PROGRAM. Nionde Svenska Kongressen i Psykosocialt Förändringsarbete. Kongressen stöds av

Transkript

1 PROGRAM Nionde Svenska Kongressen i Psykosocialt Förändringsarbete Kommunikation - Interaktion - Relation 25 augusti 27 augusti 2006 First Hotel Billingehus, Skövde Kongressen stöds av Statens institutionsstyrelse Akademikerförbundet SSR Fackförbundet SKTF Socialstyrelsen

2 DET HÄR ÄR Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare Vi är en riksomfattande yrkesorganisation. Föreningen organiserar personal som bedriver och ansvarar för psykosocialt/pedagogiskt förändringsarbete oavsett facktillhörighet. Du kan självklart vara en aktiv medlem även då du studerar till yrket eller tidigare har arbetat med ämnet. Föreningen bildades 1981 utifrån behandlingspersonalens behov av att bevaka och utveckla institutionspersonalens yrkesfrågor, utbildningsfrågor och lönefrågor. Detta skedde i huvudsak via SKTF. Idag är YSS en yrkesförening med tvärfackligt perspektiv för medlemmar från olika fackförbund. Alla är välkomna som medlemmar som har sin yrkesverksamhet inom det psykosociala/pedagogiska behandlingsområdet. Exempel på yrkesgrupper som finns representerade är: handläggare inom SoL och LSS, socialsekreterare behandlingsassistenter, skötare, föreståndare, kuratorer, familjeterapeuter m.fl. Utbildningsbakgrund kan vara socionomexamen, socialpedagogexamen, sjuksköterskeexamen med vidareutbildning i psykiatri, m.m. Verksamhetsidé Vårt huvudsakliga ändamål är att främja och uppmuntra medlemmarnas yrkesmässiga intressen och utveckling, både vad gäller verksamhetsinnehåll, organisations- och metodutveckling som egen personlig utveckling. Detta görs genom att föreningen: * med en ceremoni/uppvaktning uppmärksamma medlem, person eller organisation som på ett särskilt utmärkande sätt bidragit till att utveckla och/ eller förnya det sociala arbetet. * vi i styrelsen har kontakt med förbundets medlemmar via vår webbsida * verka för att öka användningen av webbsidan bland medlemmar, branschnära verksamheter, andra organisationer och myndigheter. * vidareutveckla hemsidan. * minst två gånger per år skicka information om aktuella händelser/aktiviteter till medlemmarna. * planera och initiera vår 9:e kongress i socialt arbete * rekrytera medlemmar till förbundet genom besök på högskolor och arbetsplatser. * medverka och arbeta i nordiska och internationella socialarbetarförbunden. * fortsätta arbetet med att försöka skapa debattforum och temadagar på temat varför är vi socialarbetare så tysta i den politiska debatten? Temaprogram finns och kan genomföras på fler platser i Sverige.

3 Kära kongressdeltagare Den Nionde Svenska Kongressen i psykosocialt förändringsarbete kommer att gå av stapeln i Skövde på First Hotel Billingehus den 25 augusti 27 augusti De åtta tidigare kongresserna vi anordnat har mötts av en fantastisk uppslutning från både föreläsare, seminariehållare och deltagare. Vi hoppas att även årets kongress skall lyfta fram olika behandlingsformer i ljuset, ty de är oerhört viktiga och tål att skådas. Dessutom hoppas vi att ni alla ska kunna få möjlighet att utbyta tankar, erfarenheter och inte minst skapa framtida kontakter. Detta utskick innehåller själva programmet samt en beskrivning av de olika seminarierna med tidsangivelser. Vi bifogar också anmälningsblankett till själva kongressen samt seminarievalsblankett. Studera programmet noga och sätt siffran 1 (i rutan) på seminarievalsblanketten för det seminarium Du helst vill deltaga i. Om Du exempelvis som förstaval väljer seminariet A 5 i första seminariepasset sätter Du siffran 1 i ruta A 5, en 2:a i exempelvis ruta A 3 för Ditt andraval och exempelvis en 3:a i ruta A 9 för ditt tredjeval.. OBS SÄTT INGA X. Vi vill att Du snarast fyller i anmälningsblanketten till kongressen samt seminarievalsblanketten och skickar den till: YSS Hans Haker Regionens Hus MARIESTAD Fax: E-post: hans.haker@vgregion.se Priser 2006: Kongressavgift medlem i YSS Kongressavgift icke medlem Helpension i enkelrum Helpension i dubbelrum 4-6-bäddsstuga exkl. frukost Dagsnärvaro exkl. logi och frukost 1400 kr 1650 kr 3300 kr 2750 kr 2150 kr 1700 kr Sista dagen för att skicka in kongressanmälan och seminarieval är 15 maj OBSERVERA!!! Antalet deltagare är begränsat till 550 FÖRST TILL KVARN får rum i stugorna eller på First Hotel Billingehus VÄL MÖTT PÅ KONGRESSEN HÄLSAR VI I KONGRESSKOMMITTÉN

4 PROGRAM Fredag den 25 augusti Registrering, kaffe Underhållning, hemlig gäst Lunch Raimond Carlsson, YSS ordförande, öppnar kongressen Lena Nyberg, Sveriges Barnombudsman, om barn och ungdomars situation i dagens Sverige Cecilia Modig. Rädda Barnens centrum för barn och ungdom i kris. Varför är socialarbetare så tysta? Peter Lamming - Praktisk information Självskadebeteende ur ett Olle Sundh kommunikationsperspektiv Kaffe/Te Valfria seminarier A1-A Välkomstdrink i Blå Hallen mingel Underhållning med Ann Westin utsedd till 2005 års bästa kvinnliga komiker Kongressmiddag Buffé Dans

5 Lördag 26 augusti Valfria seminarier B1-B Kaffe/Te Valfria seminarier C1-C Lunch Utvecklingspsykologiska perspektiv Katti Falk på våld i familjer ur barnens synpunkt Förstärkt Kaffe/Te i Blå Hallen Det svåra samtalet Håkan Andersson Vimmelstund. Vid pianot: Mats Sundvall Kongressmiddag med tema: Medeltida Gästabud Dans till Schakonats Bluesband Söndag 27 augusti Absolut Socialarbetare Göran Odbratt Förstärkt Kaffe/Te i Blå Hallen Absolut Socialarbetare fortsättning Göran Odbratt Kongressavslutning

6 Föredrag som hålls i plenum i Blå Hallen Fredagen den 25 augusti klockan Självskadebeteende ur ett kommunikationsperspektiv Självskadebeteende har ökat starkt under senare år, inte minst bland tonårs-flickor. Med tonvikt på kommunikationsaspekter kommer vid föreläsningen bl a följande dimensioner av problemområdet att beröras: Kännetecknande drag hos självdestruktiva ungdomar. Samhällsfaktorer. Könsrelaterade likheter och skillnader. Epidemiska aspekter. Relation till andra former av självdestruktivitet och andra störningar, särskilt bulimi. Risken för vanebildning. Kopplingen till negativism och suicidalitet. Många självdestruktiva ungdomar kan förstås och bemötas utifrån ett trauma-dissociations-perspektiv. Suicidförsök och självsakadebeteende sker inte sällan i någon form av overklighetstillstånd eller på uppmaning av en inre befallande röst. Kort orientering om dissociationsbegreppet: historik, uppkomstmekanismer, olika uttrycksformer och kännetecken samt något om behandling. Principer för behandling av självdestruktiva patienter: Kortsiktiga och lång-siktiga mål. Det kloka samtalet. Odlande av terapeutisk allians. Arbete med underliggande problematik och på symptomnivå. Optimalt omhändertagande. Förväntade svårigheter och risker, inkl behandlingsmotstånd och komplicerade överförings- och motöverföringsmönster. Gruppbehandling och förebyggande insatser: möjligheter och svårigheter. Samverkan mellan olika behandlingsinsatser. Olle Sundh, Fil lic, leg psykolog och leg psykoterapeut. Tidigare universitetslektor knuten till psykologutbildningen vid Stockholms universitet samt psykolog vid då- varande Långbro ungdomsklinik. Sedan många år privatpraktiserande psykolog med inriktning på psykoterapi, handledning och utbildning. Lördagen den 26 augusti klockan Utvecklingspsykologiska perspektiv på våld i familjen ur barnens synvinkel Föreläsningen kommer att ta upp utvecklingspsykologiska perspektiv på våld i familjen ur barnens synvinkel. Vad innebär det för barn i olika åldrar i det aktuella läget och vad kan det ha för konsekvenser framöver. Fokus kommer att ligga på hur brister i vår emotionella intelligens dels kan öka våldsbenägenheten och dels skapa svårighet att hantera traumatiska erfarenheter där våld kan vara en del. Kati Falk, leg psykolog, har i 25 år arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin. Har också undervisat i utvecklingspsykologi och på senare år blivit alltmer intresserad av personlighetstörningar, inte minst hos föräldrar, och dess konsekvenser för barnens utveckling. Har i många år också ägnat sig åt arbete med barn som anhöriga, både till psykiskt och somatiskt sjuka/döende föräldrar. Arbetar sedan 1½ år tillbaka på barnhjärtcentrum vid Barnsjukhuset i Lund. Har föreläst inom utvecklingspsykologi runt om i landet sedan 15 år tillbaka och skrivit boken Nära döden, nära livet En bok om mod och livsvilja. Lördagen den 26 augusti klockan Det svåra samtalet. Det avgörande är oftast vilken relation man har till tillvaron, den andre och sig själv. Paradoxen är att den goda ambitionen ofta utvecklar samtalet till en potentiell nödsituation. Att integrera det sanna, det goda och det sköna (lusten) i samtalssituationen är ett villkor för att på sikt utvecklas och njuta av socialt arbete. Håkan Andersson är läkare och specialist i psykiatri. Han har lång erfarenhet av undervisning och terapeutiskt arbete. Söndagen den 27 augusti klockan Absolut Socialarbetare Det sociala arbetets grundvalar måste formas i överensstämmelse med socialarbetarnas möjlighet att handla enligt sitt omdöme - för att de ska vilja arbeta som socialarbetare. Göran Odbratt är författare och essäist, med ett förflutet både på Barnbyn Skå och många år inom praktiknära forskning och dokumentära projekt om och kring det sociala arbetets vida fält. Bland hans mer kända publikationer finns bland annat Rågång till kärlek (Norstedts 1991), Ingen har sett allt (Legus 1996), Dom alla. Reflektioner om socialt arbete (Journal 2003) och Absolut socialarbetare (FoU Västmanland 2005)

7 SEMINARIEFÖRTECKNING A 1. Kommunikation Interaktion Relation utifrån en socialpedagogisk behandlingsmodell Västkustmodellen, en socialpedagogisk behandlingsmodell för jagsvaga män och kvinnor med missbruk och/eller kriminalitet. Västkustfamiljen är ett behandlingshem som idag består av fyra behandlingsenheter samt en utslussenhet, eftervårdsenhet och en yrkesutbildningsenhet. Totalt antal platser: 125. Västkustfamiljens vision är att hjälpa människor som hamnat fel i tillvaron. De visar vägen tillbaka till ett bra liv, där målsättningen är att alla klienter ska ha arbete och bostad när de är klara med behandlingen. Ett av redskapen de använder för att nå målet är att erbjuda yrkesutbildningar efter avslutad behandling. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv kommer Ulf Oredsson att tala om vikten av att som behandlare vara tydlig, att identifiera olika mognadsnivåer och använda sig av olika förhållningssätt för att få till stånd en process där kedjan Kommunikation Interaktion Relation mellan behandlaren och personen i behandling används på ett medvetet sätt, för att skapa förutsättningarna för en varaktig förändring utan missbruk och/eller kriminalitet. Seminarieledare är Ulf Oredsson som är verksamhetschef för Västkustfamiljen och har sedan 1996 arbetat med att utveckla Västkustmodellen, en socialpedagogisk behandlingsmodell för jagsvaga män och kvinnor med missbruk och/eller kriminalitet. A 2. MultifunC - Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö MultifunC är en ny behandlingsmodell för ungdomar med allvarliga beteendeproblem som utvecklats och utprovas i ett norsk-svenskt samarbete. Upphovsman är den norske psykologen Tore Andreassen. Modellen bygger på att samma behandlare genomför hela behandlingen från kartläggning, via behandling på institution till fortsatt behandling i öppenvård. Särskilda team för utredning/behandlingsplanering, behandling i institutionsmiljön, pedagogiskt arbete och familje- och uppföljningsarbete samarbetar för att ge ungdomen och familjen det stöd de behöver för att bryta ungdomens negativa utveckling. Föreläsare: Psykolog Martin Lardén, svensk projektledare för MultifunC i samarbete med personal från Brättegården och Margretelund, Statens institutionsstyrelse (SiS) A 3. Mig ska ni i alla fall inte terapeuta!!! Att motivera ungdomar att självmant vilja delta i någon form av terapi eller behandling brukar vara svårt. Då gäller det att vara påhittig och hitta andra vägar. På behandlingshemmet Kulabodan arbetar vi med stationer. De bygger på personalens specialintressen som utvecklats för att kunna användas inom verksamheten. Teman som häst, musik, bild, drama, film, idrott och hälsa används i stationsverksamheten. Genom att medvetet utveckla de terapeutiska inslagen har vi hittat en väg att, trots ovilja till traditionell terapi, kunna bearbeta tidigare erfarenheter. Ungdomarna utvecklar dessutom nya förmågor och färdigheter. På Kulabodan arbetar vi med ungdomar som har en djupgående problematik, som oftast är omotiverade till behandling samt har en djup misstro till vuxenvärlden. Seminariet hålls av Ulla-Karin Rosell och Berit Molander som arbetar på Kulabodan behandlingshem.

8 A 4. Motivation Inspiration Vägledning till förändring FAMILJEKRAFT familjebehandling i Krokoms kommun. Familjekraft startade i september 2005 och är en verksamhet som går ut på att bedriva intensivt behandlingsarbete i familjer och deras närmiljö med ett helhetsperspektiv på ungdomen och mobilisera styrkan i dennes nätverk. Målgruppen är familjer med ungdomar mellan 13 och 21 år där kriminalitet skolproblem våldsbenägenhet missbruk eller annat asocialt beteende förkommer. Vi vänder oss också till ungdomar som återkommer från tidigare placeringar. Vi kommer att berätta om uppstarten av detta projekt med de förutsättningar som finns i en glesbygdskommun. Seminariehållare är Mats Grelsson, behandlingsassistent, Mona Jacobsson, socionom samt Johanna Öhrnell, socionom. Familjebehandlarna har vitt skilda bakgrunder och erfarenheter, vilket borgar för en bred kompetens inom teamet. A 5. Det goda samtalet i organisationen En grundläggande idé jag har är att en förutsättning för att behandlaren ska kunna skapa ett gott samtalsklimat tillsammans med sin klient är bl. a. att det goda samtalet också levs i den organisation han/hon befinner sig i. Det i sin tur bygger på att man i organisationens alla led är klar över, och har kommunicerat, de grundläggande värderingar och normer som man vill ska prägla samtalsklimatet, interaktionen och relationerna mellan medarbetare/medarbetare, mellan ledare/ledare och mellan ledare och medarbetare på alla nivåer. Vilka grundläggande värderingar och normer vill vi ska vara rådande? Varför och hur ska vi komma dit? Jag vill gärna dela med mig av min tankar och en del redskap som kanske kan vara till nytta för främjandet av det goda samtalet i organisationen. Seminariehållare är Björn Holmberg som är socionom, leg. psykoterapeut och psykoterapihandledare med lång erfarenhet av socialt arbete i olika former. Sedan 1989 arbetar han som fristående konsult inom ramen för GSI AB (Göteborgs socialpsykologiska institut) och sedan 1998 också i Familjeterapeuterna Korsvägen AB med utbildningar i bl. a. familjeterapi och systemteori, handledning, psykoterapi och konsultationer. Dessutom har Björn på senare år ägnat mer tid åt organisationsutveckling genom utbildningar och teambuilding, samt handledning, utbildning och utveckling av ledarskapets olika former och förhållande till medarbetarskapet. A 6. Webben, en plats där man arbetar med både pedagogisk och social verksamhet. Webben (the Web = spindelnätet) är ett arbetslag och en lokal på Söderskolan i Falkenbergs kommun för elever med olika behov. Personalen, som arbetar på Webben, består av två specialpedagoger, en fritidsledare, en socialarbetare, en ämneslärare med handledarutbildning samt kurator och skolsköterska. Verksamheten är öppen för alla elever i åldrarna 6-16 år och integrerar både pedagogiskt och socialt arbete. Den blandade kompetens som finns på Webben, innebär att man tillsammans får en bred bild av eleverna och att man i samråd kan bemöta elevernas olika behov. Relation och förutsägbarhet är nyckelord för oss som arbetar på Webben. Till Webben kommer alla kategorier av elever. Vissa väljer själva när de vill komma för att få en lugn arbetsplats, arbeta vid datorerna eller för att få hjälp med sitt skolarbete. Andra har fasta tider. Vi arbetar också ut mot elever och personal i skolans olika arbetslag med observationer, kartläggningar, utredningar och handledning. En annan viktig arbetsuppgift är skolutveckling tillsammans med skolledningen. Seminariehållare är Gunilla Gunnar-Kjeang, specialpedagog på Webben sedan 5 år. I bakgrunden finns en lång erfarenhet av undervisning som klasslärare på mellanstadiet i Göteborg och i Falkenberg samt Kjell Karlsson som har arbetat som mellanstadielärare i 25 år. Han var med och startade Söderskolan För tre år sedan började han på Webben och gick samtidigt handledarutbildning på St. Lukas.

9 A 7. "Vad har sexologi med socialtjänsten att göra" Sexualiteten är ett område som sällan blir direkt synligt i det sociala arbetet. Däremot finns det med - mer som ett dolt tema som påverkar klientens liv utan att området benämns. Socialstyrelsen har tex. uppmärksammat att bemötandet av homo- och bisexuella personer hanteras bristfälligt på många håll inom socialtjänsten. Inledningsvis berör vi sexologin som ämne och sedan gör vi kopplingar till olika områden inom socialtjänsten - områden som vi har tidigare yrkeserfarenhet av. Det handlar om barn och familj, missbruksvård, invandrarfrågor och till någon del om socialbidrag/försörjningsstöd. Vi använder oss av bildspel, overhead och musik. Seminariehållare: Barbro Strand och Benita Haals Stiernstedt, familjerådgivare. De arbetar som familjerådgivare i Skövde kommun. Båda är socionomer med psykoterapeutisk vidareutbildning (steg 1), 20 p sexologi samt lång yrkeserfarenhet inom socialtjänsten. A 8. Familjesamtal på institution möte med möjligheter? Forskning och erfarenhet visar att det är nödvändigt att involvera familjen och nätverket i behandlingsarbetet när en ungdom är institutionsplacerad. Vi vet att många föräldrar har försökt allt för att hjälpa sitt barn/tonåring och är ofta utmattade efter att ha levt med allvarliga bekymmer under lång tid. Många känner sig också utpekade som dåliga föräldrar ofta med dåliga erfarenheter av tidigare kontakter med behandlare och sociala myndigheter. Motivationen är kanske inte alltid så stor till att medverka i behandlingen genom samtal - Hur får vi till samtal som kan ge möjligheter till förändring för ungdom och familj/nätverk? Seminariehållare är Bente Aannestad, leg psykoterapeut med inriktning på familjeterapi. Bente har arbetat med barn och ungdomar sedan 1984, de senaste 11 åren på Magelungens behandlingscenter där hon arbetat som familjeterapeut vid behandlingshemmet i Farsta. Behandlingshemmet vänder sig till tonåringar som bedöms ha allvarlig psykisk och/eller psykosocial problematik. A 9. The Equine Assisted Therapy (EAT - Hästunderstödd terapi) i behandlingen av traumatiserade elever med självskadebeteende Hästunderstödd terapi, EAT, the Equine Assisted Therapy, är en terapiform som stödjer och kompletterar psykiatrisk-medicinsk-pedagogisk och social rehabilitering, vård och behandling. Den hästunderstödda terapin genomförs av en ridterapeut som utifrån sin grundprofession arbetar tillsammans med en speciellt utbildad terapihäst. Traditionen att arbeta med elever med denna problematik och hästar, har funnits i Egehem under många år. Nu utbildar vi personalen på Universitetsnivå i Hästunderstödd terapi, som ett naturligt komplement till steg 1 utbildningar i Kognitiv Psykoterapi samt gruppterapi. Vi arbetar med hästen som Co-terapeut tillsammans med elever med svåra psykosociala problem. Dels med icke verbal kommunikation, men även för att hitta terapeutisk allians med elever som har svårt att interagera. Vi arbetar med kroppskännedom främst med elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, men även med elever med ätstörning som har en felaktig kroppsuppfattning. Vi använder oss av hästen för att träna eleven i medveten närvaro (Mindfulness) för att förstärka behandlingen i DBT. Affektintoning och självkontroll och exponeringar kan genomföras på ett effektivt sätt. Samtal i stunden samt terapeutiska uppföljningssamtal ingår i konceptet. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter i med och motgång med hästunderstödd terapi som komplement och förstärkning av traditionella behandlingsmetoder i en workshop där du är välkommen att medverka i ett öppet diskussionsklimat. Seminariehållare är Maria Dahlqvist, behandlingshemmet EGEHEM. Hon arbetar sedan sju år tillbaka på Egehem som biträdande föreståndare, utbildar sig i EAT på Mittuniversitetet i Östersund och arbetar i behandlingen med hästunderstödd terapi och terapeutiska samtal. Marias grundprofession är mentalskötare/undersköterska samt grundutbildad i kognitiv psykoterapi.

10 A 10. Tankar och erfarenheter att arbeta i familjers hem Resursteamet är en verksamhet inom Gryning AB som arbetar på uppdrag åt socialtjänsten med familjebehandling. Teamet arbetar tillsammans med familjer och ungdomar. Att hjälpa ungdomar med allvarliga sociala problem att bo kvar hemma. Hur gör man det? Engagemang från familjen är en absolut förutsättning för positiv förändring och som behandlare ansvarar vi för det. Hur ökar vi engemanget för familjer? Hur vet vi att familjen är engagerad och hur behåller vi engagemanget? Föreläsningen är inriktad på den första delen av interaktionen i ett hembaserat behandlingsprogram. Faktorer som berörs är andra vårdgivares, vårt egna och övriga omgivningens beteende och hur vi kan påverka det som professionella gäster i familjers liv. Seminariehållare är Marcus Edstam, socionom. Marcus har 17 års erfarenhet av arbete med ungdomar och familjer. Han har familjeterapiutbildning och grundläggande psykoterapiutbildning, genomgått MST-utbildning. A 11. Skolverksamhet för elever på behandlingshem - en satsning på kommunikation på flera nivåer På Behandlingshemmet EGEHEM har man märkt att kommunikationen mellan behandlingshemmets flickor och skolans personal är fylld av situationer där personalen kan göra en avgörande insats, exempelvis när Det är svårt för flickorna att hantera sitt dåliga mående offentligt. Det är svårt att tala om problem som är fyllda av skam. Läraren kanske inte kan ta emot det som eleven måste/vill berätta. Läraren känner oro när flickan som mår dåligt avviker. Läraren inte kan få kontakt med eleven alls. LärovÄrket som skolverksamheten kallas på behandlingshemmet har fem elevassistenter fast anställda vilket innebär att de samarbetar med sin egen personal istället för den vanliga skolans. Skolan stöttar i första hand eleven till att fungera i kontakten med skolan och kamraterna. Det innebär att fokusen ligger på kontakt och kommunikation så att flickan ska kunna klara detta själv. I andra hand handlar flickornas skolgång om inlärning. Ofta kommer dock en ökad förmåga till inlärning när eleven blir förstådd och själv förstår sin omgivning. Seminariehållare är Christina Bergman, samordnare på Behandlingshemmet EGEHEMs skolverksamhet, LärovÄrket i Västervik. A 12 Föräldrakraft, Marks kommun. Regeringen gav Socialdepartementet i uppdrag att se över vilken föräldrautbildning som är den mest verksamma. Forskare, psykoterapeut Birgitta Kimber fick uppdraget och fann att Föräldrakraft var den som visat sig ge bäst resultat. Den har gett bäst resultat i världen vad gäller att förebygga droganvändande och andra problembeteende. Den ger föräldrarna redskap, bygger upp ungdomens sociala och emotionella kompetens, stärker familjebanden och förstärker motståndkraften. Det unika med modellen är att den utbildar barnen och föräldrarna tillsammans. Föräldrakraft är ett manualbaserat utbildningsprogram som stärker föräldrar i deras roll som föräldrar. Utbildningen ger handfasta, konkreta förslag vid problemlösning och konflikthantering och betonar samtidigt vikten av gränssättning samt konsten att uppmuntra och öka familjens kommunikation. Utbildningen är upplagd på sju utbildningstillfällen och riktar sig till familjer som har barn mellan 3-14 år. Den bygger på inlärningspsykologi, kognitivpsykologi, kommunikationsteori, familjepsykologi och salutogent tänkande. Pilotstudier har bedrivits runt om i landet och kursledare utbildats. Marks kommun har fått medel från Länsstyrelsen för att utbilda gruppledare. Vi vill på konferensen visa programmet genom att spela upp ett pass och därefter ge möjlighet till diskussion för att locka fler att erbjuda sina kommunmedlemmar denna föräldrautbildning. Seminariehållare är Margaretha Göransson, Enhetschef, Resursenheten, Socialförvaltningen i Marks

11 Seminarier B B 1. Kriminalitet Livsstilsförändring. Använd dina tankemönster till positiv beteendeförändring. Axept Resurs AB i Skåne är ett behandlingshem som vänder sig till drog- och alkoholberoende män, som är i behov av kraftfulla behandlingsinsatser också avseende sin livsstil (kriminalitet). Vi har utvecklat ett särskilt veckoprogram som bygger på Gunnar Bergströms bok, Kriminalitet som livsstil. Det handlar om att identifiera och bryta sina negativa tankemönster och finna förutsättningar att skapa ett nytt liv med andra preferenser. Programmet riktar sig till personer som brister i respekt och ansvar eller har begått kriminella handlingar. Man lär sig identifiera vilka tankemönster man använder för att rättfärdiga sina handlingar och kartlägga de drivkrafter som får honom arr fortsätta. Seminariehållare är Rolf Olsson, föreståndare vid Hagforsgruppen i Värmland samt Jörgen Borgqvist, behandlingssamordnare vid Axept i Skåne. B 2. Gruppbehandling på behandlingshem för ungdomar med allvarliga psykosociala problem - metodutveckling Roslagens elevhem är ett behandlingshem som tar emot ungdomar från 12 år. Ungdomarna är allvarligt störda och svårbehandlade. De flesta har flera avbrutna placeringar bakom sig. Behandlingsarbetet vilar på en psykodynamisk och objektrelationsteoretisk grundsyn. Hösten 2004 startade Roslagens Elevhem gruppverksamhet för ungdomarna under ledning av hemmets psykolog. Gruppbehandlingen är uppdelad i två nivåer. Målet med grupperna på basnivån är att hjälpa ungdomarna att lära sig så mycket som möjligt om kommunikation och samspel med andra. Detta görs genom pedagogiskt material, övningar och lek. Målet med grupperna på nivå 2 är att arbeta med specifika teman som berör mellanmänskliga relationer. T. ex. sex och samlevnad, mobbing och utanförskap, empatiträning. I detta seminarium beskrivs teorin bakom och det praktiska arbetet i gruppverksamheten. Seminarieledare är Christine Román som arbetar som vårdchef på Roslagens Elevhem. Hon är leg psykolog och leg psykoterapeut med mångårig erfarenhet av behandlingsarbete. B 3. EGEHEM, ett behandlingshem för flickor som skadar sig. När flickan kommunicerar, integrerar och relaterar genom självskada, en genomgång av metoder. Egehem tar emot 12 flickor i en ålder mellan 13 och 20 år. De behandlar flickor som utsatts för fysiskt och psykiskt våld. Flickorna har psykosociala problem och psykiatriska symtom. Flickorna har ofta depressioner, ångest och tvång. Flickorna kan ha någon form av personlighetsstörning. Problemen kan ta olika självskadande uttryck som upprepade suicidförsök, självskärande, brännande, självbitande och bortryckande av hår, åtsnörning kring halsen, förgiftning och självsvält. De kan söka upp osäkra situationer och miljöer för att söka efter förödmjukelse eller övergrepp. De behandlingsmetoder som används för att nå in till och hjälpa flickorna är miljöterapi, psykodynamisk gruppterapi och individualterapi. EGEHEM gör nätverksarbete och för kognitiva strukturerade samtal. De erbjuder dialektisk beteendeterapi i sina tre former och vi tillvaratar flickans egen kompetens. Vid behov kan flickan få hjälp med medicinsk behandling. Flickorna kommunicerar många olika känslor med sin självskada. Glädje kan de straffa med självskada, smärtan kan ta bort annan smärta. Ibland ger självskadan en identitet och den kan vara den enda relationen som används mellan familjemedlemmarna, ibland kan den till och med ge njutning! I denna Work Shop förs en diskussion kring EGEHEMs erfarenheter och förklarar deras behandlingsmetoder med fallbeskrivningar och exempel i dialog med dej som är åhörare.

12 Seminariehållare är Elisabet Strid Ege, föreståndare och ägare, arbetar med 24 medarbetare i behandlingshemmet Egehem, beläget i Västervik. B 4. Symbolkommunikation På Öxnevalla behandlingshem (SIS-inst.) i Marks kommun är grunden för institutionens behandlingsarbete en mognadsanpassad miljöterapi med flexibelt innehåll. Behandlingen bygger på en helhetssyn där varje elevs särskilda behov och förutsättningar beaktas. Man arbetar bl.a. med en symbolkommunikationsmodell med ungdomarna. Jan-Olof Johansson har till och från under sin tid inom vård och behandling jobbat med bilder och funnit att det är ett mycket verkningsfullt verktyg. Jan-Olof har utvecklat en enkel symbolkommunikationsmodell som han själv utgår ifrån i sitt arbete. Symbolkommunikationsmodellen visar sig passa särskilt bra för personer som har en psykiatrisk, DAMP-ADHD, begåvningshandikapp som problematik. Seminariehållare är Jan-Olof Johansson som arbetar som biträdande föreståndare och är behandlingsansvarig på Öxnevalla behandlingshem. Han har arbetat inom vård och behandling i 25 år och har bl.a. erfarenhet från kriminalvård, missbruksvård, LSS-omsorg och ungdomsvård. B 5. Familj och boende - en modern avdelning inom 12-vården. Familj och boende är det nya namnet på vår öppna avdelning på Behandlingshemmet Ljungaskog i Örkelljunga, ett s.k. 12-hem med SiS som huvudman som arbetar med tonårsflickor, år. Den stämmer väl med vår inställning till utslussningsverksamhet med elever till eget boende. Dvs. familj först, sedan boende. Träningsboendet, som avdelningen ursprungligen hette startades hösten 2001, med tre platser för utslussning till eget boende. Ganska snart fann vi att en traditionell utslussning till en egen lägenhet och därmed ett ensamt boende inte alls fungerade på dessa tungt belastade ungdomar. Våra tankar om familjens betydelse ledde först till ett familjebehandlingsprojekt, med försöksverksamhet att vårda tvångsomhändertagna tjejer i hemmet med massiva insatser istället för att föra ihop dem med en grupp tjejer på låsbar avdelning med risk för smittoeffekt etc. Familjebehandlingen bedrivs enl. metoden Funktionell Familjeterapi (FFT). Verksamheten har gett goda resultat och är nu permanent. På YSS-kongress 2004 höll vi ett seminarium och berättade om starten av projektet. Vi vill gärna utveckla våra tankar om hur ett bra utslussningsarbete kan bedrivas i dialog och samarbete med våra 12-elever och deras familjer. Seminariehållare är Kristina Mossberg, avdelningsföreståndare och familjeterapeut, socionom som har arbetat ca 20 år med barn, ungdomar och familjer i olika former, mest på institution. Familjeterapeuter och behandlingsassistenter från avdelningen Familj och boende deltar också. B 6. Inre respektive yttre förutsättningar inför kommande samtal/möten Inre med tanke mot egna känslor och strategier inför mötet/samtalet. Yttre med tanke mot miljön, förutsättningar m.m. Teoretiska utgångspunkter har varit Socialkonstruktivism, Interaktionism och särskilt Symboliskt interaktionism. Ett av huvudsyftena har varit att få studenten att förstå dennes egen betydelse för mötet genom att problematisera hur våra föreställningar påverkar möten. Vidare socialarbetarens/behandlarens delaktighet i definitioner av t ex behov, uppfattning, handlingar m.m. Christers utgångspunkt som lärare och forskare har en längre tid varit att synliggöra det till synes självklara eller osynliga? Seminariehållare är Christer Cederlund, lärare vid Socialhögskolan i Stockholm.

13 B 7. Hur vi arbetar med Marte Meo i IHF (intensiv hemmabaserad familjebehandling) Familjeforum AB i Lund är ett kunskaps- och behandlingsföretag som erbjuder psykosocialt förändringsarbete, utbildning, specialpedagogisk konsultation, effektutvärdering och handledning utifrån ett multisystemiskt tänkande. Vår målgrupp är främst barn, ungdomar och familjer. Verksamheten bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Familjeforum AB beskriver en behandlingsmetod, Marte Meo, där man hittar, aktiverar och utvecklar människors kunskaper, som möjliggör konstruktiv kommunikation, samspel och utveckling. Seminariehållare är Carina Hedenborg, specialpedagog med vidareutbildning i familjearbete, Marte Meo terapeut och Pia Blomberg, leg sjuksköterska med vidareutbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, Marte Meo terapeut. B 8. Självskadebeteende- orsaker mening närbesläktade beteenden hur behandla? I arbetet på Behandlingshemmet EGEHEM satsas det på att ha hög kompetens inom evidensbaserade behandlingsmetoder, både inom terapeutiska metoder och i farmakologisk behandling. Seminariet kommer att ta upp orsaker till självskadebeteende, vad det har för mening för den som skadar sig, om närbesläktade beteenden och hur man kan behandla. Saker som avhandlas är; ångest, ångesthantering, bilogiska förklaringsmekanismer, kognitiv behandling, Dialektisk Beteendeterapi DBT, PTSD, traumatiserande uppväxt och att vara emotionellt självförsörjande. Seminariehållare är Gerhard Ege, Specialläkare Barn och Ungdomspsykiatri. Gerhard arbetar på Behandlingshemmet EGEHEM. Han har arbetat med ungdomar i HVB-verksamhet i ca 15 år och därutöver som överläkare på BUP. B 9. Hur kan en utbildning ge redskap för kommunikation, interaktion och relation i det sociala arbetet? - Pedagogiska erfarenheter från KY utbildning i social pedagogik på Jämshögs folkhögskola. Vi vill att vår utbildning skall gå på djupet. Vi vill att våra studerande skall få med sig uthållighet, kreativitet och empatisk reflektionsförmåga. Och ett gott humör! Vi ser utbildningstiden som en process. Arbetsgruppen är de studerandes verkstad. Där kan man få feedback, ökad öppenhet för sig själv och andra, hantera konflikter, känna produktivitet i samspel med andra.allt kan bli föremål för reflektion och lärande om man ser, benämner och bemöter det som händer här och nu. Inspiration är viktigt. Känslomässig och praktisk inspiration kommer när man jobbar med inspirerande arbetsuppgifter som tas på allvar av lärare och kurskamrater. Material och uttryckssätt skall variera. Vi arbetar med färg och form, drama, film, naturupplevelser, skrivandet m.m. Bra böcker, och möten med spännande människor och miljöer är inspirerande. Allra bäst om det finns tid och plats för efterföljande och personlig reflektion. Vi ser att inspirationen skapar arbetsglädje som stannar kvar inombords. Den blir till den källa som man behöver ha att ösa ur när de verkliga utmaningarna börjar.. Vårt seminarium innehåller en genomgång av utbildningens olika delar, samt praktiska exempel. Seminariehållare är en kursdeltagare och en lärare deltar.

14 B 10. Utvärdering, verksamhetsutveckling & behandlingsredskap? Tre önskningar i en, det går ju inte.. Stiftelsen Lunds Barnhems behandlingsintegrerade utvärderingsmodell. Stiftelsen Lunds Barnhem är ett barnbehandlingshem och har plats för sex pojkar och flickor i åldern 7-12 år. Barnens problembild kan generellt beskrivas som psykosociala problem samt relations- och beteendestörningar. De har ofta komplicerade föräldrarelationer och en historia med många vårdinsatser och placeringar bakom sig. Barnhemmet erbjuder en strukturerad tillvaro. Behandlingsmodellen bygger på ett målinriktat förändringsarbete som är lösningsfokuserat och vilar på ett systemteoretiskt synsätt. Sedan 1999 har Lunds Barnhem utvecklat och arbetat med en behandlingsintegrerad utvärdering. Vinsterna har visat sig vara många. Inte bara för barnen, föräldrarna och barnhemmets behandlingsteam utan även för socialsekreterare, familjehemssekreterare och skolor. Vi använder utvärderingsmodellen framgångsrikt som: - Redskap i behandlingsarbetet, vid planering och uppföljning av behandlingsmål. - Kontinuerlig utvärdering, både under behandlingen och när den avslutas. - Styrinstrument vid verksamhetsutveckling. Under de sex år vi arbetat med vår utvärderingsmodell har den visat sig ha många personalvårdande fördelar. Seminariehållare är Helen Andersson, socionom och barnbehandlare och Anders Moberg, socialpedagog och behandlingsamordnare. B 11. Psykosocial modell för arbete med målgruppen psykiskt funktionshindrade Innehåll: Modellen berör olika faser och utvecklingsnivåer av socialt och psykosocialt tillrättaläggande för målgrupp. Modellen är förhållandevis generell, varför den i många stycken går att anpassa till andra målgrupper. I olika delar möter den också kongressens överskrift om Kommunikation-Interaktion-Relation. Modellen ska ses som en plan för mätning av utvecklingsprocesser, därvid också kvalitet. Modellen tar sikte på målgruppens självständighetsträning och social delaktighet. Seminariehållare är Jan Valentin som arbetar som enhetschef inom kommunal handikappomsorg. Han har ansvar för gruppbostäder och sysselsättning för gruppen psykiskt funktionshinder (tidigare felbenämnd som kommuneller socialpsykiatri). Inom ramen för sin nuvarande anställning servar han hela socialförvaltningen med handledning och utbildning. Huvudsakligt område för utbildningsinsats är metodutveckling. Jan är socialvetare, har jobbat med behandling, vård och stöd i 20 år. Han har vidareutbildningar inom familjeterapi, psykodynamisk miljöterapi, rehabiliteringspedagogik och pågående utbildning i KBT. Aktuella sidouppdrag är referens till länsgruppen för Miltonpengar inriktning kompetensutveckling. Seminarier C C 1. Processen från icke behandlingsbar mot tillit. Roslagens elevhem är ett behandlingshem som tar emot ungdomar från 12 åroch uppåt, ungdomar med allvarliga psykosociala störningar. De flesta har flera avbrutna placeringar bakom sig. Behandlingsarbetet vilar på en psykodynamisk och objektrelationsteoretisk grundsyn.

15 Processen från icke behandlingsbar mot tillit, äkta anknytning, behandlingsallians och positiv personlighetsutveckling metodutveckling på Roslagens elevhem. Christine Román beskriver en modell för att nå ungdomar som värjer sig för kontakt och som agerar relations- och behandlingsförstörande. Hon beskriver processen och kritiska faser i behandlingen samt metodutveckling för att mer effektivt nå behandlingsallians, en socialiseringsprocess samt utveckla ungdomens förmåga till större eget ansvar. Seminarieledare är Christine Román som arbetar som vårdchef på Roslagens Elevhem. Hon är leg psykolog och leg psykoterapeut med mångårig erfarenhet av behandlingsarbete. C 2. Familjeterapeutiskt arbete med ungdomar och deras familjer Viksjö Gård Behandlingshem & Psykoterapeutiskt Center AB Viksjö Gård Behandlingshem erbjuder kvalificerad psykoterapeutisk behandling för ungdomar år med psykiska och psykosociala problem. Behandlingen vilar på psykodynamisk grund och består av miljöterapi, individualterapi och familjeterapi. Stor vikt läggs vid utslussningsfasen i behandlingen. Barken Skola & Behandling, vår dagverksamhet, erbjuder skola och behandling för samma målgrupp som ovan. Skola på institutionen med egna lärare. Behandlingen består av miljöterapi, familjeterapi och individuella samtal. För att kunna åstadkomma utveckling och förändring i behandlingsarbete med ungdomar krävs att föräldrarna kan ge sitt stöd till behandlingen. I föreläsningen beskrivs hur det familjeterapeutiska arbetet på Viksjö Gård behandlingshem ser ut. Föreläsarna presenterar också en kvalitativ studie som bygger på djupintervjuer med föräldrar till ungdomar som varit inskrivna på behandlingshemmet. De beskriver hur studien lades upp och vad de lärde sig när de lyssnade till föräldrarnas synpunkter, känslor och tankar kring behandlingen. Seminariehållare är Lena Bernergård och Maria Kruse som båda arbetat där i drygt 10 år. De arbetar som behandlingshemsterapeuter vilket innebär terapeutiskt arbete med ungdomarna i alla institutionens tre terapiformer; miljöterapi, familjeterapi och individualterapi. Båda är psykologer. Hösten -03 påbörjade de tillsammans ett forskningsprojekt kring den familjeterapeutiska delen av arbetet på Viksjö Gård. Detta forskningsprojekt utmynnade bl.a. i en artikel som publicerades i tidskriften Psykisk Hälsa nr 2/2005. C 3. Hur gör vi när vi gör nytta? Om systemiskt förändringsarbete i utsatta familjer i hemmiljö i Marks kommun Att söka snarare än att lösa. Att fråga snarare än att svara. Att lita på att kraften finns inom systemet. Vi kommer att presentera oss och det behandlingsarbete vi gör med enskilda, familjer och nätverk. Vårt förhållningssätt och värdegrund utgår ifrån systemteori. Detta innebär att vi i behandlingsarbetet utgår från individens egen unika beskrivning av sin verklighet. Målsättningen med behandlingsarbetet är att fokusera på processer, förstärka positiva resurser och arbeta utifrån individens, familjens eller systemets egen önskade målsättning. Vår uppgift är att hjälpa dem att finna den inneboende kraften. Seminariehållare är: Anette Swedan och Lars-Göran Högeryd, två diplomerade familjeterapeuter som arbetar inom Individ- och familjeomsorgen i Marks Kommun. Vi är anställda för att arbeta med familjer där det finns ungdomar som är i riskzon för placering. Vi arbetar co-terapeutiskt oavsett om vi möter individer, familjer eller olika nätverk. C 4. Dialektisk BeteendeTerapi i behandlingen av svårt självskadande flickor på behandlingshem (DBT). Att bli medveten om sin egen kommunikation Behandlingshemmet EGEHEM har sedan 2004 erfarenheter av DBT i sin behandling av flickor med kraftigt självskadebeteende. De såg möjligheten att hitta en väg till en konstruktiv kommunikation och på så vis hjälpa tjejer att hitta kanaler till sina egna känslor för att bättre kunna förstå och hantera dem. För EGEHEMs del

16 handlar det om att kunna bedriva metakommunikation på en nivå där validering och mål är nyckeln till förändring. Det yttersta målet med DBT är, att kunna hjälpa patienten till ett bättre fungerande liv med en stabilare känslomässig tillvaro, som i sin tur medför minskat våld mot sig själv. De använder sig i sitt arbete av: Färdighetsträning: Hjälper patienten genom färdigheter "att vara medveten närvarande" mindfulness), "att hantera relationer", "att hantera känslor" och "att stå ut när det är svårt". Individualsamtal: patienten får hjälp att precisera sina problem och svårigheter för att kunna få hjälp att generalisera färdigheter. Telefonkonsultation: patienten har möjligheten att ringa sin individualsamtalskontakt för handledning igenom svåra kriser och oförmågan att använda sig av fungerande färdigheter för att undvika ett destruktivt beteende. Teamhandledning för behandlande personal. EGEHEM vill gärna dela med sig av sina erfarenheter, men även de problem som de stöter på i sitt arbete och om den positiva utvecklingen som DBT har bidragit till på behandlingshemmet. Seminariehållare är Hermann Spanjer, som jobbar på behandlingshemmet Egehem i Västervik sedan fyra år tillbaka. Han har varit med att introducera OST som behandlingsform och har idag hand om individualsamtal. Hermann finns även som telefonstöd till de flickor som bor i lägenhet och behöver hjälp att ta sig igenom akuta kriser. Han har tagit del av den intensivutbildning som erbjuds av ledande kliniker, där OST är en väl etablerat behandlingsform. C 5. Samverkan mellan myndigheter och frivillig organisationer Seminariet är en presentation av ett Equal projekt vilket är en del av EU projekt. Samverkan mellan myndigheter och frivillig organisationer, en möjlighet för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Deltagarna i detta projekt presenterar idén och delresultat, hur detta samarbete och utvecklande av nya grepp, kan bidra till att ungdomar på institution, eller på annat sätt riskerar ett utanförskap, får hopp och möjlighet att skapa sig en positiv framtid. Medverkande i detta projekt är: Statens institutionsstyrelse, Arbetslivsinstitutet, Föreningarna Bygg din framtid, Göteborgs räddningsmission, Pannhuset och Sociala Missionen. Seminariehållare: Rutger Zachau, Statens Institutionsstyrelse m.fl. C 6. Tajmning och Matchning (Val av tidpunkt och förmågan att anpassa sig) Hasse Östensson tar upp det svåra och tuffa arbetet på en institution. Han tar bl. a. a. upp elevens inre karta - alla tål inte samma medicin. Makten som konflikt! Hur känner jag mig trygg på arbetsplatsen? Gränssättningar olika tips som gör det lättare. Vad har jag för människosyn? Den gode behandlaren = inte gränssättare???? Får man visa sig rädd? Eller? Seminarieledare är Hasse Östensson som är anställd som behandlingsassistent på Villa Ljungbacken i Uddevalla sedan Hasse har lång och stor erfarenhet av akutplaceringar och utredningar. Hasse föreläser också på detta tema på Universitetet i Karlstad.

17 C 7. Det psykosociala begreppet utifrån argentinsk psykoanalytisk diskurs I det postmodema samhället omvandlas människans inre psykiska strukturer allt snabbare. Vi har genom det psykoanalytiska studiet av människan under hela 1900-talet kunskap om utbytet mellan den inre och den yttre världen. För förståelsen av begreppen kommunikation, relation och interaktion på ett djupare och bredare plan hjälper oss de argentinska synsätt som utvecklats sedan 50-talet. Begreppen psykosocial grupp och dynamisk grupp är av central betydelse och illustrerar hur argentinsk psykoanalytisk, socialpsykologisk och psykosocial praxis bidrar med ökad kunskap om samspelet individkollektiv, samhälle/kultur och ekologi. Människan träder fram ur sin bakgrund, tolkar och skapar världen. Föreläsningens nyckelord är: Introjektiv och projektiv identifikation Imitation och identifikation Gruppen i den psykiska världen - den psykosociala gruppen och gruppen i världen - den dynamiska gruppen Förbindelsebegreppet Intersubjektiviteten Området där verkligheten utdelar sitt slag och det psykiska fält där det representeras i det själsliga, det kroppsliga och det sociala Reformation eller medlevarskap som hållning Inre drama och överföring Det omedvetna och den fenomenologiska förståelsen Seminariehållarna Mats Mogren, Direktor, leg psykoterapeut, leg psykolog, behörig handledare och Ing-Britt Jallinder-Haglid, Leg psykoterapeut, leg psykolog, socionom, behörig handledare, är inspirerade och utbildade av argentinska psykoanalytiker från gruppen kring Enrique Pichon-Riviere. Båda är medlemmar vid Göteborgs Psykoterapi Institut (grundat -74) C 8. Vi gör det omöjliga med de hopplösa Portalen en öppning till arbetsmarknaden. Vad menar vi med de hopplösa? Jo, att vi arbetar med de som nästan gett upp hoppet om att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Vad menar vi med det omöjliga? Jo, att vi trots hinder och svårigheter hittar en framkomlig väg för var och en utifrån vår genomtänkta rehabiliteringsmodell. Vår modell innebär att vi bygger relationer och stärker självförtroende genom fördjupade samtal och aktivitetsskapande åtgärder. Vi arbetar med helheten och kan förutom samtal erbjuda bl.a. psykologsamtal och tester samt ekonomisk hjälp med fritidssysselsättning. Våra hörnstenar är bl.a. tid och kontinuitet. Vi är fyra socialsekreterare i Malmö med bred erfarenhet från olika verksamheter som arbetat i fem år med denna modell. Seminariehållare är Lise Alfredsson, Kent Göransson och Eva Håkansson som alla arbetar på Portalen. C 9. Camp Neptun - en öppenvårdslösning på hemmaplan för ungdomar i riskzon Camp Neptun är ett helägt dotterbolag till Västkustfamiljen. Hösten 2004 startade ett samarbete mellan Sjöbo kommundel i Borås och Camp Neptun för att komma tillrätta med en accelererande problematik där kriminalitet och främlingsfientlighet bland ungdomar i kommundelen ökade. Verksamheten visade sig snabbt ge ett mycket positivt resultat och har sen februari 2005 varit fulltecknad.

18 Målgruppen för Camp Neptun är jagsvaga pojkar och flickor i riskzon med en social problematik (i åldrarna år). Camp Neptun arbetar efter "Västkustmodellen", men är i större utsträckning än Västkustfamiljen inriktade på nätverksarbete. Ungdomarna går i sin ordinarie skola bor hemma men är inskrivna på Camp Neptun och deltar inom ramarna för anpassad studiegång i verksamheten. Camp Neptun är en dygnet runt lösning med ständig jour som är tillgänglig både för föräldrar och ungdomar. Camp Neptun fungerar som spindeln i nätet, vilket innebär att ett nära samarbete etableras med de funktioner som finns i ungdomens närhet. Viktiga samarbetspartners är naturligtvis socialtjänsten, skolan och föräldrarna, men även verksamheter som t.ex.; idrottsföreningar, fritidsgårdar och musikföreningar är av största vikt. Målet är att bryta en destruktiv utveckling genom att stärka ungdomarna och deras självkänsla på hemmaplan. Seminariehållare är Stefan Eriksson, föreståndare för Camp Neptun, en öppenvårdslösning för ungdomar i riskzon. Stefan har tidigare arbetat som skolledare och rektor, senast som rektor för Bergsjöskolan i Göteborg. C Friluftsliv som socialpedagogisk metod. - Bildskapande med levande verkstad som socialpedagogisk metod. - Drama med forumspel och värderingsövningar som socialpedagogisk metod. Pedagogiska erfarenheter från KY utbildning i social pedagogik på Jämshögs folkhögskola. Vi vill att vår utbildning skall gå på djupet. Vi vill att våra studerande skall få med sig uthållighet, kreativitet och empatisk reflektionsförmåga. Och ett gott humör! Vi ser utbildningstiden som en process. Arbetsgruppen är de studerandes verkstad. Där kan man få feedback, ökad öppenhet för sig själv och andra, hantera konflikter, känna produktivitet i samspel med andra.allt kan bli föremål för reflektion och lärande om man ser, benämner och bemöter det som händer här och nu. I vår KY utbildning på Jämshögs folkhögskola använder vi tre pedagogiska metoder som vi menar passar i socialt behandlingsarbete. Våra studerande övar på riktiga grupper i skola, kriminalvård, ungdomsbehandling m.m. Vi låter seminariedeltagarna prova på vissa övningar! Seminariehållare är en kursdeltagare samt en lärare. C 11. Föräldrautbildning en möjlighet att bryta negativa kommunikationsmönster i familjen Familjeforum AB i Lund är ett kunskaps- och behandlingsföretag som erbjuder psykosocialt förändringsarbete, utbildning, specialpedagogisk konsultation, effektutvärdering och handledning utifrån ett multisystemiskt tänkande. Vår målgrupp är främst barn, ungdomar och familjer. Verksamheten bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Familjeforum är en av de första i Sverige som under hösten 2002 startade föräldrautbildning i grupp enligt metoden Incredible Years (De otroliga åren). Utbildningen har under mer än 15 år beprövats och forskats på av dr. Caroline Webster Stratton i Seattle, USA, och har visat på mycket goda resultat. Föräldrautbildningen De otroliga åren riktar sig till föräldrar med barn mellan 3-12 år, som har beteendeproblem eller neuropsykiatriska diagnoser. Syftet med utbildningen är att ge föräldrarna redskap och tekniker för att samarbeta och bygga upp hållbara relationer till sina barn samt hantera de specifika problembeteenden de ser hos sina barn. Utbildningen består av gruppträffar med olika teman och är uppbyggda kring videovinjetter med olika samspel situationer mellan föräldrar och barn, diskussioner samt olika rollspel och övningar i bemötandet av sina barn. Föräldrarna får varje vecka hemuppgifter där de ska använda sig av sina nya föräldratekniker.