Forskning, utbildning och samverkan/ innovation. Strategier Samhällsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Dnr SAMFAK 2011/19 Forskning, utbildning och samverkan/ innovation Strategier Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Tvärgående mål 3 Forskning 3 Aktuella samhällsutmaningar och samhällsvetenskapliga profilområden 4 Utbildning 5 Grundnivå och avancerad nivå 5 Forskarnivå 6 Samverkan och innovation 6 2

3 Inledning Den samhällsvetenskapliga forskningens främsta uppgift är att avtäcka och kritiskt analysera olika typer av samhällsproblem ur skilda synvinklar, för att på så sätt nå ökad kunskap om såväl framträdande som mer dolda samhällsföreteelser och hur de utvecklas över tiden. De komplexa processer och institutioner som formar individers beteende och samhällets organisation genererar nya kunskapsbehov. Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet spänner över samhällsvetenskapens tre centrala fält beteendevetenskaper, ekonomiska vetenskaper och statskunskap/politologi och ser sin styrka i kombinationen av ämnesbredd, disciplinär fördjupning och flervetenskaplig samverkan. Samhällets behov av forskningsbaserad kunskap är stort och ökande inom vart och ett av fakultetens tre fält. Inom fakultetens 13 institutioner bedrivs forskning och utbildning i ett stort antal ämnen. Fakulteten vill slå vakt om denna ämnesbredd. Vissa ämnen är, även om de utbildningsmässigt är små som huvudområden i våra program, viktiga kompletterande biområden för studenter som läser inom andra huvudområden. Utifrån målsättningen att all utbildning skall vara forskningsanknuten följer att fakulteten behöver aktivt forskande lärare inom ett stort antal ämnen. Tvärgående mål Samhällsvetenskapliga fakulteten vill i sin strategi inledningsvis peka på ett antal tvärgående mål som skall genomsyra all forskning och utbildning. Således avser fakulteten fortsätta och intensifiera arbetet med att höja kvaliteten i den forskning och utbildning som bedrivs via satsningar som syftar till att Utveckla starka miljöer som kännetecknas av bredd och kritisk massa och därmed har förutsättningar att attrahera breda programanslag för forskning såväl som stimulerande studiemiljöer på alla utbildningsnivåer. Den strategiska utmaningen för fakulteten är i detta sammanhang att understödja utvecklingen av miljöer där forskare kan studera gemensamma problem utifrån skilda disciplinära utgångspunkter, vilket kan ske genom insatser för nätverksbyggande på Campus-nivå (Ekonomikum, Gamla torget, Engelska parken/blåsenhus) eller bildandet av tematiska forskningscentra på basis av större externa programanslag. Stimulera internationalisering i forskning och utbildning i alla dess former (student- och lärarutbyten, forskningssamarbeten, publicering, rekrytering, finansiering). Skapa tydliga karriärvägar som är attraktiva för dagens och morgondagens kvinnor och män och driver kvalitetsutveckling i forskning och utbildning. Den strategiska utmaningen i detta sammanhang är att kunna kombinera breda rekryteringar i öppen konkurrens med rimlig förutsägbarhet och trygghet för den enskilde. Forskning Forskningen inom fakulteten håller genomgående god kvalitet. De bedömningar som görs i KoF-11 visar flera exempel på forskningsmiljöer som bedöms som världsledande eller näst intill, och sammanlagt ett 30-tal grupper/ämnesområden där forskningen minst håller hög internationell standard. Framstående eller lovande grupperingar finns inom fakultetens samtliga institutioner. Vissa institutioner bedöms vara starka som helhet (nationalekonomi, psykologi, statskunskap, freds- och konfliktforskning), i andra finns det skillnader mellan olika grupper/inriktningar men i det flesta fall alltså en eller flera mycket starka miljöer. Den enskilda grupp som kanske tydligast lyfts fram som 3

4 världsledande finns inom Företagsekonomiska institutionen och studerar internationellt företagande. Den nybildade och omstrukturerade Institutionen för informatik och media får också en mycket positiv värdering. Förmågan att attrahera externa forskningsmedel är god. Avhandlingar och forskare vid fakulteten tilldelas ofta nationella och internationella priser. Våra forskares expertis är efterfrågad i statliga utredningar och i andra sammanhang där uppgiften är att hitta lösningar på gemensamma problem. Inom alla discipliner går utvecklingen i riktning mot ökad publicering i internationella tidskrifter och på välrenommerade utländska förlag. Dokumenterad excellens i form av frekvent publicering i de allra främsta internationella tidskrifterna finns inom flertalet ämnen. Aktuella samhällsutmaningar och samhällsvetenskapliga profilområden Samhällets behov av forskningsbaserad kunskap är stort och ökande inom vart och ett av fakultetens tre fält. Den självklara utgångspunkten är att det ytterst är enskilda forskare och forskargrupper som avgör vad som är intressanta och viktiga forskningsuppgifter. Fakultetsnämnden menar dock att följande samhällsområden utgör exempel på områden där aktuella globala eller specifikt svenska utmaningar ställer särskilda krav på ny forskningsbaserad kunskap: - Åldrande - Det mångkulturella samhället - Globalisering och nationalstat - Global fred, säkerhet, demokrati och utveckling - Det digitala samhället - Kunskapssamhälle och kunskapsekonomi - Klimat- och miljöhot Flera av dessa aktuella samhällsutmaningar ligger nära Samhällsvetenskapliga fakultetens styrkeområden. Om man för samman forskning som framgångsrikt bedrivs inom en eller flera discipliner framträder ett antal bredare teman där det finns forskning av högsta kvalitet inom fakultetens olika delar och där potentialen för fruktbara samarbeten och bredare satsningar synes betydande. Det handlar framför allt om nedanstående sex teman. Dessa kan sägas utgöra Samhällsvetenskapliga fakultetens profilområden. - Public management: arbetsmarknad, skatter/offentlig ekonomi, offentlig organisation, förvaltningspolitik, välfärdsmodeller, politiskt beteende, urban planering, boende, segregation - Internationell politik: fred och säkerhet, Ryssland & Euroasien, demokrati, europaforskning, klimatpolitik - Ekonomisk tillväxt: entreprenörskap, innovation, internationellt företagande, forskningens och den högre utbildningens roll i kunskapsekonomin - Management och IT: organisation, ekonomistyrning, människa-datorinteraktion, informationssystem, digitala medier - Människan som beslutsfattare: kognitionspsykologi, mikroekonomi, management - Utveckling, hälsa, åldrande: utvecklingspsykologi, mat och måltider, socialgerontologi, hälsoekonomi 4

5 Ett fält som skulle kunna betraktas som ett separat profilområde men som samtidigt är integrerat i flera av ovanstående gäller forskningsinfrastrukturer och metodutveckling för registerbaserad samhällsvetenskaplig forskning. När det gäller tillgång till unika databaser och metoder för att analysera den komplexa relationen mellan struktur och individ utgör Uppsala universitets samhällvetenskapliga fakultet en nationellt och internationellt ledande miljö. Utbildning Uppsala universitet har unika förutsättningar att erbjuda akademisk utbildning. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden ser ett värde i att erbjuda utbildning av högsta kvalitet på samtliga nivåer, inte minst därför att samhällsvetenskapliga ämnen i stor och ökande omfattning efterfrågas som inslag i utbildningsprogram inom andra fakulteter och vetenskapsområden. Samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningar har under lång tid varit väl eftersökta, hållit god kvalitet, utvecklat studenternas förmåga till självständigt och kritiskt tänkande och lett till att studenter framgångsrikt kunnat etablera sig i arbetslivet. Förutom tillgången till ämnesbredd i kombination med disciplinär fördjupning så är det rimligt att anta att bidragande orsaker härtill är den höga lärarkompetensen, organisationen av både grund- och forskarutbildning i program samt en kontinuerlig översyn och utveckling av dessa för att nå olika mål. Det höga söktrycket resulterar i studenter med hög potential redan från start. Fakultetsnämnden ser nu en stor utmaning i att behålla söktryck och studenter i en hårdnande konkurrens med andra lärosäten och med en så stor efterfrågan på arbetskraft att utbildningar riskerar att ej slutföras. Samhällsvetenskapliga studier har emellertid, i takt med att per capita-ersättningen urholkats, alltmer kommit att innebära självstudier kompletterade med begränsad undervisning. Utbildningarna har därmed blivit mer litteraturbaserade. Fakultetsnämnden menar att det är angeläget att utveckla en mer laborativ samhällsvetenskap där metod- och annan färdighetsträning av olika slag får större tyngd. Studenter får utökat lärarstöd för att träna sin förmåga till kritiskt tänkande och sin argumentativa förmåga, och får kontinuerligt öva sig i konkreta utrednings-, planerings- och utvärderingsmetoder. En sådan modell prövas nu vid några av fakultetens institutioner. Grundnivå och avancerad nivå Forskningsanknytningen av utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå är utomordentlig; studenterna möter forskande professorer och andra lärare. Den internationella kopplingen är god: kurslitteraturen är ofta på engelska, samtliga program på den avancerade nivån ges helt eller delvis på engelska. Fakulteten satsar på tvååriga masterutbildningar med ettårig magisterexamen som möjlig etappavgång. Fakulteten har framgångsrika yrkesprogram (psykolog-, socionom- och dietistprogrammen), men även de generella kandidat- och masterprogrammen ställer tydliga krav på arbetslivsanknytning. Detta åstadkoms via praktik samt färdighetskurser i bl.a. muntlig och skriftlig kommunikation, utvärderingsteknik och projektledning, vilket borgar för god anställningsbarhet. Fakulteten planerar att: - fortsätta att utveckla nya attraktiva kandidatprogram - öka internationaliseringsgraden genom att ge fler kurser på engelska - bibehålla den höga lärarkompetensen: i princip endast anställa lärare med doktorsexamen - förbättra marknadsföringen av utbildningsprogrammen - rekrytera studenter internationellt 5

6 - ytterligare förstärka och tydliggöra programmens arbetslivsanknytning bl.a. genom en mer laborativ samhällsvetenskap - inom kort implementera ett system för att belöna lärares pedagogiska utveckling - utveckla utbildningsinslag som främjar studenternas kommunikativa förmåga. Forskarnivå Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden menar att så många doktorander som möjligt skall arbeta i projekt- eller andra grupper med forskare som har internationella kontakter och stimulerar till sådana för doktoranderna. Fakulteten anser att det bör vara möjligt att något öka omfattningen av forskarutbildningen med bibehållen kvalitet. För närvarande finns större handledarkapacitet än antalet doktorander. Nyligen har två grundliga genomgångar av fakultetens forskarutbildningar genomförts. Resultaten används i det kvalitetsförstärkande arbetet, fr.a. vad gäller doktoranders arbetsmiljö. En nyligen genomförd enkätundersökning av fakultetens utexaminerade doktorer visar att 66 % arbetar vid något lärosäte och att 98 % anser sig ha nytta av sin utbildning i sitt arbete. Den stora utmaningen är nu att hålla antalet doktorander på en rimlig nivå, givet finansieringskrav och arbetsmarknadens behov, så att tillräckligt stora doktorandgrupper kan etableras på olika håll inom vår fakultet. Fakultetsnämnden strävar efter att - verka för bildandet av större och bredare forskarutbildningsmiljöer - i samverkan med den avancerade nivån ge fler fakultetsgemensamma kurser, bl.a. generiska kurser (t ex. rapport- och anslagsskrivning, muntlig, visuell och skriftlig kommunikation på engelska och svenska) och därmed bidra till ökad anställningsbarhet - medverka till att fakultetens doktorander kan tillbringa en termin vid ett utländskt universitet - fortsätta arbetet med doktorandernas studiesociala miljö. Samverkan och innovation Den s.k. tredje uppgiften ålägger universiteten att på olika sätt samverka med det omgivande samhället, men både ifrån huvudmannen och internt inom universitetet är målen och inte minst styrmedlen inom detta fält outvecklade. Samverkan förekommer idag i en rad former och på olika arenor, mest organiserat i form av uppdragsutbildning, uppdragsforskning och olika former av alumnverksamhet och avnämarkontakt inom utbildningsprogrammen. Därtill förekommer samverkan genom att enskilda lärare utför utredningsuppdrag, konsultverksamhet, experttjänster eller medverkar i folkbildning, populärvetenskap och samhällsdebatt. Denna verksamhet utförs inom ramen för det s.k. lärarundantaget och sker väsentligen spontant och utan särskilda strategiska överväganden från fakultetens räkning. Det finns brister i incitamentsstrukturen när dessa former av gäller samverkan. Det är till exempel inte alls självklart att sådan verksamhet är meriterande vid tjänstetillsättningar. Det finns därför utan tvekan behov av ett strategiskt utvecklingsarbete som skapar modeller för vidareutveckling av dessa viktiga verksamheter. Detta strategidokument har fastställts av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid sammanträde Anders Malmberg, dekanus Ewa Hjertsén, utbildningsledare Shirin Ahlbäck Öberg, prodekanus Thomas Ekstrand, utbildningsledare 6