Kommunanställda i Falkenberg med pågående lång sjukskrivning (>28 dagar) under våren 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunanställda i Falkenberg med pågående lång sjukskrivning (>28 dagar) under våren 2002"

Transkript

1 1 Kommunanställda i Falkenberg med pågående lång sjukskrivning (>28 dagar) under våren 2002 Rapport Per Herrström Docent FoU-avdelningen Länssjukhuset, Halmstad

2 2 Bakgrund Sjukskrivningarna har ökat oväntat mycket i Sverige under senaste år. Ett mått på detta är andelen sjukskrivna bland alla anställda en viss dag. Enligt aktuella arbetskraftsundersökningar för hela landet är 4,4 % av alla anställda sjukskrivna under minst en vecka vid sådana mätningar. Den siffran innefattar inte sjukskrivningar bland arbetslösa, studerande, egenföretagare och andra personer som inte är anställda. Det stora problemet är de långa sjukskrivningarna, som svarar för den helt dominerande delen av ohälsotalet och den dramatiska kostnadsökningen i försäkringen. En stor andel av de långa sjukskrivningarna omvandlas till sjukbidrag och förtidspensioner, vilka har stor benägenhet att förbli livslånga försäkringsförmåner. Utvecklingen inom sjukförsäkringen i Sverige, Norge och Nederländerna tycks skilja sig från flera andra länder i Europa. Olika orsaker till utvecklingen inom försäkringssystemet diskuteras i massmedia och inom forskarsamhället. Kunskapen kring hela problemet måste öka. I en nyligen publicerad utredning från riksförsäkringsverket (RFV) fokuseras framför allt arbetsplatsernas betydelse. Den offentliga sektorn är särskilt drabbad och kvinnors användning av sjukförsäkring större än mäns. Ett grundläggande och viktigt problem i försäkringsmedicinsk forskning har varit och kommer att vara inom överskådlig tid att det saknas viktig information i tillgängliga dataregister. Det beror på att lagstiftarna har prioriterat den enskildes behov av integritetsskydd. Det är därför inte möjligt att utan en mycket stor manuell arbetsinsats få överblick över de mest grundläggande förhållandena inom sjukförsäkringen t.ex. vilka diagnoser som är vanligast på olika arbetsplatser. Både forskningen och det offentliga samtalet blir lidande av de här bristerna. Det tycks vara nödvändigt med en förändring på den punkten i synnerhet som kostnaderna för sjukförsäkringen och den offentliga sjukvården numera har nästan samma omfattning (ungefär 120 respektive 150 miljarder kronor per år). Med tanke på att sjukdom framför allt drabbar de yngsta och de äldsta individerna i vårt samhälle, d v s de som är utanför sjukförsäkringen, finns också anledning att fundera över fördelningen av våra begränsade resurser mellan dessa två besläktade system. Således finns knappast nationella kunskaper eller källor att ösa ur för att lösa sjukskrivningsfrågan på någon ort i landet. Man måste gräva i lokalsamhället. Falkenbergs kommun har anslagit medel för att bearbeta sjuskrivningsfrågan också utanför gängse strukturer för hälso- och sjukvård. Som ett led i denna ansträngning har man beställt och i samarbete med FoU-avdelningen vid länssjukhuset i Halmstad genomfört en enkätundersökning av pågående fall av lång sjukskrivning bland kommunanställda under våren 2002.

3 3 Metod Arbetsgrupp En arbetsgrupp inom kommunen har arbetat med sjukskrivningsfrågan sedan vintern 2001/2002. Gruppens sammansättning och dess uppdrag har beskrivit på annan plats. En del av uppdraget har varit att organisera olika typer av möten med kommunanställda som varit sjukskrivna under mer än 28 dagar. Till ett sådant gruppmöte inbjöds samtliga dessa sjukskrivna personer och ett frågeformulär delades ut för att besvaras och inlämnas i slutet kuvert innan mötet upplöstes. Studiebas Studiebasen utgjordes av alla individer som var anställda av Falkenbergs kommun och de kommunala bolagen vid tillfället för undersökningen. Kännedom om studiebasens storlek och t.ex. antalet individer som var anställda inom de olika yrkesgrupperna är viktig för tolkning av data om gruppen deltagare. Studiepopulation Samtliga individer i studiebasen som under vecka 14 år 2002 kunde identifieras som långtidssjukskrivna (>28 dagar) i förvaltningarnas personaladministrativa system inkluderades i undersökningen. Sammanlagt identifierades 283 individer, varav 35 män och 248 kvinnor. Det skulle också vara värdefullt att känna till yrkesfördelning, sjukdomar mm bland de individer som inte deltog, men sådana uppgifter saknas. Deltagare Sammanlagt deltog 208 av de 283 individerna (73%). Bland deltagarna var 25 (12 %) män, 181 (87 %) kvinnor och 2 individer hade inte angett kön. Vid ovan nämnda gruppmöte besvarades frågeformuläret av 119 (57%) individer som svarade i bruna kuvert. De som uteblev från mötet fick enkäten hemskickad och 89 (43%) individer skickade in svar i vita kuvert. Samtliga 208 kuvert skickades direkt till FoU-avdelningen, Halmstad för inläsning i statistikprogrammet SPSS. Frågeformulär Ett särskilt frågeformulär (se bilaga) konstruerades i avsikt att spegla bakgrundfaktorer med möjlig betydelse för sjukskrivning, behandling, rehabilitering och återgång i arbete. Formuläret besvarades anonymt och innehöll sammanlagt 24 slutna frågor med varierande antal delfrågor. Frågorna var grupperade kring följande sju tema: Din bakgrund Din sjukskrivning Faktorer som minskat din arbetsförmåga och orsakat din sjukskrivning Faktorer som kan öka din arbetsförmåga Din uppfattning om den hjälp du hittills fått under din sjukskrivning Din uppfattning om dina möjligheter att kunna återgå till ordinarie arbete Förhållanden som kan påverka sjukfrånvaro Frågorna under tema nummer 3,4 och 5 bestod av skalor där svarande skulle kryssa ett värde mellan 1 och 10. Höga värden innebar största möjliga betydelse av eller värde på den faktor som beskrevs i den specifika frågan. Resultaten beskrivs som medelvärden för kvinnor och män för varje enskild fråga (se nästa sida).

4 4 Statistik Data har bearbetats i programmet SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Merparten av statistiken är beskrivande. En del analytisk statistik redovisas i form av korstabuleringar med chi-två test, Student t test eller Mann-Whitney U test. Signifikansnivån var 5 %. Ovanstående test innebär att man undersöker skillnader mellan grupper. Man kan använda papper och penna, men det går snabbare att göra beräkningarna i datorn. Korstabulering innebär att man jämför proportioner i två grupper tex andelen sjukskrivna bland kvinnor och män. Om det sk chi-två värdet är tillräckligt stort kan man säga att andelarna sjukskrivna kvinnor och män är olika. En signifikansnivå på 5% innebär att man har fel i 5% av fallen om man påstår att denna skillnad är säker (signifikant). I de flesta test nöjer man sig med att ha rätt i 95% av fallen. Student t test och Mann-Whitney U test används för att jämföra medelvärden i två grupper. Förutsättningarna för de två testen är helt olika. Student t test kräver att materialet är normalfördelat t ex kvinnors och mäns ålder och man räknar då med medelvärdet mean. Mann- Whitney U test används på snedfördelade material t ex längden av kvinnors och mäns tidigare sjukskrivning och man använder då medelvärden av typen median. Nedan förklaras skillnaden mellan mean och median. I flera frågor var antalet svar som kunde bearbetas lägre än 208. Skillnaden utgör s.k. internt bortfall och varierar i de olika tabellerna. Det sk externa bortfallet var skillnaden mellan antalet individer i studiepopulationen och antalet som faktiskt deltog i undersökningen. Medelvärden För att lättare kunna tolka svaren på frågorna med 10-gradig skala och förstå spridningen av svaren redovisas två typer av genomsnittsvärden. Genomsnittsvärden beskrivs som medelvärden (mean) och median. I första fallet beräknas det genom att lägga samman alla värden och dela med antalet deltagare. Det är nog det vanligaste måttet på genomsnittsvärde i vardagslivet. Median är ett annat sätt att beskriva ett genomsnittsvärde. Då rangordnar man alla mätvärden från det högsta till det lägsta och median värdet är det som har lika många individer eller mätvärden på båda sidor om sig själv. Vid s.k. normalfördelning (en helt symmetrisk klockformad kurva) är median och mean lika. Vid s.k. positiv snedfördelning har fördelningen en svans till höger och mean är större än median, vilket innebär att ett fåtal individer har mycket höga värden. Vid s.k. negativ snedfördelning är det tvärtom. Mean är då mindre än median eftersom ett fåtal individer har mycket låga värden. Resultat Bakgrund Som väntat var en stor majoritet av deltagarna kvinnor (87 %). Det speglar skillnader mellan könen i studiebasen och studiepopulationen. Först efter kontroll för totala antalet anställda fördelade på kön kan man uttala sig om verkliga skillnader i sjukskrivningsmönster. Männen var något äldre (53 år) än kvinnorna (50 år) dock utan statistisk signifikans. Också andelen ensamboende rapporterades lika för könen (16-18%) liksom de som hade hemmaboende barn (40-44%).

5 5 Tabell 1. Yrkesfördelning för män (n=25) och kvinnor (n=178). Yrke Kön Antal anställda Man Kvinna Summa Adjunkt Arbetande förman 1 1? Assistent Bibliotekarie Barnskötare Brandman Chef Dagbarnvårdare Ekonomibiträde Fastighetsskötare 2 2? Fritidsledare Förskollärare Fritidspedagog Gruppledare Kokerska Kokerska tillika husmor som ovan Lärare, lågstadiet Lärare, mellanstadiet Lärare Lärare Maskinist 3 3? Parkarbetare Personlig assistent Socialsekreterare Städare 5 5? Distriktssköterska Sjuksköterska Sjukvårdsbiträde Skolmåltidsbiträde Skötare Skolkurator Tekniker Tjänsteman med gymnasial utbildning 1 1? Tjänsteman med eftergymnasial utbildning 10 10? Undersköterska Vårdare Vårdbiträde Vårdbiträde öppen vård 1 1 som ovan Övrigt ? Yrkeslärare Total I ovanstående Tabell 1 visas fördelningen av yrke mellan könen för sammanlagt 203 individer. Tabell 2 visar könsfördelningen för 200 individer på olika förvaltningar (innehåller ett icke korrekt svar). I båda fallen var fördelningarna mycket sneda och skiljde sig därför statistiskt signifikant mellan könen. Detta var också ett förväntat fynd.

6 6 Tabell 2. Män (n=24) och kvinnor (n=176) fördelade på förvaltning. Förvaltning Kön Total Man Kvinna Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kommunledningskontoret 7 7 Kultur- och fritidsförvaltningen FaBo FAVRAB 2 2 Falkenberg Energi AB (felaktig kod) Tjänstgöringsgradens fördelning mellan könen framgår av Tabell 3. I princip hade alla männen heltidstjänster medan kvinnornas tjänstgöringsgrad var betydligt mer varierad. Denna skillnad var naturligtvis statistiskt signifikant. Tabell 3. Tjänstgöringsgrad bland män (n=25) och kvinnor (n=179). Tjänstgöringsgrad Kön Total Man Kvinna 0-25% % % % Total Din sjukskrivning Rapporterad sjukdom bland män redovisas i Tabell 4, som innehåller tre delar med en huvuddiagnos och två tilläggsdiagnoser. Som framgår rapporterade 25 män en Diagnos nr 1, 16 män en Diagnos nr 2 och 10 män en Diagnos nr 3. Kroniska smärtor i rörelseapparaten inklusive skador genom yttre våld (ofta frakturer) svarade för 60 % och psykiska tillstånd för 24 % av huvuddiagnoserna. Återstående 16 % utgjordes av till synes välavgränsade kroppssjukdomar.

7 7 Tabell 4. Rapporterade sjukdomar bland män fördelade som diagnos nr1, nr2 och nr3. Diagnos nr 1, män Antal % av tot Ackumulerad % (25) Ont i nacke/axlar 7 28,0 28,0 Ont i ryggen 3 12,0 40,0 Ont i leder 2 8,0 48,0 Andra besvär i rörelseapparaten 1 4,0 52,0 Astma eller kronisk luftrörskatarr 1 4,0 56,0 Hjärtinfarkt 1 4,0 60,0 Kärlkramp 1 4,0 64,0 Neurologisk sjukdom 1 4,0 68,0 Depression 2 8,0 76,0 Utmattningsdepression 3 12,0 88,0 Annan psykisk sjukdom 1 4,0 92,0 Skador genom yttre våld. 2 8,0 100,0 Olycksfall mm Total diagnos ,0 Diagnos nr 2, män Antal % av 25 % av 16 Ackumulerad % Ont i ryggen 5 20,0 31,3 31,3 Ont i leder 2 8,0 12,5 43,8 Andra besvär i rörelseapparaten 1 4,0 6,3 50,0 Utslitna knä eller höfter 1 4,0 6,3 56,3 Kärlkramp 1 4,0 6,3 62,5 Sockersjuka 1 4,0 6,3 68,8 Annan kroppslig sjukdom 2 8,0 12,5 81,3 Depression 1 4,0 6,3 87,5 Utmattningsdepression 2 8,0 12,5 100,0 Total diagnos ,0 100,0 Antal med enbart diagnos ,0 Total ,0 Diagnos nr 3, män Antal % av 25 % av 10 Ackumulerad % Ont i leder 2 8,0 20,0 20,0 Andra besvär i rörelseapparaten 1 4,0 10,0 30,0 Utslitna knä eller höfter 1 4,0 10,0 40,0 Hjärtinfarkt 1 4,0 10,0 50,0 Annan kroppslig sjukdom 2 8,0 20,0 70,0 Utmattningsdepression 1 4,0 10,0 80,0 Ångestsjukdom 1 4,0 10,0 90,0 Skador genom yttre våld. 1 4,0 10,0 100,0 Olycksfall mm Total diagnos ,0 100,0 Antal med diagnos ,0 Total ,0

8 8 Tabell 5 redovisar motsvarande diagnoser för kvinnorna. Bland dessa rapporterade 173 kvinnor en Diagnos nr 1, 108 kvinnor en Diagnos nr 2 och 68 kvinnor en Diagnos nr 3. Cirka 55 % av kvinnornas huvuddiagnoser motsvarade olika typer av smärta i rörelseapparaten inklusive skador genom yttre våld. I 25 % av fallen var något psykiska tillstånd huvuddiagnos. I 28 fall (15%) var huvuddiagnosen en till synes välavgränsad kroppssjukdom och i 8 fall (5%) rapporterades ingen huvuddiagnos. Tabell 5. Rapporterade sjukdomar bland kvinnor fördelade som diagnos nr1, nr2 och nr3. Diagnos nr 1, kvinnor Antal % av 181 Ackumulerad % av korrekt ifyllda Ont i nacke/axlar 37 20,4 21,4 Ont i ryggen 19 10,5 32,4 Ont i leder 12 6,6 39,3 Andra besvär i rörelseapparaten 4 2,2 41,6 Fibromyalgi 3 1,7 43,4 Utslitna knä eller höfter 6 3,3 46,8 Utslitna knä eller höfter 11 6,1 53,2 Komplikationer vid graviditet 2 1,1 54,3 eller förlossning Hjärtinfarkt 2 1,1 55,5 Kärlkramp 1,6 56,1 Stroke, slaganfall 5 2,8 59,0 Sockersjuka 1,6 59,5 Cancer 3 1,7 61,3 Neurologisk sjukdom 2 1,1 62,4 Hudsjukdom 1,6 63,0 Sjukdom i magen eller tarmarna 3 1,7 64,7 Annan kroppslig sjukdom 8 4,4 69,4 Depression 14 7,7 77,5 Utmattningsdepression 30 16,6 94,8 Annan psykisk sjukdom 1,6 95,4 Skador genom yttre våld. 7 3,9 99,4 olycksfall mm Missbruk/beroende av alkohol 1,6 100,0 eller droger Total ,6 Ofullständigt ifyllda 8 4,4 Total ,0

9 9 Diagnos nr 2, kvinnor Antal % av 181 % av 108 Ackumulerad % Ont i nacke/axlar 14 7,7 13,0 13,0 Ont i ryggen 20 11,0 18,5 31,5 Ont i leder 11 6,1 10,2 41,7 Andra besvär i rörelseapparaten 6 3,3 5,6 47,2 Fibromyalgi 2 1,1 1,9 49,1 Utslitna knä eller höfter 1,6,9 50,0 Utslitna knä eller höfter 6 3,3 5,6 55,6 Komplikationer vid graviditet eller 1,6,9 56,5 förlossning Astma eller kronisk luftrörskatarr 3 1,7 2,8 59,3 Kärlkramp 1,6,9 60,2 Sockersjuka 4 2,2 3,7 63,9 Neurologisk sjukdom 1,6,9 64,8 Sjukdom i magen eller tarmarna 1,6,9 65,7 Annan kroppslig sjukdom 6 3,3 5,6 71,3 Depression 5 2,8 4,6 75,9 Utmattningsdepression 18 9,9 16,7 92,6 Ångestsjukdom 4 2,2 3,7 96,3 Annan psykisk sjukdom 1,6,9 97,2 Skador genom yttre våld. Olycksfall 2 1,1 1,9 99,1 mm? 1,6,9 100,0 Total diagnos ,7 100,0 Antal med enbart diagnos ,3 Total ,0 Diagnos nr 3, kvinnor Antal % av 181 % av 68 Ackumulerad % Ont i nacke/axlar 3 1,7 4,4 4,4 Ont i ryggen 7 3,9 10,3 14,7 Ont i leder 15 8,3 22,1 36,8 Andra besvär i rörelseapparaten 4 2,2 5,9 42,6 Fibromyalgi 5 2,8 7,4 50,0 Utslitna knä eller höfter 1,6 1,5 51,5 Utslitna knä eller höfter 2 1,1 2,9 54,4 Astma eller kronisk luftrörskatarr 1,6 1,5 55,9 Sockersjuka 2 1,1 2,9 58,8 Cancer 1,6 1,5 60,3 Hudsjukdom 1,6 1,5 61,8 Sjukdom i magen eller tarmarna 2 1,1 2,9 64,7 Annan kroppslig sjukdom 2 1,1 2,9 67,6 Depression 4 2,2 5,9 73,5 Utmattningsdepression 11 6,1 16,2 89,7 Ångestsjukdom 6 3,3 8,8 98,5 Missbruk/beroende av alkohol 1,6 1,5 100,0 eller droger Total diagnos ,6 100,0 Antal med enbart diagnos ,4 Total ,0

10 10 Sjukskrivningsdiagnoserna skiljde sig mellan olika grupper av kvinnor. I Tabell 5 B (se nästa sida) visas huvuddiagnoserna för dessa kvinnor inom hela gruppen Lärare, alla inom gruppen Förskolepersonal och alla inom gruppen Vårdpersonal inklusive undersköterskor. Diagnosen för alla män redovisas också. Fem kvinnor angav ingen diagnos. Olika former av kronisk smärta i rörelseapparaten var huvuddiagnos i 53 % av fallen bland Lärare, 52 % bland Förskolepersonal, 66 % bland Vårdpersonal och 52 % av alla männen. Psykiska tillstånd motsvarade 42 % av diagnoserna bland Lärare, 24 % bland Förskolepersonal, 14 % bland Vårdpersonal och 24 % bland männen (Tabell 5 C). I överensstämmelse med tidigare kunskaper var således Kronisk smärta och Psykiska tillstånd de två största diagnosgrupperna. Man skulle kanske ha förväntat att grupperna var mer lika i storlek, men samma fördelning sågs i hela kvinnogruppen. Förhållandet påminner om de brister som finns i den svenska sjukförsäkringen och som inte medger kontinuerlig belysning av förändring i t ex sjukskrivningsdiagnoser. Medan massmedia ofta framhåller utbrändhet som den främsta anledningen till arbetsoförmåga så tycks det inte vara det generella mönstret för kommunanställda i Falkenberg. Där överväger fortfarande kronisk smärta. Antalet kvinnliga lärare var litet (n=19) och begränsar slutsatserna vid jämförelse med de andra grupperna. Andelen lärare som var sjukskriven p g a kronisk smärta i rörelseapparaten tycktes emellertid vara i nivå med de två andra grupperna, vars arbete oftare kännetecknas av olika fysiska belastningar på rörelseapparaten. Fyndet stämmer med andra studier som visat att kronisk smärta av den här typen har komplexa orsaker av biologisk, psykologisk och social natur. Den högre andelen psykiska tillstånd bland Lärare kan tala för en större psykisk belastning inom detta yrke. Alternativt innebär det att denna typ av diagnoser har större legitimitet bland Lärare och att liknande tillstånd i de andra yrkesgrupperna snarare uttrycks som kronisk smärta. Det är möjligt att lärare och andra yrkesgrupper med högre utbildning håller på att ändra sitt mönster mot fler psykiska tillstånd. I den här studien är antalet individer inom sådana yrken för litet för att ytterligare kunna bearbetas.

11 11 Tabell 5 B. Antal långtidssjukskrivna kvinnors huvuddiagnos inom tre olika yrkeskategorier och motsvarande för alla män. Diagnoser Lärare (n=19) Förskolepersonal (n=29) Vårdpersonal (n=65) Alla män (n=25) Ont i nacke/axlar Ont i ryggen Ont i leder Andra besvär rörelseapparaten Fibromyalgi 1 1 Whiplash 2 4 Utslitna knä/höfter 2 7 Astma 1 Hjärtinfarkt 1 Kärlkramp 1 1 Stroke 2 2 Diabetes 1 Hudsjukdom 1 Mag/tarm sjukdom 1 Cancer 3 Graviditetskomplikation 2 Neurologisk 2 1 Annan kroppslig 2 2 Depression Utmattningsdepression Annan psykisk 1 1 Skador Totalt Tabell 5 C. Andelen av långtidssjukskrivna kvinnliga Lärare, Förskolepersonal, Vårdpersonal och alla män som uppgivit huvuddiagnos inom områdena Kronisk smärta och Psykiskt tillstånd. Huvuddiagnos Lärare Förskolepersonal Vårdpersonal Alla män Kronisk smärta 53 % 52 % 66 % 52 % Psykiskt tillstånd 42 % 24 % 14 % 24 %

12 12 Sjukskrivningsdiagnosen hade ändrats under sjukskrivningens lopp för 4 män (17 %) och för 34 kvinnor (20 %). Sjukskrivningarnas omfattning tycktes ha förskjutits mot lägre omfattning för både män men särskilt kvinnor under sjukskrivningstiden (Tabell 6 och 7). Bland männen sjönk andelen hel sjukskrivning från 68 % till 57 % och bland kvinnorna från 85 % till 55 %. Bland männen angav 8 % inte sjukskrivningens omfattning vid svarsdatum. Motsvarande andel bland kvinnorna var 11 %. Tabell 6. Sjukskrivningens omfattning från början bland långtidssjukskrivna män (n=25) och kvinnor (n=178). Kön Total Man Kvinna Sjukskrivningens omfattning från början 0-25% % % % Total Tabell 7. Sjukskrivningens omfattning vid svarsdatum bland långtidssjukskrivna män (n=23) och kvinnor (n=161). Kön Total Man Kvinna Sjukskrivningens omfattning idag 0-25% % % % Total Den rapporterade sjukskrivningen i dagar under närmast föregående 3 år uppvisade mycket stor spridning för både män och kvinnor (Tabell 8). Förhållandet att genomsnittsvärdet mean är större än median visar att ett litet antal individer haft mycket långa sjukskrivningar. 95% konfidensintervall för mean visar inom vilket intervall ett genomsnittsvärde mest troligt befinner sig. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Tabell 8. Olika genomsnittsvärde i dagar för senaste 3 årens sjukskrivning, som den rapporterats av långtidssjukskrivna män och kvinnor. Median Mean 95% CI för mean Män Kvinnor Omfattningen av de föregående 3 årens sjukskrivning rapporterades enligt Tabell 9. I endast 17 fall hade omfattningen enbart varit partiell (deltid). Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen.

13 13 Tabell 9. Omfattningen av sjukskrivning under föregående 3 år rapporterad av långtidssjukskrivna män (n=25) och kvinnor (n=175). Kön Total Man Kvinna Vilken typ av sjukskrivning har det varit? Heltid Deltid Heltid + deltid Total Män och kvinnor hade i lika utsträckning deltagit i rehabiliteringsutredning (48% respektive 47 %). Flertalet (132/200; 66 %) av de sjukskrivna hade haft kontakt med sin arbetsledare inom första månaden och en stor andel (79/200; 40%) inom första veckan (Tabell 10). Det var lika mellan könen. Bland männen uppgav 56% och bland kvinnorna 45% att kontakten med arbetsgivaren hade varit regelbunden. Tabell 10. Tidpunkten för kontakt med sin arbetsledare under pågående långvarig sjukskrivning bland 25 män och 175 kvinnor. Man Kön Kvinna Total När hade Du första kontakt med din Inom 1 vecka arbetsledare? Inom 1 månad Inom 3 månader Efter 3 månader Aldrig haft någon kontakt Total I Tabellerna 10A-B beskrivs ytterligare karakteristika i frågan om kontakten mellan de sjukskrivna och deras arbetsledning. I Tabellerna 10C-D beskrivs frågan om rehabiliteringsutredning och vem som medverkat vid sådan. Tabell 10 A. Antal långtidssjukskrivna vid olika förvaltningar och deras rapporterade tidpunkt för kontakt med sin arbetsledare. Inom 1 vecka Inom 1 månad Inom 3 månader Efter 3 månader Aldrig kontakt Totalt antal BUN SOC K-ledning KoF FaBo FAVRAB FEAB

14 14 Tabell 10 B. Antal långtidssjukskrivna vid olika förvaltningar med regelbunden kontakt med arbetsledare. Regelb BUN SOC K-ledning KoF FaB0 FAVRAB FEAB Kontakt Ja Nej Totalt Tabell 10 C. Antal långtidssjukskrivna vid olika förvaltningar som har deltagit i rehabiliteringsutredning. Rehab BUN SOC K-ledning KoF FaB0 FAVRAB FEAB utredn Ja Nej Totalt Tabell 10 D. Medverkan av arbetsledare, facklig representant, försäkringskassan, läkare eller annan person vid rehabiliteringsutredning för långtidssjukskrivna vid olika förvaltningar. Medverkan BUN SOC K-ledning KoF FaB0 FAVRAB FEAB Arbetsledare Fack FK Läkare Annan Faktorer som minskat din arbetsförmåga och orsakat din sjukskrivning Betydelsen av olika faktorer för den sjukskrivnes nedsatta arbetsförmåga rapporterades enligt Tabell 11 (se nästa sida). För att lättare förstå tabellen är det lämpligt att se i frågeformuläret hur frågorna är formulerade. Den aktuella sjukdomen fick högst värde, nästan full poäng. När man läser tabellen kan man dels jämföra mean och median och dels värdera de absoluta värdena. Låga värden innebär att en faktor har liten betydelse. Skillnaden mellan mean och median berättar om hur svaren har fördelats. Se också i metodavsnittet under Medelvärde. Om mean är större än median så finns enstaka höga värden. Och tvärtom, om median är större än mean så finns enstaka låga värden. Faktor Mobbad visade tex totalt ett mycket lågt värde, men bland män var mean 3,29 således större än medianen 1. Det innebär att ett fåtal män hade höga värden och tillmätte mobbing förhållandevis stor betydelse jämfört med majoriteten av män.

15 15 Generellt rapporterades höga värden för faktorer som på ett övergripande sätt beskrev fysisk och psykisk arbetsmiljö. Det mest intressanta kan dock vara de skillnader som beskrivs ovan och som ses i otrygg arbetsmiljö, ensamt arbete, konflikter mfl liknande faktorer. En påtaglig skillnad mellan könen fanns för faktorerna stress, tidsbrist och många arbetsuppgifter som tillmättes större betydelse bland kvinnor än bland män. Måtten på de två sätten att ange genomsnittsvärde talar för att ett mindre antal kvinnor hade låga värden för betydelsen av stress. Tabell 11. Olika faktorers betydelse för den nedsatta arbetsförmågan bland långtidssjukskrivna män och kvinnor (fråga 20). Sjukdomen jag är sjukskriven för har minskat min arbetsförmåga... Kön Mean Median Man 9,33 10,00 Kvinna 9,13 10,00 Total 9,16 10,00 Den fysiska arbetsmiljön Man 5,75 7,00 Kvinna 6,29 7,00 Total 6,22 7,00 Den psykiska arbetsmiljön Man 5,30 5,00 Kvinna 6,03 7,00 Total 5,94 7,00 Krav från arbetskamrater Man 3,09 2,00 Kvinna 3,14 1,00 Total 3,13 1,00 Känt mig mobbad Man 3,29 1,00 Kvinna 1,94 1,00 Total 2,11 1,00 Dålig arbetsledning Man 4,08 3,00 Kvinna 4,66 4,00 Total 4,59 4,00 Stress Man 5,71 5,50 Kvinna 7,09 9,00 Total 6,92 8,00 Oro för förändringar på arbetet Man 3,42 2,50 Kvinna 3,91 3,00 Total 3,85 3,00 Tidsbrist i arbetet Man 4,63 4,00 Kvinna 6,45 7,00 Total 6,23 7,00 För många arbetsuppgifter Man 4,50 3,00 Kvinna 6,11 7,00 Total 5,91 6,00 För svåra arbetsuppgifter Man 2,67 1,50 Kvinna 3,14 2,00 Total 3,08 2,00 Ointressanta arbetsuppgifter Man 2,75 1,50 Kvinna 2,09 1,00 Total 2,17 1,00

16 16 Kön Mean Median Otacksamma arbetsuppgifter Man 3,75 2,50 Kvinna 3,41 2,00 Total 3,45 2,00 Inget inflytande på arbetsuppgifterna Man 3,33 2,00 Kvinna 3,62 3,00 Total 3,59 2,00 För lite betalt Man 4,25 2,00 Kvinna 5,06 5,00 Total 4,96 5,00 Problem att ordna barnpassning Man 1,04 1,00 Kvinna 1,25 1,00 Total 1,23 1,00 Konfllikter på arbetsplatsen Man 3,58 1,00 Kvinna 3,25 1,00 Total 3,29 1,00 Personliga problem Man 2,33 1,00 Kvinna 2,44 1,00 Total 2,42 1,00 Otrygg arbetsmiljö Man 3,25 1,50 Kvinna 2,84 1,00 Total 2,89 1,00 Alltför ensamt arbete Man 2,63 1,00 Kvinna 3,13 1,00 Total 3,07 1,00 Aldrig trivts på mitt jobb Man 2,21 1,00 Kvinna 1,90 1,00 Total 1,94 1,00 Hamnat på fel plats i arbetslivet Man 2,75 1,50 Kvinna 1,86 1,00 Total 1,96 1,00 Faktorer som kan öka din arbetsförmåga Samtidigt som förbättrad hälsa skattades som den viktigaste faktorn för att öka arbetsförmågan så tillmättes varken medicinsk behandling eller rehabilitering särskilt stor betydelse i denna process av tillfrisknande. Den enskilt viktigaste faktorn för att återfå arbetsförmågan var att få tid att vila mig. Det gällde särskilt kvinnor som också rapporterade tid att träna, få kortare arbetstid, psykiskt lättare arbete och större förståelse från ledningen som viktiga faktorer. Deltagarna i studien gav således uttryck för en radikalt annorlunda syn på ett av sambanden mellan sjukdom och arbetsförmåga jämfört med övriga aktörer på sjukskrivningsmarkanden. Medan alla offentliga aktörer erbjuder medicinsk behandling och rehabilitering efterfrågar de sjukskrivna framför allt tid att vila sig. Detta är ett av de viktigaste fynden i denna undersökning. Mer betalt hade lika stor betydelse som ökad arbetstrivsel och större betydelse än mer inflytande.

17 17 Tabell 12. Betydelsen av olika faktorer för att öka arbetsförmågan bland långtidssjukskrivna män och kvinnor (fråga 21). Kön Mean Median Min hälsa förbättras Man 7,80 9,00 Kvinna 7,86 10,00 Total 7,85 10,00 Jag får medicinsk behandling Man 4,75 4,00 Kvinna 4,91 5,00 Total 4,89 5,00 Jag får rehabilitering Man 4,87 5,00 Kvinna 6,07 6,50 Total 5,93 6,00 Jag får tid att vila mig under sjukskrivning Man 7,08 8,00 Kvinna 7,23 9,00 Total 7,21 9,00 Jag får tid att träna Man 6,25 6,50 Kvinna 6,67 8,00 Total 6,62 7,00 Jag får tid att tänka efter vad jag vill under sjukskrivning Man 4,67 4,50 Kvinna 5,23 5,00 Total 5,16 5,00 Anpassning av arbetsuppgifter på ordinarie arbete Man 5,54 6,00 Kvinna 4,94 4,50 Total 5,02 5,00 Arbetet blir mer meningsfullt Man 3,46 1,00 Kvinna 4,06 2,00 Total 3,99 2,00 Arbetet blir fysiskt lättare Man 4,42 3,50 Kvinna 4,87 3,00 Total 4,81 3,00 Arbetet blir psykiskt lättare Man 4,87 5,00 Kvinna 5,63 6,00 Total 5,54 6,00 Kortare arbetstid Man 5,63 6,00 Kvinna 6,39 8,00 Total 6,29 7,00 Större förståelse från ledningen Man 4,62 4,50 Kvinna 5,58 5,00 Total 5,47 5,00 Ny chef Man 3,67 1,50 Kvinna 3,56 1,00 Total 3,57 1,00 Större förståelse från arbetskamraterna Man 2,88 1,50 Kvinna 3,37 1,00 Total 3,31 1,00 Nya arbetskamrater Man 2,46 1,00 Kvinna 2,60 1,00 Total 2,58 1,00 Jag får återgå till gamla arbetskamrater Man 4,08 3,00 Kvinna 3,92 1,00 Total 3,94 2,00

18 18 Kön Mean Median Jag får mer betalt Man 4,48 3,00 Kvinna 4,92 5,00 Total 4,87 5,00 Jag får mer inflytande i arbetet Man 3,88 3,00 Kvinna 4,42 4,00 Total 4,36 4,00 Ökad trivsel på arbetet Man 4,83 5,00 Kvinna 4,92 5,00 Total 4,91 5,00 Omplacering inom kommunen Man 3,29 3,00 Kvinna 3,70 1,00 Total 3,65 1,00 De personliga problemen löser sig Man 2,33 1,00 Kvinna 2,83 1,00 Total 2,76 1,00 Jag skaffar annan yrkesutbildning Man 2,75 1,00 Kvinna 3,06 1,00 Total 3,02 1,00 Jag skaffar helt nytt jobb Man 3,46 1,50 Kvinna 3,80 1,00 Total 3,76 1,00 Jag skaffar annan arbetsgivare Man 2,67 1,00 Kvinna 2,78 1,00 Total 2,77 1,00 Din uppfattning om den hjälp du hittills fått under din sjukskrivning Särskilt kvinnorna visade sig mycket nöjda med den hjälp de fått från sin distriktsläkare (Tabell 13). Både kvinnor och män var väsentligt mer nöjda med den hjälpen jämfört med den hjälp de fått från företagshälsovården, men fler individer hade varit i kontakt med distriktsläkare jämfört med företagshälsovård (Tabell 14). Hjälpen och stödet från familj, vänner och arbetskamrater rankades generellt högt. Kvinnorna skattade stödet från arbetsledningen lägre än männen. Tabell 13. Långtidssjukskrivna kvinnors och mäns rapporterade nytta av hjälp från olika instanser och personer. Kön Mean Median Är Du nöjd med den hjälp du fått från din distriktsläkare? Man 7,40 8,00 Kvinna 8,16 10,00 Total 8,07 10,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från företagshälsovården? Man 5,27 5,00 Kvinna 4,77 4,00 Total 4,84 5,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från försäkringskassan? Man 7,00 7,00 Kvinna 6,89 8,00 Total 6,91 8,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från din arbetsgivare? Man 5,82 6,50 Kvinna 4,97 5,00 Total 5,09 5,00

19 19 Kön Mean Median Är Du nöjd med den hjälp du fått från kommunens rehab? Man 4,18 2,00 Kvinna 3,82 2,00 Total 3,87 2,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från arbetsledningen? Man 6,08 7,00 Kvinna 5,14 5,00 Total 5,25 5,00 Är Du nöjd med den hjälp och det stör du fått från facket? Man 4,07 3,50 Kvinna 4,79 5,00 Total 4,70 4,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från arbetskamraterna? Man 6,82 8,00 Kvinna 7,34 8,50 Total 7,28 8,00 Är Du nöjd med den hjälp och det stöd du fått från familjen? Man 9,23 10,00 Kvinna 9,52 10,00 Total 9,49 10,00 Är Du nöjd med den hjälp du fått från vännerna? Man 8,50 9,00 Kvinna 9,28 10,00 Total 9,19 10,00 I nedanstående Tabell 14 framgår att det var stor skillnad mellan andelen som haft kontakt med tex distriktsläkare och företagshälsovård. Detta påverkar också bedömningen av ovanstående skattningar. Man kan ju inte veta vilken typ av selektion eller urval av individer som skett till de olika instanserna. Samma hänsyn måste tas vid bedömning av resultaten i Tabell 13 för Kommun rehab och Facket som båda har låg anslutning. Tabell 14. Antal kvinnor och män som inte haft kontakt enligt tabell 13. Antal individer som inte haft kontakt med: Kvinnor (%) n=181 Män (%) n=25 Total (%) N=206 Distriktsläkare 32 (18%) 5 (20%) 37 (18%) Företagshälsovård 88 (49%) 13 (52%) 101 (49%) Försäkringskassan 31 (17%) 7 (28%) 38 (18%) Arbetsgivaren 46 (25%) 5 (20%) 51 (25%) Kommun rehab 101 (56%) 13 (52%) 114 (55%) Närmsta chef 8 (4%) 3 (12%) 11 (5%) Facket 79 (44%) 10 (40%) 89 (43%) Arbetskamrater 6 (3%) 2 (8%) 8 (4%) Familjen 2 (1%) 1 (4%) 3 (1%) Vänner 1 (0,5%) 2 (8%) 3 (1%) Din uppfattning om dina möjligheter att kunna återgå till ordinarie arbete Män och kvinnor trodde sig i lika utsträckning kunna återfå sin tidigare arbetsförmåga (32 % resp 39 %). Totalt ansåg sig 52 % resp 57 % kunna förbättra den arbetsförmåga de hade vid svarsdatum. Inte heller här fanns någon säker skillnad mellan könen.

20 20 Bland männen kände sex (24 %) sig inte välkomna tillbaka till sin arbetsplats och bland kvinnorna kände en lika stor andel 33 (19 %) på samma sätt. Dessutom besvarades inte frågan av 6 kvinnor. Totalt indikerade således svaren från 39 kvinnor (22 %) att de inte kände sig välkomna tillbaka till sin arbetsplats. Tabell 15 visar fördelningen av huvuddiagnos bland de sammanlagt 45 individer (22 %) som inte svarat att de känner sig välkomna tillbaka. Bland de 37 kvinnorna fanns 57 % av huvuddiagnoser inom gruppen kronisk smärta inklusive skador genom yttre våld och 25 % inom gruppen psykiska tillstånd. Motsvarande andelar bland de 136 kvinnor som svarat att de kände sig välkomna tillbaka var 57 % och 26 %. Således samma diagnoser oavsett man kände sig välkommen eller ej. Tabell 15. Fördelningen av huvuddiagnos bland 6 manliga och 39 kvinnliga långtidssjukskrivna som inte svarat att de känner sig välkomna tillbaka till sin arbetsplats. Data saknas från två kvinnor. Vilken är Din sjukdom? Kön Total Man Kvinna Ont i nacke/axlar Ont i ryggen Ont i leder 4 4 Utslitna knä eller höfter 3 3 Utslitna knä eller höfter 1 1 Komplikationer vid graviditet eller förlossning 1 1 Hjärtinfarkt 1 1 Kärlkramp 1 1 Stroke, slaganfall 1 1 Sjukdom i magen eller tarmarna 1 1 Annan kroppslig sjukdom 3 3 Depression 3 3 Utmattningsdepression 6 6 Annan psykisk sjukdom 1 1 Skador genom yttre våld. olycksfall mm 2 2 Total Tabell 16 (se nästa sida) visar yrkesfördelningen bland de kvinnor och män som inte kände sig välkomna tillbaka. Talen är små och man ska därför inte dra några långtgående slutsatser. Möjligtvis är gruppen övrig och tjänsteman med eftergymnasial utbildning något högt representerad.

21 21 Tabell 16. Yrkesfördelningen bland 6 manliga och 39 kvinnliga långtidssjukskrivna som inte svarat att de känner sig välkomna tillbaka till sin arbetsplats. Data saknas från en kvinna. Yrke Kön Total Man Kvinna Adjunkt 1 1 Assistent 3 3 Bibliotekarie 1 1 Barnskötare 1 1 Brandman 1 1 Chef 1 1 Förskollärare 2 2 Fritidspedagog 1 1 Lärare Maskinist 1 1 Parkarbetare 1 1 Personlig assistent 2 2 Städare 1 1 Skolmåltidsbiträde 1 1 Skötare 1 1 Tjänsteman med eftergymnasial utbilding 4 4 Undersköterska Vårdare 2 2 Vårdbiträde 1 1 Övrigt Yrkeslärare 1 1 Total Tabell 17 visar slutligen fördelningen inom olika förvaltningar av samma grupp individer. Det fanns ingen oväntad skillnad mellan BUN och SOC. Övriga tal är för små för djupare analys. Möjligtvis utmärker sig FaBo genom att inte ha något fall som inte kände sig välkommen tillbaka. Man kunde förvänta 1-2 sådana fall. Tabell 17. Fördelningen på olika förvaltningar av 199 långtidssjukskrivna avseende deras känsla att vara välkomna tillbaka till sin arbetsplats. Kvinnor Män Välkommen Ej välkommen Välkommen Ej välkommen BUN SOC K-ledning KoF FaBo FAVRAB FEAB Totalt

22 22 En mycket stor majoritet bland både män (88 %) och kvinnor (96 %) ansåg att det var viktigt att ha ett arbete. Ekonomiska behov framfördes som skäl att återgå i arbete bland 52% av männen och 62 % av kvinnorna. Intressant nog svarade 66 % av kvinnorna jämfört med 40 % av männen att de måste återgå i arbete för att må bra. Skillnaden var statistiskt signifikant (p=0,02). Förhållanden som kan påverka sjukfrånvaro Mer än hälften av männen (58 %) och kvinnorna (56 %) angav att de ibland avstod från att sjukskriva sig pga pliktkänsla för arbetsuppgifterna. Detta förhållande speglades också av pliktkänslan för elever, vårdtagare och andra som är beroende av ens arbetsinsats. 59 % av männen och 66 % av kvinnorna angav att man av det skälet avstått från sjukskrivning. I ungefär samma utsträckning (50 % respektive 64 %) avstod man från sjukskrivning med hänsyn till sina arbetskamrater. I inget fall fanns någon säker skillnad mellan könen. Andelen som hade samma pliktkänsla och ställningstagande gentemot arbetsledningen var lägre men uppgick trots allt till 33 % av männen och 34 % av kvinnorna. Både männen och kvinnorna angav i 50 % av fallen att man avstått från sjukskrivning pga inkomstbortfall.

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning: 1. Diskutera med medarbetaren vilka medicinska åtgärder via sjukvården som är vidtagna och förankra att vi kan ta

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro T-111499 Svenskt Näringsliv: Ulla Hamilton Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum: 2005-09 - 14 Innehållsförteckning Undersökningen i korthet Små och stora

Läs mer

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen #6 2016 Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen Kontakt TCO Mikael Dubois, Mikael.Dubois@tco.se Trampolin eller kvicksand? #6 2016

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2012

Personalekonomisk redovisning 2012 Personalekonomisk redovisning 2012 Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Åstorps kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser och arbetsmiljöer

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3. REDOVISAR 2002:3 Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete En jämförelse mellan 2000 och 2001 Enheten för analys 2002-06-14 Upplysningar: Ulrik Lidwall 08-786 97 26 ulrik.lidwall@rfv.sfa.se

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012 Bilaga 1 Personal- och löneenheten PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012 Innehåll Sida Personal 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsad anställda 3 Feriearbete 3 Åldersstruktur, tillsvidareanställda

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Inledning Arbetsgivaren har ett stort och viktigt ansvar för att hjälpa arbetstagare som drabbats

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Inledning Arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare - Arbetsplatsnära stöd Start 2014

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området 2012 2020 Index 2000=100 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 160 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85-W år Totalt 140 120 100 80 2000 2002

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2007.

Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2007. Gamleby den 10 mars 2007 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2007. 1. Allmänt Denna undersökning bygger på en medverkan av 20 av 25 nu verksamma fritidsledarskolor. Dessa

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela

Läs mer

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016 Sjukfrånvaro under ett arbetsliv November 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare 1 (13) Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare 2 (13) Inledning Hultsfreds kommun ser mångfalden som ett uttryck för att alla rättigheter, möjligheter

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2013

Personalekonomisk redovisning 2013 Personalekonomisk redovisning 2013 Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Åstorps kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser och arbetsmiljöer

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer