UTKAST ANSVARIGHET SAMARBETSFÄRDINGHETER TILLGÅNGLIGHET RESURSSMARTHET

Transkript

1 2035+ / UTKAST SAMARBETSFÄRDINGHETER ANSVARIGHET TILLGÅNGLIGHET RESURSSMARTHET varsinais-suomen liitto egentliga finlands förbund regional council of southwest finland

2 Sida 2/50

3 Innehållsförteckning DEL I EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI Egentliga Finlands landskapsstrategi är en partnerskapsstrategi Landskapsöversikten Egentliga Finlands vision Översiktens spetsar och värderingar Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränserna Tillgänglighet lättillgänglig Östersjöns port Resurssmarthet innovativt föregångarskap Målet för Egentliga Finlands regionstruktur Landskapsprogrammet tyngdpunkter och åtgärder Partnerskapsforum landskapsprogrammets huvudåtgärd Landskapsprogrammets övriga åtgärder Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränserna Tillgänglighet lättillgänglig Östersjöns port Resurssmarthet innovativt föregångarskap Samarbetsområdets projekt och programmets uppföljning Egentliga Finlands och Satakuntas gemensamma planer och projekt Uppföljning DEL II UTGÅNGSPUNKTER Egentliga Finlands landskap Finlands första landskap Egentliga Finland i dag Utsikterna för befolknings och sysselsättningsutvecklingen Särdragen i landskapets olika delar SWOT Internationella, nationella program och regionala specialprogram EU program Smart specialisering Nationella separatprogram Stora stadsregioners tillväxtavtal Innovativa städer programmet Landskapets övriga program DEL III BILAGOR Bilaga 1. Genomförande och effekt av de tidigare programmen Utvärdering av landskapsprogrammet Genomförandet av landskapsprogrammet Bilaga 2. Miljöredogörelse Bilaga 3. Målsättningssiffror Bilaga 4. Landskapsstrategins partnerskapsprocess Bilaga 5: Termer och förkortningar i landskapsstrategin Sida 3/50

4 Sida 4/50

5 DEL I EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI 1. Egentliga Finlands landskapsstrategi är en partnerskapsstrategi I EGENTLIGA FINLAND ÄR LIVSKVALITETEN DEN BÄSTA. ETT FRAMGÅNGSRIKT OCH VÄLMÅENDE LANDSKAP BYGGS MED SAMARBETE OCH PARTNERSKAP. Visionen för Egentliga Finlands landskapsstrategi innehåller en stark syn på nyckelfaktorerna för framgång och välmående öppenhet, samarbete och partnerskap. I den globala världen poängteras samarbetets betydelse. Snabba datakommunikationsförbindelser förminskar världen och gör även avlägsna platser snabbt tillgängliga. Detta ändrar på samhället och utmanar invånarna i Egentliga Finland att anpassa sig till förändringen. I den allt mer nätverkande världen är det viktigt att finna nya och flexibla metoder för framgång. Framför allt behövs partnerskap. Att förstärka nuvarande nätverk och hitta nya partnerskap är centrala metoder för att bygga ett framgångsrikt och välmående landskap. Samarbete avspeglar sig vidare på regionens attraktion och mentala tillgänglighet. Utvecklandet av välfärdssamhället är lika delar förändring av livsstil som teknologisk utveckling. Den tekniska utvecklingen möjliggör mycket, men verklig produktivitet, kompetens och iver skapas slutligen av sättet att verka i den nya miljön, i nätverkssamhället. Det är färdigheter och mod som inhämtar framgång för Egentliga Finlands framtid från denna förändring, det är oundvikligt och kräver en förnybar ledarskaps och arbetskultur för att verkställas. Att upprätthålla välfärden i tiden för begränsade offentliga resurser är en allvarlig utmaning för alla landskapets aktörer. Samhörighet och en känsla av ansvar för den egna livsmiljön byggs redan i barndomen. Det bör finnas en möjlighet till samhörighet vid alla skeden av en människas livscykel. Alla bör också ha möjlighet till deltagande i gemensamma ärenden och påverkningsmöjligheter. Välfärden för invånarna i Egentliga Finland utgörs av andligt kapital, uppmuntrande atmosfär samt vårdande och ökning av dessa. Regionstrukturellt knyts Egentliga Finland ihop med Europa som en del av södra Finland och Östersjöområdet. Inom dessa områden finns också de centrala samarbetspartnerna. Goda kommunikationer och växande samarbetsnätverk erbjuder Egentliga Finland möjligheten till en roll som Östersjöns ledande aktör. För att uppnå detta är det viktigt att finna relevant information och rätta partner i den globala världens informationsöverflöd. Att synliggöra samarbetsnätverk underlättar hittandet av nya partnerskap och kontroll över helheten. Landskapsstrategin förverkligas i Egentliga Finland genom partnerskap där målsättningarna för framtiden görs upp tillsammans, där man förbinder sig till gemensamt arbete och tillsammans hittar metoder för att nå uppställda målsättningar. Landskapsstrategin vill ha med Egentliga Finlands invånare, företag och organisationer alla aktörer i landskapet. I landskapsstrategin betonas deltagande, utveckling av servicekulturen och gott ledarskap. Dessa verkställs med nya verksamhets och ledarskapsmetoder samt genom skapandet av människoinriktad service. Att utveckla verksamhetskulturen till en mer diskuterande sådan berör alla. Det förutsätter också förmåga att ta emot respons och stöd från medborgare. Lokal påverkan ska uppmuntras och göras lätt. Service och verksamhet utvecklas ur helhetens och kundens perspektiv. Det invånarinriktade medborgarsamhällets aktivitet och kreativitet som sker inom föreningar Sida 5/50

6 och organisationer stöds och främjas. Det behövs ett uppmuntrande klimat där det är tillåtet att experimentera och agera på ett nytt sätt. Det behövs ett klimat där man får göra misstag och misslyckas utan att förlora ansiktet. Partnerskap är ett tänkesätt där det gemensamma målet anses vara viktigare än individuell nytta. Varje område och aktör i Egentliga Finland har en egen identitet och en betydelsefull roll som en del av helheten. I slutändan är det utvecklandet av styrkor och särdrag som har betydelse, inte mentala eller geografiska gränser. Bild 1: Landskapet planering. Landskapets planering innehåller landskapsöversikten, landskapsplanen och landskapsprogrammet. Markanvändnings och bygglagen (132/1991) samt lag om utveckling av regionerna (190/2013) definierar landskapsplaneringens allmänna utgångspunkter och målsättningar. Landskapsöversikten och programmet bildar tillsammans landskapsstrategin med vars hjälp landskapets utvecklas och byggs. Landskapsstrategin görs inte påtvingad av lagen, utan som en mångsidig process som utgår från egna förutsättningar och som ser ut som Egentliga Finland. Sida 6/50

7 Egentliga Finlands landskapsstrategi UTKAST Bild 2: Partnerskapsstrategin i ett nötskal. Sida 7/50

8 2. Landskapsöversikten Egentliga Finlands vision LIVSKVALITETEN I EGENTLIGA FINLAND ÄR DEN BÄSTA. ETT FRAMGÅNGSRIKT OCH VÄLMÅENDE LANDSKAP BYGGS MED SAMARBETE OCH PARTNERSKAP. 2.1 Översiktens spetsar och värderingar Landskapsöversikten har genom en värdediskussions ur olika perspektiv formats till en heltäckande beskrivning av landskapets framgångsfaktorer. Värdediskussionens centrala syfte har varit en jämbördig observation av samhället. Landskapsöversiktens fyra spetsteman skapar en uppfattning om hur ansvarsfullhet, samarbetsfärdigheter, tillgänglighet och resurssmarthet förverkligas och syns i Egentliga Finland år Som ett genomgående tema är regionens aktörers partnerskap och samarbete. Spetstemana representerar partnerskaps samarbetstänket på ett brett sätt. De fyra spetstemana är: 1. Ansvarsfullhet Framtiden formas av valen nu 2. Samarbetsfärdigheter Tillsammans överskrids gränser 3. Tillgänglighet Lättillgänglig Östersjöns port 4. Resurssmarthet Innovativt föregångarskap Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu Egentliga Finlands framgång bygger på arbete och välmående, vilka skapas genom ansvarsfulla, hållbara val. Valen som görs i dag är viktiga. Vi bygger aktivt vår framtid, och även misslyckanden kan vara en väg till att finna de rätta lösningarna. Därför är det viktigt att ibland stanna och iaktta gjorda val och deras konsekvenser på helheten samt vid behov modigt ändra riktning. Det är bra att vara medveten om den gångna utvecklingen, men den får inte låsa tänkandet. Förändringar ska inte bara förutses, man ska också påverka dem på eget initiativ, inte på grund av rädsla eller, till sist, tvång. Egentliga Finland nöjer sig inte med att betrakta från sidan, utan besluten grundar sig på en helhetlig bedömning av situationen där framtidens sannolika utveckling beaktats. Konkurrensfördel uppnås av samarbete med andra aktörer och regioner. Valen för arbetets, företagsamhetens och en ren miljös del skapar växande välfärd på lång sikt. I landskapet skapas på ett tidigt stadium konkreta vägar till arbetslivet och företagsamhet. Genom en växande företagsamhet förstärks regionens konkurrenskraft och genom en tidig arbetslivsintegration förstärks också den samhälleliga balansen. I Egentliga Finland är företagsamhet ett uppskattat och integrerat verksamhetssätt. Ett rent hav och en vacker miljö är attraktiva och skapar välmående för människor på olika sätt. Unikheten kan vårdas med varje beslut och lösning. De förändringar som sker i miljön påverkar människors välmående varje beslut har betydelse. Utvecklingen av region och samhällsstrukturen är långsiktig och förutsätter igenkännande av gjorda vals konsekvenser. Gjorda planeringslösningar och byggbeslut påverkar i årtionden, till och med i århundraden. De närmaste årens beslut gällande regionens användning, trafiksystem, produktionsstruktur, drivkraft, förnybarhet och hållbarhet påverkar all verksamhet från invånarens vardag till affärslivets konkurrenskraft och landskapets attraktionskraft. Energi är ett betydande Sida 8/50

9 ansvarsfullhetsval i framtiden. Lika betydande är beslut om energibesparing eller märkbart effektivare användning av energi Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränser Med ett allt mer förankrat samarbete och partnerskap uppnås en ny sorts iver och handlingskultur i Egentliga Finland. Ett gott samarbete måste omvandlas till en äkta och utmärkt verksamhet som startar nytt och görs tillsammans. Syftet är att ändra och fördjupa en kultur där saker görs tillsammans och att ta tag i handlandet på ett övergripande sätt. När man ser hur samarbetet skapar fruktbara resultat som gynnar alla, är det också lättare att vid behov avstå från någon målsättning som för stunden ger större egennytta. Partnerskap är ett arrangemang som gynnar alla parter. Samarbetsförmåga ökar kunskapen. Genom nya slags fördomsfria produktkombinationer som utgår från ett behov skapas förutsättningar för ny kunskap och nya produkter i framtiden. Överskridningen av olika kunskapsgränser möjliggör innovationer och nya produkter samt ökar regionens inkomstbildning. Funktionellt enhetliga samarbetsstrukturer skapar attraktionskraft för alla enskilt och gemensamt. Ett högklassigt slutresultat blir till av kreativ samordning av branschövergripande kunskap. I landskapet undviks fastnande i befintliga strukturer samt möjliggörs skapande av ny tillväxt. Det är relevant att stärka grunden för skapandet av nytt. Varje region har sina egna styrkefaktorer och sin roll som en del av helheten. Dessa regionala särdrag förstärks genom nyskapande innovativ planering som förenar invånarnas och näringslivets synpunkter. Trots strukturella gränser (t.ex. kommungränser) skapas fungerande service och uppnås konkurrensfördelar. Medborgarsamhällets aktivitet och kreativitet grundar sig på viljan att göra saker tillsammans. Denna verksamhet främjas bland annat genom försök och nya verksamhetsmodeller Tillgänglighet lättillgänglig Östersjöns port Egentliga Finland har en fungerande infrastruktur en hållbar samhällsstruktur och ett smart trafiksystem. Ett öppet, inspirerande och diskuterande Egentliga Finland är en bra plats att bo och verka i. Den mentala och fysiska tillgängligheten är ett livsvillkor för Egentliga Finland och för att uppnå det krävs mycket mer förändringskraft och mod än vad det nuvarande verksamhetssättet möjliggör. Genom att öka möjligheterna att mötas på samhällets och näringsverksamhetens olika nivåer möjliggörs skapandet av växande mervärde. Aktörernas flexibla tillgänglighet ökar arbetets värde. Som en viktig del av möten som skapar mervärde är utbildningstjänsternas tillräckliga tillgänglighet nära både invånaren och företaget, som å sin sida försäkrar bevarandet och utvecklandet av livskraftiga områden. Besluten måste förändra och fördjupa en gemensam handlingskultur och övergripande ta tag i handlingar som påverkar bl.a. Skärgårdshavets tillstånd samt i skapandet av en attraktiv miljö. Utan en region som kännetecknas av ett rent Östersjön och en attraktiv miljö samt lättillgänglighet Sida 9/50

10 och samarbetskunnighet kan landskapet inte verka som en central partner eller samarbetsplattform. Av den nordliga tillväxtkorridoren måste skapas en grön och smart zon som lockar internationella aktörer och som bildar en av de mest betydande kopplingarna mellan EU och Ryssland. Egentliga Finland är central aktör i nordliga tillväxtkorridoren och det internationaliserade landskapet är lättillgängligt Resurssmarthet innovativt föregångarskap Egentliga Finland är till sina verksamhetssätt ett övergripande resurssmart landskap där man hållbart utnyttjar natur och kulturmiljön, regionstrukturen samt människornas och organisationers resurser tillsammans med sikte på framtiden. I Egentliga Finland kan öppen information användas och utnyttjas av alla aktörer och invånare. Resurssmarthet bör ses mångdimensionellt. Resurssmarthet föder hållbar tillväxt och välfärd. Genom förutseende, innovativa och toleranta tillväxtsökande lösningar som utnyttjar internationellt kunnande främjas näringsgrenarnas tillväxt och utveckling. Risktagningsförmågan stöds av ett klimat där misslyckanden tolereras och godkänns. De minskande ekonomiska resurserna utmanar till att söka och lägga märke till den väldiga resurspotential som omger oss och som speciellt består av människor, kunskap och befintliga strukturer. Att rikta resurserna till åtgärder vars resultat kan vidareförmedlas till andra aktörers användning är effektivt. Livscykeltänket förstärks speciellt med innovativ återanvändning av gamla miljöer och byggnader. Att dela informationsresurser hjälper indirekt aktörerna framåt i deras egen verksamhet och främjar hela landskapet välfärd. Att dela information och verkande för gemensamma resursers väl är ett sätt att tänka och förmåga att se den stora nytta som verksamhetssättet ger alla parter. 2.2 Målet för Egentliga Finlands regionstruktur Målet om en hållbar ekonomisk tillväxt och global konkurrens förutsätter Egentliga Finlands mångsidiga tillgänglighet såväl inom internationella samarbetsnätverk, nationellt i Finlands regionstruktur som i den lokala samhällsstrukturen. Förutom att vara fysiskt åtkomlig måste regionen vara attraktiv och lättillgänglig. Stockholm Åbo Helsingfors S:t Petersburg förbindelsen förenar Egentliga Finland med de nordiska huvudstäderna samt vidare med Centraleuropas och Rysslands marknader. Åbo stadsregion, som ligger i tillväxtkorridoren, fungerar som en port till Skandinavien samt västra Europa. Fungerande, förutseende och hållbara nationella och internationella rese och transportkedjor tjänar landskapets näringslivs som stöder sig på olika regionala styrkor. Kommunikationsförbindelserna som beaktar regionens särdrag tjänar på ett pålitligt sätt landskapets näringslivs behov. Egentliga Finlands ställning är erkänd som en del av den nordliga tillväxtkorridoren vars förgreningar binder samman regionkommunerna, som förenas av fungerande trafikförbindelser, samt Åbo stadsområde till en del av Södra Finlands stadsnät. Egentliga Finland kopplas ihop med Finlands regionstruktur framför allt genom huvudlederna som riktar sig mot huvudstadsregionen, Tammerfors och Björneborg. Dessa leders trafikservicenivå är högklassig med sina olika trafikfor Sida 10/50

11 mer och möjliggör ett fungerande arbetsresande, men stöder också behoven för den dagliga pendeltrafiken till huvudstadsregionen. Bild 3: Egentliga Finlands zoner för växelverkan. Egentliga Finlands regionstrukturella helhet stöder skapandet av en balanserad och växelverkande regionstruktur med många centrum. Den ekonomiska verksamhetens globalisering, utmaningarna i tillgången på kompetent arbetskraft samt arbetslivets föränderliga behov främjar arbetsmarknadsområdena fortsatta utvidgning. I Egentliga Finland betyder det här en delvis tvådimensionell struktur. För det första bildar Egentliga Finland ett enhetligt arbetsmarknadsområde där invånarnas fungerande vardag, beaktandet av miljökonsekvenser samt regionutvecklingsperspektivet kräver utveckling av fungerande dagliga trafikförbindelser som produceras på ett hållbart sätt. Å andra sidan stöder Egentliga Finlands attraktiva livsmiljöer dagliga pendlingsområden som grundar sig på regionkommuner och regionala särdrag, styrkor och specialiseringar vars interna trafikförbindelser tjänar invånarnas och näringslivets funktionella behov samt offentliga tjänsters tillgänglighet. För att främja en fungerande verksamhetsnivå har man omfattat ett planerings och utvecklingsperspektiv som förenar markanvändning, boendebehov, serviceutbud, trafiksystem och näringsliv. Målet för olika aktörers samarbete är förutom att skapa förutsättningar för en hållbar urban samhällsstruktur också att säkra det rurala boendets gemenskap. Ur ett hållbart tillväxtperspektiv är samhällsstrukturens utveckling genom att utnyttja befintliga resurser och hållbara transportsätt Sida 11/50

12 betydande. Planering som bygger på partnerskapstänket stöder för sin del också att man lyckas gå i land med samhällets socioekonomiska utmaningar. Bild 4: Landskapsöversiktens spetsteman i Egentliga Finlands regionstruktur Ansvarsfullhet Ansvarsfullhet i regionstrukturen syns bl.a. i valen med vilka man förbinder sig att utveckla Åbo stadsregions kärnområde i enlighet med arbetet med strukturmodellen för Åbo stadsregion Ansvarsfullheten syns i värnandet om miljön, vattenskyddet och utnyttjandet av naturresurser på ett hållbart sätt. Utnyttjandet av närenergi och närmat är ansvarsfullhet. De närmaste årens val gällande regionanvändning, trafiksystem, produktionsstruktur, drivkraft, förnybarhet och hållbarhet påverkar all verksamhet från invånarens vardag och affärslivets konkurrenskraft till landskapets attraktionskraft. Energi är ett betydande ansvarsfullhetsval i framtiden. Lika betydande är beslut om energibesparing och dess märkbart effektivare användning. Samarbetsfärdigheter Egentliga Finlands regionstruktur bygger på regionkommunernas dagliga växelverkan med delvis överlappande zoner. En region och servicestruktur med många centrum förutsätter fungerande samarbetsförhållanden och praxis både inom landskapet och som en utbredd del av centrala Östersjöområdet. Landskapets styrka och framgång grundar sig på en gemensam uppgiftsfördelning, Sida 12/50

13 samarbete och frisk konkurrens mellan regioner av olika natur. Förutsättningen för en attraktiv verksamhetsmiljö är en fördomsfri planering som överskrider sektorsgränser. Tillgänglighet Egentliga Finland är en port till Europa med alla direkta förbindelser med alla transportformer. Den nordliga tillväxtkorridoren, snabba motor och spårförbindelser för person och godstrafik mellan Åbo, Helsingfors och S:t Petersburg samt förbindelserna mot kusten och inlandet tillsammans med en attraktiv miljö skapar unika verksamhetsförutsättningar för näringslivet. Landskapet bildar bl.a. ett enhetligt arbets och bostadsmarknadsområde som stöder sig på lokaltågstrafiken. Resurssmarthet I Egentliga Finland kan man på ett hållbart sätt utnyttja landskapets unika natur och kulturarv. Ett balanserat centrum och servicenät skapar förutsättningar för hela landskapets livskraft. De hållbara val som görs i landskapscentret främjar hela landskapets utveckling. Att effektivt utnyttja befintliga strukturer är resurssmarthet. Sida 13/50

14 3. Landskapsprogrammet tyngdpunkter och åtgärder Landskapsprogrammet fungerar som ett verktyg för skapandet av möjligheter. Programmets uppgift är inte att erbjuda färdiga lösningar för aktörerna aktörerna väljer själva sin riktning och sitt verksamhetssätt. Verksamhetsmiljön bör tillsammans göras sådant att företagen snabbt och effektivt kan fatta beslut som leder till tillväxt. Nya arbetstillfällen skapas huvudsakligen inom små och medelstora företag. Landskapsprogrammets förverkligande främjas bl.a. med projektfinansiering. Aktörsgruppers och partnerskapets betydelse syns också i beviljandet av finansiering. På första plats står projekt som redan i ansökningsskedet kan visa på gemensamt handlande och flera aktörers engagemang. 3.1 Partnerskapsforum landskapsprogrammets huvudåtgärd PARTNERSKAPSFORUM regioninformationstjänst och möten Egentliga Finland verkar utgående från öppen information och verksamhet. Man lyssnar till alla röster för att förbättra människors välmående och landskapets framgång. Människor och information är partnerskapsforumets grund. Forumet samlar ihop öppen information och dess upphovsmän vars mål är att tillsammans och genom att dela information uppnå mer. Detta öppnar oändliga möjligheter för landskapets utveckling. Partnerskapsforumet fungerar som en innovationsplattform för nya verksamhetssätt och samarbetsstrukturer. Landskapsförbundet fungerar som sparringpartner och leder landskapets utveckling. Förbundet ordnar partnerskapsmöten där landskapsstrategins förverkligande främjas och där framkomna idéer förmedlas till rätta instanser. Landskapets samarbetsgrupp är en del av partnerskapsforumet. Regioninformationstjänsten fungerar på webben där man hittar den centrala regionala informationen. Tjänsten ger alla möjligheten att delta och hitta en partner från redan verksamma nätverk, organisationer och entusiastiska människor. Tjänsten möjliggör framförande, lättare förmedling och utnyttjande av information samt skapar en ny sorts regional samarbetsmodell. Partnerskapsforum innehåller workshops, webbtjänster, växande nätverk, information, aktörer och entusiastiska människor. erbjuder metoder för att samla och förvalta splittrad information. erbjuder en mötesplats för projektens upphovsmän som letar efter partners eller verkställare. hjälper till att integrera den stora resurs som består av landskapets studerande och erbjuda dem möjligheten att övergå till arbetslivet mer flexibelt och effektivt än förut. hjälper till att koordinera, gestalta helheter och skapa uppfattningar. Bild 5: För att förverkliga landskapsstrategins vision skapas ett partnerskapsforum, vilket är strategins huvudsakliga åtgärd. Sida 14/50

15 Landskapsstrategins beredningsarbete har påvisat att gemensamt handlande och nätverkande samtidigt på olika instanser ses som ett villkor för framgång. Regionens aktörer kan utan att veta om varandra ha innovativa utvecklingsprojekt på gång som strävar efter samma mål och vars finansierings och framgångsmöjligheter kunde mångdubblas ifall uppfattningarna och kompetensen förenades. Offentliga aktörer kan å sin sida komplettera och effektivera sin verksamhet genom att dela kompetensresurser sinsemellan. Partnerskap och möjliggörande av partnerskap är enligt landskapsstrategin nyckeln till framgång och välfärd. Nya partnerskap och finnande av samarbetsnätverk förutsätter att man gör sig själv och sina idéer synliga. Partnerskapsforumet erbjuder en metod för att koordinera denna helhet och möjliggöra möten. Landskapsstrategin verkställs av entusiastiska aktörer som tror på sin sak. Partnerskapsdiagrammet (bild 6) åskådliggör hur landskapsstrategin förverkligas tillsammans med olika intressenter och aktörer. Det finns rikligt med aktiva och entusiastiska aktörer i landskapet som på eget håll redan förverkligar landskapsstrategin. Dem vill vi synliggöra! Partnerskapsaktörer är företag, invånare, organisationer eller andra grupper och deras pågående eller planerade projekt som med sitt exempel ger ett ansikte för främjandet av landskapets framgång. I beredningen av strategin har de teman och verksamhetsmodeller som behövs för att öka välfärden klarnat, men som ännu måste utvecklas och förstärkas. Utvecklingen av dessa stöds genom landskapsprogrammets åtgärder samt genom att leta efter verkställighetsmodeller till exempel genom nya eller befintliga projekt. Partnerskapsforumet och som ett av dess arbetssätt fungerar partnerskapsmöten som möjliggör ett effektivt igenkännande av behoven, skapar nya partnerskapsmiljöer och förstärker samarbetsnätverk. Partnerskapsforumet formas på aktörernas villkor. Landskapsförbundet kan fungera som en stark plattform för möten mellan aktörer och idéer samt som en framförare av partnerskapsmöjligheter genom att utveckla partnerskapsforumet. Förbundet fungerar på ett naturligt sätt som limmet mellan olika samarbetsinstanser med hjälp av sina breda intressentkontakter. Med hjälp av partnerskapsforumet kan man också följa upp och mäta de nyuppkomna samarbetsnätverkens utveckling och därmed förverkligandet av landskapsstrategin. Sida 15/50

16 Egentliga Finlands landskapsstrategi UTKAST Bild 6: Exempel på nätverk och aktörer som partnerskapsforumet möjliggör. Sida 16/50

17 3.2 Landskapsprogrammets övriga åtgärder Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu Åtgärder ÅG A1. Vi skapar verksamhetsmodeller med vilka det är möjligt att visa konsumentvalens kraft t.ex. minskandet av havsområdens näringsbelastning och därmed förbättra vår skärgårds attraktionskraft och internationella synlighet. Partnerskapsaktörer: Organisationer, utbildningsarrangörer, NTM, Egentliga Finlands förbund ÅG A2. Vi skapar näraktörsgrupper som förmedlar god praxis och information. Som exempel på närideologi är närmat, närenergi och närturism. Partnerskapsaktörer: Organisationer, kommuner, VARRU, YH, NTM, HINKU, Valonia ÅG A3. Vi ökar näringslivets perspektiv i en innovativ, nyskapande planläggningsprocess och gemensamt ansvar i byggandet av en attraktiv miljö. Partnerskapsaktörer: Egentliga Finlands förbund, kommunerna, näringslivets organisationer ÅG A4. Vi tar bättre med ungdomar och studerande i landskapets utveckling och beslutsfattande. Partnerskapsaktörer: Egentliga Finlands förbund, kommunerna, studentföreningar, utbildningsarrangörer ÅG A5. Vi utvecklar en landskapsmässig arbets och praktikmodell för ungdomar: alla sommarjobbar t.ex. genom att utnyttja fadderföretagsverksamhet i grundskolans övre årskurser. Partnerskapsaktörer: Företag, utbildningsarrangörer, arbetslivets olika organisationer, Egentliga Finland Arbets och näringsbyrå ÅG A6. Vi utvecklar studerandes arbetslivsfärdigheter i samarbete med de åtgärder som strävar efter en tätare kontakt mellan arbete och studier. Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer ÅG A7. Vi utvecklar läskunnighet av miljön genom att bredda miljöfostrans innehåll till att omfatta den byggda miljöns betydelse inom den egna livscykeln som en del av landskapets attraktionskraft. Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, organisationer Sida 17/50

18 Motiveringar till presenterade åtgärder Också den byggda miljön och de förändringar om sker där är synliga och påverkar människors välmående. Skärgårdshavets, den globalt unika skärgårds och havsmiljöns betydelse och bättre förståelse för dess möjligheter än tidigare är oundvikligt. I natur och kulturmiljöerna finns en attraktionskraft som tillökas genom att vårda om deras unikhet. Ren miljö, luft, jordmån, yt och grundvatten är grunden för ett säkert och trivsamt boende och liv. Genom att öka närimagen förstärks aktörernas vilja att ansluta sig till näraktörernas grupp och omfatta närideologin. Nära och rent producerat är framtiden för en livskraftig landsbygd och skärgård och producerar nytta för hela landskapet. Egentliga Finland är Finlands matbod. Produktiv och lönsam närmat innebär förutom närproducerat också ett tätt samarbete mellan produktionsoch distributionsaktörer. Energi som ett tema är svårt att förutse, och lösningar i anslutning till det kräver stora investeringar. Branschens globala eller EU riktlinjer ligger inte i våra händer och därmed bringar flexibla och närbelägna energilösningar strategiskt försprång för landskapet. I planläggningsprocessen görs val mellan eftertraktade framtidsbilder både på lång som kort sikt. Planläggningen bör vara nyskapande och innovativ planering som förenar invånarnas och näringslivets synpunkter. Med en öppen process som uppmuntrar deltagande förbinds olika aktörer samman och planläggningen försnabbas då de officiella besvären minskar. Myndighetssamarbete kan göras ännu mer smidigt med landskapets egna åtgärder. Egentliga Finland är ett utbildningslandskap. Enbart i Åbo finns det över studerande. Även denna grupp bör i större utsträckning delta i landskapsmässigt beslutsfattande och i landskapets utveckling. Näringslivets betydande strukturomvandlingsprocess, globaliseringen samt förändringarna i framtidens kunskapsbehov ställer nya krav på kompetensutvecklingen. Landskapet bör även under tider av minskande resurser kunna investera i utvecklingen av inlärningsmiljöer och metoder samt utbildningens reaktionshastighet. Kompetensen förstärks när utbildningen stöder sig på nära samarbete med arbetslivet. Utgångspunkten är arbetslivets behov av kunskap och färdigheter. Genom kvalitativ, åtkomlig och livslång handledning försäkras rätt utnyttjande av individens kompetens och potential. Arbetslivets behov och individens kompetenspotential är sinsemellan balanserade. Landskapets kompetens bör vara Finlands bästa för att regionens befolknings välfärd ökar och näringsgrenarna har framgång. Den bästa kompetensen skapas då landskapets nätverk för utbildning och företag och andra arbetslivets nätverk tillsammans utvecklar nya inlärningsmetoder genom att fördomsfritt utnyttja bl.a. elektroniska metoder. Som ett resultat av planering men även av utebliven planering föds konkret och synlig miljö. För att kontrollera de förändringar som sker i vår miljö förutsätts en mer medveten förståelse av de faktorer och värden som vår miljö bygger på. Detta är möjligt när man i miljöfostran vid sidan om naturmiljöns färdigheter lägger till läskunnighet av miljön. Sida 18/50

19 3.2.2 Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränser Åtgärder: ÅG S1. Vi tar i bruk nya inspirerande samarbetsmetoder och metoder för växelverkan inom olika branscher med vilka de egna sektorernas intressebevakningsgränser som begränsar landskapets allmänna utveckling överskrids. Partnersaktörer: Egentliga Finlands förbund, kommuner, organisationer ÅG S2. Som en del av regioninformationstjänsten verkställs landskapets medborgarportal som organisationer och invånare kan använda både för intern kommunikation och för informationssökning om bl.a. medborgarsamhällets tjänster. Partnersaktörer: Egentliga Finlands förbund, NTM, YH, organisationer, kommuner ÅG S3. Vi utvecklar framförhållningsmetoder som en del av regioninformationstjänsten. Vi genomför utbildning i en högre grad tillsammans med näringslivet bl.a. genom att utnyttja fördomsfria kunskapskombinationer. Partnerskapsktörer: Utbildningsarrangörer, näringslivets organisationer, Egentliga Finlands förbund, NTM ÅG S4. Vi försäkrar konkurrenskraften för livslångt lärande och fortbildning genom att utveckla studiemetoder och miljöer bl.a. med olika pilotförsök. Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, RFV, NTM ÅG S5. Vi främjar företagsamhet och verksamhet som strävar efter tillväxtföretagsamhet. Vi vårdar om företagarmiljön samt sammanför aktörer. Vi stärker företagsfostrans roll i landskapets läroverk. Partnerskapsaktörer: NTM, näringslivs och företagarorganisationer, Turku Science Park, utbildningsarrangörer ÅG S6. Vi skapar en fungerande landskapsmässig företagsserviceorganisation för att försäkra mångsidig toppkompetens. Vi utvecklar första skedets rådgivning i regionkommunerna. Partnerskapsaktörer: Kommuner, Turku Science Park, regionkommuner, NTM Motiveringar till presenterade åtgärder Målet är att öka inkluderande deltagande, aktivitet och öppenhet samt öka branschöverskridande samarbete och utveckla servicekulturen och ett gott ledarskap. Egentliga Finlands styrka är en mångsidig näringsstruktur där några branscher dock stigit och blivit starkare än andra. I framtidens Sida 19/50

20 tyngdpunkter är det inte lönt att satsa på några enskilda branscher. På så sätt undviker man att tänkesättet stagnerar i befintliga strukturer samt möjliggör ny tillväxt. Väsentligt är att förstärka grunden för att skapa nytt. Genom att sudda ut gränserna mellan branscherna eftersträvas också uppkomsten av nyskapande samarbete. Alltid behövs nödvändigtvis inte finansiella resurser. De bästa resultaten uppnås genom att göra saker på nya sätt, i en framåtblickande atmosfär där saker görs tillsammans. Partnerskap föds ur transparens, spårbarhet och omvandlingsförmåga. Vår samhällsstruktur sprider ut sig och splittras trots att befolkningen koncentreras i stadsregioner. Detta har bl.a. många samhällsekonomiska, stadsbildsmässiga och landskapsmässiga konsekvenser. Hela landskapets attraktionskraft ökas av ett gemensamt fungerande centrumnät där varje centrum har en stark och naturlig egen roll och där restiderna mellan centrumen är rimliga. Denna utveckling som främjar en enhetlig och hållbar region och samhällsstruktur förutsätter val som främjar konsekventa och gemensamma målsättningar. En eftertraktad framtidsbild är en aktiv invånare och offentlig förvaltning som uppmuntrar till deltagande. Värderingar som härrör sig från denna vision är bland annat invånar och kundinriktning, öppenhet, mångkulturalism, tolerans av olikhet, tillgänglighet samt gemenskap, samarbete och partnerskap. Dessa värden kan främjas bland annat med medborgarportalen. Den landskapsmässiga målinriktade prognostiseringen av utbildningsbehovet förverkligas om ett långsiktigt strategiskt partnerskap mellan företag och utbildningsorganisationer som grundar sig på öppen dialog. Målet är en gemensam uppfattning både på olika tidsperspektivs (kort, medellång, lång) kompetens och utbildningsbehov och en bredare utvecklingsuppfattning. Medan de nationella utbildningsresurserna skärs ner måste man påverka det regionala, men framför allt det nationella beslutsfattandet för att säkra utbildningens kvalitet och mängd. Påverkande, beslutsfattande och utbildningsplanering grundar sig på förhandsinformation. Samarbete och nätverkande mellan verksamhetsmodeller som stärker företagarpotential ökar potentialen för företagar och försäljningskompetens i hela landskapet. Virtuellt nätverkande mellan olika aktörer som ligger bakom verksamhetsmodeller eller koncept som stöder olika sorters företagande och företagartillväxt (praktikföretagartjänster, företagsbyverksamhet osv.) för att dela bäst praxis förstärker branschens kompetens. Verksamhetsmodellerna kopplas ihop med inlärning och arbetspraktik. Man måste också se till tillgången på arbetskraft i Egentliga Finland. Det sker bland annat genom en omfattande utveckling av fortbildning samt utveckling av inlärningsmiljöer och metoder. Sida 20/50

21 3.2.3 Tillgänglighet lättillgänglig Östersjöns port Åtgärd ÅG T1. Vi skapar en tillgänglig atmosfär: framtidens hållbara och smarta region och samhällsstruktur förutsätter gränsöverskridande planerings och utvecklingsarbete. Vi främjar skapandet av både mentala och fysiska mötesplatser där beslutsfattare, företagare, studerande, intressentgruppers representanter och andra aktörer kan mötas och nätverka. Vi effektiverar mångsidig användning av offentliga utrymmen. Partnerskapsaktörer: Egentliga Finlands förbund, NTM, kommuner, företag, invånare, organisationer ÅG T2. Vi utvecklar Egentliga Finland till ett center för internationella kontakter på Östersjöområdet. Vi utnyttjar möjligheterna med den nordliga tillväxtkorridoren (Stockholm Åbo S:t Petersburg). Partnerskapsaktörer: Åboregionens utvecklingscentral, kommuner, Egentliga Finlands förbund, NTM, näringslivets organisationer, ministerier, grannlandskap ÅG T3. Vi utvecklar försäljningskompetens speciellt inom potentiella exportbranscher. Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, näringslivets organisationer, NTM ÅG T4. Vi produktifierar utbildningskompetens och utvecklar en gemensam export av utbildning. Partnerskapsaktörer: Högskolor, utbildningsarrangörer, näringslivets organisationer, NTM, Egentliga Finlands förbund ÅG T5. Vi grundar ett öppet yrkesinstitut i landskapet (jfr öppna universitetet). Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, näringslivets organisationer, NTM, tredje sektorn ÅG T6. Vi bygger ett hållbart fritidskoncept där en levande och livskraftig skärgård erbjuder upplevelser året om. Partnerskapsaktörer: Kommuner, näringslivets organisationer, NTM, Turku Touring, Egentliga Finlands förbund, Forststyrelsen Motiveringar till presenterade åtgärder Det mest betydande måttet på en hållbar regionstruktur som anpassar sig till framtidens globala och snabbt föränderliga situationer är s.k. mental tillgänglighet. De nuvarande betydande fysiska egenskaper som beskriver regionstrukturen, som till exempel helheten av vägförbindelser, järnvä Sida 21/50

22 gar, flygplats och hamnar, är viktiga att koppla ihop med utvecklingen av datakommunikationsmöjligheterna. Genom att styra förflyttning strävar man efter att minska förflyttningsbehovet. Till styrningsmetoderna hör bl.a. utvecklandet av smarta och hållbara trafik och distansförbindelsesystem. Med dessa åtgärder kan man öka landskapets interna nätverkande mellan pendlingsområdena och öka möjligheterna att skapa en balanserad regionstruktur med många centrum där centrumen befinner sig i en tätare växelverkan och kan skapa flytande förbindelser också utåt. Framtidens regionstruktur erbjuder en plattform för mångsidiga nya verksamhetssätt och främjar hittandet av partnerskap. Byggandet av den nordliga tillväxtkorridoren (Oslo Stockholm Åbo Helsingfors S:t Petersburg) skapar tillväxtmöjligheter för Egentliga Finlands och hela södra Finlands näringsliv. Målet är att göra den nordliga tillväxtkorridoren till en internationellt attraktiv grön och smart tillväxtzon som bildar en av de mest betydelsefulla kopplingarna mellan EU och Ryssland. Hamnarna och flygplatsen bildar ett nationellt betydelsefullt logistiskt center för frakttrafiken. Att säkra branschernas tillgång till managementexperter i landskapet möjliggör ökandet av attraktions och konkurrenskraft. Landskapets interna positiva avspeglingskonsekvenser sträcker sig även utanför Åbo stadsregion. Förutsättningen för landskapets synlighet är en god nutida kommunikation och marknadsföring. Utvecklingen av försäljningskompetensen inom alla branscher, speciellt inom potentiella kommande exportbranscher, är livsviktigt för landskapets näringsgrenar. Att inkludera försäljningsutbildning i alla studieprogram förstärker på lång sikt försäljningen av landskapets produkter och regionens inkomstbildning. Samtidigt produktifieras också utbildningskompetensen och det satsas på de branschområden som lämpar sig för export. Landskapets kompetenskapacitet och försäljningsutveckling är sinsemellan balanserade. För att säkra nivån på yrkesutbildningen och konkurrenskraften ökas utbildningens flexibilitet och kompletterande egenskaper bl.a. genom att möjliggöra öppen yrkesutbildning. Turismens och fritidsverksamhetens (utflykter) betydelse kommer att växa och aktörerna i Egentliga Finland bör delta i utvecklingen av nya verksamhetssätt. De strategiska riktlinjerna bör vara att utveckla turismnäringen och produkterna till toppkvalitet samt deras goda marknadsföring. Skärgården och det marina, den rika natur och kulturmiljön samt de värdefulla kulturlandskapen erbjuder utmärkta möjligheter för detta. Sida 22/50

23 3.2.4 Resurssmarthet innovativt föregångarskap Åtgärder: ÅG R1. Vi stöder material, energi och resurseffektiva lösningar och skapar förutsättningar för nya öppningar och förstärkandet av befintliga näringsgrenar. Partnerskapsaktörer: Regionkommuner, kommuner, Valonia, YH, Turku Science Park, NTM ÅG R2. Vi utnyttjar den offentliga sektorns innovativa anskaffningar för att utveckla nya affärsverksamheter och främja näringslivet i Egentliga Finland. Partnerskapsaktörer: Regionkommuner, kommuner, företagsorganisationer ÅG R3. Vi utnyttjar invandrarnas kompetens. Partnerskapsaktörer: Företag, offentliga sektorn, utbildningsarrangörer ÅG R4. Vi stöder informationsutbyte mellan experter. Vi förbättra kommunplaneringens kvalitet och bedömningen av beslutsfattandets heltäckande konsekvenser. Partnerskapsaktörer: Kommuner, Egentliga Finlands förbund, utbildningsarrangörer, expertorganisationer, högskolor ÅG R5 Vi utvecklar Egentliga Finlands attraktionskraft speciellt genom innovativ ny användning av gamla byggnader och miljöer. Partnerskapsaktörer: Kommuner, företag, Egentliga Finlands förbund ÅG R6 Vi främjar Egentliga Finlands invånares vardagsmotion. Partnerskapsaktörer: Kommuner, arbetsgivare, motionsföreningar Motiveringar till presenterade åtgärder En förändring av den globala produktionskedjan är mycket möjlig och miljöfrågorna tvingar oss till förändrade verksamhetssätt. Landskapets vilja, verksamhetskultur och beslut måste stöda material och resurseffektiva lösningar och skapa förutsättningar för att stärka dessa näringsgrenar. Landskapets profil som en stark miljöteknologiexpert bör stärkas genom att förbättra aktörernas företagsekonomiska utvecklingsmöjligheter och genom att skapa effektiva verksamhetsmiljöer. Kompetenskapitalet ökar också regionens attraktionskraft vid internationella investeringsbeslut. Att naturresurserna tar slut (pris/konkurrenskraft) utmanar oss att innovera återvinningen, materialeffektiviteten och ett smart användande av resurser, till exempel en heltäckande landskapsplanering, placering av överskottsjord, transport, återvinning samt utveckling av ett materi Sida 23/50

24 albanksystem. Kommunsektorns verksamhet bör stödas till att bli mer hållbar och koldioxidneutral. Kommunerna bör fungera som verksamhetens katalysator med vilken man påverkar verksamhetskulturens förändring, som ett gott exempel de koldioxidneutrala kommunernas (HINKU) aktiva verksamhet. Den ekonomiska betydelsen av offentliga anskaffningar växer tydligt. Genom att tänka på ett nytt sätt på offentliga anskaffningar kan man erbjuda mer kvalitativa tjänster samt skapa ny affärsverksamhet. Det behövs framför allt samarbete och insikter av kommunerna, tjänsteanvändarna och tjänsteproducenterna. Konkurrensutsättningskompetens har en central roll. Den privata sektorn har lättare att välja lokala aktörer. Genom att gynna Made in Egentliga Finland tänket ökar vi framgångsmöjligheterna för landskapets egna små och medelstora företag. Att stärka den internationella kompetensen ökar landskapets konkurrenskraft och ökar välståndet samt skapar färdigheter för att förutse globala förändringar som kan utnyttjas ekonomiskt. Internationalism och tolerans som en kontinuerlig del av studiehelheter samt i språkstudier och utbildningsutbyte stärker kännedomen om internationellt arbetsliv och kultur. Internationell kompetens förstärks dessutom av främjandet av högskoleutbildade invandrares anpassning. Företagens och andra aktörers internationella projekt ökar välfärden och inkomstbildningen i landskapet. För att uppnå ett attraktivt, fungerande och på ett hållbart sätt enhetligt landskap förutsätts ett allt tätare samarbete mellan planerare av markanvändning och regionala aktörer och utvecklare. Informationens och verksamhetens öppenhet gränsöverskridande planerings och utvecklingsarbetet behövs för att den helhet som består av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringsliv (MALPE) blir balanserad. Egentliga Finland är en föregångare i skapandet av framtidens regionstrukturmodell som är tillgänglig både på ett mentalt och fysiskt hållbart sätt. Gamla byggnader är en resurs. Utrymmenas innovativa och flexibla nyanvändning, koncept med flera användningssätt ger helt nya möjligheter och ökar tjänsternas tillgänglighet och skapar samarbetsplattformer. Bevarandet av en kulturell miljö förutsätter fortsatt vård och uppskattande verksamhet. Detta gäller både byggda miljöer, odlade åkrar, ådalar som vårdbiotoper. Förändringen kontrolleras bättre då man förstår de värden som platser innehåller samt den historiska räckan. Detta förutsätter information och färdigheter av aktörerna och framför allt vilja att verka ansvarsfullt i förändringssituationer. Ansvaret för hälsosamma vanor ligger hos människorna själva. Samtidigt ska arbetsgemenskapen sköta om sin viktigaste resurs hälsa genom att se till att arbetsplatsen är hälsosam och genom att uppmuntra till hälsofrämjande val för att öka vardagsmotionen. Detta förutsätter att den fysiskt byggda miljön möjliggör promenader och cykling under arbets och fritidsresorna. Sida 24/50

25 4. Samarbetsområdets projekt och uppföljning av programmet 4.1 Egentliga Finlands och Satakuntas gemensamma planer och projekt I lagen om regionernas utveckling konstateras att för att ordna samarbete mellan landskap delas landet in i samarbetsområden. Landskapsförbundet kan tillhöra enbart ett samarbetsområde. Egentliga Finland och Satakunta har bildat ett samarbetsområde. Deras centrala gemensamma projekt är: förverkligandet av andra skedet av riksväg 8 Åbo Björneborg vägprojektet förbättring av verksamhetsförutsättningarna för havsklustret och dess underleverantörsnät förbättra Skärgårdshavets och Bottenhavets tillstånd samt gemensam utveckling av resmål i anslutning till dessa tjänsten för geografisk information Lounaispaikka Samarbete mellan Egentliga Finland och Satakunta görs också inom den sydvästra kustens utvecklingszon inom Sydvästra kustens samarbete (LOURA). LOURA samarbetet görs bl.a. inom havskunskap, energi, turism och invest in verksamhet. Landskapens samarbetsprojekt kan preciseras i landskapsprogrammets verkställighetsplan som görs upp vart annat år. 4.2 Uppföljning Partnerskapsbarometern är en central uppföljningsmetod för förverkligandet av landskapsstrategins målsättningar. Partnerskapsbarometern är en webbförfrågan som görs bland landskapets centrala aktörer 1 2 gånger om året och som verkställs som en del av regioninformationstjänsten. Partnerskapsbarometerns frågor görs upp utgående från landskapsstrategins målsättningar och med hjälp av den kan man noggrannare än med statistiska uppföljningsindikatorer följa upp förverkligandet av landskapsprogrammets åtgärder. I partnerskapsbarometern granskas landskapsstrategins verkställande både med numeriska och öppna textfrågor. I varje barometerförfrågning kan man genom liknande upprepande numeriska frågor följa upp förverkligandet av landskapsprogrammets åtgärder och dess utveckling under programperiodens gång. De numeriska frågorna utförs till exempel som påståenden där varje svarande uppskattar hur mycket av samma eller olik åsikt den svarande är med påståendet. Med hjälp av partnerskapsbarometerns öppna frågar kommer man å sin sida fram till hur väl landskapets olika aktörer har omfattat principerna för landskapsstrategins målsättningar och partnerskapstänket. De öppna frågorna kan variera mellan förfrågningsgångerna. Förutom med partnerskapsbarometern följs förverkligandet av landskapsstrategins målsättningar upp med förhandsbestämda uppföljningsindikatorer som presenteras noggrannare i bilaga 3. Sida 25/50

26 DEL II UTGÅNGSPUNKTER 5. Egentliga Finlands landskap 5.1 Finlands första landskap Egentliga Finland är Finlands första landskap och samtidigt ett av Finlands nio historiska landskap. Landskapet har ett förmånligt läge vid Östersjön och naturförhållandena och klimatet är de förmånligaste i landet. Landskapets bosättning och odlingskultur har i tiderna utvecklats längs med åstränderna. Åbo blev Egentliga Finlands och hela Finlands centrum redan under tidiga medeltiden. Också de äldsta vägarna har börjat från Åbo. De nuvarande riksvägarna härstammar till största del från 1960 talet. År 1935 fick Finland sin första civila flygplats i Åbo. Egentliga Finland är också hamnarnas landskap där hamnarna i Åbo, Nådendal och Nystad har funnit sin egen roll bland Finlands hamnar. Förbindelsefartygen och färjorna har haft en viktig roll i utvecklingen av skärgårdens förbindelser. Landskapets industri har grundat sig på land och hav. Även livsmedelsindustrin har långa anor och elektronikindustrin har sina rötter på 1920 talet. Utgående från odlingsförhållandena, klimatet och åkrarnas tillstånd hör Egentliga Finlands jordbruk till landets bästa och vegetationen är mångsidig. Förutsättningarna för landskapets utveckling är ett mångsidigt näringsliv, kunnande och utbildning. I samband med 2010 talets uppsving av informationssamhället utvecklas nya tillväxtbranscher så som informations och kulturtjänster. Dessutom ökar vikten av bl.a. biobranschen och turismen. I den allt hårdare internationella konkurrensen behöver livsmedelsindustrin, fartygsbygget, läkemedelsindustrin och maskinverkstadsindustrin nya innovationer för att nå framgång. Dessutom har Östersjön en viktig funktion för att föda samarbete och tillväxt. Egentliga Finlands nuvarande område motsvarar i stort sett det gamla historiska landskapet. Egentliga Finland har traditionellt bestått av små kommuner, vilket har förklarats med skärgården och den täta landsbygdsbosättningen. Antalet kommuner har dock minskat märkbart, senast i samband med Paras projektet från 53 till 28 kommuner. De senaste åren har fler funktioner inom administration och tjänsteproduktion förflyttats till landskapsnivå. Landskapets olika delar har smultit samman allt tätare, då bl.a. en gemensam polisinrättning, domstol och skattebyrå bildats. 5.2 Egentliga Finland i dag Det bor människor i Egentliga Finland, alltså närmare var tionde av Finlands befolkning. Landskapets invånarantal har vuxit i jämn takt de senaste årtiondena, i medeltal med cirka personer per år. Av landskapets invånare är knappa sex procent svenskspråkiga och antalet invånare med annat språk än finska eller svenska dryga fem procent. Invånarandelen med annat språk har ändå vuxit med accelererande fart de senaste åren, och största delen av befolkningstillväxten förklaras av immigration. När antalet svenskspråkiga består, kommer andelen med främmande språk att gå förbi de svenskspråkiga antagligen redan år Till befolkningen är Egentliga Finland efter Nyland Finlands mest mångkulturella landskap. Största delen av Egentliga Finlands invånare bor i tätorter. Med sin 85 procents tätortsgrad är Egentliga Finland ett av Finlands mest urbana landskap och till invånartäthet Finlands andra mest invånartäta landskap. Egentliga Finlands befolkning åldras snabbt. En femtedel av landskapets invånare har fyllt 65 år, när motsvarande siffra år 1990 bara var 15 procent. Samtidigt har andelen Sida 26/50