Kommunanställda i Falkenberg med pågående lång sjukskrivning (>28 dagar) under våren 2002

Transkript

1 1 Kommunanställda i Falkenberg med pågående lång sjukskrivning (>28 dagar) under våren 2002 Rapport Per Herrström Docent FoU-avdelningen Länssjukhuset, Halmstad

2 2 Bakgrund Sjukskrivningarna har ökat oväntat mycket i Sverige under senaste år. Ett mått på detta är andelen sjukskrivna bland alla anställda en viss dag. Enligt aktuella arbetskraftsundersökningar för hela landet är 4,4 % av alla anställda sjukskrivna under minst en vecka vid sådana mätningar. Den siffran innefattar inte sjukskrivningar bland arbetslösa, studerande, egenföretagare och andra personer som inte är anställda. Det stora problemet är de långa sjukskrivningarna, som svarar för den helt dominerande delen av ohälsotalet och den dramatiska kostnadsökningen i försäkringen. En stor andel av de långa sjukskrivningarna omvandlas till sjukbidrag och förtidspensioner, vilka har stor benägenhet att förbli livslånga försäkringsförmåner. Utvecklingen inom sjukförsäkringen i Sverige, Norge och Nederländerna tycks skilja sig från flera andra länder i Europa. Olika orsaker till utvecklingen inom försäkringssystemet diskuteras i massmedia och inom forskarsamhället. Kunskapen kring hela problemet måste öka. I en nyligen publicerad utredning från riksförsäkringsverket (RFV) fokuseras framför allt arbetsplatsernas betydelse. Den offentliga sektorn är särskilt drabbad och kvinnors användning av sjukförsäkring större än mäns. Ett grundläggande och viktigt problem i försäkringsmedicinsk forskning har varit och kommer att vara inom överskådlig tid att det saknas viktig information i tillgängliga dataregister. Det beror på att lagstiftarna har prioriterat den enskildes behov av integritetsskydd. Det är därför inte möjligt att utan en mycket stor manuell arbetsinsats få överblick över de mest grundläggande förhållandena inom sjukförsäkringen t.ex. vilka diagnoser som är vanligast på olika arbetsplatser. Både forskningen och det offentliga samtalet blir lidande av de här bristerna. Det tycks vara nödvändigt med en förändring på den punkten i synnerhet som kostnaderna för sjukförsäkringen och den offentliga sjukvården numera har nästan samma omfattning (ungefär 120 respektive 150 miljarder kronor per år). Med tanke på att sjukdom framför allt drabbar de yngsta och de äldsta individerna i vårt samhälle, d v s de som är utanför sjukförsäkringen, finns också anledning att fundera över fördelningen av våra begränsade resurser mellan dessa två besläktade system. Således finns knappast nationella kunskaper eller källor att ösa ur för att lösa sjukskrivningsfrågan på någon ort i landet. Man måste gräva i lokalsamhället. Falkenbergs kommun har anslagit medel för att bearbeta sjuskrivningsfrågan också utanför gängse strukturer för hälso- och sjukvård. Som ett led i denna ansträngning har man beställt och i samarbete med FoU-avdelningen vid länssjukhuset i Halmstad genomfört en enkätundersökning av pågående fall av lång sjukskrivning bland kommunanställda under våren 2002.

3 3 Metod Arbetsgrupp En arbetsgrupp inom kommunen har arbetat med sjukskrivningsfrågan sedan vintern 2001/2002. Gruppens sammansättning och dess uppdrag har beskrivit på annan plats. En del av uppdraget har varit att organisera olika typer av möten med kommunanställda som varit sjukskrivna under mer än 28 dagar. Till ett sådant gruppmöte inbjöds samtliga dessa sjukskrivna personer och ett frågeformulär delades ut för att besvaras och inlämnas i slutet kuvert innan mötet upplöstes. Studiebas Studiebasen utgjordes av alla individer som var anställda av Falkenbergs kommun och de kommunala bolagen vid tillfället för undersökningen. Kännedom om studiebasens storlek och t.ex. antalet individer som var anställda inom de olika yrkesgrupperna är viktig för tolkning av data om gruppen deltagare. Studiepopulation Samtliga individer i studiebasen som under vecka 14 år 2002 kunde identifieras som långtidssjukskrivna (>28 dagar) i förvaltningarnas personaladministrativa system inkluderades i undersökningen. Sammanlagt identifierades 283 individer, varav 35 män och 248 kvinnor. Det skulle också vara värdefullt att känna till yrkesfördelning, sjukdomar mm bland de individer som inte deltog, men sådana uppgifter saknas. Deltagare Sammanlagt deltog 208 av de 283 individerna (73%). Bland deltagarna var 25 (12 %) män, 181 (87 %) kvinnor och 2 individer hade inte angett kön. Vid ovan nämnda gruppmöte besvarades frågeformuläret av 119 (57%) individer som svarade i bruna kuvert. De som uteblev från mötet fick enkäten hemskickad och 89 (43%) individer skickade in svar i vita kuvert. Samtliga 208 kuvert skickades direkt till FoU-avdelningen, Halmstad för inläsning i statistikprogrammet SPSS. Frågeformulär Ett särskilt frågeformulär (se bilaga) konstruerades i avsikt att spegla bakgrundfaktorer med möjlig betydelse för sjukskrivning, behandling, rehabilitering och återgång i arbete. Formuläret besvarades anonymt och innehöll sammanlagt 24 slutna frågor med varierande antal delfrågor. Frågorna var grupperade kring följande sju tema: Din bakgrund Din sjukskrivning Faktorer som minskat din arbetsförmåga och orsakat din sjukskrivning Faktorer som kan öka din arbetsförmåga Din uppfattning om den hjälp du hittills fått under din sjukskrivning Din uppfattning om dina möjligheter att kunna återgå till ordinarie arbete Förhållanden som kan påverka sjukfrånvaro Frågorna under tema nummer 3,4 och 5 bestod av skalor där svarande skulle kryssa ett värde mellan 1 och 10. Höga värden innebar största möjliga betydelse av eller värde på den faktor som beskrevs i den specifika frågan. Resultaten beskrivs som medelvärden för kvinnor och män för varje enskild fråga (se nästa sida).

4 4 Statistik Data har bearbetats i programmet SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Merparten av statistiken är beskrivande. En del analytisk statistik redovisas i form av korstabuleringar med chi-två test, Student t test eller Mann-Whitney U test. Signifikansnivån var 5 %. Ovanstående test innebär att man undersöker skillnader mellan grupper. Man kan använda papper och penna, men det går snabbare att göra beräkningarna i datorn. Korstabulering innebär att man jämför proportioner i två grupper tex andelen sjukskrivna bland kvinnor och män. Om det sk chi-två värdet är tillräckligt stort kan man säga att andelarna sjukskrivna kvinnor och män är olika. En signifikansnivå på 5% innebär att man har fel i 5% av fallen om man påstår att denna skillnad är säker (signifikant). I de flesta test nöjer man sig med att ha rätt i 95% av fallen. Student t test och Mann-Whitney U test används för att jämföra medelvärden i två grupper. Förutsättningarna för de två testen är helt olika. Student t test kräver att materialet är normalfördelat t ex kvinnors och mäns ålder och man räknar då med medelvärdet mean. Mann- Whitney U test används på snedfördelade material t ex längden av kvinnors och mäns tidigare sjukskrivning och man använder då medelvärden av typen median. Nedan förklaras skillnaden mellan mean och median. I flera frågor var antalet svar som kunde bearbetas lägre än 208. Skillnaden utgör s.k. internt bortfall och varierar i de olika tabellerna. Det sk externa bortfallet var skillnaden mellan antalet individer i studiepopulationen och antalet som faktiskt deltog i undersökningen. Medelvärden För att lättare kunna tolka svaren på frågorna med 10-gradig skala och förstå spridningen av svaren redovisas två typer av genomsnittsvärden. Genomsnittsvärden beskrivs som medelvärden (mean) och median. I första fallet beräknas det genom att lägga samman alla värden och dela med antalet deltagare. Det är nog det vanligaste måttet på genomsnittsvärde i vardagslivet. Median är ett annat sätt att beskriva ett genomsnittsvärde. Då rangordnar man alla mätvärden från det högsta till det lägsta och median värdet är det som har lika många individer eller mätvärden på båda sidor om sig själv. Vid s.k. normalfördelning (en helt symmetrisk klockformad kurva) är median och mean lika. Vid s.k. positiv snedfördelning har fördelningen en svans till höger och mean är större än median, vilket innebär att ett fåtal individer har mycket höga värden. Vid s.k. negativ snedfördelning är det tvärtom. Mean är då mindre än median eftersom ett fåtal individer har mycket låga värden. Resultat Bakgrund Som väntat var en stor majoritet av deltagarna kvinnor (87 %). Det speglar skillnader mellan könen i studiebasen och studiepopulationen. Först efter kontroll för totala antalet anställda fördelade på kön kan man uttala sig om verkliga skillnader i sjukskrivningsmönster. Männen var något äldre (53 år) än kvinnorna (50 år) dock utan statistisk signifikans. Också andelen ensamboende rapporterades lika för könen (16-18%) liksom de som hade hemmaboende barn (40-44%).

5 5 Tabell 1. Yrkesfördelning för män (n=25) och kvinnor (n=178). Yrke Kön Antal anställda Man Kvinna Summa Adjunkt Arbetande förman 1 1? Assistent Bibliotekarie Barnskötare Brandman Chef Dagbarnvårdare Ekonomibiträde Fastighetsskötare 2 2? Fritidsledare Förskollärare Fritidspedagog Gruppledare Kokerska Kokerska tillika husmor som ovan Lärare, lågstadiet Lärare, mellanstadiet Lärare Lärare Maskinist 3 3? Parkarbetare Personlig assistent Socialsekreterare Städare 5 5? Distriktssköterska Sjuksköterska Sjukvårdsbiträde Skolmåltidsbiträde Skötare Skolkurator Tekniker Tjänsteman med gymnasial utbildning 1 1? Tjänsteman med eftergymnasial utbildning 10 10? Undersköterska Vårdare Vårdbiträde Vårdbiträde öppen vård 1 1 som ovan Övrigt ? Yrkeslärare Total I ovanstående Tabell 1 visas fördelningen av yrke mellan könen för sammanlagt 203 individer. Tabell 2 visar könsfördelningen för 200 individer på olika förvaltningar (innehåller ett icke korrekt svar). I båda fallen var fördelningarna mycket sneda och skiljde sig därför statistiskt signifikant mellan könen. Detta var också ett förväntat fynd.

6 6 Tabell 2. Män (n=24) och kvinnor (n=176) fördelade på förvaltning. Förvaltning Kön Total Man Kvinna Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kommunledningskontoret 7 7 Kultur- och fritidsförvaltningen FaBo FAVRAB 2 2 Falkenberg Energi AB (felaktig kod) Tjänstgöringsgradens fördelning mellan könen framgår av Tabell 3. I princip hade alla männen heltidstjänster medan kvinnornas tjänstgöringsgrad var betydligt mer varierad. Denna skillnad var naturligtvis statistiskt signifikant. Tabell 3. Tjänstgöringsgrad bland män (n=25) och kvinnor (n=179). Tjänstgöringsgrad Kön Total Man Kvinna 0-25% % % % Total Din sjukskrivning Rapporterad sjukdom bland män redovisas i Tabell 4, som innehåller tre delar med en huvuddiagnos och två tilläggsdiagnoser. Som framgår rapporterade 25 män en Diagnos nr 1, 16 män en Diagnos nr 2 och 10 män en Diagnos nr 3. Kroniska smärtor i rörelseapparaten inklusive skador genom yttre våld (ofta frakturer) svarade för 60 % och psykiska tillstånd för 24 % av huvuddiagnoserna. Återstående 16 % utgjordes av till synes välavgränsade kroppssjukdomar.

7 7 Tabell 4. Rapporterade sjukdomar bland män fördelade som diagnos nr1, nr2 och nr3. Diagnos nr 1, män Antal % av tot Ackumulerad % (25) Ont i nacke/axlar 7 28,0 28,0 Ont i ryggen 3 12,0 40,0 Ont i leder 2 8,0 48,0 Andra besvär i rörelseapparaten 1 4,0 52,0 Astma eller kronisk luftrörskatarr 1 4,0 56,0 Hjärtinfarkt 1 4,0 60,0 Kärlkramp 1 4,0 64,0 Neurologisk sjukdom 1 4,0 68,0 Depression 2 8,0 76,0 Utmattningsdepression 3 12,0 88,0 Annan psykisk sjukdom 1 4,0 92,0 Skador genom yttre våld. 2 8,0 100,0 Olycksfall mm Total diagnos ,0 Diagnos nr 2, män Antal % av 25 % av 16 Ackumulerad % Ont i ryggen 5 20,0 31,3 31,3 Ont i leder 2 8,0 12,5 43,8 Andra besvär i rörelseapparaten 1 4,0 6,3 50,0 Utslitna knä eller höfter 1 4,0 6,3 56,3 Kärlkramp 1 4,0 6,3 62,5 Sockersjuka 1 4,0 6,3 68,8 Annan kroppslig sjukdom 2 8,0 12,5 81,3 Depression 1 4,0 6,3 87,5 Utmattningsdepression 2 8,0 12,5 100,0 Total diagnos ,0 100,0 Antal med enbart diagnos ,0 Total ,0 Diagnos nr 3, män Antal % av 25 % av 10 Ackumulerad % Ont i leder 2 8,0 20,0 20,0 Andra besvär i rörelseapparaten 1 4,0 10,0 30,0 Utslitna knä eller höfter 1 4,0 10,0 40,0 Hjärtinfarkt 1 4,0 10,0 50,0 Annan kroppslig sjukdom 2 8,0 20,0 70,0 Utmattningsdepression 1 4,0 10,0 80,0 Ångestsjukdom 1 4,0 10,0 90,0 Skador genom yttre våld. 1 4,0 10,0 100,0 Olycksfall mm Total diagnos ,0 100,0 Antal med diagnos ,0 Total ,0

8 8 Tabell 5 redovisar motsvarande diagnoser för kvinnorna. Bland dessa rapporterade 173 kvinnor en Diagnos nr 1, 108 kvinnor en Diagnos nr 2 och 68 kvinnor en Diagnos nr 3. Cirka 55 % av kvinnornas huvuddiagnoser motsvarade olika typer av smärta i rörelseapparaten inklusive skador genom yttre våld. I 25 % av fallen var något psykiska tillstånd huvuddiagnos. I 28 fall (15%) var huvuddiagnosen en till synes välavgränsad kroppssjukdom och i 8 fall (5%) rapporterades ingen huvuddiagnos. Tabell 5. Rapporterade sjukdomar bland kvinnor fördelade som diagnos nr1, nr2 och nr3. Diagnos nr 1, kvinnor Antal % av 181 Ackumulerad % av korrekt ifyllda Ont i nacke/axlar 37 20,4 21,4 Ont i ryggen 19 10,5 32,4 Ont i leder 12 6,6 39,3 Andra besvär i rörelseapparaten 4 2,2 41,6 Fibromyalgi 3 1,7 43,4 Utslitna knä eller höfter 6 3,3 46,8 Utslitna knä eller höfter 11 6,1 53,2 Komplikationer vid graviditet 2 1,1 54,3 eller förlossning Hjärtinfarkt 2 1,1 55,5 Kärlkramp 1,6 56,1 Stroke, slaganfall 5 2,8 59,0 Sockersjuka 1,6 59,5 Cancer 3 1,7 61,3 Neurologisk sjukdom 2 1,1 62,4 Hudsjukdom 1,6 63,0 Sjukdom i magen eller tarmarna 3 1,7 64,7 Annan kroppslig sjukdom 8 4,4 69,4 Depression 14 7,7 77,5 Utmattningsdepression 30 16,6 94,8 Annan psykisk sjukdom 1,6 95,4 Skador genom yttre våld. 7 3,9 99,4 olycksfall mm Missbruk/beroende av alkohol 1,6 100,0 eller droger Total ,6 Ofullständigt ifyllda 8 4,4 Total ,0

9 9 Diagnos nr 2, kvinnor Antal % av 181 % av 108 Ackumulerad % Ont i nacke/axlar 14 7,7 13,0 13,0 Ont i ryggen 20 11,0 18,5 31,5 Ont i leder 11 6,1 10,2 41,7 Andra besvär i rörelseapparaten 6 3,3 5,6 47,2 Fibromyalgi 2 1,1 1,9 49,1 Utslitna knä eller höfter 1,6,9 50,0 Utslitna knä eller höfter 6 3,3 5,6 55,6 Komplikationer vid graviditet eller 1,6,9 56,5 förlossning Astma eller kronisk luftrörskatarr 3 1,7 2,8 59,3 Kärlkramp 1,6,9 60,2 Sockersjuka 4 2,2 3,7 63,9 Neurologisk sjukdom 1,6,9 64,8 Sjukdom i magen eller tarmarna 1,6,9 65,7 Annan kroppslig sjukdom 6 3,3 5,6 71,3 Depression 5 2,8 4,6 75,9 Utmattningsdepression 18 9,9 16,7 92,6 Ångestsjukdom 4 2,2 3,7 96,3 Annan psykisk sjukdom 1,6,9 97,2 Skador genom yttre våld. Olycksfall 2 1,1 1,9 99,1 mm? 1,6,9 100,0 Total diagnos ,7 100,0 Antal med enbart diagnos ,3 Total ,0 Diagnos nr 3, kvinnor Antal % av 181 % av 68 Ackumulerad % Ont i nacke/axlar 3 1,7 4,4 4,4 Ont i ryggen 7 3,9 10,3 14,7 Ont i leder 15 8,3 22,1 36,8 Andra besvär i rörelseapparaten 4 2,2 5,9 42,6 Fibromyalgi 5 2,8 7,4 50,0 Utslitna knä eller höfter 1,6 1,5 51,5 Utslitna knä eller höfter 2 1,1 2,9 54,4 Astma eller kronisk luftrörskatarr 1,6 1,5 55,9 Sockersjuka 2 1,1 2,9 58,8 Cancer 1,6 1,5 60,3 Hudsjukdom 1,6 1,5 61,8 Sjukdom i magen eller tarmarna 2 1,1 2,9 64,7 Annan kroppslig sjukdom 2 1,1 2,9 67,6 Depression 4 2,2 5,9 73,5 Utmattningsdepression 11 6,1 16,2 89,7 Ångestsjukdom 6 3,3 8,8 98,5 Missbruk/beroende av alkohol 1,6 1,5 100,0 eller droger Total diagnos ,6 100,0 Antal med enbart diagnos ,4 Total ,0

10 10 Sjukskrivningsdiagnoserna skiljde sig mellan olika grupper av kvinnor. I Tabell 5 B (se nästa sida) visas huvuddiagnoserna för dessa kvinnor inom hela gruppen Lärare, alla inom gruppen Förskolepersonal och alla inom gruppen Vårdpersonal inklusive undersköterskor. Diagnosen för alla män redovisas också. Fem kvinnor angav ingen diagnos. Olika former av kronisk smärta i rörelseapparaten var huvuddiagnos i 53 % av fallen bland Lärare, 52 % bland Förskolepersonal, 66 % bland Vårdpersonal och 52 % av alla männen. Psykiska tillstånd motsvarade 42 % av diagnoserna bland Lärare, 24 % bland Förskolepersonal, 14 % bland Vårdpersonal och 24 % bland männen (Tabell 5 C). I överensstämmelse med tidigare kunskaper var således Kronisk smärta och Psykiska tillstånd de två största diagnosgrupperna. Man skulle kanske ha förväntat att grupperna var mer lika i storlek, men samma fördelning sågs i hela kvinnogruppen. Förhållandet påminner om de brister som finns i den svenska sjukförsäkringen och som inte medger kontinuerlig belysning av förändring i t ex sjukskrivningsdiagnoser. Medan massmedia ofta framhåller utbrändhet som den främsta anledningen till arbetsoförmåga så tycks det inte vara det generella mönstret för kommunanställda i Falkenberg. Där överväger fortfarande kronisk smärta. Antalet kvinnliga lärare var litet (n=19) och begränsar slutsatserna vid jämförelse med de andra grupperna. Andelen lärare som var sjukskriven p g a kronisk smärta i rörelseapparaten tycktes emellertid vara i nivå med de två andra grupperna, vars arbete oftare kännetecknas av olika fysiska belastningar på rörelseapparaten. Fyndet stämmer med andra studier som visat att kronisk smärta av den här typen har komplexa orsaker av biologisk, psykologisk och social natur. Den högre andelen psykiska tillstånd bland Lärare kan tala för en större psykisk belastning inom detta yrke. Alternativt innebär det att denna typ av diagnoser har större legitimitet bland Lärare och att liknande tillstånd i de andra yrkesgrupperna snarare uttrycks som kronisk smärta. Det är möjligt att lärare och andra yrkesgrupper med högre utbildning håller på att ändra sitt mönster mot fler psykiska tillstånd. I den här studien är antalet individer inom sådana yrken för litet för att ytterligare kunna bearbetas.

11 11 Tabell 5 B. Antal långtidssjukskrivna kvinnors huvuddiagnos inom tre olika yrkeskategorier och motsvarande för alla män. Diagnoser Lärare (n=19) Förskolepersonal (n=29) Vårdpersonal (n=65) Alla män (n=25) Ont i nacke/axlar Ont i ryggen Ont i leder Andra besvär rörelseapparaten Fibromyalgi 1 1 Whiplash 2 4 Utslitna knä/höfter 2 7 Astma 1 Hjärtinfarkt 1 Kärlkramp 1 1 Stroke 2 2 Diabetes 1 Hudsjukdom 1 Mag/tarm sjukdom 1 Cancer 3 Graviditetskomplikation 2 Neurologisk 2 1 Annan kroppslig 2 2 Depression Utmattningsdepression Annan psykisk 1 1 Skador Totalt Tabell 5 C. Andelen av långtidssjukskrivna kvinnliga Lärare, Förskolepersonal, Vårdpersonal och alla män som uppgivit huvuddiagnos inom områdena Kronisk smärta och Psykiskt tillstånd. Huvuddiagnos Lärare Förskolepersonal Vårdpersonal Alla män Kronisk smärta 53 % 52 % 66 % 52 % Psykiskt tillstånd 42 % 24 % 14 % 24 %

12 12 Sjukskrivningsdiagnosen hade ändrats under sjukskrivningens lopp för 4 män (17 %) och för 34 kvinnor (20 %). Sjukskrivningarnas omfattning tycktes ha förskjutits mot lägre omfattning för både män men särskilt kvinnor under sjukskrivningstiden (Tabell 6 och 7). Bland männen sjönk andelen hel sjukskrivning från 68 % till 57 % och bland kvinnorna från 85 % till 55 %. Bland männen angav 8 % inte sjukskrivningens omfattning vid svarsdatum. Motsvarande andel bland kvinnorna var 11 %. Tabell 6. Sjukskrivningens omfattning från början bland långtidssjukskrivna män (n=25) och kvinnor (n=178). Kön Total Man Kvinna Sjukskrivningens omfattning från början 0-25% % % % Total Tabell 7. Sjukskrivningens omfattning vid svarsdatum bland långtidssjukskrivna män (n=23) och kvinnor (n=161). Kön Total Man Kvinna Sjukskrivningens omfattning idag 0-25% % % % Total Den rapporterade sjukskrivningen i dagar under närmast föregående 3 år uppvisade mycket stor spridning för både män och kvinnor (Tabell 8). Förhållandet att genomsnittsvärdet mean är större än median visar att ett litet antal individer haft mycket långa sjukskrivningar. 95% konfidensintervall för mean visar inom vilket intervall ett genomsnittsvärde mest troligt befinner sig. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Tabell 8. Olika genomsnittsvärde i dagar för senaste 3 årens sjukskrivning, som den rapporterats av långtidssjukskrivna män och kvinnor. Median Mean 95% CI för mean Män Kvinnor Omfattningen av de föregående 3 årens sjukskrivning rapporterades enligt Tabell 9. I endast 17 fall hade omfattningen enbart varit partiell (deltid). Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen.

13 13 Tabell 9. Omfattningen av sjukskrivning under föregående 3 år rapporterad av långtidssjukskrivna män (n=25) och kvinnor (n=175). Kön Total Man Kvinna Vilken typ av sjukskrivning har det varit? Heltid Deltid Heltid + deltid Total Män och kvinnor hade i lika utsträckning deltagit i rehabiliteringsutredning (48% respektive 47 %). Flertalet (132/200; 66 %) av de sjukskrivna hade haft kontakt med sin arbetsledare inom första månaden och en stor andel (79/200; 40%) inom första veckan (Tabell 10). Det var lika mellan könen. Bland männen uppgav 56% och bland kvinnorna 45% att kontakten med arbetsgivaren hade varit regelbunden. Tabell 10. Tidpunkten för kontakt med sin arbetsledare under pågående långvarig sjukskrivning bland 25 män och 175 kvinnor. Man Kön Kvinna Total När hade Du första kontakt med din Inom 1 vecka arbetsledare? Inom 1 månad Inom 3 månader Efter 3 månader Aldrig haft någon kontakt Total I Tabellerna 10A-B beskrivs ytterligare karakteristika i frågan om kontakten mellan de sjukskrivna och deras arbetsledning. I Tabellerna 10C-D beskrivs frågan om rehabiliteringsutredning och vem som medverkat vid sådan. Tabell 10 A. Antal långtidssjukskrivna vid olika förvaltningar och deras rapporterade tidpunkt för kontakt med sin arbetsledare. Inom 1 vecka Inom 1 månad Inom 3 månader Efter 3 månader Aldrig kontakt Totalt antal BUN SOC K-ledning KoF FaBo FAVRAB FEAB

14 14 Tabell 10 B. Antal långtidssjukskrivna vid olika förvaltningar med regelbunden kontakt med arbetsledare. Regelb BUN SOC K-ledning KoF FaB0 FAVRAB FEAB Kontakt Ja Nej Totalt Tabell 10 C. Antal långtidssjukskrivna vid olika förvaltningar som har deltagit i rehabiliteringsutredning. Rehab BUN SOC K-ledning KoF FaB0 FAVRAB FEAB utredn Ja Nej Totalt Tabell 10 D. Medverkan av arbetsledare, facklig representant, försäkringskassan, läkare eller annan person vid rehabiliteringsutredning för långtidssjukskrivna vid olika förvaltningar. Medverkan BUN SOC K-ledning KoF FaB0 FAVRAB FEAB Arbetsledare Fack FK Läkare Annan Faktorer som minskat din arbetsförmåga och orsakat din sjukskrivning Betydelsen av olika faktorer för den sjukskrivnes nedsatta arbetsförmåga rapporterades enligt Tabell 11 (se nästa sida). För att lättare förstå tabellen är det lämpligt att se i frågeformuläret hur frågorna är formulerade. Den aktuella sjukdomen fick högst värde, nästan full poäng. När man läser tabellen kan man dels jämföra mean och median och dels värdera de absoluta värdena. Låga värden innebär att en faktor har liten betydelse. Skillnaden mellan mean och median berättar om hur svaren har fördelats. Se också i metodavsnittet under Medelvärde. Om mean är större än median så finns enstaka höga värden. Och tvärtom, om median är större än mean så finns enstaka låga värden. Faktor Mobbad visade tex totalt ett mycket lågt värde, men bland män var mean 3,29 således större än medianen 1. Det innebär att ett fåtal män hade höga värden och tillmätte mobbing förhållandevis stor betydelse jämfört med majoriteten av män.

15 15 Generellt rapporterades höga värden för faktorer som på ett övergripande sätt beskrev fysisk och psykisk arbetsmiljö. Det mest intressanta kan dock vara de skillnader som beskrivs ovan och som ses i otrygg arbetsmiljö, ensamt arbete, konflikter mfl liknande faktorer. En påtaglig skillnad mellan könen fanns för faktorerna stress, tidsbrist och många arbetsuppgifter som tillmättes större betydelse bland kvinnor än bland män. Måtten på de två sätten att ange genomsnittsvärde talar för att ett mindre antal kvinnor hade låga värden för betydelsen av stress. Tabell 11. Olika faktorers betydelse för den nedsatta arbetsförmågan bland långtidssjukskrivna män och kvinnor (fråga 20). Sjukdomen jag är sjukskriven för har minskat min arbetsförmåga... Kön Mean Median Man 9,33 10,00 Kvinna 9,13 10,00 Total 9,16 10,00 Den fysiska arbetsmiljön Man 5,75 7,00 Kvinna 6,29 7,00 Total 6,22 7,00 Den psykiska arbetsmiljön Man 5,30 5,00 Kvinna 6,03 7,00 Total 5,94 7,00 Krav från arbetskamrater Man 3,09 2,00 Kvinna 3,14 1,00 Total 3,13 1,00 Känt mig mobbad Man 3,29 1,00 Kvinna 1,94 1,00 Total 2,11 1,00 Dålig arbetsledning Man 4,08 3,00 Kvinna 4,66 4,00 Total 4,59 4,00 Stress Man 5,71 5,50 Kvinna 7,09 9,00 Total 6,92 8,00 Oro för förändringar på arbetet Man 3,42 2,50 Kvinna 3,91 3,00 Total 3,85 3,00 Tidsbrist i arbetet Man 4,63 4,00 Kvinna 6,45 7,00 Total 6,23 7,00 För många arbetsuppgifter Man 4,50 3,00 Kvinna 6,11 7,00 Total 5,91 6,00 För svåra arbetsuppgifter Man 2,67 1,50 Kvinna 3,14 2,00 Total 3,08 2,00 Ointressanta arbetsuppgifter Man 2,75 1,50 Kvinna 2,09 1,00 Total 2,17 1,00

16 16 Kön Mean Median Otacksamma arbetsuppgifter Man 3,75 2,50 Kvinna 3,41 2,00 Total 3,45 2,00 Inget inflytande på arbetsuppgifterna Man 3,33 2,00 Kvinna 3,62 3,00 Total 3,59 2,00 För lite betalt Man 4,25 2,00 Kvinna 5,06 5,00 Total 4,96 5,00 Problem att ordna barnpassning Man 1,04 1,00 Kvinna 1,25 1,00 Total 1,23 1,00 Konfllikter på arbetsplatsen Man 3,58 1,00 Kvinna 3,25 1,00 Total 3,29 1,00 Personliga problem Man 2,33 1,00 Kvinna 2,44 1,00 Total 2,42 1,00 Otrygg arbetsmiljö Man 3,25 1,50 Kvinna 2,84 1,00 Total 2,89 1,00 Alltför ensamt arbete Man 2,63 1,00 Kvinna 3,13 1,00 Total 3,07 1,00 Aldrig trivts på mitt jobb Man 2,21 1,00 Kvinna 1,90 1,00 Total 1,94 1,00 Hamnat på fel plats i arbetslivet Man 2,75 1,50 Kvinna 1,86 1,00 Total 1,96 1,00 Faktorer som kan öka din arbetsförmåga Samtidigt som förbättrad hälsa skattades som den viktigaste faktorn för att öka arbetsförmågan så tillmättes varken medicinsk behandling eller rehabilitering särskilt stor betydelse i denna process av tillfrisknande. Den enskilt viktigaste faktorn för att återfå arbetsförmågan var att få tid att vila mig. Det gällde särskilt kvinnor som också rapporterade tid att träna, få kortare arbetstid, psykiskt lättare arbete och större förståelse från ledningen som viktiga faktorer. Deltagarna i studien gav således uttryck för en radikalt annorlunda syn på ett av sambanden mellan sjukdom och arbetsförmåga jämfört med övriga aktörer på sjukskrivningsmarkanden. Medan alla offentliga aktörer erbjuder medicinsk behandling och rehabilitering efterfrågar de sjukskrivna framför allt tid att vila sig. Detta är ett av de viktigaste fynden i denna undersökning. Mer betalt hade lika stor betydelse som ökad arbetstrivsel och större betydelse än mer inflytande.

17 17 Tabell 12. Betydelsen av olika faktorer för att öka arbetsförmågan bland långtidssjukskrivna män och kvinnor (fråga 21). Kön Mean Median Min hälsa förbättras Man 7,80 9,00 Kvinna 7,86 10,00 Total 7,85 10,00 Jag får medicinsk behandling Man 4,75 4,00 Kvinna 4,91 5,00 Total 4,89 5,00 Jag får rehabilitering Man 4,87 5,00 Kvinna 6,07 6,50 Total 5,93 6,00 Jag får tid att vila mig under sjukskrivning Man 7,08 8,00 Kvinna 7,23 9,00 Total 7,21 9,00 Jag får tid att träna Man 6,25 6,50 Kvinna 6,67 8,00 Total 6,62 7,00 Jag får tid att tänka efter vad jag vill under sjukskrivning Man 4,67 4,50 Kvinna 5,23 5,00 Total 5,16 5,00 Anpassning av arbetsuppgifter på ordinarie arbete Man 5,54 6,00 Kvinna 4,94 4,50 Total 5,02 5,00 Arbetet blir mer meningsfullt Man 3,46 1,00 Kvinna 4,06 2,00 Total 3,99 2,00 Arbetet blir fysiskt lättare Man 4,42 3,50 Kvinna 4,87 3,00 Total 4,81 3,00 Arbetet blir psykiskt lättare Man 4,87 5,00 Kvinna 5,63 6,00 Total 5,54 6,00 Kortare arbetstid Man 5,63 6,00 Kvinna 6,39 8,00 Total 6,29 7,00 Större förståelse från ledningen Man 4,62 4,50 Kvinna 5,58 5,00 Total 5,47 5,00 Ny chef Man 3,67 1,50 Kvinna 3,56 1,00 Total 3,57 1,00 Större förståelse från arbetskamraterna Man 2,88 1,50 Kvinna 3,37 1,00 Total 3,31 1,00 Nya arbetskamrater Man 2,46 1,00 Kvinna 2,60 1,00 Total 2,58 1,00 Jag får återgå till gamla arbetskamrater Man 4,08 3,00 Kvinna 3,92 1,00 Total 3,94 2,00

18 18 Kön Mean Median Jag får mer betalt Man 4,48 3,00 Kvinna 4,92 5,00 Total 4,87 5,00 Jag får mer inflytande i arbetet Man 3,88 3,00 Kvinna 4,42 4,00 Total 4,36 4,00 Ökad trivsel på arbetet Man 4,83 5,00 Kvinna 4,92 5,00 Total 4,91 5,00 Omplacering inom kommunen Man 3,29 3,00 Kvinna 3,70 1,00 Total 3,65 1,00 De personliga problemen löser sig Man 2,33 1,00 Kvinna 2,83 1,00 Total 2,76 1,00 Jag skaffar annan yrkesutbildning Man 2,75 1,00 Kvinna 3,06 1,00 Total 3,02 1,00 Jag skaffar helt nytt jobb Man 3,46 1,50 Kvinna 3,80 1,00 Total 3,76 1,00 Jag skaffar annan arbetsgivare Man 2,67 1,00 Kvinna 2,78 1,00 Total 2,77 1,00 Din uppfattning om den hjälp du hittills fått under din sjukskrivning Särskilt kvinnorna visade sig mycket nöjda med den hjälp de fått från sin distriktsläkare (Tabell 13). Både kvinnor och män var väsentligt mer nöjda med den hjälpen jämfört med den hjälp de fått från företagshälsovården, men fler individer hade varit i kontakt med distriktsläkare jämfört med företagshälsovård (Tabell 14). Hjälpen och stödet från familj, vänner och arbetskamrater rankades generellt högt. Kvinnorna skattade stödet från arbetsledningen lägre än männen. Tabell 13. Långtidssjukskrivna kvinnors och mäns rapporterade nytta av hjälp från olika instanser och personer. Kön Mean Median Är Du nöjd med den hjälp du fått från din distriktsläkare? Man 7,40 8,00 Kvinna 8,16 10,00 Total 8,07 10,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från företagshälsovården? Man 5,27 5,00 Kvinna 4,77 4,00 Total 4,84 5,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från försäkringskassan? Man 7,00 7,00 Kvinna 6,89 8,00 Total 6,91 8,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från din arbetsgivare? Man 5,82 6,50 Kvinna 4,97 5,00 Total 5,09 5,00

19 19 Kön Mean Median Är Du nöjd med den hjälp du fått från kommunens rehab? Man 4,18 2,00 Kvinna 3,82 2,00 Total 3,87 2,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från arbetsledningen? Man 6,08 7,00 Kvinna 5,14 5,00 Total 5,25 5,00 Är Du nöjd med den hjälp och det stör du fått från facket? Man 4,07 3,50 Kvinna 4,79 5,00 Total 4,70 4,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från arbetskamraterna? Man 6,82 8,00 Kvinna 7,34 8,50 Total 7,28 8,00 Är Du nöjd med den hjälp och det stöd du fått från familjen? Man 9,23 10,00 Kvinna 9,52 10,00 Total 9,49 10,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från vännerna? Man 8,50 9,00 Kvinna 9,28 10,00 Total 9,19 10,00 I nedanstående Tabell 14 framgår att det var stor skillnad mellan andelen som haft kontakt med tex distriktsläkare och företagshälsovård. Detta påverkar också bedömningen av ovanstående skattningar. Man kan ju inte veta vilken typ av selektion eller urval av individer som skett till de olika instanserna. Samma hänsyn måste tas vid bedömning av resultaten i Tabell 13 för Kommun rehab och Facket som båda har låg anslutning. Tabell 14. Antal kvinnor och män som inte haft kontakt enligt tabell 13. Antal individer som inte haft kontakt med: Kvinnor (%) n=181 Män (%) n=25 Total (%) N=206 Distriktsläkare 32 (18%) 5 (20%) 37 (18%) Företagshälsovård 88 (49%) 13 (52%) 101 (49%) Försäkringskassan 31 (17%) 7 (28%) 38 (18%) Arbetsgivaren 46 (25%) 5 (20%) 51 (25%) Kommun rehab 101 (56%) 13 (52%) 114 (55%) Närmsta chef 8 (4%) 3 (12%) 11 (5%) Facket 79 (44%) 10 (40%) 89 (43%) Arbetskamrater 6 (3%) 2 (8%) 8 (4%) Familjen 2 (1%) 1 (4%) 3 (1%) Vänner 1 (0,5%) 2 (8%) 3 (1%) Din uppfattning om dina möjligheter att kunna återgå till ordinarie arbete Män och kvinnor trodde sig i lika utsträckning kunna återfå sin tidigare arbetsförmåga (32 % resp 39 %). Totalt ansåg sig 52 % resp 57 % kunna förbättra den arbetsförmåga de hade vid svarsdatum. Inte heller här fanns någon säker skillnad mellan könen.

20 20 Bland männen kände sex (24 %) sig inte välkomna tillbaka till sin arbetsplats och bland kvinnorna kände en lika stor andel 33 (19 %) på samma sätt. Dessutom besvarades inte frågan av 6 kvinnor. Totalt indikerade således svaren från 39 kvinnor (22 %) att de inte kände sig välkomna tillbaka till sin arbetsplats. Tabell 15 visar fördelningen av huvuddiagnos bland de sammanlagt 45 individer (22 %) som inte svarat att de känner sig välkomna tillbaka. Bland de 37 kvinnorna fanns 57 % av huvuddiagnoser inom gruppen kronisk smärta inklusive skador genom yttre våld och 25 % inom gruppen psykiska tillstånd. Motsvarande andelar bland de 136 kvinnor som svarat att de kände sig välkomna tillbaka var 57 % och 26 %. Således samma diagnoser oavsett man kände sig välkommen eller ej. Tabell 15. Fördelningen av huvuddiagnos bland 6 manliga och 39 kvinnliga långtidssjukskrivna som inte svarat att de känner sig välkomna tillbaka till sin arbetsplats. Data saknas från två kvinnor. Vilken är Din sjukdom? Kön Total Man Kvinna Ont i nacke/axlar Ont i ryggen Ont i leder 4 4 Utslitna knä eller höfter 3 3 Utslitna knä eller höfter 1 1 Komplikationer vid graviditet eller förlossning 1 1 Hjärtinfarkt 1 1 Kärlkramp 1 1 Stroke, slaganfall 1 1 Sjukdom i magen eller tarmarna 1 1 Annan kroppslig sjukdom 3 3 Depression 3 3 Utmattningsdepression 6 6 Annan psykisk sjukdom 1 1 Skador genom yttre våld. olycksfall mm 2 2 Total Tabell 16 (se nästa sida) visar yrkesfördelningen bland de kvinnor och män som inte kände sig välkomna tillbaka. Talen är små och man ska därför inte dra några långtgående slutsatser. Möjligtvis är gruppen övrig och tjänsteman med eftergymnasial utbildning något högt representerad.

21 21 Tabell 16. Yrkesfördelningen bland 6 manliga och 39 kvinnliga långtidssjukskrivna som inte svarat att de känner sig välkomna tillbaka till sin arbetsplats. Data saknas från en kvinna. Yrke Kön Total Man Kvinna Adjunkt 1 1 Assistent 3 3 Bibliotekarie 1 1 Barnskötare 1 1 Brandman 1 1 Chef 1 1 Förskollärare 2 2 Fritidspedagog 1 1 Lärare Maskinist 1 1 Parkarbetare 1 1 Personlig assistent 2 2 Städare 1 1 Skolmåltidsbiträde 1 1 Skötare 1 1 Tjänsteman med eftergymnasial utbilding 4 4 Undersköterska Vårdare 2 2 Vårdbiträde 1 1 Övrigt Yrkeslärare 1 1 Total Tabell 17 visar slutligen fördelningen inom olika förvaltningar av samma grupp individer. Det fanns ingen oväntad skillnad mellan BUN och SOC. Övriga tal är för små för djupare analys. Möjligtvis utmärker sig FaBo genom att inte ha något fall som inte kände sig välkommen tillbaka. Man kunde förvänta 1-2 sådana fall. Tabell 17. Fördelningen på olika förvaltningar av 199 långtidssjukskrivna avseende deras känsla att vara välkomna tillbaka till sin arbetsplats. Kvinnor Män Välkommen Ej välkommen Välkommen Ej välkommen BUN SOC K-ledning KoF FaBo FAVRAB FEAB Totalt

22 22 En mycket stor majoritet bland både män (88 %) och kvinnor (96 %) ansåg att det var viktigt att ha ett arbete. Ekonomiska behov framfördes som skäl att återgå i arbete bland 52% av männen och 62 % av kvinnorna. Intressant nog svarade 66 % av kvinnorna jämfört med 40 % av männen att de måste återgå i arbete för att må bra. Skillnaden var statistiskt signifikant (p=0,02). Förhållanden som kan påverka sjukfrånvaro Mer än hälften av männen (58 %) och kvinnorna (56 %) angav att de ibland avstod från att sjukskriva sig pga pliktkänsla för arbetsuppgifterna. Detta förhållande speglades också av pliktkänslan för elever, vårdtagare och andra som är beroende av ens arbetsinsats. 59 % av männen och 66 % av kvinnorna angav att man av det skälet avstått från sjukskrivning. I ungefär samma utsträckning (50 % respektive 64 %) avstod man från sjukskrivning med hänsyn till sina arbetskamrater. I inget fall fanns någon säker skillnad mellan könen. Andelen som hade samma pliktkänsla och ställningstagande gentemot arbetsledningen var lägre men uppgick trots allt till 33 % av männen och 34 % av kvinnorna. Både männen och kvinnorna angav i 50 % av fallen att man avstått från sjukskrivning pga inkomstbortfall.