Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte"

Transkript

1 Mötesplats Finland Den mars hölls den sjätte i raden av de nordiska skolmyndigheternas Mötesplatser. Platsen var denna gång Finland och Helsingfors och deltagarna samlades under två soliga men kalla vårdagar. Två teman låg till grund för samtalen och erfarenhetsutbytet; metoder för att stödja handledare samt studerandestatus eller anställning som form för yrkesutbildningen. Mötesplatserna ingår i LPA-projektet som är en del i paraplyprojektet Hållbar nordisk välfärd, vilket initierats av Nordiska ministerrådet. Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte om hur handledare på arbetsplatser kan stödjas i sin uppgift samt om den studerandes status antingen som studerande eller som anställd eller möjligen både och. De lokala aktörer som ingår i projektet lämnade också statusrapport över sina lokala projekt. På Island pågår en undersökning om hur samspelet mellan den skolbaserade teoretiska utbildningen och den praktiska delen ser ut. I Danmark görs en praxisundersökning om praktikmålen och resultaten kommer att presenteras i maj under den danska mötesplatsen. Branschrekommenderad skola är en certifiering som initierats av Byggbranschen i Sverige. I Dalarna har en av de svenska aktörerna introducerat samma teman som används i LPA-projektet för att utveckla kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet inom byggutbildningen. De färöiska 1

2 projekten ligger på myndighetsnivå och handlar bland annat om hur det lärande som ska ske på arbetsplats kan beskrivas och kommuniceras. På Åland utökas andelen lärande som förläggs till en arbetsplats och i ett annat projekt är studerande med och bidrar till att höja attraktiviteten i yrkesutbildningen för undersköterskor genom en mässa. Samfunnskontraktet om att öka andelen lärlingsplatser utgör grunden för de norska insatserna. Inom hälsosektorn har antalet platser ökat med 20 % och tre fylken kommer att genomföra liknande speed dating -insatser som Akershus tidigare har gjort. För att skapa förutsättningar för norska yrkeslärare att hänga med i branschernas utveckling har det så kallade Hospiteringsprojektet igångsatts. Även allmänlärarna kan hälsa på i annan verksamhet på skolan eller på företag. Ytterligare ett projekt med fokus på lärande på arbetsplats pågår; växlingsmodellen. Hälsosektorn testar t ex om det går att ha ett år skolförlagd utbildning och därefter tre år med växling mellan skola och arbetsliv. För studerande innebär det att den får lön under tre år i stället för under två som i grundmodellen. För arbetslivet innebär modellen större möjlighet att påverka utbildningen. Dag två inleddes med ett spektakulärt och uppskattat besök av den världskände artisten Marko Vuoriheimo eller Signmark som under temat Att göra det omöjliga möjligt trollband publiken då han berättade på sitt sätt om hur det är att vara en döv rappare. Mera information finns på Mysilentshout.com. En reflektion är att LPA-projektet kanske bidrar till att vi förstår lite mera om det vi inte vet att vi inte förstår. Helena Öhman, undervisningsråd på svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen, inledde andra dagens presentationer och diskussioner med att berätta om det finländska utbildningssystemet och yrkesutbildningens plats i det. En finländsk elev kan efter nio, eller ibland tio års grundskola välja att gå till gymnasiet och där få en studentexamen, eller välja en yrkesläroanstalt och där få en yrkesinriktad grundexamen. Efter detta kan de studerande som vill fortsätta utbilda sig välja endera högskola/universitet eller en yrkeshögskola. På yrkeshögskolan kan de skaffa sig endera en lägre eller en högre yrkeshögskoleexamen. Det finns möjligheter för den som läst gymnasiet att fortsätta på en yrkeshögskola och för de som gått på en yrkesläroanstalt att läsa vidare på högskola eller universitet. För vuxna som redan arbetar eller som av olika orsaker står utanför arbetslivet erbjuder den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och det fristående examenssystemet olika möjligheter till kompetenshöjning. Det finns i Finland elva utbildningsanordnare som anordnar yrkesutbildningar på svenska, och flera hundra som anordnar yrkesutbildningar på finska. Det finns närmare 400 grund-, yrkes- och specialyrkesexamina i den finländska yrkesutbildningen på andra stadiet. I det finländska utbildningssystemet spelar examensgrunderna en viktig roll. Examensgrunderna fastställs av Utbildningsstyrelsen, och är de 2

3 nationella dokument som styr vad en studerande ska kunna för att få en viss examen, exempelvis en grundexamen i visuell framställning, en grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen eller en grundexamen i båtbyggnad. Utnyttjar kunskaper vuxna studerande redan har De unga studerar huvudsakligen vid en yrkesläroanstalt enligt en läroplan som baserar sig på examensgrunderna. Studier på arbetsplatsen kombineras flexibelt och på olika sätt med studierna vid läroanstalten. Vuxna avlägger vanligtvis sin grundexamen i form av en fristående examen. Kraven på yrkesskicklighet är desamma oavsett hur man avlägger examen. En grundexamen i Finland omfattar 180 kompetenspoäng, vilket ofta för unga motsvarar tre års studier. Men vi utgår inte från tid, sa Helena Öhman, utan kunnandet och kompetensen. Vuxenutbildningen utgår från det kunnande och den kompetens den vuxne har från tidigare och drar nytta av det. Det är onödigt att de ska lära sig sådant som de redan kan. De får sedan en utbildning som kompletterar det. Liknande tankar kommer nu också in i yrkesutbildningen för unga i och med att de reviderade examensgrunderna träder i kraft den Av de 180 kompetenspoängen ska minst 30 utgöra inlärning i arbetet. Under inlärningen i arbetet har studerande vanligtvis inget arbetsavtal med arbetsgivaren. Däremot ingår utbildningsanordnaren (skolan) och arbetsgivaren ett avtal om utbildning på arbetsplatsen som bland annat beskriver hur utbildningen ska ske. Är det frågan om en vuxen som redan har en arbetsplats kan inlärningen i arbetet eventuellt erkännas eller genomföras på en arbetsplats, där kompetensen som krävs examen uppnås. Det pågår ett arbete med att omforma examensstrukturen för yrkesutbildningarna så att de blir klarare och bättre motsvarar vad arbetslivet vill ha. Representanter från arbetslivet är mycket inblandade och engagerade i detta. Finland brottas med samma problem som många andra hur man bedömer kunnande och kompetenser hos studerande. Bedömningen av kunnandet sker också på arbetsplatsen i samband med inlärning i arbetet. Utbildningsanordnare, lärare och studerande diskuterar kring vad studerande lärt sig. I Finland fungerar det generellt så att studerande lär sig grunderna i skolan och får sedan vidareutveckla sina kunskaper i arbetslivet. År 2006 undertecknades en rekommendation av representanter för staten, kommunerna, arbetslivets centralorganisationer och andra organisationer om att utveckla läroanstalternas arbetslivskontakter samt att uppmuntra och underlätta för arbetslivet att delta i planeringen och bedömningen av inlärningen som sker på arbetsplatserna. Ett syfte var också att förbättra småföretagens förutsättningar att genomföra inlärning i arbetet samt att förbättra handledningen på arbetsplat- 3

4 serna och utbildningen av handledarna. Målet är att fler studerande ska ut på arbetsplatser eller i lärmiljöer som liknar arbetsplatser. Utbildning på arbetsplatsen läroavtalsutbildning Läroavtalsutbildning är en annan möjlighet i Finland att genomföra en yrkesutbildning. Då bedrivs i princip hela utbildningen på en arbetsplats och den studerande får lön under tiden. Läroavtalsutbildningen kan vara grundläggande yrkesutbildning som leder till yrkesinriktad grund examen. Den kan också leda till en yrkeseller specialyrkesexamen som fristående examen. Unge fär tre fjärdedelar av läroavtalsutbildningen sker på arbetsplatsen. Den kompletteras med teoretisk utbildning som oftast ges av yrkesläroanstalter eller vuxenutbildningscenter. Ett läroavtal är ett tidsbundet arbetsavtal som sluts mellan den studerande och arbetsgivaren, eller en överenskommelse mellan en utbildningsanordnare och en företagare. Läroavtalsbyrån planerar utbildningen tillsammans med den studerande, det utbildande företaget och läroanstalten eller examensarrangören. Utbildningsformen riktar sig både till unga och till vuxna. Det går att avlägga alla yrkesinriktade examina genom läroavtal. Läroavtalet riktar sig till studerande som fyllt 15 år och gäller utbildning till ett yrke på en arbetsplats. Varje studerande får ett personligt studieprogram, som fastställs utifrån de examensgrunder som är fastställda av Utbildningsstyrelsen. Den finländska staten satsar nu särskilt på läroavtalsutbildningar för unga under 25 år. Men Helena Öhman konstaterade att det inte går att använda samma mall för unga som för vuxna. Det blir ganska olika förutsättningar om man ska planera ett läroavtal för en 17-åring eller för en 50-åring. Fristående examina en bra väg för vuxna Siv Björklund från Vasa Kustregions läroavtalsbyrå arbetar med läroavtalsutbildning och hon berättade om sitt arbete. I Finland finns ett system med så kallade fristående examina, som den yrkesinriktade vuxenutbildningen grundar sig på. En grundbult i systemet är att identifiera och er- 4

5 känna den kompetens den vuxenstuderande redan har. De får sedan lära på jobbet och komplettera detta med teoretisk undervisning. I en del fall har den vuxne en mer eller mindre färdig examen. I de fallen behövs bara en mindre komplettering. Det viktigaste är att de lär sig det de behöver för att behärska sitt yrke, sa Siv Björklund. Det är ju onödigt att de läser sådant som de redan kan. Examen är oberoende av hur den vuxne skaffat sig sin yrkeskompetens. Kan den vuxen studerande visa tillräckligt yrkesskicklighet vid examenstillfället får hon eller han sin examen, eller delar av den. Det är ett flexibelt sätt för vuxna att påvisa, förnya och upprätthålla sin yrkeskompetens. En formell examen kan vara en stor trygghet exempelvis för den som vill byta bransch eller blir arbetslös. Den som går en läroavtalsutbildning studerar enligt ett personligt studieprogram. Den studerande får lön enligt branschens kollektivavtal. Arbetsgivaren får själv välja om denne vill betala lön för den tid den vuxne studerande är i skolan. Men arbetsgivaren har inte rätt att hindra studerande från att gå på de teoretiska lektionerna i skolan. Utbildningsanordnaren, arbetsplatsen och studeranden utformar ett studieprogram så att det motsvarar examenskraven på bästa sätt. Arbetsgivaren får en viss ersättning för läroavtalet. Storleken på ersättningen beror på hur omfattande handledning eleven behöver. En studerande som är helt ny i branschen behöver givetvis mycket mer handledning än en som bara behöver komplettera lite för att kunna ta sin examen, sa Siv Björklund. År 2014 avlade 214 studerande fristående examen via Vasa Kustregions läroavtalsbyrå, och 90 procent av dem fick en sysselsättning. Men Siv Björklund påpekade att den höga siffran delvis beror på att ganska många av de studerande hade en anställning redan innan. Men även för dem kan utbildningen vara viktig för att de ska få behålla sin anställning, kommenterade hon. Praktiskt exempel från vård/omsorg Birgitta Häggblom från Jelppis-Tiimi beskrev hur läroavtalsutbildningen kan se ut från en arbetsgivares sida. Jelppis-Tiimi är ett andelslag, ungefär som ett kooperativ, inom vård- och omsorgssektorn, med anställda städare, närvårdare, sjukskötare och studerande. Närmare ett tiotal En formell examen kan vara en stor trygghet exempelvis för den som vill byta bransch eller blir arbetslös. siv björklund läroavtalsstuderande har erhållit sin examen i Jelppis-Tiimi. Det är ofta studerande själva som tar kontakt med oss och frågar om det finns plats, sa Birgitta Häggblom. Då utgår vi från vad vi har för behov av personal i teamet och personalen diskuterar igenom detta. De studerande kan ha finländsk bakgrund, men kan även komma från andra länder. Just språkfrågan kan vara viktig vid valet av studerande. Det är också viktigt att bekanta sig med den som vill gå en läroavtalsutbildning hos oss, sa Birgitta Häggblom. Det är viktigt att diskutera igenom seder och bruk. Det är uppiggande och intressant att kunna ta del av andras kultur på arbetsplatsen, men vi behöver också parera för vissa saker, som att en del studerande kan tycka att det är motigt att jobba under ramadan. En arbetsplatsutbildare väljs, som introducerar och handleder studerande på arbetsplatsen. De går igenom arbetsplatsens principer, där tystnadsplikten är en viktig del, besöker klienterna, studerande får bekanta sig med mobilen, IT-systemet och dokumentationen. Vi går också igenom mer informella saker, som vanliga slangord och så, sa Birgitta Häggblom. Läroavtalen löper på ett år och arbetsgivaren har under det året regelbunden kontakt med läroavtalsbyrån och skolan. Under den tiden gör även läroavtalsbyrån regelbundna utvärderingar. Utbildning för arbetsplatshandledare Finland har jobbat ganska länge med arbetsplatshandledarutbildning. Thomas Fant, som är projektplanerare och ledare vid Yrkesakademin i Österbotten, berättade om arbetsplatshandledarutbildningarnas historia och nuläge. Han berättade att det bland annat finns en mycket fyllig handbok med exempel på vad en arbetsplatshandledare kan göra i olika situationer. Man har också under 5

6 åren tagit fram broschyrer med metoder för att stödja handledare och stödmaterial om vad som ingår i handledaransvaret och hur en handledare bedömer en studerandes prestationer. Utbildning för handledare sedan 2004 Sedan 2004 har det funnits en rekommendation för utbildningen av arbetsplatshandledare, som från början var två veckor och nu är tre. Men det är väldigt lite närstudier, sa Thomas Fant. Vi har en del diskussionstillfällen då de som går utbildningen får träffas och diskutera. Handledarna har sällan tid att träffas mer än en halv dag åt gången. Mellan träffarna får de som går utbildningen göra en del uppgifter på distans. Vid närstudietillfällena kan de som går utbildningen få gå igenom olika blanketter, planer och checklistor och manualen för IA (Inlärning i Arbetet). De får gå igenom arbetsplatshandledarens uppgifter, som bland annat består av kontakten mellan arbetsplatsen, studerande och skolan, planeringen av IA-periodens arbetsuppgifter, hur de informerar övriga i personalen om studerande och vad IA innebär, hur handledaren ska handleda studerande och ge feedback. De får även diskutera hur de kan förbereda eventuella yrkesprov och hur de skall fungera som bedömare. De får även material för hemuppgifterna. Hemuppgifterna kan bestå av att beskriva hur de själva upplever sin roll, eventuella svårigheter och vad som fungerar bra samt förbättringsförslag. De uppmuntras också att komplettera checklistan eller göra en egen för den egna arbetsplatsen. De som deltagit i utbildningen får ett intyg på detta. Utbildningen är inte obligatorisk. Totalt har arbetsplatshandledare gått utbildningen via Yrkesakademin i Österbotten. Vi försöker uppmuntra arbetsgivarna att ta med utbildningen som en del i deras egen kompetensutveckling, sa Thomas Fant. Moment som ingår i utbildningen är att diskutera skillnaderna mellan att handleda och bedöma unga och vuxna, att lära sig att se hur studerande reagerar, lär sig bäst och hur de introduceras på arbetsplatsen. Handledarna får också checklistor och liknande som de kan följa och bocka av när de tar emot och handleder studerande. De flesta som går utbildningen är väldigt posi tiva, sa Thomas Fant. Har de gått utbildningen och träffat oss, sänker det också tröskeln att ta kontakt med oss om det skulle behövas. Det som pågår nu är att studerande utbildas till handledare redan under studietiden. Det finns också planer på nätbaserade handledda egna studier för de som är intresserade. Skolköket i Petalax ett exempel från verkligheten Bror Jacobson, som utbildat handledare vid skolköket i Petalax, gav sina egna personliga reflektioner om utbildningen. Det första mötet mellan arbetsgivaren och studerande är otroligt viktigt. Det kan vara studerandes första möte med en riktig arbetsgivare. Därför bör man faktiskt tänka på vem som kommer och möter, om studerande hittar rätt och att kollegorna är informerade om att det kommer en studerande. Han tog också upp frågan om mobiltelefoner. Det är viktigt att ha tydliga regler kring användningen av mobiltelefoner. Klara spelregler, 6

7 men samtidigt måste man vara medveten om att alla studerande är olika. Han påpekade också att det är viktigt att vara uppmärksam på studerandes olika inlärningsstilar och att de förstått anvisningarna. Man måste faktiskt ta reda på det! Det går inte att bara anta att de förstått, de kan ha inlärningssvårigheter eller problem med språket. Han rekommenderade också att avsätta tid för diskussion med studerande, exempelvis en gång i veckan och att hålla regelbunden kontakt med skolan. Extra viktigt är att säga till så fort det verkar uppstå ett problem. Och ge feedback! Beröm! Det är oerhört viktigt att de unga får beröm när det finns orsak till det. Viktigt med bra metoder att stödja arbetsplatshandledare Siv Björklund höll i ett av eftermiddagens seminarier, där temat var metoder att stödja arbetsplatshandledare. Tidigare har vi tänkt mycket på hur vi ska kunna stödja studerande. Det är givetvis viktigt. Men det är viktigt att faktiskt stödja arbetsplatshandledarna också. Arbetsplatsutbildaren behöver stöd under läroavtalets alla skeden. Det finns lagar och förordningar som styr vad lärande på arbetsplatsen ska leda till. Det behöver de på arbetsplatsen känna till, sa hon. Minst tre fjärdedelar av inlärningen ska ske på arbetsplatsen under läroavtalsutbildningar. Då ska den studerande lära sig yrkeskompetens under handledning. Det betyder att den ansvarige på arbetsplatsen har ett stort ansvar. Finns fördelar med både äldre och yngre handledare Det är arbetsgivaren som utser en arbetsplatsutbildare. Läroavtalsbyrån ska sedan godkänna denne och kan säga nej om de inte tror att den föreslagna handledaren är tillräckligt kompetent. Men det är väldigt sällsynt att det händer, sa Siv Björklund. Det har i princip alltid varit när det inte fungerat på ett socialt plan. Handledaren ska känna till examensgrunderna, ha arbetserfarenhet inom området och vara intresserad av att ta på sig uppgiften. Siv Björklund påpekade att det är fullt möjligt att utse två handledare och att det ibland kan vara en klar fördel med två. Tidigare har vi tänkt mycket på hur vi ska kunna stödja studerande. Det är givetvis viktigt. Men det är viktigt att faktiskt stödja arbetsplatshandledarna också. Arbetsplatsutbildaren behöver stöd under läroavtalets alla skeden. siv björklund Det kan exempelvis vara en som har mycket erfarenhet inom yrket men ingen eller en gammal examen och en yngre, som har en ny examen men inte lika mycket erfarenhet. De kan komplettera varandra på ett utmärkt sätt. Vid ett sådant tillfälle så utsågs den erfarne till utbildare och den med ny examen till bedömare. En av seminariedeltagarna reflekterade att yngre ofta har lättare att komma på samma våglängd som studerande De kommer ihåg hur det var att vara ung och så och kan därför vara bättre på att kommunicera med studerande. Samtidigt kan äldre bli lite av en faders- eller modersgestalt. Så båda kan ha sina fördelar. Siv Björklund höll med och konstaterade att med handledningen följer också en uppgift att fostra studerande och då kan det vara bra med lite äldre handledare. Siv Björklund berättade att det inom socialoch hälsovård inte heller är ovanligt att utse en särskild person som får ansvara för den teoretiska delen i lärandet på arbetsplatsen. Den som bedömer vid ett examenstillfälle måste ha gått en bedömarutbildning, som är en del av arbetsplatshandledarutbildningen. Sådana utbildningar anordnar utbildningsanordnaren. De utbildningarna är också ett bra stöd för handledaren, sa Siv Björklund. De blir bättre handledare om de vet vad som ska examineras. 7

8 Bra kontakt med handledaren viktigt Siv Björklund sa att det är viktigt att ha ett bra samarbete med handledaren. Därför åker vi alltid ut till arbetsplatsen när avtalet ska skrivas under och då är det viktigt att utbildaren är med. Vi går igenom alla praktiska detaljer och har som mål att skapa ett förtroende. Vi vill att handledaren inte ska tycka att det känns obekvämt att ta kontakt med oss. Det ska kännas lätt. Den personliga kontakten är viktig! Hon berättade att det hänt att handledare kontaktat henne med frågor som de funderat på i ett år. Den handledaren tyckte uppenbarligen att det kändes obekvämt att kontakta mig. Då funderar jag: Vad gjorde jag som gav det intrycket? Hon brukar också eftersträva att handledarna är med på de schemalagda arbetsplatsbesöken, bland annat eftersom det är läroavtalsbyrån som har ansvaret för att det som händer på arbetsplatsen stämmer med lagar och förordningar och behöver därför kunna stämma av och kontrollera detta. En av seminariedeltagarna påpekade att det också är viktigt för studerande att känna att skolan är med under utbildningen. En annan deltagare påpekade att det finns en stor vinst även för skolorna att de är med ute på arbetsplatsen. Man måste få se hur behoven ändras eller om exempelvis ny teknik börjat användas. Det kanske gör att skolan bör ta in nya delar i utbildningen, eller ändra i det befintliga utbildningsinnehållet. En mellanutvärdering av inlärningen sker minst två gånger per år när arbetsplatshandledaren, tillsammans med studeranden, utvärderar den studerandes arbete. Siv Björklund berättade att hon också brukar samla utbildarna, förmännen och arbetsgivarna till gruppdiskussioner på skolan. Där får de träffa den ansvarige läraren och gå igenom examensgrunderna. En poäng med att ha dessa träffar i skolan är att de får se studerandes skolvardag och hur skolarbetet går till. Siv Björklund påpekade att hon tycker det är viktigt att det inte står några negativa saker i utvärderingarna. Finns det någon kritik eller något arbetsplatsen undrar över så ska de inte vänta till utvärderingen med att ta upp det. Det ska komma på en gång! Och det fungerar. De ringer och då hinner vi lösa problemen innan de blir för allvarliga. Men Siv Björklund ger sig aldrig in i rena arbetsplatsfrågor, som sociala problem på arbetsplatsen eller lönefrågor. Det är många som vill att vi går in då, men jag hänvisar t ex till facket. Men är den studerande missnöjd med sin handledare så går jag in och medlar. På en fråga från en seminariedeltagare konstaterade Siv Björklund att det finns en hel del skoltrötta unga som ser en läroavtalsutbildning som ett enklare sätt att få en examen och som ett lätt sätt att få lön. Tyvärr är det inte enklare att studera på läroavtal. Att studera via läroavtal medför en hel del mer ansvar av den studerande. Studerande klarar inte alltid av det ansvaret. Men så är det, läroavtalsutbildningar passar inte alla. Mötesplatsen avslutades genom att de finska värdarna tackade deltagarna och överlämnade stafettpinnen till Danmark, som hälsade deltagarna välkomna till den sjunde mötesplatsen i projektet som går av stapeln i Köpenhamn den 6 och 7 maj. skribent dag 1: Margaretha Allen skribent dag 2: Kim Bergström Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 8

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna

Läs mer

ARBETSPLATSHANDLEDARUTBILDNING

ARBETSPLATSHANDLEDARUTBILDNING ARBETSPLATSHANDLEDARUTBILDNING Utbildningsprogrammet för arbetsplatshandledare 2 sv/3 sp Innehåll: 1. Arbetsplatshandledarutbildningen som du deltar i 2. Yrkesutbildningen och samarbetet med arbetslivet

Läs mer

Många vinster med väl fungerande LPA

Många vinster med väl fungerande LPA SLUTKONFERENS Många vinster med väl fungerande LPA Den tredje december arrangerade Skolverket slutkonferensen i projektet Lärande på arbets plats i Norden, som drivits på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Läs mer

ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING

ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING Enligt föreskriften för utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv (2012:41) som finns i digitalt format på adressen www.utbildningsstyrelsen.fi/yrkesutbildning

Läs mer

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Partnerskapsträff i Vasa 2-3.12 2009 Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Trender och tendenser..... Yrkesutbildningens växande popularitet Dualismen övergår i ett enhetligt (gränslöst) utbildningssystem

Läs mer

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet

Läs mer

Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov

Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov BILD. Utbildningssystemet i Finland Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov Bedömning inom grundläggande yrkesutbildning

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

LÄROAVTAL ARBETS- HÄFTE

LÄROAVTAL ARBETS- HÄFTE LÄROAVTAL ARBETS- HÄFTE INNEHÅLL SOM UPPMUNTRING OCH SOM VÄGKOST Uppmuntrande ord............ 2 Kort om läroavtalet... 3 Teoristudier vid läroanstalter under läroavtalstiden... 4 Vad är handledande utbildning?..

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf) AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

Handledning, material och stöd inom fristående examen

Handledning, material och stöd inom fristående examen Handledning, material och stöd inom fristående examen - Marknadsföringsmaterial för läroavtal Mats Wickman och Carina Åkerholm Examensmästare Optima 2014-2016 Inledning... 1 Läroavtal... 1 Vad behövs för

Läs mer

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund

Läs mer

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx. BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin Innehåll Förord 3 Arbetslivskontakter för de studerande 4 Yrkesprov 5 Varför, hur? 5 Nyttan? 5 Förverkligandet 6 Organ (=Yrkesteam) 7 Arbetsplatshandledare

Läs mer

Det finns både likheter och olikheter mellan

Det finns både likheter och olikheter mellan Fruktbart första möte om lärande på arbetsplats Den 13 och 14 november arrangerade svenska Skolverket den första i en serie mötesplatser mellan de nordiska länderna om lärande på arbetsplats. På mötet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Mötesplatsen inleddes med ett kulturellt

Mötesplatsen inleddes med ett kulturellt Lärande på arbetsplats tredje mötesplatsen på natursköna Färöarna Den tredje av mötesplatserna i det treåriga projektet Lärande på arbetsplats i Norden hölls i Färöarnas huvudstad Torshavn den 19 och 20

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen Lättläst broschyr för systemet med fristående examen Brita Brännbacka-Brunell, Margita Broman FRISTÅENDE EXAMINA Vad är fristående examina? Fristående examina är ett flexibelt sätt för vuxna att visa sin

Läs mer

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till

Läs mer

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar 2-3.12.2010 2.12.2010 Carola Helle Fristående examina Examina som är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats Kunnande

Läs mer

Förhållandet mellan mästare och lärling

Förhållandet mellan mästare och lärling Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för

Läs mer

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen Godkänd av direktionen (ersätter Läroplanens gemensamma del fr. 7.11.2011) Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden 1 VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE? ERKÄNNANDE AV KUNNANDE inom en EXAMENSPROCESS betyder att Du kan få det kunnande som du har erkänt. Du som är vuxenstuderande

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015

HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015 HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015 För examensarrangörer och examenskommissioner Guider och handböcker 2015:7 Utbildningsstyrelsen 6:e reviderade upplagan Guider och handböcker 2015:7 ISBN 978-952-13-6178-4

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans allmänna råd om lärande i arbete; MYHFS 2015:3 Utkom från trycket den 8 juni 2015 beslutade den 19 maj

Läs mer

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Studiehandledarna vid YA! Hösten 011 16.9.011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE?... 1 STUDIERNAS UPPBYGGNAD... ANVISNINGAR

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Kompetenskarta för arbetsplatshandledare

Kompetenskarta för arbetsplatshandledare Kompetenskarta för arbetsplatshandledare Heljä Hätönen Educa-Instituutti Oy Utgivare: Educa-Instituutti Oy Finansiär: Opetushallitus Översättning till svenska: Christel Forsblom Ombrytning Layout Studio

Läs mer

Lyfta fram förmannens uppgift som bedömare i det fristående examensystemet. Utvecklingsarbete

Lyfta fram förmannens uppgift som bedömare i det fristående examensystemet. Utvecklingsarbete Lyfta fram förmannens uppgift som bedömare i det fristående examensystemet. Utvecklingsarbete Utvecklingsarbete inom examensmästarutbildningen. Social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare. Kirsi Widberg

Läs mer

Specialyrkesexamen i företagsledning

Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs Din väg till examen En beskrivning av hur en fristående examen avläggs Uppdaterad i november 2014/CHN Din väg till examen - En beskrivning av hur en fristående examen avläggs har utarbetats 2011 vid Yrkesakademin

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Lag. om yrkesutbildning. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde

Lag. om yrkesutbildning. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde 1. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om yrkesutbildning 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde Denna lag innehåller bestämmelser om de yrkesinriktade examina som hör till undervisnings-

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 Innehållsförteckning 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET...

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

KVALITETSSÄKRING AV EXAMENSPROCESSEN FÖR DEN ENSKILDA EXAMINANDEN I DET FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

KVALITETSSÄKRING AV EXAMENSPROCESSEN FÖR DEN ENSKILDA EXAMINANDEN I DET FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET KVALITETSSÄKRING AV EXAMENSPROCESSEN FÖR DEN ENSKILDA EXAMINANDEN I DET FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Modell på offertbegäran som garanterar en kvalitativ utvecklingsprocess OPTIMA August 29, 2013 Carin Hagman

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Samverkan skola och arbetsliv

Samverkan skola och arbetsliv Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma

Läs mer

BETYG ÖVER FRISTÅENDE EXAMINA, UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA OCH LÄROAVTALSUTBILDNING

BETYG ÖVER FRISTÅENDE EXAMINA, UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA OCH LÄROAVTALSUTBILDNING FÖRESKRIFT 37/011/1999 FÖRESKRIFT 38/011/1999 BETYG ÖVER FRISTÅENDE EXAMINA, UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA OCH LÄROAVTALSUTBILDNING BETYG ÖVER FRISTÅENDE EXAMINA, UTBILDNING SOM FÖRBEREDER

Läs mer

INNeHÅLLSFFÖTeCKNINg 1. TÄVLINgeNS SYFTe... 4 2. TÄVLINgSSYSTeMeT... 5 3. ANMÄLNINg... 5 4. TÄVLINgSArrANgeMANg... 6

INNeHÅLLSFFÖTeCKNINg 1. TÄVLINgeNS SYFTe... 4 2. TÄVLINgSSYSTeMeT... 5 3. ANMÄLNINg... 5 4. TÄVLINgSArrANgeMANg... 6 MästarePLUS regler INNEHÅLLSFFÖTECKNING 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET... 5 2.1. Mästare- och MästarePLUS-finaler...

Läs mer

UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER

UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER Reviderad guide om verkställande av SORA-författningarna och -föreskrifterna i yrkesutbildningen Guider och handböcker 2015:10

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Finansieringsform: Studieform: heltidsstudier deltidsstudier

Finansieringsform: Studieform: heltidsstudier deltidsstudier Namn på examen: 1(14) Namn: Telefon: Adress: Utbildningen inleddes: Födelsetid: Email adress: Postnummer o postanstalt: Uppskattad avslutningsdag: Finansieringsform: Studieform: heltidsstudier deltidsstudier

Läs mer

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina. AiHe-projektet

PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina. AiHe-projektet PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina AiHe-projektet Personlig tillämpning i samband med fristående examina verktyg för aktörerna

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

TILL MEDIERNA Material får användas fritt

TILL MEDIERNA Material får användas fritt OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN TILL MEDIERNA 8.8. Material får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon splaner Grundexamen inom husteknik Rörmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av yrkesprov... 3 2 splaner...

Läs mer

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %. ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning PARALLELLTEXTER Datum 200X-XX-XX Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag Validering i gymnasieskolor Landskapsregeringens lagförslag nr x/200x-200x INNEHÅLL L A N D S K A P S L A G om ändring

Läs mer

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller Bilaga 1 Arbetsbok för riskbedömning på arbetspaltser FYSIKALISKA RISKFAKTORER (F) Företag: Datum: SHM Arbetarskyddsavdelningen IDENTIFIERING AV FAROR Mål för bedömning Utfört av Moment som granskas: Faror

Läs mer

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare Bedömarhandbok Marica Eliasson och Monika Sundqvist Yrkesexamen för sekreterare 22.10.2015 Innehållsförteckning: Introduktion sidan 3 Allmänt om fristående examen Centrala principer sidan 4 Beskrivning

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

Innehåll. 1. Inledning

Innehåll. 1. Inledning Innehåll 1. Inledning 2. Nyttan med LiA 2.1 Vad är Lia? 2.2 Målsättningen med LiA 2.3 Yrkeskompetens, baskompetens och yrkesidentitet 2.4 En bra LiA plats 2.5 Lärarerfarenheter av LiA 3. Vikten av yrkesprov

Läs mer

Handledningsplan för studerande med särskilda behov

Handledningsplan för studerande med särskilda behov Handledningsplan för studerande med särskilda behov 1. Vid ansökningsskedet och börjande av studier 2. Anskaffning av yrkesskicklighet 3. Förverkligande av examenstillfällen Studie skede Fundera på Vad

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd

Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter Helena Öhman undervisningsråd (TUTKE 2) RP 20.3.2014 Kompetensinriktning Utgår från arbetslivet

Läs mer

Studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt hur arbetslivet deltar i planeringen

Studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt hur arbetslivet deltar i planeringen Studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt hur arbetslivet deltar i planeringen Grundexamen inom skogsbranschen 2014, examensdel Skogsvård och drivning Henrik Östman,

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

FUNDERAT. ptiinno Nyhetsbrev 1/2010. Lena 1/5 INNEHÅLL. Funderat. Allmänt om projektet AHOT. Pilotmodeller. Next step

FUNDERAT. ptiinno Nyhetsbrev 1/2010. Lena 1/5 INNEHÅLL. Funderat. Allmänt om projektet AHOT. Pilotmodeller. Next step 1/5 INNEHÅLL Funderat Allmänt om projektet AHOT Pilotmodeller Next step FUNDERAT Den första tidens stapplande steg som projektledare för OptiInno börjar vara avklarade. Den för mig helt främmande utbildningsvärlden

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

REKOMMENDATION 26.3.2009 ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR DELTAGANDE I YRKESUTBILDNING FRÅN OCH MED 1.8.2009

REKOMMENDATION 26.3.2009 ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR DELTAGANDE I YRKESUTBILDNING FRÅN OCH MED 1.8.2009 1 REKOMMENDATION 26.3.2009 ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR DELTAGANDE I YRKESUTBILDNING FRÅN OCH MED 1.8.2009 Allmänt om utbetalning av ersättning För att få rehabiliteringsförmåner ska den studerande vid

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS Styrelsen 07 2013 PROTOKOLL 10..09.2013 Styrelsen 10.09.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 07/2013 Tid: 10.09.2013 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland

NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland 1 (5) 10.3.2015 NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland Gymnasiets, den grundläggande yrkesutbildningens, den yrkesinriktade vuxenutbildningens samt det fria bildningsarbetets strukturer

Läs mer

Utbildning i Sverige, dag 2

Utbildning i Sverige, dag 2 Utbildning i Sverige, dag 2 Etablering När man inte varit i Sverige så länge. Steg 1: SFI och Sensus Yrkesliv SFI Sensus- Yrkesliv Praktik Efter Sensus? Steg 2: Arbete och studier (olika vägar) Förberedande

Läs mer

KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA. Föreskrift 28/011/2015

KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA. Föreskrift 28/011/2015 KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA Föreskrift 28/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 INNEHÅLL KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Kaféservice Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov nr 4 Gemensam

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Yrkesutbildningen i Finland Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Utbildningssystemet i Finland Doktors- och licentiatexamina Universitet Högre högskoleexamina

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer