Innehåll. Förord. Kap. 4. Principproblexn vid en analys av efterfrågan påpopulärpress
|
|
- Lars-Erik Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Förord. II Kap. 1. Huvuddrag i populärpressens utveckling Inledning. Populärpressens omfattning Konsumenternas utgifter för populärpress.. Volymutvecklingen Prisutvecklingen. Säsongvariationer Kap. 2. Strukturella förändringar inom. populärpressen Innehållet I Prenu'meration contra lösnummerköp... "56 Omvandlingen mellan olika typer av populärpress 58 Kap. 3. Konkurrensen xnellan förlagen Marknadsform och konkurrensmedel Ett exempel på lansering aven ny tidning Marknadsandelarna Produkt- och prispolitik Exkurs med en enkel modell om utbud av tidningar med och utan. annonser. 81 Kap. 4. Principproblexn vid en analys av efterfrågan påpopulärpress Introduktion '.. '. 85 Begreppet populärpress Populärpressens substitut och komplement Populärpressens efterfrågedeterminanter Tidsserieanalys contra tvärsnittsanalys 98 Exkurs om konsumenttidningarna.....' 99
2 Kap. 5. En tvärsnittsanalys för år Det statistiska underlaget Populärpresskonsumtionens struktur Populärpressutgifternas beroende av inkomsten Populärpressutgifternas beroende av hushållstypen Populärpressutgifternas beroende av åldern Populärpressutgifternas beroende av yrkesställningen. 122 Populärpressutgifternas beroende av bosättningsorten Populärpressutgifternas beroende av hustruns sysselsättning Populärpressutgifternas beroende av bilinnehav Sammanfattning Exkurs om 1958 års levnadskostnadsundersökning Kap. 6. Efterfrågeanalys för perioden Tidsserieanalysens efterfrågefaktorer Efterfrågefunktionen.. Mått på efterfrågan Beräkningsresultaten Kommentarer till beräkningsresultaten Kap. 7. Televisionens inflytande på populärpressefterfrågan Ett nytt massmedium slår igenom Några amerikanska erfarenheter... 16o En brittisk undersökning Regional analys Tabellbilaga Litteratur.. Sununary in English Popular Magazines in Sweden List of Diagrams..... List of Tables Förteckning över diagram. l. Konsumenternas utgifter för populärpress Populärpressutgifternas procentuella andel av de totala konsumtionsutgifterna Antalet köpta exemplar av populärpress Antalet köpta sidor av populärpress " 6
3 5. Genomsnittligt antal sidor per populärtidningsexemplar ' Antalet köpta kilo av populärpress Genomsnittlig vikt i gram per populärtidningsblad Genomsnittligt pris per populärtidningsexemplar Genomsnittligt pris per populärtidningssida o 10. Genomsnittligt pris per kilo populärpress I l 1 I. Hushållens utgifter för populärpress och totalkonsumtion under olika månader Lösnummerköpen av populärpress under olika månader år 1958, 1959 och Genomsnittligt antal sidor per populärpressexemplar under olika månader år l 4. P~ocentuell fördelning på redaktionellasidoroch annonssidor av ett genomsnittligt populärpressexemplar under olika månader år IS. Den procentuella andelen prenumererade exemplar av populärpressen Px:ocentuell fördelning på tidningsgrupper av antalet köpta sidor av populärpress 193 I -6I " Antalet köpta sidor av kvinnliga veckotidningar I l 18. Procentuell fördelning på olika sidprisklasser av antalet köpta redaktionella sidor och konsumenternas utgifter för veckotidningar av normalformat 1946 och Procentuell fördelning på olika förlag av konsumenternas utgifter för populärpress 193 l -6l Procentuell fördelning på olika förlag av antalet köpta exemplar av populärpress l I. Genomsnittligt antal sidor per populärtidningsexemplar för olika förlag Genomsnittligt pris per populärtidningssida för olika förlag I Olika hushållsgruppers andel av totala antalet hushåll och totala utgiften för populärpress Hushållens utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter inkomstklasser S. Principillustration av skiktningseffekten Hushållens utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter hushållstyp och inkomst Hushållens utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter hushållsföreståndarens ålder och inkomst Hushållens utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter yrkesställning och inkomst
4 29. Hushållens utgifter för populärpress 'år 1958 fördelade efter bosätt-' ningsort och inkomst '.' Hushållens utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter hustruns sysselsättning och inkomst Hushållens utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter bilinnehav och inkomst o o ~' o.io o Verklig,och härledd populärpresskonsumtion mätt i antal sidor per capita o o Verklig och härledd populärpresskonsumtion mätt i antal sidor per capita , o o Verklig och -härledd populärpresskonsumtion mätt i antal sidor per capita o Sambandet mellan konsumtion av veckopress och TV-täthetinom olika TS-områden första halvåret Sambandet mellan konsumtion av veckopress och TV-täthetinom olika TS-områden första halvåret Förteckning över tabeller l. Förlag och tidningar som ingår i undersökningen Den procentuella fördelningen mellan redaktionella sidor och annonser ' Produktionsseriernas längd för olika förlag 193 1, 1941, 1951 och Upplageutvecklingen för IeA-kuriren och Vi Medelfelet för den genomsnittliga populärpressutgiften som funktion av urvalets storlek o Signifikansgränsen i kronor (95-procentig nivå) för skillnaden mellan två,genomsnittliga populärpressutgifter som funktion av urvalens storlek Hushållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter inkomst ' ,..'... _.. o. o I I l 8. Hushållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter hushållstyp och inkomst o ;, Hushållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter hushållsföreståndarens ålder och inkomst :. o Hus~ållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter hushållsföreståndarens ålder och två inkomstklasser Hushållens månatliga utgifter för populärpress år' 1958 fördelade efter yrkesställning och inkomst......'. : ,..0,.' Hushållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter yrkesställning och två inkomstklasser. o "," '.. - '
5 13. Hushållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter bosättningsort och inkomst Hushållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter hustruns sysselsättning och inkomst Hushållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter bilinnehav och inkomst Hushållens månatliga utgifter för populärpress år 1958 fördelade efter bilinnehav och två inkomstklasser Elasticitetsberäkningar på antalet exemplar Elasticitetsberäkningar på antalet sidor Elasticitetsberäkningar på antalet kilo 193 I Tid per dag som enligt tre amerikanska undersökningar ägnats åt fyra media (populärpress, dagspress, radio och television) Tid som TY-ägare respektive icke TY-ägare ägnade åt läsning av populärpress enligt NBC Metropolitan New York Survey Medelnettoupplagor för populärtidningarna Den privata konsumtionen Konsumtionen av populärpress Priset på populärpress
:' '"~-:' ';, ~:1 ,' 6J) -",Nf:4 -,< Konsumtionen av populärpress. Ekonomisk R,~vy 'I.stockholm,' J
Ekonomisk R,~vy 'I.stockholm,' J :' '"~-:' ';, ~:1 -",Nf:4 -,< Konsumtionen av populärpress,' 6J) -- ~_",-,,.,..~,,-- ~ _.~. J A V GUSTAV ENDREDI ( Försäljningen av populärtidningar (dvs i huvudsak konventionell
Läs merTELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19
o nne a FÖRORD KAPITEL l. INLEDNING Syfte Uppläggning l Innovationsstudier - en översikt 3 Gemensamma drag i tidigare undersökningar 8 Olika former av informationsspridning och påverkan 9 Accepteringsbenägenhet
Läs merDu har intresset. Vi har magasinet.
Du har intresset. Vi har magasinet. Trender som påverkar alla medier Digitalisering allt större digital konsumtion Versonifiering ökad grad av paketering Personifiering allt mer skräddarsys TV-vitalisering
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merHushållens medieutgifter
Hushållens medieutgifter Presentation på MEG 2014-03-07 Madeleine Thor, IRM madeleine.thor@irm-media.se Magnus Anshelm, MMS magnus.anshelm@mms.se Agenda Om studien Hushållens medieutgifter 2014 De största
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
Läs merMatpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport
1(5) PM 2008-11-04 Utredningsenheten Helena Lööv Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport Sammanfattning/slutsatser Prisutvecklingen för de undersökta livsmedelsgrupperna
Läs merStandardkomponent I: Liigenhetens storlek 70 Standardkomponent II: Liigenhetens utrustning 72 Husets omgivning och milj"o 80 Sammanfattning 83
e FORORD I I KAPITEL I. UNDERSOKNINGENS BAKGRUND OCH SYFTE 13 Byggnadsprisernas betydelse jor konsumenten 14 Nagot om byggnadsindustrins struktur och konkurrensforhdllanden 16 Disposition I 7 KAPITEL 2.
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) Äldre nationalräkenskapspublikationer Nationalräkenskaperna (NR) fördes över från Konjunkturinstitutet till SCB under åren 1963-1964 och den första NR-publikationen från
Läs merGratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017
Gratistidningens förändrade roll En favorit i det nya medielandskapet 2017 Regionala och lokala medier i Sverige 300 225 150 NÄSTAN 300 GRATISTIDNINGAR 60 % 45 % 30 % Antal titlar Procentandel 75 15 %
Läs merKöttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt
Svenska matvanor och matpriser 2010-06-30 Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt Den totala köttkonsumtionen ökade med 1,3 procent mellan 2007 och 2008,
Läs merMediebarometern Välkommen!
Den fyrtionde undersökningen av befolkningens medieanvändning 1979 2018 Välkommen! 24 maj 2019 NORDICOM, Göteborgs universitet Medielandskapet 1979 Medieutvecklingen 1979 2018 Medielandskapet 2018 Om Medieanvändning
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merSamhällsekonomi. Elevens namn:
Samhällsekonomi Elevens namn: A 15 Ekonomi - de grundläggande begreppen 1. Vad betyder ordet ekonomi? 2. Vilket annat ord kan man använda i stället för samhällsekonomi? 3. Förklara följande begrepp! a)
Läs merInnehållsförteckning. Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING. Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH DESS KONSEKVENSER 17
Innehållsförteckning Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING OCH DESS KONSEKVENSER 17 Tabloid bland andra tidningsformat... 19 Tabloid som historiskt begrepp 20 Tidningsformat en definition 21 Formatförändring
Läs merFrån renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014. ORVESTO Konsument 2014 Helår Ålder 16-80 år
Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014 Fakta om Orvesto Postal undersökning som genomförs tre gånger per år bland svenskar 16-80 år. Resultatet i presentationen
Läs mer5. Mätning av överskottsefterfrågan på bostäder Undersökningens uppläggning 24
Innehällsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. INLEDNING 13 l. Bakgrunden 13 2. Grundläggande hypoteser beträffande bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer 14 3. Syftet och grundmaterialet 15 4. Metodproblem
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merBoende, regional fördelning och tillgång till bil
Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav
Läs merTidskrifter säljer produkter!
säljer produkter! engagerar! är det medium man generellt värdesätter högst. Dessutom sysslar man sällan med annat samtidigt som man läser. Konsumenterna i Ball States undersökning ägnade sitt främsta intresse
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Läs merCITYKLIMATET FALKENBERG
CITYKLIMATET FALKENBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur mycket tid, engagemang
Läs merÖvningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion
Läs merMICROECONOMICS Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander &
MICROECONOMICS 2018 Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander www.lohmander.com & Peter@Lohmander.com Eftermiddagens möte: Diskutera Ert förslag till lämpligt problem med kursledaren
Läs merInnehåll. Förord 11. Inledning 13 Undersökningens bakgrund 13 Undersökningens syfte och uppläggning 13
Innehåll Förord 11 Inledning 13 Undersökningens bakgrund 13 Undersökningens syfte och uppläggning 13 Kapitel 1. M ål och medel inom transportpolitiken 17 1.1 Vad är transportpolitik? 17 1.2 De transportpolitiska
Läs merKULTUR OCH UPPLEVELSER
40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen
Läs merInga-Lill Pettersson Utredningstjänsten Tel E-post
2017-04-28 Dnr 2017:382 Rapport från utredningstjänsten PRESSTÖD OCH UPPLAGEUTVECKLING Gefle Dagblad, Arbetarbladet, Söderhamnskuriren, Ljusnan, Ljusdals-Posten och Hudiksvalls tidning ingår alla i Mittmedia
Läs merHälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan
BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning
Läs merHushållens konsumtion 2012
Inkomst och konsumtion 2014 Hushållens konsumtion 2012 Välfärdstjänstärna har störst ekonomisk betydelse för barnfamilj Finländska hushåll drar nytta av de välfärdstjänster som samhället erbjuder för i
Läs merSvensk telekommarknad första halvåret 2018
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2018-11-13 Dnr: 18-7901 1(13) Avdelningen för samhällsfrågor Karin Fransén 08-678 5781, 073-644 57 81 karin.fransen@pts.se Svensk telekommarknad första halvåret 2018
Läs merSkriv kod på varje inlämnat blad! Besvara skrivningen så att frågorna går att dela mellan lärarna!
Umeå universitet Institutionen för Geografi och Ekonomisk historia 901 87 UMEÅ Kodnr: TENTAMEN Ekonomisk och politisk geografi, 15 hp Moment 1: Lokaliseringsteori och näringsliv, 7,5 hp 2013-10-02 Onsdag
Läs merRiksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Läs merPost&Telestyrelsen. Ny nummerplan. Undersökning i Temo Direkt oktober Oktober 2001 T-22275
1 Ny nummerplan Undersökning i Temo Direkt oktober 2001 2 Temo har på uppdrag av Post & Telestyrelsen genomfört en uppföljande studie av en tidigare genomförd kvalitativ undersökning om attityderna till
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs merSvensk telekommarknad första halvåret 2018
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2018-11-13 18-7901 1(13) Avdelningen för samhällsfrågor Karin Fransén 08-678 5781, 073-644 57 81 karin.fransen@pts.se Svensk telekommarknad första halvåret 2018 Ett urval
Läs merUPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004
UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen
Läs merTillväxt genom mer arbete
Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande
Läs merStatistikinfo 2013:12
Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen
Läs merEn presentation av. Rättvisemärkts kampanj 2007
En presentation av Rättvisemärkts kampanj 2007 Under våren 2007, den 9-22 april, genomförde Rättvisemärkt en rikstäckande kampanj med syfte att skapa ökad uppmärksamhet och kännedom kring Rättvisemärkt
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merSänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer
Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU8 Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2007/08:18 Sänkt reklamskatt för vissa periodiska
Läs merEfterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merEn första översikt Mars 2015
Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)
Läs merLäser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se
Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television
Läs merSå står du emot rabatt-trycket
Så står du emot rabatt-trycket 1 Thomas Juréhn IDG - Research SIFO - Medieundersökningar/Orvesto SvD - Marknadscenter/Analys MEC - Printchef Mediateket/smart company Analys smart company Uthyrning Undersök
Läs merBarns säkerhet i bil. vid ankomst till förskolan. Helen Sjöberg
Barns säkerhet i bil vid ankomst till förskolan Helen Sjöberg RAP. 4 juni 2005 Bakgrund NTF Stockholms län gör regelbundet mätningar av i vilken mån barn är fastspända i bil i samband med generella undersökningar
Läs merKonsumenternas förtroende förstärktes något i september
Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merFörändrad statistisk redovisning av public service
PUBLIC SERVICE 1 (5) 2017-12-14 Johan Norberg Nationalräkenskaper Förändrad statistisk redovisning av public service I september 2019 kommer SCB ändra redovisningen i nationalräkenskaperna avseende radio-
Läs merOMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN
OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus
Läs merKonsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti
Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, augusti Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Konsumenternas förtroendeindikator var i augusti 8,3, medan den i juli var
Läs merUppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni
Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, juni Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juni. Konsumenternas förtroendeindikator
Läs mer2 U (symmetri) pp 1. b) Sätt in efterfrågefunktionerna ovan I budgetrestriktionen, sätt YY = EE, och lös för EE: pp 2 p 1. p 1
Lösningsförslag Tenta 700 Mikro B Fråga a) Utbud = Efterfrågan ger : 0000PP 0000 = 000 00PP 00PP = 7000 PP = QQ = 0000 b) QQ = 0000 8 0000 = 30000 c) QQ = 000 00 8 = 000. Skillnaden mellan vad producenterna
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Läs merSTATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011
STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade
Läs merMedier i Sverige. En faktasamling
Medier i Sverige En faktasamling Medier som tar ansvar TU Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag representerar vi huvuddelen av landets mediehus, som ger ut nyheter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Regeringen föreskriver 1 i fråga om presstödsförordningen
Läs merKonsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år
Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator
Läs merEn undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien
En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur
Läs merKonsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger
Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs mer2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.
2. Efterfrågan Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP P Q 1 Elastisk och inelastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan då priselasticiteten
Läs merKonsumenternas förtroende oförändrat i oktober
Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, oktober Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Konsumenternas förtroendeindikator var i oktober 0,4, då den i september var -0,7 och i augusti
Läs mer"Förord... I. Kap. 3. Produktionsfaktorerna under senare tid Produktionsfaktorn arbete. Produktionsfaktorn kapital. Teknik och organisation.
Innehåll "Förord.......................... I Inledning. Verkstadsindustrins oinfattning. 3 Verkstadsindustrins kännetecken 4 Några avgränsningsproblem... 6 Verkstadsindustrins omfattning.. 10 Kap. 1. Verkstadsindustrin
Läs merRapport till Eslövsbladet oktober 2015
SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 300 personer. Intervjuerna gjordes mellan den 29 september och 6. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen
Läs merMIKROTEORI N \: ~ 1-ou
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.
Läs merSvensk telekommarknad 2018
Svensk telekommarknad 2018 1 Svensk telekommarknad 2018 Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppdrag att följa tjänsteutvecklingen på marknaden för elektronisk kommunikation, att främja konkurrensen och
Läs merPROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merSkolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell
Skolfrågan i Luleå Martin Ahlqvist Caroline Theorell 201-12-1 12 Om undersökningen Genomförande Antal intervjuer: 1 000 Metod: telefonintervjuer Målgrupp: allmänheten i Luleå kommun, 1 år och äldre. Urval:
Läs merVARFÖR VÄLJER KVINNOR BRÄNSLESNÅLA BILAR?
VARFÖR VÄLJER KVINNOR BRÄNSLESNÅLA BILAR? Livsstil Ekonomi Design och motorstyrka Transport Attityder och Beteende Miljö Säkerhet Sammanfattning. I denna undersökning skickade vi ut 4200 enkäter till privata
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merEffektmätning av gratistidningen
Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter
Läs merSvenskarna och internet
Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges
Läs merDel 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen
Läs merDen svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari
Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, januari Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 6,0, då den i december var 4,4
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524); SFS 2015:937 Utkom från trycket den 22 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merGenomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region
BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt
Läs merGenomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region
BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig omtentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III, statistiska metoder) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005
HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste
Läs merHushållens konsumtion 2012
Inkomst och konsumtion Hushållens konsumtion Ökad återvinning av hushållens avfall Andelen hushåll som regelbundet återvinner avfall har ökat betydligt i Finland. Till exempel procent av hushållen sorterar
Läs merKristina Ossmark Central Marknad 22 april 2008
Kristina Ossmark Central Marknad 22 april 2008 1 Konsumentkooperationens verksamhetsidé Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER
ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat
Läs merBESLUT. SÖKANDE AB William Michelsens Boktryckeri, Södra Ringgatan 14, Alingsås
BESLUT 2018-06-13 Dnr 18/01849 SÖKANDE AB William Michelsens Boktryckeri, Södra Ringgatan 14, 441 85 Alingsås SAKEN Begäran om omprövning av beslut om allmänt och begränsat driftsstöd BESLUT Presstödsnämnden
Läs merKonsumenternas förtroende starkt och stabilt i september
Inkomst och konsumtion 2017 Konsumentbarometern 2017, september Konsumenternas förtroende starkt och stabilt i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september 23,7, då den i augusti var 23,5
Läs merTENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER
STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Ellinor Fackle-Fornius TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 2009-10-29 Skrivtid: 15.00-20.00 Godkända hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Tentamen består
Läs merHur mycket kött äter vi egentligen?
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-03-29 Hur mycket kött äter vi egentligen? Det förekommer många missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter och dessa försöker Jordbruksverket
Läs merSkatter, sysselsättning och tillväxt.
2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merStatistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012
Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs mer