Ny barnkör vid KFUM Central. Rapport från förstudie Sofia Balic

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny barnkör vid KFUM Central. Rapport från förstudie Sofia Balic 2014-01- 12"

Transkript

1 Ny barnkör vid KFUM Central Rapport från förstudie Sofia Balic

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING UPPDRAGET GENOMFÖRDA AKTIVITETER REFERENSGRUPP OCH VERKTYG... 4 Om effektkartläggning SYFTE, MÅL OCH MÅLGRUPPER MÅLGRUPPSANALYS MINILÄGRET INTERVJU MED ERFARNA BARNKÖRLEDARE FRAMGÅNGSFAKTORER INOM KFUM:S ANDRA VERKSAMHETER FÖR BARN 812 ÅR MÅLGRUPPSANALYS MED KÖRLEDARE ANVÄNDNINGSMÅL VAD VILL OCH BEHÖVER MÅLGRUPPERNA FÖRSLAG PÅ AKTIVITETER UTIFRÅN ANVÄNDNINGSMÅL BARN 812 ÅR POJKAR 812 ÅR FLICKOR 812 ÅR KÖRLEDARE KRAVSPECIFIKATION KONCEPT KILLKÖR OCH TJEJKÖR SOM SKAPAR TILLSAMMANS JUNIORKÖR NÄSTA STEG KOMPLEMENT: UNGA LEDER UNGA LEDARKOMPETENS ARBETSTID OCH LÖN BILAGA 1 EFFEKTKARTAN BILAGA 2 DOKUMENTATION FRÅN TRÄFF 1 MED REFERENSGRUPP 4/

3 1. Inledning Denna rapport beskriver uppdrag, effektkartläggning och koncept för KFUM Centrals nya körverksamhet för barn och unga. För den som vill gå rakt på sak beskriver kapitel 10, 11, 12 och 13 kravspecifikation, koncept, kompetenser för körledare samt ekonomisk kalkyl. I övrigt beskriver rapporten hur förstudien har gått till samt vilka argument som ligger till grund för det slutgiltiga konceptet. Att genomföra en förstudie som denna har varit ett både spännande och mångfacetterat uppdrag. Inte minst eftersom det inte har funnits någon bestämd riktning eller önskemål om särskild målgrupp på förhand. Jag är mycket glad och tacksam över det engagemang som referensgruppen från KFUM visat, det har haft stor betydelse i arbetet. Tack också till alla barn, föräldrar, körledare och andra ledare inom KFUM som bidragit i målgruppsanalyser och research. Jag vill också rikta ett särskilt tack till styrelse och ledning på KFUM Central för uppdraget och det förtroende ni visat genom hela processen. Ni bidrar till körsångens framtid! Lidingö i januari 2014 Sofia Balic 3

4 2. Uppdraget Våren 2013 fick jag frågan om jag ville genomföra en förstudie för KFUM Centrals nya körverksamhet för barn och unga. Det fanns inga särskilda riktlinjer för utformningen utan det mesta var öppet i utgångsläget. Däremot fanns det ett önskemål om att involvera representanter från befintliga körer inom KFUM Central. Jag såg själv en fördel med att ha en tydlig referensgrupp att diskutera med under resans gång. Förstudien genomfördes främst under hösten 2013 och innehöll följande grundläggande delar: Research och omvärldsanalys Visionsarbete Målgruppsanalys Verksamhetsförslag Kravspecifikation Kravspecifikationen skulle med stöd av allt material i studien formulera förutsättningarna för att genomföra de konkreta förslagen på verksamhetens utformning. Den innehåller: Förslag på ev. samarbetspartners Förslag på ledarkompetens Ekonomiska kalkyler Praktiska behov så som t.ex. lokaler. Eftersom det inte fanns några givna ramar för den nya verksamheten hade jag behov av ett verktyg i förstudien som kunde stödja arbetet med att ta fram tydliga ramar. I detta använde jag "Effektkartläggning" som jag hade tidigare positiv erfarenhet av. Mer om Effektkartan i kapitel 4. Enligt barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla de frågor som rör dem. Därför har barn som tycker om att sjunga haft stort inflytande i förstudien och konceptet bygger till stora delar på barns tankar, behov och idéer. 3. Genomförda aktiviteter I förstudien har under hösten 2013 genomförts olika aktiviteter: Fyra arbetsmöten med referensgruppen Samtal med ledning inom KFUM Central Intervjuer med körledare Miniläger i körsång på höstlovet 2013 Intervjuer med barn och samtal med föräldrar Intervjuer med ledare för verksamhet inom KFUM Central Samtal med rektorer för två skolor på Norrmalm 4. Referensgrupp och verktyg Jag har träffat referensgruppen som består av representanter för KFUM:s körer, styrelse och kansli vid fyra tillfällen. Deltagare har varit: Anders Håkanson, Björn Hagerman, Lena Rydhäll, Göran Stafrin, Ulrika Alexandersson och Kea Lagerquist. Målet har varit att ta fram syfte och 4

5 målgrupper för den nya verksamheten samt efter målgruppsanalysen ta beslut om inriktning som underlag för styrelsens beslut. Vi har fört diskussioner utifrån barn och ungdomskör i allmänhet samt KFUM:s verksamhet med frågeställningar som: Vilka är framgångsfaktorerna inom KFUM:s körer? Vilka är framgångsfaktorerna inom KFUM:s barn och ungdomsverksamheten? Om effektkartläggning Den metod som i förstudien använts som utgångspunkt för att säkerställa syfte, mål, målgrupper och förslag på upplägg kallas för Effektkartläggning. Metoden kommer ursprungligen från ITutveckling och bygger på tesen att "nyttan uppstår i användningen", dvs. även om produkten eller tjänsten är bra så kommer ingenting att hända om inte de som produkten eller tjänsten skapats för kan eller vill använda den. För den som vill fördjupa sig i Effektkartläggning kan jag rekommendera webbplatsen användbarhet.se samt boken "Effektstyrning av IT" (Balic och Ottersten, 2010). Här följer en kort introduktion: Effektkartläggning används för att säkerställa önskade effekter och nyttan med produkten eller tjänsten. Det är bara produkter som används som kan generera förväntad nytta. Förutsättningen för användning är att produkten utformas efter användarnas behov, förväntningar och värderingar. Effektkartan ger svar på följande frågor: Varför ska vi ha denna nya tjänst/produkt? Vilka effekter för verksamheten ska produkten ge när den används? Frågorna formuleras som syfte i en mening. Vilka är det som kan skapa de önskade effekterna? De grupper av människor som berörs av produkten identifieras som målgrupper som följs av en målgruppsanalys. Vad vill och behöver målgrupperna? Detta formuleras som användningsmål. Hur ska produkten och verksamheten utformas? Vilka åtgärder ser till att målgruppernas behov blir tillgodosedda? Mätpunkter ser till att man kan mäta om syftet har uppfyllts. I den här förstudien har jag modifierat kartläggning något för att passa frågeställningarna, upplägget och den begränsade tiden. Jag har t.ex. valt att inte ta fram några mätpunkter. I samråd med referensgruppen har jag också valt att begränsa antalet målgrupper i analysen. 5

6 5. Syfte, mål och målgrupper Referensgruppen startade upp en effektkartläggning och började med att fokusera syfte, mål och målgrupper. Syfte Referensgruppens första uppgift blev att svara på frågan varför den nya barn och ungdomskören behöver startas: Varför ska vi ha en barn/ungdomskör? Vilka effekter för KFUM ska kören ge? Det kom många svar på frågan, t.ex: Meningsfull fritidsaktivitet Bredda KFUM:s barn och ungdomsverksamhet Bredda körverksamheten Rekrytera till körerna Skapa intresse för sång och musik Bidra till klokskap och hälsa Skapa intresse och förståelse för KFUM:s värderingar Se vad KFUM har att erbjuda Vi är en ungdomsförening! Musiken behöver unga Föräldrar i Stockholm söker alternativ till kyrkokörer Det behövs alternativa sätt att sjunga i barnkör Kören erbjuder kropp, själ och ande Musiken som resurs på läger Det behövs nya lägerbålsledare Att skapa/göra själv! Vi röstade fram de viktigaste förslagen med hjälp av "pluppning". Varje person hade 7 pluppar var att placera ut på de nedskrivna förslagen. Vi sammanfattade syftet så här: Barn och ungdomskören erbjuder en meningsfull fritidsaktivitet som väcker intresse för sång och musik genom eget skapande. Unga upptäcker KFUM genom musiken! 6

7 De viktigaste delarna i syftet är: "meningsfull fritidsaktivitet", "intresse för sång och musik" och "eget skapande". Min tolkning av syftet är att det siktar mot en rolig och social körgemenskap som är öppen för alla som vill vara med, snarare än en mer elitistisk variant där konstformen kör är fokus. Det får som konsekvens att det t.ex. inte blir intressant med traditionella sångprov eller auditions. Med inspiration från konceptet Ten Sing (ett program som vuxit fram inom KFUM i Norge och som involverar tonåringar i konstnärliga uttryck) kan man också tänka sig att alla som vill kan vara med på sitt sätt, t.ex. göra rörelser, sköta teknik osv. Att väcka intresse för sång och musik kan t.ex. betyda att inriktningen måste vara musikaliskt varierad och kanske även involvera förebilder. Men det betyder framför allt att det måste finnas en förståelse för vad som verkligen kan fånga målgruppens intresse och byggas in strategier för att arbeta utifrån detta. Eget skapande tänker jag handlar om en hög grad av delaktighet i verksamheten, att vara med och bestämma och arbeta fram innehållet. Målgrupper Efter syftesbeskrivning gick vi in på diskussion och workshop om målgrupper; vilka kan åstadkomma den önskade effekten? Vilka kan uppfylla syftet? Vi hade sedan tidigare en lista på olika variabler av kör att förhålla sig till, t.ex. åldrar, ambitionsnivå etc (se bilaga 2). I identifieringen av målgrupper är det viktigt att komma ihåg att även andra personer än barn och unga eller organisationer kan bli en målgrupp i arbetet. Om vi t.ex. tycker att en ledare kan hjälpa oss att åstadkomma effekten och inte tänker in dennes behov i utformandet av den nya körverksamheten så finns det risk att vi inte får en förväntad effekt. Det kom fram flera förslag på målgrupper: Barn 812 år (Nybörjare, Mer avancerad) Pojkar / Flickor Ungdomar 1319 år (Nybörjare, Mer avancerad) Körledare Föräldrar KFUMkörer Musikverksamheten KFUM Marknadsförare på KFUM Ungdomsgårdar Skolor Församlingar Studieförbund, Sensus mfl. Media Vi valde ut de viktigaste målgrupperna som skulle ingå i målgruppsanalysen och fick då en prioritering enligt följande: 1. Barn 812 år 2. Körledare Vi förde en diskussion och målgruppen ungdomar men kom fram till att det kan vara nästa steg och att verksamheten kan starta med barn 812 år. Vi diskuterade också vad vi menar med barn 812 år. Utifrån tidigare presenterade variabler så kan de delas upp i ytterligare 7

8 målgrupper: flickor, pojkar, blandad grupp och/eller olika funktionsnedsättningar. Här behövdes naturligtvis ytterligare omvärldsanalys vad finns det för vinster med att dela upp tjejer och killar? Finns det ett behov av kör i Stockholm för funktionsnedsatta barn? Referensgruppen kom fram till att en uppdelning i tjejkör resp. killkör är intressant på flera sätt. Dels finns det redan en tradition av framgångsrik könsuppdelad verksamhet inom KFUM och dels uppfattar jag att det finns behov i Stockholm av en killkör för nybörjare. Det skulle också vara roligt att göra gemensamma produktioner då och då. Vi beslutade att komplettera målgruppen barn 812 år med att titta på en uppdelning i killar och tjejer. 6. Omvärldsanalys Vad vet vi om lämpliga förutsättningar vad gäller barn / unga och sång? Hur ser det ut med körverksamhet för barn och unga i Stockholm, vilka behov finns? Det här är stora frågor som på grund av antalet timmar i studien har krävt en stark avgränsning. Främst har omvärldsanalysen skett genom intervjuer med erfarna barnkörledare i Stockholm: Lena Sköld, ordförande för UNGiKÖR och lärare vid Adolf Fredriks skola samt körpedagogerna Marie Bejstam och Charlotte Rider Norlander från Kulturfyren, Spektrumkörerna och Skeppsholmslägret. På några områden är körledarna mycket överens: Det finns behov av högkvalitativ kör som inte är kopplad till kyrkor. Ambitionsnivån ska alltid vara hög med god kvalitet i både pedagogik och konstnärlighet. För att lyckas med en ny kör i Stockholm är det viktigt att välja en tydlig nisch för verksamheten. T.ex. pojkar, funktionsnedsatta, minoriteter mfl. Valet av rätt körledare är avgörande för en lyckad verksamhet. Marknadsföring är en extremt viktig del av verksamhetens insatser, men det behöver inte vara körledarens uppgift. Barn fortsätter oftast inte i kör när de blir äldre än 12 år. Att nå tonåringar är svårt och kräver särskilda insatser. Samverkan är viktigt: med andra konstformer (musiker, drama/teater, bild, dans), med andra verksamheter (körer, fritidsgårdar, andra verksamheter inom KFUM etc. ) Det är intressant att göra avgränsade projekt. Lena Sköld menar att det utifrån samtal hon får till UNGiKÖR finns behov av körsång för tjejer i 1214 år i Stockholm. De behöver dock inte sjunga i flickkör, verksamheten kan vara öppen för både killar och tjejer 1215 år. Utifrån Lenas erfarenhet finns det ett behov av fler körer för killar 813 år. Här kom vi i samtalet också in på att det är många barn som söker till Adolf Fredriks musikklasser men som inte får plats. Det skulle vara intressant att hitta möjligheter att hänvisa alla sångsugna barn som inte kommer in på AF till KFUMs kör. Detta kräver naturligtvis samtal och förankring i ledningen på Adolf Fredriks skola. Marie och Charlotte har ett behov av en kör som de kan hänvisa barn till som ingår i skolprojektet Framtidskören. Alla körledarna uttrycker ett starkt intresse för och positivt gensvar över att KFUM vill satsa på en ny barnkörverksamhet. Jag har inte uppfattat att intresset från närliggande skolor är stort eftersom det finns skolkörer. 8

9 Killar och körsång Det finns några körer i Stockholm för pojkar: Stockholms gosskör, Storkyrkans gosskör samt Adolf Fredriks gosskör. Det här är gamla institutioner med stark tradition. Efter diskussion med Lena Sköld verkar det saknas körer för pojkar med annat arbetssätt, en högre grad av inflytande och delaktighet samt annan repertoar men ändå koppling till traditioner. Det skulle vara spännande hitta ett nytt, unikt koncept för killar i kör. Marie Bejstam och Charlotte Rider Norlander menar att en uppdelning av killar/tjejer kan vara intressant men ha då samtidig övning i närliggande lokaler och gör vissa aktiviteter och projekt tillsammans. Marknadsföring Marknadsföring har kommit upp som en viktig fråga i intervjuerna. Lena Sköld menar att musikaliskt ledarskap och förmågan att marknadsföra inte självklart är kompetenser som återfinns i samma person. Det är viktigt att marknadsföringen görs av någon som har erfarenhet av det och om man hittar en bra körledare för verksamheten utan intresse och erfarenhet av marknadsföring kanske man ska välja att ha det på olika personer för verksamhetens skull. En marknadsförare för en barnkör måste kunna en del om konst, musik, kör, barn och unga. Marie och Charlotte menar att det kan vara körledaren som är marknadsförare men då måste denne ha kompetens och resurser, främst i form av tid men även i marknadsföringsbudget. 7. Målgruppsanalys Målgruppsanalysen har genomförts utifrån följande prioriteringar: Barn 812 år Pojkar 812 år Flickor 812 år Körledare Målgruppsanalysen för målgruppen barn, pojkar och flickor 812 år genomfördes främst genom aktiviteter och intervjuer under ett miniläger på höstlovet, både med barn och föräldrar. Som komplement finns intervjuer med erfarna barnkörledare. Jag har också valt att diskutera framgångsfaktorer med ledare från andra verksamheter inom KFUM Central; basket och gymnastik. Nedan redovisas varje aktivitet i målgruppsanalysen för sig för att sedan sammanfattas i effektkartan. 7.1 Minilägret Nio barn i åldern 812 år från olika delar av Stockholm deltog under två dagar på ett miniläger i KFUM:s Centrals lokaler. Lägret hölls mellan 10 och 16 med en förlängning på fredagen för att äta pizza tillsammans. Tanken i upplägget för körsången var att testa olika arbetssätt, genrer och metoder. Körledaren Stina Wennberg engagerades för uppdraget och upplägget gjordes av henne och mig, Sofia, tillsammans. Lägret avslutades med en liten konsert på fredagen för familj och släktingar. Under de två dagarna genomfördes vid ett antal tillfällen diskussion och utvärdering med barnen av arbetssätt och innehåll. Barnen observerades också under hela lägret och jag förde anteckningar om vad jag uppfattade fungerade och inte i upplägg och aktiviteter. Sammanfattning av erfarenheter från körlägret: 9

10 Barnen gillar att sjunga! Barnen ville sjunga mer! Barnen gillar att vara med och bestämma Repertoar: blandad men gärna på engelska, i upptempo, tydlig rytm, rörelser Barnen gillar utmaningar som är lagom svåra, t.ex. kombination röst och rörelse Viktigt skapa tillåtande gruppklimat där alla trivs och känner varandra Rytmikövningar och ljudlekar var spännande när det var en utmaning Stort intresse för att skapa egna ljud och egna kompositioner samt spela in. Lekar och övningar fungerar bra men behöver vara roliga, ha tydlig form och tydliga regler Ledaren måste förutom kompetens i körsång och rytmik vara trygg i hur grupprocesser fungerar. Killar och tjejer fungerade bra både tillsammans och när de var skilda åt. Märktes att det var kul för killarna att göra egna saker (t.ex. solo). Några barn hade koncentrationssvårigheter och stort rörelsebehov mellan sångerna. Viktigt ta barnen på allvar och bjuda in dem till klubben av oss som kan körsång Barnen tyckte att vi ledare var bra men inte så skämtsamma Det var svårt rekrytera barn till lägret. Särskilt pojkar. 812 år var en för bred ingång. Snarare 811 år. Vårt upplägg kombinerade sång, rytmik, drama, reflektion och eget komponerande med, inflytande och delaktighet. Det verkar till stora delar ha varit framgångsrikt. De flesta av barnen pratar om att det är svårt att lägga till ett intresse till. Barnen gillar miniläger som modell, men det går inte att ha sång hela dagarna. Gärna samarbeten med andra verksamheter. Kul träffa nya vänner och få sjunga mycket (Flicka, 9 år). Det är kul när det är svårt (Pojke,10 år) Konserten och genrepet var roligast (Flicka,12 år) Min son tycker att det har funkat bra att vara med tjejer, inga problem men klart det hade varit roligt med fler killar (förälder) 7.2 Intervju med erfarna barnkörledare Samtalet med erfarna körledare, Lena Sköld, Marie Bejstam och Charlotte Rider Norlander skedde främst utifrån syftet omvärldsanalys men vi kom också in på viktiga aspekter på barn som målgrupp. Sammanfattning av diskussion om målgrupper: Kören bör vara öppen för alla utan provsjungningar. Viktigt att jobba utifrån barnens inflytande, delaktighet och medbestämmande. T.ex. körförening/styrelse där barnen bestämmer. Tidpunkt, dagar? Viktigt tänka ur målgruppens perspektiv. Ska de ta sig själva eller tillsammans med förälder? Var och när ska de äta? Etc. Fika är viktigt i en kör! (lägg in i terminsavgiften) Så bred och bra repertoar som möjligt 10

11 Körpedagogik är viktigt Tänk pedagogiska mål: sångrösten, ambitionen, passionen. Barn vill träffa andra körer och göra projekt tillsammans. En idé kan vara ett faddersystem med andra körer. Gemensamma konserter och personlig fadder. Barn vill gärna göra koncept/konserter/projekt på teman. Gärna sceniskt. 7.3 Framgångsfaktorer inom KFUM:s andra verksamheter för barn 812 år Det har varit intressant att intervjua ledare inom KFUM Centrals andra verksamheter, basket och gymnastik, diskutera framgångsfaktorer och i nästa led inspireras av dem och se hur de kan kopplas till körverksamhet. Nedan en sammanfattning av vad som kom fram i samtalet: Det finns en fördel med uppdelning pojkar och flickor i åldern 813 år (mental och motorisk skillnad) Mixade grupper är inga problem, problemet är när det är 23 killar kvar i en stor tjejgrupp. Då är det inget kul längre för killarna och de slutar (Ledare inom gymnastik) Tydliga och medvetna strategier för att skapa en stark grupp där alla känner varandra. Individuell coachning. Äldre coachar yngre. Det sociala är unikt för KFUM. Gör att barnen stannar. Läger och utbyten med andra föreningar är viktigt. Flera tillfällen i veckan från 11 år, t.ex. öppen teknikträning på lördagar. Viktigt hitta vägar att involvera föräldrar, t.ex. som funktionärer. Regelbundna ledarutbildningar har betydelse. Ledarträffar inom KFUM har betydelse. 7.4 Målgruppsanalys med körledare Telefonintervju genomfördes med den körledare som höll i minilägret. Vi diskuterade utifrån frågeställningen "Vad behöver en körledare för att trivas och göra ett bra jobb?" samt utifrån förslag på koncept för de nya barnkörerna. Sammanfattningsvis tycker körledaren att det vore spännande arbeta upp den här typen av verksamhet samt att konceptet med uppdelning i kill respektive tjejkör är intressant. Det är en stor fördel att ha en kollega att samarbeta med och det upplevs inte som märkligt att jobba utifrån projekt och tillsammans med andra konstformer. Tvärtom hon menar att det är den vägen barn och ungdomskörledare måste ta nu och det är roligt att KFUM kan gå i bräschen för nya arbetssätt. Körledarens behov och önskemål är kartlagda i kapitel 8, användningsmål. 11

12 8. Användningsmål vad vill och behöver målgrupperna Utifrån intervjuer med körledare och barn har jag sammanfattat målgrupperna och användningsmålen på följande sätt: Barn 812 år Det är kul att sjunga! Jag vill sjunga mycket! (Barnen på bilden är representaner för målgruppen och behöver inte ha exakt samma åsikter som exemplet) Beskrivning: Är ett barn som bor i Stockholm och har många olika fritidsintressen. Det finns troligtvis en koppling till KFUM sedan tidigare. Van vid att vara medbestämmande och ha inflytande på en verksamhet. Gillar att sjunga, gärna på engelska, med viss utmaning i repertoar och genomförande, med rörelse, tydlig rytm och låtar i upptempo. Rörelsebehovet är stort och koncentrationen svår att hålla allt för långa stunder. Mycket intresserad av att skapa egna kompositioner som spelas in samt visa framsteg för en publik. Det sociala i gruppen är lika viktigt som sången. Fortsätter ofta inte med körsång i tonåren. Användningsmål Vill sjunga mycket Vill ha variation och utmaningar i repertoar och upplägg. Vill skapa egna kompositioner. Vill samverka med andra grupper och konstformer. Vill ha inflytande över verksamheten och vara med och bestämma Vill lära känna nya vänner Vill göra avgränsade projekt eller läger på teman. Vill visa upp vad de lärt sig för andra, t.ex. föräldrar. Behöver bli involverade socialt för att stanna Behöver bli coachade i grupp och individuellt, av ledare och äldre utövare. Ska få ett brett intresse för sång och musik Ska erbjudas hög kvalitet i pedagogik och konstnärlighet Ska inte göra sångprov 12

13 Pojkar 812 år Det är kul när det är svårt! Beskrivning: En pojke boende i Stockholm med flera fritidsintressen. Intresserad av att gå i musikklass. Ibland svårt att rekrytera till nya aktiviteter. Sjunger gärna tillsammans med både pojkar och flickor men tycker att det är kul att sjunga tillsammans med bara pojkar ibland. När det är alltför få pojkar i gruppen slutar han efter ett tag. Användningsmål (Komplettering till Barn 812 år) Vill ibland sjunga med bara pojkar i samma ålder. Vill ibland sjunga med andra än pojkar i samma ålder. Vill ha fler än två pojkar i gruppen. Vill ha utmaningar i repertoar och upplägg Behöver ett upplägg som ger utmaning motoriskt. Behöver äldre killar som förebilder. Behöver ett upplägg som prövar nya arbetssätt i kör. Behöver riktad marknadsföring (Barnet på bilden är en representant för målgruppen och behöver inte ha exakt samma åsikter som exemplet) Flickor 812 år Det är kul när det svänger! Beskrivning: En flicka med flera fritidsintressen, boende i Stockholm. Ett allmänt intresse för sång. Sjunger gärna tillsammans med både pojkar och flickor. Vid 12års ålder blir det mindre intressant sjunga med 810 åringar. Användningsmål (komplettering till Barn 812 år) Vill kombinera sång och rörelse/dans. Behöver tydligare uppdelning i åldrar Behöver äldre tjejer som förebilder (Barnet på bilden är en representant för målgruppen och behöver inte ha exakt samma åsikter som exemplet) 13

14 Körledare Det är kul att ha en kollega! Beskrivning: Kvinna, ca 30, några års erfarenhet av körledning och rytmik. Har flera andra uppdrag som sätt samman till en heltidstjänst. Medlem i Lärarförbundet. Användningsmål Behöver fortbildning beroende på grundkompetens Behöver planeringstid Behöver kunna maila och kopiera Behöver tillgång till elpiano med hörlurar Behöver kunna bygga upp fysiskt notbibliotek Behöver tid för kontakt med föräldrar Behöver tid till projektplanering och marknadsföring Behöver egen budget för samarbeten, notinköp och marknadsföring. Ska vara erfaren Ska ha kompetens i rytmik Ska kunna leda flexibelt och varierat utifrån barn och ungas inflytande och delaktighet. Ska kunna jobba projektinriktat Ska kunna samverka med andra konstformer Ska vara genusmedveten Vill gärna ha en kollega Vill gärna ha en sammanhållen arbetstid Vill gärna ha egen fysisk arbetsplats Vill gärna samarbeta med intresseförening och körråd 14

15 9. Förslag på aktiviteter utifrån användningsmål Varje användningsmål har brutits ner i konkreta aktiviteter och förslag till en framtida verksamhet. Samma aktivitet kan finnas som lösning under flera användningsmål. Effektkartan (se bilaga 1) visar på användningsmålen kopplade till aktiviteter. Många av aktiviteterna har vävts in i konceptet för den nya körverksamheten men listorna kan också fungera som fortsatt inspiration för körledare och ledning på KFUM Central. Barn 812 år Vill sjunga mycket Erbjud aktivitet 2 ggr i veckan Intensiva projekt eller läger Körläger på Ängsholmen eller t.ex. Kulturfyren, Skeppsholmen. Kickstart med projekt eller läger, t.ex. helg, som grund för kontinuerlig verksamhet. Kör i samband med The K (The K är KFUM Centrals fredagsklubb). Vill ha variation och utmaningar i repertoar och upplägg Jobba med flera genrer Kombinera körsång med rytmik Vill göra egna kompositioner Projekt tillsammans med kompositör Ljudlekar Spela in sånger och kompositioner Hemläxor komposition, använda appar. Vill samverka med andra grupper och konstformer Samverka med KFUMs övriga körer Samverka med KFUMs musikverksamheter Övriga verksamheter KFUM (The K, Ängsholmslägret, Bromma, Fryshuset, osv. Sök projektmedel för särskilda satsningar och samarbeten Vill ha inflytande och medbestämmande Tydliga och planerade insatser för inflytande och delaktighet Barns inflytande och delaktighet genomsyrar verksamheten Vill lära känna nya vänner Lärakännalekar, t.ex. från drama och rytmik Olika konstellationer i övningar, samarbeten och sånger Vill göra avgränsade projekt Avgränsat projekt med tydligt tema minst en gång per år Läger Vill visa upp vad de lär sig Öppen repetition med minikonsert varje månad 15

16 Egen hemsida som barnen är med och utformar Sjunga för varandra i mindre konstellationer Sjunga för och med andra körer (inom och utanför KFUM) Sjunga på föräldramöten, för och med föräldrar. Behöver bli involverade socialt Bygg tydlig värdegrund kopplat till övriga KFUM. Inspireras av KFUMs övriga verksamheter Lärakännaövningar Barnen får ansvarsområden Behöver bli coachade i grupp och individuellt Varje deltagare blir sedd och positivt uppmärksammad vid varje tillfälle av ledaren. Ledaren ser till att deltagarna blir sedda varje tillfälle av sina körkompisar. Öppen teknikträning och gemensam sång en gång i veckan, t.ex. lördagar. Öppet för fler körer samt föräldrar. Individuell sångcoachning, enskilt eller i grupp Tillgång till minst två körledare Ska få ett brett intresse för sång och musik Berätta sammanhang och historik om aktuell repertoar Reflektionsmoment över vad de övar på och hur de sjunger. Bredd i genrer Ta in barnens idéer och förslag på repertoar Samverka med andra konstformer: dans och drama Samverka med övrig musikverksamhet inom KFUM Gemensamma konserter med övrig musikverksamhet Ska erbjudas hög kvalitet i pedagogik och konstnärlighet Rekrytera en mycket skicklig och erfaren körledare, gärna med pedagogisk utbildning (musiklärare, körpedagog eller rytmikpedagog) som ansvarar för verksamheten. Kontinuerlig ledarutbildning Ledarträffar inom KFUM Ledaren tar fram och kommunicerar pedagogiska mål Ledaren tar fram och kommunicerar konstnärliga mål Ska inte göra sångprov Alla som vill får sjunga i kören! Strategier för att alla barn ska känna sig välkomna. Riktade marknadsföringsinsatser Behöver i vissa fall ha en vuxen som följer till och från kören Tider för kören behöver fungera för föräldrar I vissa fall erbjuda hämtning från respektive skola 16

17 Pojkar 812 år (kompletterar aktiviteter i målgruppen barn 812 år) Vill ibland sjunga med bara pojkar i samma ålder Killkör Vill ibland sjunga med andra än bara pojkar i samma ålder Samarbeten med andra konstellationer, ex. manskör, tjejkör, musiker etc. Samarbeten med äldre killar Vill ha fler än två pojkar i gruppen Killkör Kompiskonsert (bjuder in sina vänner och klasskamrater att delta vid särskilda tillfällen). Vill ha utmaningar i repertoar och upplägg Reflektion över repertoarval och arbetssätt Pröva olika upplägg utifrån rytmik Behöver ett upplägg som ger utmaning motoriskt Rytmik Samverkan med basket och gymnastik Behöver äldre killar som förebilder Kontakt med manlig körledare Unga leder unga: grupp med unga som leder körerna Behöver ett upplägg som prövar nya arbetssätt för körsång Kontinuerlig omvärldsbevakning, körsång, barn ungdomsverksamhet Pröva och reflektera olika arbetssätt Samverka med basket, gymnastik och Ängsholmen Behöver riktad marknadsföring Kommunikationsplan Undersök hur sociala medier kan stödja marknadsföring Ta hjälp av unga för att nå unga Påminnelser etc. via t.ex. sms. Riktade insatser i stil med basketbananen. Rekrytera via nätverk inom KFUM: körer, musik, övriga verksamhet. 17

18 Flickor 812 år (kompletterar aktiviteter i målgruppen barn 812 år) Vill kombinera sång och rörelse/dans Samverkan med dans och dramapedagoger Körsång kombinerat med rytmik Repertoar med rörelser Hitta på egna rörelser och koreografi till repertoar Behöver tydligare uppdelning i åldrar Barnkör 811 år Körsång 1215 år Behöver äldre tjejer som förebilder Kontakt med kvinnlig körledare Unga leder unga: grupp med unga som leder körerna. Körledare Behöver fortbildning beroende på grundkompetens Stäm av kompetenser mot körens behov. Gör plan för fortbildning. Behöver planeringstid Gemensam planeringstid med kollega innan repetitionen Behöver kunna maila och kopiera Tillgång till delad kontorsplats på KFUM samt tillgång till kopiator. Tillgång till kopiator Egen mailadress Behöver tillgång till elpiano med hörlurar Kontorsplatsen har elpiano Behöver kunna bygga upp fysiskt notbibliotek Utrymme för notbibliotek i anslutning till kontorsplatsen Behöver tid för kontakt med föräldrar Avsätt tid i tjänsten, 2 timmar i månaden Behöver tid till projektplanering och marknadsföring Avsätt tid i tjänsten, 2 timmar i veckan. Behöver egen budget för samarbeten, notinköp och marknadsföring 18

19 Ska vara erfaren Rekrytera erfaren lärare Ska ha kompetens i rytmik Rekrytera minst en rytmikpedagog med körkompetens Ska kunna leda flexibelt och varierat utifrån barn och ungas inflytande och delaktighet. Kompetens i demokratiska processer Rytmikkompetens Ska kunna jobba projektinriktat Tydliggör körens koncept vid rekrytering Ska kunna samverka med andra konstformer Ska vara genusmedveten Frågeställning vid intervju Fortbildningsinsats Vill gärna ha en kollega Två körledare Körledarna jobbar en eftermiddag i veckan, samma tid Vill gärna ha en sammanhållen arbetstid Timmarna i anställningen är förslagsvis en halv dag i veckan. Vill gärna ha egen fysisk kontorsplats Tillgång till delad kontorsplats på KFUM Vill gärna samarbeta med intresseförening och körråd Starta intresseförening för kören Involvera barnen som körråd Gå med i den rikstäckande barn och ungdomskörorganisationen UNGiKÖR för att delta i ett större sammanhang för barn med samma intresse. 19

20 10. Kravspecifikation Utifrån diskussioner i referensgruppen, målgruppsanalys, användningsmål och förslag på aktiviteter blir det tydligt att de viktigaste ingredienserna i en ny barnkörverksamhet är följande: Två engagerade, erfarna och skickliga körledare, gärna en man och en kvinna, som får stöd i ledarskapet och ständigt utvecklar arbetssätten. En tydlig funktion för marknadsföring/kommunikation. Ett innehåll som är flexibelt, varierat och utmanar i repertoar och upplägg med en grund i körpedagogik och rytmik. Barns inflytande och medbestämmande genomsyrar verksamheten. Medveten strategi för det sociala klimatet i kören Avgränsade projekt och läger Samarbeten med andra konstformer så som dans och drama. Samarbeten med andra ensembler inom och utanför KFUM. Förebilder, t.ex. unga som leder unga. Referensgruppen föreslår att verksamheten delas upp i en tjej respektive killkör som repeterar på samma tid med varsin ledare och ofta samverkar med varandra. 11. Koncept Med kravspecifikationen som utgångspunkt och efter diskussion utifrån olika förslag med referensgruppen föreslår jag följande koncept för KFUM Centrals nya körverksamhet: Killkör och Tjejkör som skapar tillsammans Barnkören, 811 år innebär två körer med hög ambitionsnivå, en killkör och en tjejkör, ca 15 deltagare i varje grupp. Ambitionsnivån har främst med barnens utveckling och upplevelse att göra men det är också intressant med konstnärliga mål. Alla barn som vill ska kunna vara med och ett mål med verksamheten blir att hitta metoder för att göra det möjligt. Repetitionen sker på samma tid, samma dag i veckan men i två olika rum och med två ledare. Ibland samverkar körerna och gör aktiviteter, moment, projekt och konserter tillsammans. Killkören leds av en man och tjejkören leds av en kvinna. Ibland leder de varandras körer. Fördel i detta är en hållbarhet och kontinuitet, ledarna kan t.ex. vikariera för varandra. Bägge ledarna är erfarna och skickliga och minst en av dem har kompetens inom rytmik. Det är fördelaktigt om de har kompetens även inom andra konstområden samt marknadsföring. Rekryteringen till körerna sker främst genom nätverk och samarbeten i KFUMs övriga verksamheter, genom kontakter med Adolf Fredriks musikklasser, UNGiKÖR samt via Sensus andra vuxenkörer i Stockholm som troligtvis har barn som vill sjunga i kör. Repetitioner på KFUM Central i två närliggande lokaler. Lämplig tid för repetition kan diskuteras men en tid att pröva är kl en vardagkväll, inklusive fikapaus. I särskilda fall kan KFUM ordna hämtning av barn vid respektive skola. En dag i veckan, exempelvis lördagar, erbjuds frivillig, öppen teknikträning, extra sångträning, workshops och gemensam sång som även involverar föräldrar och övriga körer inom KFUM. Här kan spännande gäster bjudas in, t.ex. körledare med särskild expertis. Varje barn erbjuds indviduell sångcoachning vid ett tillfälle 20

21 varje termin, efter ordinarie repetitionstid. Barnkörerna får sin kickoff med ett miniläger under en helg. Barnen visar regelbundet upp vad de lär sig både i form av öppna repetitioner och konserter i olika format, t.ex. vid föräldramöten. Verksamheten har en medveten planering utifrån ungas inflytande och delaktighet samt kommunikationsplan och marknadsföringsfunktion. Körledarna ser till att samverka med andra körer, konstformer och ledare så som dans och drama. Körledarna ser också till att barnen får träffa äldre förebilder i sång, t.ex. från andra körer och ensembler. En tydlig årsplanering läggs upp och kommuniceras, innehållande repetitioner projekt, samarbeten, konserter och läger. Att genomföra läger på sommaren och under lov blir en viktig del av körverksamheten för att rekrytera nya deltagare, fördjupa sångkunskaper och repertoar, genomföra särskilda projekt samt få in ytterligare medel till verksamhet och förening. Körens organisation föreslås fungera som en kombination av verksamhet direkt under KFUM Centrals egen verksamhet där barnen blir medlemmar samt en körförening knuten till Sensus. Att vara medlem i kören innebär också att man blir medlem i föreningen. Föreningen har egna medel att förfoga över, t.ex. för resor. I körens styrelse bör minst två barn som är aktiva i kören ingå samt föräldrar. Gärna också intresserade "experter" inom barnkör och/eller barnkultur. Förslagsvis startas körföreningen upp efter att konceptet för körerna prövats och utvärderats efter två terminer. Fram till dess drivs körerna i KFUM centrals egna regi. Det blir viktigt beskriva föreningens syfte samt avgränsa vad föreningen kan besluta över vad gäller verksamheten. Föreningen bör också vara ansluten till UNGiKÖR. Det är alltid viktigt med en genusmedveten och genusneutral undervisning i mötet med barn. Eftersom det föreslagna konceptet innebär en uppdelning i killar och tjejer blir dessa perspektiv särskilt viktiga för körledaren att beakta och få fortbildning i. Juniorkör nästa steg På sikt kan det startas en blandad juniorkör 1215 år, 2025 deltagare, som leds av en erfaren och skicklig körledare. Ett sätt att starta upp är att genomföra läger med körsång, individuell sångträning och sceniska projekt och vid intresse erbjuda en mer kontinuerlig fortsättning. Även denna kör erbjuds sångcoachning och öppen gemensam sång på lördagar. Verksamheten har en medveten planering utifrån ungas inflytande och delaktighet samt kommunikationsplan och marknadsföringsfunktion. En tydlig årsplanering, t.ex. i ett årshjul läggs upp och kommuniceras, innehållande repetitioner projekt, samarbeten, konserter, läger samt insatser för barnens medbestämmande. Innan uppstart bör också en målgruppsanalys genomföras. Komplement: unga leder unga Ett förslag på möjligt scenario som diskuterats med referensgruppen är "unga leder unga". Det skulle innebära en killkör respektive tjejkör med upplägg som i förslaget men en skillnad i ledarskap. Istället för två erfarna körledare anlitas en grupp med unga vuxna, 56 stk, som är mycket skickliga sångare och musiker. De skulle bli unga förebilder som också kunde utgöra en egen professionell ensemble inom KFUM. Till verksamheten skulle kopplas en erfaren körledare som kunde coacha gruppen i körledarskap samt även hålla i repetitioner då och då. De unga ledarna skulle få kontinuerlig ledarutbildning samt coachning i projektledning, marknadsföring och kommunikation. Det skulle kunna finnas en möjlighet att söka projektmedel för att utveckla ett sådant koncept, t.ex. i samarbete med UNGiKÖR. Förebild här är bland annat TenSing samt ett projekt som drivs av Stockholm Gospel där 21

22 unga vuxna åker ut i skolorna och lär barn om demokrati via sång och musik. Referensgruppen valde bort förslaget, främst på grund av att vi tror det finns fördelar med mer erfarna ledare, inte minst utifrån kontinuitet. Men konceptet skulle vara intressant att pröva vid kortare insatser som läger under sommartid. 12. Ledarkompetens De ledare som anställs av KFUM central bör ha följande kompetenser och egenskaper: Minst 5 års erfarenhet av körledarskap Kördirigering, barn och ungdomskör, barnkultur Kompinstrument; piano, gitarr, samt gärna ytterligare instrument Rytmikpedagogik, gärna utbildad rytmikpedagog Bred genrekunskap Projekterfarenhet Erfarenhet av demokratiska processer Kunskap i genusneutrala arbetssätt Grundläggande marknadsföring Grundläggande ITkunskaper: ordbehandling, webb och epost. Digitala verktyg inom ljud, musik och film. Grundläggande webbhantering Nätverk inom körsång men även andra konstnärliga uttryck såsom dans och drama Budgetansvar Personliga egenskaper: utåtriktad, kreativ med "driv", trivas med samarbeten. Observera att varje person inte behöver ha samtliga kompetenser, det är kombinationen som blir viktigast. Beroende på grundkompetenser görs plan för fortbildning. Ledarna förväntas vara aktiva i att söka samarbeten och externa projekt som även ger finansiella fördelar för verksamheten. På så sätt kan de säkerställa sina tjänster samt förmera dem. 13. Arbetstid och lön Konsekvensen i arbetstimmar utifrån det beskrivna konceptet för körerna kan beskrivas enligt följande för en körledare: Körledning (inkl. förberedelse och individuell sångcoachning) Kontakt med barn och föräldrar Producentskap (inkl. kontakt med samarbetspartners, planering av läger, projekt etc.) Marknadsföring Öppen teknikträning och sång 4 timmar/vecka 2 timmar/månad 2 timmar/vecka 1 timme/vecka 3 timmar/månad En körledare bör alltså jobba 25 %, till största del sammanhållen tid, dvs. en dag i veckan samt tre timmar en helg i månaden. Timmar för ytterligare verksamhet som läger och projekt är inte inlagt i beräkningen utan förväntas bekostas inom varje enskild produktion. Konceptet för de nya barnkörerna bygger på två ledare, dvs. finansieringen för två tjänster a 25%. Medellönen för körledare ligger på ca kr/mån, mer eller mindre beroende på erfarenhet och utbildning. 22

23 Bilaga 1 Effektkartan Effektkartan är framtagen i ett program som heter "Mindmanager", ett verktyg för tankekartor. Eftersom många inte har detta program väljer jag att här visa en bild av hur effektkartan såg ut när den var färdig. I mitten placeras syftet och sedan följer målgrupperna, användningsmålen och aktiviteterna i en logisk ordning. Samtliga användningsmål och förslag på aktiviteter är beskrivna i kapitel 8 och 9. 23

24 Bilaga 2 Dokumentation från träff 1 med Referensgrupp 4/ Sofia höll en introduktion om körsång och referensgruppen reflekterade över olika aspekter på gemensam sång. Vi presenterade oss också genom att fundera över vad vi tyckte om att sjunga när vi var små respektive tonåringar. Sedan gick vi igenom en lista över variabler på körsång för barn och unga: Åldrar: Babysång, Småbarnssång (24 år, 5 år) Barnkör (69 år, 1012 år) Ungdomskör (1320), barn och äldre i samma kör. Storlek: Kammarkör, vokalensemble, storkör etc. Särskilda målgrupper: Funktionsnedsättningar (Tyst kör, Musikterapi), Friskvård, Alla- kankör, Rösttyper: Gosskör, Flickkör, Målbrottskör, Blandad Ambitionsnivå: Nybörjare, Medel, Avancerad, Preparand Genrer: Klassisk, Gospel, Folk, Afrikansk, Visa, Sakral, Hiphop, blandad osv. Arbetssätt / Inriktning: Traditionell, Rytmik, scenisk, inflytande och delaktighet, samverkan med andra uttryck Geografi: Nära, hela Stockholm Huvudman: Studieförbund, Kyrka, Förening Samarbetspartners: Skola, Fritids, körer Tid: Projektform, varje vecka Annat? Vi genomförde en övning som heter "Tänk tvärtom!". Genom att vända på ett resonemang och diskutera det utifrån ett negativt perspektiv kan vi påbörja en process där vi får syn på viktiga delar i ett förhållningssätt och i förlängningen koncept för verksamhet. Frågeställningen för referensgruppen blev: Hur ska vi göra för att barn och unga ska trivas så lite som möjligt i kören? Tanken är sedan att använda sig av den negativa listan och vända idéerna till dess positiva motsats. Det kom flera förslag: Att barnen inte känner att de växer och blir bättre på att ta ansvar. Ingen möjlighet att påverka Tråkig repertoar tvingade sjunga ensamma inför folk fast man inte vill Dålig information (t.ex. skicka hem barnen som dykt upp för att ledaren är sjuk) Inbjudan återspeglar inte verkligheten (barnen blir besvikna) Förnedrande uppsjungningar Inte lekfullt, inget skratt Auktoritärt Undanskuffade ("ni får inte vara i fiket") Lokalen är upptagen. De får stå i foajén och vänta Extremt hög nivå (missar målgruppen) För låg nivå (missar målgruppen) Tråkigt! Ledaren lyssnar inte på barnen 24

25 Dyrt! Billigt! Ingen fikapaus Oplanerat, ej förberett Man känner inte varandra i gruppen Mobbing och kotterier Att diskutera utifrån egna sångminnen, variabler för körsång och övningen "tänk tvärtom" visade sig vara bra sätt för att få fram kreativa och intressanta förslag till den nya verksamheten. Även om inte alla idéer fick plats i det slutliga konceptet kan de vara bra att spara när körerna utvecklas och det ev. startas upp nya körer eller projekt. Dessutom kan körledare och barn inspireras vidare när de bygger upp den nya verksamheten. Här är några av de tankar som referensgruppen kom in på: Vi behöver inte rikta in på någon särskild genre. Olika projektkörer, vad vill barnen ha för teman? Ex. "Zombiekör" Samarbeten med Swinging Tunes (Jazz) Varannan veckakör (för de som av olika anledningar inte kan vara med så ofta) Använd sociala medier. Filmer osv. Kontakt och påminnelse via SMS Inflytande och delaktighet intressant. Men hur? Fungerar som rekryteringsunderlag för de andra körerna. Årlig julfest. Då kan vi samla många barn att sjunga tillsammans + workshop Rollmodeller. Äldre som förebilder för yngre Värdegrunden inom KFUM: vad innebär det att vara sångare här? Ungdomskör kan tävla Potential bland de närliggande skolorna Hitta organisation och modell för hur vi håller i och stöttar barnen i sången och ledarna i ansvaret. Gemensam konsert med de äldre körerna. Körkonsulent! 4 körer, 2 orkesterar, publikarbete och samarbeten. Tidigare produktion: Pirates of the Carabeans med gymnasister. Succé! Blandade uttryck? Projektkör verkar spännande. Att jämföra med lägret som modell. T.ex. äldre lär yngre. Storproduktion med alla körerna någon gång Lokalerna på KFUM är begränsade till 50 personer. Visionen ska hålla 510 år framåt. Ny verksamhetsutvecklare på väg in. Koppla till körverksamheten. Internationellt perspektiv intressant. En del av syftet är att genom kören visa på verksamheten, sätta den på kartan och vara ngt spännande i stan. Sociala sammanhang viktigt. T.ex. åka iväg. Hitta arbetssätt och strukturer för att stötta det gemenskapande. Föräldrarnas betydelse... Kanske också ett sätt att rekrytera, vända sig till vuxna körsångare. Kultur och möten mellan generationer 25

26 Vad lyssnar barnen på? Hur kan vi väva in det i körsång? Det finns många olika vägar att gå, olika målgrupper att vända sig till. T.ex. funktionsnedsatta. Körsångens samlande funktion, gemenskapen. Det kan vara viktigt att det finns körer i två steg. En för nybörjare och sedan en mer avancerad ensemble. Något att sikta mot! Ten Sing som inspiration Kan vara ett problem att ledaren blir ensam... Hur kan vi stötta ledaren inom organisationer? Dels att träffa andra körledare men kanske också andra ledare inom KFUM. (Ledarutveckling, hur ser den ut?) Samarbeten med Baltikum Lägereldssånger Alla kan vara medkör för barn? Projektinriktat? Krävs ett kontinuerligt arbete med marknadsföring "Körfritids" koppling till slutet av skoldagen Marknadsföring ett problem Marknadsföring måste drivas av de lokala föreningarna. Ledarna för verksamheten måste vara engagerade i marknadsföringen, sprida att verksamheten finns. Viktigt hitta rätt person som kan driva. 26

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Utvärdering Barnkörveckan 2014 - Google Forms

Utvärdering Barnkörveckan 2014 - Google Forms 46 responses View all responses Publish analytics Summary Edit this form Nina Wormbs This version of Safari is no longer supported. Please upgrade to a supported browser. Dismiss Vilken kör gäller svaren?

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Detta är en tipsrunda om barnkonventionen som du kan använda på till exempel ett läger eller en träff i din verksamhet för barn och unga.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Huvudman/Ledning för LEKA Barnens Förskola AB och

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken Systematiskt Kvalitetsarbete Tufvan, Duvan och Fisken Styrdokumenten I skollagens fjärde kapitel 3 står det att förskolan skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att kontinuerligt planera,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN Ht 2012- Vt 2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Tycker du om att sjunga? Nacka Musikklasser söker nya röster!

Tycker du om att sjunga? Nacka Musikklasser söker nya röster! Tycker du om att sjunga? Nacka Musikklasser söker nya röster! Hög kvalité och Glädje är Nacka Musikklassers ledord Vår vision är att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar att utveckla sin personlighet,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Barn & Unga. som vill utforska livet. Gilla oss på Facebook

Barn & Unga. som vill utforska livet.  Gilla oss på Facebook Barn & Unga som vill utforska livet Gilla oss på Facebook www.facebook.com/lerumsforsamling www.svenskakyrkan.se/lerum Aktiviteter för dig som är småbarnsförälder Lerums församling erbjuder många olika

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Arbetsplan för Molnet 2015/2016 Arbetsplan för Molnet 2015/2016 Gruppens sammansättning Vi har 20 barn 3 barn är födda 14 6 barn födda 13 6 barn födda 12 4 barn födda 11 1 barn fött 10 Personal Carina Addén - förskollärare Susanne Evergren

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet Alla Alla barn barn har samma har samma rättigheter rättigheter och lika och värde. li rje barn har rätt att få få sina grundläggande behov uppfyllda. rje barn har rätt att att få få syttjande. rje rje

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Kulturförvaltningen El Sistema Stockholm

Kulturförvaltningen El Sistema Stockholm Kulturförvaltningen El Sistema Stockholm Nybörjare erövrar nya världar Musik är El Sistemas verktyg, vårt gyllene nav. Det är musiken som bidrar till att ge barn, ungdomar och familjer energi, styrka,

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsbeskrivning Hässlehus fritidsgård är centralt placerad vid Hässletorg. Fritidsgården delar lokaler med kommundelens bibliotek. Fritidsgården ansvarar

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Ansökan till Landstinget Dalarna Regionala Utskottet. Ansökan om kulturbidrag för Sånglägret i Skattungbyn 2009 15-18 juni

Ansökan till Landstinget Dalarna Regionala Utskottet. Ansökan om kulturbidrag för Sånglägret i Skattungbyn 2009 15-18 juni 38 Ansökan till Landstinget Dalarna Regionala Utskottet Ansökan om kulturbidrag för Sånglägret i Skattungbyn 2009 15-18 juni Bakgrund Sånglägret for barn är inne på sitt 9:e år och har med åren, blivit

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer