Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte

Transkript

1 Mötesplats Finland Den mars hölls den sjätte i raden av de nordiska skolmyndigheternas Mötesplatser. Platsen var denna gång Finland och Helsingfors och deltagarna samlades under två soliga men kalla vårdagar. Två teman låg till grund för samtalen och erfarenhetsutbytet; metoder för att stödja handledare samt studerandestatus eller anställning som form för yrkesutbildningen. Mötesplatserna ingår i LPA-projektet som är en del i paraplyprojektet Hållbar nordisk välfärd, vilket initierats av Nordiska ministerrådet. Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte om hur handledare på arbetsplatser kan stödjas i sin uppgift samt om den studerandes status antingen som studerande eller som anställd eller möjligen både och. De lokala aktörer som ingår i projektet lämnade också statusrapport över sina lokala projekt. På Island pågår en undersökning om hur samspelet mellan den skolbaserade teoretiska utbildningen och den praktiska delen ser ut. I Danmark görs en praxisundersökning om praktikmålen och resultaten kommer att presenteras i maj under den danska mötesplatsen. Branschrekommenderad skola är en certifiering som initierats av Byggbranschen i Sverige. I Dalarna har en av de svenska aktörerna introducerat samma teman som används i LPA-projektet för att utveckla kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet inom byggutbildningen. De färöiska 1

2 projekten ligger på myndighetsnivå och handlar bland annat om hur det lärande som ska ske på arbetsplats kan beskrivas och kommuniceras. På Åland utökas andelen lärande som förläggs till en arbetsplats och i ett annat projekt är studerande med och bidrar till att höja attraktiviteten i yrkesutbildningen för undersköterskor genom en mässa. Samfunnskontraktet om att öka andelen lärlingsplatser utgör grunden för de norska insatserna. Inom hälsosektorn har antalet platser ökat med 20 % och tre fylken kommer att genomföra liknande speed dating -insatser som Akershus tidigare har gjort. För att skapa förutsättningar för norska yrkeslärare att hänga med i branschernas utveckling har det så kallade Hospiteringsprojektet igångsatts. Även allmänlärarna kan hälsa på i annan verksamhet på skolan eller på företag. Ytterligare ett projekt med fokus på lärande på arbetsplats pågår; växlingsmodellen. Hälsosektorn testar t ex om det går att ha ett år skolförlagd utbildning och därefter tre år med växling mellan skola och arbetsliv. För studerande innebär det att den får lön under tre år i stället för under två som i grundmodellen. För arbetslivet innebär modellen större möjlighet att påverka utbildningen. Dag två inleddes med ett spektakulärt och uppskattat besök av den världskände artisten Marko Vuoriheimo eller Signmark som under temat Att göra det omöjliga möjligt trollband publiken då han berättade på sitt sätt om hur det är att vara en döv rappare. Mera information finns på Mysilentshout.com. En reflektion är att LPA-projektet kanske bidrar till att vi förstår lite mera om det vi inte vet att vi inte förstår. Helena Öhman, undervisningsråd på svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen, inledde andra dagens presentationer och diskussioner med att berätta om det finländska utbildningssystemet och yrkesutbildningens plats i det. En finländsk elev kan efter nio, eller ibland tio års grundskola välja att gå till gymnasiet och där få en studentexamen, eller välja en yrkesläroanstalt och där få en yrkesinriktad grundexamen. Efter detta kan de studerande som vill fortsätta utbilda sig välja endera högskola/universitet eller en yrkeshögskola. På yrkeshögskolan kan de skaffa sig endera en lägre eller en högre yrkeshögskoleexamen. Det finns möjligheter för den som läst gymnasiet att fortsätta på en yrkeshögskola och för de som gått på en yrkesläroanstalt att läsa vidare på högskola eller universitet. För vuxna som redan arbetar eller som av olika orsaker står utanför arbetslivet erbjuder den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och det fristående examenssystemet olika möjligheter till kompetenshöjning. Det finns i Finland elva utbildningsanordnare som anordnar yrkesutbildningar på svenska, och flera hundra som anordnar yrkesutbildningar på finska. Det finns närmare 400 grund-, yrkes- och specialyrkesexamina i den finländska yrkesutbildningen på andra stadiet. I det finländska utbildningssystemet spelar examensgrunderna en viktig roll. Examensgrunderna fastställs av Utbildningsstyrelsen, och är de 2

3 nationella dokument som styr vad en studerande ska kunna för att få en viss examen, exempelvis en grundexamen i visuell framställning, en grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen eller en grundexamen i båtbyggnad. Utnyttjar kunskaper vuxna studerande redan har De unga studerar huvudsakligen vid en yrkesläroanstalt enligt en läroplan som baserar sig på examensgrunderna. Studier på arbetsplatsen kombineras flexibelt och på olika sätt med studierna vid läroanstalten. Vuxna avlägger vanligtvis sin grundexamen i form av en fristående examen. Kraven på yrkesskicklighet är desamma oavsett hur man avlägger examen. En grundexamen i Finland omfattar 180 kompetenspoäng, vilket ofta för unga motsvarar tre års studier. Men vi utgår inte från tid, sa Helena Öhman, utan kunnandet och kompetensen. Vuxenutbildningen utgår från det kunnande och den kompetens den vuxne har från tidigare och drar nytta av det. Det är onödigt att de ska lära sig sådant som de redan kan. De får sedan en utbildning som kompletterar det. Liknande tankar kommer nu också in i yrkesutbildningen för unga i och med att de reviderade examensgrunderna träder i kraft den Av de 180 kompetenspoängen ska minst 30 utgöra inlärning i arbetet. Under inlärningen i arbetet har studerande vanligtvis inget arbetsavtal med arbetsgivaren. Däremot ingår utbildningsanordnaren (skolan) och arbetsgivaren ett avtal om utbildning på arbetsplatsen som bland annat beskriver hur utbildningen ska ske. Är det frågan om en vuxen som redan har en arbetsplats kan inlärningen i arbetet eventuellt erkännas eller genomföras på en arbetsplats, där kompetensen som krävs examen uppnås. Det pågår ett arbete med att omforma examensstrukturen för yrkesutbildningarna så att de blir klarare och bättre motsvarar vad arbetslivet vill ha. Representanter från arbetslivet är mycket inblandade och engagerade i detta. Finland brottas med samma problem som många andra hur man bedömer kunnande och kompetenser hos studerande. Bedömningen av kunnandet sker också på arbetsplatsen i samband med inlärning i arbetet. Utbildningsanordnare, lärare och studerande diskuterar kring vad studerande lärt sig. I Finland fungerar det generellt så att studerande lär sig grunderna i skolan och får sedan vidareutveckla sina kunskaper i arbetslivet. År 2006 undertecknades en rekommendation av representanter för staten, kommunerna, arbetslivets centralorganisationer och andra organisationer om att utveckla läroanstalternas arbetslivskontakter samt att uppmuntra och underlätta för arbetslivet att delta i planeringen och bedömningen av inlärningen som sker på arbetsplatserna. Ett syfte var också att förbättra småföretagens förutsättningar att genomföra inlärning i arbetet samt att förbättra handledningen på arbetsplat- 3

4 serna och utbildningen av handledarna. Målet är att fler studerande ska ut på arbetsplatser eller i lärmiljöer som liknar arbetsplatser. Utbildning på arbetsplatsen läroavtalsutbildning Läroavtalsutbildning är en annan möjlighet i Finland att genomföra en yrkesutbildning. Då bedrivs i princip hela utbildningen på en arbetsplats och den studerande får lön under tiden. Läroavtalsutbildningen kan vara grundläggande yrkesutbildning som leder till yrkesinriktad grund examen. Den kan också leda till en yrkeseller specialyrkesexamen som fristående examen. Unge fär tre fjärdedelar av läroavtalsutbildningen sker på arbetsplatsen. Den kompletteras med teoretisk utbildning som oftast ges av yrkesläroanstalter eller vuxenutbildningscenter. Ett läroavtal är ett tidsbundet arbetsavtal som sluts mellan den studerande och arbetsgivaren, eller en överenskommelse mellan en utbildningsanordnare och en företagare. Läroavtalsbyrån planerar utbildningen tillsammans med den studerande, det utbildande företaget och läroanstalten eller examensarrangören. Utbildningsformen riktar sig både till unga och till vuxna. Det går att avlägga alla yrkesinriktade examina genom läroavtal. Läroavtalet riktar sig till studerande som fyllt 15 år och gäller utbildning till ett yrke på en arbetsplats. Varje studerande får ett personligt studieprogram, som fastställs utifrån de examensgrunder som är fastställda av Utbildningsstyrelsen. Den finländska staten satsar nu särskilt på läroavtalsutbildningar för unga under 25 år. Men Helena Öhman konstaterade att det inte går att använda samma mall för unga som för vuxna. Det blir ganska olika förutsättningar om man ska planera ett läroavtal för en 17-åring eller för en 50-åring. Fristående examina en bra väg för vuxna Siv Björklund från Vasa Kustregions läroavtalsbyrå arbetar med läroavtalsutbildning och hon berättade om sitt arbete. I Finland finns ett system med så kallade fristående examina, som den yrkesinriktade vuxenutbildningen grundar sig på. En grundbult i systemet är att identifiera och er- 4

5 känna den kompetens den vuxenstuderande redan har. De får sedan lära på jobbet och komplettera detta med teoretisk undervisning. I en del fall har den vuxne en mer eller mindre färdig examen. I de fallen behövs bara en mindre komplettering. Det viktigaste är att de lär sig det de behöver för att behärska sitt yrke, sa Siv Björklund. Det är ju onödigt att de läser sådant som de redan kan. Examen är oberoende av hur den vuxne skaffat sig sin yrkeskompetens. Kan den vuxen studerande visa tillräckligt yrkesskicklighet vid examenstillfället får hon eller han sin examen, eller delar av den. Det är ett flexibelt sätt för vuxna att påvisa, förnya och upprätthålla sin yrkeskompetens. En formell examen kan vara en stor trygghet exempelvis för den som vill byta bransch eller blir arbetslös. Den som går en läroavtalsutbildning studerar enligt ett personligt studieprogram. Den studerande får lön enligt branschens kollektivavtal. Arbetsgivaren får själv välja om denne vill betala lön för den tid den vuxne studerande är i skolan. Men arbetsgivaren har inte rätt att hindra studerande från att gå på de teoretiska lektionerna i skolan. Utbildningsanordnaren, arbetsplatsen och studeranden utformar ett studieprogram så att det motsvarar examenskraven på bästa sätt. Arbetsgivaren får en viss ersättning för läroavtalet. Storleken på ersättningen beror på hur omfattande handledning eleven behöver. En studerande som är helt ny i branschen behöver givetvis mycket mer handledning än en som bara behöver komplettera lite för att kunna ta sin examen, sa Siv Björklund. År 2014 avlade 214 studerande fristående examen via Vasa Kustregions läroavtalsbyrå, och 90 procent av dem fick en sysselsättning. Men Siv Björklund påpekade att den höga siffran delvis beror på att ganska många av de studerande hade en anställning redan innan. Men även för dem kan utbildningen vara viktig för att de ska få behålla sin anställning, kommenterade hon. Praktiskt exempel från vård/omsorg Birgitta Häggblom från Jelppis-Tiimi beskrev hur läroavtalsutbildningen kan se ut från en arbetsgivares sida. Jelppis-Tiimi är ett andelslag, ungefär som ett kooperativ, inom vård- och omsorgssektorn, med anställda städare, närvårdare, sjukskötare och studerande. Närmare ett tiotal En formell examen kan vara en stor trygghet exempelvis för den som vill byta bransch eller blir arbetslös. siv björklund läroavtalsstuderande har erhållit sin examen i Jelppis-Tiimi. Det är ofta studerande själva som tar kontakt med oss och frågar om det finns plats, sa Birgitta Häggblom. Då utgår vi från vad vi har för behov av personal i teamet och personalen diskuterar igenom detta. De studerande kan ha finländsk bakgrund, men kan även komma från andra länder. Just språkfrågan kan vara viktig vid valet av studerande. Det är också viktigt att bekanta sig med den som vill gå en läroavtalsutbildning hos oss, sa Birgitta Häggblom. Det är viktigt att diskutera igenom seder och bruk. Det är uppiggande och intressant att kunna ta del av andras kultur på arbetsplatsen, men vi behöver också parera för vissa saker, som att en del studerande kan tycka att det är motigt att jobba under ramadan. En arbetsplatsutbildare väljs, som introducerar och handleder studerande på arbetsplatsen. De går igenom arbetsplatsens principer, där tystnadsplikten är en viktig del, besöker klienterna, studerande får bekanta sig med mobilen, IT-systemet och dokumentationen. Vi går också igenom mer informella saker, som vanliga slangord och så, sa Birgitta Häggblom. Läroavtalen löper på ett år och arbetsgivaren har under det året regelbunden kontakt med läroavtalsbyrån och skolan. Under den tiden gör även läroavtalsbyrån regelbundna utvärderingar. Utbildning för arbetsplatshandledare Finland har jobbat ganska länge med arbetsplatshandledarutbildning. Thomas Fant, som är projektplanerare och ledare vid Yrkesakademin i Österbotten, berättade om arbetsplatshandledarutbildningarnas historia och nuläge. Han berättade att det bland annat finns en mycket fyllig handbok med exempel på vad en arbetsplatshandledare kan göra i olika situationer. Man har också under 5

6 åren tagit fram broschyrer med metoder för att stödja handledare och stödmaterial om vad som ingår i handledaransvaret och hur en handledare bedömer en studerandes prestationer. Utbildning för handledare sedan 2004 Sedan 2004 har det funnits en rekommendation för utbildningen av arbetsplatshandledare, som från början var två veckor och nu är tre. Men det är väldigt lite närstudier, sa Thomas Fant. Vi har en del diskussionstillfällen då de som går utbildningen får träffas och diskutera. Handledarna har sällan tid att träffas mer än en halv dag åt gången. Mellan träffarna får de som går utbildningen göra en del uppgifter på distans. Vid närstudietillfällena kan de som går utbildningen få gå igenom olika blanketter, planer och checklistor och manualen för IA (Inlärning i Arbetet). De får gå igenom arbetsplatshandledarens uppgifter, som bland annat består av kontakten mellan arbetsplatsen, studerande och skolan, planeringen av IA-periodens arbetsuppgifter, hur de informerar övriga i personalen om studerande och vad IA innebär, hur handledaren ska handleda studerande och ge feedback. De får även diskutera hur de kan förbereda eventuella yrkesprov och hur de skall fungera som bedömare. De får även material för hemuppgifterna. Hemuppgifterna kan bestå av att beskriva hur de själva upplever sin roll, eventuella svårigheter och vad som fungerar bra samt förbättringsförslag. De uppmuntras också att komplettera checklistan eller göra en egen för den egna arbetsplatsen. De som deltagit i utbildningen får ett intyg på detta. Utbildningen är inte obligatorisk. Totalt har arbetsplatshandledare gått utbildningen via Yrkesakademin i Österbotten. Vi försöker uppmuntra arbetsgivarna att ta med utbildningen som en del i deras egen kompetensutveckling, sa Thomas Fant. Moment som ingår i utbildningen är att diskutera skillnaderna mellan att handleda och bedöma unga och vuxna, att lära sig att se hur studerande reagerar, lär sig bäst och hur de introduceras på arbetsplatsen. Handledarna får också checklistor och liknande som de kan följa och bocka av när de tar emot och handleder studerande. De flesta som går utbildningen är väldigt posi tiva, sa Thomas Fant. Har de gått utbildningen och träffat oss, sänker det också tröskeln att ta kontakt med oss om det skulle behövas. Det som pågår nu är att studerande utbildas till handledare redan under studietiden. Det finns också planer på nätbaserade handledda egna studier för de som är intresserade. Skolköket i Petalax ett exempel från verkligheten Bror Jacobson, som utbildat handledare vid skolköket i Petalax, gav sina egna personliga reflektioner om utbildningen. Det första mötet mellan arbetsgivaren och studerande är otroligt viktigt. Det kan vara studerandes första möte med en riktig arbetsgivare. Därför bör man faktiskt tänka på vem som kommer och möter, om studerande hittar rätt och att kollegorna är informerade om att det kommer en studerande. Han tog också upp frågan om mobiltelefoner. Det är viktigt att ha tydliga regler kring användningen av mobiltelefoner. Klara spelregler, 6

7 men samtidigt måste man vara medveten om att alla studerande är olika. Han påpekade också att det är viktigt att vara uppmärksam på studerandes olika inlärningsstilar och att de förstått anvisningarna. Man måste faktiskt ta reda på det! Det går inte att bara anta att de förstått, de kan ha inlärningssvårigheter eller problem med språket. Han rekommenderade också att avsätta tid för diskussion med studerande, exempelvis en gång i veckan och att hålla regelbunden kontakt med skolan. Extra viktigt är att säga till så fort det verkar uppstå ett problem. Och ge feedback! Beröm! Det är oerhört viktigt att de unga får beröm när det finns orsak till det. Viktigt med bra metoder att stödja arbetsplatshandledare Siv Björklund höll i ett av eftermiddagens seminarier, där temat var metoder att stödja arbetsplatshandledare. Tidigare har vi tänkt mycket på hur vi ska kunna stödja studerande. Det är givetvis viktigt. Men det är viktigt att faktiskt stödja arbetsplatshandledarna också. Arbetsplatsutbildaren behöver stöd under läroavtalets alla skeden. Det finns lagar och förordningar som styr vad lärande på arbetsplatsen ska leda till. Det behöver de på arbetsplatsen känna till, sa hon. Minst tre fjärdedelar av inlärningen ska ske på arbetsplatsen under läroavtalsutbildningar. Då ska den studerande lära sig yrkeskompetens under handledning. Det betyder att den ansvarige på arbetsplatsen har ett stort ansvar. Finns fördelar med både äldre och yngre handledare Det är arbetsgivaren som utser en arbetsplatsutbildare. Läroavtalsbyrån ska sedan godkänna denne och kan säga nej om de inte tror att den föreslagna handledaren är tillräckligt kompetent. Men det är väldigt sällsynt att det händer, sa Siv Björklund. Det har i princip alltid varit när det inte fungerat på ett socialt plan. Handledaren ska känna till examensgrunderna, ha arbetserfarenhet inom området och vara intresserad av att ta på sig uppgiften. Siv Björklund påpekade att det är fullt möjligt att utse två handledare och att det ibland kan vara en klar fördel med två. Tidigare har vi tänkt mycket på hur vi ska kunna stödja studerande. Det är givetvis viktigt. Men det är viktigt att faktiskt stödja arbetsplatshandledarna också. Arbetsplatsutbildaren behöver stöd under läroavtalets alla skeden. siv björklund Det kan exempelvis vara en som har mycket erfarenhet inom yrket men ingen eller en gammal examen och en yngre, som har en ny examen men inte lika mycket erfarenhet. De kan komplettera varandra på ett utmärkt sätt. Vid ett sådant tillfälle så utsågs den erfarne till utbildare och den med ny examen till bedömare. En av seminariedeltagarna reflekterade att yngre ofta har lättare att komma på samma våglängd som studerande De kommer ihåg hur det var att vara ung och så och kan därför vara bättre på att kommunicera med studerande. Samtidigt kan äldre bli lite av en faders- eller modersgestalt. Så båda kan ha sina fördelar. Siv Björklund höll med och konstaterade att med handledningen följer också en uppgift att fostra studerande och då kan det vara bra med lite äldre handledare. Siv Björklund berättade att det inom socialoch hälsovård inte heller är ovanligt att utse en särskild person som får ansvara för den teoretiska delen i lärandet på arbetsplatsen. Den som bedömer vid ett examenstillfälle måste ha gått en bedömarutbildning, som är en del av arbetsplatshandledarutbildningen. Sådana utbildningar anordnar utbildningsanordnaren. De utbildningarna är också ett bra stöd för handledaren, sa Siv Björklund. De blir bättre handledare om de vet vad som ska examineras. 7

8 Bra kontakt med handledaren viktigt Siv Björklund sa att det är viktigt att ha ett bra samarbete med handledaren. Därför åker vi alltid ut till arbetsplatsen när avtalet ska skrivas under och då är det viktigt att utbildaren är med. Vi går igenom alla praktiska detaljer och har som mål att skapa ett förtroende. Vi vill att handledaren inte ska tycka att det känns obekvämt att ta kontakt med oss. Det ska kännas lätt. Den personliga kontakten är viktig! Hon berättade att det hänt att handledare kontaktat henne med frågor som de funderat på i ett år. Den handledaren tyckte uppenbarligen att det kändes obekvämt att kontakta mig. Då funderar jag: Vad gjorde jag som gav det intrycket? Hon brukar också eftersträva att handledarna är med på de schemalagda arbetsplatsbesöken, bland annat eftersom det är läroavtalsbyrån som har ansvaret för att det som händer på arbetsplatsen stämmer med lagar och förordningar och behöver därför kunna stämma av och kontrollera detta. En av seminariedeltagarna påpekade att det också är viktigt för studerande att känna att skolan är med under utbildningen. En annan deltagare påpekade att det finns en stor vinst även för skolorna att de är med ute på arbetsplatsen. Man måste få se hur behoven ändras eller om exempelvis ny teknik börjat användas. Det kanske gör att skolan bör ta in nya delar i utbildningen, eller ändra i det befintliga utbildningsinnehållet. En mellanutvärdering av inlärningen sker minst två gånger per år när arbetsplatshandledaren, tillsammans med studeranden, utvärderar den studerandes arbete. Siv Björklund berättade att hon också brukar samla utbildarna, förmännen och arbetsgivarna till gruppdiskussioner på skolan. Där får de träffa den ansvarige läraren och gå igenom examensgrunderna. En poäng med att ha dessa träffar i skolan är att de får se studerandes skolvardag och hur skolarbetet går till. Siv Björklund påpekade att hon tycker det är viktigt att det inte står några negativa saker i utvärderingarna. Finns det någon kritik eller något arbetsplatsen undrar över så ska de inte vänta till utvärderingen med att ta upp det. Det ska komma på en gång! Och det fungerar. De ringer och då hinner vi lösa problemen innan de blir för allvarliga. Men Siv Björklund ger sig aldrig in i rena arbetsplatsfrågor, som sociala problem på arbetsplatsen eller lönefrågor. Det är många som vill att vi går in då, men jag hänvisar t ex till facket. Men är den studerande missnöjd med sin handledare så går jag in och medlar. På en fråga från en seminariedeltagare konstaterade Siv Björklund att det finns en hel del skoltrötta unga som ser en läroavtalsutbildning som ett enklare sätt att få en examen och som ett lätt sätt att få lön. Tyvärr är det inte enklare att studera på läroavtal. Att studera via läroavtal medför en hel del mer ansvar av den studerande. Studerande klarar inte alltid av det ansvaret. Men så är det, läroavtalsutbildningar passar inte alla. Mötesplatsen avslutades genom att de finska värdarna tackade deltagarna och överlämnade stafettpinnen till Danmark, som hälsade deltagarna välkomna till den sjunde mötesplatsen i projektet som går av stapeln i Köpenhamn den 6 och 7 maj. skribent dag 1: Margaretha Allen skribent dag 2: Kim Bergström Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 8