Teknik mot krigets rester

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknik mot krigets rester"

Transkript

1 #23 Fredag 18 september 2015 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen tidningensyre.se Ett bidrag till hjälporganisationer gör ofta nytta, men pengar direkt till de behövande gör oftast mycket mer nytta. Lennart Fernström Glöd Ledare Kvarlämnad ammunition och vapen ett växande hot Zoom Teknik mot krigets rester GLÖD Under ytan: Pella Larsdotter Thiel om brottet ekocid Anna Troberg gräver i rasismen RADAR Låst läge i flyktingkrisen Tropiska växter flyr värmen SD bryter med ungdomsförbund ENERGI Åre i täten för ny grön våg Snott & blandat testar nya gurkdieten Korsord

2 2 Glöd Å andra sidan Redaktör: Lennart Fernström, Alla som på olika sätt verkar för att riva ner EUs murar och hjälper folk som behöver och vill komma hit. Transportörsansvaret, Dublinförordningen, EUs allt högre murar och alla hycklande politiker. Pengar i handen hjälper mest Dagens Nyheter 11 september: Vi vill understryka att det finns alternativ till att ge till behövande i Sverige och istället stödja uppbyggnaden lokalt för utsatta människor i Rumänien och Bulgarien. En rad svenska organisationer, kyrkor och samfund bedriver verksamhet i ursprungsländerna. (...) De pengar som svenska folket vill avvara gör bäst nytta hos dessa organisationer. Aftonbladet 13 september: Ett företag kan inte fungera från dag ett om det inte får en viss möjlighet att byggas upp. Det kommer att vara det som är grund för min försörjning framåt. Det första var en debattartikel undertecknad av Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister med samordningsansvar i regeringen för frågan om utsatta EU-medborgare samt Martin Valfridsson, nationell samordnare för utsatta EU-medborgare. Det andra var Fredrik Reinfeldt som berättade varför han tar ut fullt avgångsvederlag på kronor per månad trots att han håller föreläsningar för kr per tillfälle. Det finns gott om belägg för att pengar är bästa hjälpen för den som har ont om just pengar. Det finns förstås massor att säga om de absurda ekonomiska skillnaderna. Men även om vi ett litet tag bortser från hur galet hög Reinfeldts ersättning är och hur lite andra har så finns det även en annan skillnad att fundera över. Reinfeldt, den främsta företrädaren för arbetslinjens alla piskor och villkorade ersättningar anses behöva en ovillkorad inkomst för att kunna bygga upp sitt postpolitikerliv. Men när de som har det sämre ställt ska få hjälp att bygga upp sina liv tror staten inte på ovillkorade bidrag. Vi ska inte ge pengar till tiggarna direkt utan till organisationer som tar hand om och hjälper dem. De arbetslösa kan bara få pengar om de söker jobb som inte finns eller deltar i meningslösa sysselsättningsprogram. Allt för att paternalistiska instanser ska kunna styra att de stödbehövande agerar moraliskt rätt. Vad är det som gör att vi anser att de fattiga ständigt behöver förmyndare som styr deras liv? Varför har vi inte förtroendet för att de, precis som till exempel avgående politiker, styr sina liv bäst själva? I USA, Kanada, Brasilien, Namibia, Indien, Sydafrika, Mexiko och många fler länder där det testats har ovillkorade pengar direkt i fattigas händer (eller in på deras konton) visat sig vara den effektivaste fattigdomsbekämpningen. Det har minskat sjuktalen, fått fler barn att börja gå i skolan, minskat prostitutionen, minskat våldet, ökat jämstäldheten, minskat olika former av missbruk och så vidare. I början av 2000-talet fick ett antal amerikaner med psykiska funktionshinder 28 dollar i månaden att roa sig med. Det ingick i en studie som professor Larry Davidson utförde. De flesta i försöket mådde bättre, fick bättre självkänsla och högre livskvalitet några av de viktigaste grunderna för ett bra liv. När den amerikanska biståndsorganisationen Give Directly startade sökte de efter den effektivaste metoden att ge bistånd till behövande. De samlade ihop data från hela världen och fann att pengar i handen till fattiga människor ger det bästa resultatet. I Sverige ledde docent Alain Topor ett forskningsprojekt 2013, där personer med långvarig psykisk ohälsa fick 500 kronor extra i månaden. De fick göra vad de ville med pengarna och de behövde inte redovisa vad de hade gjort. Det visade sig att de 500 kronorna gjorde stor skillnad i deras liv andelen som behövde sluten vård minskade med 30 procent på ett halvår. Ett bidrag till hjälporganisationer gör ofta nytta, men pengar direkt till de behövande gör oftast mycket mer nytta. Det kan vara pengar i en tiggares mugg eller trygghetssystem utan krav på motprestation. Det är inget fel i att Fredrik Reinfeldt har en garanterad och villkorslös ersättning, även om en nolla mindre skulle lägga den på en lämpligare nivå. Problemet är att så många andra blir omyndigförklarade och utlämnas till statens, hjälporganisationernas och kyrkornas idéer om god omvårdnad bara för att de är ekonomiskt fattiga. Lennart Fernström Foto: TT Foto: Försvarsmakten Syre, Högbergsgatan 18, Stockholm Prenumerationsärenden: och Utgivare: Lennart Fernström Redaktörer: Benita Eklund, Malin Bergendal Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson Redigering: Sofia Härén E-post: Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön ISSN: Miljömärkt trycksak

3 Redaktör: Lennart Fernström, Sidan tre Glöd 3 Sara Granér

4 4 Glöd Under ytan Redaktör: Lennart Fernström, Att ödelägga jorden är ett brott Utsläppen av koldioxid hotar vårt liv, ja kanske allt liv på jorden. För ett sådant brott borde Internationella brottmålsdomstolen i Haag kunna väcka åtal, anser Pella Larsdotter Thiel. Pella Larsdotter Thiel är ekolog och engagerad i det svenska nätverket End Ecocide Sweden samt sitter i Omställningsnätverkets kärngrupp. Foto: Supermiljöbloggen End Ecocide Sweden End Ecocide Sweden är ett svenskt nätverk som arbetar med att sprida idén om en internationell ekocidlagstiftning. De samarbetar med Polly Higgins (www.eradicatingecocide. com) och är en del av det globala nätverket End Ecocide on Earth (www.endecocide.org). De har haft samtal med bl a regering och departement och fokuserar nu på att Sverige ska vara värd för ett sidoevent då Romstadgans parter möts i Haag i november. Detta skulle vara en möjlighet att påkalla internationell uppmärksamhet till frågan om ekocid som brott och introducera en möjlig väg framåt, om COP 21 i Paris inte leder tillräckligt långt. Lördagen den 15 augusti i år tog sig 1500 människor till Garzweilergruvan i sydvästra Tyskland, Europas största källa till koldioxidutsläpp, i en aktion kallad Ende Gelände hit men inte längre. Deras mission: att hejda brytningen av brunkol och visa att det är dags att sluta ta upp fossila bränslen ur jordskorpan. De blev slagna med batonger och utsatta för pepparsprej, men lyckades hindra två av dagbrottets maskiner från att gräva kol den dagen. Och eftersom vi talar om världens största grävskopor, med en kapacitet att bryta ton kol under en enda dag, så var det ju väl använd tid. Även om man kan anta att brytningen fortsatte i oförminskad styrka dagen efter. Så här fungerar det: trots att vi vet att utsläppen av koldioxid hotar den mänskliga civilisationen, ja till och med livet på jorden som vi känner det, så använder vi världens största maskiner för att gräva upp fossilt kol så fort som möjligt. De som med sina kroppar försöker påtala det orimliga i detta blir straffade. Företagen som gräver kolet som bidrar till klimatförändringarna agerar inom ramen för lagen. Människor som försöker hindra dem gör det inte. Frustrationen över bristen på fungerande globala regelverk på hållbarhetsområdet växer. Tidigare i år publicerades Osloprinciperna, där en expertgrupp bestående av jurister konstaterar att undvikandet av en allvarlig global katastrof är både ett moraliskt och ett juridiskt imperativ. Och det existerar faktiskt ett juridiskt förslag med potential att radikalt ändra spelreglerna. Förslaget gäller en internationell lagstiftning mot ekocid, livsmiljöförstörelse. Benämningen ekocid (eng. ecocide) kombinerar grekiskans oikos, hem, med latinets caedere som betyder att döda att ödelägga det egna hemmet. Skogsavverkningen i Amazonas, tjärsandsutvinningen i Kanada, fracking, utsläppet vid Talvivaaragruvan i Finland och oljeutsläppen i Nigerdeltat har pekats ut som ekocid. Den mest tongivande talespersonen för en ekocidlagstiftning är den brittiska juristen Polly Higgins. Hennes definition av ekocid är omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem inom ett avgränsat geografiskt område, antingen genom mänskligt handlande eller andra orsaker, i en sådan omfattning att invånarnas möjligheter till ett fredligt åtnjutande av området allvarligt inskränkts. Ekocid skulle kunna vara ett av brotten som regleras av Romstadgan. Du kanske inte har hört talas om Romstadgan, men du känner nog till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Där sker åtalen för de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott. De kallas ibland brotten mot freden. Romstadgan reglerar verksamheten för ICC och är därmed kanske världens viktigaste juridiska dokument. Det kanske låter utopiskt, eller orimligt beroende på hur man är lagd att förstörelse av naturen skulle kunna ta plats jämte folkmord som ett av världens allvarligaste brott. Men det är varken eller. För det första: hoten mot våra livsmiljöer är så stora att det inte i längden är möjligt att upprätthålla några mänskliga rättigheter utan att skydda dem. Klimatförändringarna beräknas redan i dag orsaka fem miljoner människors död varje år, och är därmed en av de största dödsorsakerna globalt. De är också en grundläggande orsak till många av världens kriser och konflikter. För det andra: detta är ingen ny idé. När Romstadgan utarbetades i början på 90-talet var intentionen tro det eller ej! att ekocid skulle vara en del av den. Brottet ströks i sista stund under mycket oklara omständigheter; de FN-rapportörer som var med drog slutsatsen att vissa stater blockerade beslutet som ett resultat av lobbying från stora företag. Att införa lagen nu, tjugo år senare, är förstås tjugo år för sent. Och inte en dag för tidigt. Läget är annorlunda nu; vi ser så mycket tydligare konsekvenserna av all livsmiljöförstörelse som pågår, och det finns en utbredd

5 Redaktör: Lennart Fernström, Under ytan Glöd 5 Foto: Pella Larsdotter Thiel Polly Higgins talar om planerade gruv- och gasexploateringar vid Vättern för Aktionsgruppen Rädda Vättern. medvetenhet om behovet av en annan utveckling. Vad skulle en internationell ekocidlagstiftning kunna åstadkomma som alla konventioner, avtal och protokoll hittills har misslyckats med? Till skillnad från andra överenskommelser finns i straffrättsliga sammanhang ett personligt ansvar. Den högst ansvariga för en verksamhet som orsakar, beslutar om eller finansierar ekocid riskerar straff. Det kan vara en minister, en företagsledare eller en styrelseordförande. Denna logik gör att många företag gärna är verksamma i länder med svag miljölagstiftning eller i områden utanför statlig jurisdiktion... Många fall av livsmiljöförstörelse orsakas av företag. I företagsvärlden är drivkraften framför andra vinst. Det betyder att för projekt där det finns risk för ekosystem, men där potentialen för vinst är stor, bör en VD eller en styrelseordförande bortse från risken så länge företaget agerar inom lagens råmärken. Gör hen inte det och därmed minskar den potentiella vinsten är aktieägarna, så att säga, i sin fulla rätt att byta ut vederbörande. Samma sak gäller investeringsbeslut. De stora pengarna i världen går till projekt som förstör livsmiljöer. Denna logik gör att många företag gärna är verksamma i länder med svag miljölagstiftning eller i områden utanför statlig jurisdiktion, till exempel Arktis eller internationella vatten, där de inte behöver ta så mycket ansvar för sina verksamheter. En ekocidlagstiftning skulle kunna skifta samtalet i de rum där beslut fattas, och vara ett stöd för beslutsfattare att agera efter andra måttstockar än vinst. Ingen vill vara skyldig till internationella brott. Detta är en avgörande skillnad mot hur samhället ofta hanterar relationen till ekosystemen. Vi gör dem till resurser att köpa och sälja. Ska företag bry sig om naturen? Gör det lönsamt! Se till att konsumenter betalar för miljöanpassade produkter och gör vattnet, träden och luften till ekosystemtjänster! Med det sättet att se på naturen skapas avstånd. Vi relativiserar och instrumentaliserar dess värde. Naturen är värdefull så länge den levererar till oss. Den är värd att skydda så länge dess värde för oss är större än det alternativa värde som uppstår vid dess exploatering. Detta är en del av problemet om vi inte gör upp med den natursynen kommer vi ingenstans. Jordens levande system är ovärderliga. Deras värde ligger i att de existerar och de har samma rätt att göra det som människor har. Det ovärderliga, frågor om liv och död, hanteras inte särskilt framgångsrikt inom ramen för ekonomi. För det använder vi juridik. Rätt och fel. Detta är kanske den mest intressanta dimensionen i ekocidlagstiftning. Lagar och värderingar är kommunicerande kärl. Om livsmiljöförstörelse vore olagligt skulle det påverka våra värderingar vad vi menar är viktigt, önskvärt och normalt. En gång i tiden var det lagligt att äga och sälja andra människor, och de flesta som hade något att säga till om i samhället tjänade på detta. Genom målmedvetet arbete av en liten grupp människor som påtalade det orimliga i situationen stiftades lagar som gjorde slavhandel till ett brott. Det innebär inte att allt slaveri har upphört, lika lite som mordlagstiftning innebär att inga mord sker. Men det innebär att våra kollektiva värderingar har skiftat: vi accepterar inte längre tanken på att köpa en annan människa. Det är inte längre normen. På samma sätt skulle en internationell ekocidlagstiftning bidra till att skifta värderingarna gentemot de levande systemen. Vi skulle inte längre kunna motivera förstörelse med att den ger vinster och arbetstillfällen. En ekocidlagstiftning skulle på det sättet stärka banden mellan människor och andra levande varelser. Vara ett steg bort från dominans och utnyttjande och mot samarbete och ömsesidighet. Åstadkomma en relation mellan människa och natur utan vilken vi har små möjligheter att skifta till en livsbejakande utveckling. Pella Larsdotter Thiel End Ecocide Sweden

6 6 Glöd Debatt Redaktör: Lennart Fernström, EU bör slå fast att vatten är en mänsklig rättighet, skriver Linnéa Engström (MP). Foto: Ng Han Guan/AP/TT Linnéa Engström Gör inte vattnet till handelsvara DEBATT Europaparlamentet har röstat för ett krav som 1,8 miljoner medborgare i Europeiska Unionen har skrivit under. Detta trots försök från de kristdemokratiska och konservativa grupperna att urvattna parlamentets ståndpunkt. Glädjande nog handlar det första medborgarinitiativet om rätten till vatten. Initiativet Right2Water är ett upprop från unionens medborgare till stöd för att EU och medlemsländernas regeringar ska betrakta vatten som en samhällsnytta, inte som vilken produkt som helst. Tillgång till vatten och sanitet är en mänsklig rättighet, erkänd av FN. Därför bör det också avspeglas i EUs lagstiftning. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen att se över vattendirektivet och ta fram lagstiftningsförslag där det tydligt framgår att tillgången på vatten är en mänsklig rättighet. Vi uppmanar också EU-kommissionen att undanta vatten från reglerna för den inre marknaden och slå fast att EU inte på något sätt ska främja privatisering av vatten. EU har fått skarp kritik för åtgärder som har tvingat fram privatiseringar för att få in pengar i kassan till de europeiska länder som drabbats av skuldkrisen. En av de viktigaste framgångarna är att Europaparlamentet nu tydligt tar ställning för att vatten och sanitetstjänster inte får ingå i förhandlingar om handelsavtal. Det betyder bland annat att vatten inte ska kunna ingå som en handelsvara i de pågående förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och USA, de så kallade TTIP-förhandlingarna. Europaparlamentet uppmanar EU-kommissionen att agera, inte minst mot bakgrunden att mobiliseringen bakom initiativet visar att de europeiska medborgarna prioriterar och värderar rätten till vatten mycket högt. Linnéa Engström Europaparlamentariker för Miljöpartiet

7 Redaktör: Lennart Fernström, Debatt Glöd 7 Genmäle Ibrahim Alkhaffaji i nr 22: Intellektualism kräver mer utrymme DEBATT Petra Östergren efterlyser i Syre den 4 september frihetliga vänsterintellektuella. I ett svar den 11 september skriver Ibrahim Alkhaffaji att vi ju har Åsa Linderborg, Kajsa Ekis Ekman och Judith Kiros bland några namn redan. Jag menar att det inte är ett bra svar. Som sociolog är jag liksom mina kollegor övertygad om att sociala, materiella och ekonomiska resurser i mycket hög grad bestämmer hur det ser ut i ett land/ samhälle. I detta fall kan vi då se den brist som Östergren hävdar finns som bestämd av klass/skikttillhörighet: Linderborg med flera tillhör de personer som är unga och har relativt säkra anställningsvillkor, en kulturell elit. Men det finns en stor grupp som tillhör ett akademikerprekariat, personer med intellektuell kapacitet och hög utbildningsnivå som saknar säkra anställningar eller helt saknar anställning. Detta, sammantaget med massmedias ständiga besparingar där journalister avskedas och frilansare blir allt färre, gör att medieintellektuella blir en mycket liten grupp som saknar insikt i akademikerprekariatets situation. Och denna senare växande grupp är lika vana vid ett nej när Svar direkt till Göran Dahl: Törst efter kunskap utmärker intellektuella DEBATT Göran Dahls svar på mitt debattinlägg den 11 september är intressant. Dahl verkar enbart ha läst dom första 4 5 meningarna av mitt svar till Petra Östergren och baserat hela sitt svar/resonemang utifrån dessa meningar. Det är en felaktig utgångspunkt, som ger en felaktig bild av mitt resonemang. I min text skriver jag att det visst finns vänsterintellektuella med vänsteranalys, och allt vad det innefattar. Men dom kan man även hitta på lokala nivåer. Där intellektuell verksamhet och intellektuella personer med kunskap och engagemang finns. Inte nödvändigtvis endast dom som Dahl kallar för kulturell elit. Ett annat misstag som Dahl begår är att nämna akademiker och intellektuella i samma veva. Jag måste tydliggöra min ståndpunkt: 1. Det finns akademiker som inte är intellektuella. 2. Det finns intellektuella som inte är akademiker. Debattrunda: Var finns de vänsterintellektuella? det gäller publicering som när det gäller en trygg anställning. Detta är tragiskt eftersom gruppens situation oftast genererar dels en Göran Dahl insiktsfull kritik mot det som råder och dels frihetliga idéer. Ja, om de nu inte lockas av de auktoritära lösningar som erbjuds både från höger och vänster. Utan att vilja vara mästrande och magistral föreslår jag studier av Guy Standing, David Graeber, Pierre Bourdieu och Frankfurtskolan som genomskådat klassamhället (och motsättningar inom klasserna) och i sitt praktiska forskande och framställande författarskap är både kritiska och frihetliga vänsterintellektuella. Vad bör då göras? Kära läsare, bidra till en kamp för rättvisa på alla nivåer, utnyttja de fria medierna (Facebook, Twitter et cetera för att göra era röster hörda och därigenom, hoppas jag, bidra till en möjlig förändring. Bland annat till att jämlikhet införs även på det massmediala och kulturella fältet. Göran Dahl forskare i politik och historia Dahls resonemang tyder på att intellektuella är dom som har högskoleutbildning. Eller, så har det åtminstone låtit. Denna syn exkluderar dom som inte har högskoleutbildning. Vi lever i ett klassamhälle, vilket innebär att många i praktiken inte har möjligheten att studera på högskolan. Det finns en klass under dessa akademiker med osäkra anställningar, nämligen arbetare och arbetslösa. Dom bör, och ska få möjligheten att ägna sig åt intellektuell verksamhet genom arbetarrörelsen, till exempel genom ABF och andra föreningar som befrämjar intellektuell verksamhet. Det kan givetvis alltid förbättras. Vad som utmärker en intellektuell är inte antalet högskolepoäng. Det är törsten efter kunskap, det är engagemang för att förändra, som utmärker en intellektuell. Ibrahim Alkhaffaji skribent, student och vänsterpartist Ibrahim Alkhaffaji Svar direkt till Ibrahim Alkhaffaji: Krävs förmåga till kritisk reflektion DEBATT Min invändning mot Alkhaffajis första text grundar sig på den första delen. Resten är en annan diskussion, om folkbildning och politiskt arbete. Petra Östergren frågade som bekant varför det är ont om vänsterintellektuella som syns. Min kommentar var att det bara är ett fåtal som syns och läses i traditionella media. Den frågan har jag behandlat, bland annat utifrån Standings tes om prekariatet. Visst finns det akademiker som inte är intellektuella och vice versa. Det har jag aldrig förnekat. Tyvärr är alltför många med akademisk utbildning inte intellektuella. Tänk på den högutbildade skara som hjälpt till att som byråkrater, lobbyister med mera genomföra den nyliberala ordningen i flera länder. Med intellektuella menar jag i Bourdieus anda tänkande individer med förmåga till kritisk reflektion utifrån det de läser, erfar, skriver och hör. I kritiska tider mobiliserar de ett engagemang i en sak, till exempel som Zola i Dreyfusaffären. Törst efter kunskap och engagemang för att förändra kan säkert vara steg på vägen mot intellektualitet. Men de egenskaperna har ett egenvärde som inte nödvändigtvis gör att man blir intellektuell. Att vi lever i ett klassamhälle är väl självklart? Det har jag påpekat flera gånger och gör dagligen vad jag kan, som bland annat intellektuell och folkbildare för att främja jämlikhet, solidaritet, frihet och hållbarhet. Göran Dahl Skriv vad du tycker! Skicka gärna in debattartiklar till tidningensyre.se. Vi tar emot texter på tecken och tecken (inklusive mellanslag). Vi förbehåller oss rätten att korta texter som är längre. Texter på tecken har större chans att komma in. Skicka gärna med en bild och presentation av dig själv.

8 8 Radar Nyheter Redaktör: Benita Eklund, Grön succé i norskt val I Norge kan veckans lokalval få konsekvenser för landets högerregering. Båda regeringspartierna fick minskat stöd och inom Fremskrittspartiet väntas nu debatt om att partiet kanske ska lämna regeringen. Jämfört med förra lokalvalet tappade högerpopulistiska Fremskrittspartiet 1,7 procentenheter av sitt väljarstöd i Norge som helhet. Statsminister Erna Solbergs parti Høyre backade med hela 4,7 procentenheter. Det norska valets största vinnare blev Miljøpartiet De Grønne som nu för första gången är en maktfaktor i norsk politik. Partiet gick från inte ens en procent i förra lokalvalet till över 4 procent nu. Även de norska socialdemokraterna, Arbeiderpartiet, gick framåt i valet och lär nu ta makten i flera av Norges största kommuner, som Oslo och Bergen Källa: Sveriges Radio Fortsatt låst läge i flyktingkrisen Under veckan har flyktingar från Syrien fortsatt att strömma in i EU. I Tyskland, som nu sätter Dublinförordningen åt sidan och låter flyktingarna stanna, har läget blivit alltmer ansträngt. Medan politikerna söker en lösning fortsätter medborgare i EUs länder att samlas i massiva stödmanifestationer. Sedan i söndags bortser Tyskland tillfälligt från Schengenavtalet, vilket är möjligt enligt regelverket om säkerheten i ett land befaras inte kunna upprätthållas. Beskedet om att återinföra gränskontroller mot Österrike har tolkats som ett sätt att pressa EUs länder till att acceptera ett kvotsystem där alla länder i unionen tar emot de flyktingar som kommer. Men måndagens krismöte i Bryssel, med EUs justitie- och inrikesministrar, slutar med fortsatt låst läge. Majoriteten som stödjer ett kvotsystem har blivit större men Ungern, Polen, Tjeckien, Slovakien, Lettland och Rumänien säger nej. Den svenska regeringen representerades av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och han tyckte att mötet var en besvikelse. Det finns en möjlighet att använda den kvalificerade majoriteten och få igenom ett beslut ändå men ska det bli ett bra mottagande är det bra om enskilda länder faktiskt är med på vad som händer, sa han till Expressen efter mötet. Efter det misslyckade ministermötet har Tysklands förbundskansler Angela Merkel och hennes österrikiske kollega Werner Faymann kallat in Europeiska rådet till ett krismöte, som kommer gå av stapeln nästa vecka. Parallellt med det politiska spelet fortsätter EUs medborgare att visa att flyktingar är välkomna. I måndags hölls flera manifestationer inför tisdagens ministermöte och i lördags anordnades mängder av evenemang under aktionsdagen European day of action for refugees. I Sverige i bland annat Stockholm, Malmö, Luleå, Västerås, Göteborg och Gävle. Benita Eklund Allt fler vill gå med i Nato Enligt en undersökning av Svd/ Sifo vill nu en majoritet av de svenskar som har bestämt sig, att Sverige går med i militäralliansen Nato. Siffrorna blev 41 procent ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. SvD/Sifos mätning visar att regeringen har ett fortsatt stöd bland de egna väljarna, och i Vänsterpartiet, för att driva den militärt alliansfria linjen vidare. Samlat för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är 59 procent mot Nato och 26 procent för ett medlemskap i försvarsalliansen. På Allianssidan i sin helhet är motsvarande siffror 61 procent för Nato och 23 procent mot. Det är noterbart att det i dag är tydliga majoriteter för en anslutning till Nato på hela allianssidan, går man tillbaka bara till valet ser det helt annorlunda ut, säger Toivo Sjörén. Så sent som 2011 var stödet för Nato 23 procent med 50 procent mot ett medlemskap. Stödet för Nato är större bland män 49 procent av männen säger ja till Nato men bara 23 procent av kvinnorna. Källa: Svd Stadsodlingar har blivit ett allt vanligare fenomen i många afrikanska städer där befolkningen har svårt att få mat på bordet. Allt fler blir stadsbönder Allt fler stadsbor i södra Afrika ägnar sig åt stadsodlingar för att kunna dryga ut sitt matförråd. FNs livsmedels- och jordbruksorganisation beräknar att det kommer att finnas 35 miljoner stadsbönder i Afrika om fem år. Förskoleläraren Agness Samwenje i Harare-förorten Mufakose tillhör den växande skaran som inte får lönen att räcka till. Hon har en egen odling på en outnyttjad bit mark i Harare. Min lilla odling drygar ut maten till mig och mina tre barn, eftersom lönen inte räcker till sedan min man dog för fyra år sedan. Efter att jag började odla på mitt lilla fält här i staden behöver jag lägga mycket mindre pengar på mat, säger hon. I städer som Kampala i Uganda och Yaoundé i Kamerun har många stadsodlare gått ett steg längre och även skaffat sig egen boskap inne i städerna. Fenomenet med stadsodlingar har spridit sig snabbt i stora delar av Afrika, som en konsekvens av stigande matpriser och brist på mat. Många myndigheter är samtidigt fientligt inställda till stadsodlingarna, eftersom de menar att odlingarna anläggs på kommunalt ägd mark utan tillåtelse. Men det finns också städer där myndigheterna ser saken annorlunda. Ett exempel är Kapstaden i Sydafrika, där myndigheterna har slagit fast att stadsodlingarna är viktiga för att bekämpa fattigdomen och för att skapa arbetstillfällen. FNs livsmedels och jordbruksorganisation, FAO, stödjer program i vissa länder som syftar till att tillvarata fördelarna av stadsodlingar. Jeffrey Moyo/IPS Foto:Jeffrey Moyo/IPS

9 Redaktör: Benita Eklund, Nyheter Radar 9 Växten Chuquiraga är en av de växter som tydligast har migrerat uppåt på vulkanen som en följd av klimatförändringarna. Tropiska växter flyr uppåt från värmen På vulkanen Chimborazo har vegetationen förändras radikalt de senaste 200 åren. Ett tecken på att arter som anpassat sig till sin miljö flyttar mot svalare områden när klimatet blir varmare. Under de senaste åren har forskare sett hur växter och djur migrerar med det allt varmare klimatet. I en unik studie, som publiceras den här veckan i tidskriften PNAS, har en grupp forskare följt i forskaren Alexander von Humboldts historiska fotspår för att jämföra de noggranna iakttagelser han gjorde 1802 med situationen i dag. Studieobjektet är vulkanen Chimborazo (6 268 meter över havet) i Ecuador och forskarna ville se om det skett en förändring under de senaste 200 åren i växternas utbredning längs berget på grund av den globala uppvärmningen. Med ökande höjd över havet sänks temperaturen vilket gör att de Fria tidningar lägger ner tre av sina tidningar Fria Tidningar meddelade i måndags att de ser sig tvungna att lägga ner ytterligare tre tidningar. Mediehuset Grönt, som ger ut Syre, är beredda att ta över två av dessa. Antalet prenumeranter har minskat de senaste två åren säger Marcella Simms, som varit verksamhetsledare på Fria tidningar sedan Vi är verkligen ledsna över det här beslutet, men det finns helt enkelt inte ekonomiska resurser att driva tidningarna vidare, säger hon till Uppsalas Nya tidning. Fria Tidningar genomgick för ett år sedan en rekonstruktion där skribenter och leverantörer gick miste om ersättningar på fyra miljoner. Problemen för Fria tidningar löstes dock inte med re- klimatförhållanden som olika arter trivs i flyttas mot högre höjder, liksom mot de kallare polerna, när det blir varmare. I tropiska områden, där en stor del av världens växter och djur finns, är det osäkert om växterna hinner med. Resultatet för Chimborazo visar dock att de olika arterna av växter i genomsnitt redan har klättrat mer än 500 meter uppåt berget och samtidigt har den högsta nivån för fröväxter också ökat från 4600 meter på 1800-talet till nästan 5200 meter Detta var en större förändring än vad forskarna hade väntat och de tror att även förändrade regnförhållanden och ökat tryck från jordbruket på berget kan spela roll. Glaciären på Chimborazo har också krupit uppåt med mer än 400 meter, vilket går i linje med mätningar på glaciärer från andra delar av världen. Sofia Härén konstruktionen utan upplagorna och ekonomin har fortsatt neråt. Mediehuset Grönt, som ger ut Syre, är beredda att ta över och driva Skånes Fria Tidning och Östhammars Nyheter. Enligt Sydsvenska Dagbladet ska Fria Tidningars styrelse ha ett möte om förslaget under torsdagen. Som vd för Fria Tidningar fram till 2013 vet jag att dessa tidningar har en stor potential om de sköts rätt. Och eftersom vi på mindre än fem månader fått närmare prenumeranter på tidningen Syre så känner jag mig helt trygg i att det fortfarande går att nå ut med alternativa och nya tidningar, säger Lennart Fernström, vd för Mediehuset Grönt och ansvarig utgivare av Syre. Benita Eklund Foto: Patomena /Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Stjärnfamiljer rasar mot PoP-samarbete Barnklädeskedjan Polarn & Pyret gick i dagarna ut med ett nytt samarbete med fyrabarnsmamman, bloggaren och journalisten Malin Wollin. Samarbetet har gett upphov till massivt raseri på Polarn O Pyrets Facebook-sida. Orsaken: Malin Wollin har flera gånger uttryckt sig kritiskt om möjligheten för kvinnor att skaffa barn på egen hand via insemination. Ett inlägg på Polarn O Pyrets Facebooksida har fått över 300 kommentarer. Där skrev till exempel Matti Ridenfeldt, som själv har fått barn med hjälp av donerad sperma i Danmark: Jag tycker det är väldigt synd och tråkigt att ni väljer att ta in Malin Wollin som gästinstagrammare. Hon har skrivit flera texter där hon på okunniga grunder avfärdar mitt sätt att bilda familj. Är frivilligt ensamstående föräldrar genom donerade könsceller inte inräknade i Polarn och Pyrets kundkrets?. Enligt Anders Wiberg, vd för Polarn & Pyret, hade företaget missat Malin Wollins åsikter i frågan. De avbryter nu samarbetet. Källa: Dagens Media WWF: Hälften av havets liv borta Sedan 1970-talet har populationerna av marina däggdjur, fåglar, kräldjur och fisk i snitt halverats, och många viktiga livsmiljöer fortsätter att försvinna. Det visar en ny global kartläggning av havens marina arter som WWF släppte i onsdags. Miljön i haven har försämrats dramatiskt. Om det som skedde under den glittrande blå ytan inträffade på land skulle det orsaka ramaskri, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande. WWFs rapport Living Blue Planet Report sammanfattar studier av drygt populationer av arter. Datamängden är nästan dubbelt så stor som i tidigare studier, och resultatet är alarmerande. Samtidigt fortsätter överfisket. Den globala fiskeflottan är två tre gånger större än vad som är hållbart, visar rapporten. Källa: WWF

10 10 Radar Nyheter Redaktör: Benita Eklund, SD bryter med SDU men krisen är långt ifrån över Konflikterna mellan Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund SDU nådde sin kulmen i samband med ungdomsförbundets kongress. När förbundet valde Jessica Ohlson till ny ordförande, tvärtemot partiets rekommendationer, kapade SD omedelbart bandet till sin ungdomsorganisation. Foto: Lars Persson/Svd/TT Den september höll Sverigedemokratisk ungdom sin förbundsstämma i Bohuslän. Deras två frontfigurer, ordförande Gustav Kasselstrand och vice ordförande William Hahne, som under våren uteslutits ur Sverigedemokraterna, ställde sina poster till förfogande. När det blev klart att valberedningen lanserade deras följeslagare Jessica Ohlson som ny kandidat svarade Sverigedemokraterna med att föreslå en egen motkandidat, Tobias Andersson, till ordförandeposten. I ett mycket skarpt brev i partiets interntidning SD- Ku ri ren dagarna innan förbundskongressen varnade partisekreterare Richard Jomshof att ett stöd till den avgående SDU-ledningens förslag var att stödja den konfliktlinje som leder till att Sverigedemokraterna kommer att behöva omorganisera sin ungdomsverksamhet. Konflikten mellan det mer nationalistiska ungdomsförbundet och moderpartiet har pågått i flera år, men eskalerade under våren till en öppen maktkamp då SDU började ta över flera sverigedemokratiska lokalavdelningar. Droppen blev när William Hahne tog över partiets Stockholmsavdelning i april. SD anklagade ungdomsförbundet för att driva en konfrontativ linje mot partiledningen, vägra följa partiets anslagna politiska linje om att bli ett demokratiskt, socialkonservativt parti för Eftersom SD lanserade en motkandidat, Tobias Andersson, hade SDU en möjlighet att närma sig moderpartiet, menar partisekreteraren Richard Jomshof. Gustav Kasselstrand och William Hahne (t h) har uteslutits ur partiet. När följeslagaren Jessica Ohlson valdes till ny ordförande för SDU gjorde moderpartiet verklighet av hotet om att omorganisera ungdomsverksamheten. hela Sverige och i stället samarbeta med högerextrema så kallade identitära grupperingar (Fria tider, Nordisk ungdom och Motpol) som partiets nolltolerans förbjöd samröre med. I grund och botten handlar konflikten inte om ideologiska skillnader, utan är en personkamp om makt och positioner. Upplösandet av ungdomsförbundet kommer innebära problem för SD, eftersom SDU sitter på många kommunala mandat runt om i landet, säger Mikael Ekman på Expo, som granskar extremhögern. Partisekreterare Jomshof förklarade att SD med sin egen ordförandekandidat gav organisationen möjlighet att välja väg, att närma sig moderpartiet eller fortsätta på konfliktlinjen. Ungdomsförbundet valde den senare vägen, Ohlsson vann med 44 röster av 85 ordförandeposten. Gustav Kasselstrand avtackades dessutom med titeln hedersordförande för sitt arbete att bygga upp organisationen med medlemmar. Reaktionen från Sverigedemokraterna kom omedelbart. SD tog direkt ner ungdomsförbundets hemsida och lade upp ett uttalande att de formellt bröt med SDU, för att under hösten starta upp en ny ungdomsorganisation med samma namn. Opinionsmässigt kommer inte Sve ri gede mokraterna att skadas av den här konflikten. Men det kommer att påverka återväxten i partiet och långsiktigt skada organisationen, säger Mikael Ekman. SDU-ledningen hade med kongressen spelat ett högt spel och räknat med att moderpartiet inte skulle kunna utesluta dem förrän partiets vid landsdagar i november. De hänvisade till partiets stadgar där det står formulerat att SD har ett ungdomsförbund med namn SDU, och att en uteslutning därför skulle kräva en stadgeändring. Det skulle då krävas 75 procent majoritet, vilket SDU bedömde att partiledningen aldrig skulle uppnå. Detta kringgick SD genom att deklarera att ett nytt ungdomsförbund omedelbart skulle upprättas med samma namn för att ersätta det tidigare. Konflikten är däremot inte överspelad. Både SD och ungdomsförbundet har i september försökt patentregistrera namnet SDU och namnstriden kommer nu att avgöras i rätten. SDU har efter uteslutningen riktat hård kritik mot partiet för odemokratiskt toppstyre och att de på partidagarna i november kommer att verka för att tre personer från partiledningen; Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof, avsätts. Åkesson, Karlsson och Jomshof var själva tidigare drivande i SDU, i det så kallade fyras gäng med Björn Söder, som tog makten över partiorganisationen i en liknande maktstrid för tio år sedan. Mathias Wåg Foto: Christine Olsson/TT

11 Redaktör: Benita Eklund, I fredags gick nära två miljoner människor ut på gatorna i Barcelona för ett självständigt Katalonien. Demonstranterna viftar med flaggor som symboliserar självständighetskampen. Nyheter Radar I fokus 11 står det katalanska regionalvalet den 27 september där det konservativa regeringspartiet CDC och vänsterradikala ERC hoppas på en majoritet för att bryta sig ur Spanien. Den spanska centralregeringen i Madrid avfärdar alla initiativ till ett självständigt Katalonien. Foto: Manu Fernandez/AP/TT

12 12 Radar Nyheter Redaktör: Benita Eklund, Nytt förslag ska möta brist på tillit för TTIP Ett helt nytt domstolssystem kan komma att bli lösningen på knäckfrågan om tvistlösningsmekanismen ISDS i handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP. Men den gröna gruppen i Europaparlamentet är starkt kritisk till förslaget. På onsdagen presenterade EU-kommissionär Cecilia Malmström kommissionens förslag på den nya domstolen, som syftar till att lösa problemet med den grundläggande bristen på tillit hos allmänheten vad gäller ISDS-klausulen. Vi vill etablera ett nytt system utifrån de delar som gör att medborgarna litar på inhemska eller internationella domstolar. Förslaget offentliggörs samtidigt som det skickas till Europaparlamentet och medlemsstaterna. Det är mycket viktigt att ha en öppen och transparent dialog kring denna omdebatterade fråga, säger hon i ett pressmeddelande. ISDS-klausulen finns i internationella handelsavtal för att företag som känner sig orättvist behandlade ska kunna få sin sak prövad i en privat skiljedomstol. Kritikerna påpekar att till exempel miljölagstiftning, djurskyddsbestämmelser och regler för konsumentsäkerhet kan komma att ses som handelshinder. EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans menar att den nya domstolen kommer att bryta ny mark. Systemet kommer att bestå av kvalificerade domare, processen ska vara transparent, och rättsfallen kommer att avgöras på grundval av tydliga regler. Dessutom kommer domstolen bli föremål för granskning. Med det nya systemet skyddas regeringarnas rätt att reglera och investeringstvister kommer att avgöras i överensstämmelse med lagar och regler. Den gröna gruppen i Europaparlamentet tycker inte att det räcker med en revidering av ISDS-mekanismen. Miljöpartiets EU-parlamentariker Max Andersson är starkt kritisk till både TTIP och ISDS. Det nya förslaget innehåller några steg framåt, men det är långtifrån tillräckligt. Risken är stor att det är mer av ett namnbyte än en reell förändring. ISDS borde skrotas i sin helhet, säger han i en kommentar. Max Andersson menar att de grundläggande problemen kvarstår och att systemet kan missbrukas. Cecilia Malmström har inte lyckats förklara varför den här typen av investeringsskydd behövs mellan utvecklade rättstater. Bara för några dagar sedan erkände hon att det saknas belägg för att liknande investeringsskydd ökar mängden utländska investeringar. Enligt Europaportalen är den socialdemokratiska gruppen positiva till Cecilia Malmströms förslag. Liksom EU-parlamentets största grupp, kristdemokratiska och konservativa EEP. Benita Eklund Afrika laddar för klimatmötet I december hålls FNs nästa stora klimatkonferens i Paris. I Afrika förbereder sig politiker, experter och organisationer på att komma till mötet med ett antal jurister som kan lägga fram bevis för vad klimatförändringarna har inneburit för kontinentens länder. Målsättningen är att undvika misstag som gjordes i samband med att Kyotoprotokollet formulerades. FNs ramkonvention om klimatförändringarna är ett juridiskt dokument, och därför behöver vi juridiska experter som kan föra Afrikas talan genom att lägga fram tillgängliga bevis. Detta är som ett rättsfall för Afrika, säger Oliver C. Ruppel, som är professor i juridik vid Stellenbosch-universitetet i Sydafrika. Han var en av deltagarna vid en konferens som nyligen hölls i Dar es Salaam, om behovet av en gemensam afrikansk hållning under mötet i Paris. Tidigare har de afrikanska länderna alltid byggt sina argument på geopolitik och med hänvisning till forskning. Men till mötet i Paris menar flera experter att det är viktigt att länderna kommer med flera jurister som kan lägga fram bevis för klimatförändringarnas effekter, och vad som kan åstadkommas om kontinentens länder får de resurser och den tekniska hjälp som behövs. Kraftstation i Kenya för så kallad geotermisk energi som utvinns ur jordskorpan. Vissa afrikanska länder har satsat stort på förnybar energi. Inför klimatmötet vill man visa vad som kan åstadkommas med ökade resurser. Tanzanias vicepresident Mohammed Gharib Bilal påpekade att Afrika drabbades negativt av de brister som fanns i Kyotoprotokollet. Ingen i Afrika kommer att tjäna på att vi begår samma misstag igen när vi ska förhandla fram ett nytt avtal, sade Mohammed Gharib Bilal vid konferensen. Experter menar att Kyotoprotokollet bland annat saknade formuleringar om hur drabbade länder ska kunna hantera klimatförändringarnas effekter. Mithika Mwenda, generalsekreterare för klimatnätverket Pan African Climate Justice Alliance, menar att detta blev särskilt tydligt i länder som själva står för små utsläpp av växthusgaser. Vissa afrikanska länder har gjort stora investeringar i förnybar energi eller klimatsmarta jordbrukstekniker, medan andra länder satsat på skogsodlingar. Det finns en stor kapacitet i Afrika, men förutsättningarna skiftar. Vi måste utnyttja de möjligheter som finns, och förhandla för att förbättra det vi saknar, sade John Kioli, ordförande för Kenya Climate Change Working Group. Text och foto: Isaiah Esipisu/IPS

13 Redaktör: Benita Eklund, Zoom 13

14 14 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Foto: AP Photo/Lutfallah Daher/TT En svensk militär avlägsnar en mina 29 juli 2000 i den före detta Israelockuperade byn Taibeh i södra Libanon. Nystartat nätverk lyfter svensk fredsteknik Den internationella fredsdagen infaller 21 september. Sverige har unik kompetens när det kommer till uppsökning, kontroll och destruktion av ammunition och vapen, menar flera svenska experter. Men trots stort behov i världen är Sverige dåliga på att utnyttja kompetensen. Text: Sebastian van Baalen Krig lämnar länder sönderbombade och lemlästade. Att återuppbygga krigsdrabbade länder är ett komplicerat projekt, såväl för landets egen befolkning som för utomstående aktörer. Ett vanligt hinder är det som blir kvar i krigets kölvatten illegala handeldvapen, sprängämnen, landminor och icke-exploderad ammunition utgör bokstavligt talat en tickande bomb. Nu vill det nystartade svenska nätverket Initiativ Fredsteknik uppmärksamma Sveriges unika kompetens vad gäller uppsökning, kontroll och destruktion av vapen och ammunition. Hans Wallin, en internationellt erkänd expert på området, är en av initiativtagarna till nätverket.

15 Redaktör: Benita Eklund, Zoom 15 Folk kommer att bli skadade och lemlästade i många år efter kriget. Svensk fredsteknik Möjligheter Efterfrågad kompetens Kan skapa arbeten Kan bidra till säkrare samhällen Utmaningar Bevara kunskap och kompetens Foto: Monica Sandsvik Svensson Initiativtagarna bakom nätverket Initiativ Fredsteknik. Från vänster, Hans Wallin, Lars Ingelstam, Stig Johansson och Fredrik Johnsson. Konkretisera vad nätverket Initiativ Fredsteknik eftersträvar Tydliggöra näringslivets roll och intressen Säkra finansiering Mycket av kunskaperna kan härledas till Alfred Nobels tekniska snille och industriella gärning, menar Hans Wallin. Svenskt kunnande står högt i kurs! Ett akut problem Hanteringen av överblivna vapen och sprängmedel är en akut fråga. Mellan 2007 och 2012 dödades omkring människor i världen i krig eller våldsdåd enligt organisationen Small Arms Survey. I nästan hälften av fallen användes handeldvapen. FN-sekretariatets avdelning för nedrustning beskriver den illegala handeln med handeldvapen som destabiliserande för säkerhet och utveckling i alla världens regioner. Detsamma gäller ammunitionsdepåer, landminor och icke-exploderad ammunition. Och brist på säker lagring av vapen beskrivs som ett akut problem. Det är en viktig fråga det här, säger Hans Wallin. När jag ser Syrien och Irak så tänker jag att det kommer att ta 100 år att städa upp där. Folk kommer att bli skadade och lemlästade i många år efter kriget. Problematiken kring övergivna vapen och sprängämnen är ett exempel på hur fredsbyggande är mer än en politisk process ofta krävs tekniska lösningar för att implementera politiska överenskommelser. Åtgärder som minröjning och nedrustning kräver specialutbildad personal. Att de tekniska aspekterna av fredsbyggande är viktiga illustreras av att samarbetsorganisationen OPCW 2013 fick Nobels fredspris för sitt arbete med att förstöra kemiska vapen. Svensk profilering Sverige har tidigare varit aktiv med att säkra ammunitionsdepåer i Bosnien-Hercegovina och Moldavien och minröjning är en del av Sveriges insats i Mali. Men enligt experterna bakom Initiativ Fredsteknik kan Sverige bidra med mer än så. Under initiativets konferens i Eksjö i början av september lyfte företrädare från näringslivet fram svenskt kunnande inom bland annat skyddsrumsteknik, ammunitionsdestruktion, minröjning, säker vapen- och sprängämneslagring och bombsäkra fordon. Tydligare svensk profilering inom fredsteknik skulle kunna bidra till FNs nedrustningsarbete samtidigt som det kan skapa jobb i Sverige, menar näringslivsrepresentanterna. Men något statligt stöd för fredsteknik finns ännu inte, samtidigt som Sverige fortsätter att vara en stor vapenexportör. Och än så länge utgör fredstekniken inte något alternativ till den svenska vapenexporten. Det är inget alternativ till försvarsindustrin, men det är en naturlig fortsättning, menar Hans Wallin. Jag har jobbat inom försvarsindustrin, då var mitt motiv att värna Sverige. Och sen vände vi på det här och började plocka isär vapen. Det här är en helt ny syn, det gäller inte att vinna kriget, utan att vinna freden. Nätverkets företrädare anser också att det skulle ha positiva konsekvenser för säkerheten i Sverige. Merparten av de vapen som används vid skjutningar och handgra- Det är inget alternativ till försvarsindustrin, men det är en naturlig fortsättning.

16 16 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Två kvinnor röjer minor i Jordanien nära den syriska gränsen i norr Projektet stöddes ekonomiskt av bland annat en norsk biståndsorganisation och omfattade 93 minfält längs en sträcka på över 10 mil. Foto: Nader Daoud/ AP Photo/TT Linnea Krantz Foto: Sebastian van Baalen Som en vapenexportör har Sverige ett ansvar att också hjälpa till att städa upp! natsattacker i Sverige kommer från Balkan, förklarar Fredrik Johnsson, överstelöjtnant vid Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Eksjö. Om vi hjälper till att säkra överblivna vapen på Balkan kan vi minska vapensmugglingen till Sverige. Kunskap riskerar förloras Grundandet av nätverket ska samla det politiska påverkansarbetet, något som är lättare sagt än gjort då näringslivsrepresentanter, tjänstemän och forskare ska samsas. Exakt vad nätverket vill uppnå är fortfarande inte tydligt. Samtidigt handlar det också om att värna den svenska expertisen som främst finns hos en äldre generation varav många har gått i pension. Särskilda utbildningar pekas ut av initiativtagarna som ett viktigt verktyg. Vi vill värna de yrkeskunskaper som finns i Sverige, säger Hans Wallin. Det krävs erfarenhet och det tar många år att få. Hittills har det dock varit svårt för initiativet att få gehör från politiker och tjänstemän, detta trots att utrikesminister Margot Wallström har pekat ut nedrustningsfrågor som en del av ett förnyat svenskt FN-engagemang. Initiativtagarna tror att ointresset delvis beror på att ansvarsfördelningen är otydlig fredsteknik berör många olika myndigheter, inklusive Försvarsmakten, Försvarsdepartementet, Sida och Utrikesdepartementet. Politisk påverkan Erik Wirkensjö, pressekreterare åt utrikesminister Margot Wallström, menar att det inom UD i första hand är enheten för nedrustning och icke-spridning som är ansvarig för frågan. När det gäller att specifikt använda svensk teknik för att driva angelägna frågor framåt i det internationella samarbetet har enheten löpande kontakter och samarbete med bland annat Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), skriver han i ett mail. Enheten har även vid flera tillfällen träffat och samtalat med företrädare för Initiativ Fredsteknik. Erik påpekar att Sverige stödjer säker vapen- och ammunitionshantering. På detta område har inte minst Försvarsmakten och industrin en värdefull kompetens, framhåller han. För att förbättra det politiska påverkansarbetet har initiativtagarna bestämt sig för att bilda en branschorganisation. Linnea Krantz, som studerat nätverket i sin kandidatuppsats, hoppas bli en viktig del av påverkansarbetet. Jag gillar tanken på att vara en motpol mot Säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation, säger hon. Men konkretiseringen av nätverket är svår, just nu letar vi nya ingångar till politiken och jobbar med att ta fram ett pilotprojekt. Även om hon är medveten om att näringsliv och fredsarbete inte nödvändigtvis går hand i hand så tror hon ändå att företag som tillverkar fredsteknik har något viktigt att bidra med. Som vapenexportör har Sverige ett ansvar att också hjälpa till att städa upp! Hans Wallin är inne på samma spår. Vi får inte ge upp. För jag tycker det är angeläget och viktigt. Eftersom vi har stöd från FN så kommer det igenom förr eller senare. Text: Sebastian van Baalen

17 Redaktör: Benita Eklund, Zoom 17 Fredsteknik avser tekniska apparater och åtgärder som kan bidra till att förebygga våld och förstörelse och undanröja hinder för återgång till ett normalt, fredligt samhälle. Handeldvapen Mellan 2007 och 2012 dödades omkring människor i världen i krig eller våldsdåd. I nästan hälften av fallen användes handeldvapen. Källa: Small Arms Survey Ett exempel: Överblivna sprängämnen och ammunition i Hamburg Tyskland är ett exempel på hur mycket bomber och andra sprängmedel som blir kvar i krigsområden: Under 2014 upptäcktes 21 bomber över 50 kg i Hamburg. Därtill hittades även 19 brandbomber, 421 granater, 20 stridsvagns- och truppminor, 10 pansarskott, 4 handgranater och 55 kg löst sprängämne. Totalt rörde det sig om en explosivvikt på 1900 ton. Källa: Presentation av Robert Engström, SWEDEC, 1 september 2015 Bild från ett beslag den 21 september 2014 i Slovenien. Vapnen hade kommit från Bosnien och var på väg till Stockholm. Foto: TT/bosnisk polis På minst 106 platser i Sverige genomfördes dumpning av ammunition mellan I Sverige finns ett unikt kunnande vad gäller bland annat minröjning och hantering av sprängmedel och ammunition. Foto: Försvarsmakten

18 18 Zoom Redaktör: Benita Eklund, Dumpad ammunition tickande miljöbomb Även i Sverige finns stora mängder övergiven ammunition till följd av Försvarsmaktens övningar. Dumpad ammunition i svenska sjöar och hav leder till utsläpp av miljögifter och kan i värsta fall leda till att människor skadas av övergivna sprängämnen. Text: Sebastian van Baalen Stranden vid Ravlunda skjutfält. Foto: Jelzin/Wikimedia commons... där jorden i ett fall var så kontaminerad med TNT att vi var tvungna att förvara den i ett särskilt utrymme för miljöprover med explosivämnen... Efter andra världskriget skedde en omfattande dumpning av omodern, överbliven och opålitlig ammunition i framför allt svenska sjöar och hav. Kartläggningar har visat att det finns minst 106 platser i Sverige där dumpning genomfördes mellan 1940 och Därtill kommer andra områden som inte registrerats, till exempel övningsområden och industriområden. Jag har tagit prover vid sprängämnesindustrier där jorden i ett fall var så kontaminerad med TNT att vi var tvungna att förvara den i ett särskilt utrymme för miljöprover med explosivämnen, så explosiv var den, säger Rune Berglind, laborator i miljötoxikologi vid D-TOX AB. Dumpningarna av ammunition kan innebära en miljörisk i och med risken för läckage av tungmetaller och trinitrotoluen (TNT). Främst handlar det om gammal luftvärnsammunition; Rune Berglind menar att cirka ton organisk substans (det vill säga ammunition med höljena borträknade) finns i svenska sjöar och hav. Till detta kommer omkring kilo kvicksilver. Enligt Naturvårdsverket innehåller svenska hav dessutom dumpningar av kemiska stridsmedel, däribland senapsgas. Men trots den potentiellt skadliga påverkan på miljön är intresset för problemet lågt och sprängämnenas påverkan på miljön understuderad. Under 1990-talet och början av 2000-talet var FOI och Försvarsmakten engagerade i kopplingen mellan explosivämnen och miljöskador, säger Rune Berglind. Först gick det bra men därefter har intresset avtagit. Vilket är synd, för Sverige var på väg att bli världsledande inom detta ämne. Fredrik Johnsson förklarar att problematiken är kopplad till omstruktureringar inom försvaret och otydlig ansvarsfördelning. De senaste åren har Försvarsmakten lämnat över 300 geografiska områden i Sverige. Problemet är att Försvarsmakten inte har registrerat var man har använt skarp ammunition. Det gör röjning av kontaminerade områden tidskrävande och väldigt kostsamt. Han förklarar vidare att det är oklart vem som är ansvarig för de kontaminerade områdena då röjning i dag sker med hjälp av privata entreprenörer. För att komma tillrätta med problemet skulle Sverige kunna lära av länder som faktiskt genomfört omfattande röjning, till exempel Bosnien-Hercegovina. Där har man erfarenhet av att etablera ansvariga myndigheter och ta fram en nationell strategi för hanteringen av kontaminerade områden. Minröjningsexperter i Genève har uttryckt att Sverige skulle kunna bli ett intressant pilotfall, främst utifrån att vi är ett välutvecklat land med en fungerande samhällsstruktur och där de socioekonomiska konsekvenserna av våra explosiva lämningar inte är av akut karaktär, menar Fredrik Johansson.

19 Redaktör: Benita Eklund, Fler behöver Syre och Syre behöver fler Här kan du som redan är prenumerant ge bort Zoom 19 en provprenumeration till lägsta möjliga kostnad (täcker tryck och distribution). Du väljer mellan en månad för 30 kr, två för 59 kr eller tre för 88 kr. OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se. Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera dem): Om du inte får plats här, fyll i på hemsidan tidningensyre.se/gift eller skicka med ett separat papper. Namn: Mejl: Telefon: Skickas till (inget porto behövs) Syre c/o Mediehuset Grönt Svarspost Stockholm Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr Mina uppgifter (hit skickas fakturan): Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort:

20 20 Energi Camino Redaktör: Malin Bergendal, Nyromantisk grön våg Text: Johanna Stål Börjar vi närma oss peak city? Trenden att flytta in till storstäderna möts nu av en motreaktion genom dem som väljer att istället flytta till mindre samhällen. Statusforskaren Sofia Ulver spår en framtid där människor i allt större utsträckning behövs på landet. Karolina Nätterlund och Johan Åkerström är tidigare göteborgare som nästan samtidigt men oberoende av varandra flyttat till Åre. Foto: Tobias Jansson Det ekonomiska systemet har krävt att människor flyttar in till städerna. Status förflyttar sig dit samhället behöver personer. Nu behövs folk på landet och då börjar det få status igen. Den nygröna vågen består till stor del av människor som är intresserade av att producera sin egen mat, som tröttnat på den industrialiserade maten och dess konsekvenser, säger Sofia Ulver, forskare i sociala trender och ideologiska skiftningar i konsumtionssamhället vid Lunds universitet. Hon menar att nygröna rörelser, matturism, äventyrsturism, önskan att bli självförsörjande och deltagarkulturtrender bidragit till att små samhällen fått en tillströmning av nya personer. Vågen kommer fortsätta och bli större även framöver därför att den måste bli det. Vi behöver fler som producerar mat lokalt med tanke på klimatförändringarna, säger hon. Hittills mest hipsters Men det är ännu ingen enorm våg av människor som flyttar ut på landet och odlar sin mat. Än så länge är det mest storstadshipsters som flyttar ut för att skaffa egna grisar, starta bryggerier, odla örter eller de som haft en längtan till landet och som fått möjlighet att flytta ut via de ökade möjligheterna som nätet ger oss. Det går att arbeta varsomhelstifrån med allt fler tjänstemanna- yrken. Sofia berättar om en artikel i tidskriften Monocle som visade upp människor från hela världen som gett upp storstaden och flyttat ut på landet. Det var några Sofia Ulver som startat en snigelfarm, en snapstillverkare och naturapotekare. Flera hade varit högt uppsatta chefer, jobbat inom marknadsföring och reklambranschen. Trenden är densamma över hela världen. Nyromantisk våg Sofia menar att det har funnits en drömbild av staden i många år därför att det är därifrån alla berättelser kommer. Människor har flyttat till staden för att det är där allt händer. Förr var det förknippat med låg status att vara den som stannat kvar på landsbygden. Och vi har målat upp något som Sofia kallar för glesbygd noir, en bild av att medelklassen har flytt landet och kvar blir de misslyckade, de ljusskygga: kriminella, fattiga, arbetslösa och sjuka. Men nu börjar en sorts nyromantisk våg där vi kommer att börja romantisera naturen igen och längta efter att flytta ut. Det har handlat mycket om den så kallade foodie-kulturen och människor som vurmar för bra mat, men alla som flyttar ut kommer inte ägna sig åt matproduktion, bara bra många fler än i dag. Vi har ju haft hundra år av utveckling där ingen ville bli bonde det håller på att ändras. Åre attraherar fler En ort som lyckats extra bra med att locka folk från storstäderna är Åre. Det, menar Sofia, beror på att de har två saker som attraherar och ligger i tiden; friluftsliv och en spännande matscen. Landets mest spännande restaurang, Fäviken, ligger strax utanför Åre och även inne i Åre finns ett rikt utbud av restauranger, barer och ställen att hänga på. Det är spännande och lockande. Samtidigt har de ansvariga varit duktiga på att trycka på trenderna och locka bra personer som arbetar med att attrahera människor till regionen. Men ortens läge med fina skidbackar är den största anledningen till populariteten. Det lockar massturismen som är en förutsättning för alla jobben. Det är klart att man som ung vill åka till Åre och jobba på någon restaurang och åka skidor när man är ledig. Det låter ju superkul. Brist på kreativitet bidrar till slit och släng Vi har blivit så vana att allt är så billigt så behöver vi något går vi ut och köper det, vi har inte tränat på kreativiteten. När jag växte upp fick vi leka typ med kottar och pinnar och fick på så sätt öva upp vår kreativitet. Ju mer man gör det, desto bättre blir man. Karin Adelsköld, komiker och programledare för Plus berättar i en intervju i Camino nr 38, om hur hon påverkats av sin gröna-vågenuppväxt. Karin Adelsköld. Foto: Fredrik Karlsson

Teknik mot krigets rester

Teknik mot krigets rester #23 Fredag 18 september 2015 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen tidningensyre.se Ett bidrag till hjälporganisationer gör ofta nytta, men pengar direkt till de behövande gör oftast mycket

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012 ! Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever Juli 2012 Vad tycker väljarna? Varje månad frågar vi de som deltar i någon av YouGovs undersökningar vad de

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500.

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500. December 2011 Europe Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala partners. Inom Sverige finns 17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Engagerande nyheter MEG13 Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Innehållsförteckning Syfte och metod 3. Underlag 4. Redaktionella medier 5. Sociala medier 6. Jämförelse 7. Ämnena med störst genomslag 8-9. De

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA.

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Seger för ett hållart fiske! Miljöpartiets Isaella Lövin har gjort avtryck i förändringen av EU:s fiskepolitik. Här får du veta hur det

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V49. Vecka 49 20121208-09. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V49. Vecka 49 20121208-09. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V49 Vecka 49 20121208-09 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Klimat 4AG-013: Sälj inte våra utsläppsminskningar! (Grupp X Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i Sverige har haft mindre utsläpp än vad som krävdes av Kyotoprotokollet.

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer