bengt-åke johansson Samordningsseger med BRF Skånsk Brandskyddsdag nordisk a brandmäns studiedagar Ett världsunikt samarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "bengt-åke johansson Samordningsseger med BRF Skånsk Brandskyddsdag nordisk a brandmäns studiedagar Ett världsunikt samarbete"

Transkript

1 brandmännens riksförbunds branschtidning N Proud member of the European and the International Firefighters Union Alliance bengt-åke johansson Samordningsseger med BRF Skånsk Brandskyddsdag nordisk a brandmäns studiedagar Ett världsunikt samarbete

2 SNABBARE EFFEKTIVARE SÄKRARE X-fog det självklara valet för dig som värnar om miljön omsl agsfoto: inger wiklund Brandmännens Riksförbund, BRF, är med cirka 000 medlemmar Sveriges i särklass största organisation för anställda inom räddningstjänsten. BRF, som är en partipolitiskt obunden organisation, ingår i paraplyorganisationen The International Firefighter Unions Alliance (IFFUA), som samlar mer än brandmän. BRF:s bransch- och medlemstidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt utöver BRF:s medlemmar även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter. SFF granskar allt som berör branschen, samt håller läsarna uppdaterade vad gäller sådant som ny teknik, forskning och lagstiftning inom området. Släckeffektivitet X-Fog gör skillnad Innehåll foto: björn person Med vatten Vi tillhanda håller produkter och utbildningar inom effektivare släckmetoder även miljöutbildningar X-Fog gör skillnad Högre släckeffekt Hindrar återandtändning Bättre arbetsmiljö Mindre släckvatten X-Fog gör skillnad LEDARE Peter Bergh Chefredaktören har ordet OLAS SPALT: Efter valet SMO-utbildning Gästkrönika: Vi får aldrig glömma landsbygden! Tekniknyhet: FogPeak Strands krönika: Tungt ansvar på få axlar Kraftansamling behövs för samordning Nu vet parterna vad som gäller Motsägelsefull Bengt Martinsson Anders Bjällfalk: Unikt av arbetsgivare att förstöra en tradition Melex El-brandbil Serie & Sudoku KONTAKTINFORMATION skånsk brandskyddsdag med fokus på äldre bengt-åke & BRF segrar tillslut jesper neuhaus, skl Pensionsnämndens beslut blir praxis maria idéhn Förvillande datum NBS Ett världsunikt samarbete FirePro swedish firefighters Ansvarig utgivare Tobias Rådenfjord CHEFREDAKTÖR Tobias Rådenfjord Tel: 0- Tryckt upplaga: 000 ex upplaga: 0 00 ex Redaktion Swedish Firefighters Palmfeltsvägen SE- Johanneshov Tel Internet: Skribenter Peter Bergh, Tobias Rådenfjord, Mikael Strand, Olle Anderstam, Ola Morin och Inger Wiklund. Tryck K-print tryckeri AnnonserING Irmér Media AB Tel Produktion & layout Irmér Media AB Antennvägen 0, Tyresö Tel Tel: 00-, 00- X-Fire AB Bergsbovägen 0, Örby

3 LEDARE Det är oftast den andre musen som får osten.. och som rubriken ant y der gäller det att tänka till och vara lite försiktig så man inte fastnar i fällan. Utredningarna får visa och det kommer att komma många och där finns BRF skrev jag i min förra Ledare om skogsbranden i Västmanland. Ungefär. Dels för att det var och så vi hoppades att den skulle hanteras och dels för att visa var vi stod även om vi hade och har vår generella uppfattning klar och oavsett just den här enskilda branden. Svensk räddningstjänst klarar inte mer än vardagsolyckorna ensamma, om ens det på vissa håll, och vi saknar förmåga och möjlighet och såväl erfarenhet, rutiner som övning och utbildning för en del insatser och större händelser. Vi är i delar en sjuk organisation som kan betecknas som om vi vore en människa, istället för en organisation, som anorektisk. Räddningstjänstens självsvält kommer inte från hela organismen utan från ledningshåll och därför blir det konstigt eller kanske mer korrekt, extremt märkligt, när vår ledning och myndighet, MSB, dels medverkar i TV-:as Kalla Fakta och dels på det sätt man gör det. Alltså innan faktagranskningar och utredningar gett sina svar på vad som hände och varför. Vi tyckte och tycker fortfarande det är mest seriöst att stå över ibland. Att media ville ha syndabockar, elände och gärna tragik mer än fakta och förklaringar var uppenbart tyckte vi. Vi har olika roller och i det har journalisten inte alltid samma roll eller kanske rent av, oftast inte. Det framkom även innan medverkan att det skulle jämföras, men i vad och hur och på vilket sätt, alltså det som utredningarna skall ge så bra svar på som det är möjligt, lämnades inga besked. Vi avböjde, men inte MSB och för det tycker jag man förtjänar en del självrannsakan. är de t ta bar a kommunerna s ansvar eller har MSB själva något ansvar, rent av skuld? Vad är MSB och vilken uppgift har MSB och samverkansorganisationen i detta, Länsstyrelserna? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd till de som är ansvariga. Vi ska också se till att samhället lär sig av det som inträffat För Länsstyrelsen gäller: Länsstyrelsen är en av de myndigheter som har ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Vi har ansvar för att göra tillsyn över kommunens uppgifter och har direkt räddningstjänstansvar vid utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Hur och vad utvecklar ni och hur samverkar och samarbetar ni, och hur/när/var finns stödet och på vilket sätt utvärderas och erfarenhet återkopplas det som inträffar och med vad och vilka resurser bedriver Länsstyrelserna sitt direkta räddningstjänstansvar och när en kommun eller ett räddningstjänstförbund inte lyder råden vad händer då? Sista frågan är enklast, i princip inget och så kan vi inte ha det och det, DET är det största problemet inom svensk räddningstjänst Kjell Wahlbeck, vi saknar central ledning, tydlighet och tvingande regler och har släppt detta fritt till den kommunala ekonomin. Jag har skrivit det förr, det är INTE oavsett att de beslutar ytterst, i de flesta fall politikens fel att det ser ut som det ser ut utan de måste ha rätt underlag och det, det presenteras av tjänstemännen. msb: s k jel l wa hl beck tolkas som eller menar rent av, att felen inom svensk räddningstjänst är att deras egna utbildningar är otillräckliga och att de som finns inte söks. Vi får helt andra uppgifter om sökandet från våra medlemmar och de handlar om att man inte får platser av MSB, alternativt inte får åka för kommunen, men oavsett så förlänger andra länder sina befälsutbildningar och Sverige förkortar. Tidigare fanns det en tydlig kunskapsstegring med förkunskapskrav, nu är det mesta frivilligt. Frivilligt även då för kommunen och var spar man först och vilka ansvarar och skulle kunna göra skillnad i det? Om Räddningschefen inte finner argument och stöd i lag eller föreskrift och känner sig tvungen att offra detta är det MSB tror jag. Kjell själv lade sitt sparbeting 00/00 som räddningschef i SERF på att stoppa all brandbefälsutbildning så han vet hur det var även om han nu kanske inte vet hur det är. Det är värre och svårare och mer, men med ännu mindre pengar. Inte hos kommunerna men hos räddningstjänsten vars beredskap har minskat kraftfullt samtidigt som det tidigare stödet av frivilligt-civilt och militärt försvar är knapphändigt och det breddade uppdraget gör att andra arbetsuppgifter tillförts. Trots ett bra förebyggande arbete har vi stora problem och ligger år efter i byggnadstekniskt brandskydd och det visar sig enklast t.ex. i att vi inte klarar radhusbränder och att isoleringsmaterial brinner ohejdat. Vad gör MSB åt det och vilket ansvar har man för detta och för utbildning? jag och många med mig välkomnar granskningar och utredningar men en del måste det bli riktig fart i för den anorektiska tillvaro där svensk räddningstjänst befinner sig i är inte bara samhällsekonomiskt förkastligt utan faktiskt livsfarligt. MSB har ett stort ansvar i detta och jag har genom åren blivit både ledsen, upprörd, uppgiven och förtvivlad och tyvärr gav inte detta inslag från MSB mig något som visar att det finns en vilja till prestigelös förändring om nu inte Kjell blivit helt redigerad och programanpassad av TV-:a. Det visar sig och BRF kommer inte sitta still i den här frågan. Heller. Hade bra er & ta det försiktigt! Barriärtvättmaskin separerar ren och smutsig tvätt. Torkskåpet är specialdesignat för larmställ. Saneringsdisk för rengöring av kontaminerad utrustning. Ring oss för mer information 0-0 Kontakta oss för att boka ett gemensamt besök och se maskinen i drift hos en av våra nöjda kunder runt om i landet. Rent och säkert Vi har totallösningen för tvätt och sanering som går i linje med projektet Friska Brandmän. Lita på att både kläder och utrustning är säkra vid nästa larm! - Electrolux Professional Enkel, snabb & riskfri dekontaminering av kompletta andningspaket - nu med års garanti. Tester visar: en tvätt räcker inga partiklar kvar! Tester visar att rengöring av kompletta andningspaket i Solo Rescue dekontaminerar utrustningen utan att efterlämna några cancerogena partiklar, redan efter första tvätten. Testerna har utförts hos Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund i Ystad*. Stolt leverantör till fler än 0 Räddningstjänster! *Testerna är analyserade av ALS Scandinavia AB och påvisar inga mätbara nivåer av cancerogena ämnen redan efter första tvätten. Solo Rescue rengör och skyddar utrustningen effektivt och skonsamt med hjälp av en roterande korg, högt vattentryck och reglerade tvätt- och sköljtemperaturer. Kontakt: + (0) 0 Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

4 Kalendariet Firefighters 0 helping save lives Baksätesstyrd räddningstjänst? Nätverk, kommunal räddningstjänst vad är det? Nätverket syftar till att vara ett forum för dialog med medlemmarna om deras behov av stöd för verksamhetsutveckling och för inriktning av SKL:s intressebevakning. Det ska också vara ett forum för ömsesidigt lärande. Så här beskriver SKL själva sitt nätverk kommunal räddningstjänst på sin hemsida. Är det i detta forum som svensk räddningstjänst ska utvecklas och bli bättre eller har detta i stället bara blivit en klubb för besparingstips och neddragningar? Det pratas mycket om hur räddningschefer i landet ringer varandra i olika ärenden och frågeställningar vilket i sig torde vara bra om det handlade om att driva svensk räddningstjänst framåt och få ett positivt erfarenhetsutbyte. Idag får man känslan av att det snarare handlar om att hitta sätt att spara pengar på, försämra operativa förmågor och motverka utvecklingen av svensk räddningstjänst. Bara för att ge några exempel så har vi ju Mats Granats (Räddningstjänstförbundet Höga Kusten) förslag på att tillåta rökdykning med + vilket i sig egentligen handlar om glesbygdsproblematiken och svårigheterna med rekrytering för att kunna hålla bemanningen. Bengt Martinssons (Räddningschef Jönköping) införande av FIP, vilket enligt mig och många därtill enbart skapades för att kunna hålla insatstiderna gentemot boverkets byggregler och gamla räddningstjänstlagen, och på så sätt kunna möjliggöra nedskärningar vilket ofta resulterat i försämrade operativa förmågor. Nu har vi haft val igen i Sverige och har det blivit ett maktskifte. Vad betyder då detta för svensk räddningstjänst. Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar berör många departement och kräver samverkan över myndighets- och departementsgränserna. Jag ser fram emot samarbetet med de nya statsråden säger MSB:s General direktör Helena Lindberg. Det ska bli spännande att se vad hon menar och vad som kommer ur det nya samarbetet med de nya statsråden samt det gränsöverskridande samarbetet då Svensk räddningstjänst idag redan jobbar med alla partier och de flesta departement. Men ibland undrar man om inte det vore bäst att lägga räddningstjänsten under finansdepartementet istället för att gå omvägar? Så mycket tid och så mycket kraft läggs på prognoser, nyckeltal och att hitta på olika sätt att få det gå ihop eller ge avkastning att man faktiskt kan fundera i de banorna om än här ironiskt. Det är hög tid att se över vad vi ska klara av och med vilken beredskap och förmåga, något departement borde ju kunna besluta i stort om vad som gäller för att kommunerna sen ska ha något riktigt konkret och inte bara abstrakt att förhålla sig till? Risken är annars att SKL:s nätverk och andra mer eller mindre informella och insynsbegränsade klubbar egentligen styr hela den svenska räddningstjänsten men från baksätet. Förhoppningar och oro men vi får se när saker klarnar mera och oavsett så är vi där vi är mitt i som vanligt för vissa saker förändras ju aldrig. Vi hoppas att framtiden inom svensk räddningstjänst blir ljusare och att vår relativt låga bemanning internationellt sett utvecklas och stimuleras att hålla en riktigt god operativ förmåga. Ta hand om varandra och var rädda om er där ute i det verkliga livet chefredaktören Tobias Rådenfjord foto: björn person Nordiska Brandmännens Studiedagar maj, Karlbergsslott i Stockholm Har du ett evenemang som du vill ska synas i kalendariet eller en intressant nyhet? Kontakta oss på Årets julklapp 0! Stöd Insamlingsstiftelsen Brandmännens Cancerfond! Bankgiro 00-0 Läs mer på Hjärtstartare för professionella användare Philips HeartStart FR Svarvarvägen Saltsjö-Boo Tel 0-0 Fax 0-0 E-post Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

5 olas spalt Efter valet Ola Morin började arbeta vid Helsingborgs brandförsvar år, och tjänstgör nu som insatsledare och kompetensutvecklare där. Han är medlem i BRF sedan år 00. ola morin nu är det s.k. supervalet över. Politikernas löften till väljarna ska infrias. Vad kommer det att innebära och få för konsekvenser för räddningstjänsten? vi vet av erfarenhet att obekväma beslut tas så snart som möjligt efter valet. Anledningen är enkel, man hoppas att väljarna ska hinna glömma tills nästa val. Undantaget är väl om ämnena man ska ta beslut om nyligen varit på tapeten på ett sådant sätt att frågan fortfarande är oerhört känslig. Tack vare skogsbranden i Västmanland verkar det för en gångs skull vara så för räddningstjänsten. inom branschen kan vi hoppas att frågan om vilken typ av operativ räddningstjänst vi ska ha i Sverige är så pass känslig att beslut om vidare nerdragningar inte kan tas. Men jag ser märkliga slingringar från vissa håll som man kan tro syftar till att glida undan denna fråga. Man riktar frågan bort från vardagsolycka till den stora katastrofen. Man undviker att tala om den dåliga operativa vardagsberedskapen. Man pratar helikoptrar och flygplan. Man undviker att prata om tidens betydelse i förhållande till tillgängliga resurser. t y värr msb, jag tycker fortfarande att ni gör det enkelt för de politiker som vill fortsätta nerdragningar av svensk operativ räddningstjänst. Jag kan t.o.m. faktiskt tycka att ni jobbar för, och tillsammans med de som vill dra ner. Jag tycker att det verkar smått patetiskt att höra Kjell Wahlbäck i Kalla Fakta kritisera utbildningstiden av brandbefäl. MSB har ju själv Marknadens starkaste hydralverktyg för losstagning edraulic är sladdlös Kompakt och ergonomisk design 0% lättare än konventionella verktyg Snabbare i insats stor rörelsefrihet För besök av vår nya Demobil kontakta säljingenjör Bent Madsen på tel. + (0) 0 PMC TECHNOLOGY A/S www. pmcgroup.se dragit ner utbildningstiden. Brandförman heltid var en -veckors kurs, den ersattes av Räddningsledare A som är en -veckors kurs. Brandmästare som var en -veckors kurs ersattes av Räddningsledare B som är en -veckors kurs. Man läste dessutom kursen Förebyggande mellan Förman och Mästare, en -veckors kurs. Från BRF:s sida har vi påtalat detta sedan år tillbaka. Man kan komma med motargument att dagens utbildningstid är ett minimimått och att tanken är att komplettera med andra kurser. Men alla vet att minimimåtten blir normgivande i vår bransch. en märklig sak som Kalla Fakta-programmet helt undvek att belysa är räddningstjänsternas ekonomiska problem. Det är ju detta som är pudelns kärna. Man har inte pengar till operativ personal i tillräcklig mängd, man har inte pengar till utbildning. Då spelar det ingen roll hur många kurser MSB har i sitt utbud. Alla vet om detta, varför kör ni ner huvudet i sanden? l änsst yrel serna känns också väldigt tandlösa. Tillsynsmyndighet, med rätt att protestera lite lamt, men utan möjlighet att kunna ingripa i praktiken. Det verkar inte finnas något vettigt sätt att hindra kommuner från att nedrusta sin räddningstjänst. jag hoppas innerligt att vi får se en ändring på detta. Jag hoppas att politikerna tar tag i detta på allvar. Jag anser att räddningstjänsten är en grundbult i ett fungerande välfärdssamhälle. Vi håller på att montera ner vår välfärd. Kompetens för det breda räddnings- & säkerhetsarbetet Enligt Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 0 arbetar fler räddningstjänster med ett bredare räddnings- och säkerhetsuppdrag. SMO-utbildningen ger kompetens att bidra i detta arbete. SMO-utbildningen, som genomförs vid MSB Revinge och MSB Sandö, är en bred utbildning som ger kompetens inom hela spektrat av räddnings- och säkerhetsarbete, säger Elna Johansson, enhetschef inom MSB:s utbilningsverksamhet. En bred utbildning Styrande för innehållet i SMO-utbildningen är Lagen om Skydd mot olyckor, LSO. Utbildningen syftar till att utbilda personer som kan stötta och utveckla det breda säkerhetsarbetet inom kommunen. I fokus är ett före, under och efter perspektiv där olycksfallshantering och förebyggande säkerhetsarbete integreras. Utbildningen är uppbyggd kring ett tematiskt lärande där varje delkurs utgör en viktig del. De studerande utbildas för att kunna ta ett helhetsgrepp vad gäller räddning- och säkerhet vilket ligger i linje med hur många räddningstjänster och kommuner arbetar idag, säger Elna Johansson. Från MSB:s sida vill framhålla just den breda kompetensen, och lyfta fram att SMO-utbildade kan bidra dels inom det operativa arbetet och dels inom det breda, förebyggande säkerhetsarbetet. Vilka kompetenser får en SMO-studerande? En SMO-studerande får under utbildningen praktiska kunskaper i att hantera en mängd olika typer av olyckor som brand, trafik, kem- och naturolyckor. De utbildas även i akut omhändertagande samt i vatten- och djurlivräddning. Utöver det får de breda kunskaper inom förebyggande risk- och säkerhetsarbete. Exempelvis lär de sig grunderna i det svenska krishanteringssystemet; att målformulera och bygga upp ett handlingsprogram enligt LSO; grunderna för risk- och sårbarhetsanalyser på kommunal nivå samt om riskhänsyn i planprocessen. De lär sig också att beskriva problematiken kring beroendeanalys av samhällsviktig verksamhet samt att analysera sociala, tekniska och naturrelaterade risker. Hur kan en SMO-utbildad bidra i säkerhetsarbetet? En SMO-utbildad kan utbilda i brandskydd, utvärdera insatser, arbeta med informationssamling och genomföra trygghetsvandringar. Utöver det kan de också bidra i arbetet med att genomföra generella och specifika riskanalyser (t.ex. kommunala verksamheter som förskolor, transit- och flyktingboende, LSS-boenden, äldreboenden etc., etc.) samt vara en del i arbetet med att ta fram underlag för kommunala handlingsprogram. Kompetens att möta framtidens utmaningar De SMO-utbildades breda förmåga kommer att bli allt viktigare framhåller Elna Johansson. - Denna typ av breda kompetens kommer att behövas i takt med att samhälleliga förändringar ställer allt högre krav på kommunernas räddnings och säkerhetsarbete, avslutar hon. text & foto: Noomi Egan Annonce Lukas x.indd //0 :: PM Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

6 Skånsk brandskyddsdag 0 BranddocKa KemdocKa överviktsdocka multitraumadocka YtBärgningsdocKa Övningsdockor för alla situationer! Kontakta oss gärna för mer information! med fokus på äldre s e p t e m be r g e nom för des Skånsk brandskyddsdag vid MSB Revinge. Årets tema var brandskydd för äldre i eget boende då äldre åldersgrupper fortfarande är överrepresenterade i dödsbränder. Många över i dödsbrandsstatistiken Antalet döda i bränder har minskat flera år i följd och är nu nere på den lägsta nivån på 0 år. År 0 omkom personer i bränder. Omkring hälften av de omkomna var år eller äldre. Vanliga brandorsaker till dödsbränder där äldre är inblandade är rökning, glömd spis och levande ljus. Det faktum att äldre är överrepresenterade i statistiken för dödsbränder visar på hur viktigt arbetet med brandskydd i eget boende är. Speciellt eftersom befolkningen i Sverige blir allt äldre, samtidigt som fler bor kvar hemma i bostäder som kanske inte är utrustade med för individen lämpligt brandskydd, säger Andreas Bengtsson, verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen Skåne. Samverkan och individanpassat brandskydd Under Brandskyddsdagen lyftes samverkan och individanpassat brandskydd som viktiga delar i arbetet med att stärka brandskyddet för äldre i eget boende. r ä ddn i ngs tjä n s t e n s y d presenterade sitt arbete med Äldreprojektet. Inom projektet har Räddningstjänsten Syd samarbetat med stadsdelen Rosengård i Malmö stad och med Kävlinge kommun för att stärka brandskyddet för äldre i eget boende. Tillsammans har de arbetat fram en arbetsmetodik samt en gemensam checklista som kan användas av personal inom vård och omsorg för att identifiera personer med behov av stärkt brandskydd. R ä ddn i ngs tjä n s t e n Vä s t presenterade sitt arbete med BoBra ett trygghetsprojekt som startade 00 för att minska bland annat brand och fallolyckor i hemmet. Räddningstjänsten Väst samarbetar med förvaltningar i Falkenberg och Varbergs kommun och ansvarar för trygghetslarm och hemtjänst nattetid. Under 0 ska Räddningstjänsten Väst göra en riskinventering hos cirka 000 personer i samband med att nya trygghetslarm installeras. Det blir ett tillfälle att identifiera personer som kan vara i behov av individanpassat brandskydd. msb presenterade Brandsäker Bostad för Alla vägledning för individanpassat brandskydd. Vägledningen syftar till att ge råd och information kring hur kommuner systematiskt kan arbeta för att individanpassa brandskyddet för personer som av olika skäl är i behov av ett stärkt skydd. Den riktar sig främst till förvaltningar som har personal som träffar personer med behov av ett individanpassat brandskydd, exempelvis vård, omsorgs- och socialförvaltningar. Många äldre har nedsatt syn, hörsel och rörlighet, vilket innebär att de är extra utsatta för och under bränder, säger Malin Vestin, ansvarig för arbetet med vägledningen inom MSB. Därför är individanpassat brandskydd en central del i arbetet med att stärka brandskyddet för äldre i eget boende. Räddningstjänsten har en viktig roll Enligt Malin Vestin har räddningstjänsterna en viktig roll i arbetet med att stärka brandskyddet för äldre. Arbetet med att stärka brandskyddet måste drivas av många aktörer. Här har räddningstjänsterna en viktig uppgift att stötta andra förvaltningar som socialtjänst och vård- och omsorg med sakkunskap och expertis inom området. Sedan är det primärt dessa förvaltningar och deras olika personalkategorier som behöver driva arbetet och få det att bli en naturlig del av sin verksamhet. BoBra och Äldreprojektet är två bra exempel som visar på hur denna typ av stöd och samverkan kan se ut ute i kommunerna. Alla talare på Skånsk brandskyddsdag betonade att arbetet med att stärka brandskyddet är en fråga som berör många aktörer. Därför är det viktigt att skapa mötesplatser som brandskyddsdagen, där räddningstjänster och MSB kan lyfta fram erfarenheter och goda exempel som visar på hur samhället tillsammans kan arbeta med området, avslutar Andreas Bengtsson. Skånsk brandskyddsdag är ett årligt evenemang som riktar sig till räddningstjänster i södra Sverige och arrangeras av Brandskyddsföreningen Skåne i samarbete med Föreningen Sveriges Brandbefäl Skåne/Blekinge och MSB. text & foto: Noomi Egan 0 Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

7 Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning foto: björn person Vi får aldrig glömma landsbygden! När jag var uppe och arbetade på skogsbranden i Sala grundlades en djupare förståelse och känslor av vad som är viktigt i en landsbygdsregion. För samhällen oavsett vart i Sverige så talas det om resurser istället för realpolitik. Verkligheten är att besparingar är ofta följden av politiska beslut som försätter hela samhällsutvecklingen på spel. Landsbygden är de områden där besparingar slår hårdast. Varken kommunpolitiker eller rikspolitiker tar tag i problem i den utsträckning som kan tänkas ligga i allmänhetens intresse som våra företrädare åtar sig att arbeta för under deras mandatperiod. Deltidsbrandmän betyder mycket för den bygd och ort de är placerade i. Utan deltidsbrandmän kan varken industrier etablera sig eller vardaglig offentlig verksamhet fortgå, vilket även innebär att invånare berövas på arbetstillfällen. Den ersättning som deltidsbrandmän erhåller för att vara samhällets ryggrad är svårbegriplig för den karriärlystna, det finns en annan drivkraft som håller lågan vid liv civilsamhället - ett intresse att bidra till samhället. Uppgiften att beskydda samhället har sitt pris både ekonomiskt och socialt och de får minsta möjliga uppskattning för sitt slit, engagemang och trofasta arbete. Landsbygden är områden där avstånden ökar, där förstärkningsstyrkor inte anländer inom 0 minuter med förhöjda risker som följd. Tiden är en central faktor när det handlar om livräddning, längre tid innebär mer skador på både egendom, människor och miljö. När yrkesverksamma individer flyttar från orten i strävan efter ett arbete skapas fler rekryteringsproblem till räddningsverksamheten och lägger grunden till ett samhälle som ändras från en levande landsbygd till en spökstad. Det finns en ond spiral inbyggd i problematiken som politiker antingen är omedvetna om eller som de medvetet avstår ifrån att förändra. Problemen uppstår när kommunen inte kan behålla yrkesverksamma och enbart äldre, med en sämre mobilitet, kvarstannar i kommunen. Äldreomsorgen blir en stor utgiftspost, samtidigt så är det bland äldre som många dödsfall sker. Det är en ond spiral när det inte skapas förutsättningar till att etablera industrier och jobbtillfällen i landsbygden. Försvarsmaktens nedmontering kostar landsbygden arbetstillfällen, både när regementen läggs ner och där underentreprenörer till försvarsmakten minskar eller upphör med sin verksamhet. Riksdagsbeslut om effektiviseringar och centralisering, i vardagligt tal omorganiseringar, minskar möjligheten att statliga myndigheter placeras i olika regioner. Utan ett fungerande samhälle blir det extremt svårt att rekrytera deltidsbrandmän, utan deltidsbrandmän är det extremt svårt att skapa ett fungerande samhälle. För att reglera vilken typ av samhälle som premieras ligger det ett stort ansvar på våra folkvalda i Rosenbad. I Sverige ska en likvärdig räddningstjänst finnas till hand för medborgarna. Hur ska detta bedömas och jämföras när inga bra mått finns? De enda måttten som finns är insatsförmågan att rökdyka samt antalet i beredskap. Rökdykning är en metod som kan användas för invändig släckning eller livräddning. Arbetsuppgiften regleras av arbetsmiljöverkets författningssamling och binds samman med antalet i beredskap. Totalt fem personer behövs för att kunna påbörja. Vilka är det som ska ansvar för utvecklingen och framtidens Sverige? Att organisera räddningstjänsten så att räddningstjänsten bli olikvärdig är inte acceptabelt det är att ta risker som landsbygden inte har råd med. Politiker på alla nivåer behöver arbeta aktivt mot att erbjuda landsbygden villkor att bygga samhällen på, både aktivt politiskt deltagande från politiker och resurser behöver skjutas till för att vända denna trend! text: Johan Hedberg F RLXER F TLK Bronto Skylift AB Okvistavägen - 0 Vallentuna Tel Fax + 0 högtryckslyftkuddar när testade ni era senast? Vi har helhetslösningen Försäljning service testning generalagent F RL Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

8 tekniknyhet tekniknyhet Fog Peak Brandmästare Björn Olsson anländer för ett par år sedan till en brandplats någonstans i Västsverige. Branden finns på tredje våningen i en byggnad och Björn hör och ser genom dörrspringan att det är en fullt utvecklad brand. Han vänder sig om och ser att kollegerna kommer i trappan bakom honom med brandslangen försedd med strålrör. Här - just nu - ville han haft tillgång till en dimspik för att kunna sänka temperaturen i brandrummet. Han är väl medveten om att om han öppnar dörren, så är risken stor att han utlöser en brandgasexplosion. För att kunna använda en dimspik måste han antingen beordra upp ännu en slang, eller också anropa kollegan nere vid pumpen och be honom stänga av vattnet sedan koppla loss strålröret, aptera dimspiken och sedan än en gång anropa kollegan vid pumpen att sätta på vattnet igen. Vilken väg han väljer spelar mindre roll. Åtskillig tid går till spillo i vilket fall sekunder som kan vara ödesdigra beroende på brandförloppet. Där föddes idén. En enkel kopplingsanordning som tillät brandmannen att sekundsnabbt aptera en dimspik (FogPeak) direkt på strålröret. Om man genom ett hål i t ex en dörr kunde sticka in en FogPeak och sänka temperaturen i brandrummet, skulle man kunna spara avgörande tid och dessutom minska risken för brandgasexplosion. Ett effektivt håltagningsverktyg skulle ytterligare förkorta tiden för att komma åt branden. Att med hjälp av borrmaskin ta sig igenom t ex en säkerhetsdörr fungerar som regel, men det tar tid. Därför har FogPeaken kompletterats med ytterligare en innovation - ett sinnrikt konstruerat, slagverktyg, med en gängad spets. Spetsen är ledad, så att den fungerar oberoende av vilken vinkel användaren har till ytan som skall tas hål på. Idag har risken för övertändning ökat drastiskt beroende på de material som idag finns i lägenheterna. Brandförloppet har blivit mycket snabbare. Brandmannen arbetar mot branden och mot tiden. Beroende på brandhärdens egenskaper kan det handla om några sekunders avbrott på vattenförsörjning, för att katastrofen skall vara ett faktum. FogPeaken avger 0 0 liter vatten per minut. En liter vatten ger ca 00 liter vattenånga. Man kan följaktligen mycket snabbt sänka temperaturen på brandgaserna och därefter påbörja släckning med strålröret. Mer information om FogPeak hittar du på text & foto: Erik Fägerwall Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

9 Strands krönika: Tungt ansvar på få axlar g rov t av r u n da t f i n n s t o t a l t 000 brandmän i Sverige, en tredjedel heltidsanställda och två tredjedelar anställda i beredskap. Om vi antar att man på de flesta ställen arbetar i fyra skift, eller beredskap uppdelad på fyra veckor, så är det en fjärdedel av dessa som är i tjänst och beredskap varje minut dygnet runt, varje dag året runt, oavsett om det är måndag morgon, lördag kväll eller julafton. 0 personer som ska vara beredda att hjälpa, miljoner invånare i 0 kommuner när det uppstår tillbud och olyckor i form av eldsvådor, trafikolyckor, drunkningar, skogsbränder, översvämningar, stormskador och så vidare. Vi ska även öva för alla tänkbara olycksscenarion, utbilda oss inom ny utrustning och nya rutiner. Vi ska tillse att vi är i god fysisk form för att orka med den arbetsbelastning vi kan utsättas för och parallellt arbeta med olycksförebyggande på företag, skolor, äldreboenden och bostadsrättsföreningar. Vi klarar detta. Men det blir svårare desto färre vi blir, desto längre det blir till olyckorna och när våra förutsättningar blir sämre och sämre. Allt prat om att nya metoder och tekniker kompenserar för lägre bemanningar och tunnare fortbildning, ursäkta språket, men det är enligt mig rent struntprat. Tekniken och nya effektivare metoder är inte i närheten av att hinna ikapp nedskärningar inom bemanning, specialiseringar, lägre kompetenskrav, breddade uppdrag och trollande med beredskapsnivåer. Svensk räddningstjänst tunnas ur och vi som är kvar kämpar med att klara av uppgiften samtidigt som vi försöker motivera för oss själva att vi gör det för pinsamt låga löner och ersättningar. Rutinerade deltidsbrandmän slutar för att det inte är värt det. Arbetsgivarna och deras intresseorganisationer är medvetna om detta, samtidigt som de hävdar medvetenhet om rekryteringssvårigheter och envisas med att jämföra en RiBanställd ekonomiskt i samma tabeller som heltidsanställda och inte ta hänsyn till den uppoffring det innebär att låsa sitt liv var fjärde vecka och försvinna från sitt ordinarie arbete med jämna mellanrum. Man tar heller inte hänsyn till att en RiB-anställd kostar en femtedel av en heltidsanställd när man motiverar deras uppoffringar med en höjning på ett par tior i månaden och tolkar avtal så att de som kämpade frivilligt vid skogsbranden i Västmanland har gått axel mot axel med andra brandmän och utfört samma arbete men i efterhand ska få 0% lägre ersättning. Polisen, grundskolelärare, undersköterskor och ambulanssjukvårdare är några av de yrkeskategorier som förtjänar all respekt och skäliga löner för den insats de gör. Flera av dem har höjt rösterna ordentligt för att markera att ingångslöner och löneutveckling är under all kritik. Vi brandmän ligger där också. Vi borde också höja rösten. Vi ligger faktiskt en bra bit under i ingångslön på många ställen. Många räknar in en fast OB-ersättning i våra löner för att det ska se bättre ut i listor och jämförelser. En OB-ersättning är inte en del av lönen! OB-ersättning har vi för att vi arbetar nätter, helger och röda dagar. Vi har fortfarande Sveriges farligaste arbetsuppgift som en av delarna i vårt yrke. Vi har däremot inget risktillägg. Vår arbetsplats är inte sällan på ställen med upprorsstämning och ibland där uniformsyrken utsätts för stenkastning. Hur kan arbetsgivarorganisationerna inte se problematiken och lyssna? I dagsläget är det ju en av Sveriges största arbetstagarorganisationer som förväntas föra brandmännens talan. Hur kan vi fortfarande vara ett så pass underbetalt yrke trots att arbetsbelastningen ökar och förutsättningarna blir sämre?kan det vara så att det inte alltid är positivt att vara stor? I begynnelsen organiserade sig varje yrke var och en för sig. I takt med industrialisering där plötsligt mängder med yrken trängdes på samma arbetsplats började större förbund forma sig för att det skulle vara möjligt att hantera och skapa rättvisa förhållanden för större delar av de anställda på arbetsplatserna. Det jag inte kan se är hur vi brandmän skulle vara en del i denna större arbetsplats. Vi har ett säreget yrke och Sveriges kommuner vill ju inte kännas vid oss som en del av arbetsplatsen, åtminstone inte när det kommer till att hjälpa till med personal för RiB-anställningar. Som jag inledde med så är vi brandmän en riktigt liten yrkesgrupp som inte direkt liknar någon annan. En liten yrkesgrupp klarar sig bättre som branschförbund där man inte jämförs med ett 0-tal andra yrkeskategorier varje gång det kommer till lön, pension och förmåner. Att vara under 0, % av den totala medlemsskaran i förhandlande arbetstagarorganisation kan knappast leda till att man prioriteras. Det måste enligt mig vara en del av anledningen till att arbetsgivarorganisationer inte är positiva till att släppa in små branschförbund på arenan. Man kan ju tycka att de borde se positivt på att ha en majoritet av branschen som motpart för att prata med någon som verkligen vet och verkligen hitta de svagheter som finns och tillsammans hitta rimliga nivåer för branschen. I samma andetag kan jag undra hur en stor arbetstagarorganisation kan vara så orolig över att låta mindre än 0, % av sina medlemmar få testa att tala för sig själva. Kan det vara så att man är rädd att det kommer gå bra för det lilla yrket och att flera branscher vill testa samma sak? foto: björn person Årets julklapp 0! Stöd Insamlingsstiftelsen Brandmännens Cancerfond! Bankgiro 00-0 Läs mer på Artnr: 00 Brage Euro Fight Coat och Trousers Certifierade enligt EN:00 och försedda med alla de funktioner du verkligen behöver. Kundservice: E-post: LANSERING! Artnr: 00 Helt nytt membranställ på lager! Brage utökar kollektionen med nytt membranställ. Brage Euro Fight är tillverkat i Kermel Twin System och har samma kvalitativa membran som i Brage Nordic Fight. Hela stället lagerförs och finns för omgående leverans. Djupdyk i alla detaljer på eller kontakta oss. Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

10 pensionssegern pensionssegern Bengt-Åke Johanssons & BRF:s samordningsseger Bengt-Åke Johansson kan stoltsera med ett extraordinärt CV: brandman, ledamot i BRF:s styrelse och tidigare ordförande i Jönköpings lokala avdelning, motor- och teknikexpert, samt efterfrågad av MSB och länder där det pågår inbördeskrig, naturkatastrofer och liknande, för att leda bland annat långdistanskonvojer på upp till 00 lastbilar. Men, när Bengt Martinsson, räddningschef i Jönköping, fick veta att Bengt-Åke Johansson ämnade ta ut sin avtalspension, vid års ålder, och fortsätta med insatserna, försökte han stoppa detta. Efter närmare två år inklusive ett drygt års juristhjälp avgick Bengt-Åke Johansson och BRF med storseger! s f f b e s ö k e r b e n g t-åke Johansson i hans på egen hand renoverade och tillbyggda sekelskifteshus i Tenhult, en knapp mil öster om Jönköping. På bordet, vid sidan av en pärm, fylld av dokument från turerna gällande hans avtalspension, ligger mobilen. Då och då ger den från sig ett pling; via mejl har en förfrågan kommit från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) gällande uppdraget som Fleet manager i Freetown i Sierra Leone, ett av de länder i Västafrika där ebolasmittan sprids som värst. Via SMS stöter nu MSB:s rekryterare på om att han måste svara senast klockan tolv dagen därpå. En helt ny förfrågan kommer också om deltagande i ett annat uppdrag: att hjälpa till med byggnationen av en camp, i Centralafrikanska Republiken (CAR). Samt är han sedan tidigare tillfrågad om att följa med som tekniker, skulle en internationell insats i likaså Eboladrabbade Liberia bli aktuell. MSB har skickat en förtrupp dit, för att rekognosera Sammanlagt har Bengt-Åke Johansson, sedan år, genomfört cirka olika uppdrag för MSB:s räkning. Därtill har han hållit i många utbildningar gällande tunga fordon, för insatspersonal, som anordnats av det tidigare Räddningsverket (SRV) och numera MSB. Han har även utbildat av FN anställda förare i Afrika på Toyota Land Cruiser, som används under insatserna. Samt har MSB kostat på honom själv en mängd utbildningar. Det är en förmån att bli tilldelad dessa uppdrag, säger han och förklarar att ofta handlar det om långdistanskonvojer som mest med uppåt 00 fordon vilket innebär en konvojlängd på cirka en mil, främst i afrikanska länder, men även i Bosnien, Kosovo och Afghanistan. Konvojerna fraktar oftast mat och mediciner, men ibland även utrustning. Detta lastas oftast av i ett wearhouse, ett tält i kolossalformat. En konvojledare har stort ansvar, vilket bl a innebär att vara först på plats och rekrytera förare, varför det är ett måste att veta hur man ska upprätthålla den egna säkerheten. Det är strapatsrikt ibland, men också givande: jag har lärt mig vem jag är som människa. Den tyngsta uppgiften är att förhandla med tullen och söka security clearence: tillstånd att köra i länder där inbördeskrig pågår eller där naturkatastrofer har skett. Detta är oftast en process som pågår under många dagar, från tidig morgon till sen kväll. Efter cirka tio dagar i hamnen utgår en avgift som är extremt kostsam, så det gäller att få ut konvojen så fort som möjligt. Ibland hänger det på håret. En konvoj som man inte ser slutet på Det första uppdraget i Afrika skedde år 00, när ett stort antal människor flydde från inbördeskriget i Darfur till västra Nordsudan. Här fanns ingen mat många dog av svält och FN högprioriterade konvojen, som var fullastad med energirik mat, med destination Al Geneina. Denna konvoj var så lång att man inte såg något slut; jag måste åka upp på kullar för att kolla hur det såg ut, och kunna stötta chaufförerna ibland tog jag själv över körningen. Jag rapporterade varje timme via VHF-radio till den radiocentral jag fick kontakt med; på grund av positionen i södra Sahara, med bland annat sanddyner, var det svårt att få radiokontakt. Konvojen passerade cirka floder, och eftersom det var så många bilar blev spåren i öknen allt djupare. Fordonen körde fast varje dag, och måste grävas ut. Jag blev magsjuk; åt inte på fem dagar, utan drack bara vatten. Det var 0 grader varmt ute, men det var bara att bita ihop och fortsätta. Motorernas man Bengt-Åke Johansson växte upp på en bondgård i närheten av Jönköping. När han kom till världen, vid middagstid den 0 juni, rådde total solförmörkelse. Detta var mitt i höskörden. Mina föräldrar har berättat att hästen blev rädd när mörkret föll; fåglarna tystnade och vinden tilltog. Brandmannen och ledamoten i BRF:s förbundsstyrelse, Bengt-Åke Johansson, har själv renoverat och byggt till huset i Tenhult, en knapp mil öster om Jönköping. Den förre detta verkmästaren/brandmannen har även hunnit bygga en husbil, modell större, samt renoverat två veteranbilar. För den ena av dem, en Mercedes-Benz 0 SL Roadster, har han vunnit det prestigefyllda priset Best in Show på Örebro Classic Car Show, samt även det på Norrvikens Trädgårdar i Båstad. Foto: Inger Wiklund Mycket tidigt i livet uppstod ett brinnande intresse för motorer och all annan teknik. Som sjuåring mekade han med mopeder; när det blev kallt om vintrarna flyttades verksamheten in i lagården och pågick med korna som åskådare. Fadern skaffade en Opel Kapitän, tung som en jänkare. År kom vintern med snö i backen och bilen hade bara nabbadäck på. Pappa satt bakom ratten och min farbror sköt på. Jag hade kört mycket traktor och tänkte att de gasar för mycket. Jag frågade om jag fick försöka och backade tills det var plant. Därefter la jag i ettan, och de sköt på; jag gasade lätt och så i med tvåan direkt. Attans, sa pappa, när sonen försvann med bilen uppför backen till garaget, en bra bit därifrån. Från Atteviks till brandkåren Efter fordonsteknisk utbildning började han, år gammal, arbeta som bilmekaniker och sex år senare erbjöds han jobbet som verkmästare på Atteviks verkstad. Han fick även erbjudanden från andra teknikföretag, bl a Elektro Diesel, men trivdes så bra på Atteviks att han stannade där i tio år. Därefter var det dags att växla spår: brandmannayrket hade alltid lockat och han sökte en heltidsanställning. Avsaknaden av körkort för lastbil innebar att han sorterades bort, men nu gjorde sig Bengt-Åke Johanssons starka vilja påmind han anmälde sig till Bills Buss & Lastbilsförarskola. Efter tre, fyra lektioner var jag beredd att köra upp. Läraren skrattade, men det gick galant, först tog jag lastbilen och därefter bussen. Frågorna om servosystem och liknande som ställdes, kunde jag tack vare min tekniska bakgrund. Bra folk och mycket teknik Den nuvarande brandstationen i Jönköping invigdes år och organisationen gjordes om. Ett halvt år senare utlystes två nya heltidstjänster, som cirka 00 personer sökte. Han fick den ena. Jag kände på en gång att nu är jag hemma; det här är perfekt med bra folk och mycket teknik. Under 0 år arbetade Bengt-Åke Johansson på räddningstjänsten i Jönköping. Utöver det rent operativa arbetet har han haft en mängd andra funktioner: han deltog i nyrekryteringsgruppen för operativ personal och utförde även tester av de sökande, var fordonsansvarig i sitt lag, samt ansvarade för årlig uppkörning på höjdfordon, och utbildade sina kolleger på nya höjdfordon. Tidigare fungerade han även som rappeleringsinstruktör och båtansvarig, samt skötte båtutbildningen och, vid behov, hjälpte till på verkstaden. Vidare arbetade han med byggnation och renovering av det stora utbildningscentret inklusive sjuksalar intill brandstationen, hade visst fastighetsansvar och deltog i andra byggprojekt; bl a konstruerade och byggde han, tillsammans med en kollega, en tungbärgarenhet. Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

11 pensionssegern pensionssegern Jönköping har en hög larmfrekvens, och med allt det övriga fanns det alltid något att göra. Men jag tröttnade aldrig på brandkåren, med bra laganda och trevliga arbetskamrater. Alla är BRF:are Tidigare var han vice ordförande i Kommunals lokala fackklubb, men alla heltidsbrandmän, cirka personer, gick över från Kommunal till BRF, vilket gör Jönköping till ett mycket starkt BRF-fäste. Han blev nu vice ordförande i den lokala BRF-klubben, och de sista fyra åren innan pensionen höll han i ordförandeklubban här. Ett par brandmän är inte organiserade; resten är med i BRF, framhåller Bengt-Åke Johansson, som fortfarande är ledamot i BRF:s förbundsstyrelse. Räddningschefen är nyckelpersonen Bengt-Åke Johansson framhåller att det är Bengt Martinsson, räddningschef i Jönköping sedan år, som är nyckelpersonen i det lika invecklade som långdragna ärendet beträffande hans avtalspension. Han har vänt fram och tillbaka på saker och snurrat till det. Detta eftersom han inte ville låta mig fortsätta att arbeta för MSB, efter pensionen, säger Bengt-Åke Johansson och förklarar att så länge han var anställd som brandman begärde han ledigt när han blev rekryterad till ett uppdrag. Många kårer ser det som positivt att personalen får den här erfarenheten och kompetensen, men Martinsson har ända från början haft en negativ inställning vad gäller att bevilja tjänstledighet. Ofta fick jag besked först i sista minuten, säger han och förklarar att det främst är under sommartid som det är svårt att begära tjänsteledigt, men att han huvudsakligen har varit borta på vintrarna. Till dels har jag också löst detta själv, med kompledighet, semester och genom att byta dagar med arbetskamraterna. När SRV ville ha honom med i Thailand direkt efter tsunamin, julen 00, kom godkännandet av tjänstledigheten först när insatsen hade påbörjats och planet hade lyft. Räddningsverket måste ta någon annan om jag inte fick tjänstledigt, och jag bad gång på gång Martinsson om besked. Han svarade kon står inte på isen, och till slut gällde det timmar. Prio var att hjälpa de svenskar som hade drabbats, men även andra. Men, Martinsson åkte hem utan att ge besked. Det var väldigt frustrerande att, på tv, se hur planet lastades och lyfte. Först veckan därpå yttrade han att du får väl ledigt. Ifrågasatte pliktlagen Tidigare det året inkallades Bengt-Åke Johansson som gruppbefäl i insatsstyrkan NL 0 Nordic Logistic Group. Pliktlagen gällde ju även rekrytering, övning och utbildning. Mina erfarenheter efterfrågades här, Antonov är världens största fraktflygplan i kommersiell drift, här med en leverans av lastbilar till Khartoum, huvudstad i Nordsudan. Foto: Bengt-Åke Johansson Ledare över en konvoj som man inte ser slutet på, och som färdades under dygn för att komma fram genom öknen till de svältande flyktingarna i Al Geneina, Sudan. Färden började vid sex på morgonen och fortsatte till midnatt varje dag. Vid ett tillfälle fastnade hela konvojen i djup sand, och man grävde i timmar i sträck för att få loss den. Foto: Privat Man undviker att sova i lastbilarna efter timmars körning är växellåda och drivlina mycket varma och hytten blir som en bastu. Ibland sover personalen på marken, ibland på hotell som detta, med ytterst begränsade faciliteter. Foto: Bengt-Åke Johansson Så här ser vägarna i Sydsudan ut. Foto: Privat Matlagning på gränsen mellan Uganda och Sydsudan: Vatten kokas i triangakök och blir till saltrik minestronesoppa, som sedan äts under färden, tillsammans med lokalt stenugnsbakat bröd, som kan köpas på vissa marknader. I Al Geneina, där förutsättningarna var som sämst, fanns det godaste brödet för dem som hade råd att köpa det. Foto: Privat Vid framkomsten möts konvojen alltid av varma välkomnanden från lokalbefolkningen. Foto: Privat men Martinsson försökte hindra mitt deltagande. När jag kom till Skövde, varifrån styrkan skulle utgå, berättades det att han ringt till en befälhavare och diskuterat pliktlagen, och att denna diskussion hade hamnat på Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm. Valde bort toppjobb År 00 erbjöds Bengt-Åke Johansson ett spännande och högavlönat jobb med mycket goda förmåner, på ett företag i USA. Men, efter att ha räknat på avtalspensionen och möjligheten att jobba vidare med de internationella insatserna, valde han att stanna kvar i Jönköpings räddningstjänst. För några år sedan intresserade Bengt Martinsson sig för min pension. Han yttrade att du kan ju inte gå hem, du blir ju fattigpensionär. Jag svarade att jag inte hade tagit ställning till detta ännu, men att jag eventuellt funderade på att gå i avtalspension och jobba lite för MSB, när jag är eller 0 år. Det var efter detta som Martinsson på allvar började motarbeta mig. År 0 arbetade Bengt-Åke Johansson vid två tillfällen i Kongo: i maj till juli, samt i oktober till november. Uppdraget gällde att tulla in och transportera en minröjare till Brazzaville. Han påbörjade också röjning av ett stort område med bl a odetonerade bomber och granater. Den eller december frågade Martinsson om jag hade bestämt mig gällande avtalspensionen. Jag minns detta så väl eftersom jag just varit i väg en sväng till Tyskland. När han sa att om jag gick i pension skulle en annan person få anställning någon månad senare, ville jag inte stå i vägen, utan gav jag beskedet att jag löser min pension i maj 0. Jag frågade om jag skulle skriva på något, men Martinsson sa jag sköter allting. Den december bad personalhandläggaren, Stefan Lund, att jag skulle skriva under pensionsansökan, vilket jag gjorde jag såg inget konstigt med det. Parallell anställning Något år innan Bengt-Åke Johansson gick i avtalspension frågade hans närmaste chef styrkeledare med personalansvar varför han inte hade lämnat in en anmälan om bisysslor. Han kände till uppdragen för MSB och tyckte att det var konstigt. Jag hade ju lämnat in dessa uppgifter och tänkte att det måste ha blivit fel någonstans. Bengt-Åke Johansson lämnade in en ny anmälan, med tron att allt nu var frid och fröjd. Hösten 0 tog en ny person över som styrkeledare, som nu upprepade frågan varför ingen anmälan om bisysslor fanns. Jag svarade att jag hade lämnat in anmälan. Nej, sa han, det finns ingen. Då förstod jag att Martinsson inte hade registrerat mina bisysslor, och blev orolig för att hans avsikt var att påstå att jag inte hade lämnat in någon anmälan. Jag kontaktade Martinsson, som tillstod 0 Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

12 pensionssegern VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Vidare sägs Nämnden beslutar att del av inkomst som inte ska minska pensionen (i enlighet med KAP-KL samt i bilaga i AKAP-KL) är den förvärvsinkomst som avser kalendermånaden innan arbetstagarens ansökan kom arbetsgivaren tillhanda. Beslutet har undertecknats av Jesper Neuhaus, ordförande i denna pensionsnämnd, samt en av de förhandlare på SKL som ansvarar för den kommunala räddningstjänsten. Varningsljus från Ferno Norden är endast för professionella användare. Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna. års garanti på elektroniken att jag inte hade någon bisyssla, utan att det var en parallell anställning. När jag svarade att jag skulle skriva en ny anmälan, yttrade han två gånger du får inte skriva MSB som en bisyssla. Jag fick kalla kårar, berättar Bengt-Åke Johansson, som hade sparat uppgifterna och nu skickade anmälan, komplett med ett utdrag från MSB, även direkt till kommunen. Sedan 0, år tillbaka är min skyldighet som arbetstagare att anmäla detta till arbetsgivaren, för att visa att man inte håller på med konkurrerande verksamhet. Jag har alltid följt detta, framhåller han och visar flera kopior på anmälan om bisysslor från tidigare år, som har kommit kommunen tillhanda. Längst ner på dessa dokument står följande: Arbetsgivaren är skyldig att förhandla enligt MBL före beslut om förbud av bisyssla. Det har aldrig skett någon sådan förhandling i det här ärendet, betonar han. Ett skriftligt svar kom från Martinsson vars uppgift egentligen endast är att registrera och skicka vidare till kommunen där det står att anmälan om bisysslor är mottagen, och överlämnad till Stadskontoret, personalavdelningen, för handläggning/bedömning. Därefter får du besked om arbetsgivarens bedömning av din anmälan. Jag fick löpande förfrågningar från MSB gällande uppdrag, men på grund av detta vågade jag inte söka tjänstledigt. Plötsligt ändrade regler I slutet av januari 0 fick Bengt-Åke Johansson ett svar från kommunen, underskrivet av Maria Idéhn, förhandlingschef, och Ulrika Rosander, stads- och koncernjurist, vilka hade konsulterat både SKL och KPA Pension, gällande tolkningen av KAP-KL, moment. Svaret lyder som följande: Efter dessa konsultationer är vår uppfattning att en rimlig tolkning är att frilägga den inkomst som uppburits från annan arbetsgivare under tjänstledighet. Vidare sägs att de har räknat ut att han, sedan år, i snitt hade varit tjänstledig en månad per år, och att även efter att ha Det blir kaos i hela huvudstaden när en stor konvoj ska passera det hårt trafikerade Kampala. Den här gången erbjöds Bengt-Åke Johansson hjälp av en poliseskort. Foto: Privat gått i pension skulle få jobba en månad per år utan att någon samordning skulle göras med avtalspensionen. Nu hade reglerna alltså ändrats. Innan detta hade jag trott att man fick fortsätta med bisysslan även efter att ha gått i pension, utan samordning. Ingen information hade heller lämnats från Kommunal om någon förändring, säger han och förklarar att de hade fått fram detta med en månad genom att börja räkna från år, när han, på anmodan av Bengt Martinsson, jobbade som insatsledare på flygplatsen här. Men jag började ju inte med de internationella uppdragen förrän år, så det blir missvisande. Därtill sträcker sig uppdragen vanligen över två eller tre månader; ingen vill ge uppdrag till någon som bara kan stanna en månad, förklarar Bengt-Åke Johansson, som nu skrev ett brev till Maria Idéhn, i vilket han förklarade detta, samt underströk att han under många år hade arbetat för MSB/SRV utan att några synpunkter förts fram gällande denna bisyssla. Han försökte nu få kommunen att sträcka ut tiden, men då oron var stor bad han BRF centralt om hjälp, som prioriterade ärendet och beslutade att koppla in advokatbyrån Kriström. BRF:s förhandlingschef, Raymond Holmström, tog kontakt med dem, och i juni 0 började juristen Thomas Söderqvist att arbeta med ärendet. Beslut i Pensionsnämnden Därpå följde månader av dialog mellan BRF, inklusive Bengt-Åke Johansson själv, och advokatbyrån, mellan advokatbyrån och kommunen, samt mellan kommunen och SKL. En anledning till att det tog så lång tid var att kommunen sköt frågan till den partsammansatta pensionsnämnden för KAP-KL, och på deras sammanträde, den december 0, togs frågan upp, men bordlades till den februari 0. I protokollet från detta sammanträde fastslås följande: ( Samordning i enlighet med ) Arbetsgivaren ska inte minska pensionen för sådan del av inkomsten som följer av arbete som arbetstagaren hade innan hans eller hennes ansökan om särskild avtalspension kommit arbetsgivaren till handa. Två datum på ansökan Men, kommunen dröjde med att besvara juristens fråga huruvida Bengt-Åke Johansson var fri att ta uppdrag från MSB, utan att riskera samordning med pensionen. Anledningen var omständigheten att det finns två datum på den pensionsansökan som skickades från räddningstjänsten till kommunen: den december 0, som det står ovanför hans namnunderteckning, samt den november, vilket står längst upp på dokumentet som inte har diarieförts varken på räddningstjänsten eller på kommunen. Kommunen anförde att då Bengt-Åke Johansson inte hade haft någon inkomst från MSB i oktober 0, skulle heller inga nya inkomster från MSB vara fria från samordning. Vad gäller november månad hade han däremot en större inkomst från MSB. Men, efter ytterligare dialog meddelade kommunen, den augusti 0, Thomas Söderqvist att man går på BRF:s linje. Så nu kan Bengt-Åke Johansson fortsätta med uppdragen för MSB, utan att samordning sker med hans avtalspension. Det vill säga, han får uppbringa samma inkomst från MSB varje månad på året som han gjorde november 0. Nu känner jag mig fri igen; och i slutändan blev det ju riktigt rätt och riktigt för min del! Jag vill passa på att rikta ett stort TACK till alla som har litat på mig och som trott att BRF, med hjälp av juristerna på Kriström, skulle segra i detta ärende, säger han och berättar att detta fått honom att i backspegeln se hur alla brandmännen i Jönköping lämnade Kommunal för BRF. Enligt mitt tycke intresserade sig Kommunal inte för brandmännen, mer än att vi frontade på affischer vid maj och liknande. Några år senare började Kommunal göra försök att få oss tillbaka, men vi har lärt oss hur det fungerade förut. Personligen är jag mer än glad över att det var BRF som företrädde mig nu och inte Kommunal då jag har sett och verkat i bägge organisationerna och vet skillnaderna i inställning och satsning när det krisar för en medlem. Bengt-Åke Johansson vill även tacka arbetsgivaren, kommunen, för 0 år i tjänst som brandman. Räddningstjänsten har en mycket viktig uppgift i vårt expanderande samhälle. Men, jag är tveksam till den tid och energi som räddningschefen lägger ner på att vrida och vända upp och ner på avtal med mer som har ingåtts med anställda. Jag vet att det är många som ifrågasätter varför han beter sig på det här viset, avslutar han. text: Inger Wiklund Patenterad Linjär-LED teknologi Annonsera i Swedish Firefighters! Brandsveriges starkaste annonsorgan. Partik Irmér, Annonschef Tel: +(0) 0 0 Epost: Tel: E-post: Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

13 pensionssegern Sörbyvägen, Floby Tel BAS-brandbilar Crashtender Släck- och räddningsfordon Tankbilar Specialfordon Kraftansamling kan göras för fördelaktig samordning Försäljning Denny Walthersson t i l l s k i l l n a d f r å n d e n a l l m ä n n a pensionen, som betalas ut av staten, är avtalspension även benämnd tjänstepension den del av pensionen som utbetalas av arbetsgivaren. Cirka 0 procent av arbetstagarna närmare fyra miljoner människor i Sverige omfattas i dag av något av de kollektivavtal om avtalspension som finns på arbetsmarknaden, vilket internationellt sett är en mycket stor andel. Då BRF inte äger det centrala kollektivavtalet för brandmän, är BRF inte part här. k a p- k l (Kollektiv Avtalad Pension Kommuner/ Lansting), som trädde i kraft år 00, gäller för alla som är födda och tidigare. För arbetstagare som är födda och senare gäller AKAP-KL, (Avgiftsbestämd kollektivavtalad pension) vilken trädde i kraft den januari 0. Att pensionen är avgiftsbestämd och inte som tidigare förmånsbestämd innebär bland annat att man inte längre på förhand vet hur stor pensionen blir. Den anställde väljer själv hur den del av lönen som arbetsgivaren avsätter till avtalspension ska förvaltas. v i s sa p e r s o n a l g r u p p e r har särskild avtalspension. I KAP-KL samt AKAP-KL regleras att brandmän kan gå i särskild avtalspension, SAP-R (Särskild avtalspension för brandmän i utryckningstjänst). SAP-R kom till på grund av att yrket är så fysiskt tungt. Det innebär att personer, som har varit anställda i minst 0 år, varav av dessa år i utryckande styrka och som fortfarande arbetar operativt har rätt till att på egen begäran avsluta sin tjänst. Detta gäller tidigast från och med månaden efter fyllda år och denna pension betalas ut längst till och med månaden innan den anställda fyller år. av s ä r s k i l d b e t y d e ls e i k a p- k l är KAP- KL moment, vilken nu alltså har tolkats av Pensionsnämnden, som är den partssammansatta instans vilken har till uppgift att tolka pensionsavtalet. Den lyder som följande: Arbetsgivaren ska inte minska pensionen för sådan del av inkomsten som följer av arbete som arbetstagaren hade innan hans eller hennes ansökan om särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten kommit arbetsgivaren till handa. Detta innebär att den inkomst som har intjänats kalendermånaden innan ansökan gjordes är avgörande för frågan om samordningen. Det är själva intjänandet just den månaden som är avgörande. Det går således inte att vänta med inkomstutbetalning för andra kalendermånader och göra utbetalningen kalendermånaden innan ansökan. En lång och trogen tjänst i bisysslan beaktas alltså inte och påverkar inte samordningen. En överenskommelse kan träffas mellan en arbetstagare och en arbetsgivare om annan samordning med förvärvsinkomst än vad som följer av denna paragraf. Med andra ord tillåter det, av parterna slutna centrala avtalet, att parter lokalt kommer överens om mer fördelaktiga avtal gällande samordning. (Ovanstående tolkning av mom. utgör dock ett tak för arbetsgivaren.) r e n t p r a k t i s k t i n n e b ä r Pensionsnämndens tolkning av denna paragraf att om en brandman lämnar in ansökan om pension till sin arbetsgivare i december år avseende pension som ska påbörjas i juni år är det den inkomst som har intjänats november år som styr samordningen. Om inkomsten i november månad år är t ex 000 kr är det 000 kr som ska vara samordningsfri framöver (d.v.s kr om året i just detta exempel). d e t ta m ö j l i g g ö r k r a f ta n sa m l i n g a r den sista månaden innan ansökan görs. Alltså; arbetstagare kan välja att jobba väldigt mycket kalendermånaden innan ansökan görs till arbetsgivaren, för att på så sätt skapa utrymme för en fördelaktig samordning. Källa: Raymond Holmström, förhandlingschef på BRF. Bekväm, säker och slitstark JALAS Fire är en brandmansstövel med smarta funktioner, tillverkad enligt de senaste säkerhetsföreskrifterna. VärmebeStändigA KeVLAr -SömmAr KrAFtigA dragöglor reflekterande band mycket AVAncerAde StötdämpningSFunKtioner Jalas Fire överensstämmer med en 00:0 Fa sra ci SLAgdämpAnde material do Försäljning Sture Håkansson Support Stig Christensen JALAS Fire är testad under sommaren vid en rad olika brandförsvar, och här är några omdömen: MYCKET hög komfort kontra en vanlig brandmansstövel i gummi Vilken härlig passform! Gott att känna att någon vill göra skillnad beträffande passform Äntligen en stövel som sitter bra även när man måste springa allt vad man orkar Ejendals AB äger och marknadsför varumärket JALAS, Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

14 pensionssegern pensionssegern SFF har pratat med Thomas Söderqvist, jurist på Kriström Advokatbyrå, som är specialiserade bland annat på arbetsrätt, och som har anlitats av BRF för att komma till rätta med frågan om samordningen gällande Bengt-Åke Johanssons avtalspension. För BRF:s del är det viktigt att medlemmarnas rättigheter tas tillvara, och i just Bengt-Åkes fall blev det en fördelaktig utgång. Nu finns det en tolkning av pensionsavtalet i detta avseende, och nu vet parterna vad som gäller, säger han om Pensionsnämndens beslut. Nu vet parterna vad som gäller! Kriström Advokatbyrå är specialiserade bland annat på arbetsrätt. Thomas Söderqvist är den jurist här, som främst har arbetat med frågan om samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension. Foto: Binge Eliasson Hur tolkar du Pensionsnämndens beslut? Det finns enligt min uppfattning inte så mycket utrymme att tolka beslutet: det som Pensionsnämnden yttrar sig om är vad som var partsavsikten med det här stadgandet i pensionsavtalet. Själva beslutet är ganska klart i och för sig, och såväl BRF som kommunen har rättat sig efter det. En del av problemet var att det hade utvecklats en viss praxis på hur bestämmelsen brukade tillämpas, och det var väl egentligen denna praxis som var lite oklar. Parterna hade olika uppfattningar i frågan. Kommunen visste inte riktigt hur man skulle se på saken, och hänsköt därför frågan till Pensionsnämnden, som sa att så här ska ni läsa den här paragrafen.. För BRF:s del är det viktigt att deras medlemmars rättigheter tas tillvara, och för Bengt-Åkes del blev utgången fördelaktig. Men, det var tillfälligheter som gjorde detta; han råkade ha inkomst från månaden innan han lämnade in ansökan om avtalspension hade han jobbat i augusti och lämnat in ansökan i december hade det varit en annan sak. Men, nu finns det ju en tolkning av detta, och nu vet parterna vad som gäller. Hade det blivit frågan om rättsliga åtgärder om kommunen hade fattat ett beslut i strid med BRF:s begäran? Det blir ju spekulativt i så fall; givetvis är det så att man efter diskussioner föredrar att lösa saker i godo, och slippa ett rättsligt förfarande. Vi tyckte att vi hade fog för vår tolkning, men hade kommunen tolkat det på ett annat sätt hade klientens intresse fått tas tillvara i ett domstolsförfarande. Men, vi behövde aldrig överväga detta även fast det tog lång tid hände det något hela tiden, vi ställdes aldrig inför skarpt läge. Har detta ärende en prejudicerande verkan och vilken betydelse får det i så fall? Det har en viss prejudicerande verkan, på så sätt att parterna förmodligen kommer att gå till det här beslutet varje gång frågan om samordning kommer upp. Nu kommer frågan upp, nu är vi inne i paragraf i pensionsavtalet, hur var det här nu igen?, och så tittar man på Pensionsnämndens yttrande. Det är ju parterna i avtalet som har uttalat sig om hur stadgandet ska tolkas, så jag förutsätter att man fortsättningsvis rättar sig efter det beslutet, tills något nytt beslut tas, eller ett nytt avtal ingås. Hur ser du på att detta ärende har tagit närmare månader? Det är givetvis olyckligt, det drabbar ju Bengt-Åke personligen i det här fallet. Men, vad tidsutdräkten beror på vågar jag inte spekulera i ibland går det grus i maskineriet. I det här fallet hänsköts frågan till Pensionsnämnden, men man kan möjligtvis ha synpunkter på att det borde ha hanterats på ett något snabbare sätt. Dock är det kanske inte så enkelt för arbetsgivar- och arbetstagarparterna att komma överens om var man ska sätta ned foten någonstans. Vi hade också skickat lite underlag på lönespecifikationer, beräkningar av belopp och liknande, och vår första kopia var lite dålig, kommunen var tvungna att be om nytt underlag, så tidsutdräkten kan inte bara tillskrivas kommunen. Har du själv drivit ett liknande ärende, eller hört talas om sådant? Nej, det är första gången jag har sett att ett ärende har hänskjutits till Pensionsnämnden. Hur ser du på att en sådan här fråga bordlades av nämnden i, månader? Jag har som sagt ingen egen erfarenhet av ett ärende i Pensionsnämnden. Men, det bör beaktas att Pensionsnämnden är partssammansatt med företrädare för både arbetsgivare och arbetstagare, så att det kan finnas en viss motsättning mellan de olika sidorna. Min uppfattning är att det inte är så ovanligt att ärenden i och för sig bordläggs sedan hur lång tid denna bordläggning ska ta, det är en annan fråga. Hur ska begreppet parallell anställning tolkas? Det kan jag inte svara på, det är inte mitt begrepp som används, och jag har inte stött på det tidigare. Vår uppfattning är att en bisyssla per definition nästan utgör en parallell anställning. BRF och kommunen hade olika uppfattning om vad som, i det här fallet, utgjorde bisyssla och inte. Sedan var begreppet parallell anställning kommer ifrån kan jag inte svara på. När vi gjorde bedömningen tittade vi på kommunens egna riktlinjer för bisysslebegreppet, vilka i fösta hand har upprättats för att skydda arbetsgivaren från förtroendeskadande bisysslor. Vi hävdade att om ni har en tolkning åt det hållet, så får ni ha samma tolkning när det gäller pensionsavtalet. Det var vår inställning, vilken kommunen i slutändan verkar ha delat. Bengt-Åke Johanssons ansökan om särskild avtalspension är underskriven den december 0, men längst upp på sidan står datumet 0--. Dokumentet är inte diariefört. Vad anser du om räddningstjänstens, respektive kommunens hantering av detta dokument? Jag har inga synpunkter vad gäller hanteringen av dokumentet: parterna hade olika uppfattning om vilket av dessa datum som skulle gälla, det var frågan vi diskuterade. Vi fokuserade på det datum arbetsgivaren fick ansökan om särskild avtalspension det datum Bengt-Åke undertecknade dokumentet och anförde att det datumet skulle gälla. Vår uppfattning var att han inte kan ha ansökt om avtalspension innan han skrev på ansökan. Vi torgförde vår uppfattning och där fick vi ju med oss kommunen. Hur ser du på att Bengt-Åke Johanssons inlämnade anmälan om bisysslor inte hade registrerats? Detta var något som hände innan vi kopplades in, så jag har ingen aning om omständigheterna i sak. Men, skulle det vara så är det givetvis olyckligt; det ligger väl på arbetsgivarens bord att dokumentera dessa uppgifter, eftersom det kan få ganska långtgående konsekvenser för den enskilde om så inte görs som till exempel i Bengt-Åkes fall. text: Inger Wiklund Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

15 pensionssegern Jesper Neuhaus, SKL: Beslut i nämnden om tolkning blir praxis. Pensionsnämndens beslut blir nu praxis det är månadsinkomsten som ska ligga till grund för beräkningen av inkomst fri från samordning, och det ska vara den inkomst arbetstagaren hade kalendermånaden innan ansökan inlämnades till arbetsgivaren. Detta enligt Jesper Neuhaus, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samt ordförande i Pensionsnämnden för PFA, KAP-KL och AKAP-KL. SKL:s avsikt är dock att verka för en förändring av villkoren i den särskilda avtalspensionen för operativ personal inom räddningstjänsten, SAP-R, för yngre och blivande brandmän. Jesper Neuhaus arbetar som förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), med ansvar för räddningstjänst i kommunalförbund. Främst jobbar han med pensions- och försäkringsavtal, och är ordförande i Pensionsnämnden för PFA, KAP-KL och AKAP-KL. Foto: SKL. Beredskap = Plan + verktyg + övning Illustration: 0 LESS Bårsystem PROFF Vilka är de övriga ledamöterna i denna pensionsnämnd, och hur utses de? JN: Pensionsnämnden består av parterna i kollektivavtalet, tre från arbetsgivar- och tre från arbetstagarsidan, och utses av respektive organisation. Från SKL är det, förutom jag, Erik Lardenäs och Hanna Larsson som är ledamöter. (Vid beslutet ifråga var det Susanna Lavemark och inte Hanna Larsson). Från arbetstagarsidan är det Anne-Maria Carlsgård från Svenska Kommunalarbetareförbundet, Ossian Wennström från AkademikerAlliansen och Cecilia Curtelius Larsson från OFR. De två sistnämnda är förhandlingsorganisationer som i sin tur har fler fackförbund som medlemmar och, bland annat, företräder dessa i pensions och försäkringsfrågor. Hur kommer det sig att du föreslog Jönköpings kommun att Bengt-Åke Johanssons ärende gällande samordning av avtalspension skulle avgöras av nämnden? JN: Jönköpings kommun ställde till Pensionsnämnden frågan om hur mom i KAP-KL (dvs samordning med tidigare inkomst) ska tolkas. Mer specifikt handlade frågan om vilken tidsperiod som tidigare inkomster ska räknas på. Den typen av frågor är en av nämndens huvuduppgifter. Pensionsavtal är till sin natur komplexa, och lokala parter får ibland upp frågor där varken avtalstexten eller tidigare praxis ger någon vägledning och de bör då vända sig till Pensionsnämnden. Liknande ordning finns över hela arbetsmarknaden och är det sätt som avtalsförsäkringar och pensionsavtal normalt hanteras. Är det vanligt att ärenden som detta tas upp i Pensionsnämnden? JN: Bengt-Åkes ärende har inte behandlats i nämnden och något beslut i det ärendet har heller inte fattats. Var ni eniga om beslutet som fattades? JN: Nämndens uppgift är att ge tolknings- och tilllämpningsanvisningar för pensionsavtalen PFA, KAP-KL och AKAP-KL, och kan endast ta beslut om den är enig. Om nämnden inte är enig kan tvisten behandlas av skiljenämnd, eller om part så begär kan frågan hanteras enligt den vanliga förhandlingsordningen som gäller mellan parterna. Hur kom ni fram till beslutet? JN: Nämndens utredning har inte påvisat annat än att det är månadsinkomsten som ska ligga till grund för beräkningen, och att det ska vara den inkomst arbetstagaren hade kalendermånaden innan ansökan inlämnades till arbetsgivaren. En definitiv reglering ska göras per kalenderår. Det är vad som de facto står i avtalet och någon annan partsavsikt går inte att belägga. Som anmärkning till detta (vilket inte är en del av nämndens beslut utan en ren sakupplysning från mitt håll) så när och hur ansökan ska göras styrs av arbetsgivarens anvisningar ( KAP-KL). Blir beslutet praxis? JN: Beslut i nämnden om tolkning blir praxis. Är det vanligt att ärenden går vidare till skiljenämnden? JN: Nej, det är direkt ovanligt. Pensionsnämnden brukar kunna klarlägga parternas avsikt med olika skrivningar i kollektivavtalen, vilket gör tvister onödiga. Är det vanligt att ett sådant här ärende bordläggs, månader? JN: Pensionsnämnden har möte ungefär en gång i månaden. Om en fråga kräver utredningsarbete kan det ta tid. Merparten av nämndens ärenden har en kortare handläggningstid. Enligt Bengt Martinsson ändrade pensionsnämnden några regler gällande pensionen, för cirka ett och halvt år sedan. Stämmer detta och vilka regler gäller det i så fall? JN: Det är möjligt att Bengt syftar på det nya pensionsavtalet AKAP-KL som började gälla januari 0. Det innehåller ingen direkt skillnad vad gäller avtalspension. Generellt; spelar det någon roll hur länge arbetstagaren har haft bisysslan ifråga? JN: Det är ingenting som nämnden tittat på. För min del kan jag bara konstatera att det inte är någon begränsning om tidslängd inskriven i avtalet. Vad är skillnaden mellan parallell anställning och bisyssla? JN: Det är en intressant fråga i flera avseenden. Anställningsformer styrs normalt av lagstiftning, men parternas definition av bisyssla i ett kollektivavtal följer inte nödvändigtvis den definitionen. Pensionsnämnden har inte behandlat den frågan. Arbetar SKL för att den särskilda avtalspensionen för operativ personal inom räddningstjänsten, SAP-R, ska tas bort? JN: Vi arbetar för att den ska förändras. SKL ser inte att personal inom räddningstjänsten är i särskilt behov av tidigare pensionsavgång än övriga anställda. Särskild avtalspension finns till för att stötta den brandman som av arbetsmiljöskäl inte längre klarar av att arbeta i utryckningstjänst. Vi tror att dessa personer kan utföra andra arbetsuppgifter inom räddningstjänstens ram och att detta skulle kunna vara mer förmånligt för den enskilde arbetstagaren än förtida pension. Men, vi ser det ändå som självklart att den brandman som efter lång tjänstgöring inte längre klarar av att utföra sitt arbete bör ges möjlighet att avsluta sitt yrkesliv på ett bra sätt. Hur detta kan regleras på bästa sätt kommer vi att ta upp i förhandlingar med våra motparter på arbetstagarsidan. Vi ser dock ingen anledning till att göra några förändringar för de brandmän som har kort tid kvar till pensionsavgång, utan vår avsikt är att verka för en förändring som mer siktar på yngre och blivande brandmäns framtida villkor. Arbetar SKL för andra förändringar inom pensionssystemet för denna personalgrupp? JN: Utöver den särskilda avtalspensionen så kan jag inte se att det är några andra frågor som är aktuella. text: Inger Wiklund Jesper Neuhaus hade dessvärre ingen möjlighet att bli intervjuad av SFF, utan har skriftligen svarat på våra frågor. System och verktyg för merkapacitet vid storskaliga olyckor. Bårsystem Triage-system Värmefilt och värmehuv Komplett räddningsenhet less.no För mer information: LESS Emergency Equipment + 00 Import/export brandbilar och brandutrustning! Vi säljer till länder Jan Østberg LIFTSERVICE AS Industrivn., 0 Jessheim - Norge Tel: Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

16 pensionssegern Tel: 0- Condor - Skogsbrand Förvillande datum - Nomex Overall - Nomex Skjorta - Nomex Byxor Maria Idéhn, förhandlingschef i Jönköpings kommun, beklagar att ärendet vad gäller samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension drog ut på tiden. Främst var det de två olika datumen på hans pensionsansökan, samt ett tidigare besked från SKL, som resulterade i detta. SFF: Hur tolkar du pensionsnämndens beslut gällande Bengt-Åke Johanssons ärende? Jag tolkar det som vårt slutgiltiga besked blev. Ofta är det ju så med långdragna ärenden att det förekommer flera olika saker som gör att beslutet inte är så enkelt att ta. I det här fallet var det så, till exempel, att längst upp på hans ansökan står datumet 0--, men den är underskriven 0--, och den är inte ankomststämplad. Vi hade alltså två datum att förhålla oss till och det var ju ganska viktiga datum. Kommunens chefsjurist hade dialogen med Thomas Söderqvist på Kriström advokatbyrå. Vi diskuterade frågan om datumen och gick på den november vi tyckte att det verkade lite konstigt att den skulle vara påskriven i mellandagarna och då var det ju oktobers inkomst som gällde. Vi hade en dialog med SKL om detta, samt har personalhandläggaren på räddningstjänsten, och även räddningschefen, varit inblandade. Senare kom vi fram till att vi inte kunde säga att ansökan kom hit den november för den var inte stämplad. Jag fick aldrig någon förklaring på varför det inte finns någon stämpel. Det hade gått så lång tid, och dessutom gick kommunens dåvarande pensionshandläggare i pension sommaren 0. Men, senare bestämde vi att datumet när ansökan är underskriven, alltså december, ska gälla, och då räknas inkomsten i november. Hur ser du på att ärendet har pågått under så lång tid? Det HAR tagit för lång tid, vilket jag beklagar fram för allt för Bengt-Åkes skull. Jag hade absolut hellre sett att ärendet avslutats tidigare. Men, det tog tid att reda ut detta med datumen, vi måste ju gå igenom Bengt-Åkes lönespecifikationer. De första kopiorna var svårtydda, och detta var strax innan semesterperioden. Vår jurist har haft ett väldigt hektiskt år; hon har varit tillförordnad vd för ett av våra bolag, vilket bidrog till detta. Jag vill framhålla att från kommunens sida har vi aldrig hindrat honom från att jobba på MSB, efter det att han gick i pension. Fast då hade vi ju samordnat. Tycker du att avtalet är svårt att tolka, vad gäller samordningen? Ja, vi tycker att skrivningarna i avtalet är otydliga; det var därför vi bad om hjälp, i första hand från SKL, och Jesper Neuhaus hänvisade oss till Pensionsnämnden. Först sa ni att han skulle få jobba med en bisyssla under en månad per år, annars skulle varje krona samordnas det vill säga räknas av från avtalspensionen. Det var vårt första beslut, som vi fattade i februari 0: då tolkade vi avtalet på det sättet. Vi tittade på hans tjänstledigheter under årens lopp och så gjorde ett överslag på en genomsnittlig tjänstledighetstid, och kom då fram till en månad. Vi tyckte att det var rätt så förmånligt ändå. Vi var också i kontakt med flera personer på SKL, och fick inte helt entydiga svar därifrån heller, så det här har inte varit lätt. Detta var ju innan Pensionsnämndens beslut, och från SKL kom svaret att de inte kunde se att detta skulle utgöra en bisyssla, utan en parallell anställning. Vi kan inte rekommendera er som arbetsgivare att ta ansvar för tjänstledig tid. Inkomster från MSB ej att likställa med inkomster från tillåten bisyssla enligt SAP-R, står det i svaret från Niclas Lindahl på SKL, och då fick vi uppfattningen att vi hade gjort på rätt sätt, med att han skulle få en samordningsfri månad per år. Sedan skrev Bengt-Åke till mig efter det. Hade du hört begreppet parallell anställning tidigare? Det är inget begrepp som jag använder. Men, man kan ju inte ha en heltidsanställning och sedan jobba 00 procent någon annanstans. Kommer Pensionsnämndens beslut att bli praxis i kommunen? Jag kan faktiskt inte riktigt svara på den frågan, eftersom det också är en personalpolitisk fråga. Även andra anställda får särskild avtalspension alltså SAP, utan R och där har vårt personalutskott beslutat att det är ett basbelopp som är samordningsfritt. Så, man ju möjligtvis ställa sig frågan varför det ska vara skillnad på brandmän och andra. Men, skillnaden är ju att detta finns i brandmännens avtal, så det är rätt ändå att de ska få det. En sak som vi har diskuterat är våra rutiner gällande ansökan av SAP, som detta NÄR man ska kunna ansöka; det är ju inte rimligt att inkomsten från bisysslan ska styra detta. Vill du se en förändring på det här området, till exempel av villkoren gällande samordningen? Naturligtvis har jag lärt mig en hel del av det här ärendet, och jag funderar på om avtalet kan skrivas om så att inte månaden innan man går i pension Maria Idéhn, förhandlingschef på Jönköpings kommun, beklagar att ärendet gällande samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension har tagit så lång tid. gäller, utan att det kanske kan läggas ihop på årsbasis eller liknande. Jag vet att de på SKL, under hösten, ser över avtalet. Antingen borde det vara upp till arbetsgivaren att besluta i varje enskilt fall, eller också måste det vara väldigt tydligt vad som gäller. Kanske att samma regler ska gälla som för vanlig SAP. Men, man skulle också kunna tänka sig någon annan konstruktion på detta, att det inte påverkar pensionen efter fyllda kanske kunde vara en variant. text & foto: Inger Wiklund 0 Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

17 pensionssegern pensionssegern En smula motsägelsefulla svar Bengt Martinsson tjänstgör som räddningschef i Jönköpings kommun, samt ingår bland annat i SKL:s nätverk för kommunal räddningstjänst. Han är mycket positivt inställd till MSB:s och tidigare SRV:s verksamhet vad gäller internationella insatser, men beträffande vissa andra av SFF:s frågor blir svaren en smula motsägelsefulla. Bland annat säger han att dessa uppdrag inte är någon bisyssla, utan en tjänstledighet, samt att denna tolkning har gjorts av SKL. I nästa stund menar han att bisyssla är något man gör parallellt med sin ordinarie anställning. s f f t r ä f fa r b e n g t m a r t i n s s o n på brandstationen i Jönköping. Han inleder med förklaringen att personalhandläggaren, Stefan Lund, skulle ha varit med under intervjun, men att denne har fått förhinder. I stället är ställföreträdande räddningschefen, Göran Melin, på plats för att kunna svara på frågor. Detta blir dock aldrig aktuellt. Har du några uppdrag vid sidan av tjänsten som räddningschef? Nej. Inga uppdrag alls? Nej, inte så att jag jobbar för någon annan eller så. Du är kassör och sekreterare i styrelsen för Brandskyddsföreningen i Jönköpings län. Du får alltså inte betalt för detta, utan det handlar om ideellt arbete? För kassörskapet har jag ju ett arvode, ja. Du har alltså ett uppdrag vid sidan av tjänsten som räddningschef? Ja, det kan man väl kanske säga att det är. Sedan är jag styrelseledamot i min brors företag, en liten elfirma. Vilken ålder anser du vara lämplig för operativ personal vad gäller att gå i pension? Jag har ingen uppfattning om ålder, utan det är ju en personlig lämplighet som skiljer sig väldigt mycket från person till person. När tänker du pensionera dig och kommer du på något sätt att fortsätta att arbeta efter pensionen? Nej, jag fyller ju nästa år och det ska tas en diskussion i kommunen. Jag kommer inte att jobba med något annat efter pensionen. Vad gäller diskussionen i kommunen? Om när och hur jag ska sluta. Diskuteras alltså ett eventuellt förlängande av din tjänst? Inget är slutgiltigt, en diskussion måste till om nyanställning, återrekrytering eller liknande. Den för operativt arbetande personal inom räddningstjänsten särskilda avtalspensionen infördes på grund av att yrket är så fysiskt tungt. Håller du med om att detta yrke är väldigt tungt, fysiskt? Det finns ju situationer som, hur ska man säga? Vissa delar av yrket är ju fysiskt tungt, ja. Ser du SRV/MSB:s verksamhet vad gäller internationella insatser som viktig? Ja, oh ja! Det är ju en positiv verksamhet för landet och en god PR för svensk räddningstjänst. Personer som deltar i internationella insatser höjer sin kompetens och skaffar sig erfarenhet. Är detta värdefullt för dig som arbetsgivare? Ja, absolut! Anser du att Bengt-Åke Johansson har varit en värdefull medarbetare under de år han har varit anställd som brandman? Ja, han har varit en god brandman det är ingen tvekan om det. Din (tidigare) anställde var/är väldigt efterfrågad av SRV/MSB vad gäller internationella uppdrag. Samt var även efterfrågad av Försvarsmakten. Känner du dig stolt över detta? Det är väl positivt att våra medarbetare gör bra ifrån sig utanför, och på det viset tillför positiva tongångar till vår organisation. Men, känner du dig stolt? Ja, det gör jag ju för flera av dem här, som gör andra typer av uppdrag, självklart. Motsatsen hade ju varit jättetråkig. Strax efter tsunamin år 00 fick Bengt-Åke Johansson en förfrågan om att delta i SRV:s räddningsinsats, och bad om tjänstledighet. Du visste att det brådskade, och när tiden började rinna ut bad Bengt-Åke Johansson flera gånger om svar. Du gav ett muntligt svar först några dagar efter det att insatserna hade påbörjats. Hur kommer det sig? Just den aktuella händelsen har jag ingen riktigt tydlig bild av, det är tio år sedan. Men, rent generellt försöker vi ha en positiv syn på att ge tjänstledighet. Bengt-Åke har fått tjänstledigt, tror jag, gånger, för uppdrag han är en av dem som har gjort mest uppdrag för MSB. En tjänstledighet prövas från fall till fall, och detta är en ledighet som inte är lagstadgad, utan vi prövar den med hänsyn till verksamheten, och i detta fall jag minns inte NÄR detta var som frågan kom men tsunamin inträffade väl på annandagen 00. Det året hade Bengt-Åke varit ute i två omgångar; han kom tillbaka den 0 november, efter en längre ledighet. Förmodligen fanns det inte möjlighet till ledighet. Sedan sökte han ledighet den mars, och då fick han det eftersom det fanns möjlighet för arbetsgivaren att bereda detta. När Bengt-Åke Johansson blev inkallad till den militära insatsstyrkan NL0, år 00, ville du inte att han skulle åka. Av vilken anledning? Jag har inget minne av händelsen, eller av att jag inte ville. Han blev inkallad till en militär insatsstyrka. Det var alltså en inkallelse med lagstöd? Nej, det kan jag inte säga nej till. Jag har ingen avslagen sådan ansökan, och är det en pliktutbildning kan jag inte avslå. Du ska ha diskuterat den dåvarande pliktlagen med en befälhavare inom Försvarsmakten. Vad kom fram i diskussionen? Jag har ingen aning, det är så länge sedan. Kommer du ihåg att du pratade med någon på Försvarsmakten? Nej. Åren innan Bengt-Åke Johansson gick i pension registrerade du inte hans anmälan om bisysslor. Hur kommer det sig, och var förvarades dessa uppgifter? Jag förstår inte frågan han har ju anmält bisysslor precis som alla andra. Men de hade inte registrerats. Jo. Nej, han fick en ny chef (styrkeledare) som frågade honom varför han inte hade anmält sina bisysslor, och då skickade han in anmälan på nytt. När var detta? Hösten 0. Nej. Jo. Ja, han anmälde ju bisyssla, och det var uppe 00 någonting, och då prövade man den. Vem prövade detta? Kommunen var i kontakt med SKL om detta, både år 00 och 00. Svaret som kom var att tjänstledighet inte är någon bisyssla. Utan bisyssla är något man gör parallellt med sin ordinarie anställning. (SFF ber att få dessa dokument kopierade eftersom de finns i en pärm, men i stället skickar räddningschefen, efter en påminnelse, dem via mejl. Läs om innehållet i fotnoten, efter denna intervju.) Men för den här typen av uppdrag måste man ju ha tjänstledigt? Jajamensan, men då är det ingen bisyssla, utan en tjänstledighet. Det är den tolkningen som SKL har gett, och det är ju det svaret. Du sa till Bengt-Åke Johansson att han inte fick ange MSB:s internationella räddningsinsatser som bisyssla, eftersom det rörde sig om en parallell anställning. Kan du förklara vad du menar med det? Nej, det har inte jag sagt, och jag vet inte från vem det kommer. Men den tolkningen jag har fått, som kommer vi SKL, säger att tjänstledighet inte är att betrakta som bisyssla, som är något man gör när man är ledig tjänstledig från detta jobbet och det är ju helt okej det, inga bekymmer. Varför fick Bengt-Åke Johansson inte ange uppdragen för MSB som bisyssla? Ja, det var ju det svaret vi hade fått; det ÄR ingen bisyssla. Hur tolkar du pensionsnämndens beslut i detta ärende? Det är inte min uppgift att tolka det. Pensionsmyndigheten i Jönköping är ju stadskontoret, och det är de som ska tolka detta. Du har ingen åsikt om det? Nej, kommunen skickade det till SKL, för Pensionsnämndens tolkning, och då är det ju upp till kommunen att hantera det. Hur ser du på att Bengt-Åke Johansson nu tillåts att arbeta för MSB, utan att samordning sker med hans avtalspension? Jag har ingen värdering i det, utan nu finns beslutet som är fattat, och då är det bara att följa det. Hur kan det komma sig att det står två olika datum på Bengt-Åke Johanssons pensionsansökan? Bengt-Åke har lämnat in papperet och skrivit på själv, det får han svara på. Förklaringen som Stefan Lund har är att Bengt-Åke bad honom skriva det här papperet och han tror att han skrev det vid ett datum och sedan lämnade Bengt-Åke in det vid ett senare datum. Det var ju fortfarande i god tid innan han skulle gå i pension, så det var ju ingen stress. Jag tror att datumet är den 0 i på huvudet på papperet, men på Bengt-Åkes underskrift står det en månad senare, den december eller något sådant. Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

18 pensionssegern pensionssegern Bengt Martinsson började år att arbeta som brandingenjör på räddningstjänsten i Jönköping, och elva år senare tillsattes han som räddningschef här. Tidigare jobbade han som brandingenjör för ett försäkringsbolag, och dessförinnan som byggnadsingenjör. Han är kassör och sekreterare i styrelsen för Brandskyddsföreningen i Jönköpings län, samt ingår i SKL:s nätverk för kommunal räddningstjänst, som syftar till att vara ett forum för dialog med medlemmarna om deras behov av stöd för verksamhetsutveckling och för inriktning av SKL:s intressebevakning. Nätverket träffas cirka två gånger per år. Företrädarna utses i huvudsak regionalt och består av en räddningschef per län. Är det inte lite konstigt att det skiljer en hel månad mellan datumen? Jo, men det är ju Bengt-Åke som har tecknat under och lämnat in papperet till Stefan Lund. Och hur ser rutinerna ut i sådana här fall registreras ansökan på en gång, eller hur gör ni? Normalt är det ju på det viset att Stefan Lund handlägger alla löpande personalärenden, och reglerna har varit så att anmälan ska till stadskontoret senast tre månader innan man går i pension, och det är egentligen det som är kutym så att säga. Du ser själv, här har ju Bengt-Åke själv skrivit ett papper där det står 0--, och sedan har han själv tecknat under; då står det ett annat datum där och det är han som har skrivit under papperet. De olika datumen har ställt till det en hel del. Nej, det är ju inte det som egentligen har ställt till det. Jo, det är en av de saker som har ställt till det. Ja, det skulle ju ha stämplas naturligtvis när det hade lämnats in. Varför har det inte stämplats? Jag kan inte säga det. Men, är det rutin att sådant här stämplas direkt när det kommer in? Ja, det ska det ju normalt sett vara naturligtvis. Funderar ni på att ändra rutinerna på något sätt efter det här? Ja, helt klart är det ju beklagligt att ankomstdatum inte fanns; det är ju det som är den viktiga frågan. När jag pratar med Stefan om detta, för det har jag naturligtvis gjort innan vi träffas här, och hans förklaring är egentligen att Bengt-Åke bad honom skriva den här ansökan. Och sedan fick han papperet och sedan kom han inte tillbaka med det förrän senare. Jag tror inte någon reflekterade för det är aldrig något bekymmer överhuvudtaget. Du menar att det inte har varit något bekymmer tidigare? Nej, och det ska det ju inte vara. Nu har ju Pensionsnämnden sagt vad det är för inkomst som ska frikopplas från samordning. Den tolkningen fanns inte tidigare. Skulle du vilja att det sker en förändring av den särskilda avtalspensionen för operativ personal? Nej, det pågår en översyn nu. Detta som en följd av den pensionsöverenskommelse som gjordes med SKL och de fackliga organisationerna. I den står det att man särskilt ska se över de särskilda avtalspensionerna för brandmän, och det arbetet pågår ju i Stockholm nu, det är bara att avvakta vad som kommer ut ifrån det. Ungefär hur många brandmän här i Jönköping kan gå i avtalspension för närvarande? Kanske 0 nu och de kommande åren, men alla som anställs har ju någon gång års SAP, om de väljer att gå vid. På grund av detta med 0 respektive år blir det ju färre och färre som kan gå vid års ålder? Nej, det blir det inte, utan snarare är det väl som så att du anställer yngre människor. Kan jag tolka dig som att du menar att det här bara gäller dem som är födda innan år? Ja, med de nya pensionsreglerna gäller det ju inte, men så kom ju det beslutet för ett och ett halvt år sedan i Pensionsnämnden att man ändrade på detta. text & foto: Inger Wiklund fotnot: de dokumen t som Bengt Martinsson tillhandahåller SFF är tar överhuvudtaget inte upp begreppet bisyssla. Martinsson själv ställer, den mars 00, en fråga till Lennart Fransson på Jönköpings stadskontors personalavdelning, gällande beräkning av tjänstgöringstid för brandmän i operativ tjänst. Räddningschefen undrar huruvida tid för tjänstledighet, för att pröva annat arbete, tjänstgöring hos annan arbetsgivare, FN-uppdrag etc, ska räknas som tjänstgöringstid, vad gäller SAP, eller om denna tid ska frånräknas från SAP. (SAP stavas genomgående SÅP). Dokumentet är en datorutskrift, där uttrycket FN-uppdrag vid något tillfälle för hand har strukits under. Ett handskrivet svar, underskrivet av Fredrik K, som också har tecknat datumet 00, på samma dokument som frågan har skrivits, säger att enligt SKL och KPA, ska sådan tjänstledighet inte tillgodoräknas. Bifogat finns ett dokument daterat den augusti 00. Under detta datum står initialerna FK. Här anges att i anm och, KAP-KL, står reglerat vilka uppdrag utanför kommunens ordinarie verksamhet som kan tillgodoräknas för att -årsvillkoret ska vara uppfyllt. Det nämns i paragrafen inget om hur man exempelvis ser på insatser utomlands i statlig regi. Agneta Åhlin, SKL, uppger att de inte har tagit ställning i frågan utan överlåter varje kommun att fatta egna beslut. Deras erfarenhet är dock att många kommuner har ställt sig positiva till att tillgodoräkna utlandstjänstgöring i -årsvillkoret, står det. e t t protokoll fr å n kommunens personalutskotts sammanträde den augusti 00, finns bifogat. I sammanfattningen här sägs att Bengt Martinsson har informerat om sökta tjänstledigheter, avseende SRV:s uppdrag vid katastrofer utomlands. Räddningstjänsten i Jönköpings kommun har en positiv grundinställning Annonsera i Swedish Firefighters! Brandsveriges starkaste annonsorgan. Partik Irmér, Annonschef Tel: +(0) 0 0 Epost: till denna typ av tjänstledigheter. Dock avväges alltid arbetsgivarens aktuella behov av arbetstagarens arbetsinsats varför avslag har förekommit under semesterperioder. Under den följande överläggningen diskuteras om rätten till särskild ålderspension skall kvarstå under denna typ av tjänstledighet. Personalutskottet återremitterar ärendet beträffande tillgodoräkning av tid för särskild ålderspension till räddningstjänsten. bengt m a r t insson stä l l er åt erigen samma fråga, till Lennart Fransson, den december 00. Under Martinssons namnteckning står följande: Bifogas: Tidigare skrivelse med svar PU:s protokoll Spec av tj för B-Å Johansson n ågot dokumen t g ä l l a nde Bengt-Åke Johansson finns inte med i den pdf som Martinsson alltså skickar till SFF. s va re t t ill m a r t insson kommer, den januari 00, via Fredrik Kittendorff den dåvarande pensionshandläggaren, som senare gick i pension, varför förmodan kan göras att det är denne som är FK och Fredrik K till Martinsson och Fransson. Han skriver följande: Efter kontakt med Agneta Åhlin SKL är hennes tolkning av b, KAP-KL: att begreppet tillhört räddningstjänsten under minst 0 år även omfattar person, som varit tjänstledig för annat arbete. Anställningen finns kvar och tid ska inte avräknas, att begreppet fullgjort år i utryckningsstyrka ska tolkas bokstavligt. Tidsavdrag ska göras vid exempelvis tjänstledighet för annat arbete. Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

19 pensionssegern Anders Bjällfalk, som är anställd på MSB och under flera av MSB:s internationella insatser har samarbetat med Bengt-Åke Johansson, räknar personer i Sverige som har denna kompetens och erfarenhet på ena handens fingrar. Han är bestört över att Bengt-Åke Johanssons arbetsgivare tänkte samordna inkomsterna från MSB med avtalspensionen. Det är unikt för Bengt-Åkes arbetsgivare att förstöra en tradition som har funnits sedan begynnelsen, framhåller han. Unikt av en arbetsgivare att förstöra en tradition! s e da n å r 00 ä r a n d e r s b j ä l l fa l k fast anställd på MSB, där han arbetar med de internationella insatserna, och då, i Sverige, ansvarar för att fordon, inklusive sådant som reservdelar och verktyg kommer i väg. Det är mycket att hålla reda på, men väldigt roligt, säger han från Västbanken, där han tjänstgör som Building and Transport Manager inom Logistics and Administration Division i den civila organisationen Temporary International Presence in Hebron (TIPH). Sverige är ett de sex länder vilka ingår i TIPH, som på uppdrag av Israel och Palestina bildades år, för att hjälpa till att stabilisera situation i Hebron. TIPH har mandat att observera och rapportera det som sker här; allt från trakasserier och stenkastning till husrannsakan; vi har arabisktalande observatörer som är med i varje patrull så att vi kan förstå allt som sägs på ett korrekt sätt. Just nu är läget normalt, säger han och förklarar att han ansvarar för basen ett tidigare hotell där personalen bor och arbetar, inklusive cirka 0 fordon. Fram till den sista januari är jag sekonderad via MSB, som samarbetar med TIPH, men jag funderar på att stanna ett halvår till, så att det blir ett år, sammanlagt. Det är nog inga problem vad gäller tjänstledighet från MSB, konstaterar han. Brandmän med disciplin Anders Bjällfalk förklarar att när dåvarande Räddningsverket började verksamheten med internationella insatser rekryterades enbart folk från Försvarsmakten och brandförsvaren, men att det inte är lika vanligt att rekrytera från Försvarsmakten i dag. Däremot har det alltid fungerat att rekrytera från brandförsvaren. En av fördelarna med brandmän är att de har en disciplin som man inte hittar i någon civil verksamhet, alltså att de är samordnade i styrkorna och på stationerna. Denna disciplin tar de även med sig ut på uppdragen. På ena handens fingrar Under flera uppdrag har Anders Bjällfalk samarbetat med Bengt-Åke Johansson, när denne haft funktioner som konvojledare, mekaniker och instruktör för både mekaniker och chaufförer i insatsländer såsom Kenya, Uganda och Sudan, samt Kongo, där uppdraget gällde minröjning. Jag räknar dem som har denna höga kompetens och långa erfarenhet som Bengt-Åke, vad gäller de internationella insatserna, på ena handens fingrar han är väldigt duktig. Många har den tekniska kompetensen, men att dessutom kunna ta kommandot, leda och lära ut kunskap det är unikt, framhåller han. Anders Bjällfalk understryker att det är svårt att hitta folk som klarar av den här miljön. Personer som har ett bra CV och som under intervjun verkar vara lämpliga, kan väl på plats visa sig inte fungera. Det kan vara något i klimatet, extrem värme och kyla till exempel, samt att det inte alltid finns vatten. Därtill är systemen i dessa länder helt annorlunda än i Sverige. Förhalningar i tullar förekommer, liksom försök från tullpersonal och polis att få mutor. Det är bara en viss typ av personer som klarar att ta sig igenom detta, och Bengt-Åke är en sådan, han är stark och ger sig bara inte. Mot all rim och reson! Anders Bjällfalk är starkt kritisk till detta att Bengt-Åke Johanssons arbetsgivare hade tänkt samordna hans avtalspension. Det är helt galet att det inte gick att ordna detta med pensionen för Bengt-Åke; det är naturligtvis fel att den som hjälper till med humanitära insatser ska bli av med pensionen. Jag vet att det även tidigare har varit svårt för honom att få tjänstledigt, och blir alldeles bestört av detta; det är mot all rim och reson att gå emot den här verksamheten. Jag har heller aldrig hört talas om att någon annan arbetsgivare har gjort något liknande, andra brandmän får ledigt hur lätt som helst det är unikt för Bengt-Åkes arbetsgivare att förstöra en tradition som funnits sedan begynnelsen!, avslutar han. text: Inger Wiklund Anders Bjällfalk, som under flera av MSB:s internationella insatser har samarbetat med Bengt-Åke Johansson, räknar personer i Sverige som har denna kompetens och erfarenhet på ena handens fingrar. Han ser det som unikt för Bengt-Åke Johanssons arbetsgivare att förstöra en tradition som funnits sedan begynnelsen. Foto: Privat Fakta MSB: myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och tidigare Räddningsverket, har i uppdrag av regeringen att hålla beredskap för internationella bistånds- och katastrofinsatser. Sedan det första uppdraget genomfördes, år, har MSB rekryterat cirka 000 personer till 00 insatser i cirka 0 länder. Vanligen genomför MSB 0 0 olika insatser utomlands samtidigt. I första hand handlar det om att bidra till att rädda människoliv, både i katastrofsituationer och mer långsiktigt för att minska risker och konsekvenser för nya katastrofer. De flesta insatserna är stöd till hjälporganisationer inom FN och EU för att öka deras möjlighet att samordna sig, att snabbt komma fram och att utföra sitt arbete i katastrofområden. Förfrågan kommer även från enskilda länder. MSB är också Sveriges civila aktör inom området minor och oexploderad ammunition. msb har en personalpool, där personer som tidigare haft uppdrag har anmält sitt intresse, och det är till dem som MSB:s rekryterare skickar förfrågan. När behov finns av personer med annan kompetens söks dessa via MSB:s hemsida, dit man också själv kan anmäla sitt intresse och bifoga sitt CV. för att komma ifråga till de flesta av MSB:s internationella insatser räcker det inte med att vara brandman, utan en teknisk bakgrund till exempel som ingenjör, eller liknande krävs. Vidare krävs egenskaper såsom social kompetens, samt för vissa uppdrag också förmåga att leda och att föra information vidare. Källa: msb.se och Anders Bjällfalk RÄDDAT LIV I 0 ÅR Pålitlighet, säkerhet och prestanda i tidskritiska räddningsinsatser. Årets julklapp 0! Stöd Insamlingsstiftelsen Brandmännens Cancerfond! Bankgiro 00-0 Läs mer på Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

20 Annonsera i Swedish Firefighters! Brandsveriges starkaste annonsorgan. MELEX modell 0 Fordonsklass MRED Kl alt EU Le Stark växelströmsmotor, kw (, hk) Volt Ställbara parametrar för optimering och detaljanpassning av köregenskaperna Borstfri växelströmsmotor ger mindre underhållsbehov Batterikapacitet 0 Ah/0h=. kwh Körhastighet MRED ca km/h (EU Le upp till km/h) Körsträcka upp till 0 km (beroende på toppfart och körsätt) Ny kraftig framvagn med fjäderben och skivbromsar. Ny kraftig bakaxel med hydrauliska trumbromsar Hytt helt integrerad i karossen med kraftig rör-ram Tvåkrets bromssystem med separat handbroms för din säkerhet hjul med riktiga bildäck ger komfort och framkomlighet Lastkapacitet 0 kg på flak Kraftigt aluminiumflak, L 00, B 0 mm eller ett stabilt skåp med valfri inredning, L 0, B 0, H 00 mm Backtagningsförmåga % En helt ny el-bil från Melex Swedish Firefighters Partik Irmér, Annonschef Tel: +(0) 0 0 Epost: Swedish Firefighters 0 Swedish Firefighters 0

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

C-UPPSATS. Om en videoreporter

C-UPPSATS. Om en videoreporter C-UPPSATS 2009:031 Om en videoreporter Pernilla Neumann Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Agenda. Storstockholms brandförsvar, SSBF. Olika rumsfunktioner

Agenda. Storstockholms brandförsvar, SSBF. Olika rumsfunktioner Brandstationer Agenda Storstockholms brandförsvar, SSBF Olika rumsfunktioner Den nya brandstationen Öppen brandstation Förbättrad inomhusmiljö minska sjukdomsbild Mångfald och jämställdhet Flexibilitet

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-01-08 Handläggare: Git Skog Telefon: +46 8-508 36 217 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Redovisning av projektet Brandsäkerhet

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande:

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande: Hyresadministratör Carolina blev erbjuden arbete redan innan hon var klar! Carolina Pålssson har läst programmet fastighetsföretagande. Efter utbildningen fick hon arbete som hyresadministratör - ett yrke

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare fordon och avancerad kommunikation, är förarens vardag lika

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Datum: 2011-09-26 10-07 (v 39 och 40) Plats: Swedish Rescue Training Centre i Skövde (Hasslum) Kursen vänder sig till personal inom kommunernas organisation

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden.

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. -Det ser illa ut, säger Andreas Nylander, förtroendevald revisor. Det finns risk att medlemmarna

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 BSU Brandskyddsutbildning En grundläggande brandsäkerhetsutbildning som riktar sig till den som inte har någon utbildning

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen. Tillsyn av vårdboenden i Kramfors

Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen. Tillsyn av vårdboenden i Kramfors Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Tillsyn av vårdboenden i Kramfors Information angående tillsynsbesöken Under 2012 har 26 vårdboenden i Kramfors besökts av räddningstjänsten. Anledningen till valet

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014 mässbilaga Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Skövde 7 8 maj Swedish Rescue Training Centre www.srtc.se/teknikdagar Välkommen! t e k n i k dag a r 2014 är en praktiskt

Läs mer

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy BORGHOLMS KOMMLrN Brandskyddspolicy 1(5) KF 2007-12-17 109 Antagen betsmiljöarbetet. föreskrifter mm Lagstiftning, 2 (5) för ny- ombyggnader av byggnader lokaler Brandskyddet Boverkets ByggRegler författningssamling

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer