Friskfaktorer-Riskfaktorer. Health factors-risk factors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friskfaktorer-Riskfaktorer. Health factors-risk factors"

Transkript

1 Friskfaktorer-Riskfaktorer En kartläggning kring de anställdas hälsa och psykosociala arbetsmiljö Health factors-risk factors - A study of employees health and psycho-social working environment Anitha Eriksson D-uppsats 2006:9 Folkhälsovetenskap Institutionen för Hälsa och Samhälle

2 D-uppsats 2006:9 Friskfaktorer-Riskfaktorer En kartläggning kring de anställdas hälsa och psykosociala arbetsmiljö Health factors-risk factors - A study of employees health and psycho-social working environment Anitha Eriksson Handledare: Johannes Vang Sidohandledare: Marie Jansson och Elisabeth Wilhelm Vårterminen 2006 Folkhälsovetenskap Institutionen för hälsa och samhälle ISSN ISBN X

3 Abstract In the early 1990s the number of people off work through sickness was low. Since 1997 this number has increased in an alarming way. The reasons for doctors writing a certificate of ill health have moreover increasingly changed in nature from physical ailments to psychological ill health, with more people being given sick leave and for longer periods. According to studies of the working environment that have been carried out, moreover, the psycho-social work environment has deteriorated. A structural change towards streamlined organisations has increased the demands on employees. A lower tolerance in working life for variations in performance is no doubt one explanation of the number of cases of sick leave. Another explanation is that the average age is relatively high. It is clear that many employees find their work extremely stressful. Only the individual involved can answer the question as to whether the stress in their private life and their spare time has increased. But the pace of society has increased and we increasingly often find ourselves in situations where we have to make some kind of choice, thus further increasing the demands on the individual. This study is based on a quantitative questionnaire study in which the questionnaires SF-36 and QPS-Nordic were used. The primary aim of the study was to establish how psycho-social factors in working life affect health and the self-perceived health of employees (n=702) and whether there is a connection between these dimensions. The total rate of reply was 59.4 percent (n=417). Here it is possible to see a significant link, both positively and negatively, between selfperceived health and the psycho-social working environment. The results largely confirm the results of earlier studies, but also show that holistic thinking, i.e. working life and leisure time from a health-promoting perspective, is of great importance to employees. Factors such as time, stress, support, resources, knowledge, goals, demand and control all, according to employees, affect psychological wellbeing. What can be done at individual workplaces to counteract this should be dealt with in the annual development review, the talk between the employee and the manager that takes place at least once a year. Moreover, all risks should be discussed/dealt with on a regular basis in the systematic work with working environment issues. The author s own conclusions are that the significant answers of a positive nature are to be counted as health factors and the ones of a negative nature as risk factors. Key words: Health, health-promoting workplaces, quality of life, health factors, healthpromoting measures.

4 Sammanfattning Under början av 1990-talet var sjukskrivningarna låga. Sedan 1997 har dessa ökat på ett oroväckande sätt. Sjukskrivningarna har dessutom alltmer ändrat karaktär från fysiska besvär till psykisk ohälsa med fler och allt långvarigare sjukskrivningar. Enligt de arbetsmiljöundersökningar som genomförts har dessutom den psykosociala arbetsmiljön försämrats. En strukturell förändring mot slimmade organisationer har ökat kraven på de anställda. En lägre tolerans inom arbetslivet för olikheter i prestation är säkert en förklaring till sjukskrivning. En annan förklaring är att medelåldern är relativt hög. Det är tydligt att många anställda upplever arbetet som mycket pressat. Bara den person det gäller kan svara på frågan om belastningen i privatlivet och på fritiden har ökat. Men tempot ute i samhället har ökat och vi ställs allt oftare i valsituationer av alla slag och kraven ökar ytterligare på den enskilda människan. Denna studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning, där frågeformulären SF-36 och QPS-Nordic använts. Det primära syftet med studien är att kartlägga hur de psykosociala faktorerna i arbetslivet påverkar hälsan, den självupplevda hälsan hos medarbetarna (n=702) samt om det finns ett samband mellan dessa dimensioner. Total svarsfrekvens var 59,4 procent (n=417). Man kan här konstatera att det finns signifikanta samband mellan den självupplevda hälsan och den psykosociala arbetsmiljön i både positiv och negativ riktning. Resultatet fastställer mycket av tidigare studiers resultat, men visar också att ett helhetstänkande, det vill säga arbetsliv och fritid ur ett hälsofrämjande perspektiv, är av stor vikt för medarbetarna. Faktorer som tid, stress, stöd, resurser, kunskaper, mål, krav, kontroll påverkar enligt medarbetarna det psykiska välbefinnandet. Vad som kan göras på den enskilda arbetsplatsen för att motverka detta bör lyftas upp i medarbetarsamtalet, dialogen som hålls mellan medarbetare och chef, minst en gång om året. Dessutom bör alla risker diskuteras/åtgärdas regelbundet i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Författaren drar här egna slutsatser att de signifikanta svaren med positiva förtecken räknas som friskfaktorer och de med negativa förtecken räknas som riskfaktorer. Nyckelord: Hälsa, hälsofrämjande arbetsplatser, livskvalitet, friskfaktorer, friskvård.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE/FRÅGESTÄLLNING, METOD OCH URVAL LITTERATURGENOMGÅNG Folkhälsans betydelse för samhället TEORIER OCH MODELLER Aaron Antonovsky Lennart Nordenfeldt Hälsans bestämningsfaktorer Levnadsvanor hälsa i Gävleborg Arenor för hälsoarbete Arbetsrelaterad hälsa - ohälsa Vad skapar hälsa på arbetsplatsen Friskvård, en hälsofrämjande åtgärd i arbetslivet ARBETSGIVARENS ANSVAR FÖR ARBETSMILJÖN Landstinget Gävleborg som arbetsgivare HÄLSOLÄGET I GÄVLEBORG SJUKFRÅNVARON INOM LANDSTINGET GÄVLEBORG Sjukfrånvaron i Primärvården Gästrikland STATISTISK BEARBETNING Etiska aspekter RESULTAT Redovisning av kartläggningen...22

6 8.2 Samband mellan Sf 36 och QPS-Nordic DISKUSSION Metoddiskussion Bortfall Resultatdiskussion Jämförelse med tidigare studier Egna resultat i relation till teori och modell Egna resultat i ett större sammanhang Slutsatser REFERENSER...38 BILAGOR 1. Begrepp och definitioner 2. Information till chefer och FM-grupp 3. Missiv 4. SF QPS- Nordic

7 1. INLEDNING Genom ett uppdrag från primärvårdsledningen att samordna delar av det hälsofrämjande arbetet, friskvården, insåg författaren behovet av att utifrån en markant ökning av långtidssjukskrivningar, göra en kartläggning av den självrapporterade hälsan och den psykosociala arbetsmiljön hos personalen i Primärvården Gästrikland. Arbetsmiljöarbetet har i Sverige en lång tradition. De senaste 100 åren har riskerna för fysiska skador minskat avsevärt genom bland annat lagar och föreskrifter. Trots detta har den arbetsrelaterade ohälsan ökat, vilket har visat sig i form av stor sjukfrånvaro. Enligt de arbetsmiljöundersökningar som genomförts har den psykosociala arbetsmiljön drastiskt försämrats på våra arbetsplatser (1,2). Det finns tydliga könsskillnader i sjukfrånvaro, självrapporterad sjuklighet och sjukvårdskonsumtion. Kvinnor har enligt en av RFV: s rapporter (3) högre sjuklighet än män, även om viss skillnad finns med avseende på yrke, arbete och arbetsmiljö. Kvinnor arbetar till dominerande del inom offentlig sektor, främst kommun och landsting, medan männen företrädesvis arbetar inom privat sektor. Kvinnor har enligt undersökningen generellt mindre påverkansmöjligheter i sina arbeten än män. Det finns också skillnader i hur arbetet med hem och barn fördelas mellan föräldrarna. Ett tydligt exempel på detta är kvinnornas andel av uttagna dagar från föräldraförsäkringen med anledning av barns födelse och för vård av sjuka barn. I RFV: s enkätundersökning (4) om sjukskrivnas syn på Hälsa, Arbetsförhållanden, Livssituation och Sjukskrivning (RFV-HALS) som genomfördes under våren 2002 förklaras de långa sjukskrivningarna med att den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för såväl män som kvinnor. Mycket talar för att den försämrade psykosociala arbetsmiljön under 1990-talet är en viktig förklaring till den kraftiga ökningen av sjukskrivningarna sedan Andra faktorer som också bidragit till sjukskrivningsutvecklingen är åldrande arbetskraft, minskad arbetslöshet, höjda ersättningsnivåer och förändrade attityder. I Landstinget Gävleborgs Mål och riktlinjer för verksamhetsplanering (5) står under rubriken Hälsoläge och levnadsvanor, att det i flera av länets kommuner funnits avvikelser jämfört med riket. Förändringar över tid har skett men i stort sett har de följt samma trender som i riket. Medellivslängden ökar i länet men den är ändå lägre jämfört med riket. Under perioden var medellivslängden 76,8 för män och 81,7 för kvinnor (mot rikets 77,4 respektive 82,3). Dödligheten i flera sjukdomar och skador är högre i Gävleborg än i riket. Den dominerande dödsorsaken i Gävleborg är cirkulationssjukdomar och tillsammans med motorfordonsolyckor och självmord utgör detta tillsammans den främsta orsaken till den kortare medellivslängden. Befolkningens hälsa är ojämnt fördelad. I länet som i riket finns ett samband mellan social position, hälsorisker och dödlighet, ju lägre position desto större dödlighet och sjuklighet. Under rubriken Personal, står att arbetet ska kännetecknas av att vara en lärande organisation, som betyder omvärldsorienterad, förändringsinriktad och flexibel. Landstingsstyrelsen ska särskilt uppmärksamma och tillse att det inom personalområdet: genomförs insatser för att utveckla och trygga kompetens- och personalförsörjningen genomförs åtgärder för att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö genom att hälsa på arbetsplatsen främjas, ohälsa förebyggs, långtidssjukskrivningarna förhindras och aktiva rehabiliteringsåtgärder vidtas 1

8 genomförs åtgärder för att öka medarbetarnas inflytande bl.a. över arbetstidens förläggning och åtgärder för att verkställa landstingsfullmäktiges beslut angående heltid är en rättighet- deltid en möjlighet och nedsatt arbetstid för småbarnsföräldrar (5). Sjukfrånvaron bland landstingets anställda i Gävleborg fortsatte, som i övriga landet, att öka. Enligt det personalekonomiska bokslutet har det under åren ökat med 15 dagar per anställd. Den 31 december 2001 fanns det 7457 personer tillsvidareanställda varav 82 procent var kvinnor (6). Enligt personallandstingsrådet i Gävleborgs län, Ann-Margret Knapp (s) kan sjukskrivningarna bero på omorganisationer, personalneddragningar och ett uppdrivet arbetstempo, det kanske också är dags att fundera över vilket uppdrag man har och inte slentrianmässigt göra samma saker år efter år. Ett ansvar som cheferna kanske måste ta är att förebygga sjukskrivningar och underlätta för långtidssjukskrivna att komma tillbaka. Det finns också fler och delade uppfattningar till underlaget för sjukskrivningar. Ann-Margret Knapp anser dock att politikerna måste bli tydligare gentemot cheferna och kanske göra det klart vad som förväntas av dom (Källa: Gävle Dagblad, ; sid 26). Författaren har intresserat sig för arena arbetsplatsen och hur människans hälsa påverkas av samspelet mellan hem och arbete. Det är viktigt med en god arbetsmiljö, både fysisk och psykosocial, men också förståelsen för hur vi kombinerar dessa arenor mellan varandra. Detta intresse har under flera år växt fram och aktualiserades när uppdraget att påbörja det hälsofrämjande arbete i Primärvården Gästrikland gavs. Denna magisteruppsats ska utgöra en kartläggning av den självupplevda hälsan och psykosociala faktorer i arbetslivet hos tillsvidareanställda i Primärvården Gästrikland samt om det finns något samband mellan dessa dimensioner. 1. Syfte/frågeställning, metod och urval Syfte med undersökningen är att kartlägga och få en samlad bild av medarbetarnas självrapporterade hälsa och psykosociala faktorer i arbetslivet i avseende av: Finns det något samband mellan den självupplevda hälsan och den psykosociala arbetsmiljön? I föreliggande kvantitativa studie har författaren valt att använda SF-36, den svenska kortvarianten för rapportering av hälsorelaterad livskvalité. Hälsoprofilens åtta skalor sammanfattar svarsmönster i 36 frågor (bilaga 4). Basinstrumentet SF-36 (Short-Form-36 frågor) har utvecklats i omfattande fältstudier och visats ha bibehållen hög psykometrisk kvalitet jämfört med det 149 frågor långa ursprungsformuläret. Hälsoprofilens åtta skalor sammanfattar svarsmönstret i 35 delfrågor En fråga rör förändring av hälsan och står utanför skalkonstruktionen Jämförande studier av SF-36 utifrån populationsdata i sju länder, däribland Sverige, visar mycket god överensstämmelse avseende svarsmönster och förväntade hälsonivåer. Enkäten är tillräckligt kortfattad för att få mångsidig användning och tillåta varierande studiespecifika tillägg. För att mäta personalens psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet valde författaren det nordiska frågeformuläret QPS- Nordic (bilaga 5). Det omfattar såväl arbets- och organisationsegenskaper som individuella arbetsrelaterade åsikter, högsta möjliga poäng är 5. Fördelarna med att använda ett frågeformulär är flera: Ett frågeformulärs strukturerade form med specifika skalor och frågor ger enhetliga begrepp för alla deltagare. 2

9 Huvudprinciperna för urval av områden till QPS- Nordic var relevans och betydelse för arbete, hälsa, välbefinnande och motivation. Enkäten består av flervalsfrågor rörande psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet; arbetskrav och kontroll, rollförväntningar, förutsägbarhet och skicklighet i arbetet, social interaktion, ledarskap, grupparbete, organisationsklimat, arbetets centralitet, engagemang i organisationen, arbetsmotiv och interaktion mellan arbetsliv och privatliv. QPS- Nordic täcker också jämlikhetsfrågor rörande kön och ålder, liksom frågor om relationen arbetsliv-privatliv, eftersom detta har fått en ökad uppmärksamhet i arbetslivet. Valideringen av QPS- Nordic skedde i två datainsamlingar i de fyra nordiska länderna. Respondenterna representerade flera sektorer av arbetslivet såsom industriell produktion, privat service, förvaltning och hälsovård. Populationen utgjordes av alla tillsvidareanställda, inga vikarier, i Primärvården Gästrikland n=702 personer. Nödvändiga data erhölls av landstingets kansli, Under veckorna 48, 49 och 50 år 2001, skickades frågeformulären, SF-36 (bilaga 3), QPS- Nordic (bilaga 4) samt missivet (bilaga 5) som postenkät till hemadressen. Svaren skulle skickas tillbaka i medföljande portofria kuvert. För utlovad sekretess kodades inte kuverten, därför skickades en påminnelse till samtliga 702 personer under v 3, Litteraturgenomgång 3.1 Folkhälsans betydelse för samhället I propositionen Mål för folkhälsan-2002/03:35 (8) ger regeringen förslag på hur man kan skapa förutsättningar för god folkhälsa på lika villkor för hela svenska befolkningen. Regeringen pekar på att det är särskilt viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, etnicitet eller sexuell läggning. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter insatser inom flera politikområden. Att ta itu med de galopperande sjukskrivningarna är också en central fråga i folkhälsoarbetet. Regeringen har tagit fram elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet: - delaktighet och inflytande - ekonomisk och social trygghet - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad hälsa i arbetslivet - sunda och säkra miljöer och produkter - en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård - gott skydd mot smittspridning - trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor och säkra livsmedel - minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Folkhälsan har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Insatserna för en bättre folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för en uthållig tillväxt, en god välfärd och ett ekologiskt hållbart Sverige Den 1 april 2003 biföll riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det viktigaste syftet är att ge folkhälsan en klar plats i samhällspolitiken (8). Den svenska hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1 982:763) markerade redan 1982 en övergång från sjukvårdspolitik till hälsopolitik. Målet enligt 2 är En god hälsa och en vård på lika för hela befolkningen. Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör också, enligt HSL, företagshälsovård, skolhälsovård och studerande hälsovård. De oklara gränserna mellan verksamheterna som alltmer aktualiseras, har sin grund i den osäkerhet 3

10 som uppstår när hälsobegreppet, men även sjukdomsbegreppet, definieras utifrån sociala istället för medicinska utgångspunkter, och delvis i den osäkerhet som råder kring de grundläggande begreppens innehåll. Den hälsofrämjande verksamheten rymmer handlingar av många olika slag. Sjukdomar kan förebyggas genom hälsokontroller, screening, vaccination eller genetiska åtgärder. Många åtgärder är inriktade på att förändra människors livsstil, t.ex. deras motionsvanor, kostvanor, dryckesvanor, eller deras förhållande till tobak och droger. Detta kan ske genom att underlätta för individen att välja en hälsosammare livsstil. Ren hälsoinformation eller byggandet av motionsanläggningar utgör ett par exempel. Det kan också ske genom att försvåra för individen att leva ohälsosamt, t.ex. i form av prispolitik. Individen kan naturligtvis även tvingas till ett visst beteende genom lagstiftning, bilbälteslagen är ett tydligt exempel (9). 3. Teorier och modeller Hälsoarbete handlar om insatser som primärt syftar till att påverka hälsan på ett positivt sätt. Varje form av hälsoarbete vilar på någon form av värdemässig grund som vägleder tänkandet och handlandet. När det gäller värdemässiga utgångspunkter finns inte rätt eller fel, utan olika synsätt och olika idéer beroende på om målet är att bota en sjukdom, minska olyckfall eller att öka medvetenheten och kunskapen om hur man kan påverka sin egen hälsa. För att få en förståelse för vilka förhållanden i samhället som kan påverka människors hälsa, vad som eventuellt kan förebygga ohälsa och sjukdom presenteras i följande kapitel två teorier och en modell. 4.1 Aaron Antonovsky Hur det kommer sig att vissa människor trots att de utsätts för många påfrestningar, förblir friska? Det är frågor som utgjorde grunden till Antonovsky: s sökande efter hälsans mysterium (10,11). Aaron Antonovsky utgår från ett salutogent perspektiv i stället för ett patogent. Det senare är grundläggande inom medicinsk praktik och forskning, och handlar om vad som orsakar sjukdom; pato som avser sjukdom, pathos=lidande, genes= ursprung, uppkomst. På motsvarande sätt står salutogenes för faktorer som leder till hälsa= saluto. Antonovsky hävdar att kaos, påfrestningar och stress är naturliga tillstånd som alltid, mer eller mindre, är närvarande. Det som är intressant är hur vi, trots detta, har förmågan att bevara eller uppnå hälsa. Vad skapar hälsa? Det är samspelet mellan olika miljöer och människors processer i vardagslivet som skapar hälsomönster, på individuell, familj, samhälls, nationell och global nivå. Genom omfattande intervjuer ringade Antonovsky in begreppet känslan av sammanhang (KASAM) som han såg träda fram i människors livsberättelser. KASAM är sålunda inte synonymt med hälsa utan något som bidrar eller hjälper till att upprätthålla hälsa. Utifrån dessa tankar gick Antonovsky vidare och utvecklade en skala för KASAM som länkar till begreppets tre huvudkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron med hälsoupplevelse. Begriplighet står för i vilken utsträckning omvärlden upplevs som förnuftsmässigt begripligt, snarare än kaotisk och oförklarlig, alltså att yttre och inre stimuli är oförståeliga. Att man i livet kan uppleva obehagliga händelser men att dessa går att begripa och förklara. Detta är den kognitiva komponenten, eller kontrollkomponenten, i KASAM. Hans forskning indikerar att högt KASAM är korrelerat till god hälsa. Hanterbarhet är beteendekomponenten i KASAM och handlar om i vilken utsträckning man upplever sig ha resurser till förfogande för att möta och hantera de stimuli som omger en. 4

11 En hög känsla av hanterbarhet leder till att inte fastna i en känsla av att vara ett offer, av att vara orättvis behandlad. Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning man uppfattar att livet har en känslomässig mening; en upplevelse av att det är värt att investera energi i de problem som uppstår i livet. Antonovsky betraktar denna aspekt som motivationskomponenten i KASAM och framhåller att den bland annat handlar om att tycka det är värt att satsa på och konfronteras med utmaningar för att söka en mening i dem och klara sig genom dem. Det är styrkan i förhållandet mellan dessa tre komponenter som bidrar till en stark KASAM hos en individ och därmed till god hälsa. Antonovsky understryker att en salutogent ansats inte innebär att man ska överge ett patogent synsätt. Istället ska de kunna komplettera varandra. Hälsa och ohälsa utesluter inte varandra utan ska ses som ett kontinuum, en helhetssyn på människan finns och hälsan är beroende av hur individen kan bemästra omvärlden (10,11) Lennart Nordenfeldt Ett holistiskt sätt att karaktärisera hälsa är enligt Nordenfeldt (12) att betona individens känsla av välbefinnande och handlingsförmåga/oförmåga till handling, smärta, ångest och handikapp. Hälsa är enligt Nordenfeldt inte bara ett beskrivande begrepp utan också ett värderande sådant. Värderande på så sätt att man tillskriver den friske en förmåga att förverkliga sina mål. Kännetecknande för det holistiska perspektivet är betonande av två faktorer, människan som interaktiv varelse förbunden med sin omvärld och att begreppet sjukdom definieras utifrån termer om hälsa. Enligt Nordenfeldt är att vara vid hälsa detsamma som att ha förmågan att under standardomständigheter förverkliga sin minimala lycka. En teorityp som flera författare använt sig av förutom Nordenfeldt är equilibriumteorin. Teorin tar sin utgångspunkt i individens känsla av välbefinnande, förmåga till handling och balansen mellan en persons handlingsförmåga och mål till handling. Ohälsa är ej att jämföra med sjukdom då sjukdom enligt denna teori är en psykisk eller fysisk process som tenderar att ibland orsaka ohälsa hos sin bärare. Om en sjukdom av individen anses begränsa hennes handlingsförmåga eller hennes mål är hon vid någon grad av ohälsa men sjukdomen i sig behöver ej innebära ohälsa. En handlings framgång är beroende av tre slags förhållanden: den handlande personen med hennes biologiska och psykologiska konstitution, karaktären hos de mål som skall uppnås eller upprätthållas och de omständigheter som omger handlingen. En person kan förhindras att förverkliga sin handling eller sitt mål genom att påverka alla tre faktorerna och vederbörande kan också hjälpas till att förverkliga sin handling eller sitt mål genom att påverka alla dessa faktorer. Därför kan man hävda att de flesta universellt erkända sjukdomar, om de drabbar en människa, skulle kunna reducera hennes förmåga att förverkliga dessa mål, men gör det inte alltid. En person har alltså hälsa om det är praktiskt möjligt för henne att uppnå eller upprätthålla de mål hon har (12). Nordenfeldt inför två begrepp för att precisera hälsobegreppet i equilibriumteorin; vitalt mål och standardomständigheter. Det finns olika skäl till att en människas vitala mål inte helt sammanfaller med de mål hon medvetet ställer upp eller medvetet önskar sig. Det finns mycket ambitiösa människor som ställer skyhöga mål som inte alla gånger kan förverkligas men den människan störs inte nämnvärt av detta utan fortsätter att vara lika pigg och vital och ställer nya orealistiska mål. Dessa mål är alltså inte enligt teorin vitala mål för denna person då dessa inte prioriteras för personens lycka. En person kan ha full hälsa och samtidigt vara mycket olycklig, en annan person med låg hälsa kan vara mycket lycklig. Omständigheterna runt dessa personer kan leda till 5

12 ogynnsamma respektive gynnsamma förhållanden. Den friske personen som t ex lever under krigsförhållanden eller som just förlorat en nära anhörig är inte en lycklig människa. En människa med låg hälsa kan kompensera sin oförmåga med t ex olika hjälpmedel och därmed nå sina vitala mål. Standardomständigheterna är individuella, varje person har sin uppsättning som är betingade av kultur, socialt umgänge osv. En svensk behöver inte jaga och fiska för att få mat i magen som en stammedlem i Afrika måste göra. Alltså ser standardsomständigheterna olika ut och hälsan blir i denna mening kulturrelaterad (12). En använd och validerad metod är den som mäter krav och kontroll (13), ohälsosam stress, i den egna arbetssituationen, som enligt flera studier (14,15) visar sig vara den enskilt viktigaste faktorn för risken att bli långtidssjukskriven. Modellen (figur 1) utvecklades för att mäta ohälsosam stress i arbetslivet genom att sammanföra två äldre forskningstraditioner (stressmodellens krav med arbetsforskningens studier av betydelsen av inflytande och kontroll). Arbeten med höga psykiska krav i kombination med låg egenkontroll brukar nämnas anspända arbeten. Figur 1. Krav- och kontrollmodellen Krav 88,6 Höga Kontroll Hög Avspänt arbete Aktivt arbete Akti t arbete Låg Passivt arbete Anspänt arbete Med egenkontroll menas möjligheten att utveckla sin kompetens och påverka beslut om det egna arbetet. Modellen har senare utvecklats med dimensionen socialt stöd. På arbetet brukar man skilja på stöd från överordnade och stöd från arbetskamrater. Hur individen sköter sin fysiska och psykiska hälsa påverkar arbetsplatsen och arbetsplatsen påverkar individens möjligheter att sköta sin fysiska och psykiska hälsa. Individens livsstil har betydelse för när stressreaktioner utlöses (13). En relativt ny undersökning, (16) som utförts några år efter min egen undersökning, visar att kvinnor med denna typ av arbete i högre utsträckning än andra anger att de under de senaste åter haft fysiska och/eller psykiska besvär till följd av arbetet. Samma undersökning visar också att kvinnor med aktiva arbeten, det vill säga arbeten med höga krav och hög egenkontroll, i hög grad uppfattar att besvären orsakats av arbetet. Det har dessutom visats sig att kvinnor med aktiva arbeten löper en högre risk att bli långvarigt sjukskrivna jämfört med kvinnor som har arbeten med låga krav, det vill säga passiva och avspända arbeten. 4.2 Hälsans bestämningsfaktorer 6

13 Människan är ett handlande väsen utifrån socialt bestämda normer. Hälsa och sjukdom är intressant då de tillstånden påverkar människans handlingsutrymme i den sociala kontext i vilket hon ingår. Det finns inte några enstaka faktorer som avgör hälsoutvecklingen utan den beror på samverkan av en mängd faktorer. Vissa av dessa finns hos den enskilde, mellan andra finns i det omgivande samhället. Figuren nedan beskriver hur faktorerna samverkar, och att det finns olika nivåer. Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer (17). Ålder, kön, arv är faktorer som vi inte kan påverka, men som är betydelsefulla då de ger oss olika förutsättningar. Individen i centrum av modellen illustrerar att individen är beroende av samhället liksom samhället är beroende av alla individer. Närmast individen finns de psykosociala resurserna som grundläggs i tidiga barnaår. Social gemenskap, känsla av delaktighet, hopp och framtidstro, trygghet och meningsfullhet i tillvaron är samtliga viktiga för framtida hälsoutveckling. De psykosociala resurserna påverkar nästa nivå som beskriver individens levnadsvanor. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, arbete eller inte. Arbetsmiljön hur ser den ut, boendesituation, utbildningsmöjligheter etc. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhällets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, lagstiftning, demokrati och integration som är viktiga förutsättningar för samhällets hälsoutveckling. Människan som del i det ekologiska systemet handlar inte enbart om växter och djurs överlevnad utan gäller även människans hälsa. Våra levnadsvanor utvecklas både positivt och negativt och till viss del ändras över tid. Allt färre vuxna röker och allt fler motionerar, samtidigt blir vi mer överviktiga. Vissa studier talar för att vi konsumerar alkohol i allt större mängder. Sjukvården nyttjas i större omfattning och läkemedelsförbrukningen har ökat. De senaste åren har vi kanske uppmärksammat att det blir allt större skillnader mellan den som lever sunt och den som lever osunt, den ojämlika hälsan. Levnadsvanor kan innebära så väl frisksom riskfaktorer. Motion och bra matvanor kan räknas till friskfaktorer medan tobak, droger och stillasittande liv blir riskfaktorer. Regelbunden motion har länge ansetts viktig för att åstadkomma och bevara sunda levnadsvanor. Under senare tid har denna kunskap förstärkts genom nya vetenskapliga bevis. Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet, grovtarmscancer och värk i rygg och nacke är några av de sjukdomar där det finns ett klart samband med brist på motion. Fysisk aktivitet innefattar mycket mer än bara motion, lek och rekreation, som är en viktig del för att må bra. Nyare forskning visar att det för de allra flesta räcker med 30 minuters vardagsmotion för att behålla en god hälsa och funktionsförmåga (17) Levnadsvanor hälsa i Gävleborg 7

14 I rapporten: Har levnadsvanorna i Gävleborgs län förändrats? (18) har man tittat på de insamlade resultaten av tre levnadsvaneenkäter från åren 1989, 1994 och De förändringar man kunnat se under loppet av den insamlade tioårsperioden är övervikten den tydligaste och i negativ riktning. Fetma (BMI> 30) föreligger hos 9 procent av länets män och kvinnor jämfört med 1989 då det var 7 procent. Beträffande frågor om kost, om man undviker fett och är mån om att äta fiberrik mat har ingen förändring ägt rum. När det gäller motionsvanor kan noteras att en viss förbättring skett, en rekommendation som på senare år fått stort genomslag är någon form av fysisk aktivitet i minst 30 minuter per dag. I vårt län, som generellt i landet, finns medvetenheten om motionens betydelse för hälsan och viljan att förändra den i positiv riktning men tydligen inte kraften att genomföra det. När det gäller alkohol, har tillfällena blivit fler och kvinnornas vanor har närmat sig männens. Vissa förbättringar kan noteras när det gäller rökvanorna, en lägre andel röker nu jämfört med för tio år sedan. En högre andel, speciellt bland kvinnorna, mår dåligt. Den självskattade hälsan är viktig som ett eget individuellt mått på ohälsa men också som en viktig indikator för framtida allvarlig ohälsa. Man kan alltså konstatera att hälsoläget i länet är sämre än i riket. Därtill kommer förekomsten och utvecklingen av riskfyllda levnadsvanor och de skillnader som finns mellan kommunerna i länet. Inom landstinget i Gästrikland erbjuds 35- och 40 åringarna ett livsstilssamtal inom hjärt- och kärlområdet (18). 4.3 Arenor för hälsoarbete De senaste tio årens erfarenheter i europaregionen har klart visat att man lyckas bäst med att informera, motivera och stödja enskilda individer, grupper och samhällen för ett hälsosammare levnadssätt om man systematiskt inriktar sig på de miljöer där människor bor, arbetar eller tillbringar sin fritid (19). Inom ramen för stads- och landsbygdsplaneringen bör boendet utformas och byggas så att det främjar en hållbar hälsa och miljö. Hemmet är basenheten i samhället och familjemedlemmarna avgör själva hur de ser på till exempel en rökfri och säker miljö och bra matvanor. I förskolemiljön kan barn lära sig betydelsen av en hälsosam livsstil, socialt samspel och lagarbete, och öka sin kunskap i frågor om exempelvis trafiksäkerhet och hälsosamma matvanor (20). Skolan är en viktig arena, elever, lärare och föräldrar bör tillsammans analysera de egna förutsättningarna för hälsa, utforma åtgärdsprogram och utvärdera resultaten. Enligt Hälsa för alla policyn mål 13 Hälsofrämjande vardagsarenor, bör alla barn ha rätt att bli undervisade i en hälsofrämjande skola som har en helhetssyn som integrerar fysisk, social och emotionell hälsa hos elever, personal, familjer och samhälle. Att öka medverkan från arbetsgivare och anställda behövs för att främja säkrare och hälsosammare arbetsmiljöer och att minska stressen. Det behövs insikt om att bättre hälsa hos de anställda och bättre sociala relationer på arbetet bidrar till högre arbetsmoral och produktivitet. I mål 13, Hälsofrämjande vardagsarenor, är målet till år 2015 att: Europaregionens invånare ska ha fått ökade möjligheter att bo och verka i en hälsofrämjande miljö, såväl fysisk som social, i hem, i skolor på arbetsplatser och i lokalsamhället (21). Hälsa skapas och levs där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och älskar (22). Hälsa skapas inte på sjukhus, vårdcentraler och behandlingshem. Däremot spelar dessa institutioner en viktig roll när det gäller att återfå hälsan för många människor. 8

15 Hälsa skapas i det goda samhället, i närsamhället som fungerar väl, på den goda arbetsplatsen, i det fungerande hemmet, bland vänner, i den fungerande föreningen och genom vårt eget sätt att tänka och agera i positiv riktning. 4.4 Arbetsrelaterad hälsa - ohälsa Arbete och fritid skall vara en källa till hälsa för människan. Sättet som samhället organiserar arbetet på skall hjälpa till att skapa ett hälsosamt samhälle (23). Statens Folkhälsoinstitutet (FHI) har lämnade år 2002 ett remissyttrande gällande Regeringens Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (24) som innehåller de viktigaste synpunkterna på utredningen i sin helhet. FHI bedömer den dramatiska ökade sjukfrånvaron som ett första rangens samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt hot mot folkhälsan. Långvarig sjukskrivning kan leda till allvarliga följder för individen därför måste omfattande och skyndsamma åtgärder vidtas för att bryta den nuvarande utvecklingen. Förändringar på arbetsplatsen och i åldersfördelningen är några av de samverkande orsakerna enligt FHI. Brist på inflytande över arbetet, ett högt arbetstempo och hög belastning inom många yrken är viktiga orsaksfaktorer särskilt om man beaktar att minskad fysisk aktivitet, sämre muskelstyrka och kondition gör att många har det svårt att orka med sina arbeten. Samtidigt är det svårt att hitta något enkelt samband mellan de ökade sjuktalen och andra indikatorer på ohälsa. En ökning av den självupplevda ohälsan bland ungdomar och yngre vuxna har skett under talet. En generell ökning kan ses av den självupplevda ohälsan under de senaste åren som ändå inte ensam kan förklara den fördubbling som skett av långvariga sjukskrivningar sedan Sannolika förklaringar kan vara förändrade attityder till sjukskrivningar och förändrade sjukdomsbegrepp med diagnoser som utbrändhet och utmattningsdepression. Den ökade sjukfrånvaron är också ett uttryck för att hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen. Den drabbar fler låginkomsttagare än höginkomsttagare, fler kvinnor än män, fler äldre än yngre, fler på större arbetsplatser än mindre och är kraftigt överrepresenterad inom vård- och omsorgssektorn. Många faktorer i arbetsmiljön kan ge upphov till ohälsa, dåliga och/eller slimmade organisationer, som skapar ett stressigt arbetsliv med bristande möjligheter till återhämtning, orsaker till sjuklighet i sig och kan ytterligare förvärra en besvärsbild. Dessutom kan stress på arbetet, i kombination med brist på inflytande, leda till fler arbetsskador och arbetsolyckor. Stress kan också bidra till att människor inte orkar bedriva fysisk aktivitet på fritiden, FHI betonar att ansvaret inte enbart ligger på den enskilde. För att främja hälsa och förebygga ohälsa föreslås hälsofrämjande insatser i arbetslivet i form av: - fysisk aktivitet på arbetstid - möjlighet till återhämtningspauser - föreningsaktivitet - kompetensutveckling - regelbundna arbetsmiljöenkäter - vikarier - flexibel arbetstid - god och näringsriktig lunchkost - fungerande policydokument om t ex alkohol o droger, friskvård och jämställdhet - en rökfri arbetsmiljö och stöd till rökavvänjning - att arbetsplatsen är fri från diskriminering p.g.a. ålder, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, fysiskt eller psykiskt handikapp (24). 9

16 Arbetslivet måste göras mänskligare och sjukskrivningarna måste minska. Sammanlagt satsas cirka 750 miljoner kronor per år på olika åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet under 2003 och Frånvaro från arbetslivet på grund av sjukskrivning ska i förhållande till 2002 halveras fram till Hänsyn ska tas till den demografiska utvecklingen under perioden. Olika tänkbara modeller för ett förtydligat finansieringsansvar för arbetsgivare har utarbetas inom Regeringskansliet. Andra åtgärder är obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron, fler försäkringsläkare, förstärkt utbildning för läkare i försäkringsmedicin, partiell sjukskrivning, egen kontaktperson för den försäkrade och obligatorisk rehabiliteringsutredning. Utgångspunkten är det 11-punktsprogram som presenterades i budgetproposition Syftet med programmet var att sätta individen i centrum och att göra arbetsgivarens ansvar för hälsan tydligare. Programmets elva punkter behandlar bland annat justeringar i lagstiftningen angående arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor, formulering av mål för ökad hälsa i arbetslivet, ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, försök att minska ohälsan i den offentliga sektorn, samt att förbättra statistik och forskning inom ohälsoområdet (25). I rapporten Mjuka människor i hårt arbete (26) om stress och ohälsa bland medlemmar i TCOförbund behandlas de angelägna frågorna om stress, självrapporterad ohälsa, sjuknärvaro och sjukfrånvaro till följd av arbetsförhållanden. Svårt att koppla av, fysisk smärta och trötthet, en stegrande olust är de arbetsrelaterade hälsoproblem som ökat bland TCO-förbundens kvinnor under perioden Utvecklingen för, TCO-förbundens män är likartad, men ökningen av rapporterad trötthet och smärta är inte lika stor. En betydande del av sjukfrånvaron, kanske hälften, bedöms enligt arbetsmiljöverket vara arbetsrelaterad. Samtidigt som mycket av sjukskrivningarna fortfarande hänger samman med kroppsligt krävande arbeten står psykosociala förhållanden som stress för en stor del av ökningen. Pressande arbetsförhållanden med ökande prestationskrav, ofta följd av underbemanningen, ökar slitaget på kropp och själ. En doktorsavhandling Kvinnors hälsa-en fråga om medvetenhet, möjligheter och makt- Att öka förståelsen för människors livssammanhang med tidsgeografisk analys (27) visar att om man känner till sitt livssammanhang i såväl vardagsliv som arbetsliv kan man bättre motverka ohälsa. I den empiriska delen av avhandlingen som omfattar två fallstudier vidareutvecklas, prövas och värderas den tidsgeografiska dagboksmodellen; Min, Medvetenhet, Möjlighet och Makt (4 M- metoden). Den första fallstudien var inriktad på långtidssjukskrivna utan hänsyn till kön men i tillämpningen deltog enbart kvinnor. Den andra studien var ett arbetsmiljöprojekt inom folktandvården mor kvinnliga tandläkare på grund av deras höga sjukfrånvaro. När deltagarnas dagböcker och datorbearbetade grafer synliggjordes blev de också möjliga att reflektera över. Restriktioner och möjligheter för egna handlingsutrymmet kunde identifieras. Gemensamt för båda fallstudierna är att deltagarna genom att använda 4-M-metoden enskilt, tillsammans med varandra och med assistans av professionella aktörer försökt att analysera och förändra sina livssammanhang i syfte att uppnå en högra grad av egenmakt och välbefinnande. När deltagarna analyserade sina unika, aktivitetsrelaterade, geografiska och sociala sammanhang och relaterade dessa till sin upplevda verklighet blev det tydligt vad de kunde förändra. Deltagarna började respektera sig själva och sina liv mer än tidigare. Människors egna kunskaper om sina livs- och arbetssammanhang måste tydligen i högre grad tas till vara om man ska komma till rätta med den ökade ohälsan (27). 4.6 Vad skapar hälsa på arbetsplatsen I litteraturgenomgången har jag hittat flera goda exempel på åtgärder som kan bidra till hälsa på arbetsplatser, dessa exempel redovisas nedan genom korta inlägg. 10

17 HAK- projektet (28) Hälsa, Arbetsliv, Kvinnoliv initierades av Folkhälsoinstitutets (FHI) 1996 och genomfördes i samverkan mellan FHI och fem utvalda län: Region Skåne, västra Götaland, Västmanland, Östergötland och Örebro län. Målgruppen var kvinnor anställda inom landstinget och kommunernas vård och omsorg. Valet av målgrupp tog sin utgångspunkt i hälsoläget i dessa yrkesgrupper (undersköterskor och sjukvårdsbiträden) från 1994 års folkhälsorapport. Det övergripande målet med projektet var att de hälsofrämjande insatserna på sikt skulle leda till en ökad jämlikhet i hälsa, genom valet av ovanstående grupp. Detta skulle ske genom att på olika sätt verka för förbättrade förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för kvinnor anställda som undersköterskor och sjukvårdsbiträden inom landstingens och kommunernas vård- och omsorg i de fem länen. De deltagande länen arbetade utifrån gemensamma teorier och begrepp, men anpassade metoderna utifrån regionala och lokala förutsättningar. De centrala begreppen och teorierna som projektet byggde på var egenmakt (empowerement), känsla av sammanhang och genusperspektiv. Projektet utgick från en helhetssyn på hälsa och livsvillkor och syftade på att beakta både individ-, grupp- och organisationsnivå. HAK-projektet har genomförts under och därefter utvärderas av Yrkesmedicinska enheten. Utvärderingens syfte var att beskriva och förstå processen i de lokala projekten samt studera effekter med avseende på målgruppens hälsa och arbetssituation. Frågeställningarna rörde projektidé och strategier, genomförande, effekter, förutsättningar för bestående förändring samt optimal målgrupp. Inom ramen för projektets mål och riktlinjerna skulle varje län forma lokala projekt, projektplaner utarbetades av varje projektledare och beslutsfattare i organisationen. FHI fördelade resurser i form av ekonomiskt stöd, handledning och utbildning av projektledare till länen, som själva skulle bidra till finansiering av projekten. Enligt modeller för förändringsarbete med delaktighet, empowerement, som grund är det nödvändigt att deltagarna själva identifierar problem och medverkar i lösningen av dem. De grupper som visade största förbättringen var de som hade alla moment med i genomförandet. Vid förändringsarbete påpekas vikten av att alla berörda är delaktiga och att ledningen är engagerad (28). Man uppfattade att stöd, samarbete, inflytande och möjligheter till lärande på arbetsplatsen ökade och att projekten bidragit till en förbättrad dialog mellan ledning och medarbetare. Några viktiga slutsatser som drogs av detta projekt är att i ett empowerement projekt måste hela målgruppen vara delaktig och en tydligt definierad struktur finnas samt tid för förankring, tydliga realistiska och mätbara mål ska sättas, bygg in kontinuitet på arbetsplatsen, som är en arena för förändringarnas fortlevnad, med arbetsplatsen som arena för hälsofrämjande arbete måste arbetstid avsättas så att alla har möjlighet att engagera sig samt att ta vara på och sprid förändringsledarnas nya kunskaper inom organisationen (28). Ett annat projekt är, Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting HAKuL-projektet (29). Den övergripande målsättningen med det är att identifiera faktorer som stärker den framtida hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda inom kommuner och landsting. I gruppen ingick tillsvidareanställda eller personal med längre vikariat inom socialförvaltningen i fem olika kommuner i norra, mellersta och södra Sverige. Av tillfrågade 2964 blev 1919 personer kvar i gruppen. Medelåldern var 43 år och 16 procent var över 55 år. De vanligaste yrkena var vårdbiträde och undersköterska. Grunddesignen på studien, som beräknas avsluta år 2004, är en prospektiv kohortundersökning där individerna och arbetsplatserna följs i minst tre år. 11

18 Projektet drivs av Sektionen för Personskadeprevention, Karolinska Institutet och finansieras av försäkringsbolaget, AFA. Både för kvinnor och män är antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionerade högst inom den kommunala sektorn. Kommunerna har nästan 60 % överrepresentation av helårssjukskrivna anställda. Det man kunnat utläsa hitintills är att den individuella känslan av arbetslust och den genomsnittliga skattningen i arbetsgruppen visade ett samband med hälsa. Även de psykosociala arbetsförhållandena visade ett samband med arbetslust. De med låg arbetslust rapporterade sämre psykosociala förhållande än övriga. Begreppet arbetslust är ett sammanfattande mått och en viktning mellan upplevelse och inflytande över arbetssituationen. Arbetslusten påverkas av hur samarbetet med arbetskamraterna fungerar. De flesta har både positiva och negativa erfarenheter från olika arbetsgrupper. Bra erfarenheter av stödjande arbetskamrater och överordnad gör det lättare att hantera påfrestningar i arbetet. Negativa erfarenheter kan leda till att man börjar tvivla på den egna förmågan. Upprepade dåliga erfarenheter av nedskärningar och omorganisationer, där ekonomiska överväganden framstår som det väsentligaste, gör det svårare att bemästra nya påfrestningar. Hälsa i arbetslivet likväl som på fritiden är ett tillstånd av välbefinnande. Om människorna mår bra, mår organisationen bra och skapar förutsättningar för effektivitet och lönsamhet. De långtidsfriska har blivit föremål för allt fler studier (30,31) kanske för att utmärkande för långtidsfriska är bland annat att de trivs bra på jobbet, upplever inte åkommor besvärande trots diagnoser, har färre infektioner, är sällan nedstämda, oroar sig mindre för sin hälsa och ser arbetet som en utmaning. Att mäta långtidsfriska är att mäta summan av företagskulturen, ledningen, ledarskapet, medarbetarskapet, de nätverk som förekommer både i och utanför arbetet. Arbetsglädjen håller dig frisk. Vårt fysiska och psykiska välbefinnande är en direkt konsekvens av hur vi trivs på jobbet. Det finns personer som jobbar dag efter dag, året runt utan att bli sjuka. Johnny Jonsson, företagsläkare vid Stora Enso kartongfabrik i Fors, kallar dem långtidsfriska anställda som inte haft en sjukdag på minst två år. Det finns fyra tydliga friskfaktorer på organisationsnivå, förhållanden som skapar hög andel långtidsfriska: Medveten organisation - klara mål, god kommunikation och direkt feedback Kreativ miljö - trygghet, frihet i jobbet. Konsultativt ledarskap - ett stödjande ledarskap där cheferna inte lägger sig i utan finns tillhands. Öppet arbetsklimat - respekt för varandras kompetens, jobbet är inte detaljreglerat (30). Huvudfrågan i en studie om långtidsfriskas arbetsvillkor (31) handlar om vilka arbets- och privata förhållanden som ökar sannolikheten för att en individ ska vara långtidsfrisk och om det är olika faktorer som predicerar hälsa och ohälsa. Måttet långtidsfrisk har i denna studie kombinerats av två beteendemått sjukfrånvaro och sjuknärvaro under en tvåårsperiod. Måttet långtidsfrisk blir funktionsförmåga i förhållande till arbetssituation. Procentuella andelen långtidsfriska varierar påtagligt här mellan olika yrken i relation till arbetsvillkor. Förutom arbetsmiljön har hemmiljön betydelse för hälsa och långtidsfriskhet, analyser visar på kraftigt ökade chanser att vara långtidsfrisk när vissa villkor föreligger både i arbetsliv och privatliv. Omnämnda studie har strukturerats i arbetsmarknads-, arbetsplatsförhållanden och individuella bakgrundsfaktorer/hemmiljö. De största procentuella skillnaderna finns för möjligheten att få stöd från chef när arbetet känns besvärligt. Stora skillnader finns också för två kvalitativa aspekter av arbetet som, resurser för att göra ett bra jobb och nöjd med kvalitén på det man gör. Om uppgifter i hemmet kräver mycket energi, minskar sannolikheten att vara långtidsfrisk. 12

19 En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjligheter att utvecklas i såväl yrkesroll som föräldraroll är ett familjevänligt yrkesliv. De höga krav som ställs både på arbetet och i familjen kolliderar ofta och många barnfamiljer har svårt att få ekvationen att gå ihop mellan privatliv och arbetsliv. De villkor som arbetsmarknaden ställer idag passar ofta dåligt ihop med de liv människor vill leva. Att få barn ses alltmer som ett hinder för karriär och yrkesliv och åtskilliga kvinnor gör en riskkalkyl över vad man kan förlora både karriärmässigt och ekonomiskt på ett föräldraskap. I skriften, Är dagens arbetsliv familjevänligt? (32) redovisas aktuell forskning om familjebildning, familjekonstellationer, mamma- och papparollen och hur livs- och arbetsvillkoren ser ut för dagens kvinnor och män på många arbetsplatser. Exempel på ett friskare arbetsliv ges i boken 100 idéer för ett friskare arbetsliv (33) där Arbetslivsfonden gett stöd och bidrag till de flesta av de projekt som beskrivits. Parter från den svenska arbetsmarknaden tillsammans med de myndigheter som arbetar med arbetsliv och hälsa står bakom boken. Alla förändringar som beskrivs i boken har vuxit fram i samspelet mellan de anställda, deras fackförbund och arbetsgivarna. Målet för detta arbete har varit dels att skapa ett bättre arbetsliv med omväxlande och stimulerande arbetsuppgifter för individen, som ska ge bättre arbetsmiljöer med färre arbetsskador dels minska sjukfrånvaron och förtidspensioneringar. Landstinget i Jämtland har på initiativ av de kvinnliga läkarna, genomfört ett tvåårsprojekt för att öka tryggheten i deras yrkesroll. De kvinnliga läkarnas arbetssituation har uppmärksammats på grund av att självmordsfrekvensen är högre bland kvinnliga läkare än inom någon annan kvinnlig yrkesgrupp i landet. Många kvinnliga läkare upplever stor själslig utmattning och de löper större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av stress och psykiska påfrestningar. Merparten av dem lägger dessutom skulden på sig själva till de problem och svårigheter som förekommer på arbetsplatsen. Några av målen för projektet har varit att stärka de kvinnliga läkarna i rollen som arbetsledare, att öka det kollegiala stödet och motverka emotionell uttröttning samt att tillsammans med sina manliga kollegor utveckla yrkesrollen, målen har uppfyllts. De kvinnliga läkarna har blivit tryggare i sin yrkesroll. De har lärt sig att arbeta mer strategiskt med olika problem och blivit tydligare i rollen som arbetsledare. (33). Det finns mycket som chefer och medarbetare kan göra tillsammans för att skapa friskare arbetsplatser. Med en metod som författaren till boken Friskare arbetsplatser (34) använder sig av, 80/20 metoden, den går ut på att 80 procent fokuseras på det friska och 20 procent på det sjuka. Ungefär 200 företag har använt sig av den för att sänka sjukfrånvaron. Friskvård får inte bli den enda isolerade åtgärden utan en bland flera. Boken innehåller ett smörgåsbord av åtgärder som man kan vidta. Många arbetsgivare kanske inte anser sig ha råd att göra något åt hälsan, men om det skapas en lagom arbetsbelastning genom att öka grundbemanningen så ökas frisknärvaron successivt hela tiden. Med personalekonomiska analyser och hälsobokslut kan påvisas att om personalen blir piggare och mer produktiva och gör ett bättre jobb kan det löna sig i längden Friskvård, en hälsofrämjande åtgärd i arbetslivet Friskvård är inte allena rådande i det hälsofrämjande arbetet men en viktig del som belyses nedan i ett antal studier. Den första större konsensusrapporten, The case for exercise (35) som behandlade fysiologiska och medicinska effekter av regelbunden fysisk aktivitet, publicerades i England Denna tidiga genomgång av betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet för att förbättra hälsa och motverka ohälsa hade inte tillräckligt många vetenskapligt korrekta kliniska och fysiologiska studier, inte heller några större samhällsinriktade implementeringsprojekt att referera till. I stället gjorde man en mycket noggrann genomgång av fysiologiska effekter av regelbunden aktivitet på friska personer och på personer, som hade vissa kroniska sjukdomar. Slutsatsen var ändå att fysisk aktivitet var en ur folkhälsosynvinkel viktig faktor för att motverka uppkomst av ohälsa. 13

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hur påverkar en friskvårdssatsning livsstil, hälsa och arbetsförhållanden?

Hur påverkar en friskvårdssatsning livsstil, hälsa och arbetsförhållanden? Hur påverkar en friskvårdssatsning livsstil, hälsa och arbetsförhållanden? En jämförelse mellan två socialförvaltningar undersökta i HAKuL-projektet Marianne Johansson Handledare: Eva Vingård Projektarbete

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare Arbetslust och hälsa En rapport från HAKuL-projektet Malin Josephson Med Dr Eva Vingård Docent, Projektledare Sektionen för personskadeprevention Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer