FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 68:2011. Samtal om öppen prioritering för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 68:2011. Samtal om öppen prioritering för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten"

Transkript

1 Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 68:2011 Samtal om öppen prioritering för sjukgymnaster och arbetsterapeuter Redovisning av diskussioner från en studiecirkel om öppna prioriteringar inom kommunal äldre- och handikappomsorg Besöksadress: Västra varvsgatan 11 Luleå Catharina Andersson Jenny Bågesund Margareta Stålnacke Marianne Forsgärde, Handledare Telefon: vx FoU Norrbotten är en fristående verksamhet inom Kommunförbundet Norrbotten. Vill du veta mer om vårt arbete eller ladda hem tidigare FoU rapporter. Gå till FoU NORRBOTTEN

2 Sammanfattning Studiecirkeln samtal om öppna prioriteringar har utarbetats av våra fackförbund LSR och FSA för att bidra till ökad kunskap och medvetenhet om vad som ska styra prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vår utgångspunkt var att vi skulle kunna ha nytta av den i vår verksamhet som sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom kommunal äldre- och handikappomsorg. Vårt mål med studiecirkeln var att få en hjälp i prioriteringsarbetet i den kliniska vardagen så att våra resurser ska vara till bästa nyttan för patienterna. Deltagarna i studiecirkeln har under 2009 träffats varannan vecka vid 13 tillfällen. Elva sjukgymnaster och arbetsterapeuter var delaktiga och i genomsnitt har 7,8 deltagit per gång. Minnesanteckningar har förts vid samtliga träffar. Syftet med studien är att redovisa den kunskap som vuxit fram under studiecirkelns diskussioner. Resultatet visar att: Vi vill att övriga yrkesgrupper i teamet ska få kunskap pm våra kompetensområden och efterfråga våra tjänster så att vi kommer in i ett tidigare skede i rehabiliteringen än idag. Vi vill satsa på att arbeta i team kring patienterna med alla yrkesprofessioner och även anhöriga, istället för att var och en gör sin åtgärd oberoende av varandra. Vi vill arbeta med patienternas kontaktpersoner/stödpersoner. Dels för att kunna få information om förändringar hos en patient i ett tidigt skede och dels kunna sprida nödvändig kunskap och information till alla som arbetar kring patienten. Det är viktigt för sjukgymnaster och arbetsterapeuter att arbeta med en prioriteringsordning och också sedan förankra prioriteringen i teamet. Det är en skillnad i arbetssätt och förutsättningar mellan handikappomsorgen och äldreomsorgen samt även mellan yrkesgrupperna sjukgymnast och arbetsterapeut. Därför kan det vara svårt att komma fram till en gemensamma prioriteringsobjekt och prioriteringsordning. Vi vill ändra fokus från att arbeta med akuta åtgärder och hjälpmedel till att arbeta mer förebyggande med rehabilitering.

3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Inledning 5 Syfte 8 Frågeställningar 8 Studiecirkel Samtal om öppna prioriteringar 8 Metod 9 Datainsamling 9 Urval 9 Metodologiska reflektioner 9 Reflektioner organisering av studiecirkel 9 Resultat 10 Diskussion 17 Referenser 21

4 Bakgrund Inom kommunal äldreomsorg och handikappomsorg arbetar sjukgymnaster och arbetsterapeuter med rehabilitering och habilitering. Gemensamt är målet att patienterna/kunderna ska bli så oberoende av omgivningen som möjligt. Sjukgymnastens arbete är att bedöma och träna t.ex. gångförmåga, förflyttningar i och ur säng, rörlighet och balans. Arbetsterapeutens arbete är att bedöma och träna vardagliga aktiviteter såsom t.ex. av- och påklädning, personlig hygien, kommunikation och fritidsaktiviteter. En del arbetsuppgifter kan både sjukgymnast och arbetsterapeut utföra som t.ex. förskrivning av de flesta hjälpmedel. Rörelse är ledordet för sjukgymnastkåren och aktivitet för arbetsterapeutkåren. Det ena förutsätter det andra, därför kan det ibland vara oklart var gränsen går. Målet är att vi ska arbeta i team och i teamet ingår patienten/kunden, anhöriga, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, enhetschef och baspersonal. En undersökning visar att samarbetssvårigheter kan finnas mellan olika yrkesgrupper inom samma organisation, det kan i hög grad handla om vilket synsätt (omsorg, rehabilitering, omvårdnad, medicin) som företräds och prioriteras av de olika yrkesgrupperna (Socialstyrelsen 2003). Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till läkarnivå. Vi arbetar tillsammans inom samma verksamhet med samma patienter/kunder, men utifrån olika lagstiftningar, HSL (hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänst lagen). HSL handlar om hälso och sjukvård och vilka krav lagen ställer på god vård (SFS 1982:763). SoL täcker andra aspekter och målen i socialtjänsten är bl.a att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, främja jämlikhet i levnadsvillkor och främja aktivt deltagande i samhällslivet. Målen bygger på att människor ska kunna påverka och vara med och bestämma (SFS 2001:453, Drott Tolf, Ardström, Eriksson, 2010). En skillnad är att alltid när legitimerad personal som arbetar enligt HSL sätter in insatser måste det finnas bedömning och mål samt att det ska göras en utvärdering av insatsen. Det måste också finnas evidens eller beprövad erfarenhet för att legitimerad personal ska få använda sig av en åtgärd (SFS 1998:531). Personal som arbetar enligt SoL har inte samma krav på bedömning, utvärdering och evidens avseende insatserna. I Kiruna kommun benämns de personer som bor på särskilt boende för kunder. I denna rapport har vi dock valt att kalla kunderna för patienter, eftersom det är ett välkänt begrepp. Vi har också valt att benämna anhöriga/närstående för anhöriga. Inom Kiruna kommuns boendeavdelning, äldreomsorg finns två sjukgymnast- och fyra arbetsterapeuttjänster och inom handikappomsorg /psykiatri finns en sjukgymnast- och tre arbetsterapeuttjänster. Inom äldreomsorgens särskilda boenden bor 270 kunder. Inom handikappomsorgen och psykiatrins särskilda boenden finns 40 boendeplatser samt ett större antal kunder som är beviljad dagverksamhet. Arbetssättet i handikappomsorg och äldreomsorg skiljer sig åt. Inom handikappomsorg kan kunden bli beviljad insats enligt LSS (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade) (SFS 1993:387). Det innebär 4

5 bland annat en skyldighet att verkställa beslut om sysselsättning. Denna skyldighet finns inte i äldreomsorgen, där blir kunden beviljad service och omvårdnad på särskilt boende enligt SoL (SFS 2001:453). Vi har under 2009 genomfört en studiecirkel Samtal om öppna prioriteringar. En studiecirkel som våra fackförbund LSR (Legitimerade Sjukgymnasters riksförbund) och FSA (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter) utarbetat för att bidra till ökad kunskap och medvetenhet om vad som ska styra prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vårt syfte med studiecirkeln var att få hjälp i prioriteringsarbetet i den kliniska vardagen så att våra resurser kommer till den bästa nyttan för patienterna. Vi ville också få ett verktyg som vi kan ha till hands för att göra adekvata prioriteringar. Inledning Prioriteringar inom hälso- och sjukvården har alltid funnits eftersom behovet av hälso- och sjukvård allt som oftast är större än resurserna. Prioriteringar har gjorts, men på olika sätt och ofta dolt för allmänheten. På 1970-talet började det skrivas mer om olika aspekter på prioriteringar i vetenskapliga artiklar. På slutet av 1980-talet började prioriteringar diskuteras i den politiska världen (Broqvist, Carlsson 2010). Ofta pratas det om prioriteringar. Vad som menas med ordet prioritering är kanske inte helt klart för allmänheten. Begreppet kan lätt blandas ihop med andra begrepp såsom fördelning och ransonering. Enligt professor Per-Erik Liss (Liss 2004) betyder prioritering ge företräde åt dvs. rangordna eller välja ut. För att prioritering ska ske måste det vara ett val som görs. Det är viktigt att valen är övervägda. Valet ska skapa en rangordning och ska vara relevant. Med relevant menas att alla alternativ skulle ha kunnat komma i fråga t.ex. att välja mellan en metod som ger effekt och en metod som inte ger effekt kan inte kallas prioritering. Vid prioritering behövs kriterier som kan vara till hjälp att välja och rangordna rätt. I Sverige har riksdagen gett ut vissa etiska principer till hjälp att prioritera rätt. Dessa principer återkommer vi till senare. Många gånger när vi talar om prioritering menas egentligen ransonering. Ransonering innebär en begränsning av vård som är möjlig att ge utifrån dagens kunskapsläge (Liss 2004, Broqvist 2006). Som t.ex. att välja att sänka målen även om målen kan nås om optimala resurser ges. Ransonering kan också vara att kunderna/patienterna får längre väntetid innan vård kan ges, mindre tid för vård, färre återbesök, att t.ex. undersköterskor utför träningar istället för sjukgymnast och arbetsterapeut. Det handlar alltså om en begränsning av kvaliteten på åtgärderna. Bortval är också en typ av ransonering t.ex. att inte åtgärda vissa besvär, sjukdomar eller tillstånd av nedsatt livskvalitet. Begreppet prioritering kan delas in i horisontella och vertikala. Med horisontell prioritering menas val och beslut om resursfördelning mellan olika verksamhetsområden t.ex. hur mycket resurser som ska satsas på 5

6 specialistvård kontra primärvård. Ofta beslutas horisontell prioritering av politikerna. Med vertikal prioritering menas prioriteringar som görs på en klinik, en sjukdomsgrupp eller inom en yrkesgrupp. I den studiecirkel som vi genomfört fokuseras på vertikala prioriteringar. Öppna prioriteringar är ett annat begrepp som förekommer och som innebär att alla som önskar ska kunna ta del av grunderna och resonemangen till varför det prioriteras som det görs. Motsatsen är dolda prioriteringar (Liss 2004). En förutsättning för att överhuvudtaget kunna göra systematiska och öppna prioriteringar är att det finns god tillgång på fakta om nyttan och kostnadseffektiviteten med insatserna i vården. Det har därför varit en viktig förutsättning för öppna prioriteringar att offentliga organisationer, företag och universitet tar fram kunskapsunderlag och påtalar behovet av utvärderingar (Broqvist, Carlsson 2010). SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) och Socialstyrelsens nationella riktlinjer finns också som stöd för prioriteringar (Socialstyrelsen). Regeringen tillsatte 1992 en utredning om öppna prioriteringar eftersom kostnaderna för vården ökade mer än man ansåg sig kunna satsa på hälso- och sjukvården. Skillnaden mellan behov och resurser i hälso- och sjukvården ansågs enligt utredningen bero på ett ökat antal äldre personer, alltfler ensam hushåll, den medicinsk teknologiska utvecklingen och allt större krav och förväntningar på vården. Förväntningarna på sjukvården är i ett förändringsskede från enbart hjälp med basala behov, som att minska lidande och undanröja livshotande tillstånd, till att i ökad utsträckning handla om välbefinnande och förbättringar. Denna utredning resulterade 1995 i slutbetänkandet vårdens svåra val (SOU 1995:5). Året därpå kom en proposition från regeringen och 1997 ett riksdagsbeslut med riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården (Prop 1996/97:60). Riktlinjerna som riksdagen beslutat om och som ingår i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) innehåller kriterier i form av principer som ska vara en vägledning i prioriteringsarbetet. All hälso- och sjukvårdspersonal i landsting och kommuner är skyldig att prioritera utifrån dessa. Principer som kom att kallas den etiska plattformen är: Människovärdes principen; alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Människor får alltså inte prioriteras lägre eller väljas bort endast på grund av t.ex. kön, ålder, inkomst eller social ställning. Denna princip har högst prioritet. Behovs- och solidaritetsprincipen; resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har största behoven. Kostnadseffektivitets principen; vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. Denna princip är underordnad de två ovanstående. (SOU 1995:5, Prop 1996/97:60) Riksdagen kompletterade prioriteringsutredningen (1995) och det skrevs in i HSL att det är viktigt att det görs en första bedömning av behovet så att hälso- och sjukvården kan göra prioriteringar. Det finns även riktlinjer som inte är inskrivna i lagen. De som är ansvariga för hälso- och sjukvård har ett särskilt ansvar att se till att de med nedsatt autonomi får sina behov 6

7 tillgodosedda (Broqvist, 2006). Att ha nedsatt autonomi innebär att personer saknar eller har nedsatt förmåga att självständigt fatta beslut när det gäller hälso- och sjukvård (SOU 1993:93, SOU 1995:5). Hit räknas barn, personer med demens, personer med grav psykisk störning och personer med språksvårigheter. En vanlig missuppfattning (Broqvist, 2006) är att dessa är en prioriterad grupp per automatik. När behov bedömts ingår de i den vanliga prioriteringsordningen. Prioriteringscentrum är ett nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg (Carlsson, 2010). Prioriteringscentrum har 2007 följt upp riksdagens riktlinjer och kommit fram till att de inte alltid är så lätta att följa. Det anser att det finns tveksamheter i förståelsen och tillämpningen av de etiska principerna (Prioriteringscentrum, 2007). Socialstyrelsen är överens med prioriteringscentrum i många avseenden (Socialstyrelsen 2007). Statens Medicinsk-Etiska råd (SMER) anser dock att den etiska plattformen håller, men att kunskaperna om plattformens principer behöver förstärkas. Den främsta tvistefrågan gäller hur olika principer ska rangordnas vid resursfördelning inom sjukvården (Socialdepartementet SMER 2009). Prioriteringscentrum och Socialstyrelsen vill att kostnadseffektivitet ska väga lika tungt som principen att ge vård efter behov. SMER menar att behovsprincipen bör väga tyngre än kostnadseffektivitet. Broqvist (2004) har genomfört intervjuer med sjukgymnaster och arbetsterapeuter, verksamma i både landsting och kommuner, om deras tankar kring öppna prioriteringar och varför de prioriterar som de gör i patientnära arbete. Studiens visar att graden av medvetenhet kring prioriteringar varierar kraftigt och att sjukgymnaster och arbetsterapeuter i begränsad utsträckning deltar i organiserat prioriteringsarbete. Resultatet visar också att det är ett flertal faktorer som påverkar prioriteringarna: den egna och läkarens kompetens och intresseområde, kultur och traditioner på arbetsplatsen, kostnadseffektivitet hos åtgärden, yrkesgruppens syn på hälsa och patientens egen upplevelse av behov. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter kan för att förbättra rehabiliteringsarbetet även arbeta indirekt via baspersonalen. Det ställer dock krav på att baspersonalen har rehabiliteringskunskap, får handledning, har möjlighet att i sin vardagliga arbetssituation inta ett rehabiliterande arbetssätt samt att utföra delegerade träningsprogram (Socialstyrelsen 2003). Idag finns en nationell modell för prioriteringar. Där står det att alla former av vertikala prioriteringar ska baseras på de etiska principer som riksdagen beslutat ska gälla vid prioriteringar inom hälso- och sjukvård (Carlsson et al 2007). I Broqvist (2006) studie använde sjukgymnaster och arbetsterapeuter den nationella arbetsmodellen för prioriteringar. Resultatet visar att modellen i huvudsak är användbar också för sjukgymnaster och arbetsterapeuter som vägledning i hur riksdagens riktlinjer för prioriteringar kan omsättas i praktiken. Modellen ingår även i studiecirkeln samtal om öppna prioriteringar. 7

8 Syfte Syftet med studien är att redovisa den kunskap som vuxit fram när sjukgymnaster och arbetsterapeuter i studiecirkelform diskuterat öppna prioriteringar inom kommunal vård och omsorg. Frågeställningar 1. På vilket sätt har studiecirkeln samtal om öppna prioriteringar hjälpt sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet i Kiruna kommun i prioriteringsarbetet? 2. Ger studiecirkeln samtal om öppna prioriteringar sjukgymnaster och arbetsterapeuter i Kiruna kommun möjlighet att prioritera på ett likvärdigt sätt? 3. Hur vill sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet i Kiruna kommun prioritera för att ge våra patienter mesta nyttan av våra resurser? Studiecirkel - samtal om öppna prioriteringar En av sjukgymnasterna i kommunen hade under sjukgymnastdagarna 2007 fått information om att våra fackförbund LSR och FSA utarbetat underlag för studiecirkelverksamhet. Detta i syfte att öka kunskapen och medvetenheten om vad som ska styra prioriteringar inom hälso- och sjukvården, och det ansåg hela arbetsgruppen? skulle kunna vara till nytta för våra verksamheter? På en arbetsplatsträff presenterades idén och vi beslutade om att påbörja studiecirkeln. Studiematerialet är kostnadsfritt för medlemmar i LSR och FSA. Övriga betalar 350 kr/person. Förutom LSR och FSA har även prioriteringscentrum bidragit med kunskap i materialet. Innehållet i materialet var fördelat på sju kapitel: kapitel 1 Prioriteringar vad menas? kapitel 2 Etiska plattformen, kapitel 3 Att inleda ett prioriteringsarbete inom arbetsterapi och sjukgymnastik, kapitel 4 Arbetsgång för prioriteringsarbetet, kapitel 5 Att genomföra prioriteringsarbete på den lokala arbetsplatsen, kapitel 6 ICF som stöd i prioriteringsarbetet, kapitel 7 En reflekterande diskussion. Under 2009 genomfördes studiecirkeln, som bestod av 13 träffar om två timmar vardera. Vi träffades ungefär varannan vecka, den första träffen i mars och den sista i september, med uppehåll under sommaren. Studiecirkels upplägg innebar att inför varje träff läste deltagarna ett kapitel och de diskussionsfrågor som avslutade kapitlet diskuterades sen på träffen. I slutet av varje träff utsågs ordförande och sekreterare inför nästkommande träff. Ordföranden höll i diskussionen och minnesanteckningar skrevs av sekreteraren. Syftet med studiecirkeln Samtal om öppna prioriteringar var att deltagarna efter genomförd studiecirkel skulle vara förberedda på att kunna ta initiativ till och att delta i prioriteringsarbete. De skulle också få en ökad medvetenhet om sina egna prioriteringar. 8

9 Vi fick en förfrågan om att sammanställa studiecirkelns diskussioner i en rapport. På en arbetsplatsträff ställdes frågan om någon var intresserad av att skriva rapporten och tre sjukgymnaster anmälde sitt intresse. Vi ansökte om medel från FoU Norrbotten för att möjliggöra rapportskrivandet. Författarna har i resultatet gjort en sammanfattning utifrån minnesanteckningarna. Metod Datainsamling Minnesanteckningar fördes under samtliga träffar under studiecirkeln. Vid varje träff valdes en sekreterare som förde minnesanteckningar. Det var upp till varje enskild sekreterare att välja hur anteckningarna skulle skrivas. Minnesanteckningarna skickades sedan ut till alla de övriga deltagarna. Dels för att de som inte deltagit på träffen skulle få kännedom om diskussionerna samt att alla deltagare skulle kunna gå tillbaka och repetera vad som diskuterats. Urval Alla tre sjukgymnaster och åtta arbetsterapeuter i Kiruna kommuns äldreoch handikappomsorg deltog i studiecirkeln. Gruppen har på eget initiativ önskat att genomföra studiecirkeln samtal om öppna prioriteringar. Totalt var 11 personer delaktiga i studiecirkeln, i genomsnitt 7,8 deltagare per gång. Metodologiska reflektioner Under studiecirkelns träffar var det upp till varje enskild sekreterare att bestämma vad som skulle antecknas, vilket föranlett att minnesanteckningarna har olika detaljnivåer och är skrivna på olika sätt. Det är svårt att få med allt som diskuterats, när det är livliga diskussioner. I efterhand kanske vi skulle ha gjort en mall för hur minnesanteckningarna skulle föras. Vi borde nog också haft en justerare som läst igenom minnesanteckningarna så att det som var av vikt kom med. Reflektioner - organisering av studiecirkel Valet att ha med sjukgymnaster och arbetsterapeuter från både äldreomsorgen och handikappomsorgen har inneburit att det ibland har varit svårt att komma till ett beslut angående prioriteringsobjekt och prioriteringsordning. Vi arbetar i olika verksamheter med olika förutsättningar. Handikappomsorgen har i sitt arbetssätt redan idag hittat prioriteringar vilka var mycket av det deltagarna från äldreomsorgen önskade diskutera. På äldreboendena finns det ett fritt val för enhetscheferna att välja inriktning i verksamheterna på boendena. Varför det kan variera från äldreboende till äldreboende vilka insatser som efterfrågas. Inom yrkesgrupperna är det också olika förutsättningar då sjukgymnasterna är 9

10 färre till antalet än arbetsterapeuterna. Det innebär en skillnad i behov av att prioritera och ransonera sina arbetsuppgifter. Resultat Resultatet presenteras utifrån de frågeställningar som varit till stöd för diskussioner i studiematerialet. Svaren är en sammanfattning av de kommentarer som kommit upp under träffarna enligt minnesanteckningar som förts. Kapitel 1. Prioriteringar vad menas? Hur går det till när resurser fördelas till och i er verksamhet? Vi som arbetsgrupp är inte delaktiga i hur resurser fördelas, det sker uppifrån. Vi kan bara visa på behoven. Ledningen för kommunen har bestämt att det ska vara tre sjukgymnasttjänster och sju arbetsterapeuttjänster i kommunen. Sjukgymnast och arbetsterapeut resurser fördelas efter antal kunder och inte efter behovet hos kunderna. Hur använder ni begreppen prioritering och ransonering i era verksamheter? Vi har inte haft klart för oss vad prioritering innebär. Vi använder begreppet prioritering även för ransoneringar, vi hade inte kunskap om att begreppet ransonering fanns. Idag ransonerar vi d.v.s. väljer bort istället för att medvetet välja mellan två val. Kan ni identifiera situationer då ransoneringar varit nödvändiga? Vi utgår från vad som är realistiskt för baspersonalen att utföra. Inte vad som är det bästa för kunden. Sjukgymnasterna deltar sällan på veckoträffar eller välkomstsamtal inom äldreomsorgen på grund av att träffarna många gånger infaller samtidigt på flera boenden. En konsekvens av att ha ansvar för flera boenden. Konsultativt arbetssätt. Baspersonal kontaktar sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. Baspersonalens kunskap i rehabilitering varierar vilket får betydelse för vilka ärenden de aktualiserar. Det är rimligt att anta att alla ärenden som vi själva skulle ha aktualiserat inte synliggörs och därför blir det en indirekt ransonering. Vi väljer bort att göra bedömningar med status och ordinera träning där det är svårt att förankra träningen bland baspersonalen. Ransoneringar kan ske utifrån hjälpmedelsbehovet, det vill säga inget behov av hjälpmedel - inga insatser. Vi arbetar inte med personer med demenssjukdom och rehabilitering på det sätt vi skulle vilja och kunna. Vi blir kontaktade i ett alltför sent skede när det redan finns ett hjälpmedelsbehov. Förmåga att bibehålla och/eller förstärka är svårt att göra när insatserna påbörjas försent. 10

11 Hur öppna är era prioriteringar, vilka känner exempelvis till de prioriteringar som finns i er verksamhet? De flesta prioriteringar är dolda. Vi gör olika prioriteringar. På sommaren finns ett dokument där det står hur vi ska prioritera när vi är begränsat med personal. Vad krävs för att era prioriteringar ska kunna vara öppna? Äldreomsorgen skulle kunna arbeta fram en prioriteringsordning, så att det blir nedskrivet och beslutat. Idag på träffarna inom äldreomsorgens boenden går vi igenom alla patienter, istället skulle vi bara kunna ta upp ett mindre antal patienter, så att vi kan arbeta mer ingående med respektive patient tillsammans i teamet. Arbeta mer med kontaktpersoner/stödpersoner. Vi måste förankra vår prioriteringsordning hos teamet och ledningen. Kapitel 2. Etiska plattformen På vilket sätt överensstämmer prioriteringar i er verksamhet med människovärdes principen? Vi prioriterar framförallt utifrån människovärdesprincipen i förhållande till behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Ett exempel att sjukgymnaster och arbetsterapeuter fördelas efter antalet patienter och inte efter deras behov av insatser. Har du/ni andra exempel på etiska konflikter i samband med prioriteringar än de som berörs i kapitlet och hur hanterar du/ni i så fall dessa? Prioritering av patienter med stort hjälp- och hjälpmedelsbehov kontra aktiva patienter med goda motoriska förmågor och/eller goda kognitiva förmågor. Vem behöver egentligen vården bäst, vad är mest kostnadseffektivt? Idag prioriteras akuta åtgärder. Knappt någon förebyggande rehabilitering hinns med. Vi borde nog prioritera nyinflyttade och aktiva patienter, och på så vis bevara patientens höga rörelse- och aktivitetsnivå. På längre sikt skulle de akuta åtgärderna minska i omfattning, vi skulle vara mer förberedda. Ett sådant arbetssätt kräver stor insats för att förankras i verksamheten. Patienten medverkar i liten omfattning med önskemål och målbestämmande. Många gånger är det vi sjukgymnaster och arbetsterapeuter som sätter ribban när vi anser att patienterna är färdigrehabiliterade. Då ofta fokus på att klara det mest basala som hygien, av/påklädning, förflyttningar och toalettbesök. Där han/hon inte själv kan uttrycka sina önskemål om rehabilitering, skulle anhöriga kunna hjälpa till i större omfattning. Patienten har nog också svårt att veta vilka mål de kan sätta upp. Vi måste våga lyssna på patienten och prioritera det som är meningsfullt för denne. Vi ansvarar även för boenden i östra kommundelen dit det är lång resväg. Kostnadseffektiviteten kan diskuteras, då resan tar en stor del av arbetsdagen. Ett etiskt dilemma är att en patient i Karesuando (18 mil enkel resa från Kiruna) och en patient i Kiruna C som båda är i behov av rehabilitering får tillgång till olika mycket resurser. 11

12 Arbetssätt utifrån patientens perspektiv eller baspersonalens perspektiv. Ofta arbetar vi ur ett arbetsmiljöperspektiv då det är baspersonal som oftast aktualiserar ärendena. Vårt uppdrag är dock i första hand att tillgodose patientens behov, vilket är ett dilemma då det ena ofta förutsätter det andra. Förekommer det att andra behov än klientens ingår vid behovsbedömning? Baspersonalens tid, intresse och kunskap för rehabilitering samt förmåga att planera tas hänsyn till vid ordination av träningar/behandlingar. Ibland utförs en bedömning som till exempel biståndshandläggare eller chef vill ha. Ibland är det oetiskt, om vi anser att patienten är omotiverad till att utföra det eller känner sig kränkt. Det händer att anhöriga efterfrågar bedömningar där vi redan idag vet att inget behov finns. Det är dock viktigt att bemöta anhöriga. Lyssna och prata, kan ibland visa sig vara det anhöriga egentligen önskar. Vilka patienter/brukargrupper med nedsatt autonomi träffar ni i er verksamhet? På vilka sätt beaktar ni dessa grupper? I våra verksamheter träffar vi bland annat patienter med nedsatt autonomi som demenssjukdom, kognitiva svårigheter, stroke. Patienterna kallar inte själva på vår kompetens. Vi gör en bedömning om baspersonal eller annan aktualiserar. Här tror vi det är av yttersta vikt att ha ett fungerande teamarbete. Så att vi kan ta ett gemensamt beslut kan tas utifrån teamets samlade bedömning. Kapitel 3. Att inleda ett prioriteringsarbete inom arbetsterapi och sjukgymnastik Identifiera prioriteringsobjekt som är relevanta för er verksamhet. Patienter med goda motoriska förmågor och/eller goda kognitiva förmågor. Träning/behandling hos patienten Övningar i manuella förflyttningar och förflyttningar med tekniska hjälpmedel. Nya patienter i dagverksamhet. Administrativt arbete. Kommunikation Kapitel 4. Arbetsgång för prioriteringsarbete Vilken innebörd lägger ni i begreppen svårighetsgrad, patientnytta/effekt av åtgärd samt kostnadseffektivitet? Svårighetsgrad kan ses som hur beroende av hjälp en person är eller om patienten har sjukdom som förkortar livslängden, hur lång tid som är kvar att leva. Patientnytta/effekt av åtgärd kan ses genom att göra mätningar före och efter en åtgärd. Nyttan/effekten kan ses på flera plan både fysiskt och psykiskt. 12

13 När vi diskuterar kostnadseffektivitet väger vi samman om nyttan/effekten hos patienten är värd arbetsinsatsen och eventuellt andra kostnader, som t.ex. för hjälpmedel. Kapitel 5. Att genomföra prioriteringsarbete på den lokala arbetsplatsen Gör ett mycket förenklat prioriteringsarbete utifrån den nationella modellens olika steg. Steg 1: Definiera områden som skall bli föremål för prioriteringar. Vi kommer fram till att prioritera området äldreomsorg inom boendeavdelningen. Steg 2: Identifiera prioriteringsobjekt Meningsfulla aktiviteter för patienten. Träning/behandling Handledning/övningar i manuella förflyttningar och förflyttningar med tekniska hjälpmedel. Förebyggande arbete med patienter med goda motoriska förmågor. Patienter med oro. Administrativt arbete. Kommunikation Hjälpmedel. Steg 3: Samla in och värdera fakta när det gäller patientnytta och kostnadseffektivitet. Meningsfulla aktiviteter för patienten. Hög patientnytta, då patient eller anhöriga väljer ut vad som kan motivera patienten. Det är ofta effektivt att utföra en aktivitet eller träning som personen är motiverad till att göra. Det har varit mycket medial granskning angående att personer som vistas på äldreboende inte har meningsfull sysselsättning. Bara det mest basala behov som tillgodoses. Kostnadseffektiviteten beror på arbetsinsatsen och övriga kostnader. För att legitimerad personal ska kunna utvärdera måste vi göra bedömningar och utvärderingar av insatsen. Att använda mätinstrument både för att mäta fysiska och psykiska skillnader. Träning/behandling Forskning inom området visar att det går att bibehålla och träna upp funktioner hos äldre samt att förebygga t.ex. fall. Mer nytta om vi själva utför träningen/behandlingen tillsammans med patienten och baspersonal till en början. Så att de får en förståelse för betydelsen om varför träningen ska utföras och praktisk instruktion på vilket sätt det ska ske. Ett sådant förhållningssätt ökar möjligheten till ett rehabiliteringstänkande i förlängningen, vilket är kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten är beroende av arbetsinsatsen och eventuellt andra kostnader. Kostnaderna är oftast i form av tid. 13

14 Det är viktigt att arbeta i team för att ge hög patientnytta/effekt. T.ex. krävs det högre energiintag för att orka vara aktiv. Handledning/övningar i manuella förflyttningar och förflyttningar med tekniska hjälpmedel. Patientnyttan ligger i att förflyttningarna sker skonsamt och om möjligt aktivt. Baspersonal får öva manuella förflyttningar, hur de ska göra för att låta patienten vara så aktiv som möjligt. Det ger patientnytta i förlängningen genom ett rehabiliteringstänkande. Vid passiva förflyttningar ligger personalens hälsa i fokus om de har en bra arbetsteknik finns mindre risk att få skador i arbetet. Bra för patienterna i förlängningen. Kostnadseffektivitet är beroende av arbetsinsatsen. Kan många gånger kräva en stor arbetsinsats. Är också beroende av hur stor effekt som kommer patienterna tillgodo. Förebyggande arbete med individer med goda motoriska förmågor. Individuell styrke- och balansträning. Forskning visar hög patientnytta för att förebygga fall. Stor patientnytta både fysiskt och psykiskt med att inte bli sämre i sin funktion och kunna göra saker som tidigare. Hög kostnadseffektivitet om vi kan förebygga fall och förhindra att patienterna blir sämre och mer hjälpbehövande. Högre personalkostnader med större hjälpbehov. En fraktur kostar samhället mycket. Individer med oro Patientnytta oklar. Vi kan arbeta med beröring, taktil massage, dans, demensdocka, bolltäcke, omgivningsfaktorer, trädgård, motoriska och intellektuella aktiviteter. Idag är vår erfarenhet att vi inte tycker att åtgärderna ger tillräcklig nytta i förhållande till arbetsinsatsen. Vi gör olika åtgärder, men det slutar oftast med att det blir läkemedel mot oro ändå. Vi arbetar inte tillräckligt i team för att det ska ge patientnytta. Kostnadseffektivitet är låg. Tidskrävande insatser och låg patientnytta som vi arbetar idag. Administrativt arbete Med administrativt arbete menar vi deltagande i möten såsom MAS möten, arbetsplatsträffar och arbetsgrupper. Också kompetens höjning via inläsning och att skriva minnesanteckningar. Kostnadseffektiviteten och patientnyttan ifrågasätts när det gäller administrativt arbete. Det kommer kanske inte kunden tillgodo i ett kort perspektiv men får betydelse i ett längre perspektiv. Många arbetsgrupper ger inte ett tydligt resultat för kunden, trots att mycket arbete läggs ner. När det blir många möten/träffar/arbetsgrupper där hela teamet ska vara delaktigt blir det mycket för varje enskild sjukgymnast eftersom det finns färre att fördela mötena på. På den enskilde arbetsterapeuten blir det inte lika många möten då de mötena kan fördelas på fler personer. 14

15 Behöver alla gå på mötena? Kanske vi ska ha representanter. Kommunikation Med kommunikation menar vi att bedöma och tydliggöra kommunikation. Åtgärder i form av metoder och anpassningar för att skapa alternativ kommunikation hos patienten. Kommunikation innebär att kunna ge och ta information och förstå informationen. Kommunikation är grundläggande för att patienten ska kunna berätta vad hon/han vill. Det är oklart vem som gör bedömningar om kommunikation. Inom handikappomsorgen gör arbetsterapeuten det. Inom äldreomsorgen bedöms sällan kommunikation. Kostnadseffektiviteten bedöms utifrån arbetsinsatsen samt övriga kostnader som t.ex. för kommunikations hjälpmedel. För varje patient med kommunikationssvårigheter och som går att hjälpa ger det mycket hög patientnytta. Att på något sätt kunna kommunicera med omvärlden är viktigt. Hjälpmedel Hjälpmedel kan användas ur olika perspektiv. De är särskilt viktiga ur vår synvinkel när det är ett led i patientens rehabilitering t.ex. att få en rollator för att möjliggöra gång eller en rullstol för att möjliggöra sittande. Hjälpmedel kan också användas för att kompensera tiden för oss och baspersonal, när träningar och handledning i rehabilitering tar för mycket tid. Som exempel kan nämnas toalettförhöjningar som ordineras när baspersonal aktualiserar att det har blivit svårare för patienten att resa sig upp från toaletten. Att resa sig upp från lägre nivå är bra träning, men kan ibland ta lite mer tid och kanske behövs flera försök. När det blir lättare att resa sig uteblir träningen och patienten tappar funktion. Det är en balansgång som kräver teamarbete. Patientnyttan är hög om patienten klarar sig mer självständigt med ett hjälpmedel, och kan vara mer aktiv. Att däremot få ett hjälpmedel trots att man klarar sig utan leder till sämre funktionsförmåga. Kostnadseffektiviteten beror på vad det är för sorts hjälpmedel och i vilket syfte hjälpmedlet används. Är patientnyttan hög, är det också ofta kostnadseffektivt. Steg 4 Rangordna Det är svårt att rangordna Hur precis kan vi vara? Vi kommer överens om att gruppera istället Låg, Medel och Hög. Hög: Meningsfulla aktiviteter, Träning/behandling, Förebyggande arbete med individer med goda motoriska förmågor, patientjournal, kommunikation, hjälpmedel som en del i rehabilitering Medel: Handledning/övningar i manuell förflyttning, Förflyttning med tekniska hjälpmedel Låg: Individer med oro, administrativt arbete, hjälpmedel som ej är en del av rehabilitering. 15

16 Kapitel 6. ICF som ett stöd i prioriteringsarbetet Vi tänker i ICF klassifikation. Vi kan skilja på styrkor/problem utifrån kroppsfunktion (t.ex. smärta i ett knä eller nedsatt styrka i benen) kontra styrkor/svagheter på aktivitetsnivå (t.ex. att inte kunna gå till toaletten). Därtill underlättande/hindrande omgivningsfaktorer (t.ex. för trångt för rollator i badrummet). Många faktorer är beroende av varandra, det är därför som arbete i team är så viktigt. ICF gör det tydligt. Att vi arbetat med införande av ICF baserade sökord i vårt journalföringssystem underlättar. ICF är individfokuserat, vilket kan vara till hjälp för oss. Kapitel 7. En reflekterande diskussion. Hur har kunskapen om den etiska plattformen påverkat oss i synen på prioriteringsarbetet? Det har gett oss en ökad medvetenhet om vad som idag styr våra prioriteringar och vad som borde styra prioriteringarna. Att tänka i patientnytta och kostnadseffektivitet kan ge oss ett effektivare arbetssätt och inte satsa resurser på det som inte leder till någon patientnytta. Alla i teamet borde få kunskap om den etiska plattformen och vad som ska styra prioriteringar. Det är lättare att argumentera för sina prioriteringar om alla vet att det är baserade på ett riksdagsbeslut. Vi vill arbeta utifrån ett evidensbaserat arbetssätt för att kunna göra adekvata prioriteringar. Hur kommer vi att använda kunskapen kring prioriteringsarbetet? Viktigt att arbeta fram en plan för prioriteringar, och då använda oss av prioriteringsordning med grupperingen hög, mellan, låg. Satsning på de åtgärder som ger hög patientnytta och även väga in kostnadseffektivitet. Det är viktigt att utveckla teamarbetet för att vi ska kunna samarbeta och belysa svårigheter och möjligheter hos patienterna från alla perspektiv. De övriga i teamet måste få kunskap om vad en sjukgymnast och en arbetsterapeut har för kompetens och kalla in oss så att vi kommer in i ett tidigare skede i rehabiliteringen än idag. Vi måste arbeta tydligare med patienternas kontaktpersoner/stödpersoner. Dels för att kunna få information om förändringar hos en patient i ett tidigt skede och dels kunna sprida nödvändig kunskap och information till alla som arbetar kring patienten. Hur kommer vi att använda oss av öppna prioriteringar inom verksamheterna? Prioriteringsordning som förankras i verksamheterna. Team träffar/individmöten på individnivå där vi kan diskutera patienterna mer ingående utifrån alla perspektiv, vilket ger mest patientnytta och kostnadseffektivitet. 16

17 Diskussion Man kan fråga sig på vilket sätt studiecirkeln Samtal om öppna prioriteringar har hjälpt sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet med prioriteringsarbetet. Vi har lärt oss att prioritera innebär att göra ett medvetet val och att rangordna valmöjligheterna, samt att vi i vårt vardagsarbete ofta ransonerar istället för att prioritera. Vi har kommit fram till att det inte är den etiska plattformen och riktlinjerna som styr våra prioriteringar i den kliniska vardagen. Faktorer som styr istället är t.ex. andra yrkesprofessioner som aktualiserar ärenden hos oss, vilket medför att det också är de som indirekt prioriterar ärendena. Prioriteringen hos dem avgörs av vilken kunskap och intresse för rehabilitering de har samt i vilken utsträckning de har kunskap om sjukgymnastens och arbetsterapeutens kompetensområde. Vi behöver därför arbeta för att sprida kunskap om rehabilitering och vad sjukgymnaster och arbetsterapeuter med sin kompetens kan bidra med. Handledning är ett sätt att ge baspersonalen kunskap om rehabilitering. En annan faktor som styr prioriteringar kan vara aktiva närstående, framförallt inom handikappomsorgen. Vi ser dock även vikten av att anhöriga involveras i rehabiliteringen kring individen. Vi har lärt oss att äldreomsorgen har mycket att lära av handikappomsorgen även om det inte är möjligt att fullt ut kunna arbeta på ett likvärdigt sätt. Handikappomsorgens arbetssätt är mer salutogent, man ser till faktorer som vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Patienten kommer mer i fokus, till exempel kallas möten med teamet för individmöten och inom äldreomsorgen för veckomöten eller teamträffar. Kommunikation är ett viktigt område inom handikappomsorgen, vilket äldreomsorgen skulle kunna lära mycket från och utveckla utifrån äldre patienters behov. Vad gäller prioriteringar och ransoneringar så är de också dolda, det finns ingen utarbetad prioriteringsordning vilket betyder att det är upp till varje enskild sjukgymnast och arbetsterapeut att prioritera. Vi upplever också att vi saknar tydliga mål med verksamheten i allmänhet och rehabilitering i synnerhet, vilket försvårar vårt prioriteringsarbete. Hur resurserna idag fördelas inom våra verksamheter är utifrån antal patienter och inte utifrån deras behov. Det betyder i praktiken att den tid som finns till förfogande för varje enskild sjukgymnast och arbetsterapeut som blir avgörande för insatsen. När det gäller fördelning av resurser i antalet tjänster för sjukgymnaster och arbetsterapeuter sker det på ledningsnivå och vi kan endast påtala att behovet är större än antalet tjänster. Många diskussioner har förts angående hur vi skulle kunna göra prioriteringarna mer öppna dels för att få hjälp med prioriteringen i vårt vardagsarbete dels för att öka förståelsen bland andra yrkesgrupper. En skriftligt formulerad prioriteringsordning som är förankrad i temat skulle kunna vara ett stöd för en sådan ambition. Idag har vi i teamet inte en förståelse för varandras prioriteringar, då de är dolda. Vi har inte heller ett tillräckligt utvecklat teamarbete för att kunna diskutera och komma fram till en gemensam strategi och mål för varje patient. Möjligen kan denna rapport bidra till att göra prioriteringen mer öppen, då det kan vara lättare att få 17

18 genomslagskraft för sakfrågan i skriftlig form. Vi anser att det varit en fördel om vår chef deltagit i studiecirkeln. Dels för att få information om hur gruppen diskuterar kring prioritering av sina arbetsuppgifter men också att gruppen fått ta del av arbetsledarens uppfattning. Vi tror också att det också skulle öka möjligheten att senare utarbeta och implementera en prioriteringsordning för verksamheten. Studiecirkeln har gett oss ökad medvetenhet om vad som ska ligga till grund för prioritering och om var resurserna kommer bäst till nytta. Bl.a. har intensiva diskussioner förts angående att vi bör arbeta mer förebyggande än vi gör idag. Enligt behovsprincipen ska det vara så att behoven ska styra var resurserna ska läggas. Det är en viktigt att vi vågar prioritera de arbetsuppgifter som vi bedömer är viktigast enligt de etiska principerna och inte efter andra prioriteringsgrunder. Har då studiecirkeln gett sjukgymnaster och arbetsterapeuter i Kiruna kommun möjlighet att prioritera på ett likvärdigt sätt? Vi är överens om att kravet för att göra det möjligt är att det görs en prioriteringsordning dels för respektive yrkesgrupp och dels för hela teamet. Det innebär att det skulle bli lättare för baspersonal att veta när och vilka ärenden de ska aktualisera till vem. Fördelen med öppen prioritering är att baspersonal, patienter, anhöriga och alla som kan tänkas vilja ta del av prioriteringen kan göra det. En sådan skrivning ställer krav på att varje enskild sjukgymnast och arbetsterapeut verkligen arbetar enligt prioriteringsordningen och att det blir ett levande dokument. För att få tillstånd en sådan prioriteringsordning krävs stöd av chefen av åtminstone tre skäl. För processen med att arbeta fram innehållet i ett sådant dokument, för att skapa förutsättningar för att implementering kan ske samt för att ta ansvar för att den utarbetade prioriteringsordningen kontinuerligt diskusteras och när så behövs ändras. En sådan organisering skulle öka vår arbetstillfredsställelse och skapa mindre stress i arbetet. En annan viktig del är att socialtjänsten måste specificera vad de anser att sjukgymnast- och arbetsterapeutresurserna ska användas till, men också reflektera över behovet av antalet sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Det svåraste arbetet och det som föranlett många diskussioner var att välja ut prioriteringsobjekt. Vad skulle vi välja bort? Vi kan inte diskutera precis alla arbetsuppgifter. Det är svårt i en grupp med två olika yrkesprofessioner och två olika verksamheter att diskutera prioriteringsobjekt då vi har olika arbetsuppgifter och olika förutsättningar. I Kiruna kommun är sjukgymnasterna färre till antalet än arbetsterapeuterna och behöver därför prioritera och ransonera sina arbetsuppgifter mer. Det var nog en bidragande orsak till varför sjukgymnasterna tog initiativ till att påbörja arbeta med prioritering samt valde att skriva en rapport angående detta, de hade ett större behov och intresse av att lära sig prioritera. Det har också varit svårt att rangordna prioriteringsobjekten. Vi valde att rangordna i grupperingar hög, medel och låg prioritering då den föreslagna rangordningen ett till tio var svår att göra. Det medförde att många prioriteringsobjekt hamnade under hög prioritering och färre under låg 18

19 prioritering. I vårt vardagliga arbete skulle det varit till större hjälp med prioriteringen att rangordna ett till tio istället. I studiecirkeln har vi ofta diskuterat hur vi gör idag och hur vi skulle vilja prioritera. Vi kom fram till att vi vill flytta fokus från att göra akuta och kortsiktiga åtgärder till att arbeta mer långsiktigt och med förebyggande insatser. Detta för att våra patienter inte ska försämras i den takt som är idag, samt att patienterna eller deras anhöriga ska kunna påverka och att vi i större utsträckning ska kunna tillmötesgå deras önskemål. Vi vill i högre grad fokusera på patientens resurser och prioritera nyinflyttade till äldreboende och patienter med goda motoriska förmågor och/eller goda kognitiva förmågor. De patienterna prioriteras inte idag eftersom de inte har något hjälpmedelsbehov och baspersonal inte upplever det som något problem och signalerar därför inte ärendet till oss. Varför stödet inte efterfrågas är oklart. Kanske kan det vara så att vi som sjukgymnaster och arbetsterapeuter inte informerat tillräcklig om vad vi kan hjälpa till med. Bedömning av sjukgymnast och arbetsterapeut uteblir då vi inte känner till patienternas behov. Det kan vi en första anblick vara svårt att prioritera den patient som är uppegående före den patient som är mest sjuk och sängliggande, även om forskning visar att det genom träning går att bibehålla och träna upp funktioner hos äldre. Risken för kontrakturer skulle kunna förebyggas liksom risken för fall. I äldreomsorgen blir vi vid sjukdomsförändringar ofta kontaktade i ett alltför sent skede och preventiv behandling/träning blir därmed sällsynt. Diskussionerna visade att vi egentligen skulle vilja ge behandling och träning själva. Idag är vi beroende av baspersonalens förmåga och möjlighet att utföra en träning/behandling. Många gånger är det beroende på baspersonalens kunskap, intresse och planering om patienten får träning eller inte. Bäst skulle det vara om vi fick möjligheter att själva ge den behandling och träning som bedöms nödvändig, åtminstone till en början, så att vi kan bedöma om det ger den effekt som förväntas. Det skulle vara en fördel om fick tiden att visa och instruera en behandling eller träning tills den är implementerad bland baspersonalen, vilket skulle öka möjligheten till ett rehabiliterande förhållningssätt. Förutsättningen för att skapa ett rehabiliterande förhållningssätt bland all personal är att kontinuerligt arbeta med sitt eget förhållningssätt. Några exempel på prioriteringsobjekt som diskuterats livligt under studiecirkeln är bl.a. patienter med goda motoriska funktioner och/eller goda kognitiva förmågor, patienter med oro och meningsfulla aktiviteter. Idag tappar många patienter funktioner och förmågar när de flyttar in på ett särskilt boende. Det skulle vi kunna arbeta för att förhindra och satsa mer på dessa patienter. Begreppet orolig kund är inte prioriterat i dagsläget då vår erfarenhet är att det tidigare har lagts stora resurser på att lösa problematiken kring oroliga kunder och att det sällan lett till någon förbättring. Anledningen kan tänkas vara att vi i teamet inte samarbetar tillräckligt, var och en gör sin åtgärd och åtgärderna kan sättas in samtidigt så varje enskild åtgärd blir svår att utvärdera. Med ett mer teambaserat arbetssätt skulle kanske detta prioriteringsobjekt komma att prioriteras 19

20 högre. Meningsfulla aktiviteter är svårt att definiera och kan betyda så mycket och är ytterst individuellt. Att tänka att all träning och behandling ska vara meningsfull borde få högre prioritet än vad det har idag då det är till stor nytta för patienterna både fysiskt och psykiskt. Det ska dock finnas en bedömning, mål och utvärdering av aktiviteten för att bli en hälso- och sjukvårdsinsats. Avslutningsvis kan vi sammanfatta det vi kommit fram till i studiecirkeln. Vi vill att de övriga i teamet ska få kunskap om vår kompetens och efterfråga oss i ett tidigare skede i rehabiliteringen än vad som görs idag. Vi vill satsa på att arbeta i team kring patienterna med alla yrkesprofessioner och även anhöriga, istället för att var och en gör sin åtgärd oberoende av varandra. Vi vill arbeta med patienternas kontaktpersoner/ stödpersoner, dels för att kunna få information om förändringar i ett tidigt skede och dels för att kunna sprida nödvändig kunskap och information till alla som arbetar kring patienten. Det är viktigt för sjukgymnaster och arbetsterapeuter att arbeta med en prioriteringsordning och också sedan förankra prioriteringen i teamet. Vi vill ändra fokus från att arbeta med akuta åtgärder och hjälpmedel till att arbeta mer förebyggande med rehabilitering. 20

21 Referenser Broqvist Mari (2006), Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar samarbetsprojekt med FSA och LSR. Rapport 2006:4. Prioriteringscentrum. Linköping. Broqvist Mari, Carlsson Per (2010), Prioriteringar inom sjukgymnastik vägen från en icke-fråga till ett aktuellt forskningsfält. Fysioterapi nr 5/2010 Carlsson Per (2010), Priority setting in health care: Swedish efforts and experiences. Scand J Public Health, 38: Carlsson Per, Kärvinge C, Broqvist M, Eklund K, Hallin B, Jacobsson C, Jacobsson Ekman G, Källgren C, Lindh M, Nordlander B, Rosén P, Sjöblom U, Sohlberg A. (2007), Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård. Rapport 2004:3. Prioriteringscentrum. Linköping. Drott Tolf Siv. Ardström Marie, Eriksson Marie. (2010), Äldreomsorgens lagar praktisk juridik i din vardag. Gothia förlag Kristianstad. Liss Per-Erik (2004b), Fördelning, prioritering och ransonering av hälso och sjukvård en begreppsanalys. Andra reviderade upplagan. Rapportserie: Rapport 2004:9. Prioriteringscentrum. Linköping. Prioriteringscentrum (2007), Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Rapport 2007:2. Prioriteringscentrum Linköping. Socialdepartementet (1995), Prioriteringsutredningens slutbetänkande. Vårdens svåra val. Statens offentliga utredningar SOU 1995:5 Socialdepartementet (1996/97), Regeringens proposition. Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Prop 1996/97:60 Socialdepartementet (2009), Statens medicicnk-etiska råd, SMER. Pressmeddelande Socialstyrelsen (2003) Att arbeta med äldres rehabilitering arbetsterapeuter och sjukgymnaster om sitt arbete med äldre. ( ) Socialstyrelsen (2007), Prioriteringar i hälso- och sjukvården, Socialstyrelsens analys och slutsatser utifrån rapporten Vårdens alltför svåra val. 4_ pdf 21

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Drivkrafterna till nationella modellen har varit Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Manual och anvisningar

Manual och anvisningar Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar Ett samarbetsprojekt mellan FSA, LSR, SSF och Vårdförbundet Birgitta Engström Rapport 2009:3

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Är gräset grönare hos grannen?

Är gräset grönare hos grannen? Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun

MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun Riktlinjen har tagits fram i samverkan mellan MAS, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Djuröhemmet och Gustavsgården.

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg Verksamheten 2009 Linköping 2010-03-01 Äntligen! Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg har sedan starten 2001

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

forskning pågår Prioriteringar inom sjukgymnastik vägen från en icke-fråga till aktuellt forskningsfält Sammanfattning

forskning pågår Prioriteringar inom sjukgymnastik vägen från en icke-fråga till aktuellt forskningsfält Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Prioriteringar inom sjukgymnastik vägen från en icke-fråga till aktuellt forskningsfält MARI BROQVIST OCH PER CARLSSON Sammanfattning Prioriteringar i hälso-

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer