ISTARSKI KRATKODLAKI GONIC

Transkript

1 Grupp 6 FCI-nummer 151 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté ISTARSKI KRATKODLAKI GONIC Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

2 Standard för ISTARSKI KRATKODLAKI GONIC Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: Kroatien Drivande hund FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Grupp 6, sektion 1 Med arbetsprov En utmärkt drivande hund på framför allt hare och räv med ett ihållande, skarpt och klangfullt skall. Rasen kan också användas som eftersökshund. Den är idealiskt byggd för den vidsträckta och öppna terrängen i Istrien. Ursprunget till rasen anses mycket gammalt. Fresker, målningar och historiska berättelser vittnar om rasens ålder. Tack vare sina utmärka jaktegenskaper exporterades den från Istrien till grann-regionerna. År 1924 stambokfördes de första exemplaren. FCI godkände rasen Idag förekommer rasen i stort antal i Istrien och angränsande regioner där jägare fortfarande uppskattar den för dess framstående jaktegenskaper. Helhetsintryck: Viktiga måttförhållanden: Rasen skall ge ett ädelt intryck och ha kort, fin och snövit päls med orangegula fläckar. Huvudet skall vara långt, smalt och torrt. Kroppen skall vara smidig. Svansen skall vara tunn och bäras något sabelformad. Kroppslängden skall inte överstiga mankhöjden med mer än 10 %. Uppförande/karaktär: Rasen är vänlig, lydig, lugn och mycket fäst vid sin ägare. Under jakten är den livlig och mycket intensiv. Huvud: Skallparti Huvudets längd kan variera mellan 20 och 24 cm. Huden i pannan får inte vara rynkig. Från sidan sett skall nackknölen vara markerad och den något rundade pannan skall mjukt gå över i den raka nosryggen. Sett ovanifrån skall pannbenet vara avlångt, tämligen smalt och ha en tydlig pannfåra.

3 Stop Nostryffel Nosparti Käkar/Tänder Ögon Öron Stopet skall vara endast svagt markerat och inte tvärt. Nostryffeln skall vara svart eller åtminstone mörkt leverbrun. Näsborrarna skall vara vidöppna. Nospartiet skall vara långt, brett vid basen och gradvis smalna av mot nostryffeln. Nosryggen skall vara rak. Tänderna skall vara starka i ett regelbundet och fulltandat saxbett. Ögonen skall vara ovala och varken insjunkna eller utstående. De skall vara så mörka som möjligt. Ögonen skall vara klara och mycket uttrycksfulla. Ögonkanterna skall vara svarta eller mörkt leverbruna. Öronen skall vara ansatta lite ovanför ögonlinjen och vara breda vid ansättningen och smalna av mot spetsarna. Öronen skall åtminstone vara halvlånga och nå till ögonbrynsbågarna. De anses långa om de når fram till hörntänderna när de dras fram längs nospartiet och mycket långa om de når längre. Öronen skall vara tunna. Hals: Halsen skall vara stark med något välvd nacke. Ansättningen skall vara markerad bakom nackknölen. Halsen skall vara ansatt snett i bålen. Från nackknöl till manke skall halsen vara cirka cm lång. Halsskinnet skall vara stramt, utan vare sig hakpåse eller rynkor. Kropp: Överlinje Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Överlinjen skall slutta svagt från manken till korset. Ryggen skall vara rak, bred och muskulös. Ländpartiet skall vara kort och brett. Korset skall vara långt, brett och horisontellt eller endast något sluttande. Korset skall vara längre hos tikar än hos hanhundar. Höjden vid korsets högsta punkt skall vara ungefär en fingerbredd lägre än mankhöjden. Höftknölarna skall knappt synas. Bröstkorgen skall vara väl nedsänkt och nå åtminstone till armbågarna. Vanligtvis överskrider bröstkorgens omkrets mankhöjden med ungefär 12 cm. Revbenen skall vara väl välvda. Förbröstet skall vara välutvecklat, men bröstbensknappen skall nästan inte synas.

4 Underlinje Svans Underlinjen skall stiga svagt från bröstbenet till ljumsken och bilda en lätt uppdragen buklinje. Svansen skall vara kraftig vid roten och avsmalna mot spetsen. Ju smäckrare svansen är, desto ädlare verkar hunden. Svansen skall vara högt ansatt, medellång och den når sällan nedanför hasspetsarna. Svansspetsen skall vara något uppåtböjd. Extremiteter: Framställ: Skulderblad Armbåge Underarm Handlov Mellanhand Framtassar Bakställ: Lår Knäled Underben Has Mellanfot Baktassar Skulderbladen skall vara snedställda, musklade och väl ansatta vid bröstkorgen. Armbågarna skall ligga tätt intill kroppen. Underarmarna skall vara absolut lodräta. Handlovarna skall vara svåra att urskilja från underarmarna. Mellanhänderna skall vara raka och korta. De kan slutta något, men vinkeln mot lodlinjen skall aldrig vara mer än 10 %. Framtassarna skall vara mer som katt- än hartassar. De skall vara lätta med knutna tår, rundade och fasta trampdynor och kraftiga klor. Bakifrån sett skall låret, underbenet, hasen och mellanfoten befinna sig i samma vertikala linje. Låren skall vara korta, breda och muskulösa. Knäskålarna skall vara breda och högt placerade. Underbenen skall vara långa, snedställda och välmusklade. Hasorna skall vara starka. Mellanfötterna skall vara korta, lodräta eller endast något snedställda och bilda en vinkel på grader mot lodlinjen. Baktassarna som framtassarna men något längre. Rörelser: Rörelserna skall vara mycket smidiga, regelbundna och fria.

5 Hud: Päls: Pälsstruktur Färg Huden skall vara smidig och stram över hela kroppen utan veck. Huden skall vara rosaaktig i färgen. Pälsen skall vara kort, fin, tät och glänsande. Ibland är den längre på lårens baksidor och svansens undersida, men detta är inget man eftersträvar. Bottenfärgen skall vara snövit. Öronen är vanligtvis orange och färgen sträcker sig bakifrån öronfästena och över bägge sidorna av pannbenet ända fram till ögonen, vilket ger huvudet dess typiska mask. Ibland förekommer en liten eller stor fläck i samma orange färg i pannan, s k stjärna. Öronen kan också vara spräckliga av orange fläckar, något som är särskilt eftertraktat. Mer eller mindre spridda orangegula fläckar eller band kan finnas var som helst på kroppen, men oftast vid svansroten. Fläckarna får aldrig bli så många att de dominerar över den vita bottenfärgen. Fläckarnas färg måste vara klar, de får varken vara bleka, mörka eller leverbruna. En tredje färg är inte tillåten även om det bara skulle finnas några få hårstrån i denna färg. Pälsen får också vara helvit utan några fläckar alls. Storlek/vikt: Mankhöjd Vikt cm Idealhöjd för hanhund: 50 cm Idealhöjd för tik: 48 cm Ungefär 18 kg för en vuxen hanhund. Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. - Delvis rosa nostryffel eller ögonkant, nostryffel med alltför blekt pigment - Karprygg eller lätt svankrygg - Mycket sluttande kors - Buk som är uppdragen på vinthundsvis eller som är för tung Diskvalificerande fel: - Avvikande proportioner mellan kroppslängd och mankhöjd - För kort huvud - Fullständigt rosa nostryffel och ögonkanter eller utbredda opigmenterade områden på nostryffel och ögonkanter

6 - För kort nosparti, för spetsigt nosparti eller sneda käkar - Under- eller överbett - Ej korrekt bett - Blå, helt eller delvis opigmenterad iris - Mycket hög öronansättning - Svans som är ringlad, buren åt sidan eller korkskruvssvans; svans som är kuperad - Alltför lösa armbågar - Krokiga framben - Alltför snedställda mellanhänder - För lång päls - Annan färg än orangegul - Storlek som över- eller underskrider de i standarden angivna måtten Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

7

8 Svenska Kennelklubben SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon Telefax Webbplats Telefon Informationsavdelningen E-post Informationsavdelningen E-post Standardkommittén 30