysgruppens sammanfattning Avvikelsen mellan figur 14 och 15 ligger i att stråkbutiker har fått en betydligt mer positiv utveckling i figur 15. Den jämförs i figur 15 med all detaljhandel i riket, d v s inkl externa köpcentrum, dagligvaruhandel, stormarknader m m. Det vore mer intressant att jämföra med den typ av sällanköpsvaruhandel som förekommer utmed stråken i Stockholms innerstad, egentligen skall man hitta och inventera de 600 studerade innerstadsbutikernas motsvarighet, sortiments- och profilmässigt, i Stockholms ytterstad, vilket dock känns som en omöjlig uppgift. Följande figur 16 ger samma information som figur 15 men även en kurva med rikets utveckling för enbart beklädnad och skor, som sannolikt är dominerande varugrupp bland de 600 butikerna. Det visar sig då att stråkbutikerna ligger ungefär lika med riket. Sådana här enkla jämförelser av aggregerade försäljningssiffror är väldigt svåra att hantera eftersom de inventerade butikerna har ett mycket speciellt sortiment och speciellt läge. De ligger i ett tätt gatunät i Stockholm och de har en viss, för oss okänd, bilkundsandel. Andra 32

36 signaler om trängselskatteeffekter för sådana butiker får man om man talar med företrädare för den här butikskategorin, vilket vi har gjort stickprovsmässigt. Den allmänna uppfattningen är då att den genomsnittliga påverkan har varit ca 5 %, något mindre för butiker med väldigt lätt sortiment och betydligt med för butiker med tyngre sortiment. Detta värde är också det som indikerats i vår simulering, som baseras på vedertagna marknads- och beteendemodeller med vanligtvis stor tillförlitlighet. Innan HUI ev kunnat ta fram jämförelsedata för just aktuella sortiment och profiler lutar vi åt att dessa senare uppgifter är de relevanta. Figur 16. Omsättningsutveckling (januari 2006-maj 2006) 20 för ca 600 småskaliga butiker i gatulägen innanför avgiftssnittet jämfört med sko- och 15 beklädnadsvaruhandelns utveckling i riket som helhet jan-06 feb-06 mar-06 apr-06 maj-06 Små butiker Beklädnad och skor, riket 33

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

STOCKHOLMSFÖRSÖKET MILJÖAVGIFTERNAS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN OCH ANDRA BESÖKSINTENSIVA VERKSAMHETER DELRAPPORT I AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

STOCKHOLMSFÖRSÖKET MILJÖAVGIFTERNAS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN OCH ANDRA BESÖKSINTENSIVA VERKSAMHETER DELRAPPORT I AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) STOCKHOLMSFÖRSÖKET MILJÖAVGIFTERNAS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN OCH ANDRA BESÖKSINTENSIVA VERKSAMHETER DELRAPPORT I AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Stockholms

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-13 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-008 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 Tuna Park Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Fakta om utvärderingen av Stockholmsförsöket Vad är det som utvärderats? Ett utvärderingsprogram utarbetades i samråd med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafi kkontor, Storstockholms Lokaltrafi

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMRJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt 2006:26 Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt Hur ser företagare på trängselskatt och dess eventuella effekter på verksamheten? KORT SAMMANFATTNING Denna undersökning visar hur

Läs mer

Stockholms trängselavgifter

Stockholms trängselavgifter Stockholms trängselavgifter Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, Centrum för Transportstudier, KTH WSP Analys & Strategi (fd. Transek) Ordförande i Analysgruppen för utvärdering av Stockholmsförsöket

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om trängselskatt; SFS 2004:629 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Trängselskatt

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Syfte Syftet med uppdraget är att bedöma Kalmar centrums marknadspotential och ta fram en omsättningsprognos samt dimensionera ytbehov för detaljhandel och kommersiell

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA

LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA LÅT DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER VÄXA I TAKT MED MÖLNDALS INNERSTAD BLI EN DEL AV NYA MÖLNDALS GALLERIA INNEHÅLL BOSTÄDER, KONTORSYTOR OCH HANDEL EN NATURLIG DEL AV MÖLNDALS INNERSTAD VÄLKOMMEN TILL DEN SJÄLVKLARA

Läs mer

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008 Attitydundersökning i Stockholm City maj City i Samverkan har under maj genomfört attitydundersökningar på 500 personer bosatta i Stockholms län Attitydundersökning i Stockholm City Under maj har 500 personliga

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH Franchisebarometern 2, 2014 HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise November 2014 Innehåll Avsnitt Sida Bakgrund 3 Franchisebarometern 2014 4 Läget inom svensk ekonomi 5 Framtidstron inom franchising

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076 RAPPORT Marknadsundersökning Färja 14 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 13/45 Dokumenttitel: Marknadsundersökning Färja 14 Skapat av: Markör Marknad

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna

Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna Inledning Kraven på kollektivtrafiken är höga i vår region. Människors vardag måste fungera

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2015 2015-01-16 Planer på att minska antalet anställda sänker handlarnas framtidstro

Läs mer

skyltar, transpondrar och tullkepor

skyltar, transpondrar och tullkepor skyltar, transpondrar och tullkepor Stockholmsförsöket i Stadsmuseets samlingar 7 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Skyltar som numera finns i Stadsmuseets samlingar. Foto: Ramón Maldonado, 2008,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm Rumsindelat Representativt kontor Garage i huset Nacka Strand Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm LOKALEN Representativt kontor centralt i området Kontorsyta 622 kvm Antal arbetsplatser 30 arbetsplatser

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer