Neuropsykologisk utredning vad händer sen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neuropsykologisk utredning vad händer sen?"

Transkript

1 Danderyd-Vaxholm-Österåker psykiatriska sektor verksamhetschef: Mikael Själin Neuropsykologisk utredning vad händer sen? Neuropsykologiska utredningar vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning och dess konsekvenser av Adimir Muhic, PTP-psykolog Rapport nr. 47 November 2005

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Inledning...4 Neuropsykologisk utredning...4 Tester i en neuropsykologisk utredning...5 Utlåtande och feed-back som en del i behandlingen...6 Individanpassade åtgärdsprogram och specifik träning...6 Konsultation med andra yrkeskategorier...6 Uppföljning...6 Mörby Psykiatriska öppenvårdsmottagning...6 Syfte...7 Metod...8 Deltagare...8 Design...8 Tillvägagångssätt...8 Resultat och kommentarer...9 Väntetider och tid för genomförande av de neuropsykologiska utredningarna...9 Journalföring...9 Ett år efter avslutad utredning...9 Slutsatser...10 Samlingsrubriker i journalföringsprogrammet...10 Väntetider...10 Diskussion...12 Referenser...13 Bilaga... 14

3 3 FÖRORD Min förhoppning är att denna rapport ska belysa en viktig del i psykologernas arbete inom psykiatrin nämligen neuropsykologiska utredningar. Men ännu viktigare är kanske att rapporten ska bidra till att starta en diskussion kring neuropsykologiska utredningar, deras betydelse inom psykiatrin, psykologernas roll och ansvar för utredningar. Rapporten skrevs som en del av min PTP-tjänstgöring på Mörby psykiatriska mottagning. Ett stort tack till alla anställda på mottagningen. Jag vill också tacka psykolog Marie Eidem, som har varit en stor inspirationskälla under min tjänstgöring och till Anita Enger som har suttit med mig i åtskilliga timmar och lärt mig det mesta jag kan om neuropsykologiska utredningar. Slutligen tack docent Gunnar Edman, utan honom hade det här arbetet aldrig blivit till.

4 4 INLEDNING Neuropsykologi är den vetenskapsgren inom psykologi, som utforskar relationen mellan det iakttagbara beteendet och hjärnans funktion (Nyman, 2004). I kliniska sammanhang utreder, bedömer och behandlar psykologer personer som har begränsningar eller nedsättningar av viktiga kognitiva funktioner. Med neuropsykologiska utredningar menas att psykologer utreder och bedömer människors grundläggande och högre kognitiva funktioner, till exempel uppmärksamhet, perception, inlärning och minne. Till dessa högre kognitiva funktioner hör även förmåga till abstrakt tänkande och exekutiva funktioner, dvs. aspekter som samordnar, styr och kontrollerar beteendet. Neuropsykologiska funktionsstörningar är inslag i många psykiatriska tillstånd och utgör ofta ytterligare en svår belastning för personen med en psykiatrisk diagnos. De diagnostiska systemen DSM IV (American Psychiatric Association, 1994) och ICD 10 innehåller direkta referenser till kognitiva eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar vid beskrivningar av olika tillstånd, som demenser, minnesstörningar och andra kognitiva störningar, eller de utvecklingsrelaterade funktionshinder ADHD, autism och Aspergers syndrom, för att bara nämna några. Neuropsykologiska funktionsnedsättningar eller begränsningar som påverkar livskvaliteten, och hindrar effektiv behandling och rehabilitering är viktiga inslag hos personer med psykotiska, förstämnings-, eller ångestsyndrom, liksom personlighetsstörningar. Exempel på vanliga sådana svårigheter kan vara: perceptuella brister, uppmärksamhetsstörningar, koncentrationsstörningar, inlärningsproblematik, minnessvårigheter, samt någon eller hela spektrat av problem, som betecknas som exekutiva funktionsproblem, såsom svårigheter att initiera, planera och kontrollera beteende och inre processer. Samtliga av ovannämnda svårigheter kan man återfinna i form av kriterier för olika psykiatriska syndrom i både DSM IV och ICD 10. Funktionsnedsättningar av denna typ sänker livskvaliteten som och medför svårigheter i arbete, studier, och umgänget med andra människor (Basso, Nasrallah, Olson, & Bornstein, 1998). De försvårar också behandling och rehabilitering (Bennet-Levy, Klein-Boonschate, Batchelor, McCarter, & Walton, 1994). Neuropsykologiska funktionsstörningar påverkar stresströskeln avsevärt och ökar sårbarhet för olika typer av påfrestningar. Dessa funktionsnedsättningar kan leda till uppkomst av psykiatriska symtom, dvs. vara etiologiska till sin natur. De kan också vara mycket tidiga tecken på en allvarliga psykiatrisk störning (Chapman, 1966). Ofta vidmakthåller de olika psykiatriska syndrom och symtom (Karlsson, 2005). Hos personer med medfödda eller mycket tidigt förvärvade neuropsykologiska funktionsstörningarna har utvecklingen påverkats och präglats ända från barndomen. Trauma eller sjukdom kan orsaka funktionsstörningar i vuxen ålder (Karlsson, 2005). Både neuropsykologiska och andra psykologiska eller medicinska faktorer kan ge emotionella störningar i form av personlighetsstörningar varför patientens pre- och postmorbida emotionella och intellektuella funktion kartläggs i en neuropsykologisk utredning. Många patienter inom psykiatrin antas ha påtagliga neuropsykologiska störningar. Av dessa skäl finns det ett stort behov av neuropsykologiska utredningar och bedömningar av patienter inom psykiatrin. NEUROPSYKOLOGISK UTREDNING För en korrekt bedömning krävs oftast en mer omfattande neuropsykologisk utredning. Utredningen ger kvantitativa mått på funktionsnivån inom olika kognitiva domäner, men för att få information om orsaker till eventuella brister i den kognitiva förmågan krävs observationer och bedömningar av den undersökta individens tillvägagångssätt vid uppgifternas utförande, till exempel, typer av fel som begås i de enskilda testen, förekomst av motivations- och emotionella faktorer som påverkar prestationen. De kvantitativa måtten är lätta att erhålla, åskådliggöra och kommunicera till andra, medan det saknas konsensus kring hur de kvalitativa aspekterna på testning skall operationaliseras och kommuniceras. Detta innebär att kvalitativa aspekter av neuropsykologisk testning utgör en "tyst kunskap" hos psykologerna Denna tysta kunskap, som uppnås genom praktisk klinisk erfarenhet av olika patientkategorier, är till sin

5 karaktär subjektiv, vilket inte betyder att den saknar kliniskt diagnostiskt värde. För en neuropsykologisk utredning och dess utformning av utlåtande, som innehåller behandlingsförslag krävs c:a 20 timmar. Tidsåtgången för de olika momenten i testningen varierar beroende på frågeställning, patientens kondition och uthållighet samt flera andra faktorer. Vill man också återföra testresultaten till patienten och anhöriga, vilket av många skär är nödvändigt (se mer nedan!), tar hela utredningen i medeltal timmar/patient. Enligt psykolog Gerd Celsing (Celsing, 2005) kan tiden variera mellan 20 och 40 timmar/patient. Finns det en rimlig balans mellan den investerade tiden i en psykologisk utredning och tiden som investeras i åtgärder baserade på resultatet och rekommendationer från den psykologiska utredningen? Det är en fråga, som ligger i fokus för denna studie. 5 TESTER I EN NEUROPSYKOLOGISK UTREDNING Begåvningsprovet WAIS-III innehåller fjorton deltest: Bildkomplettering, Ordförråd, Symboler kodning, Likheter, Blockmönster, Aritmetik, Matriser, Sifferrepetition, Information, Bildarrangemang, Förståelse, Bokstav siffer serier, Symbolletning och Figursammansättning. Dessa ger goda mått i en rad viktiga funktioner av verbal och perceptuell karaktär, liksom uppmärksamhet, korttids- och arbetsminne samt motorisk snabbhet. Normgruppen bestod av 342 personer varav 132 män och 210 kvinnor med ålderspridning mellan 16 och 80 år. Reliabiliteten uppskattas till 0,90 för hela IK skala. Verbal skala uppskattas ha en reliabilitet på 0,91 och performance skala ligger på 0,78 (Wechsler, 1981). I den speciella neuropsykologiska versionen (WAIS-III NI) fås ytterligare nyanserad information genom de modifierade sätten att använda standarddeltesten (Bartfai, Nyman, & Stegmann, 1994). Rey Complex Figure Test and Recognition Trial (Lezak, 1995)används främst för bedömning av visuospatial konstruktionsförmåga och visuospatialt minne samt för att skilja mellan olika typer av störningar som kan påverka det visuospatiala minnet. Denna utgåva från 1995 utgår från Reys ursprungliga utvärderingssystem med bedömning av korrekt återgivning och placering av 18 figurenheter. RCFT består av fyra delprov: Kopiering, Omedelbar återgivning, Fördröjd återgivning samt ett nykonstruerat rekognitionsprov. Den svenska manualen ger en bakgrundsbeskrivning av RCFT samt administrerings- och poängsättningsanvisningar. Svenska data presenteras som stöder användningen av de amerikanska normerna. Manualen innehåller även tolkning av minnesprofiler samt fallbeskrivningar. Claeson-Dahls test för inlärning och minne är en uppdaterad och reviderad version av Claeson-Dahls inlärningstest för kliniskt bruk (Nyman, 1999). Till det ursprungliga testet - dvs. en ordlista som lärs in via uppläsning - finns nyare normdata. Två tilläggsmått har konstruerats; rekognition samt minne för ordningsföljd. I rekognitionsdelen ska patienten känna igen de upplästa orden bland likvärdiga distraktorer; i minne för ordningsföljd gäller det att komma ihåg i vilken ordning orden ursprungligen lästes upp i. Rekognitionsdelen avser att komplettera undersökningen av långtidsminnet genom att man här får visa om man har registrerat den korrekta informationen eller inte. Minnet för ordningsföljd anknyter nära till de exekutiva funktioner som har med planering av beteendet att göra. Testprotokollen har reviderats för att omfatta de nya tilläggmåtten. Wisconsin Card Sorting Test (WCST; (Heaton, Chelune, Talley, Kay, & Curtiss, 1993)) kan anses mäta den högre verkställande och samordnande funktion som erfordras för att utveckla och bibehålla en problemlösningsstrategi när stimulusförhållandena ändras. Testet består av kort med olika geometriska former som testpersonen ombeds sortera enligt varierande principer. Den reviderade och utökade manualen från 1993 innehåller bl. a förbättrade utvärderingskriterier för en standardadministrering, demografiskt korrigerade normdata för åldrarna 6-89 år, cut-off värden för grad av perseveration samt riktlinjer för klinisk tolkning av WSCT-resultat med fallstudier. Den svenska manualen, som utgör en översättning av alla för administrering, poängsättning, utvärdering och tolkning nödvändiga avsnitt ur den am. Manualen, presenterar också svenska normdata.

6 6 UTLÅTANDE OCH FEED-BACK SOM EN DEL I BEHANDLINGEN I utlåtandet skall ingå förslag till åtgärder, behandling eller rehabilitering. Om man funnit nedsättningar och begränsningar som inte tidigare uppmärksammats, kan det finnas skäl att modifiera pågående behandling, eller initiera specifik behandling. Uppföljning av förslagna åtgärder är också en del av föreliggande studie. Här presenteras några exempel på interventioner baserade på psykologutredningen: Själva utlåtandena från neuropsykologiska utredningar följer en struktur, som ska underlätta för läsaren, ofta en annan vårdgivare, att ta del av innehållet. Många patienter har emellertid begränsad förmåga att tillgodogöra sig och använda den detaljerade informationen i utlåtandet, varför en muntlig återföring i dialogform är nödvändig. Man kan då även göra en enkel sammanfattning i koncisa och anpassade ordalag. Det skriftliga utlåtandet är endast en del av feed-back-processen, som i övrigt omfattar ett eller flera tillfällen då psykologen presenterar vad utredningen visat på ett sådant sätt att patienten kan ta till sig och använda det. Ofta innehåller redan själva utredningen inslag av interventioner avsedda att visa patienten hur någon speciell svårighet kan kompenseras eller motverkas. Ibland ger inte utredningen tillräcklig information för att svara på frågeställningen. Uppföljning med ny utredning med andra metoder kan i sådana fall vara en i ledet av åtgärder, som föreslås. INDIVIDANPASSADE ÅTGÄRDSPROGRAM OCH SPECIFIK TRÄNING Med utgångspunkt från patientens besvär planeras träning och andra åtgärder som skall lindra effekterna av funktionsbegränsningen, eller hjälpa patienten kompensera för den. I viss omfattning kan också målet vara att återställa funktionen i något eller några avseenden. Ofta kan det handla om att arbeta med strategier och tekniker, som används vid planering, utförande och utvärdering av olika uppgifter, alltså exekutiva funktioner. Även koncentration, uthållighet eller uppmärksamhet kan åtgärdas med lämpliga träningsprogram. Individuella program skulle också kunna vara tillämpliga när det gäller att utveckla funktioner som personen aldrig besuttit i normal utsträckning. Här finns dock ännu ett otillräcklig empiriskt underlag för att man ska kunna säga att det är möjligt. KONSULTATION MED ANDRA YRKESKATEGORIER Psykologer svarar gärna på frågor angående hur utredningar och undersökningar skall planeras och genomföras, vilka metoder som skall användas, samt hur resultat skall tolkas och sammanställas. Likaså diskuterar de gärna hur man skall omsätta utredningsfynd i konkreta åtgärder och behandlingsplaner. UPPFÖLJNING Om frågeställningen för utredningen inte kunnat besvaras tillfredsställande, kan den rekommenderade åtgärden ibland vara uppföljning och förnyad utredning inom viss tid. Vissa tillstånd, t ex demens, krisreaktioner, m.fl., har en utveckling som gör att en uppföljande utredning kan ge bättre svar. En annan typ av uppföljning på en neuropsykologisk utredning kan vara att utvärdera effekten av insatta åtgärder, behandling eller träning. MÖRBY PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDSMOTTAGNING Mörby psykiatriska öppenvårdsmottagning tillhör DVÖ sektor. Detta bland annat innebär att mottagningen har ingått i en Vårdöverenskommelse om psykiatrisk vård. I nedanstående utdrag ur Vårdöverenskommelser med beställarna beskriv mottagningens uppdrag:

7 Sektorn är en baspsykiatrisk enhet vars primära ansvar är utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering och där patienten ska garanteras tillgång till en differentierad vårdkedja med akutvård, heldygnsvård, mellanvård, öppenvård och rehabilitering basåtagandet. För de patienter sektorn inte kan erbjuda vissa behandlingsresurser skall sektorn medverka till att patientens behandlingsbehov tillgodoses genom samarbete med andra vårdgivare. Sektorn har det övergripande ansvaret för att varje patient tillhörande sektorn har en dokumenterad behandlingsplan. Detta gäller även då patienten vårdas utanför sektorns eget behandlingsutbud. Sektorn har det övergripande ansvaret för att rutiner finns för informationsöverföring mellan olika vårdgivare/vårdformer. För patienter med dubbla diagnoser såsom missbruk/allvarlig psykisk störning ansvarar sektorn för vårdplanering i samverkan med beroendevården, som ska svara för de beroendespecifika insatserna. Specialistpsykiatriska insatser till förståndshandikappade personer ingår i sektorns åtagande. I åtagandet ingår även att arbeta förebyggande av psykisk ohälsa på sekundär- och tertiärnivå. I detta arbete ska bland annat ingå att identifiera riskgrupper/risksituationer och i samarbete med beställaren utforma handlingsplaner för dessa grupper/situationer Den övergripande målsättningen är att den områdesbaserade psykiatrin ska utmärkas av hög kvalitet, god tillgänglighet, bra service och goda kontakter med samarbetspartners. (Ur Vårdöverenskommelse om psykiatrisk vård för år 2004 mellan Stockholms läns landsting, Beställarkontor Vård och Norra länets produktionsområde, Danderyd- Vaxholm-Österåker psykiatriska sektor). Detta är en standard mall för överenskommelse mellan beställare och vårdgivare i psykiatri och används även med andra psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Stockholms län. Vården skall vara inriktad på diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering i patientens närmiljö samt på tidiga insatser för att så långt som möjligt undvika inskrivning i sluten vård. I detta ingår även psykologiska utredningar. 7 SYFTE Med denna studie vill jag undersöka på vilket sätt en psykologisk utredning påverkar behandlingsprocessen. Baseras behandlingsåtgärder på resultaten och åtgärdsförslagen från neuropsykologiska utredningen? Hur ser balansen ut mellan tidsåtgången i en psykologisk utredning och tiden som investeras i åtgärder baserade på resultatet och rekommendationer från den psykologiska utredningen? Det är en annan fråga som ligger i fokus för denna studie. Dessutom är syftet med föreliggande studie undersöka användandet av rubriker under rubrik Psykologutredning, alltså Testdatum, Uppdragsgivare, Frågeställning osv. i det datoriserade journalföringssystemet Melior.

8 8 METOD DELTAGARE För den grupp som ingick i undersökningen valdes alla personer som påbörjade och fick sin psykologutredning avslutad under år Under år 2003 fanns det möjlighet att applicera resultatet i form av åtgärd, anpassad behandlingsform eller någon annan intervention baserad på psykoloutredningens resultat och åtgärdsförslag. I gruppen som undersöktes deltog således åtta utredningar av patienter, fem kvinnliga och tre manliga patienter. Tre av dem hade en personlighetsstörnings diagnos samt olika axel-i diagnoser, tre hade enbart axel-i diagnoser och två var inte diagnostiserade. Deltagarnas medelålder var 26 år (20 37 år). DESIGN I studien användes modellen för innehållanalys av text som den beskrivits av John T.E. Richardson (Richardson, 2000). TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Mallar för protokoll analys gjordes innehållande psykologutredningsrubriker ur Melior. För att ge hög kvalité läste jag och protokollförde varje journal åtta gånger.

9 9 RESULTAT OCH KOMMENTARER VÄNTETIDER OCH TID FÖR GENOMFÖRANDE AV DE NEUROPSYKOLOGISKA UTREDNINGARNA Tiden mellan första kontakten patient hade med mottagningen och tiden då frågan om en psykologisk utredning väckts/journalförts i Melior var i genomsnitt drygt 222 dagar eller mellan en och 913 dagar. Det dröjde ytterligare drygt fyra månader (130 dagar; dagar) innan själva utredningen påbörjades. Tiden från utredningens början till dess att den journalfördes, vilket kan ses som den tid det tog att genomföra själva testning, var i genomsnitt 42 dagar (14-76 dagar) eller nästan en och en halv månad. Tredje kategori visar hur lång tid tog det att avsluta och journalföra en utredning. Den fjärde tidsangivelsen, den tid det tog från utredningens avslutning till första tid på den psykiatriska mottagningen, vilket kan tas som ett mått på hur länge patienten fick vänta på återföring av resultaten och då konsekvenserna av utredningen tas, var i genomsnitt 394 dagar. Den patient som fick vänta kortast tid, i detta avseende, fick vänta nästa två månader (50 dagar) och den som fick vänta längst fick vänta tre år (1081 dagar). JOURNALFÖRING I journalföringsprogrammet Melior finns nio olika rubriker under vilka den neuropsykologiska utredningen dokumenteras, nämligen Testdatum, Uppdragsgivare, Frågeställning, Anamnes, Tidigare psykologutredning, Testsituation, Resultat, Sammanfattande bedömning och Åtgärd. Utredningarna hade dokumenterats under så gott som samtliga rubriker. Dokumentation saknades för en testning vardera för rubrikerna Anamnes och Åtgärd, men under rubriken Uppdragsgivare fanns bara en utredning dokumenterad, i detta fall en remiss från en primärvårdsmottagning. I övriga fall, alltså de som kom inifrån mottagningen, saknas dokumenteringen så man kan ifrågasätta behovet av denna rubrik. Frågeställningarna, som utreddes, gällde i de flesta fall (5 av 8) bedömning av kognitiva resurser inför den fortsatta behandlingen. I två fall ingick utredningen som ett led i en psykoterapibedömning. I båda dessa fall misstänktes att patienterna inte hade resurser för en psykodynamisk psykoterapi, vilket också bekräftades av utredningen. I ett av dessa fall, fanns en misstanke om en utvecklingsstörning. Det kunde också i detta sammanhang finnas en differentialdiagnostisk frågeställning (personlighetsstörning eller Aspergers syndrom). Den sista patienten hade insjuknat för första gången i en psykos, och för denna grupp av patienter är en utförlig utredning av kognitiva funktioner vanlig för att bedöma prognos och rehabiliteringsmöjligheter. I tre fall återfördes resultatet till kommunens handläggare av stöd enligt Lagen om Särskild Stöd (LSS). Patienten, som fick en Asperger-diagnos, remitterades vidare till en specialmottagning för denna grupp av patienter. ETT ÅR EFTER AVSLUTAD UTREDNING Ett år efter testningen hade sju av åtta patienter blivit informerade om utredningens resultat. Men samtliga patienter hade kommit i åtnjutande av åtgärder som baserats på utredningen.

10 10 SLUTSATSER SAMLINGSRUBRIKER I JOURNALFÖRINGSPROGRAMMET I bara ett fall av åtta används rubriken Uppdragsgivare. Detta medför att resultatet av utredningen och åtgärdsförslaget inte kan riktas mot en specifik behandlare utan utgör ett underlag i de samtal och konferenser som rör patienten. Det är en uppenbar brist som försvårar uppföljnings arbete på mottagningen och dessutom kan även definieras i termer av ansvar. Vem som har ansvar för att åtgärder och rekommendationer från utredningen genomförs? Många utredningar utförs som en kartläggning av kognitiva funktioner och nivåbedömning, vilket har sitt påtagliga värde. Dock är det önskvärt att antalet utredningar med specifika frågeställningen ökar. Funktionsbedömning, kognitiv dysfunktion eller bedömningen av den intellektuella nivån är några exempel på oklara formuleringen av frågeställningen. En mer specifik frågeformulering kan avsevärt förbättra möjligheterna att föreslå behandling, specifik träning eller andra åtgärder. Dessa frågeställningar kan vara uppmärksamhets- och koncentrationsproblem, inlärnings- och minnesstörningar, perceptionssvårigheter, samt problem med initiering, planering, problemlösning, målinriktning och utvärdering i beteende kan ofta kräva specifik bedömning och åtgärdsförslag. Enligt Celsing (Celsing, 2005) ska det vara psykologernas ansvar att specifikt definiera frågeställningen. Anamnes vid neuropsykologisk testning (se bilaga 1) har gjorts i sju av åtta utredningar hade rubriken Anamnes använts. Denna rubrik är av särskilt betydelse eftersom anamnes inför en neuropsykologisk utredning innehåller specifika uppgifter som är av vikt för just utredningen och inte för psykiatrisk problematik i övrigt (bilaga?) Rubrikerna Tidigare psykologutredningar, Testsituation, Resultat och Sammanfattande bedömning hade använts i samtliga utredningar. Rubriken Åtgärd hade använts i de flesta fall oftast åtföljda av rekommendationer om jag-stärkande samtal eller liknande. Även här skulle mer specifika eller detaljerade instruktionen eller förslag till åtgärder vara önskvärda. Särskilt om dem riktas mot uppdragsgivare. VÄNTETIDER Ett år efter avslutad utredning hade sju av åtta patienter fått resultatet av sin utredning återförd. I samtliga fall var patientansvarig läkare (PAL) eller patientansvarig person (PAP) med då resultatet presenterades till patienten, vilket är i enighet med rådande rekommendationer från Neuropsykologiska utredningsteamet från Karolinska universitetssjukhuset. Samtliga patienten fick vård i enighet med vårdöverenskommelsen om psykiatriskt vård för Slutsatsen är att det finns en paritet mellan tiden som investerades i en neuropsykologisk utredning och senare åtgärder. Tid och arbete som satsas på att göra en neuropsykologisk utredning är väl investerade sett i ett längre perspektiv, även om omedelbara insatser inte tydligt kan kopplas till neuropsykologiska utredningen. Här kan alla patientkategorier komma ifråga för utredning. Särskilt viktigt är det att tidigt utreda och bedöma eftersom psykiatriska patienter ofta har nedsatta eller begränsade kognitiva funktioner som ett inslag i sjukdomen. Den neuropsykologiska utredningen kan ge förståelse och insikt i hur symtomen kan ha uppkommit och hur de vidmakthålls. Om funktionsnedsättning är primär eller sekundär till sjukdomen är alltid en viktig fråga, som kanske kan besvaras med en neuropsykologisk utredning. Vikten av att göra neuropsykologiska utredningen i ett tidigt skede kan relateras till väntetider på Mörby psykiatriska mottagningen. I genomsnitt tar det mer än 200 dagar för att frågan om en neuropsykologisk utredning ska väckas. Om man lägger till de dryga 100 dagar som patienten sedan igenomsnitt får vänta för att påbörja en utredning från den dagen utredningen nämns för första gången i journalen är väntetiden nästan ett år eller exakt 351 dagar från dagen patienten hade första kontakten med mottagningen. Med tanke på att det tar i snitt en och en halv månad för att genomgöra en utredning, ter sig vän-

11 tetiderna orimligt långa. Varför det är på detta vis är en viktig fråga, som författare av denna studie inte hittat en rimlig förklaring till. Med en skillnad mellan en och 913 dagar och statistisk underlag av bara åtta patienter kan slutsatserna vara alltför osäkra. Förändrade rutiner på mottagningen där psykologer ska ha ansvar för att väcka frågan i tidigare skede kanske kan reducera tider avsevärt. Men då ställs frågan om uppdragsgivare: Ska psykologer uppmärksamma uppdragsgivaren på behovet eller själva formulera en mer specifik frågeställning? Eller finns det andra alternativ som skulle kunna förkorta väntetiden för en neuropsykologisk utredning för patienter med psykiatrisk problematik? 11

12 12 DISKUSSION En kvalitativ undersökning är till sin natur subjektiv. Det var jag, författaren, som sammanställde materialet, gjorde tolkningar som sedan presenterades för läsaren. Jag har försökt att undvika tolkningar i resultatredovisningen, men det ska inte glömmas bort att det var jag som sorterade och botaniserade i journalerna och tolkade interventioner, behandlingsformer osv. Detta gör att framställningen ändå blir subjektiv. Under tiden då rapporten skrevs, tjänstgjorde jag som klinisk psykolog. Skillnaden mellan forskning och klinisk verksamhet blev då ännu mer påtaglig. Som forskare utgår man från teoretiska konstruktioner, representationer av den verklighet, som kliniker jobbar i. Från dessa konstruktioner försökte jag utveckla en teknik som skulle möjliggöra för mig att utvärdera och sedan komma med förslag till förbättringar i verkligheten. Min konstruktion var då datorjournalen Melior. Snart blev det uppenbart för mig att det som dokumenteras i journalen bara är en bråkdel av det som sker i den kliniska verkligheten. Alla små samtal i korridoren, informella samråd mellan behandlare, alla beslut och överväganden, som inte förs in i journalen utan bara genomförs utan att dokumenteras, är bara en del av verkligheten, som inte kunde studeras med de tekniker jag har använt mig av. En enkät som vänder sig både till personalen och patienter skulle ge fördjupad kunskap och bättre förståelse av resultaten. Även det statistiska underlaget av bara åtta personer kan ifrågasättas. Året förre eller efter kunde det handla om flera eller färre patienter. Väntetider kunde se helt annorlunda ut. Verkligheten kunde se helt annorlunda ut än det som kunde extraheras ur en datajournal. En patient kunde behandlas i många månader innan behovet för en neuropsykologisk utredning formulerades och verkställdes.

13 13 REFERENSER American Psychiatric Association. (1994) Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM- IV). Washington D.C.: American Psychiatric Press. Bartfai, A., Nyman, H., & Stegmann, B. (1994) WAIS-R. Översättning och bearbetning av Wechsler Adult Intelligence Scale - Revised (WAIS-R). Stockholm: Psykologiförlaget. Basso, M. R., Nasrallah, H. A., Olson, S. C., & Bornstein, R. A. (1998) Neuropsychological correlates of negative, disorganized and psychotic symptoms in schizophrenia. Schizophrenia Research, 31, Bennet-Levy, J., Klein-Boonschate, M. A., Batchelor, J., McCarter, R., & Walton, N. (1994) Encounters with Anna Thompson: the consumer's experience of neuropsychological assessment. Clinical Neuropsychologist, 8, Celsing, G. (2005) Personlig kommunikation. Chapman, J. (1966) The early symptoms of schizophrenia. British Journal of Psychiatry, 112, Heaton, R. K., Chelune, G. J., Talley, J. L., Kay, G. G., & Curtiss, G. (1993) Wisconsin Card Sorting Test. Manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. Karlsson, B. (2005) Lezak, M. D. (1995) Neuropsychological assessment (3 ed.). New York, Oxford: Oxford University Press. Nyman, H. (1999) Claeson-Dahls test för inlärning och minne. Reviderad version. Stockholm: Psykologiförlaget. Nyman, H. (2004) Richardson, J. T. E. (2000) Handbook of Qualitative Research Methods. Blackwell. Wechsler, D. (1981) Wechsler Adult Intelligence Test - Revised. The Psychological Corporation.

14 14 Bilaga Anamnes Vid neuropsykologisk testning -förslag på frågor att ställa i inledandesamtal 1. Symtom Upplevda förändringar, sen när, plötsligt eller smygande, minne, koncentration, blir du lättare störd, lättare irriterad, förlägger du saker, glömmer du bort vart du är på väg, har du svårt att hitta ord, händer det att du säger något annat än det du tänkt, hänger du med i radio och tidning, minns du efteråt vad du läst och hört, hur går det att konversera i större sällskap, ljud- och ljuskänslighet, svårt att byta arbetsuppgifter, hur går det att köra bil, tycker dina närmaste att du förändrats. 2. Trauma Skallskada, bilolycka, medvetslöshet - längd. 3. Sjukdomar Infektion eller inflammation i hjärnan, förlossningsskada, tics, annan ovanlig sjukdom. 4. Utvecklingssvårigheter Satt, gick eller talade sent, är eller varit klumpig, tyckte dina föräldrar att du var ett besvärligt barn, sökt hjälp för dig när. 5. Skolgång, värnplikt, arbetsliv, intressen Svårigheter vid skolstart, gick det som förväntat att lära sig läsa och skriva, specialklass, modersmål, hur var det i skolan, kompisar, bästa och sämsta ämnen, genomsnittsbetyg, gymnasielinje, eftergymnasial utbildning, placering under värnplikt, befälsuttagen, typ av arbete och arbetsuppgifter, intellektuella eller andraintressen, läser böcker den sist lästa, ensidiga eller överskuggande intressen, uthållighet vad det gäller intressen. 6. Självbild Hur ser du på dig själv som person, tillgångar och resurser, svaga sidor, pat:s insikt och realism i ovanstående. 7. Hänthet, syn, hörsel, motorik Några enkla saker jag behöver veta innan vi sätter igång, hör och ser du bra, glasögon, vilken hand skriver, sparkar, kastar du, skär bröd, vänsterhänthet bland syskon och föräldrar Arbetsgruppen för basbatteri NÖSO Vuxenpsykiatri

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2231 Neuropsykologi - diagnostik och testmetodik i vuxenklinisk verksamhet, 15 högskolepoäng Neuropsychology - Diagnostic and Test Methodology in Clinical Work with Adults,

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp)

1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp) Välkomna till Klinisk psykologi 1 1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp) T2 Kognitiva processer (15 hp), Socialpsykologi (15 hp) 2 T3

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Kursutvärdering Neuropsykologisk diagnostik av barn och vuxna VT 2015 (14 st)

Kursutvärdering Neuropsykologisk diagnostik av barn och vuxna VT 2015 (14 st) Kursutvärdering Neuropsykologisk diagnostik av barn och vuxna VT 2015 (14 st) Ringa in ett svarsalternativ (4 markerar OK eller godkänd ) Kursen i sin helhet har motsvarat mina förväntningar i liten grad

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Neuropsychology and Cognitive Neuroscience (15 higher education credits) Avancerad nivå (Second

Läs mer

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på Bjudning av Agenda 1. Genomgång av generella tips vid administrering av 2. Genomgång av varje enskilt deltest Spar era frågor till dess att vi kommer till den del som frågan/frågorna berör Har ni frågor

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07 Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2016-09-08 Giltigt t.o.m.: 2017-09-08 Upprättare: Patrik J Arvidsson Fastställare: Caroline Engberg Remissmall utredning

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:89 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:34 av Janet Mackegård m fl (s) om införande av ytterligare habiliteringscenter för autism och autismliknande tillstånd samt individuellt

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare ADHD hos vuxna Screening, utredning, och behandling Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare Agenda Upptäckt, vad ska vi leta efter? När skall man utreda? Specialistpsykiatrin uppdrag.

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting

2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Habiliteringscentrum, Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken 1 2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Tidigare kurser. Lärandemål

Tidigare kurser. Lärandemål Tidigare kurser Introduktion till psykologi Experimentell psykologi Grundläggande biologi Kognitiva processer Socialpsykologi Differentiell psykologi Utvecklingspsykologi Hälsopsykologi Klinisk psykologi

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g

Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g Läkartidningen. 2014;111:CT7F Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörnin g Illustration: Colourbox Autismspektrumstörning är en genomgripande funktionsnedsättning. Diagnosen har ofta stor betydelse

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST PERSONLIGHET - ARV ELLER MILJÖ? Varför är vi som vi är? - Genetik - Miljöfaktorer (ex. föräldrar, syskon) - Kön - Samhället - Kultur - Livserfarenhet O.s.v. VARFÖR BLIR

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2

Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2 Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2 Provmoment: Neuropsykologisk undersökning, tentamen (1010) Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 080827, 13.00-17.00

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer