Anina Laroma (SD) - Line Holt (V) -

Transkript

1 Protokoll 1 (27) Landstingsfullmäktige LK/ Plats Sessionssalen, Bibliotekshuset, Karlstad Tid Tisdag 21 april, kl Anmälda förhinder Anmält förhinder Inkallad ersättare Centrala valkretsen Ann-Marie Larsson (S) Myrna Labusan Jönsson (S) Madeleine Nyvall (V) Bodil Murås (V) Asso Zand (MP) Robert Halvarsson (MP) Eva Hallström (MP) Torbjörn Nilsson (MP) Anina Laroma (SD) - Norra valkretsen Pia Falk (S) Helena Anshammar (S) Malin Larsson (SIV) Berit Larsson (SIV) Line Holt (V) - Gustav Olsson (M) Patrik Fornander (M) Ingvar Klang (M) från Västra valkretsen Kenneth Johannesson (S) Daniel Schützer (S) Mia Breivik (MP) Cecilia Mtuya (S) Tommy Glader (S) Nils-Gunnar Andersson (S) från Monika Bubholz (MP) Göran Andersson (S) Sydvästra valkretsen Ulrika Nilsson (S) Johan Olsson (S) Olga Ljung (S) Gun-Britt Arvholm (S)

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Utdrag Lönekonsult Björn Nilsen 30 Upprop Centrala valkretsen Monica Gundahl (S) Mats Sandström (S) Stina Höök (M) Ingela Wretling (S) Margareta Ivarsson (C) Anders Ahl (SD) Erik Olsson (S) Marléne Lund Kopparklint (M) fram till 57 Birgitta Wessmark (SIV) Myrna Labusan Jönsson (S) Bodil Murås (V) Hans Magnusson (S) Jesper Johansson (MP) Elisabeth Kihlström (KD) Gert Ohlsson (FP) Karin Andersson (M) Christina Wahrolin (S) Thomas Ohlsson (C) Mats Thunér (S) Jessica Hildén (S) Stellan Jansson (M) Per Aspengren (S) Susanna Göransdotter (V) Birgitta Gauffin (S) Helene Torvaldsdotter Dehring (M) Lennart Halvarsson (S) Torbjön Nilsson (MP) Marcus Karlsson (SD) Monica Bergkvist Andersson (S) Olof Olsson (KD) Eva Wikström Hallonstén (FP) Gert Björnvall (S) Johnny Lundgren (M) Börje Wahlund (M) Asso Zand (MP) fram till kl Robert Halvarsson (MP) fr. kl Madeleine Blom (KD)

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Östra valkretsen Görel Hopman (SIV) Jane Larsson (C) Inga-Lill Röhr (S) Per Gruvberger (S) Aurea Rioflorido Karlsson (S) Gisela Nyqvist (-) Anders Nilsson (V) Jomark Polintan (S) Fereshteh Jalayer (M) Henrik Samuelsson (M) Dan-Aria Sucuri (FP) Norra valkretsen Berit Larsson (SIV) Karl-Johan Adolfsson (C) Ulric Andersson (S) Eva-Lena Gustavsson (S) Göran Eriksson (S) Jessica Larsson (S) Runar Filper (SD) Jan Bohlin (S) Helena Anshammar (S) Patrik Fornander (M) fram till kl Ingvar Klang (M) från kl Alexander Torin (M) Västra valkretsen Erik A Eriksson (C) Ulla Carlberg (C) Uno Halfvardsson (FP) Malin Berglund (M) Jan Carling (SIV) Lisbet Jarnbro (SD) Monika Bubholz (MP) Gert Raiml (V) Tommy Glader (S) Göran Andersson (S) Daniel Schützer (S) fram till kl Nils-Gunnar Andersson(S) från kl Aina Wåhlund (S) Gerd Karlsson (S)

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Agneta Nilsson (KD) Lars Österdahl (M) Sydvästra valkretsen Marianne Utterdahl (SIV) Fredrik Larsson (M) Eva Sidenvall (C) Olga Ljung (S) Gun-Britt Arvholm (S) Harriet Ulrici (SD) 31 Val av protokolljusterare och rösträknare Malin Berglund och Mats Sandström utsågs att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum den 4 maj klockan på landstingets kansli. Ordföranden meddelade att ärende nr. 4 på föredragningslistan, Patientsäkerhetsberättelse för 2014, återremitterades vid landstingsstyrelsens sammanträde den 20 april och kommer därmed inte att behandlas under mötet. Christina Wahrolin begärde ordet gällande en ordningsfråga som rörde talarordningen i samband med årsredovisningen. Fredrik Larsson deltog i överläggningen. 32 LK/ Anmälan av motion om landstingets forskning Ulric Andersson (S) och Monica Gundahl (S) hade lämnat in följande motion: Landstinget i Värmland behöver se till att skapa bättre förutsättningar för fortsatt och utvidgad forskning, utveckling och innovation både inom och utanför våra sjukhus. En verkningsfull forsknings- och innovationsstrategi måste vara långsiktig med tydliga tidssatta mål. Ett första steg bör vara att tydliggöra och samordna den forskning som redan idag bedrivs inom den värmländska hälso- och sjukvården. När vi känner till och kan redovisa den forskning som pågår bör vi ta ställning till hur utvecklingen av framtidens forskning ska se ut. Vi tänker oss att detta kan ske med hjälp av en forskningsstrategi där det framgår vilka mål och med vilket syfte forskningen bedrivs. Här kan kopplingen till verksamheternas behov och patientnyttan framgå, men också vilka resurser som ska tillföras och hur detta ska ske. Vi ser också ett behov av att landstinget utveckla metoder för en bättre redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) på medicinsk praxis. Ett exempel på en redovisningsmodell kan vara ett så kallat forskningsbokslut som kan bidra till att tydliggöra resultaten av landstingets satsningar på forskning. Bokslutet kan även ligga till grund för nödvändiga prioriteringar av forskningsresurser. Med anledning av ovanstående föreslår vi landstingsfullmäktige besluta att ge landstingsstyrelsen uppdraget att inventera och beskriva den just nu pågående forskning som sker inom landstingets verksamheter eller med landstinget som finansiär forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis att landstingsstyrelsen tar fram en strategi eller ett måldokument som tydliggör landstingets syfte och mål för forskningen och att uppdra till landstingsstyrelsen att ta fram metoder för en uppföljning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning. 33 LK/ Anmälan av motion om förbättrad vårdkedja och samarbete med kommunerna vid utskrivning Ulric Andersson (S) och Monica Gundahl (S) hade lämnat in följande motion: Vården av våra äldre och mest sjuka förutsätter ett väl fungerande samarbete mellan kommuner och landsting. Det är många kontakter som ska tas, och många personer är inblandade. Problemområden finns det gott om och det största bekymret just nu är stängda vårdplatser p g a personalbrist. Vi är övertygade om att det finns goda möjligheter att minska på trycket på vårdplatser om patienterna kan tas om hand av rätt vårdnivå, så att sjukvårdens resurser används så effektivt som möjligt och vi ser ett behov av att pröva nya vägar för att förbättra sjukvårdens effektivitet. I den statliga utredningen "Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård" lämnas ett antal förslag som kan innebära stora förändringar för både landstingen och kommunerna. Utredningens syfte har varit att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och att onödig vistelse på sjukhus därmed så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. I utredningen föreslås bland annat att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag "lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård", att det ska vara obligatoriskt för huvudmännen att komma överens om när kommunernas betalningsansvar inträder och vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala, att behandlande läkare i sluten

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) vård inom 24 timmar efter att patienten skrivits in underrättar berörda enheter genom ett inskrivningsmeddelande och att skyldigheten att upprätta en vårdplan i dess nuvarande form tas bort. I stället ska redan befintlig bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om samordnad individuell plan tillämpas i planeringsarbetet När en berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, om han eller hon inte redan har en sådan. Oavsett om utredningens förslag genomförs i sin helhet eller om det blir i en reviderad form ser vi en stor och viktig möjlighet i att vården förbättras i de delar som utredningen tar upp. De analyser som görs och de förslag som lämnas i utredningen är helt relevanta och applicerbara även på vårt landsting. Därför vill vi att det snarast påbörjas ett arbete med att utveckla vården av de äldre och mest sjuka utifrån samma inriktning. Där tiden för sjukhusvistelse minimeras, där onödiga transporter elimineras, där vården i hemmet förbättras med stöd från primärvården och där samarbetet mellan huvudmännen förbättras så att vårdkedjan effektiviseras. Det handlar om att revidera de överenskommelser som gjordes vid Ädelreformen, eftersom de inte är anpassade till dagens situation. Detta arbete måste inledas omgående, eftersom det kan minska de problem vi ser idag. Tillsammans med värmlandskommunerna kan vi förändra och förbättra vården av de äldre med stora sjukvårdsbehov och vi kan också minska behovet av vårdplatser på våra sjukhus. Men för att detta ska bli möjligt måste vi även förändra det sätt som betalningsansvaret styr vårdens agerande, helt i enlighet med utredningens förslag. Vi föreslår att landstinget i Värmland, i samarbete med de värmländska kommunerna, skyndsamt påbörjar en förändring av vården av de äldre och mest sjuka i enlighet med den statliga utredningens förslag, att överenskommelser snarast görs med de värmländska kommunerna, om förändrade ekonomiska incitament, i enlighet med förslag om förändring av betalningsansvarslagen och att kompensation till kommunerna för ett tidigarelagt genomförande av förändring av betalningsansvarslagen tas med i överenskommelserna. att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning. 34 LK/ Anmälan av motion om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor Per Gruvberger (S) och Aina Wåhlund (S) hade lämnat in följande motion:

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Vårt mål att minska klimatavtrycket från tjänsteresor ser ut att misslyckas. En viktig förklaring är att användningen av både leasingbilar och privata bilar ökat. Det kan finnas flera förklaringar till denna ökning, men en bidragande orsak kan handla om vilka incitament som styr valet av transportmedel. Om vi förstått rätt är det idag så att val av kollektiva transporter hamnar på den egna verksamhetens konto, medan kostnaden för resor med tjänstebil eller egen bil belastar ett centralt konto. Detta låter för oss som ett bakvänt incitament. Vi vill att vårt landsting ska utvecklas på ett hållbart sätt och att vi arbetar aktivt för att förbättra miljön och minska vår negativa klimatpåverkan. Därför är det viktigt att alla verksamheter stimuleras och eventuellt styrs för att kontinuerligt minska miljöpåverkan. att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning. 35 LK/ Anmälan av motion om att undersöka möjligheterna för biomedicinsk analytiker att vara mer närvarande vid provtagning Anders Ahl (SD) m.fl. hade lämnat in följande motion: Det diskuteras idag en hel del om olika yrkesgrupper som inte ges möjlighet att utöva sin yrkesroll fullt ut. Många läkare, lärare och poliser med mera känner frustration över att de pga tidsbrist inte har möjlighet att till fullo få ägna sig åt sysslor som ingår i deras akademiska utbildning. En yrkeskategori som ofta drabbas är Biomedicinska analytiker (BMA). Det har förts en del debatt den senaste tiden om att BMA borde få vara mer aktiva i själva provtagningen. Som det ser ut idag så är BMA alltför ofta inne på labbet. Själva provtagningen på sjukhus sköts i regel av sjuksköterskor, i vissa fall av undersköterskor. Här finns flera fördelar med att låta BMA göra en del provtagningar eller vara mer närvarande vid provtagning. Om BMA gör provtagningar oftare så avlastas sjuksköterskorna och undersköterskorna som då kan få mer tid till andra viktiga arbeten som ingår i deras profession. Nu när det råder brist på sjuksköterskor, kan andra professioner vara behjälpliga. Tilläggas bör också att BMA är speciellt utbildade vad gäller provtagning vilket ökar patientsäkerheten. Vissa patienter kan dessutom vara svåra att göra provtagning på av olika skäl. Även säkerheten för själva analysen ökar då BMA är utbildade i hur fel analysen kan bli om inte proverna görs på rätt sätt. Detta skulle också innebära en social vinst, då BMA får mer patientkontakt och även kontakt med andra yrkesgrupper inom vården, något som uteblir om BMA är inne på laboratoriet i den utsträckning som idag. Med anledning av vad som ovan anförts yrkar Sverigedemokraterna i Värmlands landsting att möjligheterna och fördelarna undersöks med

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) att låta biomedicinska analytiker ta hand om provtagningarna i större utsträckning än idag och att det utifrån ovan undersökning görs en plan för hur BMA skall ta mer provtagningar med målet att öka patientsäkerheten och avlasta sjuksköterskor och eventuellt andra yrkesgrupper. att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning. 36 LK/ Anmälan av motion om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL Anders Ahl (SD) m.fl. hade lämnat in följande motion: Patienter som drabbats av KOL har behov av vård och stöd inom flera områden. Det finns både enkla och avancerade metoder för att vårda och diagnostisera patienter som har KOL. Ett enkelt och relativt resurssnålt sätt att mäta en patients fysiska kapacitet vid KOL är att utföra 6 minuters gångtest. Gångtest är en känd och beprövad metod som dessutom är ofarlig för patienten. Vid ett gångtest övervakar personalen patientens hjärtfrekvens, syrgasmättnad samt andningspåverkan. Mätningarna från detta gångtest är viktig information när man senare skall fastställa patientens sjukdomsstatus och göra en prognos. Således får man fram ett starkt underlag för att säkerställa att KOL-patienten får en fortsatt korrekt behandling. Detta underlag kan även ligga till grund för ett eventuellt träningsprogram. Ett 6 minuters gångtest är billigt, säkert och ger mycket värdefull information. Socialstyrelsen rekommenderar starkt att detta gångtest införs vid stadie 2 till 4. Vi ser att här finns utvecklingspotential och anser att detta bör införas i större grad i vårt landsting. Med anledning av vad som anförs ovan yrkar Sverigedemokraterna i Värmlands landsting att möjligheterna undersöks om att införa sex minuters gångtest eller liknande för patienter med KOL, stadium 2-4, som har misstänkt nedsatt fysisk kapacitet, med målet att få in detta som rutin där det anses motiverat. att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning. 37 LK/ Anmälan av interpellation angående nationella riktlinjer Ingela Wretling (S) och Per Aspengren (S) hade lämnat följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande:

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Nationella riktlinjer har nu funnits under några år och finns inom områdena folksjukdomar. Nationella riktlinjer rangordnar mellan 1 och 10 för de insatser som rekommenderas och dessutom finns det en icke-göra lista. Avsikten är även att landstingen skall göra vårdprogram utifrån riktlinjerna för att underlätta vårdens arbete. Riktlinjerna är ett sätt att säkerställa att vården erbjuder insatser utifrån evidens och beprövad erfarenhet. De säkerställer därmed patientsäkerheten. Det är säkerligen en grannlaga uppgift att se till att riktlinjerna implementeras och vi har full förståelse för att det är många riktlinjer för personalen att förhålla sig till och vara uppdaterad. På Socialstyrelsens hemsida framgår att det finns 12 slutliga riktlinjer, tre remissversioner och två pågående riktlinjeprojekt. Våra frågor till landstinsstyrelsens ordförande: Vilka slutliga riktlinjer är bäst implementerade i LiV och för vilka återstår det ytterligare insatser? Finns det riktlinjer där arbetet med implementering inte påbörjats? På vilket sätt säkerställs kunskapen om riktlinjerna inom divisionerna/verksamheterna? Hur ser tidsplanen ut för implementering av samtliga slutliga riktlinjer? att interpellationen fick framställas. Ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas under eftermiddagen. 38 LK/ Anmälan av interpellation om specialistsjuksköterskor Inga-Lill Röhr (S) och Anders Nilsson (V) hade lämnat följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande: För att möta framtidens ökade krav på kompetens och motverka att erfarna sjuksköterskor söker sig till Norge krävs offensiva insatser av landstinget i Värmland. Vi har uppmärksammat två exempel på brister i vår specialistsjuksköterskeförsörjning där vi undrar vad som görs och hur planeringen ser ut. Det ena exemplet handlar om barnmorskor, där vi hör och ser att det är ett stort behov av rekrytering. Redan under hösten 2014 anlitades bemanningsföretag för att försöka täcka upp vakanser och nu är vi oroliga för sommaren 2015 och de semestertider som kommer. Förlossningsvården i Värmland måste fungera 7 dagar i veckan och detta händer inte utan barnmorskor. Vad görs för att säkerställa framtida rekryteringsbehov, hur tar vi ansvar att det finns praktikplatser och hur säkerställer vi att landstinget i Värmland har tillräckligt med barnmorskor inför framtiden? Det andra exemplet handlar om akutsjuksköterskor. I vårt landsting har vi vidareutbildning inom ambulans, anestesi, IVA och operation, men inga krav på vidareutbildning inom akutsjukvård. Att kunna omhänderta akut sjuka och skadade patienter i alla åldersgrupper innefattar att snabbt fatta korrekta beslut trots begränsad bakgrundsinformat-

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) ion från patienten. Akutsjuksköterskan måste kunna prioritera och koordinera omvårdnadssåtgärder utifrån patientens tillstånd och tillgängliga resurser. En akutsjuksköterska måste kunna triagera, sortera, prioritera och identifiera livshotande tillstånd. Här undrar vi om det finns planering för vidareutbildning inom akutsjukvård 60 p för sjuksköterskor vid länets akutmottagningar? att interpellationen fick framställas. Ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas under eftermiddagen. 39 LK/ Anmälan av interpellation om vård i glesbygderna Gisela Nyqvist (-) hade lämnat följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande: Svar på interpellations svar av F. Larsson till mig 3/ om vårdsituationen i Filipstad, och i glesbygderna. OCH en NY interpellation som svar med siffertabell! Larsson påpekar att 1) Alla skall ha rätt till vård på sitt svar till mig! 2) Och han påpekade ATT det fanns i Filipstad relativt bra utbud av vård. Riktigt: ALLA har rätt till akut vård, inkl. tandvård, och då måste resurserna finnas utan att man tar något ifrån någon annan vårdtagare samma rätt TILL vård, om de befinner sig/är bofasta i Filipstads kommun! Babusjka Olga Kalikova likaväl som mama Aysha Ibrahim och Kalle/Anna Svensson, alla dessa skall ha SAMMA rätt till vård, de skall ha samma rätt att få en tid som vårdgarantin lovar nämligen en tid inom 7 dagar! Ingen skall bli satt på undantag p.g.a. av situationen i Filipstad/Östra Värmland Jag vill HÄVDA återigen att vi inte har samma möjligheter att ALLA i kommunen att få sin tid hos läkare inom vårdgarantiden 7 dagar! En allmän upplysning för icke glesbygdsboenden och politiker i tätorten ang. Filipstads befolkning och dess tillgång/brist på tillgång till VÅRD!! Och ett påpekande är ATT VI alla oavsett boenden betalar samma landstings skatt! Situationen har förändrats i Filipstads Privata vårdcentral, pensioner bl. annat (man har visserligen nyligen gått ut med att man anställt en NY läkare 80 år gammal istället för den som pensionerades) och det betyder att: där jag är listad på landstingets Vårdcentral ökar väntetiderna! Man har inte kunnat följa vårdgarantin som skall ge dig en tid hos primärvården inom sju dagar. I NWT den 16/mars togs detta upp under rubriken Vården lever inte upp till lag kraven.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) För oss välkända fenomen ute i Landsbygden: T.ex. nya läkare nästan vid varje besök. De äldre har svårt att förstå talet många ggr p.g.a. av bristfällig Svenska hos en del av dessa. Detta läkarbyte ger ingen kontinuitet och det tar mycket längre tid för en ny läkare oavsett språktillhörighet att läsa in sig på gamla journalhandlingar. Dessutom ökar riskerna för felbehandling om kommunikationen mel. patient/läkare inte fungerar! Detta torde ha påpekats gång på gång, speciellt från småbygder ute i Länet Värmland. Har praktisk erfarenhet av dessa långa väntetider till en Läkare på Landstingets vårdcentral. Är själv vårdtagare och listad där! Jag har ringt flera, ggr (under ett annat namn än mitt egna (som är välkänt i Filipstad) och får vänta länge på en NY tid till fasta läkare vid vanliga icke akuta besvär (som måste till någon akut mottagning) mer än TRE veckor! Närmaste för oss är Karlstad/Karlskoga med även det med långa resvägar om man kommer från Lesjöfors/Rämmen/Nykroppa o.s.v. TORSBY ARVIKA som hänvisas till i svaret ang. ATT man även där har en akut mottagning är orimligt långa körvägar. VI på denna sida om Värmland har närmaste akut hjälp i Karlstad/Karlskoga (ca10-12 mil enkelresa). Jag har inte tagit upp telefon tillgängligheten/brister, icke brister. Jag fick även till svar en massa procentsatser, utan direkt länkar som hänvisning (som är brukligt när man refererar till statistik o.s.v.) Håller mig till praktisk erfarenhet hur det ser ut i kommunen. Jag går därför inte in på detta mer än att, jag har några frågor? Fick en hänvisning till en enkät (utan en länk adress) som skulle bevisa att bilden av vården i Filipstad var positiv! Mina frågor gällande denna enkät: 1) När var den Nationella enkäten gjord? Tog man i beräkning att situationer förändras (och det kan ske snabbt på små orter med liten tillgång (hänvisar till en nyanställning av en 80 årig Läkare och pensionsavgångar)! 2) HUR var frågorna ställda i enkäten? Alla som har lite kunskaper om enkäter/statistik VET att frågaren ofta får positiva svar utifrån HUR frågorna ställs. Värmland har fått påpekande ATT man inte kan hålla VÅRD garantin d.v.s. som säger att du skall får tid hos primärvården inom sju dagar. Senast i NWT 16/ under rubriken Vården lever inte upp till lag kraven! I Filipstad tar det mel. 3-4 veckor innan du kan få en tid hos din fasta läkare för vanliga besvär annars är du hänvisad till Akutmott. Karlskoga eller Karlstad ( läs resavstånd i en tidigare mening)! Regeringens proposition:2013/14: 198 Säger tydligt ATT bristande tillgänglighet är en form av diskriminering (kan läsas i Regeringens propositioner4 2013/14:198 ).

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Allmän Info: Karlskoga har en akutmottagning öppen dygnet runt! Dit resan fortsatt blir över 9-10mil ENKEL RESA, från Lesjöfors/Rämmen. Ifrån Nykroppa ca 7 mil enkel resa! Akutmottagning som hänvisas till i Kristinehamn den s.k. När Akuten är öppen ENDAST LÖ-SÖ mellan , d.v.s. stängt efter 17 00, enbart öppen helger DAGTID! Hänvisning till kontrollsamtal Jag fick även ett svar att: När det gäller möjligheten att få en tid hos Folktandvården i Filipstad stämmer det inte att det tar ca fem år att få en sådan. Frågor och svar från Folktandvården Filipstad på en förfrågan, när närmaste tid (icke akut) för undersökning kan ges åt mig. I en intervju i SVT i våras så uppgav läkaren ATT det var över fyra års väntetid (patienter som stått i kö sedan Tandläkare Paulsson slutade ca fem år sedan) dessa har nyligen börjat kallas in. (-) Får ett påpekande från F. Larsson: Det stämmer som interpellanten lyfter att Landstinget i Värmland köper vård av Region Örebro län, bl.a. vid Universitetsjukhuset i Örebro och Karlskoga lasarett. När det gäller vården som landstinget köper vid Universitetssjukhuset i Örebro, är det sådan vård som inte finns i Landstinget i Värmland. Det handlar således om att patienterna ska få bästa möjliga vård på det sjukhus den bäst utförs. Idag har landstinget avtal med Karlskoga lasarett för att underlätta för invånare. Svar av mig: Utmärkt att man har tillgång i Örebro för specialist vård, men läs nedan VAD vi betalar för, förutom specialistvård! Landstinget i Värmland betalar för vård vid Universitetssjukhuset i Örebro, vård vid Karlskoga lasarett och primärvård i Örebro läns landsting till Örebro läns landsting. Vid Universitetssjukhuset i Örebro köper vi sådan vård som inte finns inom Landstinget i Värmland. Vid Karlskoga lasarett köper vi länssjukvård, det innebär sådan vård som finns på sjukhusen i Värmland och där befolkningen väljer att åka till Karlskoga. Primärvård är den vård som bedrivs på vårdcentraler. Vid alla typerna betalar vi både för planerad och akut vård. Kostnaderna för respektive typ av vård per år redovisas i nedanstående tabell: Alla kostnader är miljoner kronor.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) År Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga lasarett Primärvård Örebro läns landsting mnkr 74 mnkr 1 mnkr mnkr 72 mnkr 1 mnkr mnkr 85 mnkr 1 mnkr mnkr 96 mnkr 1 mnkr mnkr 78 mnkr 1 mnkr mnkr 80 mnkr 1 mnkr mnkr 82 mnkr 1 mnkr mnkr 85 mnkr 1 mnkr 1) Universitetssjukhuset = 954 Milj (specialist vård). 2) Karlskoga Lasarett = 652 miljoner 3) Primärvården Örebro = 8 milj. Totalt fr.o.m. år = mkr Det vore kanske på sin plats att se över hela vårdsituationen i Värmlands glesbygder! Som situationen ser ut för Öst värmlänningar så rekommenderar jag ATT: man återigen förebereder sig på att öppnar 24 timmars akut MOT i Kristinehamn! Eller om man har något annat alternativ och ATT man DÅ tar i beräkning långa avstånd/dåliga vägar i glesbygder. Dessutom vill jag på peka ATT Karlstad har STORA problem för icke specialist vårdtagare : med eftervårdsavdelningar för postoperativ vård (nyss själv fått den erfarenheten som omboknings patient p.g.a. av). Inte bara Ortopeden har tvingats omboka sina operationsdagar x antal ggr (VAD kostar detta?) för ATT det inte FINNS /har inte nog med eftervårdsplatser för nyopererade. Vad som öppnas i framtiden för att avhjälpa situationen, om det är i privat, eller i Landstingsregi är en ny/annan dissk. fråga! att interpellationen fick framställas. Ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas under sammanträdet den juni. Utdrag Peter Blom, Molkom 40 LK/ Anmälan av medborgarförslag om förmånsbeskattning av frukost Peter Blom, Molkom hade lämnat följande medborgarförslag: Skriver till dig med anledning av att det kommit till min kännedom att anställda som arbetar i landstingshuset har ett löneavdrag på 150 kr./månad för "kaffeavdrag" men i själva verket rör det sig om frukost som består av Kaffe/Te, smörgåsar och olika pålägg. Det betyder i praktiken att en frukost kostar 7,50 kr/dag för de som arbetar i landstingshuset.

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Heltids arb. = 150 kr./mån. Deltid 75% = 120 kr./mån. Deltid 50% 75 kr./mån. Det har även framkommit att de anställda ej förmånsbeskattar detta. Enligt skatteverkets regler anges att frukost som är billigare än 42 kr. skall förmånsbeskattats. Har själv varit på landstingshuset och köpt frukost för 40 kr. februari Med bakgrund av detta frågar jag följande: Då detta måste anses som mycket förmånligt, varför förekommer då ingen förmånsbeskattning? Varför i så fall gäller inte denna förmån samtliga anställda inom liv, att som t.ex. inom ambulanssjukvården skulle de få kunna visa upp landstingslegitimation. Betala 7.50 för frukost där de råkar befinna sig i frukosttider? Samtliga Liv anställda skall väl erbjudas samma förmåner? att medborgarförslaget fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning. 41 Införandet av standardiserade vårdförlopp- Varje dag räknas Överläkare Tomas Hallgren informerade om den pågående nationella satsningen med syfte att förkorta väntetider inom cancervården och hur standardiserade vårdförlopp ska förkorta behandlingstiden. Ingen cancerpatient ska få vänta längre än nödvändigt på diagnos, utredning och behandling. Satsningen är ett samarbete mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt landstingen. Under överläggningen yttrade sig Thomas Ohlsson, Agneta Nilsson och Monika Bergqvist. 42 LK/ Rapport om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning Landstingsdirektör Gunilla Andersson fick den 27 november 2014 uppdrag av landstingsfullmäktige att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. Hon redogjorde till följd av det för en rapport över pågående åtgärder som har sammanställts och som även redovisar nu pågående åtgärder som syftar till att förbättra tillgängligheten och förstärka kompentensförsörjningen. Åtgärderna är dels på landstingsövergripande nivå samt dels specifikt inom de olika divisionerna och staberna. (Bildpresentation LK/142180)

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) 43 LK/ Årsredovisning 2014 Landstingsråden från Värmlandssamverkan presenterade gemensamt resultatet i årsredovisningen för Landstinget nådde ett positivt resultat för 2014 med ett överskott på 78,5 miljoner kronor, dock nåddes inte målet i budgeten som var 90 miljoner kronor. Trots ett totalt plusresultat har landstinget en långsiktig utmaning i de fortsatta underskotten i hälso- och sjukvårdens verksamheter som för 2014 blev 137,8 miljoner kronor. (Bildpresentation LK/142983) 44 LK/ Revisionens granskning av årsredovisning 2014 samt revisionsberättelse Revisorernas avgående ordförande Roland Krantz (S) redogjorde för revisorernas granskning av årsredovisningen samt revisionsberättelsen för Han konstaterade sammanfattningsvis att årsredovisningens finansiella delar i allt väsentligt är rättvisande, men att det finns behov av fortsatt utveckling för att ta fram systemstöd, kvalitetssäkra och dokumentera uppgifter till årsredovisningen. Revisorernas iakttagelser under 2014 rörande brister i styrning, uppföljning och intern kontroll har lett till att revisorerna anser att landstingsstyrelsen bör säkerställa fortsatt utveckling av styrning, uppföljning och intern kontroll. (Bildpresentation LK/150883) 45 LK/ Anskaffning av reserv ersättningshelikopter till Svensk Luftambulans Ledningsstrateg Gunnar Blomquist redogjorde för syftet med en reserversättningshelikopter, vilket i första hand är att minimera stilleståndstiden och effektivisera underhåll och reservdelshantering. Han informerade även om finansieringen samt ägarfrågan och påtalade att leveranstiden för en reservhelikopter ligger på ca 12 månader, vilket innebär att om beställning sker under maj/juni månad kan leveransen ske mars/april (Bildpresentation LK/150820) Sammanträdet ajournerades kl för partivisa gruppmöten samt lunch, och återupptogs igen kl.13.00

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Utdrag Revisionschef Karin Selander 46 LK/ Revisionsberättelse för år 2014 Till grund för ärendet låg revisorernas revisionsberättelse för år att lägga 2014 års revisonsberättelse till handlingarna. 47 Allmänhetens frågestund Före fullmäktiges behandling av årsredovisningen gavs allmänheten möjlighet att ställa frågor, men inga frågor ställdes. 48 Ansvarsfrihet för år 2014 i enlighet med revisorernas tillstyrkan Landstingsstyrelsen att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för landstingsstyrelsen. Enligt 9 kap 4 kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet: Monica Gundahl, Mats Sandström, Christina Wahrolin, Erik Olsson, Aina Wåhlund, Gert Ohlsson, Elisabeth Kihlström, Per Gruvberger, Jane Larsson, Anders Nilsson, Ulric Andersson, Marianne Utterdahl, Jesper Johansson, Fredrik Larsson, Karin Andersson, Eva-Lena Gustavsson, Olga Ljung, Anders Ahl, Henrik Samuelsson, Eva Sidenvall, Olof Olsson, Eva Wikström Hallonstén, Per Aspengren, Jessica Larsson och Marcus Karlsson. Patientnämnden att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för patientnämnden. Enligt 9 kap 4 kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet: Helene T Dehring, Erik A Eriksson, Agneta Nilsson, Inga-Lill Röhr och Jan Bolin.

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Hjälpmedelsnämnden att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för hjälpmedelsnämnden. Enligt 9 kap 4 kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet: Marlene Lund Kopparklint, Ulla Carlberg och Jomark Polintan. Kost- och servicenämnden att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för hälso- och sjukvårdsberedningen. Enligt 9 kap 4 kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet: Olga ljung, Marlene Lund Kopparklint och Ingela Wretling. Hälso- och sjukvårdsberedningen att bevilja ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning för hälso- och sjukvårdsberedningen. Enligt 9 kap 4 kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet: Ingvar Klang, Ulla Carlberg, Jan Carling, Madeleine Blom, Christina Wahrolin, Ingela Wretling, Tommy Glader, Gert Raiml, Gisel Nyquist, AnnaHögberg, Jonny Lundgren, Eva Bergkvist Hallonstén och Susanna Göransdotter. Demokratiberedningen att bevilja ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning för demokratiberedningen. Enligt 9 kap 4 kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet: Malin Berglund, Berit Larsson, Monika Bubholz, Una Halfvardsson, Hans Magnusson, Gerd Karlsson, Alexander Torin, Margareta Ivarsson, Aurea Rioflorido Karlsson, Gert Björnvall och Anders Nilsson. Framtidsberedningen att bevilja ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning för framtidsberedningen. Enligt 9 kap 4 kommunallagen deltog ej nedan förtecknade ledamöter i beslutet om ansvarsfrihet:

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Stellan Jansson, Margareta Ivarsson, Dan-Aria Sucuri, Jessica Hildén. Bodil Murås, Fereshteh Jalayer, Thomas Ohlsson och Myrna Labusan Jönsson. Utdrag Chef för utveckling- och ledningsstaben Kjersti Berg Marthinsen Ledningsstrateg Staffan Svanqvist 49 LK/ Årsredovisning 2014 Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens årsredovisning för år Under överläggningen yttrade sig Ulric Andersson, Monica Gundahl, Anders Ahl, Anders Nilsson, Gert Raiml, Fredrik Larsson, Elisabeth Kihlström, Christina Wahrolin, Birgitta Gauffin, Jane Larsson, Erik Olsson, Marianne Utterdahl, Nils-Gunnar Andersson, Gert Ohlsson, Jesper Johansson och Mats Sandström. Fredrik Larsson och Elisabeth Kihlström yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. enligt revisorernas tillstyrkan att godkänna årsredovisningen för Ajournering av sammanträdet kl Förhandlingarna återupptogs igen kl Utdrag Administrativ chef Anna- Lena Wingqvist 50 LK/ Landstingsfullmäktiges beslut återrapportering Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens återrapportering om fullmäktiges beslutade ärenden från att lägga redovisningen till handlingarna. Utdrag Administrativ chef Anna- Lena Wingqvist 51 LK/ Direktiv för landstingets arbete med medborgardialog Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens förslag till direktiv för landstingets arbete med medborgardialog. Under överläggningen yttrade sig Malin Berglund som yrkade bifall till styrelsens förslag med tillägget att beakta barnrättsperspektivet vid analys av resultatet. att godkänna förslag till direktiv för medborgardialog samt

19 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) att godkänna tillägget att beakta barnrättsperspektivet vid analys av resultatet. Utdrag Administrativ chef Anna- Lena Wingqvist 52 LK/ Fullmäktiges prioriterade uppdrag under 2015 Till grund för rubricerade ärende låg beredningarnas förslag till prioriterade uppdrag under Under överläggningen yttrade sig Malin Berglund, Margareta Ivarsson och Ingvar Klang. att godkänna demokratiberedningens förslag att gälla under 2015, att godkänna framtidsberedningens förslag att gälla under 2015 samt att godkänna hälso- och sjukvårdsberedningens förslag att gälla under Utdrag Elis Engholm, Hagfors 53 LK/ Svar på medborgarförslag om hörsel- och ögonavdelningarna i Hagfors Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens förslag till svar på medborgarförslag om hörsel- och ögonavdelningarna i Hagfors. Under överläggningen yttrade sig Elisabeth Kihlström som även yrkade bifall till svar på medborgarförslaget. att medborgarförslaget därmed anses vara besvarat. Utdrag Ledningsstrateg Gunnar Blomquist 54 LK/ Anskaffning av reserv- och ersättningshelikopter till Svensk Luftambulans Till grund för rubricerade ärende låg landstingsstyrelsens förslag till beslut om Anskaffning av reserv- och ersättningshelikopter till Svensk Luftambulans. Under överläggningen yttrade sig Fredrik Larsson, Gert Ohlsson, Ulric Andersson, Christina Wahrolin, Henrik Samuelsson och Jesper Johansson. Fredrik Larsson och Gert Ohlsson yrkade båda bifall till styrelsens förslag.

20 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) att bevilja Svensk Luftambulans rätt att utnyttja optionen i upphandlingsavtalet och anskaffa en reserv- ersättningshelikopter till kommunalförbundet, att besluta att Svensk Luftambulans äger rätt att uppta lån för att finansiera investeringen med borgensåtagande från landstinget samt att uppdra åt landstingsstyrelsen att teckna ett samverkansavtal med övriga medlemmar i kommunalförbundet enligt 17 i förbundsordningen. Utdrag Sekreterare Susanne Grip Åsman 55 LK/ Förrättande av val Till grund för rubricerande ärende låg valberedningens förslag. Gunilla Persson, Kristinehamn (SD) har begärt entledigande från sitt uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige. Lisen Persson, Ekshärad (SD) har begärt entledigande från sitt uppdrag som nämndeman i Förvaltningsrätten. att bifalla begärda entledigande samt att utse Britt-Marie Wall (S), Filipstads kommun, till vice ordförande i Hjälpmedelsnämnden för perioden LK/ Svar på interpellation av Gisela Nyqvist (-) om åtgärder mot könsstympning Gisela Nyqvist (SD) har i en interpellation (LF 11 mars 9) ställt frågor om landstingets arbete för att motverka kvinnlig könsstympning, om kompetenshöjande insatser på området samt om det finns en plan för att återställa underliv hos personer som utsatts för könsstympning. I egenskap av ordförande i sjukhusutskottet har jag fått i uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande att besvara interpellationen. Interpellanten sätter fokus på en mycket viktig fråga inte minst mot bakgrund av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen (CRC) och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att mellan miljoner av världens flickor och kvinnor har utsatts för könsstympning. Enligt Unicef förekommer könsstympning globalt i ett trettiotal länder

21 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) men i och med migration finns flickor och kvinnor som blivit könsstympade i alla delar av världen. Liksom interpellanten lyfter, uppskattar Socialstyrelsen att det bor cirka flickor och kvinnor i Sverige som blivit könsstympande, varav cirka är flickor under 18 år. De största grupperna flickor och kvinnor i Sverige som genomgått könsstympning kommer från Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia. När det gäller det förebyggande arbetet mot könsstympning är det viktigt att framhålla att det är ett arbete som måste ske på både global och lokal nivå. Problemet med att flickor och kvinnor könsstympas kommer att minska i Sverige om fler stater vidtar effektiva åtgärder för att avskaffa denna sedvänja. Enligt Socialstyrelsen har antalet könsstympade flickor i världen minskat i jämförelse med äldre generationers kvinnor. Orsakerna anses vara förändrade attityder, en generell utveckling av samhällsinstitutioner, ökad utbildningsnivå och jämlikhet samt lagstiftning och preventivt arbete. I Sverige är, liksom interpellanten påpekar, alla former av kvinnlig könsstympning förbjuden enligt lag (1982:316), detta oavsett om brottet begås i annat land där det är tillåtet. Länsstyrelsen har det samordnande uppdraget från regeringen avseende hedersrelaterat våld, där könsstympning ingår som en del. Utöver länsstyrelsens samordnande uppdrag, har Socialstyrelsen fått i särskilt uppdrag från regeringen att kartlägga vilken kunskap som finns bland personal inom primärvård och inom andra relevanta delar i hälso- och sjukvården. I uppdraget har också ingått att undersöka vilka förutsättningar personal inom hälso- och sjukvården har för att arbeta förebyggande mot kvinnlig könsstympning och för att på ett professionellt och respektfullt sätt möta flickor och kvinnor som blivit utsatta för dessa ingrepp. Mot bakgrund av resultatet har det även i Socialstyrelsens uppdrag ingått att ta fram information anpassad till hälso- och sjukvårdspersonal som i sin yrkesvardag träffar flickor och kvinnor som är könsstympade eller riskerar att utsättas för könsstympning. I Värmland uppskattas cirka kvinnor vara utsatta för könsstympning. Sedan januari 2015 finns en arbetsgrupp i Värmland för samverkan kring kvinnlig könsstympning, där Länsstyrelsen, landstinget och länets kommuner arbetar tillsammans. Socialstyrelsens kunskapsunderlag ligger till grund för arbetet. Från landstinget deltar asylsköterskor och representanter från ungdomsmottagningarna, barnahälsovården, mödrahälsovården samt kvinnosjukvården. Arbetsgruppen har hittills haft tre möten och har lagt en plan för arbetet under resten av året.

22 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) Arbetsgruppen arbetar med att ta fram riktlinjer för arbetet med könsstympning som bedrivs inom olika myndigheter och verksamheter i Värmland. Riktlinjerna planeras vara färdiga i januari 2016 för att därefter implementeras. Parallellt med arbetsgruppens arbete pågår kunskapsspridning och kompetenshöjande insatser inom området för könsstympning. Bl.a. sker kunskapshöjande insatser runt om i landstingets verksamheter med hjälp av Socialstyrelsens webbutbildning som stöd. Arbetsgruppen planerar också att genomföra ett större utbildningstillfälle till hösten 2015 med inbjudna föreläsare för att höja kompetensnivån om könsstympning ytterligare. När det gäller interpellantens fråga om landstinget har en plan för att återställa underliv för personer som drabbats av könsstympning så är svaret tudelat. Kvinnlig könsstympning kan se ut på flera olika sätt och ha olika svårighetsgrader att medicinskt åtgärda. När det gäller de kvinnor som utsatts för infibulation, dvs. att blygdläpparna sytts samman, utförs i landstinget sedan länge defibulation, dvs. ett öppnande. Denna åtgärd underlättar för passage av urin och menstruationsblod samt möjliggör för en eventuell vaginal förlossning. Skador i underlivet som kräver rekonstruktiv kirurgi, dvs. som kräver återuppbyggnad av avlägsnade organ, är betydligt svårare medicinskt att åtgärda. Rekonstruktiv kirurgi för könsstympade kvinnor har nyligen påbörjats på Karolinska institutet i Solna. I denna verksamhet ingår bl.a. gynekolog, plastikkirurgi, psykolog och sexolog. Verksamheten är under uppbyggnad och mycket forskning behövs vidare inom detta fält. Någon plan för att starta sådan verksamhet i Värmland finns inte i dagsläget. Interpellanten undrar slutligen om landstinget har tänkt införa mobila utbildningsteam eller annat för att höja kompetensen om könsstympning. Värmlands arbetsgrupp för samverkan kring kvinnlig könsstympning arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för arbetet med könsstympning, i detta arbete ingår att se över utbildningsbehov och andra insatser för flickor eller kvinnor som har utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning. Eftersom arbetsgruppen är i ett inledningsskede i detta arbete går det i nuläget inte ytterligare att besvara hur riktlinjerna kommer att implementeras på respektive myndighet och inom respektive verksamhet i landstinget. Under överläggningen yttrade sig Elisabeth Kihlström och Gisela Nyqvist. att lägga interpellationen och interpellationssvaret till handlingarna.

23 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) 57 LK/ Svar på interpellation av Ingela Wretling (S) och Per Aspengren (S) om nationella riktlinjer Ingela Wretling (S) och Per Aspengren (S) har i en interpellation ställt frågor om landstingets arbete utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer ( 37). I egenskap som ordförande i sjukhusutskottet har jag fått i uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande att besvara interpellationen. Socialstyrelsens nationella riktlinjer innebär ett systematiserat införande av evidensbaserad kunskap och utgör ett värdefullt stöd i landstingets kvalitetsarbete. Riktlinjerna ger vägledning när det gäller vilka åtgärder som ska prioriteras inom respektive riktlinjeområde och vilka åtgärder/insatser som inte ska prioriteras. Socialstyrelsen har, liksom interpellanterna lyfter, publicerat 12 slutliga nationella riktlinjer samt tre remissversioner. Landstinget har ett fastställt arbetssätt för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer (HCL, , LK/102119, 166). Arbetssättet består av två processer: Riktlinjeprocessen, som kopplar riktlinjerna till ledning och styrning och Vårdprogramprocessen för att utarbeta vårdprogram. Landstinget inleder sitt arbete redan när Socialstyrelsen utkommer med en remissversion av nationell riktlinje, detta genom bildande av arbetsgrupp, genomförande av GAP-analys och deltagande i regionalt kunskapsseminarium med Uppsala- och Örebroregionen. Innan sjukvårdsregionen träffas för dialog anordnar landstinget dialogseminarier där berörda verksamheter och politiken deltar för att diskutera rekommendationerna och genomförd GAP-analys. Samverkansnämnden Uppsala- och Örebroregionen tar efter regionalt kunskapsseminarium fram en politisk viljeriktning att gälla för regionen med rekommendationer till landstingen utifrån riktlinjerna. Landstingsstyrelsen fattar sedan beslut om politisk viljeriktning att gälla för Landstinget i Värmland. När det gäller interpellanternas fråga om vilka riktlinjer som är bäst implementerade så är den inte helt enkel att besvara, inte minst därför att riktlinjerna har så pass olika bredd och karaktär. Vissa riktlinjer kan huvudsakligen handla om att ändra vårdrutiner, dvs. är förhållandevis lätta att genomföra medan andra riktlinjer kan innehålla krav på nya lokaler, ny kostsam utrustning, annan kompetens hos personal, omfattande utbildningar och så vidare. Riktlinjen för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är t.ex. en riktlinje som är väldefinierad och förhållandevis lätt att följa upp inom den specialiserade psykiatrin. Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är mer omfattande och kräver mer långtgående insatser för ett förändrat förhållningssätt inom hela hälso- och sjukvården. De flesta riktlinjerna innehåller omständigheter som både möjliggör en snabb (eller en redan genomförd) implementering av vissa delar och en långsam implementering av andra delar. För den palliativa vården är exempelvis en stor del av riktlinjerna implementerade i landstinget. Det

24 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (27) kvarstår emellertid omfattande utbildningsinsatser av personal inom det palliativa området vilket kommer att ta tid att genomföra. När det gäller mätning av följsamhet har också riktlinjernas olika karaktär betydelse. Tillgången på kvalitetsregister ser exempelvis olika ut för olika områden och också tillgången på adekvata process- och resultatindikatorer. Förutsättningarna skiljer sig väsentligen åt vilket har stor betydelse när man mäter graden av implementering men det är också viktigt att ha i åtanke, att även om vissa riktlinjer innebär större insatser än andra, så handlar riktlinjerna framförallt om ett förändrat arbetssätt. Rekommendationerna innehåller ju även inriktning om insatser som inte ska genomföras i hälso- och sjukvården, det handlar således inte enbart om att lägga till, utan också om att ta bort. I enlighet med landstingets fastställda riktlinje- och vårdprogramprocesser för implementering av de nationella riktlinjerna, pågår ett arbete med följande slutliga riktlinjer: bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer, diabetes, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, schizofreni och antipsykotiska läkemedel och sjukdomsförebyggande metoder. Landstinget arbetar också enligt den fastställda processen för remissversionerna som rör områdena för astma och KOL, hjärtsjukvård och missbruk och beroende. Landstinget ligger långt framme i sitt arbetssätt gällande riktlinjerna för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer, bl.a. eftersom landstinget till merparten arbetade i enlighet med rekommendationerna när riktlinjen utkom. Riktlinjeprocessen för området bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer är avslutad och vårdprogramprocessen pågår. Resultat för följsamhet har lämnats för området bröstcancer och kolorektal- och prostatacancer ( ). Riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar är den första riktlinjen som hanterats helt utifrån fastställd process och där landstinget ligger långt framme i implementeringen. Vårdprogram är under utarbetande men mycket arbete kvarstår innan alla medarbetare tar till sig de förändrade arbetssätten, exempelvis när det gäller att ställa diagnoserna höft- och knäartros med hjälp av kliniska kriterier i stället för röntgenologiska. Vårdprogramarbete pågår för frakturrisk osteoporos, inflammatorisk ryggsjukdom, psoriasis artrit och reumatoid artrit. Vårdprogramprocessen för artros höft och knä har avslutats och vårdprogram levererats ( ). När det gäller riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder omfattar den all hälso- och sjukvård och innebär att alla patienter, när så är lämpligt, ska tillfrågas om sina levnadsvanor gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Det är långt kvar innan detta är fullt implementerat, men många verksamheter är på god väg. Riktlinjeprocessarbetet är i princip färdigt för diabetesområdet. GAPanalyser och konskevensbeskrivningar är utarbetade och ska fastställas.