Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte"

Transkript

1 Mötesplats Finland Den mars hölls den sjätte i raden av de nordiska skolmyndigheternas Mötesplatser. Platsen var denna gång Finland och Helsingfors och deltagarna samlades under två soliga men kalla vårdagar. Två teman låg till grund för samtalen och erfarenhetsutbytet; metoder för att stödja handledare samt studerandestatus eller anställning som form för yrkesutbildningen. Mötesplatserna ingår i LPA-projektet som är en del i paraplyprojektet Hållbar nordisk välfärd, vilket initierats av Nordiska ministerrådet. Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte om hur handledare på arbetsplatser kan stödjas i sin uppgift samt om den studerandes status antingen som studerande eller som anställd eller möjligen både och. De lokala aktörer som ingår i projektet lämnade också statusrapport över sina lokala projekt. På Island pågår en undersökning om hur samspelet mellan den skolbaserade teoretiska utbildningen och den praktiska delen ser ut. I Danmark görs en praxisundersökning om praktikmålen och resultaten kommer att presenteras i maj under den danska mötesplatsen. Branschrekommenderad skola är en certifiering som initierats av Byggbranschen i Sverige. I Dalarna har en av de svenska aktörerna introducerat samma teman som används i LPA-projektet för att utveckla kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet inom byggutbildningen. De färöiska 1

2 projekten ligger på myndighetsnivå och handlar bland annat om hur det lärande som ska ske på arbetsplats kan beskrivas och kommuniceras. På Åland utökas andelen lärande som förläggs till en arbetsplats och i ett annat projekt är studerande med och bidrar till att höja attraktiviteten i yrkesutbildningen för undersköterskor genom en mässa. Samfunnskontraktet om att öka andelen lärlingsplatser utgör grunden för de norska insatserna. Inom hälsosektorn har antalet platser ökat med 20 % och tre fylken kommer att genomföra liknande speed dating -insatser som Akershus tidigare har gjort. För att skapa förutsättningar för norska yrkeslärare att hänga med i branschernas utveckling har det så kallade Hospiteringsprojektet igångsatts. Även allmänlärarna kan hälsa på i annan verksamhet på skolan eller på företag. Ytterligare ett projekt med fokus på lärande på arbetsplats pågår; växlingsmodellen. Hälsosektorn testar t ex om det går att ha ett år skolförlagd utbildning och därefter tre år med växling mellan skola och arbetsliv. För studerande innebär det att den får lön under tre år i stället för under två som i grundmodellen. För arbetslivet innebär modellen större möjlighet att påverka utbildningen. Dag två inleddes med ett spektakulärt och uppskattat besök av den världskände artisten Marko Vuoriheimo eller Signmark som under temat Att göra det omöjliga möjligt trollband publiken då han berättade på sitt sätt om hur det är att vara en döv rappare. Mera information finns på Mysilentshout.com. En reflektion är att LPA-projektet kanske bidrar till att vi förstår lite mera om det vi inte vet att vi inte förstår. Helena Öhman, undervisningsråd på svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen, inledde andra dagens presentationer och diskussioner med att berätta om det finländska utbildningssystemet och yrkesutbildningens plats i det. En finländsk elev kan efter nio, eller ibland tio års grundskola välja att gå till gymnasiet och där få en studentexamen, eller välja en yrkesläroanstalt och där få en yrkesinriktad grundexamen. Efter detta kan de studerande som vill fortsätta utbilda sig välja endera högskola/universitet eller en yrkeshögskola. På yrkeshögskolan kan de skaffa sig endera en lägre eller en högre yrkeshögskoleexamen. Det finns möjligheter för den som läst gymnasiet att fortsätta på en yrkeshögskola och för de som gått på en yrkesläroanstalt att läsa vidare på högskola eller universitet. För vuxna som redan arbetar eller som av olika orsaker står utanför arbetslivet erbjuder den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och det fristående examenssystemet olika möjligheter till kompetenshöjning. Det finns i Finland elva utbildningsanordnare som anordnar yrkesutbildningar på svenska, och flera hundra som anordnar yrkesutbildningar på finska. Det finns närmare 400 grund-, yrkes- och specialyrkesexamina i den finländska yrkesutbildningen på andra stadiet. I det finländska utbildningssystemet spelar examensgrunderna en viktig roll. Examensgrunderna fastställs av Utbildningsstyrelsen, och är de 2

3 nationella dokument som styr vad en studerande ska kunna för att få en viss examen, exempelvis en grundexamen i visuell framställning, en grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen eller en grundexamen i båtbyggnad. Utnyttjar kunskaper vuxna studerande redan har De unga studerar huvudsakligen vid en yrkesläroanstalt enligt en läroplan som baserar sig på examensgrunderna. Studier på arbetsplatsen kombineras flexibelt och på olika sätt med studierna vid läroanstalten. Vuxna avlägger vanligtvis sin grundexamen i form av en fristående examen. Kraven på yrkesskicklighet är desamma oavsett hur man avlägger examen. En grundexamen i Finland omfattar 180 kompetenspoäng, vilket ofta för unga motsvarar tre års studier. Men vi utgår inte från tid, sa Helena Öhman, utan kunnandet och kompetensen. Vuxenutbildningen utgår från det kunnande och den kompetens den vuxne har från tidigare och drar nytta av det. Det är onödigt att de ska lära sig sådant som de redan kan. De får sedan en utbildning som kompletterar det. Liknande tankar kommer nu också in i yrkesutbildningen för unga i och med att de reviderade examensgrunderna träder i kraft den Av de 180 kompetenspoängen ska minst 30 utgöra inlärning i arbetet. Under inlärningen i arbetet har studerande vanligtvis inget arbetsavtal med arbetsgivaren. Däremot ingår utbildningsanordnaren (skolan) och arbetsgivaren ett avtal om utbildning på arbetsplatsen som bland annat beskriver hur utbildningen ska ske. Är det frågan om en vuxen som redan har en arbetsplats kan inlärningen i arbetet eventuellt erkännas eller genomföras på en arbetsplats, där kompetensen som krävs examen uppnås. Det pågår ett arbete med att omforma examensstrukturen för yrkesutbildningarna så att de blir klarare och bättre motsvarar vad arbetslivet vill ha. Representanter från arbetslivet är mycket inblandade och engagerade i detta. Finland brottas med samma problem som många andra hur man bedömer kunnande och kompetenser hos studerande. Bedömningen av kunnandet sker också på arbetsplatsen i samband med inlärning i arbetet. Utbildningsanordnare, lärare och studerande diskuterar kring vad studerande lärt sig. I Finland fungerar det generellt så att studerande lär sig grunderna i skolan och får sedan vidareutveckla sina kunskaper i arbetslivet. År 2006 undertecknades en rekommendation av representanter för staten, kommunerna, arbetslivets centralorganisationer och andra organisationer om att utveckla läroanstalternas arbetslivskontakter samt att uppmuntra och underlätta för arbetslivet att delta i planeringen och bedömningen av inlärningen som sker på arbetsplatserna. Ett syfte var också att förbättra småföretagens förutsättningar att genomföra inlärning i arbetet samt att förbättra handledningen på arbetsplat- 3

4 serna och utbildningen av handledarna. Målet är att fler studerande ska ut på arbetsplatser eller i lärmiljöer som liknar arbetsplatser. Utbildning på arbetsplatsen läroavtalsutbildning Läroavtalsutbildning är en annan möjlighet i Finland att genomföra en yrkesutbildning. Då bedrivs i princip hela utbildningen på en arbetsplats och den studerande får lön under tiden. Läroavtalsutbildningen kan vara grundläggande yrkesutbildning som leder till yrkesinriktad grund examen. Den kan också leda till en yrkeseller specialyrkesexamen som fristående examen. Unge fär tre fjärdedelar av läroavtalsutbildningen sker på arbetsplatsen. Den kompletteras med teoretisk utbildning som oftast ges av yrkesläroanstalter eller vuxenutbildningscenter. Ett läroavtal är ett tidsbundet arbetsavtal som sluts mellan den studerande och arbetsgivaren, eller en överenskommelse mellan en utbildningsanordnare och en företagare. Läroavtalsbyrån planerar utbildningen tillsammans med den studerande, det utbildande företaget och läroanstalten eller examensarrangören. Utbildningsformen riktar sig både till unga och till vuxna. Det går att avlägga alla yrkesinriktade examina genom läroavtal. Läroavtalet riktar sig till studerande som fyllt 15 år och gäller utbildning till ett yrke på en arbetsplats. Varje studerande får ett personligt studieprogram, som fastställs utifrån de examensgrunder som är fastställda av Utbildningsstyrelsen. Den finländska staten satsar nu särskilt på läroavtalsutbildningar för unga under 25 år. Men Helena Öhman konstaterade att det inte går att använda samma mall för unga som för vuxna. Det blir ganska olika förutsättningar om man ska planera ett läroavtal för en 17-åring eller för en 50-åring. Fristående examina en bra väg för vuxna Siv Björklund från Vasa Kustregions läroavtalsbyrå arbetar med läroavtalsutbildning och hon berättade om sitt arbete. I Finland finns ett system med så kallade fristående examina, som den yrkesinriktade vuxenutbildningen grundar sig på. En grundbult i systemet är att identifiera och er- 4

5 känna den kompetens den vuxenstuderande redan har. De får sedan lära på jobbet och komplettera detta med teoretisk undervisning. I en del fall har den vuxne en mer eller mindre färdig examen. I de fallen behövs bara en mindre komplettering. Det viktigaste är att de lär sig det de behöver för att behärska sitt yrke, sa Siv Björklund. Det är ju onödigt att de läser sådant som de redan kan. Examen är oberoende av hur den vuxne skaffat sig sin yrkeskompetens. Kan den vuxen studerande visa tillräckligt yrkesskicklighet vid examenstillfället får hon eller han sin examen, eller delar av den. Det är ett flexibelt sätt för vuxna att påvisa, förnya och upprätthålla sin yrkeskompetens. En formell examen kan vara en stor trygghet exempelvis för den som vill byta bransch eller blir arbetslös. Den som går en läroavtalsutbildning studerar enligt ett personligt studieprogram. Den studerande får lön enligt branschens kollektivavtal. Arbetsgivaren får själv välja om denne vill betala lön för den tid den vuxne studerande är i skolan. Men arbetsgivaren har inte rätt att hindra studerande från att gå på de teoretiska lektionerna i skolan. Utbildningsanordnaren, arbetsplatsen och studeranden utformar ett studieprogram så att det motsvarar examenskraven på bästa sätt. Arbetsgivaren får en viss ersättning för läroavtalet. Storleken på ersättningen beror på hur omfattande handledning eleven behöver. En studerande som är helt ny i branschen behöver givetvis mycket mer handledning än en som bara behöver komplettera lite för att kunna ta sin examen, sa Siv Björklund. År 2014 avlade 214 studerande fristående examen via Vasa Kustregions läroavtalsbyrå, och 90 procent av dem fick en sysselsättning. Men Siv Björklund påpekade att den höga siffran delvis beror på att ganska många av de studerande hade en anställning redan innan. Men även för dem kan utbildningen vara viktig för att de ska få behålla sin anställning, kommenterade hon. Praktiskt exempel från vård/omsorg Birgitta Häggblom från Jelppis-Tiimi beskrev hur läroavtalsutbildningen kan se ut från en arbetsgivares sida. Jelppis-Tiimi är ett andelslag, ungefär som ett kooperativ, inom vård- och omsorgssektorn, med anställda städare, närvårdare, sjukskötare och studerande. Närmare ett tiotal En formell examen kan vara en stor trygghet exempelvis för den som vill byta bransch eller blir arbetslös. siv björklund läroavtalsstuderande har erhållit sin examen i Jelppis-Tiimi. Det är ofta studerande själva som tar kontakt med oss och frågar om det finns plats, sa Birgitta Häggblom. Då utgår vi från vad vi har för behov av personal i teamet och personalen diskuterar igenom detta. De studerande kan ha finländsk bakgrund, men kan även komma från andra länder. Just språkfrågan kan vara viktig vid valet av studerande. Det är också viktigt att bekanta sig med den som vill gå en läroavtalsutbildning hos oss, sa Birgitta Häggblom. Det är viktigt att diskutera igenom seder och bruk. Det är uppiggande och intressant att kunna ta del av andras kultur på arbetsplatsen, men vi behöver också parera för vissa saker, som att en del studerande kan tycka att det är motigt att jobba under ramadan. En arbetsplatsutbildare väljs, som introducerar och handleder studerande på arbetsplatsen. De går igenom arbetsplatsens principer, där tystnadsplikten är en viktig del, besöker klienterna, studerande får bekanta sig med mobilen, IT-systemet och dokumentationen. Vi går också igenom mer informella saker, som vanliga slangord och så, sa Birgitta Häggblom. Läroavtalen löper på ett år och arbetsgivaren har under det året regelbunden kontakt med läroavtalsbyrån och skolan. Under den tiden gör även läroavtalsbyrån regelbundna utvärderingar. Utbildning för arbetsplatshandledare Finland har jobbat ganska länge med arbetsplatshandledarutbildning. Thomas Fant, som är projektplanerare och ledare vid Yrkesakademin i Österbotten, berättade om arbetsplatshandledarutbildningarnas historia och nuläge. Han berättade att det bland annat finns en mycket fyllig handbok med exempel på vad en arbetsplatshandledare kan göra i olika situationer. Man har också under 5

6 åren tagit fram broschyrer med metoder för att stödja handledare och stödmaterial om vad som ingår i handledaransvaret och hur en handledare bedömer en studerandes prestationer. Utbildning för handledare sedan 2004 Sedan 2004 har det funnits en rekommendation för utbildningen av arbetsplatshandledare, som från början var två veckor och nu är tre. Men det är väldigt lite närstudier, sa Thomas Fant. Vi har en del diskussionstillfällen då de som går utbildningen får träffas och diskutera. Handledarna har sällan tid att träffas mer än en halv dag åt gången. Mellan träffarna får de som går utbildningen göra en del uppgifter på distans. Vid närstudietillfällena kan de som går utbildningen få gå igenom olika blanketter, planer och checklistor och manualen för IA (Inlärning i Arbetet). De får gå igenom arbetsplatshandledarens uppgifter, som bland annat består av kontakten mellan arbetsplatsen, studerande och skolan, planeringen av IA-periodens arbetsuppgifter, hur de informerar övriga i personalen om studerande och vad IA innebär, hur handledaren ska handleda studerande och ge feedback. De får även diskutera hur de kan förbereda eventuella yrkesprov och hur de skall fungera som bedömare. De får även material för hemuppgifterna. Hemuppgifterna kan bestå av att beskriva hur de själva upplever sin roll, eventuella svårigheter och vad som fungerar bra samt förbättringsförslag. De uppmuntras också att komplettera checklistan eller göra en egen för den egna arbetsplatsen. De som deltagit i utbildningen får ett intyg på detta. Utbildningen är inte obligatorisk. Totalt har arbetsplatshandledare gått utbildningen via Yrkesakademin i Österbotten. Vi försöker uppmuntra arbetsgivarna att ta med utbildningen som en del i deras egen kompetensutveckling, sa Thomas Fant. Moment som ingår i utbildningen är att diskutera skillnaderna mellan att handleda och bedöma unga och vuxna, att lära sig att se hur studerande reagerar, lär sig bäst och hur de introduceras på arbetsplatsen. Handledarna får också checklistor och liknande som de kan följa och bocka av när de tar emot och handleder studerande. De flesta som går utbildningen är väldigt posi tiva, sa Thomas Fant. Har de gått utbildningen och träffat oss, sänker det också tröskeln att ta kontakt med oss om det skulle behövas. Det som pågår nu är att studerande utbildas till handledare redan under studietiden. Det finns också planer på nätbaserade handledda egna studier för de som är intresserade. Skolköket i Petalax ett exempel från verkligheten Bror Jacobson, som utbildat handledare vid skolköket i Petalax, gav sina egna personliga reflektioner om utbildningen. Det första mötet mellan arbetsgivaren och studerande är otroligt viktigt. Det kan vara studerandes första möte med en riktig arbetsgivare. Därför bör man faktiskt tänka på vem som kommer och möter, om studerande hittar rätt och att kollegorna är informerade om att det kommer en studerande. Han tog också upp frågan om mobiltelefoner. Det är viktigt att ha tydliga regler kring användningen av mobiltelefoner. Klara spelregler, 6

7 men samtidigt måste man vara medveten om att alla studerande är olika. Han påpekade också att det är viktigt att vara uppmärksam på studerandes olika inlärningsstilar och att de förstått anvisningarna. Man måste faktiskt ta reda på det! Det går inte att bara anta att de förstått, de kan ha inlärningssvårigheter eller problem med språket. Han rekommenderade också att avsätta tid för diskussion med studerande, exempelvis en gång i veckan och att hålla regelbunden kontakt med skolan. Extra viktigt är att säga till så fort det verkar uppstå ett problem. Och ge feedback! Beröm! Det är oerhört viktigt att de unga får beröm när det finns orsak till det. Viktigt med bra metoder att stödja arbetsplatshandledare Siv Björklund höll i ett av eftermiddagens seminarier, där temat var metoder att stödja arbetsplatshandledare. Tidigare har vi tänkt mycket på hur vi ska kunna stödja studerande. Det är givetvis viktigt. Men det är viktigt att faktiskt stödja arbetsplatshandledarna också. Arbetsplatsutbildaren behöver stöd under läroavtalets alla skeden. Det finns lagar och förordningar som styr vad lärande på arbetsplatsen ska leda till. Det behöver de på arbetsplatsen känna till, sa hon. Minst tre fjärdedelar av inlärningen ska ske på arbetsplatsen under läroavtalsutbildningar. Då ska den studerande lära sig yrkeskompetens under handledning. Det betyder att den ansvarige på arbetsplatsen har ett stort ansvar. Finns fördelar med både äldre och yngre handledare Det är arbetsgivaren som utser en arbetsplatsutbildare. Läroavtalsbyrån ska sedan godkänna denne och kan säga nej om de inte tror att den föreslagna handledaren är tillräckligt kompetent. Men det är väldigt sällsynt att det händer, sa Siv Björklund. Det har i princip alltid varit när det inte fungerat på ett socialt plan. Handledaren ska känna till examensgrunderna, ha arbetserfarenhet inom området och vara intresserad av att ta på sig uppgiften. Siv Björklund påpekade att det är fullt möjligt att utse två handledare och att det ibland kan vara en klar fördel med två. Tidigare har vi tänkt mycket på hur vi ska kunna stödja studerande. Det är givetvis viktigt. Men det är viktigt att faktiskt stödja arbetsplatshandledarna också. Arbetsplatsutbildaren behöver stöd under läroavtalets alla skeden. siv björklund Det kan exempelvis vara en som har mycket erfarenhet inom yrket men ingen eller en gammal examen och en yngre, som har en ny examen men inte lika mycket erfarenhet. De kan komplettera varandra på ett utmärkt sätt. Vid ett sådant tillfälle så utsågs den erfarne till utbildare och den med ny examen till bedömare. En av seminariedeltagarna reflekterade att yngre ofta har lättare att komma på samma våglängd som studerande De kommer ihåg hur det var att vara ung och så och kan därför vara bättre på att kommunicera med studerande. Samtidigt kan äldre bli lite av en faders- eller modersgestalt. Så båda kan ha sina fördelar. Siv Björklund höll med och konstaterade att med handledningen följer också en uppgift att fostra studerande och då kan det vara bra med lite äldre handledare. Siv Björklund berättade att det inom socialoch hälsovård inte heller är ovanligt att utse en särskild person som får ansvara för den teoretiska delen i lärandet på arbetsplatsen. Den som bedömer vid ett examenstillfälle måste ha gått en bedömarutbildning, som är en del av arbetsplatshandledarutbildningen. Sådana utbildningar anordnar utbildningsanordnaren. De utbildningarna är också ett bra stöd för handledaren, sa Siv Björklund. De blir bättre handledare om de vet vad som ska examineras. 7

8 Bra kontakt med handledaren viktigt Siv Björklund sa att det är viktigt att ha ett bra samarbete med handledaren. Därför åker vi alltid ut till arbetsplatsen när avtalet ska skrivas under och då är det viktigt att utbildaren är med. Vi går igenom alla praktiska detaljer och har som mål att skapa ett förtroende. Vi vill att handledaren inte ska tycka att det känns obekvämt att ta kontakt med oss. Det ska kännas lätt. Den personliga kontakten är viktig! Hon berättade att det hänt att handledare kontaktat henne med frågor som de funderat på i ett år. Den handledaren tyckte uppenbarligen att det kändes obekvämt att kontakta mig. Då funderar jag: Vad gjorde jag som gav det intrycket? Hon brukar också eftersträva att handledarna är med på de schemalagda arbetsplatsbesöken, bland annat eftersom det är läroavtalsbyrån som har ansvaret för att det som händer på arbetsplatsen stämmer med lagar och förordningar och behöver därför kunna stämma av och kontrollera detta. En av seminariedeltagarna påpekade att det också är viktigt för studerande att känna att skolan är med under utbildningen. En annan deltagare påpekade att det finns en stor vinst även för skolorna att de är med ute på arbetsplatsen. Man måste få se hur behoven ändras eller om exempelvis ny teknik börjat användas. Det kanske gör att skolan bör ta in nya delar i utbildningen, eller ändra i det befintliga utbildningsinnehållet. En mellanutvärdering av inlärningen sker minst två gånger per år när arbetsplatshandledaren, tillsammans med studeranden, utvärderar den studerandes arbete. Siv Björklund berättade att hon också brukar samla utbildarna, förmännen och arbetsgivarna till gruppdiskussioner på skolan. Där får de träffa den ansvarige läraren och gå igenom examensgrunderna. En poäng med att ha dessa träffar i skolan är att de får se studerandes skolvardag och hur skolarbetet går till. Siv Björklund påpekade att hon tycker det är viktigt att det inte står några negativa saker i utvärderingarna. Finns det någon kritik eller något arbetsplatsen undrar över så ska de inte vänta till utvärderingen med att ta upp det. Det ska komma på en gång! Och det fungerar. De ringer och då hinner vi lösa problemen innan de blir för allvarliga. Men Siv Björklund ger sig aldrig in i rena arbetsplatsfrågor, som sociala problem på arbetsplatsen eller lönefrågor. Det är många som vill att vi går in då, men jag hänvisar t ex till facket. Men är den studerande missnöjd med sin handledare så går jag in och medlar. På en fråga från en seminariedeltagare konstaterade Siv Björklund att det finns en hel del skoltrötta unga som ser en läroavtalsutbildning som ett enklare sätt att få en examen och som ett lätt sätt att få lön. Tyvärr är det inte enklare att studera på läroavtal. Att studera via läroavtal medför en hel del mer ansvar av den studerande. Studerande klarar inte alltid av det ansvaret. Men så är det, läroavtalsutbildningar passar inte alla. Mötesplatsen avslutades genom att de finska värdarna tackade deltagarna och överlämnade stafettpinnen till Danmark, som hälsade deltagarna välkomna till den sjunde mötesplatsen i projektet som går av stapeln i Köpenhamn den 6 och 7 maj. skribent dag 1: Margaretha Allen skribent dag 2: Kim Bergström Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 8

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx. BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs Din väg till examen En beskrivning av hur en fristående examen avläggs Uppdaterad i november 2014/CHN Din väg till examen - En beskrivning av hur en fristående examen avläggs har utarbetats 2011 vid Yrkesakademin

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

Mötesplatsen inleddes med ett kulturellt

Mötesplatsen inleddes med ett kulturellt Lärande på arbetsplats tredje mötesplatsen på natursköna Färöarna Den tredje av mötesplatserna i det treåriga projektet Lärande på arbetsplats i Norden hölls i Färöarnas huvudstad Torshavn den 19 och 20

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon splaner Grundexamen inom husteknik Rörmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av yrkesprov... 3 2 splaner...

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012)

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) 1. Arbetsförmedling 2. Information och rådgivning 3. Sakkunnigbedömningar kartläggning

Läs mer

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Yrkesutbildningen i Finland Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Utbildningssystemet i Finland Doktors- och licentiatexamina Universitet Högre högskoleexamina

Läs mer

REKOMMENDATION 26.3.2009 ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR DELTAGANDE I YRKESUTBILDNING FRÅN OCH MED 1.8.2009

REKOMMENDATION 26.3.2009 ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR DELTAGANDE I YRKESUTBILDNING FRÅN OCH MED 1.8.2009 1 REKOMMENDATION 26.3.2009 ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR DELTAGANDE I YRKESUTBILDNING FRÅN OCH MED 1.8.2009 Allmänt om utbetalning av ersättning För att få rehabiliteringsförmåner ska den studerande vid

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Handbok i personlig studieplan

Handbok i personlig studieplan Detta dokument gäller läroplansbaserad utbildning enligt nya examensgrunder för yrkesinriktad grundexamen. Dokumentet är ett informationspaket om tillämpningar av lag, förordning och examensgrunder för

Läs mer

HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Utbildningsgrunder HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 5/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Inlärning i arbete. Utbildning Ab

Inlärning i arbete. Utbildning Ab Inlärning i arbete Utbildning Ab Innehåll 1 INLÄRNING I ARBETE...5 1.1 Allmänt...5 1.2 Inlärning i arbete utomlands...5 2 FÖRE PERIODEN...6 2.1 Tips om arbetsplatser...6 2.2 Förberedelser...6 2.2.1 Kontakta

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

ÄR ATT LÄRA. Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna

ÄR ATT LÄRA. Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna ATT GÖRA ÄR ATT LÄRA av Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna inom branschen. I varje treårig yrkesinriktad grundexamen ingår minst ett

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND Med erkännande av examen avses ett beslut om vilken behörighet en utländsk examen ger för ett arbete eller en studieplats.

Läs mer

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Yrkesinriktad grundexamen: Hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel:2.3.1 Kundservice och försäljning och omfattning i kp; Kundservice och servering 15kp, Kundservice och försäljning LiA 10kp

Läs mer

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015 VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi Företagarakademin Företagarakademin det naturliga valet för företagare i Österbotten! Företagarakademin riktar sig till företagare

Läs mer

A. Utbildningsanordnarens ansökan för anordnare av och utbildningscentrum för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare.

A. Utbildningsanordnarens ansökan för anordnare av och utbildningscentrum för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. ANVISNING FÖR BILAGAN Utbildningsanordnarna ska ange de uppgifter som nämns i punkterna A F i bilagan till detta brev: ansökningsblanketten och som bilagor till den kopior av nämnda handlingar samt de

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING SOM ORDNAS VID EN LÄRO- ANSTALT

GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING SOM ORDNAS VID EN LÄRO- ANSTALT IFYLLNADSANVISNING 1(17) Basuppgifter 20.9.2015 GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING SOM ORDNAS VID EN LÄRO- ANSTALT 1 Allmänt Kommuner och utbildningsanordnare ska ge de uppgifter som behövs för beräkning och

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

Vad är kvalitet i APU/APL?

Vad är kvalitet i APU/APL? Vad är kvalitet i APU/APL? IPK:sYrkesutbildningsdagar december 2011 Gymnasial lärlingsutbildning med fokus på kvalitet Slutbetänkande SOU 2011:72 Hur höjer vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning?

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 FÖRESKRIFT 2/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

Viktiga Kontaktuppgifter

Viktiga Kontaktuppgifter Läroavtalspärmen är uppgjord som ett hjälpmedel åt studeranden, utbildaren på arbetsplatsen och arbetsgivaren vid genomförandet av läroavtalsutbildningen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Viktiga kontaktuppgifter...

Läs mer

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Yrkeshögskolan Novia Jakobstad Nykarleby Vasa Novia är resultatet av att Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan gick samman 1.8.2008 Yrkeshögskolan

Läs mer

Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost

Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost Utbildningen Utbildningen är en del av den kommunala vuxenutbildningen och följer en statlig förordning. Minst 70 % av utbildningstiden ska

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

TURISM-, KOSTHÅLLS- OCH EKONOMI- BRANSCHEN

TURISM-, KOSTHÅLLS- OCH EKONOMI- BRANSCHEN VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL TURISM-, KOSTHÅLLS- OCH EKONOMI- BRANSCHEN GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN Servitör, receptionist, kock Dokumentuppgifter

Läs mer

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom fastighetsservice 2014 Kompetensområdet för fastighetsskötsel, fastighetsskötare Kompetensområdet för lokalvård,lokalvårdare föreskrift 50/011/2014

Läs mer

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna Arbetsseminarium i Vasa Kompetens i självvärdering av kvalitetssystemen Vasa 15.1.2015 kl. 9.15-10.45 Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009

GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009 GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TURISMSERVICE, PRODUCENT AV RESETJÄNSTER UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FÖRSÄLJNING AV TURISMSERVICE OCH INFORMATIONSTJÄNST,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl LATHUND Arbetsplatsförlagt lärande, apl 1 (10) Arbetsplatsfö rlagt la rande Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra delar av utbildningen

Läs mer

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015 I detta nyhetsbrev berättar vi om gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning, ibruktagandet av egrunder, utbyggnaden av ansöknings- och antagningstjänsten för vuxna sökande och om marknadsföringen

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör splaner Grundexamen inom el- och automationsteknik Elmontör Automationsmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010

GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010 GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR KUNDSERVICE, SERVITÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR HOTELLSERVICE, RECEPTIONIST

Läs mer

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Karin Andersson, arbetsmarknadshandledare, från Lerums kommun När Projekt GRAF anordnade en andra studieresa för att besöka Activa i Örebro var det en

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Beslut 24.02.2012. UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Beslut 24.02.2012. UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Beslut OKM/10/531/2012 24.02.2012 Jakelussa mainituille Hänvisning Ärende UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK

GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK 1 GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK 2014 KOMPETENSOMRÅDET FÖR MIKROSTÖD, DATANOM KOMPETENSOMRÅDET FÖR PROGRAMMERING, DATANOM FÖRESKRIFT 85/011/2014

Läs mer

För att skapa frågeformulär krävs det att personen har rättigheter som AIPAL-användarens ansvariga användare.

För att skapa frågeformulär krävs det att personen har rättigheter som AIPAL-användarens ansvariga användare. BRUKSANVISNING FÖR AIPAL 3.2.2015 1 ( 7 ) Till examensarrangörens ansvariga användare av AIPAL ATT SKAPA FRÅGEFORMULÄR BEGREPP I denna anvisning informeras om hur examensarrangörerna tar nationella responsfrågor

Läs mer

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet Datum 15.8.2012, kl. 9-10.15 Dokumentation rapport

Läs mer

Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009

Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009 Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR KUNDBETJÄNING OCH FÖRSÄLJNING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR EKONOMI- OCH KONTORSSERVICE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

HANDBOK FÖR VFU. Verksamhetsförlagd utbildning

HANDBOK FÖR VFU. Verksamhetsförlagd utbildning HANDBOK FÖR VFU Verksamhetsförlagd utbildning Innehåll Inledning...4 Syfte...4 VFU-placering på partnerskola...5 Särskilda skäl för placering VFU i utlandet Belastningsregistret Hälsodeklaration Närvaro

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Personal och löneadministration

Personal och löneadministration Yh- och Ky-utbildningar ökar kompetensen inom områden där det råder brist på arbetskraft. Utbildningen i personal- och löneadministration är därför unikt utformad efter krav från arbetsmarknaden. Att kunna

Läs mer

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 1 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Utbildningsstyrelsen 2001 Edita

Läs mer

M å le t m ed insamlingen 1(5)

M å le t m ed insamlingen 1(5) 1(5) P e r soner som avlagt läroplansbaserad y r k e sutbildning kalenderåret 20 10 - anvisningar I nsamlin gen g älle r Uppgifterna samlas in om de studerande som är inskrivna vid läroanstalten och som

Läs mer

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal.

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal. Riktlinjer handlednings- och utbildningsplaner för Yrkesintroduktionsanställningar inom Scenkonstområdet 2015-04-28 Yrkesintroduktion inom scenkonstområdet. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet har i syfte

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9)

Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9) Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9) Ut i arbetslivet De unga lever i nuet, men drömmer om framtiden. En stor fråga är vad man ska välja att jobba med. Målet för lektionen Ut i arbetslivet är att

Läs mer