ABSTRACT. Kostnad: Genomförandet (6 mån) uppskattas till kr och förvaltningskostnaden beräknas till kr (1 år).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ABSTRACT. Kostnad: Genomförandet (6 mån) uppskattas till 2 489 000 kr och förvaltningskostnaden beräknas till 2 244 000 kr (1 år)."

Transkript

1 0

2 ABSTRACT Titel: Förstudie av Pedagog Göteborg - en sajt där pedagoger inspirerar varandra att utveckla undervisningen Typ av dokument: Förstudierapport Projektledare: Maria Eriksson och Pernilla Lorentzson På uppdrag av: Sektorschefer Utbildning (10 SDF), avdelningschef Planering och utveckling (UBF) och områdeschef område Stadsgemensamt UBF Datum: April Inledning: Syftet med denna förstudie är att undersöka pedagogers och skolledares behov av en pedagogsajt för inspiration, lärande exempel och kollegialt erfarenhetsutbyte samt att analysera hur en sådan sajt kan realiseras. En analys av närliggande kanaler inom Göteborgs Stad har genomförts för att identifiera eventuella uppdragskonflikter och samordningsbehov. I förstudien presenteras också mätbara effektmål utifrån behovsanalysen, samt en konceptdesign (prototyp med funktionalitet och design) byggd på dessa effektmål. Förstudien ger även rekommendationer för genomförande och förvaltning av Pedagog Göteborg, inklusive organisation, bemanning och kostnadsuppskattning. Metod: Intervjuer med redaktioner för etablerade pedagogsajter (benchmarking) och ansvariga för närliggande kanaler inom Göteborgs Stad, effektkartläggning (intervjuer med pedagoger), scenariotestning av fyra pedagogsajter, designverifiering av testgrupp (tre pedagoger inom olika verksamhetsformer) samt avstämning av konceptdesign med referensgrupp (13 st pedagoger och skolledare). Resultat: Förstudien visar att pedagoger och skolledare har ett behov av Pedagog Göteborg och att dess syfte inte står i konflikt med närliggande kanaler - dock finns samordningsbehov. De resultat (besöksstatistik/enkäter med mera) som etablerade pedagogsajter rapporterar visar att konceptet är uppskattat och att sajten fyller ett behov hos målgruppen. Mätbara effektmål och konceptdesign för Pedagog Göteborg har tagits fram och avstämts med positivt gensvar. Detta har resulterat i förslag och rekommendationer inför eventuell upphandling, rekrytering och genomförande. Lösningsförslag: Ovanstående resultat ger goda argument för att genomföra Pedagog Göteborg. Projektgruppen föreslår ett genomförande med en huvudredaktion, ett redaktionsråd och bloggredaktion som samverkar med närliggande kanaler kring innehåll och helhet för pedagoger och skolledare. Vi föreslår också att Torghandels webbplats integreras i Pedagog Göteborg för ökad effektivitet. Gällande tekniska val föreslår projektgruppen att man följer konceptdesignen och tar fram en webbplats byggd på CMS med öppen källkod (till exempel Drupal, Wordpress och Joomla), som innehåller en responsiv design. Kostnad: Genomförandet (6 mån) uppskattas till kr och förvaltningskostnaden beräknas till kr (1 år). Nyckelord: Pedagogsajter, Kollegialt lärande 1

3 Innehåll 1. Bakgrund Syfte Förstudien Syfte med förstudien Omfattning och avgränsningar Tidsram Risker Relationer till andra projekt och aktiviteter Finansiering Projektorganisation... 8 Projektbeställare/projektägare... 8 Styrgrupp... 8 Beredningsgrupp... 9 Huvudprojektledare och teknisk projektledare... 9 Interaktionsdesign... 9 Grafisk form... 9 Lösningsarkitekt Metod Nulägesanalys Behovsanalys/effektkartläggning Framtagande av förslag till konceptdesign för sajten (innehållsstruktur, funktionalitet och design): Förslag till organisatorisk struktur och bemanning Styrdokument och forskning Skollagen Forskning om framgångsfaktorer inom skolutveckling Kollegialt lärande har starkt forskningsstöd Prioriterade områden i Göteborgs Stads budget Kommunikationsstrategi för Göteborgs Stad Göteborgs Stads IKT-program för Utbildningsområdet Program för e-samhälle Nulägesanalys Den digitala utvecklingen och det utvidgade kollegiet

4 5.1.1 Film/video som medieform Content marketing Konceptet Pedagogsajter Benchmarking med fyra pedagogsajter Pedagogsajternas syfte Målgrupp Innehåll Organisation Produktion av material/innehåll Populärt innehåll Uppföljning - Resultat Teknisk plattform Utveckling Nationellt samarbete mellan pedagogsajter i Sverige Samarbete med IT i skolan, Skolverket Befintliga kanaler för pedagogisk inspiration i Göteborgs Stad Behovsanalys och effektkartläggning Resultat av intervjuerna Effektkartläggning Effektmål och mätområden/mätpunkter Scenariotestning av etablerade pedagogsajter Designverifiering av interaktionsdesign Avstämning med referensgrupp Närliggande kanaler Behov Resultat Samarbetsvinster med andra kanaler Lösningsförslag Målgrupp Organisation Egen drift eller regional samverkan? Karriär och kompetens (HR-relaterad information) Huvudredaktion Redaktionsråd med representanter från förvaltningarna Bloggredaktion Styrning

5 8.2.7 Torghandel Kanalval Publik kanal Samverkan med närliggande kanaler Teknisk lösning Egen webbplats Drift Content Management System (CMS) Konceptdesign (skisser på sajtens upplägg) Underlag vid upphandling Struktur för innehåll System för taggning av innehåll Administration Grundstrukturen Bloggar Kalendariet Sökfunktion Torghandel Responsiv design och appar Videohantering Grafisk form Genomförande Tekniskt införande Upphandling Förvaltning Uppskattning av kostnader för genomförande och förvaltning Rekommendationer Källor/Referenser Bilagor (se separata filer) 4

6 1. Bakgrund På sektorschefsmötet inom utbildningsområdet gjordes i oktober 2014 överenskommelsen att genomföra en förstudie kring en ny gemensam pedagogsajt för Göteborgs pedagoger och skolledare. Arbetsnamnet på pedagogsajten bestämdes till Pedagog Göteborg. Uppdraget har sin grund i den pedagogiska forskningens starka betoning av kollegialt lärande och spridning av best practise 1 som förutsättningar för god undervisning och hög måluppfyllelse. Att stärka det kollegiala utbytet mellan enheter och förvaltningar ligger också väl i linje med stadens strävan att skapa likvärdiga förutsättningar för barn och elevers lärande, oberoende av skola/förskola eller förvaltning. Under de senaste fem åren har pedagogsajter startats i flera kommuner runt om i landet. Pedagogsajten är idag ett etablerat koncept, med en grundläggande tänk kring innehåll, struktur och funktionalitet. Ett gemensamt syfte för dessa sajter är att inspirera till pedagogisk utveckling, sprida goda exempel och att stärka det lokala samarbetet mellan lärare och skolledare. 2. Syfte Det övergripande syftet med sajten Pedagog Göteborg är att: Bidra till pedagogisk utveckling genom att synliggöra lärande exempel och främja kollegialt utbyte av kunskap och erfarenheter i Göteborgs Stad. Kanalen ska stödja processer som leder till ökad likvärdighet och måluppfyllelse genom att: ge alla pedagoger och skolledare i Göteborg - inom samtliga verksamhetsformer och anställda hos såväl kommunala som fristående huvudmän - tillgång till lärande exempel, inspiration och kollegialt utbyte kring undervisning/skolutveckling. skapa ökade förutsättningar för effektivt samarbete och vi-känsla i ett hela-stadenperspektiv. stödja ledning, styrning och intern/extern kommunikation inom sektor Utbildning. 1 Best Practice: praxis som är införd, fungerar och används samt är bedömd av experter på området som det bästa som finns i bruk för tillfället. En praxis kan vara olika företeelser, t ex en process, ett avtal, en rutin, ett förhållningssätt. (Wikipedia) 5

7 skapa förutsättningar för samarbete med andra kommuner och aktörer inom utbildningsområdet. 3. Förstudien I detta kapitel förklarar vi syftet med förstudien, dess omfattning och avgränsningar, tidsram, risker, relationer till andra projekt och aktiviteter, finansiering, projektorganisation och metod för analys. 3.1 Syfte med förstudien Syftet med denna förstudie är att: identifiera vilka behov pedagoger (och skolledare) i Göteborg har av en sajt byggd på konceptet pedagogsajt, samt vilka specifika behov gällande innehåll, struktur och funktionalitet som behöver prioriteras. presentera förslag på mätbara effektmål utifrån behovsanalysen. genomföra en analys av närliggande kanaler i staden som riktar sig till utbildningsområdet (Hjärntorget, Intranätet, goteborg.se och Google Apps for Education (GAFE) för att identifiera eventuella uppdragskonflikter och samordningsbehov. ta fram en konceptdesign för sajten (prototyp med funktionalitet och design). ta fram rekommendationer för genomförande och förvaltning, inklusive organisation och bemanning för Pedagog Göteborg. ta fram kostnadsuppskattning för genomförande av Pedagog Göteborg samt för första året i förvaltning. 3.2 Omfattning och avgränsningar I förstudieprojektet ingår inte att: Ta fram en fullständig teknisk kravspecifikation (som underlag för eventuell upphandling av teknisk plattform inklusive kalendariefunktion). Ta fram förslag på fullständig design för sajten (inklusive ex. logotyp). Ta fram en projektbeskrivning för ett genomförande. Ovanstående moment förläggs till ett eventuellt genomförande. 3.3 Tidsram Förstudieprojektet startade 1 januari 2015 och ska avrapporteras till beställaren 8 maj

8 3.4 Risker Risk Beskrivning Förslag på åtgärd Någon annan hinner före med konceptet Pedagog Göteborg får inte någon/inte tillräcklig finansiering Intranätets utveckling Otydlig helhetsbild över syfte och innehåll i de olika kanaler som riktas till pedagoger och skolledare i staden. Det tar tid att organisera Pedagog Göteborg då det kräver stor samverkan. Göteborgs Stad äger inte konceptet och vem som helst skulle i princip kunna ta konceptet innan sajten är färdig. Även om det finns en stark önskan från alla parter att starta Pedagog Göteborg, kan projektet bli stoppat av att det inte finns tillräcklig finansiering. Intranätet genomgår just nu en översyn och det är inte beslutat i detalj vilken utveckling som kommer ske. Utveckling av ett socialt intranät diskuteras bl a, i syfte att stärka samarbete mellan medarbetare. Om detta beslutas kan det komma att tangera syftet och funktionaliteten i Pedagog Göteborg. Vi ser att de närliggande kanalerna i Göteborgs Stad inte samverkar i tillräckligt hög grad, vilket ger en otydlig helhetsbild för användaren. En konsekvens kan bli att pedagoger/skolledare inte nyttjar information/resurser på ett effektivt sätt. Pedagog Göteborg riskerar att försvinna bland andra kanaler om vi inte samverkar utifrån användarnas perspektiv. Kommunicera med intressenter kring pågående arbete för att förankra det. Eventuellt försöka hitta nya vägar till samarbeten som kan realisera projektet, tex HR och GU. Bevaka och föra dialog med ansvariga för intranätet kring samordning. Staden behöver samordna frågan om närliggande kanaler och deras samverkan. Frågan får lyftas till Ledningsgruppen för Processtyrning. 7

9 Skolledarna som målgrupp för Pedagog Göteborg är inte tillräckligt analyserad. Erfarenhet och historik kan förloras om projektmedlemmar byts ut. Målgruppen skolledare identifierades som prioriterade först efter att förstudien pågått i två månader, vilket gör att deras behov inte är lika väl analyserat som pedagogernas. Om för många av projektdeltagarna i förstudien byts ut i genomförandefasen finns risk att effektiviteten blir lägre och i förlängningen även kan även kvaliteten på slutprodukten påverkas. Eventuella behov av en fördjupande analys får omhändertas i en genomförandefas. Försöka fortsätta arbeta med samma medarbetare så länge de innehar önskad kompetens. Dokumentera så att andra medarbetare kan ta över påbörjat arbete. 3.5 Relationer till andra projekt och aktiviteter Projektet behöver koordineras med: Intranät för staden 2 (Utvecklingsprojekt). Hjärntorget (Utvecklingsprojekt). Goteborg.se (Enhetssida 2.0). Google Apps for Education (Sites). Riktlinjer för kommungemensamma interna tjänster för tjänsteområde Utbildning. 3.6 Finansiering Förstudieprojektet finansieras huvudsakligen av medel från Projekt e-samhälle samt även till viss del från förvaltningarna inom utbildningsområdet. 3.7 Projektorganisation Projektbeställare/projektägare Sektorschefer Utbildning (10 SDF), Avdelningschef Planering och utveckling (UBF) samt områdeschef för område Stadsgemensamt (UBF). Styrgrupp Malin Högstedt, områdeschef, område Stadsgemensamt Inger Fält, verksamhetschef, Språkcentrum Karin Asplund, verksamhetschef, Vägledningscentrum Jan Mellgren, verksamhetschef, Center för Skolutveckling Hans Wettby, sektorschef utbildning, SDF Centrum Kenneth Wallengren, sektorschef utbildning, SDF Askim-Frölunda-Högsbo 8

10 Anders Andrén, sektorschef utbildning, SDF Norra Hisingen Rickard Ernebäck, sektorschef utbildning, SDF Angered Lena Ericson, områdeschef, område Centrum, UBF Annacarin Engström, tf utbildningschef, Arbetsmarknad och Vuxenutbildning Stig Santa, avdelningschef, Stadsledningskontoret Beredningsgrupp Malin Högstedt, områdeschef, Område Stadsgemensamt Jan Mellgren, verksamhetschef, Center för Skolutveckling Stig Santa, Avdelningschef, Stadsledningskontoret Huvudprojektledare och teknisk projektledare Huvudprojektledare: Maria Eriksson och Pernilla Lorentzson Teknisk projektledare: Marie Börtin Hultström Interaktionsdesign 2 Maria Sjödin och Åsa Wendel Grafisk form Mattias Johansson Lösningsarkitekt 3 Navid Hariri 3.8 Metod De metoder vi använt oss av i förstudien är följande (uppdelat på de olika delmoment som ingått i uppdraget): Nulägesanalys Intervjuer med ansvariga redaktörer för fyra etablerade pedagogsajter, samt inhämtande av besöksstatistik. Analys av närliggande kanaler i Göteborgs Stad. Samtal/intervjuer med centralt kanalansvariga för Intranätet, Hjärntorget, goteborg.se och GAFE, utifrån kanalernas grunduppdrag och eventuella pågående eller planerade utvecklingsuppdrag. Inläsning av rapporter och artiklar. 2 Interaktionsdesign: Att forma produkter, tjänster och miljöer med särskilt fokus på hur de ska användas (utifrån kunskap om användares beteende). 3 Analyserar och hittar tekniska lösningar för sajten byggt på stadens existerande IT-tjänster (webbhotell, server, cms) samt etablerade verktyg på marknaden utifrån kravbilden. 9

11 3.8.2 Behovsanalys/effektkartläggning 4 intervjuer med en fokusgrupp (15 pedagoger inom olika verksamhetsformer anställda i både kommunal och fristående verksamhet). Effektkartläggning och framtagande av mätbara effektmål bygger på behovsanalysen ovan (fokusgrupp) Framtagande av förslag till konceptdesign för sajten (innehållsstruktur, funktionalitet och design): Scenariogranskning av fyra pedagogsajter (Stockholm, Malmö, Värmland och Skåne Nordväst). Intervjuer med ansvariga redaktörer för ovanstående sajter. Designverifiering 5 av testgrupp (tre pedagoger inom olika verksamhetsformer). Avstämning av konceptdesign med referensgrupp med representanter från samtliga förvaltningar (totalt 22 personer kallades, varav 13 st deltog i workshopen) Förslag till organisatorisk struktur och bemanning Benchmarking med etablerade pedagogsajter. Analys av lämplig organisation utifrån identifierade behov, som listas här: - att sajten ska ha nära koppling till verksamheten. - att innehållet som produceras ska ha hög kvalitet och relevans för målgruppen samt vara förankrat i forskning och beprövad erfarenhet. - att redaktionen bemannas med rätt kompetens för artikel- och filmproduktion. - att ta tillvara utvecklingsnätverk i staden för input kring innehåll samt spridning. 4. Styrdokument och forskning I detta kapitel presenteras nationella och kommunala styrdokument samt forskning som anknyter till konceptet pedagogsajter. Forskningens fokus ligger på faktorer som gynnar pedagogisk utveckling och förbättrar elevernas resultat. De kommunala styrdokument som refereras är prioriterade områden i stadens budget, Göteborgs Stads kommunikationsstrategi, IKT-program för utbildningsområdet samt program för e-samhälle. 4.1 Skollagen Skollagen ställer tydliga krav på att skolor och förskolor ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att huvudmannen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla undervisningen. På skolnivå åligger motsvarande ansvar på rektor/förskolechef, i samverkan med pedagoger, barn/elever och vårdnadshavare. 4 Beskriva verksamhetens nytta och hur den skapas vid användning av sajten. Innehåller mål som ska mäta nyttan. 5 Designverifiering: Tester för att säkerställa att designen funkar så som önskat för användarna. 10

12 Det systematiska utvecklingsarbetet ska vara förankrat i vetenskaplig grund och/eller i beprövad erfarenhet. 4.2 Forskning om framgångsfaktorer inom skolutveckling Läraren har en avgörande betydelse för elevers möjligheter att lyckas. Det är en genomgående slutsats i den samlade skolforskningen. Skolsystem med hög måluppfyllelse använder sig av skickliga lärare, som genom sin pedagogiska och didaktiska kompetens får eleverna att prestera bättre, visar bland andra McKinsey. (McKinsey) En annan framgångsfaktor för hög kvalitet i undervisningen är, visar forskning, att lärare och skolledare drar nytta av andras - och varandras - kunskaper och erfarenheter. Det kan ske exempelvis genom att kvalitetsutvecklingen tar avstamp i vetenskapligt förankrade metoder och så kallad best practice. Att ta del av forskning, lärande exempel och best practise vad gäller didaktiska verktyg och pedagogiska metoder är därför en viktig del av lärares och skolledares uppdrag. Kollegialt lärande har starkt forskningsstöd För att ett utvecklingsarbete på en skola/förskola ska få genomslag och ge effekter även på längre sikt, behöver det ske ett kollegialt lärande mellan pedagogerna i verksamheten. I lärarnas gemensamma lärprocess kan forskning och best practice sättas i relation till egna erfarenheter och omvandlas till undervisningspraktik som möter elevernas behov och anpassas till deras förutsättningar. Kollegialt lärande kring undervisning och pedagogik är en av de allra starkaste framgångsfaktorerna för kvalitetsutveckling i skolan, visar forskning. Det är när lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning som den utvecklas - och därigenom presterar eleverna bättre resultat. (J. Hattie, H.Timperley, A. Hargreaves, Skolverket) 4.3 Prioriterade områden i Göteborgs Stads budget I stadens budget för 2015 står att skolan ska ges möjlighet att utvecklas i riktning mot en lärande organisation. Skolan ska ges utrymme att utvecklas som lärande organisation där personalen kan följa upp, analysera, utvärdera och vidta åtgärder för barnen och elevernas bästa. Budgettexten lyfter vidare fram behovet av att stärka lärarnas möjlighet till kollegial samverkan. Lärarna ska ges större utrymme till kollegial samverkan. Även spridning av 11

13 framgångrika metoder och lärande exempel mellan stadens förskolor och skolor pekas ut som en väg mot ökad kvalitet och måluppfyllelse. 4.4 Kommunikationsstrategi för Göteborgs Stad Kommunikationsstrategin för Göteborgs Stad, som antogs av Kommunstyrelsen i mars 2014, innebär ett långsiktigt tillvägagångssätt för att synliggöra stadens arbete. Målgrupperna för kommunikationen är boende, besökare, företagare och de som arbetar i Göteborgs Stad. Syftet med kommunikationsstrategin är att skapa intern samhörighet och extern tydlighet. Stadens förvaltningar och bolag ska ha möjlighet att kommunicera utifrån sina mål och målgrupper, samtidigt som vi signalerar att vi är en sammanhållen stad med en gemensam berättelse kring Göteborgs Stad. Den strategiska kommunikationen är: en stödprocess och en del av ledningsprocesserna. ett internt och externt styr- och påverkansmedel. ett verktyg för att öka en verksamhets effektivitet och en möjlighet att genomföra förändringar. avgörande vid intern och extern krishantering. Strategin ingår, tillsammans med informationspolicy, plan för kommunikationskanaler, grafisk profil, kommunikationsprocess och kommunikationsindex, i ett kommunikationsprogram som färdigställs under Därefter kommer aktivitetsplaner tas fram för respektive område. Utbildningsområdet hamnar inom två temaområden - Leva och bo samt Kunskapsstaden inom strategin. 4.5 Göteborgs Stads IKT-program för Utbildningsområdet IKT-programmet är ett styrande dokument för utbildningsområdet, beslutat av Kommunstyrelsen (juni 2012). Syftet med ett gemensamt IKT-program är att säkerställa likvärdigheten i staden. IKT beskrivs i programmet som en avgörande faktor för att Göteborg ska kunna utvecklas till en utbildningsstad i världsklass. "Göteborgs Stads IKT-program har visionen om en utbildningsstad i världsklass som utgångspunkt. I (...) centrum står lärandeprocesser hos barn, elever och studerande. En avgörande faktor för att alla skolor och förskolor ska närma sig visionen är medveten och kraftfull användning av IKT i olika former för samtliga lärande." 12

14 Fem området för IKT-utveckling är särskilt prioriterade: Modern lärmiljö Alla lärande erbjuds utmanande och stärkande lärmiljöer som skapar förutsättningar för ett aktivt, kreativt, engagerat deltagande i ett globalt nätverkssamhälle. Omformade processer och strukturer För förbättrad måluppfyllelse och mer effektiv användning av tid, pengar och personal utnyttjas kraften i teknik till att omforma processer och strukturer. Sammankopplade och nätverkande lärare Alla lärare arbetar individuellt och i team med teknik som kopplar dem till information, innehåll och resurser vilket leder till stimulerande och relevant lärande för alla barn, elever och studerande. Möjliggörande infrastruktur Alla lärande har tillgång till modern infrastruktur för lärande, när och var de behöver den. Utvecklande digitala lärresurser Alla lärande har tillgång till utvecklande digitala lärresurser som möjliggör ett omformat lärande. 4.6 Program för e-samhälle Stadsledningskontoret har i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram ett program för e- samhälle som anger målsättningen med stadens digitala utveckling och en handlingsplan med konkreta åtgärder. Detta beslutades av kommunstyrelsen den i juni 2014 och av kommunfullmäktige i september samma år. I den handlingsplan som tagits fram inom projektet e-samhälle finns Pedagog Göteborg med som en aktivitet, och beskrivs som en samverkanstjänst för effektivitet i verksamheten. Programmet för e-samhälle innehåller följande programområden: Vård och omsorg Demokrati och delaktighet Utbildning Näringsliv och arbete Kultur och fritid Samhällsbyggnad, trafik och miljö Dessa programområden arbetar med följande strategiska insatsområden: Ledning, samordning Informationsstruktur, begrepp Lagar och regelverk Infrastruktur, informationssäkerhet Program för e-samhälle är Göteborgs bidrag till Sveriges kommuner och landstings (SKL) "Strategi för esamhället" och regeringens Digital agenda för Sverige antog EUkommissionen Digital Agenda for Europe som ett av sju huvudinitiativ för att få Europa ur 13

15 krisen, där man ser digitalisering som en möjlighet för att möta de utmaningarna som medlemsländerna står inför. E-samhälle handlar om att använda informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. Tekniken är en resurs som rätt utnyttjad förenklar för boende, besökare och företag, stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan samt bidrar till att utveckla demokrati, organisationer och arbetssätt. 5. Nulägesanalys I detta kapitel beskrivs den digitala utvecklingen och det utvidgade kollegiet (samt hur en dela-kultur växer fram), varför film som medium växer i betydelse och hur content marketing (innehållsmarknadsföring) kan användas. Därefter sätts fokus på konceptet pedagogsajter och erfarenheter inhämtas från fyra etablerade pedagogsajter. Sist följer en beskrivning av vilka befintliga kanaler som finns för pedagogiskt erfarenhetsutbyte i Göteborgs Stad. 5.1 Den digitala utvecklingen och det utvidgade kollegiet Kollegialt utbyte av kunskap och erfarenhet kan ske på många olika arenor, där fysiska mötesplatser som arbetslagsträffar, nätverk, inspirations- och fortbildningsmöten av tradition varit den dominerande formen. I ökande utsträckning använder pedagoger också olika digitala, webb-baserade arenor för inspiration, kompetensutveckling och kollegialt samarbete. Många pedagoger och skolledare använder idag sociala medier, som personliga bloggar, facebook och twitter, för omvärldsbevakning och samverkan med kollegor. Tekniken har inneburit tillgång till ett större, utvidgat kollegium, där erfarenheter delas, oberoende av tid och rum. Tankar och reflektioner från lärarummet på nätet kan sedan föras vidare och utvecklas tillsammans med kollegorna i den egna verksamheten och komma till nytta i det dagliga arbetet. En Dela-kultur växer fram Idag pratar man om en snabbt expanderande dela-kultur bland pedagoger, i Sverige och globalt. Fenomenet uppmärksammas bland annat i Europeiska kommissionens Horizon report 2014, där olika teknologidrivna trender inom utbildningsområdet analyseras. Så här beskriver man förändringarna i rapporten: 14

16 (...) many schools across the world are rethinking the primary responsibilities of teachers. Related to these evolving expectations are changes in the ways teachers engage in their own continuing professional development, much of which involves social media and online tools and resources. While fully online schoolwork is still relatively rare, an increasing number of teachers are using more hybrid and experiential learning scenarios, and experimenting with social media and others ways of building learning communities Film/video som medieform För femton år sedan var film på webben något nytt - idag når utbudet och konsumtionen av videofilm på hemsidor och i sociala medier rekordhöjder. Även här är det digitaliseringen som möjliggjort den snabba förändringen, som troligen kommer att fortsätta. Enligt det globala IT-företaget Cisco kommer video att utgöra 79 procent den privata internettrafiken (via datorer) Motsvarande siffror för mobil datatrafik spås bli nästan lika hög, nästan 75 procent (år 2019). (Cisco Visual Networking Index) Tittar man på sociala medier som Youtube så är utbudet av utbildningsfilmer riktade till lärare och skolledare omfattande. Det finns flera skäl till att film fått en allt större betydelse i kommunikation och marknadsföring. Film är ett medium som väcker känslor hos mottagaren och talar till många sinnen. Därför lämpar sig film på webben särskilt bra för att fånga uppmärksamhet och inspirera. Texter och länkar kan sedan bidra till mer fördjupning, som får besökaren att stanna kvar på sidan. Att göra film om pedagogiska frågor passar också särskilt väl. En film kan gestalta och levandegöra det pedagogiska arbetet på ett sätt som text inte kan. Videofilmning av pedagogers sätt att undervisa och möta barn/elever är heller inget nytt fenomen utan en etablerad metod för professionsutveckling. Enligt skolforskaren John Hattie är videodokumentation av undervisning, när den analyseras gemensamt av lärarkollegor, den starkaste faktorn för att skapa pedagogisk utveckling Content marketing 6 Content markering, eller innehållsmarknadsföring, är en strategi som används inom marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Kort innebär strategin att man utgår mer från mottagarens villkor än det som företaget vill förmedla. Utifrån målgruppens behov skapar man ett innehåll som attraherar - och presenterar det i en kanal där målgruppen finns och vid rätt tidpunkt. Content marketing vinner också mark inom den offentliga sektorn. Både när det gäller kommunikation med medborgare och med medarbetare ser man idag exempel på att strategin används. Så här beskriver web content-experten Gerry McGovern de nya förutsättningarna för myndigheters kommunikation: 6 Content marketing: (Innehållsmarknadsföring) är en strategi där man utgår mer från mottagarens villkor än det som företaget vill förmedla. Utifrån målgruppens behov skapar man ett innehåll som attraherar - och presenterar det i en kanal där målgruppen finns och vid rätt tidpunkt. 15

17 Government websites are no longer content/data storage repositories and propaganda tools. They must instead be functional and useful. They must serve the public, not the politicians or bureaucrats. It is sad to say in 2014, but most intranets I come across are still terrible. They re not valued by management. But they have massive potential to increase productivity and efficiency. They can drive innovation and a more flexible, nimble, and fast organization by facilitating seamless collaboration and idea sharing. (Gerry McGovern) 5.2 Konceptet Pedagogsajter Nationellt har det under senare år skett en framväxt av kommunalt/regionalt initierade och finansierade pedagogsajter med fokus på inspiration, goda exempel och att stärka det lokala samarbetet mellan lärare och skolledare. Stockholms stad, som var först ut, startade Pedagog Stockholm Pedagog Malmö sjösattes 2012 och bygger på samma grundidé. Idag finns ett tiotal kommunala och regionala sajter med liknande koncept - och ytterligare några är under planering. Samtliga sajter är huvudsakligen öppna (saknar inloggningsskydd) och når därigenom samtliga pedagoger och skolledare i kommunen/regionen. Detta innebär också att en vidare målgrupp än kommunens anställda kan ta del av det som publiceras. Materialet som speglas på sajten är ofta en kombination av redaktionella artiklar/filmreportage och tematiskt inriktade pedagogbloggar. Gemensamt för många av sajterna är också att de erbjuder möjligheter för besökare/användare att kommentera och dela inlägg samt även att delta i kollegiala samtal i olika forum, utifrån sajtens innehåll. En central del av konceptet är vidare att innehållet ska utgå från pedagogers och skolledares behov och utmaningar i vardagsarbetet. 5.3 Benchmarking 7 med fyra pedagogsajter I denna förstudie har vi tagit avstamp i konceptet pedagogsajt och satt det i relation till de förutsättningar och behov som gäller för utbildningssektorn i Göteborg. En viktig källa till underlag för överväganden och rekommendationer är därför de erfarenheter som andra, etablerade pedagogsajter gjort. Vi har genom intervjuer inhämtat information, erfarenheter och statistik från fyra pedagogsajter som har varit i drift under 1,5-5 år. Sajterna är: 7 Benchmarking: (riktmärkning, prestandajämförelse, prestandamätning) betyder att man utvärderar sin verksamhet i förhållande till dem som man uppfattar presterar bäst inom respektive verksamhetsområde. 16

18 Pedagog Stockholm Pedagog Malmö Pedagog Värmland Pedagog Skåne Nordväst De två förstnämnda drivs i kommunal regi, medan de övriga två drivs i regional regi. De två storstadssajterna, Pedagog Stockholm och Pedagog Malmö, är utvalda dels för att deras utbildningsorganisationer storleksmässigt är mest lika Göteborgs Stads. Dels har dessa sajter funnits längst och har därigenom byggt upp mycket erfarenhet och kunskap. Pedagog Värmland och Pedagog Skåne Nordväst är relativt nystartade och har färska erfarenheter av att planera och starta upp kanalen Pedagogsajternas syfte Ett gemensamt syfte för alla fyra pedagogsajterna är att inspirera till pedagogisk utveckling. Samtliga sajter har också som ambition att bidra till ett ökat kollegialt utbyte. Pedagog Stockholm har utöver detta ett uttalat informationsuppdrag, vilket innebär att den utgör den huvudsakliga kanalen för viss information/tillgängliggörande av resurser riktad till pedagoger. (Läs mer under Innehåll, s 18). Både Pedagog Stockholm och Pedagog Malmö har också som en del i sitt uppdrag att bidra till rekrytering. I övrigt beskriver de kanalansvariga ytterligare ett antal syften, som kan vara av både prioriterad och mer underordnad art. Nedan redovisas en lista över dessa olika syften. Tillhandahålla lärverktyg/lärresurser (kopplade till undervisningen) på en gemensam plats. Lyfta pedagogernas kompetens, stärka de egna pedagogernas status. Skapa stolthet i organisationen. Stödja ett vetenskapligt förhållningssätt/vara en länk mellan forskning och pedagoger. Stödja, inspirera och bidra till pedagogers och elevers arbete och lärande. Underlätta lektionsplanering, till exempel genom flipp-filmer (instruktioner kring uppgift till barn/elever) i en materialbank Målgrupp Den primära målgruppen för samtliga pedagogsajter är pedagoger inom samtliga verksamhetsformer (från förskola till vuxenutbildning). Tre av sajterna ser också skolledare som en viktig målgrupp, varav en sajt (Pedagog Malmö) även har ett särskilt spår för skolledare, under en egen flik med egna artikelsidor och bloggar. Endast en av sajterna - Pedagog Stockholm - har inte skolledare som målgrupp. 17

19 Alla sajter utom Pedagog Skåne Nordväst riktar sig till verksamma inom både kommunal och fristående verksamhet. Det innebär att även fristående skolor/förskolor har möjlighet att bli speglade i artiklar och filmer samt bidra med bloggare Innehåll Lokalt fokus Innehållet på pedagogsajterna har huvudsakligen ett lokalt fokus. Det är det lokala pedagogiska arbetet i kommunens/regionens verksamheter som speglas. Artiklar och filmer med lärande exempel från skolor och förskolor utgör en betydande del av innehållet. Det gör även tematiska bloggar, skrivna av kommunens/regionens egna pedagoger och skolledare. Det lokala perspektivet kompletteras dock på samtliga sajter med nyheter och omvärldsbevakning med mer nationell och internationell prägel (till exempel länkar, forskningsrapporter). Man skulle kanske kunna likna sajternas roll vid en lokaltidnings, där den viktigaste nyhetsbevakningen ligger i närområdet, men där nationella och internationella händelser som berör målgruppen också har en plats. Information Som nämnts ovan har Pedagog Stockholm också ett informationsuppdrag och tillhandahåller material som pedagoger behöver i sin tjänsteutövning, exempelvis blanketter, mallar och lokala styrande dokument. På sidan finns vidare HR-relaterad information som Lediga jobb och guidning om karriärvägar för pedagoger. I kanalens informationsuppdrag ingår ibland också att förmedla information från förvaltningsledningen till medarbetarna, i en form som är förpackad utifrån målgruppens behov. Medieformer Med medieformer avses de tekniska former som informationen presenteras i. Följande medieformer finns representerade inom sajterna: Artiklar och filmer. Bloggar - skrivna av lokala pedagoger och skolledare. Kalendarium för lokala aktiviteter för pedagoger. Sociala medier (facebook, twitter och instagram) som används bland annat för spridning av innehåll. Nyhetsbrev. Utöver detta återfinns ytterligare medieformer på någon/några av sajterna, bland annat: Podcasts (ljudinspelningar som man kan prenumerera på). Individuell inloggning för anpassat innehåll. 18

20 5.3.4 Organisation Redaktionerna har en central placering i organisationsstrukturen, och majoriteten tillhör en utvecklingsenhet: Pedagogsajt Stockholm Malmö Värmland Skåne Nordväst Organisatorisk tillhörighet Utbildningsförvaltningen, Område Utveckling och samordning Grundskoleförvaltningen, Centrum för Pedagogisk Inspiration Utbildningsförvaltningen i Karlstad kommun, Avdelning Utvecklingsstöd Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs kommun, Utvecklingsavdelningen Produktion av material/innehåll Samtliga sajter har en huvudredaktion. Huvudredaktionen producerar den stora merparten av de filmer/artiklar som publiceras samt ansvarar för publicering och spridning i sociala medier och nyhetsbrev. Även redigering av texter som skrivits av pedagoger/skolledare utanför redaktionen kan ingå i arbetet. Uppdraget innebär dessutom samordning, utveckling, administration (bland annat av kalendariet), samverkan med olika aktörer samt uppföljning. Samtliga pedagogsajter har också bloggredaktioner. Skribenterna är pedagoger och skolledare inom organisationen, som kontrakteras för att blogga inom ett specifikt tema (till exempel ett skolämne). Bloggskribenterna avlönas inte av redaktionen, utan utför uppdraget som en del i sin grundtjänst. Övriga producenter Utöver huvudredaktionen och bloggskribenterna kan även andra funktioner/enheter inom organisationen bidra med material. Pedagog Stockholm publicerar till exempel kortversioner av artiklar som producerats av personaltidningen Lära samt utvecklingsartiklar som tagits fram inom FOU-enheten. I Malmö har man ett samarbete med förskoleförvaltningen som innebär att Pedagog Malmö delar förskoleförvaltningens publikation Fokus förskola som pdf på sajten. Även kommunikatörerna inom grundskoleförvaltningen och vuxenutbildningsförvaltningen skriver ibland artiklar för sajten. Några av sajterna innehåller även textmaterial som producerats av anställda inom skolans förvaltningar, till exempel IT-pedagoger, skolbibliotekarier, matematikutvecklare. Dessa erbjuds då viss skrivhjälp av redaktionen. Erfarenheten hos samtliga redaktioner är dock att det ofta är ineffektivt att lägga ut skrivuppdrag på icke-professionella skribenter. Konsekvensen blir inte sällan att redaktionen 19

21 i slutändan måste lägga ner mycket tid på att strukturera och redigera texterna, vilket kan ta längre tid än att låta de egna skribenterna göra jobbet från början. En mellanvägs -lösning på detta dilemma är att ta fram bra textmallar med tydlig struktur, frågor och instruktioner för pedagoger som vill bidra. Då kan underlaget bli mer gediget och redaktionens arbetsinsats begränsas Populärt innehåll För att mäta vilket innehåll som är mest populärt hos målgruppen används flera olika metoder. Att mäta sidvisningar på artikelnivå/kategorinivå eller antal klick på Youtube är en metod, en annan att se hur många delningar eller kommentarer som artikeln/filmen fått i sociala medier. Redaktionen får också en del direkt återkoppling från pedagoger och skolledare inom förvaltningen/regionen. Generellt kan man se att bloggarna har många visningar, nästan lika många som redaktionella filmer och artiklar och till och med fler på vissa av sajterna. Antalet temabloggar och aktiva bloggare spelar naturligtvis roll för hur många visningar inläggen får. När det gäller vilket tematiskt innehåll som är mest uppskattat rankas artiklar och filmer om hur pedagogerna arbetar högst. Så här beskriver Pedagog Malmö det: Berättelserna är det viktigaste. Att artiklarna är berättelser om lärare och deras pedagogiska arbete. Artiklar/filmer som innehåller konkreta tips på olika arbetssätt, verktyg och metoder är allra mest lästa, enligt två av redaktionerna. Nya frågor eller fenomen röner inte oväntat större uppmärksamhet och delas mer i sociala medier än mer etablerade pedagogiska frågor. Även Kalendarierna är bland det mest besökta innehållet på sajten. Pedagog Stockholm, som tillgängliggör blanketter och annat material som pedagogerna behöver i sitt arbete, rapporterar att detta lockar in många i målgruppen som annars kanske inte hittar dit. Detsamma gäller jobbannonser och information om karriärtjänster. Koppling till nationellt uppdrag, vetenskap och beprövad erfarenhet Samtliga sajter har förväntningar på sig att innehållet som publiceras ska vara kvalitetssäkrat, och ha tydlig förankring i utbildningsområdets uppdrag och styrdokument. Redaktionerna har också en likartad organisatorisk placering vilken ger tillgång till bred och djup kompetens inom pedagogik och skolutveckling. På Pedagog Värmland har man anställt en vetenskaplig ledare för sajten på procent av en tjänst, utöver huvudredaktören. Både Pedagog Stockholm och Pedagog Malmö svarar att ansvaret för att göra kopplingar till vetenskap och beprövad erfarenhet i stor utsträckning vilar på de pedagoger/skolledare som valts ut att medverka (i artiklar eller bloggar). De kanalansvariga på dessa sajter ser en risk med alltför långtgående krav på förankring i forskning och beprövad erfarenhet då det kan motverka syftet att inspirera till utveckling. Även nya arbetssätt och verktyg, som ännu inte hunnit beforskas, ska ha en plats på sajten. 20

22 Vi skriver mycket om forskningsrelaterade saker men vi vill inte missa att lyfta fram en helt ny obeforskad idé. (Intervju med huvudredaktör Pelle Månson) Pedagog Stockholm tillgängliggör även så kallade utvecklingsartiklar på sin sajt, artiklar som skrivits av stockholmslärare för publicering på den nationella webbplatsen Skolporten. Dessa artiklar följer då specifika kvalitetskrav. I Malmö förs diskussioner om att starta ett särskilt forskarspår där forskande lärare publicerar material Uppföljning - Resultat Den uppföljningsmetod som majoriteten av redaktionerna använder mest frekvent är besöksstatistik. Utöver sådana hårddata har några av sajterna gjort enkätundersökningar kring innehållet riktade till användarna av webbplatsen. Vanligt är också att man nyttjar sina sociala mediekanaler, till exempel redaktionens facebooksida, för att fånga in synpunkter på innehållet. Besöksstatistik ger en bild av hur väl känd och spridd sajten är, men måste tolkas utifrån de speciella förutsättningar som finns för varje enskild sajt. Hur lång tid sajten varit igång har till exempel en stor betydelse för vilken spridning den hunnit få. Nedan visas en sammanställning över besöksstatistik för de olika pedagogsajterna. För respektive kanal anges också tidpunkt för starten. Besöksstatistik 2014 Pedagog Stockholm Pedagog Malmö Pedagog Värmland Pedagog Skåne Nordväst Startår (ht) 2014 Antal besök per år Sajten: Bloggen: Totalt: Sajt inkl bloggar: Sajt inkl bloggar: Ca Sajt inkl bloggar: (mätt på ½ år) Andel återkommande besökare % 50 % 35 % 28 % Fördelning av besökare inom kommunen- /regionen samt utifrån Från Stockholm: Sajten: 63 % Bloggen: 47 % Från Malmö: Sajt inkl bloggar: 33 % Från Värmland: Sajt inkl bloggar: 28 % Från Skåne: Sajt inkl bloggar: 48 % 21

23 Som visas i matrisen hade Pedagog Stockholm, som varit i drift längst, totalt besök på sajten under Det motsvarar cirka besök per vecka, inräknat både bloggar och sajtens övriga innehåll. Motsvarande siffra för Pedagog Malmö, som startade 2012, är cirka 3000 besök/vecka medan den näst yngsta sajten, Pedagog Värmland, når upp till knappt 2000 besök/vecka. Intressant att notera är den stora andelen besökare som inte kommer från den egna kommunen/regionen. Det visar att pedagogsajterna når en större publik än den lokala målgruppen Teknisk plattform Alla sajter har valt att använda CMS 8 -verktyg (Episerver, Wordpress och Drupal), främst med öppen källkod 9. Öppen källkod innebär att man använder färdiga mallar och plugins, samtidigt som man har möjlighet att bygga om dem utifrån ens egna specifika behov. 5.4 Utveckling Samtliga pedagogsajter ser ett behov av kontinuerlig uppdatering och utveckling av sajtens funktioner och struktur. Alla intervjuade redaktioner är igång med att utveckla sin sajt eller har planer på att utveckla den på olika sätt. Nedan presenteras en lista över vilka utvecklingsinsatser som nämns: Funktionalitet för att underlätta att pedagoger själva kan tipsa om innehåll och själva bidra med uppslag, artiklar, blogga etcetera. Hitta en form för att etablera en utlokaliserad redaktion bestående av pedagoger som producerar innehåll med bredare geografisk spridning än i dagsläget. Skapa en mer långsiktig organisation för deltagande kommuner. Skapa fler samarbeten med parter som kan bidra med innehåll. Planerar att ta bort Inspirationsplatser (skolor presenterar sitt arbetssätt och erbjuder studiebesök för andra skolor). Detta är idag för resurskrävande. Utveckla spridningen av kanalen, till exempel genom en större satsning på nyhetsbrevet och lansera detta via skolledare. Vill inte riskera att kanalen blir en ankdamm, utan få en bred användning för större effekt. 5.5 Nationellt samarbete mellan pedagogsajter i Sverige Pedagogsajterna i Sverige har skapat ett nätverk, som delar sina erfarenheter både digitalt och genom öppna konferenser. I nätverket diskuteras olika lösningar, men också hur 8 Content Management System: Innehållshanteringssystem 9 Öppen källkod: Tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Programkoden kan användas och utvecklas i egna projekt utan att betala licensavgifter till kodens ägare, och kan anpassa koden till sina användares behov utan att hindras av immaterialrättsliga restriktioner. 22

24 pedagogsajterna kan samverka. Pedagog Värmland gjorde till exempel en resurskrävande film om betygssystemet som andra sajter har kunnat använda på olika sätt. 5.6 Samarbete med IT i skolan, Skolverket Nyligen tog Skolverkets enhet IT i skolan kontakt med nätverket för pedagogsajter i Sverige och ett samarbete med gemensamt forum har startats. Samarbetet innebär bland annat att Skolverket får tillgång till mer material från klassrumsgolvet för att publicera på sin nationella webbplats, och pedagogsajterna får större spridning av sitt material och visar upp sin kommun/region i Skolverkets nationella kanal. Denna spridning sker rent tekniskt via rssflöden till Skolverket. Samarbetet mellan Skolverket och pedagogsajterna skulle kunna vidareutvecklas och pedagogsajterna besöker Skolverket i början av hösten 2015 med detta i åtanke. 5.7 Befintliga kanaler för pedagogisk inspiration i Göteborgs Stad Hur sker det kollegiala erfarenhetsutbytet och spridningen av lärande exempel inom Göteborgs Stad ut idag? När det gäller fysiska mötesplatser för fortbildning och samarbete är de flesta pedagoger och skolledare i Göteborg i första hand hänvisade till lokala arenor knutna till den egna enheten, alltså skolan eller förskolan. Det handlar till exempel om arbetslagsträffar, ämneslagsträffar och olika lärgrupper. På förvaltningsnivå anordnas, i olika omfattning, inspirationsträffar, mässor/ torghandlar och nätverksmöten riktade till all personal inom en skolform/ett ämne eller utifrån olika befattningar/roller. På stadenövergripande nivå erbjuder Center för Skolutveckling nätverksträffar, fortbildningar och mötesplatser kring pedagogisk utveckling riktade till samtliga förvaltningar, inom ramen för sitt stödjande och inspirerande uppdrag. Torghandel är en sådan mötesplats för erfarenhetsutbyte, där fokus ligger på IKT som pedagogiskt verktyg. En del av Center för Skolutvecklings utbud är också öppet för fristående huvudmän (som då betalar självkostnadspris plus overheadkostnad). Kollegiala mötesplatser kring undervisning arrangeras också av andra aktörer än kommunen. Bland dessa kan nämnas Göteborgs Universitet, Lärar- och skolledarförbunden, GR, olika föreningar/organisationer, myndigheter med flera. Ett relativt nytt fenomen på den pedagogiska nätverksarenan är så kallade knytkonferenser (Edcamps) och Pedagogiska pubar som vuxit fram under de allra senaste åren. Initiativtagare är ofta enskilda pedagoger eller en grupp pedagoger som på ideell basis bjuder in till öppna sammankomster. 23

25 Digitala kanaler för samverkan och spridning av lärande exempel Den tekniska utvecklingen har inneburit nya möjligheter att dela med sig och samverka kring skolutveckling. Digitala forum, i till exempel Hjärntorget och Google Apps for Education (GAFE), bloggverktyg etcetera används i våra skolor och förskolor ofta som ett komplement till de fysiska arenor som finns. Även dessa forum är dock primärt riktade till personalen på den specifika enheten eller i förvaltningen. Vilka kanaler som används, och i vilken omfattning de digitala verktygen nyttjas, varierar också mellan förvaltningar och enheter. Center för Skolutveckling har vidare en webbplats kopplad till Torghandel. Den innehåller bland annat filmdokumentation från föreläsningar etcetera, twitterflöde, facebooksida och ett Kalendarium för Torghandels arrangemang. Sammanfattningsvis ser vi att Pedagog Göteborg kan bidra till en ökad spridning av lärande pedagogiska exempel inom staden och till att bättre tillvarata den samlade kompetens och kraft som finns i det samlade kollegiet. 6. Behovsanalys och effektkartläggning För att få en bild av vilka behov som finns bland pedagoger i Göteborg har förstudieprojektet genomfört intervjuer med en fokusgrupp bestående av pedagoger inom olika verksamhetsformer. Svaren i fokusgruppintervjuerna utgör ett viktigt underlag för förslaget till konceptdesign för sajten. Den tekniska lösningen (struktur, funktionalitet, färg och form) är alltså anpassad för att möta de identifierade behoven. Utöver detta underlag har även en scenariobaserad användningsgranskning av fyra etablerade pedagogsajter genomförts i syfte att undersöka om sajternas uppbyggnad och funktionalitet svarar mot de identifierade behoven. Resultatet av granskningen har också integrerats i förslaget till teknisk lösning. (Se sidan 37) Utifrån behovsanalysen har vi vidare tagit fram effektmål, samt förslag på mätområden och mätpunkter för uppföljning av hur väl de önskade effekterna uppnås. 6.1 Intervjuer med fokusgrupp En fokusgrupp med 15 pedagoger anställda i skolor/förskolor i Göteborg har intervjuats. Intervjupersonerna representerar olika verksamhetsformer och är anställda hos såväl kommunala som fristående huvudmän. Syftet var att få en bild av: 24

26 1. Hur pedagogerna i nuläget hittar inspiration och samarbetar med kollegor. 2. Om de ser behov av ett Pedagog Göteborg (utifrån konceptet Pedagogsajt). 3. Vilket innehåll/vilka funktioner de i så fall anser vara mest prioriterade. 6.2 Resultat av intervjuerna Sammanfattningsvis framkom i intervjuerna att pedagogerna var mycket positiva till pedagogsajtkonceptet. Samtliga uttryckte att de skulle värdesätta en sådan kanal/arena som en resurs i sitt dagliga arbete. När det gäller tankar om innehåll på en pedagogsajt lyftes en rad olika förslag och synpunkter fram. Under rubrikerna nedan presenteras intervjusvaren i korthet. Efterfrågat innehåll Vad som pågår i närområdet. Bli inspirerad/för att verkligen förstå krävs konkreta exempel. Exempel på hur man löser olika situationer. Aktuell forskning. Länkar. Plats för diskussion och utbyte av erfarenheter. Vilken skillnad ska pedagogsajten göra (i ditt arbete)? Effektivisera planeringstiden. Vill inte uppfinna hjulet igen - dra nytta av andras erfarenheter. Lägeskoll på andra stadsdelar/skolor. Koll på vilka resurser som finns att använda. Vill att det ska vara ett naturligt verktyg. Få hjälp att förändra mitt sätt att arbeta och undervisa. Hänvisa kollegor till ETT ställe. Vara ett ställe dit man kan vända sig om man har funderingar och dit man kan gå för att diskutera med andra. Jag vet vart jag ska vända mig om jag har problem. Göra det enklare att nätverka. Vilka egenskaper anser du att pedagogsajten bör ha? Vill att det ska kännas som en lärarsida - ska inte vara några pekpinnar utan man ska känna här får du hjälp och så här gör du som lärare. Lätt att hitta och enkel att använda. Tillräckligt mycket och relevant information. Trovärdighet och kvalitet. 25

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Göteborgsskolor ITiden

Göteborgsskolor ITiden Göteborgsskolor ITiden IKT-strategi Göteborgs Stad En skola som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle Målbild för skola och förskola Göteborg, Sektorscheferna februari 2012

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation

Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation KKKs 2015- Tjänsteskrivelse 2015-06-01 1 (8) Kommunledningskontoret Dnr KS 2015-507 Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till kommunstyrelsens

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi ANTAGEN PÅ ÅRSMÖTE 2014-10-12 Författare: Karin Nordh, föreningsadministratör Karolina Nord, styrelseledamot. 1 Innehåll Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi...

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Nästa nätverksträff sker den 8 september kl 10-16 i Stockholm.

Nästa nätverksträff sker den 8 september kl 10-16 i Stockholm. Promemoria 2011-06-13 E-delegationen Fi 2009:01 E-delegationen Lena Olofsson Telefon 08-405 10 93 Mobil 070-365 65 93 E-post lena.olofsson@enterprise.ministry.se Korta minnesanteckningar från nätverksträff

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

PR, marknadsföring och kommunikation

PR, marknadsföring och kommunikation PR, marknadsföring och kommunikation Innehåll Pysslingen Skolors mål och aktiviteter De enskilda skolornas mål och aktiviteter Varumärke Profilprodukter Nå ut med en nyhet Intranät Chefsbrevet Skolans

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE

FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE : 2 (9) 3 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH SYFTE... 4 2 METOD... 4 3 RESULTAT... 4 3.1 STYRDOKUMENT OCH RUTINER FÖR

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Internet och sociala medier Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Min agenda Lite om.se Sociala medier vad är det vi pratar om? Vad är nyttan? Vilka är riskerna? Några

Läs mer

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion Staffanstorps kommun Öppen kommentarsfunktion Staffanstorp 2011 lanserade Staffanstorp Framtidens webb Responsiv sajt med öppen kommentarsfunktion Kommentarer kan lämnas av alla medborgare En moderator

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Datum Beteckning 2010-10-20 Siv Wilborgsson 0709-719938 Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Under hösten 2009 förde ett antal kommuner en dialog med Malmö högskola

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Kvalitetsnätverk GR 131127

Kvalitetsnätverk GR 131127 Kvalitetsnätverk GR 131127 Två och två: Om du hör begreppet kvalitet i förskola och skola, vad tänker du på då? Rachel Törnell, utvecklingschef Grunden för kvalitetsarbete i Alingsås Hur ser det konkret

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer