2. Varför blir skolan lätt för en del barn och svår för andra? Försök att komma på några orsaker som har med vårt sociala liv att göra.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Varför blir skolan lätt för en del barn och svår för andra? Försök att komma på några orsaker som har med vårt sociala liv att göra."

Transkript

1 Tänk-efter-frågor Vårt sociala liv 1. I Indien hittade en missionär två små flickor hos en vargflock. Hur tror du att flickorna hade hamnat hos vargarna och varför betedde sig flickorna som vargar? 2. Varför blir skolan lätt för en del barn och svår för andra? Försök att komma på några orsaker som har med vårt sociala liv att göra. 3. Nu för tiden lever nästan alla i kärnfamiljer eller ensamhushåll. Hur kan det komma sig? Vad tror du? Hur levde man förr? 4. I boken har du fått lära dig att det är dåligt ställt med jämställdheten i världen, t.o.m. i Sverige behandlas kvinnor och män olika. Ändå står det i lagen att alla ska behandlas lika. Fundera över varför det är så här och skriv ner dina tankar. 5. Vad är lycka för dig? Berätta. 6. Vem är lyckligast? En fattig grabb i Sydamerika eller en svensk bankdirektör? Försök finna olika infallsvinklar på frågan i ditt svar. 7. En del tycker att det ekonomiska och sociala skyddsnätet i Sverige kostar för mycket. De anser att skatten ska sänkas och att var och en ska klara sig själv. Andra menar att det sociala skyddsnätet måste utökas eftersom många, t.ex. de arbetslösa, har det svårt. Utred för- och nackdelar med de båda förslagen. 8. Tänk dig att du lever i framtiden. Du blir vald till socialminister. Hur skulle du planera för människornas sociala liv? Hur skulle du vilja att samhället såg ut? Skriv som en berättelse eller som en dagbok.

2 Repetitionsfrågor till kapitlet Vårt sociala liv 1. Vad bestod ett gårdshushåll av? 2. Vad är en kärnfamilj? 3. Vad menas med ett ensamhushåll? 4. Vad betyder ordet jämställdhet? Förklara. 5. Hur är jämställdheten i Sverige? Ge exempel. 6. Hur är det ställt med jämställdheten ute i världen? Ge exempel. 7. Vad menas med att vi har sociala behov? 8. Studera figuren på sidan 7. Vilka mänskliga behov kommer först i trappan? 9. Vad tycker du att välfärd är? 10. Vad är BNP? Förklara. 11. Är man lycklig om man har hög levnadsstandard? Motivera ditt svar. 12. Förr hade vi fattigvård i Sverige. Ge exempel på hur den fungerade. 13. Varför var fattigvårdsträdet (se sidan 9) så litet förr i tiden? 14. Vad är socialpolitik? 15. Vad är socialförsäkringen? 16. Ge exempel på tre former av socialförsäkringarna vi har i Sverige. (Se bilden sidan 10.) 17. Vad gör försäkringskassorna? 18. Varför finns det socialbidrag? Förklara. 19. Vilka tre stora områden sköts av socialtjänsten?

3 Prov till kapitlet Vårt sociala liv Namn: Poäng: 1. Para ihop personerna till vänster med rätt socialförsäkring. (Skriv rätt bokstav framför försäkringen.) a. Lisa, 49 år, sjukpensionär (ryggskada på jobbet) Barnbidrag b. Anna, 25 år, nybliven mamma Sjukpenning c. Arne, 73 år, pensionär Pension 2. Sätt följande behov i rätt ordningsföljd enligt den så kallade behovstrappan genom att numrera dem från 1 5. gemenskap utveckling ( förverkliga sig själv ) kroppsliga behov trygghet uppskattning 3. Sätt följande familjetyper i rätt ordningsföljd genom att numrera dem från 1 4. (1 = äldst, d.v.s. långt tillbaka i tiden; 4 = yngst, d.v.s. modernast.) kärnfamilj gårdshushåll ensamhushåll ätt 4. Förklara skillnaden mellan begreppen jämlikhet och jämställdhet. 5. Förklara utvecklingen från fattigvård till dagens socialpolitik. Använd dessa viktiga begrepp i ditt svar: politisk vilja, ekonomiska resurser. 6.a) Vad är socialförsäkringen? b) Ge tre exempel på socialförsäkringar i Sverige. 7a) Varför finns socialbidrag? b) Vem sköter och betalar ut socialbidragen? 8. Vilka tre viktiga områden finns inom det sociala skyddsnätet? Skriv några fakta om var och en av dem. 9a) Förklara hur socialpolitiken (alltså det ekonomiska och det sociala skyddsnätet) fungerar. Du ska utgå från dessa två begrepp i ditt svar: transfereringar och fördelningspolitik. Svara på separat lösblad.

4 b) Tänk dig in i situationen att det är val till riksdagen och att du lyssnar på två politiker. Den ena politikern tycker väldigt illa om Sveriges socialpolitik och vill helst avskaffa den. Den andra är varm anhängare av den och vill helst bygga ut den ännu mer. Välj en av politikerna och försök förklara hur han eller hon skulle kunna tala (argumentera) för sin sak. Skriv så utförligt som möjligt på separat lösblad.

5 Tänk-efter-frågor Arbetsliv 1. Vilket arbete man har påverkar ofta hur andra människor bedömer en. Ge exempel på några yrken som är bra att ha om man skulle vilja imponera på någon man träffar för första gången. Varför väljer du just dessa? Vilka arbeten skulle absolut inte fungera att imponera på någon med? Varför? 2. Oavsett vad andra tycker så kan man själv känna stolthet över sitt yrke. Hur tror du att följande personer förklarar varför de är stolta över sitt yrke? Stolt präst Stolt busschaufför Stolt mattant Stolt golfinstruktör Stolt pilot Stolt SO-lärare Stolt undersköterska 3. Att inte ha något arbete fast man skulle vilja ha ett (=att vara arbetslös) är för de flesta väldigt påfrestande. Vad tror du att det kan bero på? Är det inte skönt att vara alldeles ledig? 4. När du tänker på dig själv som förvärvsarbetande i framtiden, vad känns viktigt för dig då? Hög lön? Meningsfulla arbetsuppgifter? Mycket fritid? Många arbetskamrater? Annat? 5. I boken står det att man kan dela upp de som förvärvsarbetar i två grupper: företagare och anställda. Det finns för- och nackdelar med båda dessa typer. Vilka är dessa, och vilka tycker du överväger när du jämför? 6. Sverige är i dag ett tjänstesamhälle, vilket innebär att väldigt få arbetar inom jordbruket och industrin. Ändå använder vi lika mycket produkter från jordbruket och industrin som tidigare. Hur hänger detta ihop? På vilket vis tror du att vårt samhälle såg annorlunda ut när nästan alla arbetade inom jordbruket och i industrin? 7. I Sverige har fackförbunden rätt att under vissa omständigheter utlysa strejk. Det sker dock ganska sällan. Varför är det så, tror du? När tycker du att det skulle värt att strejka? Känner du till någon yrkesgrupp som nyligen strejkat? Verkade de nöjda med resultatet av sin strejk? 8. Inom vissa yrken är könsfördelningen väldig sned. Till exempel är nästan alla undersköterskor kvinnor medan nästan alla byggnadsarbetare är män. Lek med tanken att läget vore det omvända, att nästan alla undersköterskor var män medan nästan alla byggnadsarbetare var kvinnor, och att det alltid varit på det viset. På vilka sätt skulle vår bild av dessa yrken vara annorlunda, tror du? Gör samma tankeexperiment med fler yrken, till exempel VD:ar för stora företag (som nästan alltid är män), förskollärare (som nästan alltid är kvinnor), brandmän o.s.v.

6 9. I boken skiljer man mellan obetalt och betalt arbete. Det står också att kvinnor utför mycket mer obetalt arbete jämfört med män. Stämmer det med hur det ser ut i din och dina vänners familjer? Om ja; hur ser det ut, och borde man göra något åt saken? Vad i så fall? Om nej; vad beror det på? Hur tror du att det kommer att bli för dig om du någon gång bildar familj? 10. Invandrare som kommer till Sverige har ofta en hög utbildningsnivå. Väldigt få av dessa får dock ett arbete som motsvarar den utbildning de har. Vad tror du att det beror på? Vad skulle man kunna göra åt situationen? Kan man lära något av att se på invandringen till Sverige ur ett historiskt perspektiv? Vad, i så fall? 11. Ett normalt heltidsarbete är i dag 40 timmar per vecka. Jämför det med hur det sett ut tidigare i historien, till exempel i slutet av 1800-talet. Lever vi ett mindre stressigt liv idag jämfört med hur man levde då? Vilka tror du är de stora skillnaderna om du jämför livet förr och nu? 12. Efter att ha tittat bakåt i tiden på hur förvärvsarbetet sett ut kan man försöka titta in i framtiden. Hur tror du att det ser ut när du ska söka ditt första riktiga arbete? På vilka sätt kan du framstå som en lockande person för framtidens arbetsgivare att anställa? På vilka sätt tror du att ditt förvärvsarbete kommer att vara annorlunda jämfört med dem som är vuxna i ag när det gäller arbetstid, arbetsuppgifter o.s.v?

7 Repetitionsfrågor till kapitlet Arbetslivet 1. Förklara ordet förvärvsarbete. 2. Förvärvsarbetet betyder mycket för en människas identitet, står det i boken. Vad betyder det? 3. Hur mycket arbetar man normalt på en vecka om man jobbar heltid? 4. Hur stor del av livet ägnar en genomsnittssvensk åt förvärvsarbete? 5. Hur får en företagare sin inkomst? 6. Hur får en anställd sin inkomst? 7. Vilka delar ingår i den offentliga sektorn? 8. Nämn en fördel med att vara företagare. 9. Nämn en nackdel med att vara företagare. 10. Sveriges arbetsmarknad kan delas in i fem delar. Vilka? 11. Ge exempel på ett yrke som en företagare kan ha. 12. Ge exempel på ett yrke som en privatanställd kan ha. 13. Ge exempel på ett yrke som en statligt anställd kan ha. 14. Ge exempel på ett yrke som en landstingsanställd kan ha. 15. Ge exempel på ett yrke som en kommunalt anställd kan ha. 16. Vad kallas det när det är full fart i ekonomin? 17. Sverige har gått igenom en tre-stegs-utveckling och är i dag ett tjänstesamhälle. Vilka två steg kom före detta? 18. Sverige ligger i topp i diagrammet facklig organisationsgrad. Vad betyder det? 19. Fackliga organisationer. Skriv vad varje förkortning betyder, och ge exempel på yrkesgrupper som kan tillhöra varje organisation LO: TCO: SACO:

8 20. Vilka är de fyra största arbetsgivarorganisationerna? 21. Ge exempel på en konfliktåtgärd som facket kan ta till. 22. Ge exempel på en konfliktåtgärd som en arbetsgivarorganisation kan ta till. 23. Det finns lagar som styr arbetslivet. Ge exempel på saker i arbetslivet som styrs av lagar. 24. Även avtal kan styra arbetslivet. Ge ett exempel på detta! 25. Ge exempel på några arbetsbestämmelser som gäller när man fyllt 13 år: 16 år: 18 år: 26. Ge exempel på ett yrke som domineras av kvinnor, och ett som domineras av män. 27. Sverige har länge varit ett invandrarland. Ge exempel på detta. 28. Vilken uppgift har en ombudsman? 29. Vad betyder det att arbeta på distans? 30. Ge exempel på några tänkbara utvecklingslinjer för framtidens arbetsmarknad.

9 Prov till kapitlet Arbetslivet Namn: Poäng: 1. Förklara ordet arbetskraft. 2a) Arbetsmarknaden kan delas in i fem grupper. Vilka? b) Välj två av dessa grupper och berätta mer om dessa. 3. Vad beror kortsiktiga förändringar i ekonomin på? 4. Sverige är i dag ett tjänstesamhälle. Vilka två tidigare faser har vi passerat för att nå dit? 5. Förklara ordet tjänstesamhälle. 6. I Sverige tillhör de flesta anställda en facklig organisation. Ge exempel på tre stora fackliga organisationer. 7. Arbetsgivarna tillhör ofta en arbetsgivarorganisation. Vad heter den största arbetsgivarorganisationen? 8. Om arbetsgivare och arbetstagare inte kommer överens i förhandlingar kan de ta till konfliktåtgärder. Ge exempel på en konfliktåtgärd som a) facket kan använda mot arbetsgivaren b) arbetsgivaren kan använda mot facket 9. Lena arbetar heltid. Hur många timmar per vecka arbetar hon troligen? 10. Från vilken ålder får man (med föräldrarnas tillåtelse) ta ett enklare arbete? 11. Många yrken har en ojämn könsfördelning bland de anställda. Ge exempel på ett yrke som a) är kvinnodominerat b) är mansdominerat c) har en jämn könsfördelning 12. Vad innebär begreppet obetalt arbete, och varför kan detta vara ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv? 13. Det finns olika ombudsmän som arbetar mot olika sorters diskriminering i samhället. Ge exempel på två olika ombudsmän. 14. Jämför arbetslivet för hundra år sedan med arbetslivet i dag. Berätta kort om några skillnader.

10 15. Ingen kan veta vad som kommer att hända med framtidens arbetsmarknad, men det finns några tänkbara utvecklingslinjer. Ge exempel på två sådana.

11 Tänk-efter-frågor Vad är politik 1. Tycker du att politik är viktigt? Motivera din åsikt utförligt. 2. Behöver vi egentligen så många lagar i samhället? Finns det lagar som du tycker kunde tas bort? 3. Tycker du att det är rätt personer som har makt i samhället i dag? Vem eller vilka skulle ha mer makt? 4. Vilka är lättast att påverka, de som har ekonomisk makt eller de som har politisk makt? 5. En del vill ge politikerna mer makt gentemot dem som har den ekonomiska makten. Håller du med om det? Varför/varför inte? 6a) Man brukar säga att vi i dag lever i ett internationellt samhälle. Försök komma på olika exempel på det. b) Vilka fördelar eller nackdelar finns med detta? 7a) Vad kan folket göra om de styrande i ett land plötsligt börjar styra mot diktaturens stjärna? b) Skulle du själv våga protestera? Hur? 8a) Vilka olika åsikter för och emot folkomröstningar nämns i boken och vilka instämmer du i? b) Vore det bra att ha folkomröstningar via t.ex. Internet i stora politiska frågor? 9. Har folket alltid rätt? Vad har folket och politikerna rätt att fatta beslut om? Redogör för dina åsikter. 10a) Vad är rättvisa, anser du? b) Vilket av partierna på s. 50 skulle du rösta på och varför? 11. Vilken eller vilka av ideologierna passar dig? Plocka ihop de delar av ideologierna som du håller med om eller hitta på en helt egen ideologi. Redogör utförligt. 12a) Tycker du att det är viktigt att försöka påverka politikerna och samhället? b) Vad tror du händer i ett samhälle där folket inte har lust att vara med och påverka genom att t.ex. rösta i valen och vara medlemmar i partierna? Repetitionsfrågor till kapitlet Vad är politik?

12 1. Hur svarar läroboken på frågan Vad är politik? 2. Vad menas med allmänintresse och särintresse? 3a) Ge ett exempel på ett beslut som är privat och ett beslut som är politiskt b) Förklara skillnaden mellan privata och politiska beslut. 4. Rita av bilden Det politiska systemet (sidan 40) och förklara här vad den handlar om. 5. Vem har den högsta makten i samhället? 6. Vad har lagarna för uppgift i samhället? 7. Vad menas med offentliga sektorn? 8. Vilka fyra uppgifter har staten? 9. Ge exempel på personer eller grupper i samhället som har makt. 10. Man brukar prata om två olika sorters makt vilka? 11. Vem eller vilka har politisk makt? 12. Vem eller vilka har ekonomisk makt? 13. Det finns två olika sätt att styra ett samhälle vilka? 14. Vem eller vilka har den politiska makten i en demokrati? 15. Vem eller vilka har makten i en diktatur? 16. Vad betyder ordet demokrati? 17. Vad menas med direkt demokrati? 18. Vad menas med indirekt eller representativ demokrati? 19. Vilka fyra viktiga punkter tas upp i avsnittet Demokratins kännetecken (sidorna 48-49)? 20. Vad står det i FN:s Förklaring om de mänskliga fri- och rättigheterna? 21. Hur länge har Sverige varit en demokrati?

13 22. Vad är en politisk ideologi? 23. Vilka är de fyra stora politiska ideologierna? 24. Skriv några fakta om var och en av de fyra ideologierna. 25. Räkna upp de svenska politiska partierna. 26. Vilka är de två politiska blocken? 27. Ge något exempel på vad som kan skilja ett vänster- och ett högerparti åt. 28. Vad är typiskt för ett extremistparti? 32. Vad menas med att demokratin i Sverige är en överideologi (se bild sidan 61)?

14 Prov till kapitlet Vad är politik? Namn: Poäng: 1. Para ihop begreppen till vänster med förklaringen till höger. (Skriv rätt bokstav framför förklaringen.) a. demokratins värden b. offentliga sektorn c. demokrati d. diktatur e. folkomröstning f. ideologi g. allmänintresse 2. Para ihop följande ideologier med rätt beskrivning. (Skriv bokstaven framför rätt beskrivning.) a. liberalism b. konservatism c. ekologism d. socialism 3. Sätt in följande partier på rätt ställe på linjen nedan. Vänster a. Socialdemokraterna b. Centern c. Moderaterna d. Vänsterpartiet e. Miljöpartiet Höger 4. Ge ett par exempel på vad politik kan handla om. 5a) Förklara hur makten över samhället fungerar. Följande ord ska finnas med i din förklaring: staten, lagar, polis och domstolar. b) Varför måste ett samhälle alltid kunna utöva makt? Förklara med egna ord. 6. Förklara med egna ord och exempel vad makt är. 7. Ge ett exempel på politisk makt. 8. Ge ett exempel på ekonomisk makt. 9. Staten har fyra stora uppgifter att fylla. Berätta kort om två av dessa uppgifter.

15 10. Förklara kortfattat vad som är typiskt för: a) en demokrati b) en diktatur 11. Vad menas med: a) direkt demokrati b) indirekt demokrati 12. Vad menas med att ett land är en monarki? 13a) Varför kan man säga att inte ens en demokratiskt vald riksdag har rätt att rösta bort t.ex. invandrare, handikappade eller starta ett krig? Förklara med egna ord. Tips på stödord i ditt svar: demokratins värden, fri- och rättigheter, FN, människors värde. b) Håller du med om påståendet ovan eller anser du att riksdagen har rätt att fatta beslut av den här sorten? Motivera ditt svar. 14. Förklara hur ett val måste gå till för att det ska kunna godkännas som demokratiskt. 15. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda sig av folkomröstningar? Svara genom att först argumentera för och sedan emot folkomröstning. 16. Många människor struntar i att rösta när det är val. Allmänt brukar denna grupp kallas soffliggare. Tänk dig att du är politiker. Du tycker att det är ett problem att så många är soffliggare. Vad skulle du kunna göra för att öka människornas intresse för politik och på så sätt få soffliggarna att gå till vallokalen för att rösta? Använd gärna ord och begrepp från kapitlet Vad är politik? i ditt svar. Skriv ditt svar på lösblad. Använd separat papper för att svara så utförligt som möjligt.

16 Tänk-efter-frågor Hur styrs Sverige? 1. Det krävs två beslut för att ändra en grundlag, dessutom måste det vara ett val mellan besluten. Varför är det så? Skulle det inte kunna räcka om t.ex. hela riksdagen vid ett tillfälle var för en grundlagsändring? 2. I Sverige väljer folket ledamöterna i riksdagen, sedan väljer dessa i sin tur regering. Varför är det så? Skulle man inte kunna välja regering direkt, och avskaffa riksdagen? 3. I Sverige är valdeltagandet till riksdagsvalet högt, %. Men vilka är det som inte röstar, tror du? Skulle det vara ett problem om valdeltagandet sjönk? 4. I vissa val är valdeltagandet dock mycket lägre, t.ex. i valet till kyrkofullmäktige och till EU-parlamentet. Vad beror det på, tror du? 5. Tycker du att det är någon skillnad mellan att rösta blankt (= att lägga i en helt tom röstsedel i valkuvertet) och att helt strunta i att rösta? Motivera! 6. Ibland föreslås att man bör sänka rösträttsåldern i kommunalvalen till 16 år. Vad tycker du om det förslaget? Motivera! 7. Att ha mandat betyder enligt ordboken att ha någons uppdrag. Varje riksdagsledamot har ett mandat, alltså ett uppdrag. Från vem? 8. Om man avskaffade 4-procents-spärren, hur tror du det skulle påverka riksdagens sammansättning och arbete? 9. Jämför kvinnornas andel i regeringen i olika länder. Hur kan det komma sig att det är många kvinnor i regeringen i just nordiska länder? 10. Med utgångspunkt i bokens exempel om majoritets- och minoritetsregeringar: Hur tycker du att den mest demokratiska regeringen ska sättas samman? Motivera svaret. 11. Med utgångspunkt i bokens exempel med vägbygget ska du förklara hur politikerna vid kommunala beslut försöker komma fram till ett så bra beslut som möjligt. Tycker du att politikerna lyckades göra det i fallet med vägbygget? Motivera svaret. 12. EU:s framtida utveckling diskuteras ofta. Somliga vill se ett Europas Förenta Stater där EU bestämmer nästan allt, medan andra tycker att de enskilda ländernas makt bör vara stark. Vad tycker du? Försök att komma på både för- och nackdelar med Europas Förenta Stater. Ange också din egen åsikt i frågan.

17 Repetitionsfrågor till kapitlet Hur styrs Sverige? 1. Vad är en författning? 2. Vilka fyra grundlagar ingår i Sveriges författning? 3. Hur gör man för att ändra en grundlag i Sverige? 4. Vem är Sveriges statschef? 5. Vilken roll har Sveriges statschef? 6. Vilken är skillnaden mellan statschefen i en monarki och i en republik? 7. Vilka fyra olika folkförsamlingar kan vi i Sverige välja representanter till? 8. Ungefär hur stor del av dem som får rösta i riksdagsvalet i Sverige går verkligen och röstar? 9. Vad menas med partival? 10. Vad är fyraprocentsspärren, och varför finns den? 11. Förklara vad ett proportionellt valsystem är. 12. Hur många ledamöter sitter det i Sveriges riksdag? 13. Vilka fyra uppgifter har den svenska riksdagen? 14. Vad kallas det när en riksdagsledamot respektive regeringen lämnar ett förslag till riksdagen? 15. Hur många är utskotten? Ge exempel på några av dem. 16. Förklara vad ett utskott är och vad utskotten gör. 17. Förklara begreppen statsminister, statsråd och departement. 18. Förklara skillnaden mellan: a) enpartiregering och koalitionsregering b) majoritetsregering och minoritetsregering 19. Vilka tre uppgifter har regeringen? 20. Vad menas med parlamentarism? 21. Vilken uppgift har statsförvaltningen?

18 22. Ungefär hur många kommuner finns det i Sverige i dag? 23. Varifrån får en kommun sina pengar? 24. Vilka är kommunens två största utgifter? 25. Vad kallas kommunens riksdag, regering och departement? 26. Sammanfatta hur besluten fattas i en kommun (stödord: förslag, utredning, beslut, genomförande). 27. Vilka uppgifter har landstingen? 28. Vad kallas landstingens riksdag? 29. Vilka beslut som rör Sverige fattas av EU? 30. Vad innebär EU:s närhetsprincip? 31a) Hur många ledamöter har Europaparlamentet? b) Hur många platser har Sverige i Europaparlamentet?

19 Prov till kapitlet Hur styrs Sverige? Namn: Poäng: 1. Para ihop följande ord med rätt förklaring! (Skriv rätt bokstav framför förklaringen. OBS! Det finns två förklaringar för mycket.) a. monarki här står de viktigaste reglerna för hur Sverige ska styras b. regeringsform land där statschefen är vald av folket c. president regler för medborgarnas fri- och rättigheter d. författning krävs för att ändra en grundlag e. republik land där statschefen är kung eller drottning statschef som kan bytas ut av folket regler som beskriver hur den svenska kronan ärvs 2. Placera följande ord i rätt ordningsföljd genom att sätta en siffra (1 5) framför varje ord. rösträkning röstning mandatfördelning regeringsbildning valrörelse 3. Ringa in rätt svar (1, X eller 2) i frågorna nedan. a) Så ofta väljer folket representanter till svenska riksdagen: 1. vart 3:e år X. vart 4:e år 2. vart 5:e b) Så många är valkretsarna i Sverige: st X. 101 st st c) Om man inte kan komma till sin vallokal på valdagen kan man poströsta X. telefonrösta 2. rösta via internet d) För att komma in i riksdagen måste ett parti vara demokratiskt X. betala riksdagsskatt 2. få minst 4 % av rösterna e) En plats i riksdagen kallas: 1. nominering X. mandat 2. röstetal f) Ungefär så många är de svenska kommunerna: st X. 290 st st g) Så många är de svenska landstingen: st X. 20 st st h) Vilket av följande organ inom EU fattar de viktigaste besluten? 1. Europaparlamentet X. EU-domstolen 2. ministerrådet

20 4. Riksdagen har fyra stora uppgifter. Nämn två av dessa och berätta kort vad de innebär. 5a) Vad är ett utskott? b) Hur många utskott finns det? 6a) Sammanfatta i några korta punkter hur det går till när riksdagen fattar ett beslut. b) Vem/vilka ser sedan till att besluten genomförs? 7a) Nämn ett annat ord för minister. b) Vem är chef över ministrarna? c) Vad är ett departement? 8. Regeringens uppgift är att styra Sverige. Redogör för hur det sker. 9. Vad händer om riksdagen inte har förtroende för regeringen? 10. Ge exempel på en statlig myndighet på central nivå och en på lokal nivå. 11. Nämn tre saker som kommunen ansvarar för som du kommit i kontakt med sedan du vaknade i morse! 12. Vilka är kommunens två största utgifter? 13. Nämn tre sätt som kommunen får in pengar på till sin verksamhet! 14. Vilket är landstingens viktigaste ansvarsområde? 15a) Ge två exempel på frågor som rör Sverige som EU bestämmer över. b) Ge två exempel på frågor som Sverige har rätt att själv bestämma över. 16. I regeringsformen står: All offentlig makt utgår från folket. Ge tre exempel på detta i Sveriges politiska system. 17. Redogör för hur ett förslag till ny lag vandrar genom riksdagen innan det slutligen röstas igenom och hamnar i lagboken. 18. Det sägs ibland att politikerna fattar beslut utan att veta eller bry sig om vad vanliga människor tycker. Svara på separat lösblad. a) Håller du med om detta påstående? Förklara kort varför/varför inte. b) Du ska ge förslag på förändringar av Sveriges politiska system: Målet för dina åtgärder är minska avståndet mellan politikerna och väljarna, så att politikerna verkligen följer folkets önskemål. Ju fler åtgärder du föreslår och ju bättre du motiverar dem, desto bättre.

21 Tänk-efter-frågor Ungdomar och droger 1. Sammanfatta kortfattat de lagar som finns i Sverige om tobaksreklam. Vad tycker du om dessa lagar vilka lagar är bra och vilka är inte bra? Skulle du själv vilja införa någon ny lag? 2. Försök komma på eller leta efter exempel på tobaksreklam som försöker påverka bland annat unga människor att röka. Vilka knep används i reklamen? Jämför gärna med listan över knep i läroboken sidorna Skriv en lista med orsaker till att det är lockande för ungdomar att börja röka, trots att alla vet att det är farligt. 4. Hur tycker du att skolan ska hantera problemen med rökning på t.ex. raster? Hur hanterar din egen skola dessa frågor? 5. Vad tycker du om alkohol är den en stor hälsofara eller är den en trevlig krydda i tillvaron? Vad tycker du om vuxnas sätt att hantera alkohol klarar de av det eller inte? 6. Försök komma på förklaringar till att en del personer blir alkoholister medan andra inte blir det. När är en person alkoholist och när är förbrukningen normal var drar man gränsen? 7. Tycker du att vuxna och tonåringar kan tala med varandra om alkohol (och rökning) på ett bra sätt? Hur tycker du att vuxna ska ta upp dessa frågor med tonåringar? Är det bra att man får smaka alkohol hemma och att föräldrarna någon bjuder ibland? Jämför med undersökningen som presenteras i läroboken sidorna Skriv upp de olika punkterna i Sveriges alkoholpolitik. Ange kortfattat vad du tycker om var och en av dem. Vad känner du till om EU:s alkoholpolitik? Jämför den med Sveriges sätt att se på dessa frågor, och skriv vilken politik du tycker är bäst. 9. Vilket är det bästa sättet att hjälpa personer som har problem med alkoholen? Hur kunde Anonym Alkoholister hjälpa Marie, som det berättas om i läroboken? Fungerar denna metod även för ungdomar som har börjat dricka för mycket alkohol, eller hur ska man göra? 10. Vad menas när det i läroboken (sidan 109) står att ungdomskulturen kan vara på väg att bli en drogkultur? Håller du med om detta påstående? Kan du komma på något eget exempel på att t.ex. musik och film som riktar sig till ungdomar också har ett drogbudskap?

22 11. Vilka är farorna med anabola steroider? Vad tycker du om användandet av dopningsmedel är det okej och upp till var och en att bestämma om det? Vad skulle du göra om du fick reda på att en av dina kompisar börjat använda dopningpreparat när han/hon tränar?

23 Repetitionsfrågor till kapitlet Ungdomar och droger 1. Hur många personer dör varje år i Sverige av sjukdomar som orsakats av rökning? 2. Hur lång är medelåldern hos rökare jämfört med icke-rökare? 3. Hur stor andel av de ungdomar som går i årskurs 9 röker varje dag? 4a) Varför är nikotinet i tobak farligt? b) Ge exempel på andra farliga ämnen i tobak. 5a) Ge exempel på sjukdomar som orsakas av tobak och rökning. b) Vad kostar dessa sjukdomar samhället under ett år? 6. Vilka risker finns med snusning? 7. Vilka lagar om tobak m.m. finns i Sverige? 8. Vad är livsstilsreklam? 9. Hur försöker tobaksföretagen locka ungdomar att börja röka? 10. Hur stor andel av befolkningen är beroende av alkohol i vårt land? 11. Vilka alkoholvanor har ungdomar i årskurs 9? 12. Ge exempel på skillnader mellan alkoholförbrukningen i Sverige och i andra länder i Europa. 13. På vilka olika sätt försöker Sverige minska förbrukningen av alkohol? 14a) Vad innebär Systembolagets försäljningsmonopol? b) Hur säljs alkohol i andra EU-länder? 15. Varför får man inte köpa alkohol i Sverige innan man har fyllt 20 år? 16. Vad är langning? 17. Vad är hembränning? 18. Vilka är de så kallade rejvdrogerna?

24 19a) Vilka olika grupper delas narkotika in i? b) Skriv några viktiga fakta om var och en av grupperna. 20. Vad innebär det att vara fysiskt och psykiskt beroende av narkotika? 21. Vilka olika skador på kroppen uppstår vid missbruk av narkotika? 22. Hur stor andel av eleverna i årskurs 9 använder narkotika? 23. Vad säger svenska lagar om narkotika? 24a) Vilka olika sorters narkotika har blivit vanliga i den nya knarkvågen? b) Ge exempel på hur dessa olika droger används. 25. Hur når narkotikan Sverige från de stora odlingsområdena på andra håll i världen? 26. Vilka faror finns med sniffning? 27. Vilka faror finns med anabola steroider?

25 Prov till kapitlet Ungdomar och droger Namn: Poäng: 1. Para ihop de olika narkotikagrupperna till vänster med rätt beskrivning till höger. (Skriv rätt bokstav framför beskrivningen.) a. cannabis rogivande medel (bl.a. morfin, heroin) b. centralstimulerande medel dämpar oro och ångest (bl.a. valium, sobril) c. opiater medel som röks och ger berusning (bl.a. hasch) d. hallucinogener kroppen känns aktiv och på gång (bl.a. amfetamin) e. sömnmedel ger hallucinationer (bl.a. LSD, ecstasy) 2. Hur många personer dör varje år i Sverige av sjukdomar som orsakats av rökning? 3. Ge exempel på sjukdomar som orsakas av tobak och rökning. 4. Nämn tre farliga ämnen i tobaksrök. 5. På vilka olika sätt orsakar tobaksrökningen kostnader för samhället? 6. Nämn en lag om tobaksrökning eller tobaksreklam och skriv vad som står i denna lag. 7. Hur stor andel av befolkningen är beroende av alkohol i vårt land? 8. Nämn minst tre olika sätt som Sverige använder för att minska förbrukningen av alkohol. 9. Vad är Systembolagets försäljningsmonopol och varför finns detta monopol? 10. Vad innebär det att narkotika skapar ett psykiskt beroende? 11. Ge exempel på skador på kroppen som narkotika kan orsaka. 12. Vad säger svenska lagar om narkotika? 13. Vad finns det som tyder på att det kan vara en ny knarkvåg på gång? 14. Vilka faror finns med sniffning? 15. Varför används anabola steroider? 16. Ge exempel på skador på kroppen som kan orsakas av anabola steroider.

26 17. Välj något av områdena tobak, alkohol eller narkotika och redogör för fakta och för följderna av ungdomars användning av den drog du väljer. Tips på vad du kan ta upp i ditt svar: Fakta om användningen bland ungdomar i t.ex. årskurs 9, problem som drogen skapar, dagens lagar och vilken effekt (eller brist på effekt) de har, olika åtgärder från föräldrar, skola eller samhälle som kan påverka (minska) användningen av drogen. Skriv ditt svar på lösblad. Svara så utförligt som möjligt.

27 Tänk-efter-frågor Medier i Sverige 1. I kapitlets början möter du Per, som nästan inte lägger ner någon tid alls på vanligt skolarbete, men ändå lyckas bra i skolan. Hur klarar han av det? Tyckte du att berättelsen om Per är trovärdig (att den kan ha hänt i verkligheten) när du läste den? Varför/varför inte? (PS. Det är faktiskt en verklig händelse!) 2. I boken berättas det i åtta punkter om mediernas roll i samhället. Välj ut någon eller några av punkterna och berätta kort hur det som beskrivs går till i verkligheten: Vilka program, tidningar och så vidare sysslar med den/de uppgifterna? Tycker du att de gör det på ett bra sätt? Och så vidare 3. Andratidningen i en stad eller en region får ekonomiskt stöd, presstöd, av staten, men inte förstatidningen. Varför är det så? Tycker du att det är rätt att skattepengar används till att hålla tidningar vid liv? Motivera ditt svar. 4. Finns det något som du tycker är fel i din vardag som du gärna skulle vilja att din lokala tidning skrev om/ avslöjade? Vad? 5. Sveriges Radio är ett så kallat public service-företag. Det innebär att vissa krav ställs på företagets radiosändningar. Varför har just Sveriges Radio och Sveriges Television dessa krav? Gör det att SR/SVT:s program blir bättre eller sämre än de reklamfinansierade företagens? Diskutera. 6. TV 4 är en reklamfinansierad kanal. Kanalen har haft ett antal tittarsuccéer, t.ex. Bingolotto. Hur påverkar sådana succéer kanalens ekonomi? Förklara! 7. Vad är det som gör att TV 3, Kanal 5 eller någon annan av de olika satellitkanalerna ännu inte har blivit Sveriges största tv-kanal? Hur tror du utvecklingen kommer att se ut i framtiden? Motivera! 8. Vissa medier, till exempel reklam-tv-kanaler och reklamradiokanaler, är helt beroende av reklaminkomster för att överleva. Hur påverkar det mediernas innehåll? 9. Nedan ser du några meningar. Läs dem och sortera in dem i någon av kategorierna upplysning, propaganda eller reklam : Ej för barn under 3 år. Innehåller smådelar. Mitt liv förändrades sedan jag började med superstrumpan. Härligt gräddig glass, nu med chokladöverdrag All makt åt Tengil, vår befriare. Övertäckning medför brandfara. En röst på Beigepartiet är en bortkastad röst. Livsfarligt att luta sig ut.

28 10. Företag kan göra reklam genom reklamfilmer eller genom så kallad produktplacering, alltså genom att företagets produkt syns i till exempel en film eller tv-show. Vilket av dessa båda sätt tror du är effektivast? Motivera ditt svar!

29 Repetitionsfrågor till kapitlet Medier i Sverige 1. Ge exempel på när någon talar till dig genom: a) direkt kommunikation b) indirekt kommunikation 2. Vad är det som skiljer den direkta kommunikationen från den indirekta? 3. Skriv minst tre viktiga uppgifter som medierna har! 4. Förklara vad som menas med opinionen. 5. På vilket sätt har massmedierna en viktig roll för opinionen? 6. Vad innebär det att kritiskt granska information? 7. Vilka kategorier (grupper) brukar man dela in tidningarna i? 8. Hur många dagstidningar finns det ungefär i Sverige i dag? 9. Nämn en av dagstidningarnas huvuduppgifter! 10. Vilken uppgift har ledarsidan i en dagstidning? 11. Vad menas med att en tidning är politiskt oberoende? 12. Nämn två sätt för en tidning att få in pengar. 13. Förklara orden förstatidning och andratidning. 14. Vilka tidningar får statligt stöd? Varför? 15. Hur länge har Sveriges Radio sänt regelbundet över Sverige? 16. Vad innebär det för Sveriges Radio att det är ett public service företag? 17. Vilka olika typer av kanaler har Sveriges Radio? 18. Hur länge har reklamradion funnits? 19. Ungefär hur många reklamradiostationer finns det i dag? 20a) Hur stor del av Sveriges befolkning lyssnar på radio varje dag? b) Hur stor andel av lyssnandet har Sveriges Radios fyra rikstäckande kanaler? 21. Vilka fördelar har radion som massmedium jämfört med tv:n?

30 22a) Varifrån kommer ordet etermedia? b) Vilka massmedier räknas till den kategorin? 23. Förklara begreppet marksänd tv. 24. TV 4 skiljer sig från SVT 1 och SVT 2 när det gäller finansieringen. Hur? 25. Förklara följande ord: a) upplysning b) propaganda c) reklam 26a) Vad menas med att det finns spelregler eller etiska regler för massmedierna? b) Hur kontrolleras att tidningarna följer dessa regler?

31 Prov till kapitlet Medier i Sverige Namn: Poäng: 1. Ordet medium betyder 1. mellanled X. information 2. rörligbild 2. Hur stor tid ägnar en svensk skolelev i genomsnitt åt medier jämfört med den tid han/hon ägnar åt skolan? 1. dubbelt så lång tid åt medier X. lika lång tid åt båda 2. dubbelt så lång tid åt skolan 3. Att kritiskt granska medier betyder 1. att ifrågasätta information X. att titta mycket på nyhets- och debattprogram 2. att ägna så 4. En dagstidnings politiska åsikt märks främst 1. på tidningens namn X. på politiksidan 2. på ledarsidan 5. Så många rikstäckande kanaler har Sveriges Radio 1. 3 st X. 4 st 2. 5st 6. Vilken likhet finns mellan kanalerna SVT 2 och TV 4? 1. båda betalas med licensavgift X. båda är privatägda 2. båda är marksända 7. Motsatsen till propaganda är 1. upplysning X. vilseledande information 2. reklam 8. För att kontrollera pressen har tidningarna gemensamt inrättat 1. allmänhetens tidningstjänst X. publicistklubben 2. allmänhetens pressombudsman (PO) 9. Placera in följande tidningar i rätt ruta nedan: Damernas Värld Bamse Bildelsmagasinet Dagens Nyheter Fiske för alla Lärarnas Tidning Kommunalarbetaren Sydsvenska Dagbladet Allt om knyppling 10. Vad är det för skillnad på direkt och indirekt kommunikation? 11. Vilka för- och nackdelar har den indirekta kommunikationen? 12. Ge exempel på tre viktiga uppgifter som medierna har. 13. Beskriv hur massmedierna kan påverka opinionen, beskriv också hur opinionen kan påverka massmedierna.

32 14. Vilka fördelar har nyhetsrapporteringen i en dagstidning jämfört med nyhetsrapporteringen i radio eller tv? 15. Sveriges Radio är ett public service-företag. Förklara vad det innebär. 16. Ge exempel på en etisk regel som gäller för journalistiskt arbete. 17. Du utpekas av en tidning felaktigt för att vara hjärnan bakom ett stort bankrån. Vart vänder du dig för att få tidningen fälld? 18. Utbudet av medier blir allt större. Antalet radio- och tv-kanaler bara växer. Vilka för- och nackdelar ser du med denna utveckling? 19. Tänk dig att man avskaffade licensavgiften för SVT 1 och 2 och istället lät dessa kanaler bli reklamfinansierade. Hur skulle detta påverka programutbudet i dessa kanaler?

33 Tänk-efter-frågor Miljö och livsstil 1. Studera bilden på sidan 133. Kommer städerna att se ut såhär om 50 år? Du är då pensionär. Hur bor du då? Berätta. 2. En del forskare tror att mänskligheten kommer att ha tillgång till fusionsenergi om år. Hur skulle obegränsad tillgång på energi påverka människornas liv på jorden? Fundera över områdena: Miljö, makt, boende, mat och välfärd. 3. Modernt jordbruk och långa varutransporter är på gott och ont. Studera sidan 140 och 141 och gör två listor. En lista med fördelar för människan och en med nackdelar. 4. Ett miljövänligt boende är viktigt för ett hållbart kretsloppssamhälle. Hur skulle ditt eget miljöhus se ut om du fick bestämma och bo själv? Berätta. 5. Naturen har alltid rätt har någon sagt, och det stämmer nog. Fundera över om naturen har några sätt att säga ifrån när människorna gör fel. Berätta. 6. Tänk dig att du var energiminister och bara fick använda tre energikällor. Vilka tre skulle du använda och varför? 7. Vad har du ätit den här veckan? Fundera över om du har ätit mat med ingredienser som kanske har rest runt hela jordklotet. Gör en lista. 8. Tänk igenom vad du har för saker vad du äger. Dela in sakerna i två listor. En med några saker som inte har påverkat miljön och en lista med saker som på ett eller annat sätt har varit dåliga för miljön. 9. Tänk dig att du är en liten mussla i havet. Hur påverkas du av jordbruket? 10. Hur ska man få människor att tänka mer på miljön när de handlar? Ge några förslag. 11. Hitta på ett eget miljömärke, som man kan sätta på alla miljövänliga produkter i Sverige. Rita och färglägg. Vilka varor tycker du är mest förtjänta av att få ditt miljömärke? 12. Tror du att vi kan skapa en rättvis värld och ett miljövänligt samhälle? Ta med både sådant som talar för och emot i ditt svar.

34 Repetitionsfrågor till kapitlet Miljö och livsstil 1. Nämn fyra områden som är viktiga att ändra på om vi ska få ett fungerande kretsloppssamhälle? 2. Vad är det som håller vår jord levande och som driver alla kretslopp? 3. Nämn minst tre saker som är gemensamt (lika) för kretsloppen i naturen? 4. Studera bilden på sidan 134. Hur fungerar dagens samhälle från råvara till soptipp? 5. Läs texten på sidan 135 och titta noga på bilden. a) Beskriv vad som händer i det röda fältet. b) Beskriv vad som händer i det gula fältet. c) Beskriv hur det gröna fältet fungerar. Vad tillförs det gröna fältet och vad lämnar det ifrån sig? d) En liten gul pil verkar smita ut från kretsloppet. Vad visar denna pil? 6a) I Sverige används många olika energikällor. Räkna upp dem. b) Vilka olika miljöfaror finns med olika energikällor? 7. Ge flera förklaringar till att Sverige förbrukar mer energi än Indien. 8. Läs igenom sidorna Vad är det som förbrukar mest energi i familjerna? Nämn tre saker för var och en av familjerna. 9. Beskriv skillnaderna mellan dagens jordbruk och jordbruket för 100 år sedan. 10. Hur kan man spara energi på mat och livsmedel? 11. Vad menas med ekologiskt jordbruk? 12. På sidan 142 kan du läsa om mat som rest långt och kort. Hur många fler mil har Anders mat rest jämfört med Jeanettes mat? 13. Vilka miljöproblem orsakas av biltrafiken? 14. På vilka sätt kan man säga att samhället är som gjort för bilen? 15. En bil med katalysator minskar vissa utsläpp. Vilka? 16. Är en liten motor bättre för miljön än en stor? Motivera ditt svar. 17. Hur stor andel av kväveoxidutsläppen står biltrafiken för (se diagram sidan 145)? 18. Går det att förändra samhället så att bilen får mindre betydelse? Hur? 19. Ge exempel på miljöproblem i bostäderna

35 20. Vad kan människorna i ett bostadsområde göra för att hjälpa miljön? 21. På vilka sätt har konsumenten makten över miljön? 22. Studera diagrammet på sidan 148. Vad är kunderna bäst respektive sämst på, när de handlar? 23. På vilka olika sätt kollas olika varor innan de miljömärks? 24a) Vad är Agenda 21? b) Vilka löften avgavs, t.ex. av kommunerna, när Agenda 21 skrevs på?

36 Prov till kapitlet Miljö och livsstil Namn: Poäng: 1. Vilka miljöproblem orsakas av olika ämnen i trafikens avgaser? Sätt rätt bokstav/bokstäver på raderna i högerspalten. OBS! Det kan stå flera bokstäver på samma rad. a. kväveoxider cancer och allergier b. svaveldioxid varmare klimat och därmed översvämning c. ozon försurning av skogar och vatten d. kolväten m.m. döda havsbottnar och andningssjukdomar hos barn e. koldioxid marknära skador (frätning) på växter, människor och djur. 2. Sätt bokstäverna för de olika energikällorna framför rätt beskrivning av deras miljöeffekter. OBS! Det kan stå flera bokstäver på samma rad. a. olja stör landskapsbilden i norra Sverige b. vattenkraft stör landskapsbilden i kustområden c. kol ren energikälla, men än så länge inte viktig i Sverige d. biomassa giftiga ämnen bildas och sprids i luften vid förbränning e. kärnkraft farligt avfall och risk för livsfarliga utsläpp i luften f. vindkraft g. solvärme 3. Vad menas med ett kretsloppssamhälle? Förklara. 4. Jämför soptipparna i dagens samhälle och i kretsloppssamhället. Förklara skillnaderna. 5. Räkna upp sju olika energikällor. 6. Välj ut två energikällor och redogör för deras fördelar och nackdelar. 7. Varför använder Sverige mer energi än Indien? Ta upp minst två orsaker. 8. Nämn två sätt att spara energi på hemma. 9. På vilket sätt kan vår mat vara en fara för miljön? Ge två olika exempel. 10. Förklara vad som menas med ett ekologiskt jordbruk? 11. Nämn tre orsaker till att trafiken är farlig för miljön. 12. Nämn två sätt att förbättra transporterna så att de blir mer miljövänliga. 13. Nämn två miljöfördelar med att bygga ekohus och ekobyar. 14. Man kan säga att konsumenten har stor makt över miljön. Hur då?

37 15. Ge två exempel på vad som kontrolleras när olika varor blir miljömärkta. 16. Vad är Agenda 21? 17. I det här kapitlet har du läst om miljöfrågor inom fyra olika områden: energin, maten, trafiken och bostäderna. Välj två av dessa områden och förklara utförligt hur de borde fungera i ett kretsloppssamhälle. Jämför också med hur det är i dag.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Makt & demokrati Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden? Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Till elever, föräldrar och lärare

Till elever, föräldrar och lärare Till elever, föräldrar och lärare Vi som har skrivit boken har utgått från tre mycket vikt iga principer: att följa kursplanen, att ha en tydlig struktur och att göra ämnet enkelt att förstå. Vi författare

Läs mer

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB Samhällskunsk ap för grundläggande vuxenutbildning Martin Turesson Capensis förlag AB Språkgranskning Elin Herrmann Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2012 Capensis

Läs mer

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups. Kompass till samhällskunskap 50 Maria Eliasson Gunilla Nolervik I din hand häller du ett läromedel frän Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet frän klassrummet. lärare och elever hjälper

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014 SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet Sveriges Televisions vallokalsundersökning bygger på enkätsvar från väljare vid vallokaler och förtida röstningslokaler. Resultaten är ovägda. Valu är SVT:s återkommande

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik SAMHÄLLSKUNSKAP 7-9 Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson Utkik I din hand haller du ett läromedel fran Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet fran klassrummet.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

FRÅGA QK3a OM RÖSTADE, KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400.

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400. Detta är det första häftet i delmomentet pengar Det kommer att bli prov på pengar sedan (se planering) Betygsmatrisens relevanta rader: 1-4 Våra pengar 1 Vad är pengar? Gör pengar oss lyckliga? Gör pengar

Läs mer

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi?

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi? arbete och pengar Varför arbetar vi? Har det alltid sett ut såhär? Historiskt Ganska lite arbete i maklig takt lösa mat för de flesta. Jordbrukssamhället Mer arbetsintensivt Finns "fri" tid. SAMSAM 1a1

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Instuderingsfrågor till Tema demokrati Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Pedagogisk planering Ämne : Samhällskunskap Arbetsområde: Hur Sverige styrs Årskurs: 8 När

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

ZA4453. Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large. Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4453. Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large. Country Specific Questionnaire Sweden ZA4453 Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large Country Specific Questionnaire Sweden Flash EB 189 White Paper on Communication Questionnaire Public at large God morgon/eftermiddag,

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0.

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. A1 [KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. Ingen tid alls 1. Mindre än 1/2 timme 2. 1/2 timme, till 1 timme

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

Nytt politiskt landskap för partier och väljare?

Nytt politiskt landskap för partier och väljare? Nytt politiskt landskap för partier och väljare? Väljarnas bild av Alliansen och de Rödgröna 25 maj 2010 Arne Modig David Ahlin Två regeringsalternativ i valet 2010 Sida 2 Stora olikheter mellan befolkningsgrupper

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire 60 Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA

Läs mer

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Norm och rättssystem respekterar och följer skolans regler Empati reflekterar över sina handlingar känner till FN och barnens rättigheter Samhällskunskap Steg: 2 Empati sätter

Läs mer