Friskfaktorer-Riskfaktorer. Health factors-risk factors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friskfaktorer-Riskfaktorer. Health factors-risk factors"

Transkript

1 Friskfaktorer-Riskfaktorer En kartläggning kring de anställdas hälsa och psykosociala arbetsmiljö Health factors-risk factors - A study of employees health and psycho-social working environment Anitha Eriksson D-uppsats 2006:9 Folkhälsovetenskap Institutionen för Hälsa och Samhälle

2 D-uppsats 2006:9 Friskfaktorer-Riskfaktorer En kartläggning kring de anställdas hälsa och psykosociala arbetsmiljö Health factors-risk factors - A study of employees health and psycho-social working environment Anitha Eriksson Handledare: Johannes Vang Sidohandledare: Marie Jansson och Elisabeth Wilhelm Vårterminen 2006 Folkhälsovetenskap Institutionen för hälsa och samhälle ISSN ISBN X

3 Abstract In the early 1990s the number of people off work through sickness was low. Since 1997 this number has increased in an alarming way. The reasons for doctors writing a certificate of ill health have moreover increasingly changed in nature from physical ailments to psychological ill health, with more people being given sick leave and for longer periods. According to studies of the working environment that have been carried out, moreover, the psycho-social work environment has deteriorated. A structural change towards streamlined organisations has increased the demands on employees. A lower tolerance in working life for variations in performance is no doubt one explanation of the number of cases of sick leave. Another explanation is that the average age is relatively high. It is clear that many employees find their work extremely stressful. Only the individual involved can answer the question as to whether the stress in their private life and their spare time has increased. But the pace of society has increased and we increasingly often find ourselves in situations where we have to make some kind of choice, thus further increasing the demands on the individual. This study is based on a quantitative questionnaire study in which the questionnaires SF-36 and QPS-Nordic were used. The primary aim of the study was to establish how psycho-social factors in working life affect health and the self-perceived health of employees (n=702) and whether there is a connection between these dimensions. The total rate of reply was 59.4 percent (n=417). Here it is possible to see a significant link, both positively and negatively, between selfperceived health and the psycho-social working environment. The results largely confirm the results of earlier studies, but also show that holistic thinking, i.e. working life and leisure time from a health-promoting perspective, is of great importance to employees. Factors such as time, stress, support, resources, knowledge, goals, demand and control all, according to employees, affect psychological wellbeing. What can be done at individual workplaces to counteract this should be dealt with in the annual development review, the talk between the employee and the manager that takes place at least once a year. Moreover, all risks should be discussed/dealt with on a regular basis in the systematic work with working environment issues. The author s own conclusions are that the significant answers of a positive nature are to be counted as health factors and the ones of a negative nature as risk factors. Key words: Health, health-promoting workplaces, quality of life, health factors, healthpromoting measures.

4 Sammanfattning Under början av 1990-talet var sjukskrivningarna låga. Sedan 1997 har dessa ökat på ett oroväckande sätt. Sjukskrivningarna har dessutom alltmer ändrat karaktär från fysiska besvär till psykisk ohälsa med fler och allt långvarigare sjukskrivningar. Enligt de arbetsmiljöundersökningar som genomförts har dessutom den psykosociala arbetsmiljön försämrats. En strukturell förändring mot slimmade organisationer har ökat kraven på de anställda. En lägre tolerans inom arbetslivet för olikheter i prestation är säkert en förklaring till sjukskrivning. En annan förklaring är att medelåldern är relativt hög. Det är tydligt att många anställda upplever arbetet som mycket pressat. Bara den person det gäller kan svara på frågan om belastningen i privatlivet och på fritiden har ökat. Men tempot ute i samhället har ökat och vi ställs allt oftare i valsituationer av alla slag och kraven ökar ytterligare på den enskilda människan. Denna studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning, där frågeformulären SF-36 och QPS-Nordic använts. Det primära syftet med studien är att kartlägga hur de psykosociala faktorerna i arbetslivet påverkar hälsan, den självupplevda hälsan hos medarbetarna (n=702) samt om det finns ett samband mellan dessa dimensioner. Total svarsfrekvens var 59,4 procent (n=417). Man kan här konstatera att det finns signifikanta samband mellan den självupplevda hälsan och den psykosociala arbetsmiljön i både positiv och negativ riktning. Resultatet fastställer mycket av tidigare studiers resultat, men visar också att ett helhetstänkande, det vill säga arbetsliv och fritid ur ett hälsofrämjande perspektiv, är av stor vikt för medarbetarna. Faktorer som tid, stress, stöd, resurser, kunskaper, mål, krav, kontroll påverkar enligt medarbetarna det psykiska välbefinnandet. Vad som kan göras på den enskilda arbetsplatsen för att motverka detta bör lyftas upp i medarbetarsamtalet, dialogen som hålls mellan medarbetare och chef, minst en gång om året. Dessutom bör alla risker diskuteras/åtgärdas regelbundet i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Författaren drar här egna slutsatser att de signifikanta svaren med positiva förtecken räknas som friskfaktorer och de med negativa förtecken räknas som riskfaktorer. Nyckelord: Hälsa, hälsofrämjande arbetsplatser, livskvalitet, friskfaktorer, friskvård.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE/FRÅGESTÄLLNING, METOD OCH URVAL LITTERATURGENOMGÅNG Folkhälsans betydelse för samhället TEORIER OCH MODELLER Aaron Antonovsky Lennart Nordenfeldt Hälsans bestämningsfaktorer Levnadsvanor hälsa i Gävleborg Arenor för hälsoarbete Arbetsrelaterad hälsa - ohälsa Vad skapar hälsa på arbetsplatsen Friskvård, en hälsofrämjande åtgärd i arbetslivet ARBETSGIVARENS ANSVAR FÖR ARBETSMILJÖN Landstinget Gävleborg som arbetsgivare HÄLSOLÄGET I GÄVLEBORG SJUKFRÅNVARON INOM LANDSTINGET GÄVLEBORG Sjukfrånvaron i Primärvården Gästrikland STATISTISK BEARBETNING Etiska aspekter RESULTAT Redovisning av kartläggningen...22

6 8.2 Samband mellan Sf 36 och QPS-Nordic DISKUSSION Metoddiskussion Bortfall Resultatdiskussion Jämförelse med tidigare studier Egna resultat i relation till teori och modell Egna resultat i ett större sammanhang Slutsatser REFERENSER...38 BILAGOR 1. Begrepp och definitioner 2. Information till chefer och FM-grupp 3. Missiv 4. SF QPS- Nordic

7 1. INLEDNING Genom ett uppdrag från primärvårdsledningen att samordna delar av det hälsofrämjande arbetet, friskvården, insåg författaren behovet av att utifrån en markant ökning av långtidssjukskrivningar, göra en kartläggning av den självrapporterade hälsan och den psykosociala arbetsmiljön hos personalen i Primärvården Gästrikland. Arbetsmiljöarbetet har i Sverige en lång tradition. De senaste 100 åren har riskerna för fysiska skador minskat avsevärt genom bland annat lagar och föreskrifter. Trots detta har den arbetsrelaterade ohälsan ökat, vilket har visat sig i form av stor sjukfrånvaro. Enligt de arbetsmiljöundersökningar som genomförts har den psykosociala arbetsmiljön drastiskt försämrats på våra arbetsplatser (1,2). Det finns tydliga könsskillnader i sjukfrånvaro, självrapporterad sjuklighet och sjukvårdskonsumtion. Kvinnor har enligt en av RFV: s rapporter (3) högre sjuklighet än män, även om viss skillnad finns med avseende på yrke, arbete och arbetsmiljö. Kvinnor arbetar till dominerande del inom offentlig sektor, främst kommun och landsting, medan männen företrädesvis arbetar inom privat sektor. Kvinnor har enligt undersökningen generellt mindre påverkansmöjligheter i sina arbeten än män. Det finns också skillnader i hur arbetet med hem och barn fördelas mellan föräldrarna. Ett tydligt exempel på detta är kvinnornas andel av uttagna dagar från föräldraförsäkringen med anledning av barns födelse och för vård av sjuka barn. I RFV: s enkätundersökning (4) om sjukskrivnas syn på Hälsa, Arbetsförhållanden, Livssituation och Sjukskrivning (RFV-HALS) som genomfördes under våren 2002 förklaras de långa sjukskrivningarna med att den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för såväl män som kvinnor. Mycket talar för att den försämrade psykosociala arbetsmiljön under 1990-talet är en viktig förklaring till den kraftiga ökningen av sjukskrivningarna sedan Andra faktorer som också bidragit till sjukskrivningsutvecklingen är åldrande arbetskraft, minskad arbetslöshet, höjda ersättningsnivåer och förändrade attityder. I Landstinget Gävleborgs Mål och riktlinjer för verksamhetsplanering (5) står under rubriken Hälsoläge och levnadsvanor, att det i flera av länets kommuner funnits avvikelser jämfört med riket. Förändringar över tid har skett men i stort sett har de följt samma trender som i riket. Medellivslängden ökar i länet men den är ändå lägre jämfört med riket. Under perioden var medellivslängden 76,8 för män och 81,7 för kvinnor (mot rikets 77,4 respektive 82,3). Dödligheten i flera sjukdomar och skador är högre i Gävleborg än i riket. Den dominerande dödsorsaken i Gävleborg är cirkulationssjukdomar och tillsammans med motorfordonsolyckor och självmord utgör detta tillsammans den främsta orsaken till den kortare medellivslängden. Befolkningens hälsa är ojämnt fördelad. I länet som i riket finns ett samband mellan social position, hälsorisker och dödlighet, ju lägre position desto större dödlighet och sjuklighet. Under rubriken Personal, står att arbetet ska kännetecknas av att vara en lärande organisation, som betyder omvärldsorienterad, förändringsinriktad och flexibel. Landstingsstyrelsen ska särskilt uppmärksamma och tillse att det inom personalområdet: genomförs insatser för att utveckla och trygga kompetens- och personalförsörjningen genomförs åtgärder för att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö genom att hälsa på arbetsplatsen främjas, ohälsa förebyggs, långtidssjukskrivningarna förhindras och aktiva rehabiliteringsåtgärder vidtas 1

8 genomförs åtgärder för att öka medarbetarnas inflytande bl.a. över arbetstidens förläggning och åtgärder för att verkställa landstingsfullmäktiges beslut angående heltid är en rättighet- deltid en möjlighet och nedsatt arbetstid för småbarnsföräldrar (5). Sjukfrånvaron bland landstingets anställda i Gävleborg fortsatte, som i övriga landet, att öka. Enligt det personalekonomiska bokslutet har det under åren ökat med 15 dagar per anställd. Den 31 december 2001 fanns det 7457 personer tillsvidareanställda varav 82 procent var kvinnor (6). Enligt personallandstingsrådet i Gävleborgs län, Ann-Margret Knapp (s) kan sjukskrivningarna bero på omorganisationer, personalneddragningar och ett uppdrivet arbetstempo, det kanske också är dags att fundera över vilket uppdrag man har och inte slentrianmässigt göra samma saker år efter år. Ett ansvar som cheferna kanske måste ta är att förebygga sjukskrivningar och underlätta för långtidssjukskrivna att komma tillbaka. Det finns också fler och delade uppfattningar till underlaget för sjukskrivningar. Ann-Margret Knapp anser dock att politikerna måste bli tydligare gentemot cheferna och kanske göra det klart vad som förväntas av dom (Källa: Gävle Dagblad, ; sid 26). Författaren har intresserat sig för arena arbetsplatsen och hur människans hälsa påverkas av samspelet mellan hem och arbete. Det är viktigt med en god arbetsmiljö, både fysisk och psykosocial, men också förståelsen för hur vi kombinerar dessa arenor mellan varandra. Detta intresse har under flera år växt fram och aktualiserades när uppdraget att påbörja det hälsofrämjande arbete i Primärvården Gästrikland gavs. Denna magisteruppsats ska utgöra en kartläggning av den självupplevda hälsan och psykosociala faktorer i arbetslivet hos tillsvidareanställda i Primärvården Gästrikland samt om det finns något samband mellan dessa dimensioner. 1. Syfte/frågeställning, metod och urval Syfte med undersökningen är att kartlägga och få en samlad bild av medarbetarnas självrapporterade hälsa och psykosociala faktorer i arbetslivet i avseende av: Finns det något samband mellan den självupplevda hälsan och den psykosociala arbetsmiljön? I föreliggande kvantitativa studie har författaren valt att använda SF-36, den svenska kortvarianten för rapportering av hälsorelaterad livskvalité. Hälsoprofilens åtta skalor sammanfattar svarsmönster i 36 frågor (bilaga 4). Basinstrumentet SF-36 (Short-Form-36 frågor) har utvecklats i omfattande fältstudier och visats ha bibehållen hög psykometrisk kvalitet jämfört med det 149 frågor långa ursprungsformuläret. Hälsoprofilens åtta skalor sammanfattar svarsmönstret i 35 delfrågor En fråga rör förändring av hälsan och står utanför skalkonstruktionen Jämförande studier av SF-36 utifrån populationsdata i sju länder, däribland Sverige, visar mycket god överensstämmelse avseende svarsmönster och förväntade hälsonivåer. Enkäten är tillräckligt kortfattad för att få mångsidig användning och tillåta varierande studiespecifika tillägg. För att mäta personalens psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet valde författaren det nordiska frågeformuläret QPS- Nordic (bilaga 5). Det omfattar såväl arbets- och organisationsegenskaper som individuella arbetsrelaterade åsikter, högsta möjliga poäng är 5. Fördelarna med att använda ett frågeformulär är flera: Ett frågeformulärs strukturerade form med specifika skalor och frågor ger enhetliga begrepp för alla deltagare. 2

9 Huvudprinciperna för urval av områden till QPS- Nordic var relevans och betydelse för arbete, hälsa, välbefinnande och motivation. Enkäten består av flervalsfrågor rörande psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet; arbetskrav och kontroll, rollförväntningar, förutsägbarhet och skicklighet i arbetet, social interaktion, ledarskap, grupparbete, organisationsklimat, arbetets centralitet, engagemang i organisationen, arbetsmotiv och interaktion mellan arbetsliv och privatliv. QPS- Nordic täcker också jämlikhetsfrågor rörande kön och ålder, liksom frågor om relationen arbetsliv-privatliv, eftersom detta har fått en ökad uppmärksamhet i arbetslivet. Valideringen av QPS- Nordic skedde i två datainsamlingar i de fyra nordiska länderna. Respondenterna representerade flera sektorer av arbetslivet såsom industriell produktion, privat service, förvaltning och hälsovård. Populationen utgjordes av alla tillsvidareanställda, inga vikarier, i Primärvården Gästrikland n=702 personer. Nödvändiga data erhölls av landstingets kansli, Under veckorna 48, 49 och 50 år 2001, skickades frågeformulären, SF-36 (bilaga 3), QPS- Nordic (bilaga 4) samt missivet (bilaga 5) som postenkät till hemadressen. Svaren skulle skickas tillbaka i medföljande portofria kuvert. För utlovad sekretess kodades inte kuverten, därför skickades en påminnelse till samtliga 702 personer under v 3, Litteraturgenomgång 3.1 Folkhälsans betydelse för samhället I propositionen Mål för folkhälsan-2002/03:35 (8) ger regeringen förslag på hur man kan skapa förutsättningar för god folkhälsa på lika villkor för hela svenska befolkningen. Regeringen pekar på att det är särskilt viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, etnicitet eller sexuell läggning. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter insatser inom flera politikområden. Att ta itu med de galopperande sjukskrivningarna är också en central fråga i folkhälsoarbetet. Regeringen har tagit fram elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet: - delaktighet och inflytande - ekonomisk och social trygghet - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad hälsa i arbetslivet - sunda och säkra miljöer och produkter - en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård - gott skydd mot smittspridning - trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor och säkra livsmedel - minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Folkhälsan har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Insatserna för en bättre folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för en uthållig tillväxt, en god välfärd och ett ekologiskt hållbart Sverige Den 1 april 2003 biföll riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det viktigaste syftet är att ge folkhälsan en klar plats i samhällspolitiken (8). Den svenska hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1 982:763) markerade redan 1982 en övergång från sjukvårdspolitik till hälsopolitik. Målet enligt 2 är En god hälsa och en vård på lika för hela befolkningen. Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör också, enligt HSL, företagshälsovård, skolhälsovård och studerande hälsovård. De oklara gränserna mellan verksamheterna som alltmer aktualiseras, har sin grund i den osäkerhet 3

10 som uppstår när hälsobegreppet, men även sjukdomsbegreppet, definieras utifrån sociala istället för medicinska utgångspunkter, och delvis i den osäkerhet som råder kring de grundläggande begreppens innehåll. Den hälsofrämjande verksamheten rymmer handlingar av många olika slag. Sjukdomar kan förebyggas genom hälsokontroller, screening, vaccination eller genetiska åtgärder. Många åtgärder är inriktade på att förändra människors livsstil, t.ex. deras motionsvanor, kostvanor, dryckesvanor, eller deras förhållande till tobak och droger. Detta kan ske genom att underlätta för individen att välja en hälsosammare livsstil. Ren hälsoinformation eller byggandet av motionsanläggningar utgör ett par exempel. Det kan också ske genom att försvåra för individen att leva ohälsosamt, t.ex. i form av prispolitik. Individen kan naturligtvis även tvingas till ett visst beteende genom lagstiftning, bilbälteslagen är ett tydligt exempel (9). 3. Teorier och modeller Hälsoarbete handlar om insatser som primärt syftar till att påverka hälsan på ett positivt sätt. Varje form av hälsoarbete vilar på någon form av värdemässig grund som vägleder tänkandet och handlandet. När det gäller värdemässiga utgångspunkter finns inte rätt eller fel, utan olika synsätt och olika idéer beroende på om målet är att bota en sjukdom, minska olyckfall eller att öka medvetenheten och kunskapen om hur man kan påverka sin egen hälsa. För att få en förståelse för vilka förhållanden i samhället som kan påverka människors hälsa, vad som eventuellt kan förebygga ohälsa och sjukdom presenteras i följande kapitel två teorier och en modell. 4.1 Aaron Antonovsky Hur det kommer sig att vissa människor trots att de utsätts för många påfrestningar, förblir friska? Det är frågor som utgjorde grunden till Antonovsky: s sökande efter hälsans mysterium (10,11). Aaron Antonovsky utgår från ett salutogent perspektiv i stället för ett patogent. Det senare är grundläggande inom medicinsk praktik och forskning, och handlar om vad som orsakar sjukdom; pato som avser sjukdom, pathos=lidande, genes= ursprung, uppkomst. På motsvarande sätt står salutogenes för faktorer som leder till hälsa= saluto. Antonovsky hävdar att kaos, påfrestningar och stress är naturliga tillstånd som alltid, mer eller mindre, är närvarande. Det som är intressant är hur vi, trots detta, har förmågan att bevara eller uppnå hälsa. Vad skapar hälsa? Det är samspelet mellan olika miljöer och människors processer i vardagslivet som skapar hälsomönster, på individuell, familj, samhälls, nationell och global nivå. Genom omfattande intervjuer ringade Antonovsky in begreppet känslan av sammanhang (KASAM) som han såg träda fram i människors livsberättelser. KASAM är sålunda inte synonymt med hälsa utan något som bidrar eller hjälper till att upprätthålla hälsa. Utifrån dessa tankar gick Antonovsky vidare och utvecklade en skala för KASAM som länkar till begreppets tre huvudkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron med hälsoupplevelse. Begriplighet står för i vilken utsträckning omvärlden upplevs som förnuftsmässigt begripligt, snarare än kaotisk och oförklarlig, alltså att yttre och inre stimuli är oförståeliga. Att man i livet kan uppleva obehagliga händelser men att dessa går att begripa och förklara. Detta är den kognitiva komponenten, eller kontrollkomponenten, i KASAM. Hans forskning indikerar att högt KASAM är korrelerat till god hälsa. Hanterbarhet är beteendekomponenten i KASAM och handlar om i vilken utsträckning man upplever sig ha resurser till förfogande för att möta och hantera de stimuli som omger en. 4

11 En hög känsla av hanterbarhet leder till att inte fastna i en känsla av att vara ett offer, av att vara orättvis behandlad. Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning man uppfattar att livet har en känslomässig mening; en upplevelse av att det är värt att investera energi i de problem som uppstår i livet. Antonovsky betraktar denna aspekt som motivationskomponenten i KASAM och framhåller att den bland annat handlar om att tycka det är värt att satsa på och konfronteras med utmaningar för att söka en mening i dem och klara sig genom dem. Det är styrkan i förhållandet mellan dessa tre komponenter som bidrar till en stark KASAM hos en individ och därmed till god hälsa. Antonovsky understryker att en salutogent ansats inte innebär att man ska överge ett patogent synsätt. Istället ska de kunna komplettera varandra. Hälsa och ohälsa utesluter inte varandra utan ska ses som ett kontinuum, en helhetssyn på människan finns och hälsan är beroende av hur individen kan bemästra omvärlden (10,11) Lennart Nordenfeldt Ett holistiskt sätt att karaktärisera hälsa är enligt Nordenfeldt (12) att betona individens känsla av välbefinnande och handlingsförmåga/oförmåga till handling, smärta, ångest och handikapp. Hälsa är enligt Nordenfeldt inte bara ett beskrivande begrepp utan också ett värderande sådant. Värderande på så sätt att man tillskriver den friske en förmåga att förverkliga sina mål. Kännetecknande för det holistiska perspektivet är betonande av två faktorer, människan som interaktiv varelse förbunden med sin omvärld och att begreppet sjukdom definieras utifrån termer om hälsa. Enligt Nordenfeldt är att vara vid hälsa detsamma som att ha förmågan att under standardomständigheter förverkliga sin minimala lycka. En teorityp som flera författare använt sig av förutom Nordenfeldt är equilibriumteorin. Teorin tar sin utgångspunkt i individens känsla av välbefinnande, förmåga till handling och balansen mellan en persons handlingsförmåga och mål till handling. Ohälsa är ej att jämföra med sjukdom då sjukdom enligt denna teori är en psykisk eller fysisk process som tenderar att ibland orsaka ohälsa hos sin bärare. Om en sjukdom av individen anses begränsa hennes handlingsförmåga eller hennes mål är hon vid någon grad av ohälsa men sjukdomen i sig behöver ej innebära ohälsa. En handlings framgång är beroende av tre slags förhållanden: den handlande personen med hennes biologiska och psykologiska konstitution, karaktären hos de mål som skall uppnås eller upprätthållas och de omständigheter som omger handlingen. En person kan förhindras att förverkliga sin handling eller sitt mål genom att påverka alla tre faktorerna och vederbörande kan också hjälpas till att förverkliga sin handling eller sitt mål genom att påverka alla dessa faktorer. Därför kan man hävda att de flesta universellt erkända sjukdomar, om de drabbar en människa, skulle kunna reducera hennes förmåga att förverkliga dessa mål, men gör det inte alltid. En person har alltså hälsa om det är praktiskt möjligt för henne att uppnå eller upprätthålla de mål hon har (12). Nordenfeldt inför två begrepp för att precisera hälsobegreppet i equilibriumteorin; vitalt mål och standardomständigheter. Det finns olika skäl till att en människas vitala mål inte helt sammanfaller med de mål hon medvetet ställer upp eller medvetet önskar sig. Det finns mycket ambitiösa människor som ställer skyhöga mål som inte alla gånger kan förverkligas men den människan störs inte nämnvärt av detta utan fortsätter att vara lika pigg och vital och ställer nya orealistiska mål. Dessa mål är alltså inte enligt teorin vitala mål för denna person då dessa inte prioriteras för personens lycka. En person kan ha full hälsa och samtidigt vara mycket olycklig, en annan person med låg hälsa kan vara mycket lycklig. Omständigheterna runt dessa personer kan leda till 5

12 ogynnsamma respektive gynnsamma förhållanden. Den friske personen som t ex lever under krigsförhållanden eller som just förlorat en nära anhörig är inte en lycklig människa. En människa med låg hälsa kan kompensera sin oförmåga med t ex olika hjälpmedel och därmed nå sina vitala mål. Standardomständigheterna är individuella, varje person har sin uppsättning som är betingade av kultur, socialt umgänge osv. En svensk behöver inte jaga och fiska för att få mat i magen som en stammedlem i Afrika måste göra. Alltså ser standardsomständigheterna olika ut och hälsan blir i denna mening kulturrelaterad (12). En använd och validerad metod är den som mäter krav och kontroll (13), ohälsosam stress, i den egna arbetssituationen, som enligt flera studier (14,15) visar sig vara den enskilt viktigaste faktorn för risken att bli långtidssjukskriven. Modellen (figur 1) utvecklades för att mäta ohälsosam stress i arbetslivet genom att sammanföra två äldre forskningstraditioner (stressmodellens krav med arbetsforskningens studier av betydelsen av inflytande och kontroll). Arbeten med höga psykiska krav i kombination med låg egenkontroll brukar nämnas anspända arbeten. Figur 1. Krav- och kontrollmodellen Krav 88,6 Höga Kontroll Hög Avspänt arbete Aktivt arbete Akti t arbete Låg Passivt arbete Anspänt arbete Med egenkontroll menas möjligheten att utveckla sin kompetens och påverka beslut om det egna arbetet. Modellen har senare utvecklats med dimensionen socialt stöd. På arbetet brukar man skilja på stöd från överordnade och stöd från arbetskamrater. Hur individen sköter sin fysiska och psykiska hälsa påverkar arbetsplatsen och arbetsplatsen påverkar individens möjligheter att sköta sin fysiska och psykiska hälsa. Individens livsstil har betydelse för när stressreaktioner utlöses (13). En relativt ny undersökning, (16) som utförts några år efter min egen undersökning, visar att kvinnor med denna typ av arbete i högre utsträckning än andra anger att de under de senaste åter haft fysiska och/eller psykiska besvär till följd av arbetet. Samma undersökning visar också att kvinnor med aktiva arbeten, det vill säga arbeten med höga krav och hög egenkontroll, i hög grad uppfattar att besvären orsakats av arbetet. Det har dessutom visats sig att kvinnor med aktiva arbeten löper en högre risk att bli långvarigt sjukskrivna jämfört med kvinnor som har arbeten med låga krav, det vill säga passiva och avspända arbeten. 4.2 Hälsans bestämningsfaktorer 6

13 Människan är ett handlande väsen utifrån socialt bestämda normer. Hälsa och sjukdom är intressant då de tillstånden påverkar människans handlingsutrymme i den sociala kontext i vilket hon ingår. Det finns inte några enstaka faktorer som avgör hälsoutvecklingen utan den beror på samverkan av en mängd faktorer. Vissa av dessa finns hos den enskilde, mellan andra finns i det omgivande samhället. Figuren nedan beskriver hur faktorerna samverkar, och att det finns olika nivåer. Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer (17). Ålder, kön, arv är faktorer som vi inte kan påverka, men som är betydelsefulla då de ger oss olika förutsättningar. Individen i centrum av modellen illustrerar att individen är beroende av samhället liksom samhället är beroende av alla individer. Närmast individen finns de psykosociala resurserna som grundläggs i tidiga barnaår. Social gemenskap, känsla av delaktighet, hopp och framtidstro, trygghet och meningsfullhet i tillvaron är samtliga viktiga för framtida hälsoutveckling. De psykosociala resurserna påverkar nästa nivå som beskriver individens levnadsvanor. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, arbete eller inte. Arbetsmiljön hur ser den ut, boendesituation, utbildningsmöjligheter etc. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhällets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, lagstiftning, demokrati och integration som är viktiga förutsättningar för samhällets hälsoutveckling. Människan som del i det ekologiska systemet handlar inte enbart om växter och djurs överlevnad utan gäller även människans hälsa. Våra levnadsvanor utvecklas både positivt och negativt och till viss del ändras över tid. Allt färre vuxna röker och allt fler motionerar, samtidigt blir vi mer överviktiga. Vissa studier talar för att vi konsumerar alkohol i allt större mängder. Sjukvården nyttjas i större omfattning och läkemedelsförbrukningen har ökat. De senaste åren har vi kanske uppmärksammat att det blir allt större skillnader mellan den som lever sunt och den som lever osunt, den ojämlika hälsan. Levnadsvanor kan innebära så väl frisksom riskfaktorer. Motion och bra matvanor kan räknas till friskfaktorer medan tobak, droger och stillasittande liv blir riskfaktorer. Regelbunden motion har länge ansetts viktig för att åstadkomma och bevara sunda levnadsvanor. Under senare tid har denna kunskap förstärkts genom nya vetenskapliga bevis. Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet, grovtarmscancer och värk i rygg och nacke är några av de sjukdomar där det finns ett klart samband med brist på motion. Fysisk aktivitet innefattar mycket mer än bara motion, lek och rekreation, som är en viktig del för att må bra. Nyare forskning visar att det för de allra flesta räcker med 30 minuters vardagsmotion för att behålla en god hälsa och funktionsförmåga (17) Levnadsvanor hälsa i Gävleborg 7

14 I rapporten: Har levnadsvanorna i Gävleborgs län förändrats? (18) har man tittat på de insamlade resultaten av tre levnadsvaneenkäter från åren 1989, 1994 och De förändringar man kunnat se under loppet av den insamlade tioårsperioden är övervikten den tydligaste och i negativ riktning. Fetma (BMI> 30) föreligger hos 9 procent av länets män och kvinnor jämfört med 1989 då det var 7 procent. Beträffande frågor om kost, om man undviker fett och är mån om att äta fiberrik mat har ingen förändring ägt rum. När det gäller motionsvanor kan noteras att en viss förbättring skett, en rekommendation som på senare år fått stort genomslag är någon form av fysisk aktivitet i minst 30 minuter per dag. I vårt län, som generellt i landet, finns medvetenheten om motionens betydelse för hälsan och viljan att förändra den i positiv riktning men tydligen inte kraften att genomföra det. När det gäller alkohol, har tillfällena blivit fler och kvinnornas vanor har närmat sig männens. Vissa förbättringar kan noteras när det gäller rökvanorna, en lägre andel röker nu jämfört med för tio år sedan. En högre andel, speciellt bland kvinnorna, mår dåligt. Den självskattade hälsan är viktig som ett eget individuellt mått på ohälsa men också som en viktig indikator för framtida allvarlig ohälsa. Man kan alltså konstatera att hälsoläget i länet är sämre än i riket. Därtill kommer förekomsten och utvecklingen av riskfyllda levnadsvanor och de skillnader som finns mellan kommunerna i länet. Inom landstinget i Gästrikland erbjuds 35- och 40 åringarna ett livsstilssamtal inom hjärt- och kärlområdet (18). 4.3 Arenor för hälsoarbete De senaste tio årens erfarenheter i europaregionen har klart visat att man lyckas bäst med att informera, motivera och stödja enskilda individer, grupper och samhällen för ett hälsosammare levnadssätt om man systematiskt inriktar sig på de miljöer där människor bor, arbetar eller tillbringar sin fritid (19). Inom ramen för stads- och landsbygdsplaneringen bör boendet utformas och byggas så att det främjar en hållbar hälsa och miljö. Hemmet är basenheten i samhället och familjemedlemmarna avgör själva hur de ser på till exempel en rökfri och säker miljö och bra matvanor. I förskolemiljön kan barn lära sig betydelsen av en hälsosam livsstil, socialt samspel och lagarbete, och öka sin kunskap i frågor om exempelvis trafiksäkerhet och hälsosamma matvanor (20). Skolan är en viktig arena, elever, lärare och föräldrar bör tillsammans analysera de egna förutsättningarna för hälsa, utforma åtgärdsprogram och utvärdera resultaten. Enligt Hälsa för alla policyn mål 13 Hälsofrämjande vardagsarenor, bör alla barn ha rätt att bli undervisade i en hälsofrämjande skola som har en helhetssyn som integrerar fysisk, social och emotionell hälsa hos elever, personal, familjer och samhälle. Att öka medverkan från arbetsgivare och anställda behövs för att främja säkrare och hälsosammare arbetsmiljöer och att minska stressen. Det behövs insikt om att bättre hälsa hos de anställda och bättre sociala relationer på arbetet bidrar till högre arbetsmoral och produktivitet. I mål 13, Hälsofrämjande vardagsarenor, är målet till år 2015 att: Europaregionens invånare ska ha fått ökade möjligheter att bo och verka i en hälsofrämjande miljö, såväl fysisk som social, i hem, i skolor på arbetsplatser och i lokalsamhället (21). Hälsa skapas och levs där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och älskar (22). Hälsa skapas inte på sjukhus, vårdcentraler och behandlingshem. Däremot spelar dessa institutioner en viktig roll när det gäller att återfå hälsan för många människor. 8

15 Hälsa skapas i det goda samhället, i närsamhället som fungerar väl, på den goda arbetsplatsen, i det fungerande hemmet, bland vänner, i den fungerande föreningen och genom vårt eget sätt att tänka och agera i positiv riktning. 4.4 Arbetsrelaterad hälsa - ohälsa Arbete och fritid skall vara en källa till hälsa för människan. Sättet som samhället organiserar arbetet på skall hjälpa till att skapa ett hälsosamt samhälle (23). Statens Folkhälsoinstitutet (FHI) har lämnade år 2002 ett remissyttrande gällande Regeringens Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (24) som innehåller de viktigaste synpunkterna på utredningen i sin helhet. FHI bedömer den dramatiska ökade sjukfrånvaron som ett första rangens samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt hot mot folkhälsan. Långvarig sjukskrivning kan leda till allvarliga följder för individen därför måste omfattande och skyndsamma åtgärder vidtas för att bryta den nuvarande utvecklingen. Förändringar på arbetsplatsen och i åldersfördelningen är några av de samverkande orsakerna enligt FHI. Brist på inflytande över arbetet, ett högt arbetstempo och hög belastning inom många yrken är viktiga orsaksfaktorer särskilt om man beaktar att minskad fysisk aktivitet, sämre muskelstyrka och kondition gör att många har det svårt att orka med sina arbeten. Samtidigt är det svårt att hitta något enkelt samband mellan de ökade sjuktalen och andra indikatorer på ohälsa. En ökning av den självupplevda ohälsan bland ungdomar och yngre vuxna har skett under talet. En generell ökning kan ses av den självupplevda ohälsan under de senaste åren som ändå inte ensam kan förklara den fördubbling som skett av långvariga sjukskrivningar sedan Sannolika förklaringar kan vara förändrade attityder till sjukskrivningar och förändrade sjukdomsbegrepp med diagnoser som utbrändhet och utmattningsdepression. Den ökade sjukfrånvaron är också ett uttryck för att hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen. Den drabbar fler låginkomsttagare än höginkomsttagare, fler kvinnor än män, fler äldre än yngre, fler på större arbetsplatser än mindre och är kraftigt överrepresenterad inom vård- och omsorgssektorn. Många faktorer i arbetsmiljön kan ge upphov till ohälsa, dåliga och/eller slimmade organisationer, som skapar ett stressigt arbetsliv med bristande möjligheter till återhämtning, orsaker till sjuklighet i sig och kan ytterligare förvärra en besvärsbild. Dessutom kan stress på arbetet, i kombination med brist på inflytande, leda till fler arbetsskador och arbetsolyckor. Stress kan också bidra till att människor inte orkar bedriva fysisk aktivitet på fritiden, FHI betonar att ansvaret inte enbart ligger på den enskilde. För att främja hälsa och förebygga ohälsa föreslås hälsofrämjande insatser i arbetslivet i form av: - fysisk aktivitet på arbetstid - möjlighet till återhämtningspauser - föreningsaktivitet - kompetensutveckling - regelbundna arbetsmiljöenkäter - vikarier - flexibel arbetstid - god och näringsriktig lunchkost - fungerande policydokument om t ex alkohol o droger, friskvård och jämställdhet - en rökfri arbetsmiljö och stöd till rökavvänjning - att arbetsplatsen är fri från diskriminering p.g.a. ålder, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, fysiskt eller psykiskt handikapp (24). 9

16 Arbetslivet måste göras mänskligare och sjukskrivningarna måste minska. Sammanlagt satsas cirka 750 miljoner kronor per år på olika åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet under 2003 och Frånvaro från arbetslivet på grund av sjukskrivning ska i förhållande till 2002 halveras fram till Hänsyn ska tas till den demografiska utvecklingen under perioden. Olika tänkbara modeller för ett förtydligat finansieringsansvar för arbetsgivare har utarbetas inom Regeringskansliet. Andra åtgärder är obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron, fler försäkringsläkare, förstärkt utbildning för läkare i försäkringsmedicin, partiell sjukskrivning, egen kontaktperson för den försäkrade och obligatorisk rehabiliteringsutredning. Utgångspunkten är det 11-punktsprogram som presenterades i budgetproposition Syftet med programmet var att sätta individen i centrum och att göra arbetsgivarens ansvar för hälsan tydligare. Programmets elva punkter behandlar bland annat justeringar i lagstiftningen angående arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor, formulering av mål för ökad hälsa i arbetslivet, ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, försök att minska ohälsan i den offentliga sektorn, samt att förbättra statistik och forskning inom ohälsoområdet (25). I rapporten Mjuka människor i hårt arbete (26) om stress och ohälsa bland medlemmar i TCOförbund behandlas de angelägna frågorna om stress, självrapporterad ohälsa, sjuknärvaro och sjukfrånvaro till följd av arbetsförhållanden. Svårt att koppla av, fysisk smärta och trötthet, en stegrande olust är de arbetsrelaterade hälsoproblem som ökat bland TCO-förbundens kvinnor under perioden Utvecklingen för, TCO-förbundens män är likartad, men ökningen av rapporterad trötthet och smärta är inte lika stor. En betydande del av sjukfrånvaron, kanske hälften, bedöms enligt arbetsmiljöverket vara arbetsrelaterad. Samtidigt som mycket av sjukskrivningarna fortfarande hänger samman med kroppsligt krävande arbeten står psykosociala förhållanden som stress för en stor del av ökningen. Pressande arbetsförhållanden med ökande prestationskrav, ofta följd av underbemanningen, ökar slitaget på kropp och själ. En doktorsavhandling Kvinnors hälsa-en fråga om medvetenhet, möjligheter och makt- Att öka förståelsen för människors livssammanhang med tidsgeografisk analys (27) visar att om man känner till sitt livssammanhang i såväl vardagsliv som arbetsliv kan man bättre motverka ohälsa. I den empiriska delen av avhandlingen som omfattar två fallstudier vidareutvecklas, prövas och värderas den tidsgeografiska dagboksmodellen; Min, Medvetenhet, Möjlighet och Makt (4 M- metoden). Den första fallstudien var inriktad på långtidssjukskrivna utan hänsyn till kön men i tillämpningen deltog enbart kvinnor. Den andra studien var ett arbetsmiljöprojekt inom folktandvården mor kvinnliga tandläkare på grund av deras höga sjukfrånvaro. När deltagarnas dagböcker och datorbearbetade grafer synliggjordes blev de också möjliga att reflektera över. Restriktioner och möjligheter för egna handlingsutrymmet kunde identifieras. Gemensamt för båda fallstudierna är att deltagarna genom att använda 4-M-metoden enskilt, tillsammans med varandra och med assistans av professionella aktörer försökt att analysera och förändra sina livssammanhang i syfte att uppnå en högra grad av egenmakt och välbefinnande. När deltagarna analyserade sina unika, aktivitetsrelaterade, geografiska och sociala sammanhang och relaterade dessa till sin upplevda verklighet blev det tydligt vad de kunde förändra. Deltagarna började respektera sig själva och sina liv mer än tidigare. Människors egna kunskaper om sina livs- och arbetssammanhang måste tydligen i högre grad tas till vara om man ska komma till rätta med den ökade ohälsan (27). 4.6 Vad skapar hälsa på arbetsplatsen I litteraturgenomgången har jag hittat flera goda exempel på åtgärder som kan bidra till hälsa på arbetsplatser, dessa exempel redovisas nedan genom korta inlägg. 10

17 HAK- projektet (28) Hälsa, Arbetsliv, Kvinnoliv initierades av Folkhälsoinstitutets (FHI) 1996 och genomfördes i samverkan mellan FHI och fem utvalda län: Region Skåne, västra Götaland, Västmanland, Östergötland och Örebro län. Målgruppen var kvinnor anställda inom landstinget och kommunernas vård och omsorg. Valet av målgrupp tog sin utgångspunkt i hälsoläget i dessa yrkesgrupper (undersköterskor och sjukvårdsbiträden) från 1994 års folkhälsorapport. Det övergripande målet med projektet var att de hälsofrämjande insatserna på sikt skulle leda till en ökad jämlikhet i hälsa, genom valet av ovanstående grupp. Detta skulle ske genom att på olika sätt verka för förbättrade förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för kvinnor anställda som undersköterskor och sjukvårdsbiträden inom landstingens och kommunernas vård- och omsorg i de fem länen. De deltagande länen arbetade utifrån gemensamma teorier och begrepp, men anpassade metoderna utifrån regionala och lokala förutsättningar. De centrala begreppen och teorierna som projektet byggde på var egenmakt (empowerement), känsla av sammanhang och genusperspektiv. Projektet utgick från en helhetssyn på hälsa och livsvillkor och syftade på att beakta både individ-, grupp- och organisationsnivå. HAK-projektet har genomförts under och därefter utvärderas av Yrkesmedicinska enheten. Utvärderingens syfte var att beskriva och förstå processen i de lokala projekten samt studera effekter med avseende på målgruppens hälsa och arbetssituation. Frågeställningarna rörde projektidé och strategier, genomförande, effekter, förutsättningar för bestående förändring samt optimal målgrupp. Inom ramen för projektets mål och riktlinjerna skulle varje län forma lokala projekt, projektplaner utarbetades av varje projektledare och beslutsfattare i organisationen. FHI fördelade resurser i form av ekonomiskt stöd, handledning och utbildning av projektledare till länen, som själva skulle bidra till finansiering av projekten. Enligt modeller för förändringsarbete med delaktighet, empowerement, som grund är det nödvändigt att deltagarna själva identifierar problem och medverkar i lösningen av dem. De grupper som visade största förbättringen var de som hade alla moment med i genomförandet. Vid förändringsarbete påpekas vikten av att alla berörda är delaktiga och att ledningen är engagerad (28). Man uppfattade att stöd, samarbete, inflytande och möjligheter till lärande på arbetsplatsen ökade och att projekten bidragit till en förbättrad dialog mellan ledning och medarbetare. Några viktiga slutsatser som drogs av detta projekt är att i ett empowerement projekt måste hela målgruppen vara delaktig och en tydligt definierad struktur finnas samt tid för förankring, tydliga realistiska och mätbara mål ska sättas, bygg in kontinuitet på arbetsplatsen, som är en arena för förändringarnas fortlevnad, med arbetsplatsen som arena för hälsofrämjande arbete måste arbetstid avsättas så att alla har möjlighet att engagera sig samt att ta vara på och sprid förändringsledarnas nya kunskaper inom organisationen (28). Ett annat projekt är, Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting HAKuL-projektet (29). Den övergripande målsättningen med det är att identifiera faktorer som stärker den framtida hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda inom kommuner och landsting. I gruppen ingick tillsvidareanställda eller personal med längre vikariat inom socialförvaltningen i fem olika kommuner i norra, mellersta och södra Sverige. Av tillfrågade 2964 blev 1919 personer kvar i gruppen. Medelåldern var 43 år och 16 procent var över 55 år. De vanligaste yrkena var vårdbiträde och undersköterska. Grunddesignen på studien, som beräknas avsluta år 2004, är en prospektiv kohortundersökning där individerna och arbetsplatserna följs i minst tre år. 11

18 Projektet drivs av Sektionen för Personskadeprevention, Karolinska Institutet och finansieras av försäkringsbolaget, AFA. Både för kvinnor och män är antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionerade högst inom den kommunala sektorn. Kommunerna har nästan 60 % överrepresentation av helårssjukskrivna anställda. Det man kunnat utläsa hitintills är att den individuella känslan av arbetslust och den genomsnittliga skattningen i arbetsgruppen visade ett samband med hälsa. Även de psykosociala arbetsförhållandena visade ett samband med arbetslust. De med låg arbetslust rapporterade sämre psykosociala förhållande än övriga. Begreppet arbetslust är ett sammanfattande mått och en viktning mellan upplevelse och inflytande över arbetssituationen. Arbetslusten påverkas av hur samarbetet med arbetskamraterna fungerar. De flesta har både positiva och negativa erfarenheter från olika arbetsgrupper. Bra erfarenheter av stödjande arbetskamrater och överordnad gör det lättare att hantera påfrestningar i arbetet. Negativa erfarenheter kan leda till att man börjar tvivla på den egna förmågan. Upprepade dåliga erfarenheter av nedskärningar och omorganisationer, där ekonomiska överväganden framstår som det väsentligaste, gör det svårare att bemästra nya påfrestningar. Hälsa i arbetslivet likväl som på fritiden är ett tillstånd av välbefinnande. Om människorna mår bra, mår organisationen bra och skapar förutsättningar för effektivitet och lönsamhet. De långtidsfriska har blivit föremål för allt fler studier (30,31) kanske för att utmärkande för långtidsfriska är bland annat att de trivs bra på jobbet, upplever inte åkommor besvärande trots diagnoser, har färre infektioner, är sällan nedstämda, oroar sig mindre för sin hälsa och ser arbetet som en utmaning. Att mäta långtidsfriska är att mäta summan av företagskulturen, ledningen, ledarskapet, medarbetarskapet, de nätverk som förekommer både i och utanför arbetet. Arbetsglädjen håller dig frisk. Vårt fysiska och psykiska välbefinnande är en direkt konsekvens av hur vi trivs på jobbet. Det finns personer som jobbar dag efter dag, året runt utan att bli sjuka. Johnny Jonsson, företagsläkare vid Stora Enso kartongfabrik i Fors, kallar dem långtidsfriska anställda som inte haft en sjukdag på minst två år. Det finns fyra tydliga friskfaktorer på organisationsnivå, förhållanden som skapar hög andel långtidsfriska: Medveten organisation - klara mål, god kommunikation och direkt feedback Kreativ miljö - trygghet, frihet i jobbet. Konsultativt ledarskap - ett stödjande ledarskap där cheferna inte lägger sig i utan finns tillhands. Öppet arbetsklimat - respekt för varandras kompetens, jobbet är inte detaljreglerat (30). Huvudfrågan i en studie om långtidsfriskas arbetsvillkor (31) handlar om vilka arbets- och privata förhållanden som ökar sannolikheten för att en individ ska vara långtidsfrisk och om det är olika faktorer som predicerar hälsa och ohälsa. Måttet långtidsfrisk har i denna studie kombinerats av två beteendemått sjukfrånvaro och sjuknärvaro under en tvåårsperiod. Måttet långtidsfrisk blir funktionsförmåga i förhållande till arbetssituation. Procentuella andelen långtidsfriska varierar påtagligt här mellan olika yrken i relation till arbetsvillkor. Förutom arbetsmiljön har hemmiljön betydelse för hälsa och långtidsfriskhet, analyser visar på kraftigt ökade chanser att vara långtidsfrisk när vissa villkor föreligger både i arbetsliv och privatliv. Omnämnda studie har strukturerats i arbetsmarknads-, arbetsplatsförhållanden och individuella bakgrundsfaktorer/hemmiljö. De största procentuella skillnaderna finns för möjligheten att få stöd från chef när arbetet känns besvärligt. Stora skillnader finns också för två kvalitativa aspekter av arbetet som, resurser för att göra ett bra jobb och nöjd med kvalitén på det man gör. Om uppgifter i hemmet kräver mycket energi, minskar sannolikheten att vara långtidsfrisk. 12

19 En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjligheter att utvecklas i såväl yrkesroll som föräldraroll är ett familjevänligt yrkesliv. De höga krav som ställs både på arbetet och i familjen kolliderar ofta och många barnfamiljer har svårt att få ekvationen att gå ihop mellan privatliv och arbetsliv. De villkor som arbetsmarknaden ställer idag passar ofta dåligt ihop med de liv människor vill leva. Att få barn ses alltmer som ett hinder för karriär och yrkesliv och åtskilliga kvinnor gör en riskkalkyl över vad man kan förlora både karriärmässigt och ekonomiskt på ett föräldraskap. I skriften, Är dagens arbetsliv familjevänligt? (32) redovisas aktuell forskning om familjebildning, familjekonstellationer, mamma- och papparollen och hur livs- och arbetsvillkoren ser ut för dagens kvinnor och män på många arbetsplatser. Exempel på ett friskare arbetsliv ges i boken 100 idéer för ett friskare arbetsliv (33) där Arbetslivsfonden gett stöd och bidrag till de flesta av de projekt som beskrivits. Parter från den svenska arbetsmarknaden tillsammans med de myndigheter som arbetar med arbetsliv och hälsa står bakom boken. Alla förändringar som beskrivs i boken har vuxit fram i samspelet mellan de anställda, deras fackförbund och arbetsgivarna. Målet för detta arbete har varit dels att skapa ett bättre arbetsliv med omväxlande och stimulerande arbetsuppgifter för individen, som ska ge bättre arbetsmiljöer med färre arbetsskador dels minska sjukfrånvaron och förtidspensioneringar. Landstinget i Jämtland har på initiativ av de kvinnliga läkarna, genomfört ett tvåårsprojekt för att öka tryggheten i deras yrkesroll. De kvinnliga läkarnas arbetssituation har uppmärksammats på grund av att självmordsfrekvensen är högre bland kvinnliga läkare än inom någon annan kvinnlig yrkesgrupp i landet. Många kvinnliga läkare upplever stor själslig utmattning och de löper större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av stress och psykiska påfrestningar. Merparten av dem lägger dessutom skulden på sig själva till de problem och svårigheter som förekommer på arbetsplatsen. Några av målen för projektet har varit att stärka de kvinnliga läkarna i rollen som arbetsledare, att öka det kollegiala stödet och motverka emotionell uttröttning samt att tillsammans med sina manliga kollegor utveckla yrkesrollen, målen har uppfyllts. De kvinnliga läkarna har blivit tryggare i sin yrkesroll. De har lärt sig att arbeta mer strategiskt med olika problem och blivit tydligare i rollen som arbetsledare. (33). Det finns mycket som chefer och medarbetare kan göra tillsammans för att skapa friskare arbetsplatser. Med en metod som författaren till boken Friskare arbetsplatser (34) använder sig av, 80/20 metoden, den går ut på att 80 procent fokuseras på det friska och 20 procent på det sjuka. Ungefär 200 företag har använt sig av den för att sänka sjukfrånvaron. Friskvård får inte bli den enda isolerade åtgärden utan en bland flera. Boken innehåller ett smörgåsbord av åtgärder som man kan vidta. Många arbetsgivare kanske inte anser sig ha råd att göra något åt hälsan, men om det skapas en lagom arbetsbelastning genom att öka grundbemanningen så ökas frisknärvaron successivt hela tiden. Med personalekonomiska analyser och hälsobokslut kan påvisas att om personalen blir piggare och mer produktiva och gör ett bättre jobb kan det löna sig i längden Friskvård, en hälsofrämjande åtgärd i arbetslivet Friskvård är inte allena rådande i det hälsofrämjande arbetet men en viktig del som belyses nedan i ett antal studier. Den första större konsensusrapporten, The case for exercise (35) som behandlade fysiologiska och medicinska effekter av regelbunden fysisk aktivitet, publicerades i England Denna tidiga genomgång av betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet för att förbättra hälsa och motverka ohälsa hade inte tillräckligt många vetenskapligt korrekta kliniska och fysiologiska studier, inte heller några större samhällsinriktade implementeringsprojekt att referera till. I stället gjorde man en mycket noggrann genomgång av fysiologiska effekter av regelbunden aktivitet på friska personer och på personer, som hade vissa kroniska sjukdomar. Slutsatsen var ändå att fysisk aktivitet var en ur folkhälsosynvinkel viktig faktor för att motverka uppkomst av ohälsa. 13

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer