Neuropsykologisk utredning vad händer sen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neuropsykologisk utredning vad händer sen?"

Transkript

1 Danderyd-Vaxholm-Österåker psykiatriska sektor verksamhetschef: Mikael Själin Neuropsykologisk utredning vad händer sen? Neuropsykologiska utredningar vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning och dess konsekvenser av Adimir Muhic, PTP-psykolog Rapport nr. 47 November 2005

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Inledning...4 Neuropsykologisk utredning...4 Tester i en neuropsykologisk utredning...5 Utlåtande och feed-back som en del i behandlingen...6 Individanpassade åtgärdsprogram och specifik träning...6 Konsultation med andra yrkeskategorier...6 Uppföljning...6 Mörby Psykiatriska öppenvårdsmottagning...6 Syfte...7 Metod...8 Deltagare...8 Design...8 Tillvägagångssätt...8 Resultat och kommentarer...9 Väntetider och tid för genomförande av de neuropsykologiska utredningarna...9 Journalföring...9 Ett år efter avslutad utredning...9 Slutsatser...10 Samlingsrubriker i journalföringsprogrammet...10 Väntetider...10 Diskussion...12 Referenser...13 Bilaga... 14

3 3 FÖRORD Min förhoppning är att denna rapport ska belysa en viktig del i psykologernas arbete inom psykiatrin nämligen neuropsykologiska utredningar. Men ännu viktigare är kanske att rapporten ska bidra till att starta en diskussion kring neuropsykologiska utredningar, deras betydelse inom psykiatrin, psykologernas roll och ansvar för utredningar. Rapporten skrevs som en del av min PTP-tjänstgöring på Mörby psykiatriska mottagning. Ett stort tack till alla anställda på mottagningen. Jag vill också tacka psykolog Marie Eidem, som har varit en stor inspirationskälla under min tjänstgöring och till Anita Enger som har suttit med mig i åtskilliga timmar och lärt mig det mesta jag kan om neuropsykologiska utredningar. Slutligen tack docent Gunnar Edman, utan honom hade det här arbetet aldrig blivit till.

4 4 INLEDNING Neuropsykologi är den vetenskapsgren inom psykologi, som utforskar relationen mellan det iakttagbara beteendet och hjärnans funktion (Nyman, 2004). I kliniska sammanhang utreder, bedömer och behandlar psykologer personer som har begränsningar eller nedsättningar av viktiga kognitiva funktioner. Med neuropsykologiska utredningar menas att psykologer utreder och bedömer människors grundläggande och högre kognitiva funktioner, till exempel uppmärksamhet, perception, inlärning och minne. Till dessa högre kognitiva funktioner hör även förmåga till abstrakt tänkande och exekutiva funktioner, dvs. aspekter som samordnar, styr och kontrollerar beteendet. Neuropsykologiska funktionsstörningar är inslag i många psykiatriska tillstånd och utgör ofta ytterligare en svår belastning för personen med en psykiatrisk diagnos. De diagnostiska systemen DSM IV (American Psychiatric Association, 1994) och ICD 10 innehåller direkta referenser till kognitiva eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar vid beskrivningar av olika tillstånd, som demenser, minnesstörningar och andra kognitiva störningar, eller de utvecklingsrelaterade funktionshinder ADHD, autism och Aspergers syndrom, för att bara nämna några. Neuropsykologiska funktionsnedsättningar eller begränsningar som påverkar livskvaliteten, och hindrar effektiv behandling och rehabilitering är viktiga inslag hos personer med psykotiska, förstämnings-, eller ångestsyndrom, liksom personlighetsstörningar. Exempel på vanliga sådana svårigheter kan vara: perceptuella brister, uppmärksamhetsstörningar, koncentrationsstörningar, inlärningsproblematik, minnessvårigheter, samt någon eller hela spektrat av problem, som betecknas som exekutiva funktionsproblem, såsom svårigheter att initiera, planera och kontrollera beteende och inre processer. Samtliga av ovannämnda svårigheter kan man återfinna i form av kriterier för olika psykiatriska syndrom i både DSM IV och ICD 10. Funktionsnedsättningar av denna typ sänker livskvaliteten som och medför svårigheter i arbete, studier, och umgänget med andra människor (Basso, Nasrallah, Olson, & Bornstein, 1998). De försvårar också behandling och rehabilitering (Bennet-Levy, Klein-Boonschate, Batchelor, McCarter, & Walton, 1994). Neuropsykologiska funktionsstörningar påverkar stresströskeln avsevärt och ökar sårbarhet för olika typer av påfrestningar. Dessa funktionsnedsättningar kan leda till uppkomst av psykiatriska symtom, dvs. vara etiologiska till sin natur. De kan också vara mycket tidiga tecken på en allvarliga psykiatrisk störning (Chapman, 1966). Ofta vidmakthåller de olika psykiatriska syndrom och symtom (Karlsson, 2005). Hos personer med medfödda eller mycket tidigt förvärvade neuropsykologiska funktionsstörningarna har utvecklingen påverkats och präglats ända från barndomen. Trauma eller sjukdom kan orsaka funktionsstörningar i vuxen ålder (Karlsson, 2005). Både neuropsykologiska och andra psykologiska eller medicinska faktorer kan ge emotionella störningar i form av personlighetsstörningar varför patientens pre- och postmorbida emotionella och intellektuella funktion kartläggs i en neuropsykologisk utredning. Många patienter inom psykiatrin antas ha påtagliga neuropsykologiska störningar. Av dessa skäl finns det ett stort behov av neuropsykologiska utredningar och bedömningar av patienter inom psykiatrin. NEUROPSYKOLOGISK UTREDNING För en korrekt bedömning krävs oftast en mer omfattande neuropsykologisk utredning. Utredningen ger kvantitativa mått på funktionsnivån inom olika kognitiva domäner, men för att få information om orsaker till eventuella brister i den kognitiva förmågan krävs observationer och bedömningar av den undersökta individens tillvägagångssätt vid uppgifternas utförande, till exempel, typer av fel som begås i de enskilda testen, förekomst av motivations- och emotionella faktorer som påverkar prestationen. De kvantitativa måtten är lätta att erhålla, åskådliggöra och kommunicera till andra, medan det saknas konsensus kring hur de kvalitativa aspekterna på testning skall operationaliseras och kommuniceras. Detta innebär att kvalitativa aspekter av neuropsykologisk testning utgör en "tyst kunskap" hos psykologerna Denna tysta kunskap, som uppnås genom praktisk klinisk erfarenhet av olika patientkategorier, är till sin

5 karaktär subjektiv, vilket inte betyder att den saknar kliniskt diagnostiskt värde. För en neuropsykologisk utredning och dess utformning av utlåtande, som innehåller behandlingsförslag krävs c:a 20 timmar. Tidsåtgången för de olika momenten i testningen varierar beroende på frågeställning, patientens kondition och uthållighet samt flera andra faktorer. Vill man också återföra testresultaten till patienten och anhöriga, vilket av många skär är nödvändigt (se mer nedan!), tar hela utredningen i medeltal timmar/patient. Enligt psykolog Gerd Celsing (Celsing, 2005) kan tiden variera mellan 20 och 40 timmar/patient. Finns det en rimlig balans mellan den investerade tiden i en psykologisk utredning och tiden som investeras i åtgärder baserade på resultatet och rekommendationer från den psykologiska utredningen? Det är en fråga, som ligger i fokus för denna studie. 5 TESTER I EN NEUROPSYKOLOGISK UTREDNING Begåvningsprovet WAIS-III innehåller fjorton deltest: Bildkomplettering, Ordförråd, Symboler kodning, Likheter, Blockmönster, Aritmetik, Matriser, Sifferrepetition, Information, Bildarrangemang, Förståelse, Bokstav siffer serier, Symbolletning och Figursammansättning. Dessa ger goda mått i en rad viktiga funktioner av verbal och perceptuell karaktär, liksom uppmärksamhet, korttids- och arbetsminne samt motorisk snabbhet. Normgruppen bestod av 342 personer varav 132 män och 210 kvinnor med ålderspridning mellan 16 och 80 år. Reliabiliteten uppskattas till 0,90 för hela IK skala. Verbal skala uppskattas ha en reliabilitet på 0,91 och performance skala ligger på 0,78 (Wechsler, 1981). I den speciella neuropsykologiska versionen (WAIS-III NI) fås ytterligare nyanserad information genom de modifierade sätten att använda standarddeltesten (Bartfai, Nyman, & Stegmann, 1994). Rey Complex Figure Test and Recognition Trial (Lezak, 1995)används främst för bedömning av visuospatial konstruktionsförmåga och visuospatialt minne samt för att skilja mellan olika typer av störningar som kan påverka det visuospatiala minnet. Denna utgåva från 1995 utgår från Reys ursprungliga utvärderingssystem med bedömning av korrekt återgivning och placering av 18 figurenheter. RCFT består av fyra delprov: Kopiering, Omedelbar återgivning, Fördröjd återgivning samt ett nykonstruerat rekognitionsprov. Den svenska manualen ger en bakgrundsbeskrivning av RCFT samt administrerings- och poängsättningsanvisningar. Svenska data presenteras som stöder användningen av de amerikanska normerna. Manualen innehåller även tolkning av minnesprofiler samt fallbeskrivningar. Claeson-Dahls test för inlärning och minne är en uppdaterad och reviderad version av Claeson-Dahls inlärningstest för kliniskt bruk (Nyman, 1999). Till det ursprungliga testet - dvs. en ordlista som lärs in via uppläsning - finns nyare normdata. Två tilläggsmått har konstruerats; rekognition samt minne för ordningsföljd. I rekognitionsdelen ska patienten känna igen de upplästa orden bland likvärdiga distraktorer; i minne för ordningsföljd gäller det att komma ihåg i vilken ordning orden ursprungligen lästes upp i. Rekognitionsdelen avser att komplettera undersökningen av långtidsminnet genom att man här får visa om man har registrerat den korrekta informationen eller inte. Minnet för ordningsföljd anknyter nära till de exekutiva funktioner som har med planering av beteendet att göra. Testprotokollen har reviderats för att omfatta de nya tilläggmåtten. Wisconsin Card Sorting Test (WCST; (Heaton, Chelune, Talley, Kay, & Curtiss, 1993)) kan anses mäta den högre verkställande och samordnande funktion som erfordras för att utveckla och bibehålla en problemlösningsstrategi när stimulusförhållandena ändras. Testet består av kort med olika geometriska former som testpersonen ombeds sortera enligt varierande principer. Den reviderade och utökade manualen från 1993 innehåller bl. a förbättrade utvärderingskriterier för en standardadministrering, demografiskt korrigerade normdata för åldrarna 6-89 år, cut-off värden för grad av perseveration samt riktlinjer för klinisk tolkning av WSCT-resultat med fallstudier. Den svenska manualen, som utgör en översättning av alla för administrering, poängsättning, utvärdering och tolkning nödvändiga avsnitt ur den am. Manualen, presenterar också svenska normdata.

6 6 UTLÅTANDE OCH FEED-BACK SOM EN DEL I BEHANDLINGEN I utlåtandet skall ingå förslag till åtgärder, behandling eller rehabilitering. Om man funnit nedsättningar och begränsningar som inte tidigare uppmärksammats, kan det finnas skäl att modifiera pågående behandling, eller initiera specifik behandling. Uppföljning av förslagna åtgärder är också en del av föreliggande studie. Här presenteras några exempel på interventioner baserade på psykologutredningen: Själva utlåtandena från neuropsykologiska utredningar följer en struktur, som ska underlätta för läsaren, ofta en annan vårdgivare, att ta del av innehållet. Många patienter har emellertid begränsad förmåga att tillgodogöra sig och använda den detaljerade informationen i utlåtandet, varför en muntlig återföring i dialogform är nödvändig. Man kan då även göra en enkel sammanfattning i koncisa och anpassade ordalag. Det skriftliga utlåtandet är endast en del av feed-back-processen, som i övrigt omfattar ett eller flera tillfällen då psykologen presenterar vad utredningen visat på ett sådant sätt att patienten kan ta till sig och använda det. Ofta innehåller redan själva utredningen inslag av interventioner avsedda att visa patienten hur någon speciell svårighet kan kompenseras eller motverkas. Ibland ger inte utredningen tillräcklig information för att svara på frågeställningen. Uppföljning med ny utredning med andra metoder kan i sådana fall vara en i ledet av åtgärder, som föreslås. INDIVIDANPASSADE ÅTGÄRDSPROGRAM OCH SPECIFIK TRÄNING Med utgångspunkt från patientens besvär planeras träning och andra åtgärder som skall lindra effekterna av funktionsbegränsningen, eller hjälpa patienten kompensera för den. I viss omfattning kan också målet vara att återställa funktionen i något eller några avseenden. Ofta kan det handla om att arbeta med strategier och tekniker, som används vid planering, utförande och utvärdering av olika uppgifter, alltså exekutiva funktioner. Även koncentration, uthållighet eller uppmärksamhet kan åtgärdas med lämpliga träningsprogram. Individuella program skulle också kunna vara tillämpliga när det gäller att utveckla funktioner som personen aldrig besuttit i normal utsträckning. Här finns dock ännu ett otillräcklig empiriskt underlag för att man ska kunna säga att det är möjligt. KONSULTATION MED ANDRA YRKESKATEGORIER Psykologer svarar gärna på frågor angående hur utredningar och undersökningar skall planeras och genomföras, vilka metoder som skall användas, samt hur resultat skall tolkas och sammanställas. Likaså diskuterar de gärna hur man skall omsätta utredningsfynd i konkreta åtgärder och behandlingsplaner. UPPFÖLJNING Om frågeställningen för utredningen inte kunnat besvaras tillfredsställande, kan den rekommenderade åtgärden ibland vara uppföljning och förnyad utredning inom viss tid. Vissa tillstånd, t ex demens, krisreaktioner, m.fl., har en utveckling som gör att en uppföljande utredning kan ge bättre svar. En annan typ av uppföljning på en neuropsykologisk utredning kan vara att utvärdera effekten av insatta åtgärder, behandling eller träning. MÖRBY PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDSMOTTAGNING Mörby psykiatriska öppenvårdsmottagning tillhör DVÖ sektor. Detta bland annat innebär att mottagningen har ingått i en Vårdöverenskommelse om psykiatrisk vård. I nedanstående utdrag ur Vårdöverenskommelser med beställarna beskriv mottagningens uppdrag:

7 Sektorn är en baspsykiatrisk enhet vars primära ansvar är utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering och där patienten ska garanteras tillgång till en differentierad vårdkedja med akutvård, heldygnsvård, mellanvård, öppenvård och rehabilitering basåtagandet. För de patienter sektorn inte kan erbjuda vissa behandlingsresurser skall sektorn medverka till att patientens behandlingsbehov tillgodoses genom samarbete med andra vårdgivare. Sektorn har det övergripande ansvaret för att varje patient tillhörande sektorn har en dokumenterad behandlingsplan. Detta gäller även då patienten vårdas utanför sektorns eget behandlingsutbud. Sektorn har det övergripande ansvaret för att rutiner finns för informationsöverföring mellan olika vårdgivare/vårdformer. För patienter med dubbla diagnoser såsom missbruk/allvarlig psykisk störning ansvarar sektorn för vårdplanering i samverkan med beroendevården, som ska svara för de beroendespecifika insatserna. Specialistpsykiatriska insatser till förståndshandikappade personer ingår i sektorns åtagande. I åtagandet ingår även att arbeta förebyggande av psykisk ohälsa på sekundär- och tertiärnivå. I detta arbete ska bland annat ingå att identifiera riskgrupper/risksituationer och i samarbete med beställaren utforma handlingsplaner för dessa grupper/situationer Den övergripande målsättningen är att den områdesbaserade psykiatrin ska utmärkas av hög kvalitet, god tillgänglighet, bra service och goda kontakter med samarbetspartners. (Ur Vårdöverenskommelse om psykiatrisk vård för år 2004 mellan Stockholms läns landsting, Beställarkontor Vård och Norra länets produktionsområde, Danderyd- Vaxholm-Österåker psykiatriska sektor). Detta är en standard mall för överenskommelse mellan beställare och vårdgivare i psykiatri och används även med andra psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Stockholms län. Vården skall vara inriktad på diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering i patientens närmiljö samt på tidiga insatser för att så långt som möjligt undvika inskrivning i sluten vård. I detta ingår även psykologiska utredningar. 7 SYFTE Med denna studie vill jag undersöka på vilket sätt en psykologisk utredning påverkar behandlingsprocessen. Baseras behandlingsåtgärder på resultaten och åtgärdsförslagen från neuropsykologiska utredningen? Hur ser balansen ut mellan tidsåtgången i en psykologisk utredning och tiden som investeras i åtgärder baserade på resultatet och rekommendationer från den psykologiska utredningen? Det är en annan fråga som ligger i fokus för denna studie. Dessutom är syftet med föreliggande studie undersöka användandet av rubriker under rubrik Psykologutredning, alltså Testdatum, Uppdragsgivare, Frågeställning osv. i det datoriserade journalföringssystemet Melior.

8 8 METOD DELTAGARE För den grupp som ingick i undersökningen valdes alla personer som påbörjade och fick sin psykologutredning avslutad under år Under år 2003 fanns det möjlighet att applicera resultatet i form av åtgärd, anpassad behandlingsform eller någon annan intervention baserad på psykoloutredningens resultat och åtgärdsförslag. I gruppen som undersöktes deltog således åtta utredningar av patienter, fem kvinnliga och tre manliga patienter. Tre av dem hade en personlighetsstörnings diagnos samt olika axel-i diagnoser, tre hade enbart axel-i diagnoser och två var inte diagnostiserade. Deltagarnas medelålder var 26 år (20 37 år). DESIGN I studien användes modellen för innehållanalys av text som den beskrivits av John T.E. Richardson (Richardson, 2000). TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Mallar för protokoll analys gjordes innehållande psykologutredningsrubriker ur Melior. För att ge hög kvalité läste jag och protokollförde varje journal åtta gånger.

9 9 RESULTAT OCH KOMMENTARER VÄNTETIDER OCH TID FÖR GENOMFÖRANDE AV DE NEUROPSYKOLOGISKA UTREDNINGARNA Tiden mellan första kontakten patient hade med mottagningen och tiden då frågan om en psykologisk utredning väckts/journalförts i Melior var i genomsnitt drygt 222 dagar eller mellan en och 913 dagar. Det dröjde ytterligare drygt fyra månader (130 dagar; dagar) innan själva utredningen påbörjades. Tiden från utredningens början till dess att den journalfördes, vilket kan ses som den tid det tog att genomföra själva testning, var i genomsnitt 42 dagar (14-76 dagar) eller nästan en och en halv månad. Tredje kategori visar hur lång tid tog det att avsluta och journalföra en utredning. Den fjärde tidsangivelsen, den tid det tog från utredningens avslutning till första tid på den psykiatriska mottagningen, vilket kan tas som ett mått på hur länge patienten fick vänta på återföring av resultaten och då konsekvenserna av utredningen tas, var i genomsnitt 394 dagar. Den patient som fick vänta kortast tid, i detta avseende, fick vänta nästa två månader (50 dagar) och den som fick vänta längst fick vänta tre år (1081 dagar). JOURNALFÖRING I journalföringsprogrammet Melior finns nio olika rubriker under vilka den neuropsykologiska utredningen dokumenteras, nämligen Testdatum, Uppdragsgivare, Frågeställning, Anamnes, Tidigare psykologutredning, Testsituation, Resultat, Sammanfattande bedömning och Åtgärd. Utredningarna hade dokumenterats under så gott som samtliga rubriker. Dokumentation saknades för en testning vardera för rubrikerna Anamnes och Åtgärd, men under rubriken Uppdragsgivare fanns bara en utredning dokumenterad, i detta fall en remiss från en primärvårdsmottagning. I övriga fall, alltså de som kom inifrån mottagningen, saknas dokumenteringen så man kan ifrågasätta behovet av denna rubrik. Frågeställningarna, som utreddes, gällde i de flesta fall (5 av 8) bedömning av kognitiva resurser inför den fortsatta behandlingen. I två fall ingick utredningen som ett led i en psykoterapibedömning. I båda dessa fall misstänktes att patienterna inte hade resurser för en psykodynamisk psykoterapi, vilket också bekräftades av utredningen. I ett av dessa fall, fanns en misstanke om en utvecklingsstörning. Det kunde också i detta sammanhang finnas en differentialdiagnostisk frågeställning (personlighetsstörning eller Aspergers syndrom). Den sista patienten hade insjuknat för första gången i en psykos, och för denna grupp av patienter är en utförlig utredning av kognitiva funktioner vanlig för att bedöma prognos och rehabiliteringsmöjligheter. I tre fall återfördes resultatet till kommunens handläggare av stöd enligt Lagen om Särskild Stöd (LSS). Patienten, som fick en Asperger-diagnos, remitterades vidare till en specialmottagning för denna grupp av patienter. ETT ÅR EFTER AVSLUTAD UTREDNING Ett år efter testningen hade sju av åtta patienter blivit informerade om utredningens resultat. Men samtliga patienter hade kommit i åtnjutande av åtgärder som baserats på utredningen.

10 10 SLUTSATSER SAMLINGSRUBRIKER I JOURNALFÖRINGSPROGRAMMET I bara ett fall av åtta används rubriken Uppdragsgivare. Detta medför att resultatet av utredningen och åtgärdsförslaget inte kan riktas mot en specifik behandlare utan utgör ett underlag i de samtal och konferenser som rör patienten. Det är en uppenbar brist som försvårar uppföljnings arbete på mottagningen och dessutom kan även definieras i termer av ansvar. Vem som har ansvar för att åtgärder och rekommendationer från utredningen genomförs? Många utredningar utförs som en kartläggning av kognitiva funktioner och nivåbedömning, vilket har sitt påtagliga värde. Dock är det önskvärt att antalet utredningar med specifika frågeställningen ökar. Funktionsbedömning, kognitiv dysfunktion eller bedömningen av den intellektuella nivån är några exempel på oklara formuleringen av frågeställningen. En mer specifik frågeformulering kan avsevärt förbättra möjligheterna att föreslå behandling, specifik träning eller andra åtgärder. Dessa frågeställningar kan vara uppmärksamhets- och koncentrationsproblem, inlärnings- och minnesstörningar, perceptionssvårigheter, samt problem med initiering, planering, problemlösning, målinriktning och utvärdering i beteende kan ofta kräva specifik bedömning och åtgärdsförslag. Enligt Celsing (Celsing, 2005) ska det vara psykologernas ansvar att specifikt definiera frågeställningen. Anamnes vid neuropsykologisk testning (se bilaga 1) har gjorts i sju av åtta utredningar hade rubriken Anamnes använts. Denna rubrik är av särskilt betydelse eftersom anamnes inför en neuropsykologisk utredning innehåller specifika uppgifter som är av vikt för just utredningen och inte för psykiatrisk problematik i övrigt (bilaga?) Rubrikerna Tidigare psykologutredningar, Testsituation, Resultat och Sammanfattande bedömning hade använts i samtliga utredningar. Rubriken Åtgärd hade använts i de flesta fall oftast åtföljda av rekommendationer om jag-stärkande samtal eller liknande. Även här skulle mer specifika eller detaljerade instruktionen eller förslag till åtgärder vara önskvärda. Särskilt om dem riktas mot uppdragsgivare. VÄNTETIDER Ett år efter avslutad utredning hade sju av åtta patienter fått resultatet av sin utredning återförd. I samtliga fall var patientansvarig läkare (PAL) eller patientansvarig person (PAP) med då resultatet presenterades till patienten, vilket är i enighet med rådande rekommendationer från Neuropsykologiska utredningsteamet från Karolinska universitetssjukhuset. Samtliga patienten fick vård i enighet med vårdöverenskommelsen om psykiatriskt vård för Slutsatsen är att det finns en paritet mellan tiden som investerades i en neuropsykologisk utredning och senare åtgärder. Tid och arbete som satsas på att göra en neuropsykologisk utredning är väl investerade sett i ett längre perspektiv, även om omedelbara insatser inte tydligt kan kopplas till neuropsykologiska utredningen. Här kan alla patientkategorier komma ifråga för utredning. Särskilt viktigt är det att tidigt utreda och bedöma eftersom psykiatriska patienter ofta har nedsatta eller begränsade kognitiva funktioner som ett inslag i sjukdomen. Den neuropsykologiska utredningen kan ge förståelse och insikt i hur symtomen kan ha uppkommit och hur de vidmakthålls. Om funktionsnedsättning är primär eller sekundär till sjukdomen är alltid en viktig fråga, som kanske kan besvaras med en neuropsykologisk utredning. Vikten av att göra neuropsykologiska utredningen i ett tidigt skede kan relateras till väntetider på Mörby psykiatriska mottagningen. I genomsnitt tar det mer än 200 dagar för att frågan om en neuropsykologisk utredning ska väckas. Om man lägger till de dryga 100 dagar som patienten sedan igenomsnitt får vänta för att påbörja en utredning från den dagen utredningen nämns för första gången i journalen är väntetiden nästan ett år eller exakt 351 dagar från dagen patienten hade första kontakten med mottagningen. Med tanke på att det tar i snitt en och en halv månad för att genomgöra en utredning, ter sig vän-

11 tetiderna orimligt långa. Varför det är på detta vis är en viktig fråga, som författare av denna studie inte hittat en rimlig förklaring till. Med en skillnad mellan en och 913 dagar och statistisk underlag av bara åtta patienter kan slutsatserna vara alltför osäkra. Förändrade rutiner på mottagningen där psykologer ska ha ansvar för att väcka frågan i tidigare skede kanske kan reducera tider avsevärt. Men då ställs frågan om uppdragsgivare: Ska psykologer uppmärksamma uppdragsgivaren på behovet eller själva formulera en mer specifik frågeställning? Eller finns det andra alternativ som skulle kunna förkorta väntetiden för en neuropsykologisk utredning för patienter med psykiatrisk problematik? 11

12 12 DISKUSSION En kvalitativ undersökning är till sin natur subjektiv. Det var jag, författaren, som sammanställde materialet, gjorde tolkningar som sedan presenterades för läsaren. Jag har försökt att undvika tolkningar i resultatredovisningen, men det ska inte glömmas bort att det var jag som sorterade och botaniserade i journalerna och tolkade interventioner, behandlingsformer osv. Detta gör att framställningen ändå blir subjektiv. Under tiden då rapporten skrevs, tjänstgjorde jag som klinisk psykolog. Skillnaden mellan forskning och klinisk verksamhet blev då ännu mer påtaglig. Som forskare utgår man från teoretiska konstruktioner, representationer av den verklighet, som kliniker jobbar i. Från dessa konstruktioner försökte jag utveckla en teknik som skulle möjliggöra för mig att utvärdera och sedan komma med förslag till förbättringar i verkligheten. Min konstruktion var då datorjournalen Melior. Snart blev det uppenbart för mig att det som dokumenteras i journalen bara är en bråkdel av det som sker i den kliniska verkligheten. Alla små samtal i korridoren, informella samråd mellan behandlare, alla beslut och överväganden, som inte förs in i journalen utan bara genomförs utan att dokumenteras, är bara en del av verkligheten, som inte kunde studeras med de tekniker jag har använt mig av. En enkät som vänder sig både till personalen och patienter skulle ge fördjupad kunskap och bättre förståelse av resultaten. Även det statistiska underlaget av bara åtta personer kan ifrågasättas. Året förre eller efter kunde det handla om flera eller färre patienter. Väntetider kunde se helt annorlunda ut. Verkligheten kunde se helt annorlunda ut än det som kunde extraheras ur en datajournal. En patient kunde behandlas i många månader innan behovet för en neuropsykologisk utredning formulerades och verkställdes.

13 13 REFERENSER American Psychiatric Association. (1994) Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM- IV). Washington D.C.: American Psychiatric Press. Bartfai, A., Nyman, H., & Stegmann, B. (1994) WAIS-R. Översättning och bearbetning av Wechsler Adult Intelligence Scale - Revised (WAIS-R). Stockholm: Psykologiförlaget. Basso, M. R., Nasrallah, H. A., Olson, S. C., & Bornstein, R. A. (1998) Neuropsychological correlates of negative, disorganized and psychotic symptoms in schizophrenia. Schizophrenia Research, 31, Bennet-Levy, J., Klein-Boonschate, M. A., Batchelor, J., McCarter, R., & Walton, N. (1994) Encounters with Anna Thompson: the consumer's experience of neuropsychological assessment. Clinical Neuropsychologist, 8, Celsing, G. (2005) Personlig kommunikation. Chapman, J. (1966) The early symptoms of schizophrenia. British Journal of Psychiatry, 112, Heaton, R. K., Chelune, G. J., Talley, J. L., Kay, G. G., & Curtiss, G. (1993) Wisconsin Card Sorting Test. Manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. Karlsson, B. (2005) Lezak, M. D. (1995) Neuropsychological assessment (3 ed.). New York, Oxford: Oxford University Press. Nyman, H. (1999) Claeson-Dahls test för inlärning och minne. Reviderad version. Stockholm: Psykologiförlaget. Nyman, H. (2004) Richardson, J. T. E. (2000) Handbook of Qualitative Research Methods. Blackwell. Wechsler, D. (1981) Wechsler Adult Intelligence Test - Revised. The Psychological Corporation.

14 14 Bilaga Anamnes Vid neuropsykologisk testning -förslag på frågor att ställa i inledandesamtal 1. Symtom Upplevda förändringar, sen när, plötsligt eller smygande, minne, koncentration, blir du lättare störd, lättare irriterad, förlägger du saker, glömmer du bort vart du är på väg, har du svårt att hitta ord, händer det att du säger något annat än det du tänkt, hänger du med i radio och tidning, minns du efteråt vad du läst och hört, hur går det att konversera i större sällskap, ljud- och ljuskänslighet, svårt att byta arbetsuppgifter, hur går det att köra bil, tycker dina närmaste att du förändrats. 2. Trauma Skallskada, bilolycka, medvetslöshet - längd. 3. Sjukdomar Infektion eller inflammation i hjärnan, förlossningsskada, tics, annan ovanlig sjukdom. 4. Utvecklingssvårigheter Satt, gick eller talade sent, är eller varit klumpig, tyckte dina föräldrar att du var ett besvärligt barn, sökt hjälp för dig när. 5. Skolgång, värnplikt, arbetsliv, intressen Svårigheter vid skolstart, gick det som förväntat att lära sig läsa och skriva, specialklass, modersmål, hur var det i skolan, kompisar, bästa och sämsta ämnen, genomsnittsbetyg, gymnasielinje, eftergymnasial utbildning, placering under värnplikt, befälsuttagen, typ av arbete och arbetsuppgifter, intellektuella eller andraintressen, läser böcker den sist lästa, ensidiga eller överskuggande intressen, uthållighet vad det gäller intressen. 6. Självbild Hur ser du på dig själv som person, tillgångar och resurser, svaga sidor, pat:s insikt och realism i ovanstående. 7. Hänthet, syn, hörsel, motorik Några enkla saker jag behöver veta innan vi sätter igång, hör och ser du bra, glasögon, vilken hand skriver, sparkar, kastar du, skär bröd, vänsterhänthet bland syskon och föräldrar Arbetsgruppen för basbatteri NÖSO Vuxenpsykiatri

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum Neuropsykologisk utredning hos skolbarn/ungdomar Bedömning, inte bara diagnos utan även funktionsbeskrivning I bedömningsunderlaget

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Tjänsteställe/handläggare Datum Sid Medicinska sektorsrådet i psykiatri Den 20 mars 2009 1 (2) Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Nedanstående riktlinjer

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola Syfte Den psykologiska bedömningen, tillsammans med den pedagogiska, den sociala och den medicinska bedömningen,

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen.

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Bilaga 4 Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Besöksgaranti brytpunkt Behandlings/ utredningsgaranti Beslut om utredning Beslut om diagnos 90

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Psykologers och läkares arbete med psykologutredningen vid aktivitetsförmågeutredning (AFU) svårigheter och utmaningar

Psykologers och läkares arbete med psykologutredningen vid aktivitetsförmågeutredning (AFU) svårigheter och utmaningar Psykologers och läkares arbete med psykologutredningen vid aktivitetsförmågeutredning (AFU) svårigheter och utmaningar Ulf Jonsson Marie Westin Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer