YRKESARBETANDE KVINNORS HÄLSA. Åsa Kilbom, Karen Messing och Carina Bildt Thorbjörnsson (red.)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "YRKESARBETANDE KVINNORS HÄLSA. Åsa Kilbom, Karen Messing och Carina Bildt Thorbjörnsson (red.)"
  • Dan Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 YRKESARBETANDE KVINNORS HÄLSA Åsa Kilbom, Karen Messing och Carina Bildt Thorbjörnsson (red.) a

2 Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsorganisation. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är viktiga uppgifter för institutet. Institutet samverkar med andra intressenter i olika utvecklingsprojekt. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som: arbetsmarknad och arbetsrätt arbetsorganisation belastningsskador kemiska och allergiframkallande ämnen, buller och elektromagnetiska fält det nya arbetslivets psykosociala problem och ergonomiska belastningar Arbetslivsinstitutets bibliotek är ansvarsbibliotek för arbetsmiljöfrågor. Grafisk form: Lena Karlsson Omslagsfoto: Gary Buss / FPG / Tiofoto Denna bok finns även utgiven på engelska med titeln Women s health at work Arbetslivsinstitutet 1999 SE Solna Tel: Fax: ISBN Tryck av AB Boktryck, Helsingborg

3 Förord Kvinnornas situation i arbetslivet har fått stor uppmärksamhet under senare år, såväl i Sverige som i andra delar av västvärlden. Kvinnors röst hörs numera högt och tydligt också i medierna, och frågor om jämställdhet kan inte längre negligeras. Trots detta har väldigt litet hänt på arbetsplatserna. Vertikal och horisontell segregering, dvs. både på arbetsplatser och mellan yrken, är nästan lika vanlig som förr, och kvinnor har mycket litet inflytande över de faktorer som styr deras liv. Detta tycks påverka kvinnors hälsa, vilket manifesteras både på arbetsplatserna och i privatlivet. I den här boken har specialister inom många olika områden sammanfattat olika kunskapsfält och aktuell vetenskaplig forskning med betydelse för diskussionen om kvinnors hälsa i arbetslivet. Målet är inte en fullständig kunskapssammanställning inom alla områden, utan vi har koncentrerat oss på de hälsofrågor som är viktiga för kvinnor i Sverige, och frågor där svenska forskare även fortsättningsvis kan ge viktiga bidrag. Boken är upplagd enligt följande: I det första kapitlet sammanfattar vi en rad skäl till varför studier av kvinnors arbetsliv är viktiga, både som underlag för åtgärder och med hänsyn till vetenskaplig stringens. I kapitel två beskrivs kvinnors ställning på den svenska arbetsmarknaden. Diskussionen baseras på officiell statistik, och ett försök görs att förutsäga hur kvinnors situation kan komma att utvecklas i framtiden. I de följande två kapitlen beskrivs olika skillnader mellan kvinnor och män, vilka har betydelse i arbetslivet. Biologiska och psykologiska könsskillnader har ofta framställts som de enda faktorerna för att förklara fördelning av arbeten/arbetsuppgifter och ohälsa; enligt vår uppfattning är dock denna uppfattning kontroversiell, men det krävs mer forskning. I det följande

4 kapitlet diskuteras metodfrågor och hur man bäst skall mäta och beskriva kvinnors ohälsa. Sedan följer ett antal kapitel om specifika hälsoproblem. Ett kapitel ägnas särskilt åt mäns arbetsrelaterade ohälsa, för även om bokens huvudämne är kvinnors arbetsrelaterade ohälsa måste man understryka att mäns hälsoproblem i arbetet sällan belyses utifrån ett könsperspektiv. Det sista kapitlet ägnas åt att sammanfatta de viktigaste slutsatserna och dessas konsekvenser för fortsatt forskning och förebyggande verksamhet. Under det senaste året har en grupp forskare vid Arbetslivsinstitutet diskuterat de viktigaste frågorna och problemen inför ett flerdisciplinärt forsknings- och utvecklingsprogram Kön, arbete och hälsa. Detta arbete har koordinerats av Åsa Kilbom och Lena Gonäs vid institutet. Denna bok är en del av bakgrundsmaterialet för programmet, och tjänar därmed syftet att identifiera viktiga områden för fortsatt forskning. Jag vill tacka mina medredaktörer Karen Messing vars vidsträckta kunskaper och internationella erfarenheter varit ovärderliga, och Carina Bildt Thorbjörnsson för deras hängivna arbete med boken, allt ifrån idéstadiet till fortsatt planering och genomförande. Alla författare har bidragit med sin kunskap på ett konstruktivt och engagerat sätt, särskilt med tanke på den korta tid som stått till buds. Ett varmt tack också till de forskare som tålmodigt och generöst delat med sig av sina kunskaper vid granskningen av de olika bidragen: Gunnar Johanson, Staffan Marklund, Hans Michélsen, Birgit Pingel, Hans Robertsson, Joan Stevenson, Töres Theorell, Eva Vingård och Jan Wahlberg. Vi har också fått värdefull redaktionell hjälp av Lena Karlsson och Petra Vainionpää. Det är min förhoppning att boken skall komma till bred användning både som informationskälla, som underlag för fortsatt forskning och som stöd för dem som arbetar med att förbättra kvinnors hälsa och arbetsförhållanden. Solna i november 1998 Åsa Kilbom

5 Innehåll 1. ETT GENUSPERSPEKTIV PÅ HÄLSA Varför separata studier om kvinnor? K Messing och Å Kilbom SKILDA VÄRLDAR Var finns kvinnorna på dagens arbetsplats? H Westberg FAKTA OCH FÖRDOMAR Psykologiska skillnader mellan män och kvinnor M Lindelöw och C Bildt Thorbjörnsson INDIVID OCH KÖN Biologiska egenskaper av betydelse för kvinnors arbetsrelaterade hälsa. K Messing och Å Kilbom ATT MÄTA sjukdomsförekomst Hälsoindikatorer för kvinnor i arbetslivet. K Alexanderson HJÄRTAT central punkt i komplex väv Kön, arbete och hjärt-kärlsjukdom. P Westerholm KONTAKT HUDproblem för kvinnor Arbetsrelaterad hudsjukdom. B Meding VÄRK OCH SMÄRTA ETT KVINNOPROBLEM? Arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär bland kvinnor. Å Kilbom and K Messing ARBETE riskfaktor eller friskfaktor? Arbetsvillkor och psykisk ohälsa. C Bildt Thorbjörnsson and M Lindelöw KÖNSASPEKTER PÅ GRÄNSVÄRDEN Kvinnor försummas i yrkestoxikologin. S O Hansson ETT GENUSPERSPEKTIV PÅ MÄN Män, arbete och hälsa. A Kjellberg FRÅGOR INFÖR FRAMTIDEN Könsrelaterad ohälsa i arbetslivet slutsatser. Å Kilbom, K Messing and C Bildt Thorbjörnsson

6

7 Kapitel 1 ETT GENUSPERSPEKTIV PÅ HÄLSA

8

9 Varför separata studier om kvinnor? av Karen Messing och Åsa Kilbom Även om vissa framsteg gjorts under senare år ägnar de flesta arbetsmedicinska forskare inte tillräckligt med uppmärksamhet åt kvinnors arbetsrelaterade hälsoproblem; fortfarande är dessa problem i själva verket nästan osynliga. I det här inledande kapitlet ska vi förklara varför vi anser att dessa frågor är viktiga inte bara för kvinnor utan även för den vetenskapliga stringensen inom arbetsmiljöforskningen. Den hälsorelaterade s.k. könsparadoxen dvs. att kvinnor trots längre livslängd anses behöva mer sjukvård och oftare rapporterar sjukdom än män har beskrivits och diskuterats i åtskilliga publikationer under de senaste decennierna (Oakley 1994; Socialstyrelsen 1994; Verbrugge 1989; Östlin m. fl. 1996). Sjukdomsöverskottet bland kvinnor har tillskrivits orsaker som livsstil, psykosocial miljö och benägenhet att söka hjälp vid sjukdom, medan den preliminära förklaringen till kvinnornas längre livslängd har varit att de biologiskt sett är mer robusta än män. Dock har ny statistisk information framkommit under de senaste åren, som inte stämmer med de tidigare standardförklaringarna. I Sverige har den förväntade livslängden med bevarad hälsa för kvinnor sjunkit, särskilt bland arbetarkvinnor (Socialstyrelsen 1994). En nyligen genomförd studie i Norge visar att den könsrelaterade skillnaden i långtidssjukskrivning på grund av muskuloskeletala besvär till stor del kunde förklaras av skillnader i socioekonomisk status (Brage m. fl. 1998). Dessa upptäckter, liksom resultat från flera andra studier (Alexandersson 1995; Verbrugge 1985), kan delvis förklaras med livsstilsrelaterade faktorer, men de belyser även kvinnornas situation i arbetslivet.

10 yrkesarbetande kvinnors hälsa Under de tre fyra senaste decennierna har andelen yrkesaktiva kvinnor ökat avsevärt i alla nordiska länder, liksom i övriga västländer. År 1965 var 55 procent av den svenska kvinnliga arbetskraften mellan 25 och 54 år yrkesaktiva; 1996 var siffran 92 procent. En smärre minskning sågs i början av 1990-talet på grund av den ekonomiska tillbakagången, men siffrorna har nu stabiliserats igen. Med hänsyn till dessa förändringar, och till den statistiska information som presenterats ovan, finns det anledning att undersöka sambanden mellan kvinnors arbete och hälsa. Förvånansvärt nog har kvinnor ända fram till slutet av detta sekel varit nästan osynliga som föremål för arbetsmedicinsk forskning. Under 1990-talet har dock flera intressanta undersökningar kommit. Hall och Frankenhauser m. fl. har gjort betydelsefulla studier av kvinnors reaktioner på stress på arbetsplatsen (Frankenhauser m. fl. 1991; Hall 1990). Messing har studerat arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som utförts av män och kvinnor, även i samma yrken, och resultaten visade stora skillnader som skulle kunna förklara de könsrelaterade skillnaderna i muskuloskeletala besvär (Messing m. fl. 1994; Messing 1998). OECD publicerade 1993 rapporten Women, work and health. Rapporten gav en översikt över aktuella kunskaper om arbetsrelaterade hälsofrågor med särskild relevans för kvinnor samt formulerade rekommendationer som identifierar behoven av information och forskning (Lagerlöf 1993). I en översikt som publicerades i Läkartidningen samma år pekade Ekenvall på bristen på information om kvinnors exponering såväl kemisk och psykosocial som fysisk på arbetsplatsen (Ekenvall m. fl. 1993). I denna bok framför olika forskare var och en expert inom sitt delområde de senaste forskningsrönen om kvinnor, arbete och hälsa, samt diskuterar vilken information som de anser fattas. Vi har valt de olika delområdena utifrån flera kriterier. För det första bör området vara i stort behov av könsspecifik forskning i Sverige. För det andra bör det vara ett område inom vilket det inte har forskats så mycket i andra länder och inom vilket det finns expertis i Sverige. Av den sistnämnda orsaken har exempelvis yrkesrelaterad cancer utelämnats; den är föremål för omfattande forskning i USA. Inledningsvis beskrivs den segregerade situationen för kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och några av de skillnader i arbetsförhållanden för män och kvinnor som följer av denna segregering. I följande kapitel disku- 10

11 ett genusperspektiv på hälsa teras psykologiska och biologiska könsrelaterade skillnader genetiska eller förvärvade som möjliga förklaringar till könsrelaterade skillnader i hälsa. Bokens huvudavsnitt presenterar dermatologiska, mentala, kardiovaskulära och muskuloskeletala hälsoeffekter hos kvinnor med hänsyn till arbetsförhållanden samt samverkan mellan arbete och familjeliv. Här beskrivs även olika statistiska källor inom området arbetsrelaterade sjukdomar. Boken avslutas med en presentation av arbetshälsa ur ett manligt perspektiv. Vi hävdar inte att kvinnor alltid har sämre förutsättningar än män att upprätthålla sin hälsa. Vad vi hävdar är i stället att många hälsorelaterade besvär bland kvinnor kan förknippas med arbetet, samt att många av dessa besvär inte erkänns. De traditionella begreppen yrkessjukdom och arbetsrelaterad sjukdom har modifierats i denna bok. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) orsakas yrkessjukdomar av arbete, medan arbete endast är en av flera orsaker till arbetsrelaterade sjukdomar. Men även om de flesta hälsoeffekter i denna bok helt eller delvis orsakas av yrkesarbete finns det även flera tillstånd där så inte är fallet, där kvinnors arbetsliv ändå påverkas. Kronisk trötthet på grund av påfrestande familjeförhållanden påverkar t. ex. sannolikt kvinnors förmåga och motivation till arbete och leder sannolikt även till ökad sjukfrånvaro. Det gäller även svåra menstruationsperioder och graviditet. Det är viktigt att alla som verkar inom arbetshälsoområdet, i synnerhet vårdgivare, är medvetna om detta och är beredda att organisera arbetet på sådant sätt (t. ex. genom flexibel arbetstid) att konsekvenserna kan minimeras. I detta kapitel diskuteras några av skälen för ett könsspecifikt forskningsprogram. Först tar vi upp bristen på information om kvinnor och deras hälsa, särskilt med hänsyn till yrkesarbete. Det handlar också om den exponering och de hälsorisker som är särskilt vanliga bland kvinnor. Men vi menar också att många kvinnliga hälsorisker har eller kommer att få betydelse även för män. Informationsbrist Fem olika typer av information saknas. Den typ som enklast kan identifieras är en allmän brist på information om kvinnliga arbetstagare. Exempelvis visade en undersökning av Zahm att endast 14 procent av cancerstudier som publicerades under perioden i de åtta största tidskrifterna för arbetsmedicin gällde vita kvinnor; endast 10 procent presenterade analyser 11

12 yrkesarbetande kvinnors hälsa om kvinnor av andra raser (Zahm m. fl. 1994). Som nämnts ovan visar Ekenvall en motsvarande brist på relevant information i en nyligen genomförd granskning (Ekenvall m. fl. 1993). Inom vissa områden, exempelvis hudbesvär och muskuloskeletala besvär, har många studier gjorts om kvinnor, men inriktningen på dessa studier är sällan könsorienterad. Inom andra områden finns tecken på att kvinnor försummats; bland annat tyder mycket på att de flesta vetenskapsmän som studerat förekomsten av hjärtsjukdomar bland olika yrkesgrupper har begränsat sig till att studera förekomsten bland män. Robert Karasek, en pionjär inom forskning i stress och hjärtsjukdom, har exempelvis skrivit att alla studier av blodtryck i relation till stress på arbetet gjorts på män, även om man nu avsåg att utöka studierna (Pickering m. fl. 1991, s.179). År 1994 granskade Schnall 36 studier där stress på arbetet sattes i relation till symptom på eller riskfaktorer för hjärtsjukdom. Det visade sig att 22 av dessa studier endast berörde män, tolv studier både män och kvinnor och två studier endast kvinnor (Schnall m. fl. 1994). I de studier som endast berörde män var i genomsnitt studiepersoner involverade; det rörde sig alltså om förhållandevis stora, dyra och avgörande studier. De två studier som berörde endast kvinnor involverade totalt 576 personer. Trots att sjukdomar i hjärtats kranskärl är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor (Steingart m. fl. 1991), och trots att lika många kvinnor som män har högt blodtryck, kan orsaken till kvinnors underrepresentation i denna typ av studier vara att hjärtsjukdom fortfarande betraktas som ett problem för män (Doyal 1995). Som exempel kan nämnas en redaktör för en vetenskaplig tidskrift, som i en kommentar till en artikel om hjärtsjukdom i relation till psykosociala arbetsförhållanden bland män, talade om resultatet som om det gällde alla hjärtsjukdomar (Fine 1996). Utan hänvisning till könsbegränsningen prisade han författarna för att de:... ytterligare utökat vår förståelse av yrkesrelaterade och icke yrkesrelaterade psykiska krav, anställdas möjligheter att själv styra arbetsprocessen och social uppbackning på arbetet som möjliga bidragande orsaker till (...) sjukdom i hjärtats kranskärl. Det går varken utifrån tidningens ledare eller själva artikeln att avgöra om de förhållanden som nämns är giltiga även för kvinnor. 12

13 ett genusperspektiv på hälsa Den andra typen av information som saknas gäller yrkesrelaterade effekter av de hälsoproblem som antingen är vanligast bland kvinnor eller specifika för kvinnor. Som exempel kan nämnas att det under perioden endast fanns 16 artiklar i den medicinska litteraturen (sökning via MEDLINE) som behandlade arbetsförhållandenas inverkan på menstruationssmärtor eller menstruationens regelbundenhet. Endast en artikel påträffades som diskuterade arbetsförhållandenas inverkan på tidpunkten för kvinnans inträde i klimakteriet, ingen artikel diskuterade betydelsen av arbetsförhållanden under graviditet för hälsa senare i livet och endast en studerade arbetsförhållanden som gav upphov till åderbråck. (Messing 1998). Det saknades även information om arbetsförhållandenas påverkan på den sexuella förmågan lust, förmåga till orgasm och sexuellt intresse både vad gäller till neurotoxisk exponering och sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Detta gällde både män och kvinnor. Den tredje typen av information som saknas gäller förebyggande åtgärder inom kvinnoyrken. Relativt små insatser har gjorts för att förhindra yrkessjukdomar i kvinnoyrken (Messing & Boutin 1997). I Quebec, Kanada, ingår exempelvis 40 procent av männen men endast 15 procent av kvinnorna i de av tillsynsmyndigheten högst prioriterade branscherna, vilka bl.a. måste ta fram obligatoriska skyddsplaner och ge arbetstagarrepresentanter rätt att delta i skyddsarbetet på arbetstid. Arbetsplatsbesök av yrkesinspektion är åtta gånger vanligare inom byggindustrin och skogsindustrin, två traditionellt manliga yrkessektorer med 15 procent kvinnliga anställda, än i sektorer där andelen kvinnor är 49 procent (sjukhus, skolor och andra servicesektorer). I Sverige används mer resurser på yrkesrelaterad rehabilitering av män än av kvinnor (Andersson & Lidwall 1997). Den fjärde typen av information som saknas gäller skillnader i exponering för kvinnor och män inom samma yrke. Det har påvisats att kvinnor och män med samma yrkestitel i flera yrken inte har samma arbetsuppgifter, eller att de utför samma arbete på olika sätt. Det finns mycket lite information på detta område, vilket inte hindrat att yrkestitlar rutinmässigt används som indikator över exponering i epidemiologiska studier (Ekenvall m. fl. 1993). Den femte typen av information som saknas är svårare att beskriva men hänför sig till de teoretiska begrepp som den arbetsmedicinska forskningen utgår från och de traditionella definitionerna av yrkes- och arbetsrelaterade 13

14 yrkesarbetande kvinnors hälsa sjukdomar. Arbetar man på rätt sätt inom den arbetsmedicinska forskningen? Uppmärksammas kvinnornas viktigaste yrkesrelaterade hälsoproblem? Använder man alltför traditionella metoder för att identifiera och studera dessa problem? Om så är fallet, bör andra metoder användas? Ignoreras viktiga parametrar? Vi kommer nedan att fördjupa oss i dessa frågeställningar, eftersom vi för fortsatt forskning behöver identifiera parametrar för exponering och påverkan. Exponering Tidigare fokuserade arbetsmiljöforskare mest på synliga faror: tunga lyft, fall, skador från knivar eller maskiner. Kvinnor har av tradition uteslutits från yrken med sådana risker, med undantag för de yrken där de tunga lyften gällt sjuka människor eller barn (Ljungberg m. fl. 1989), och därför är olycksfallsfrekvensen bland kvinnor mycket låg i de flesta länder (Wagener & Winn 1991). År 1996 råkade män i Sverige ut för ca två gånger fler olycksfall i arbetet än kvinnor (Arbetarskyddsstyrelsen & SCB 1998). Den lägre olycksfallsfrekvensen för kvinnor, samt det faktum att kvinnor vanligtvis inte utför tunga lyft, betyder emellertid inte att det finns få fysiska riskfaktorer i arbete som utförs av kvinnor. Exempelvis utvecklar vårdbiträden endast ca 30 procent av den kraft som manliga lagerarbetare utvecklar per timme vid lyft och bärande (av patienter respektive lådor). Å andra sidan varar varje lyft som ett vårdbiträde på en normalavdelning utför i genomsnitt tio sekunder, medan lagerarbetarens lyft inte varar längre än två till tre sekunder (Ljungberg m. fl. 1989). Långvariga lyft exponerar arbetaren för statiska ansträngningar, vilket medför muskuloskeletala besvär. Besvär som hänför sig till mycket repetitiva arbetsuppgifter samt statiska/ bundna ställningar för armarna har under de senaste tio åren uppmärksammats, och sambandet med muskuloskeletala besvär har påvisats i ett stort antal epidemiologiska studier (Bernard 1997; Kilbom 1994). I viss omfattning har även statiska ansträngningar som är förknippade med långvarigt stående (Stvrtinova m. fl. 1991) och sittande (Winkel & Oxenburgh 1990) studerats. Sålunda kan även skenbart lätta yrken t. ex. sekreterare, butiksbiträde eller bankkassörska medföra betydande fysisk belastning. Liknande omvärderingar krävs när det gäller arbetsschemats roll. Forskare som har reflekterat över arbetsscheman har, förståeligt nog, fokuserat 14

15 ett genusperspektiv på hälsa på mer dramatiska risker förknippade med mycket långa arbetspass och nattarbete. De har funnit att nattarbete är förenat med både kortare livslängd och ökad sjukdom (Kwachi m. fl. 1995). Kvinnor (med undantag av vårdpersonal) har vanligtvis varit utestängda från sådana yrken. Ända fram till helt nyligen var kvinnor i vissa länder enligt lag förbjudna att ta nattarbete. Detta förbud gällde dock endast betalt arbete det fanns ingen lag som hindrade mödrar från att vara uppe hela natten med ett sjukt barn. Först nu börjar den kombinerade effekten av betalt och obetalt arbete att undersökas (Lundberg m. fl. 1994, Walters m. fl. 1995). Åtskilliga metoder har använts för att undersöka kvinnors hushållsarbete, allt från frågeformulär till tidsbudgetar, med det är bara i den pågående MOA-studien i Sverige (Härenstam, personlig kommunikation 1997) som man försöker utvärdera arbetsbördan i hemmet i relation till betalt arbete. Bör exempelvis diskning betraktas på ett annat sätt för en kvinna som arbetar med händerna i vatten i sitt betalda arbete, eftersom det kan bidra till en ackumulerad risk för hudproblem? Hur ska vi värdera det arbete som utförs av en kvinna som arbetar på daghem, som dessutom är mor till tre småbarn? Vad gäller för en städerska eller en kock med en stor familj hemma? Frågan om antal arbetstimmar kan ses på ett nytt och annorlunda sätt. Vi kan exempelvis fråga oss hur man utvärderar och tar hänsyn till situationer i verkliga livet t. ex. när en arbetare med ett litet barn väljer att arbeta nattskift så att hennes make kan vara barnvakt, och därför måste sköta barnet själv under den tid hon borde sova. Denna fråga har ett naturligt samband med hur man definierar räckvidden av och innehållet i begreppet arbetshälsa. En integrering av könsperspektivet med hänsyn tagen till könens olika sociala roller borde ge säkrare och hälsosammare arbetsförhållanden för både kvinnor och män. Om vi inkluderar kvinnors familjeroll kan vi tvingas omdefiniera kriterierna för riskfyllda arbetsscheman när det gäller betalt arbete, så att de även tar hänsyn till förhållanden som gör det särskilt svårt att kombinera arbete med familjeliv exempelvis roterande arbetsscheman, som gör det näst intill omöjligt att lösa barnomsorgsfrågan (Prévost & Messing 1997). Könsperspektivet kan även integreras i frågor som rör kemisk exponering, om man tar hänsyn till de exponeringstyper som vanligtvis återfinns i yrken utförda av kvinnor. Kvinnor arbetar i yrken där de utsätts för giftiga kemikalier i höga doser exempelvis hårfrisör, jordbruksarbetare, labora- 15

16 yrkesarbetande kvinnors hälsa torietekniker och städerska (Nielsen 1996). Den vanligaste exponeringen är emellertid mer subtil och sammansatt. Sömmerskor klagar t. ex. på vissa tygsändningars färgmedel vilka leder till hudirritationer. Personal inom hälsovården kan utsättas för många olika giftiga ämnen på subpatologisk nivå. Kontorsanställda kan utsättas för avgaser från dåligt ventilerade garage och för svampbakterier från smutsiga luftfilter. Denna typ av exponering visar på behovet av hänsyn till flera samtidiga exponeringar på låg nivå, vilka kan ha en ackumulerande verkan. Det är inte så enkelt att utvärdera exponeringar i vanliga, inte särskilt dramatiska situationer i traditionella kvinnoyrken. Repetition och varaktighet är svårt att mäta, medan det är lätt att väga tunga laster som ska lyftas. Hur ska längden på en arbetsdag utvärderas när en arbetare gör en uppgift åt gången, medan en annan gör flera uppgifter samtidigt? Hur beslutar man om vilka kemiska eller biologiska ämnen som ska ingå i en test av inomhusluften, och hur ska man uttrycka det sammantagna resultatet? Det är särskilt svårt att definiera negativa faktorer vid exponering av psykosocial karaktär. Om kvinnor ombeds ange den främsta orsaken till arbetsrelaterad ohälsa svarar de ofta stress. Men att definiera stress i verksamheten och karaktärisera de arbetsfaktorer som bidrar till stress är problematiskt för forskarna. Dessutom har kvinnor ofta utestängts från arbeten med dramatiska stressfaktorer, t. ex. exponering för våld. Detta gör att deras arbeten (liksom många mäns) innebär exponering för ett antal stressfaktorer på låg nivå, vilket sannolikt har en ackumulerande verkan. Arbetsuppgifterna för en lärare kan exempelvis innebära att de under svåra fysiska förhållanden t. ex. hög ljudnivå och obehaglig rumstemperatur måste fånga och behålla uppmärksamheten från en hel skolklass som kanske talar dålig svenska och har många sociala problem. Mätinstrument har utvecklats för att utvärdera psykosociala stressfaktorer, men dessa har ofta varit anpassade till manliga befolkningsgrupper och arbetsförhållanden som rådde för omkring 20 år sedan; först därefter har de tillämpats på kvinnor (Karasek & Theorell 1991). Dessutom har frågan om huruvida identiskt lika stress och stödfaktorer har samma påverkan på kvinnor som på män diskuterats (Johnson & Hall 1996). 16

17 ett genusperspektiv på hälsa Hälsoeffekter Sjukdom är den hälsoeffekt som vanligtvis studerats inom det arbetsmedicinska området. Dock tycks kvinnors sjukdomar orsaka problem för de forskare som verkar inom detta område. Kvinnliga patienter har varit i överväldigande majoritet i intensiva offentliga debatter om vilken verklighetsanknytning hälsoproblemen har. Kvinnor lider en och en halv till två gånger mer av smärta och besvär i händer och handleder, är två till fyra gånger mer benägna att få sjuka hus -syndrom (Stenberg & Wall 1995), är tre gånger mer benägna att påverkas av en kombination av flera kemikalier och är två till nio gånger mer benägna att få fibromyalgi. Verklighetsanknytningen hos samtliga dessa besvär har högljutt ifrågasatts i press och vetenskaplig litteratur. Mer än 95 procent av de som haft hälsoproblem av detta slag har fått diagnosen masshysteri eller kollektiv stressreaktion (Brabant m. fl. 1990). Kvinnor har oftare än män vaga symptom som exempelvis trötthet, huvudvärk, olika typer av fysiska obehagskänslor, ospecificerad kronisk smärta och lättare depressioner; sådana symptom låter sig inte hänföras till väldefinierade, diagnostiska syndrom (Oakley 1994). En del har försökt hänföra denna typ av symptom till problem av existentiell karaktär. Andra hänvisar till olika intressekonflikter i kvinnors liv exempelvis konflikten mellan omsorg om barn, hem och make kontra ambitioner i arbetet. Den vårdande aspekten i många kvinnojobb (t. ex. inom hälsovården, där risken är stor att aldrig riktigt kunna tillgodose patienternas behov) verkar kunna innehålla risker för denna typ av ospecifika symptom. Det är svårt för kvinnor att få sina sjukdomar erkända (Reid m. fl. 1991). Detta är ingen ny företeelse. Samma svårighet upplevde exempelvis match girls, dvs. kvinnliga tändsticksarbetare i England, redan i slutet av 1800-talet: De led av fosforförgiftning som förstörde deras käkar. Ett annat problem med dessa sjukdomar är att många är nya eller nyligen identifierade, och att det tar tid att definiera dem. Som nämnts är många av dessa sjukdomar inte otvetydigt förknippade med kända giftiga substanser. Andra nya sjukdomar kommer förmodligen att identifieras i framtiden, under förutsättning att vi är öppna för de problem som kvinnor upplever i arbetet. Det behövs också fler metoder och indikatorer att spåra problemsituationer för att komplettera dagens olycksfalls-, sjukdoms- och sjukskrivningsstatistik. 17

18 yrkesarbetande kvinnors hälsa I Kanada har man närmat sig problemet genom att be grupper av kvinnor att identifiera problematiska arbetssituationer. En annan metod har använts av Ekberg, som involverade patienter i den aktiva planeringen av deras egen arbetsrehabilitering (Ekberg 1994). Denna metod att lita till uppgifter från arbetstagarna själva väcker frågan om hur man kan få hjälp av kvinnliga arbetstagare i den arbetsmedicinska forskningen. Det har föreslagits att patienterna bör ha en större vägledande roll vid arbetsmedicinsk forskning (Cornwall & Jewkes 1995). En sådan roll kan vara särskilt relevant vid en ny inriktning på forskningen, eller i situationer där patienterna tidigare inte ansetts trovärdiga. Kvinnliga arbetstagare kan involveras i forskningen antingen som individer eller genom organisationer som visat sig ha förståelse för deras problem (Seifert m. fl. 1997). Hänsyn till kvinnors problem gynnar även män Fler kvinnor än män kämpar för att kombinera arbete och familjeliv, men män spelar en allt större roll i familjelivet särskilt på barnomsorgssidan. Arbetstiden inkräktar genom sin längd och fördelning allt mer på familjelivet för båda könen (Schor 1991). Varken manliga eller kvinnliga arbetstagare kan numera anses arbeta i åtta timmar mellan 9.00 och 17.00, fem dagar i veckan, och sedan använda resten av tiden som fritid. Även om kvinnliga arbetstagare är i majoritet inom servicesektorn kommer denna sektor att hysa ett allt större antal män i framtiden, främst på grund av färre jobb i tillverkningsindustrin. Männen kommer att arbeta med samma arbeten som kvinnorna och bli exponerade för samma risker. Bättre kunskaper om kvinnors arbets- och familjeliv gagnar därför även män som har, eller som kommer att få, liknande förhållanden. Detta gäller även för kroppsligt ansträngande arbete, vilket kan belysas med följande exempel: När kvinnor började anställas som brevbärare i England var postsäckarna för tunga för vissa av dem. Kvinnorna protesterade och mindre postsäckar började användas, vilket ledde till att den muskuloskeletala skadefrekvensen sjönk för båda könen. En liknande händelse i Quebec gäller en kvinna som reparerade gasledningar. När hon stämde sin arbetsgivare för att verktygen var för tunga vittnade småvuxna manliga kolleger om att de också ansåg att verktygen var tunga. 18

19 ett genusperspektiv på hälsa Skillnader i storlek och vikt mellan individer av samma kön är större än de genomsnittliga skillnaderna mellan könen, vilket medför att en ökad anpassning av jobben till kvinnor gör dessa jobb mer tillgängliga för alla. Detta argument är även tillämpligt för skillnader mellan yngre och äldre arbetstagare, eftersom brist på fysisk styrka ofta anges öppet som en orsak till diskriminering av äldre. Det är även tillämpligt mot vissa anställningstester i fysisk styrka som har visat sig vara orättvisa för kvinnor, eftersom dessa tester kräver större fysisk ansträngning av kortare personer. Dessa tester blir orättvisa även för korta män (Messing & Stevenson 1996; Stevenson m.fl 1996). Könsspecifika data ger en bättre helhetsbild När en enkät innehåller frågor om aktuella smärtor i ländryggen, men inte frågar om kvinnan menstruerar vid frågetillfället, så begränsas våra kunskaper om orsaker till ryggbesvär (Tissot & Messing 1995). Att inte lyssna på kvinnliga butiksbiträdens klagomål om åderbråck begränsar kunskaperna om vad den statiska ansträngning som långvarigt stående utgör innebär för kroppen. Att korrigera statistiskt för kön i stället för att analysera data för kvinnor separat kan innebära att informationen om hela den undersökta gruppen begränsas. När forskare analyserade data separat för män och kvinnor från en fabrik för styckning och paketering av kyckling, fann de att muskuloskeletala besvär och besvär i andningsvägarna kunde relateras till arbetsplatsfaktorer som var olika för de båda könen. När dessa data i stället analyserades med en statistisk korrektion för kön försvann de flesta sambanden med arbetsplatsfaktorerna för båda könen, med åtföljande förlust av information (Messing m. fl. 1998). Att behandla kön som en confounder * när det egentligen rör sig om en specifik exponering kan alltså dölja betydelsefulla samband. Dessutom kan effekterna av andra confounders och riskfaktorer också skilja sig åt mellan könen. * En confounder är en faktor som påverkar risken att insjukna i den studerade sjukdomen och som också samverkar med den studerade exponeringen. En vanlig confounder är t. ex. rökning, men även kön behandlas ofta statistiskt som en confounder. 19

20 yrkesarbetande kvinnors hälsa Könsspecificering betyder också att man tar hänsyn till mäns behov. Men nästan uteslutande har beaktande av arbetsplatsrisker som har samband med människans reproduktion handlat om skaderisker för kvinnor, i synnerhet fosterskador. Det är endast på senare tid som forskare börjat undersöka skador på mannens sperma (Lindbohm m. fl. 1991); andra aspekter av den manliga reproduktionen tas nästan aldrig i beaktande. Sammanfattningsvis: Vid forskning samt förebyggande och medicinsk handläggning av kvinnors arbetsrelaterade hälsoproblem behövs både känsligare och bättre metoder, och en större öppenhet för kvinnors arbets- och livssituation. Referenser Alexanderson K (1995) Sickness absence in a Swedish county. Doktorsavhandling, Linköpings universitet Andersson C & Lidwall U (1997) Vilka får arbetslivsinriktad rehabilitering? Ur: Marklund S (red.) Risk-frisk-faktorer sjukskrivning och rehabilitering i Sverige. Riksförsäkringsverket, Stockholm, Arbetarskyddsstyrelsen & Statistiska centralbyrån (1998) Arbetssjukdomar och arbetsolyckor 1996, Arbetarskyddsstyrelsen, Solna. Bernard B P (1997) Musculoskeletal Disorders and Workplace Factors. Cincinnati: National Institute for Occupational Safety and Health. Brabant C, Mergler D & Messing K (1990) Va te faire soigner, ton usine est malade: La place de l hystérie de masse dans la problématique de la santé des travailleuses. Santé mentale au Québec. XV: Brage S, Nygård J & Tellnes G (1998) The gender gap in musculoskeletal-related long term sickness absence in Norway. Scand J Soc Med 26, Cornwall A & Jewkes R (1995) What is participatory research? Social Sci Med 41, Doyal L (1995) What Makes Women Sick: Gender and the Political Economy of Health. London: MacMillan Press Ltd, sid 17. Ekberg K (1994) An epidemiologic approach to disorders in the neck and shoulders. Doktorsavhandling, Linköpings universitet. Ekenvall L, Härenstam A, Karlqvist L, Nise G & Vingård E (1993) Kvinnan i den vetenskapliga studien finns hon? Läkartidningen 90, Fine L J (1996) Ledare: The psychosocial work environment and heart disease. American J Publ Health 86,

21 ett genusperspektiv på hälsa Frankenhauser M, Lundberg U & Chesney M (1991) Women, work and health. New York: Plenum Press. Hall E M (1990) Women s work: An inquiry into the health effects of invisible and visible labor. Doktorsavhandling, The Johns Hopkins University. Hochschild A (1983) The Managed Heart. Berkeley: University of California Press. Johnson J V & Hall E M (1996) Dialectic between conceptual and causal inquiry in psychosocial work-environment research. J Occup Health Psychology 1, Karasek R & Theorell T (1991) Healthy Work. New York: Basic Books. Kilbom Å (1994) Repetitive work of the upper extremity. Int J Ind Erg 14, Kwachi I, Colditz G A, Stampfer M J, Willett W C, Manson J E, Seizer F E & Hennekens C H (1995) Prospective study of shift work and risk of coronary heart disease in women. Circulation 92, Lagerlöf E (1993) Women work and health. National report Sweden, DS 1993:98, Stockholm: Socialdepartementet. Lindbohm M-L, Hemminki K, Bonhomme M G, Anttila A, Rantala K, Heikkila P & Rosenberg M J (1991) Effects of paternal occupational exposure on spontaneous abortions. Am J Public Health 81, Ljungberg A S, Kilbom Å & Hägg G (1989) Occupational lifting by nursing aides and warehouse workers. Ergonomics 32, Lundberg U, Mårdberg B & Frankenhauser M (1994) The total workload of male and female white collar workers as related to age, occupational level, and number of children. Scand J Psych. 35, Messing K (1998) One-eyed Science: Occupational Health and Women Workers. Philadelphia: Temple University Press. Messing K & Boutin S (1997) La reconnaissance des conditions difficiles dans les emplois des femmes et les instances gouvernementales en santé et en sécurité du travail. Relations industrielles/ Industrial Relations 52, Messing K, Dumais L, Courville J, Seifert A M & Boucher M (1994) Evaluation of exposure data from men and women with the same job title. J Occup Med 36, Messing K, Tissot F, Saurel-Cubizolles M-J, Kaminski M & Bourgine M. (1998) Sex as a variable can be a surrogate for some working conditions: Factors associated with sickness absence. J Occup and Environ Med 40, Messing K & Stevenson J (1996) A procrustean bed: Strength testing and the workplace. Gender, work and organization 3, Nielsen J (1996) The occurrence and course of skin symptoms on the hands among female cleaners. Contact Dermatitis 34, Oakley A (1994) Who cares for health? Social relations, gender, and the public health. J Epidem Comm Health 48, Pickering T G, James G D, Schnall P L, Schlussel Y R, Pieper C F, Gerin W & Karasek R A (1991) Occupational stress and blood pressure: Studies in working men and 21

22 yrkesarbetande kvinnors hälsa women. Ur: Frankenhauser M, Lundbergh U & Chesney M. Women, Work and Health: Stress and Opportunities. New York: Plenum Press, sid Prévost J & Messing K (1997) Quel horaire? L horaire de travail irrégulier des téléphonistes. Dans Soares, Angelo (dir.). Stratégies et résistances des femmes. Harmattan. Reid J, Ewan C & Lowy E (1991) Pilgrimage of pain: The illness experiences of women with repetition strain injury and the search for credibility. Soc Sci Med 32 (5), Schnall P L, Landsbergis P A & Baker D (1994) Job strain and cardiovascular disease. Ann Rev Publ Health 15, Schor J B (1991) The Overworked American: The Unexpected Decline of Leisure. New York: Basic Books. Seifert A M, Messing K & Dumais L (1997) Star wars and strategic defense initiatives: Work activity and health symptoms of unionized bank tellers during work reorganization. Int J Health Services 27, Socialstyrelsen (1994) Folkhälsorapport Socialstyrelsen, Stockholm. Steingart R M m. fl. (1991) Sex differences in the management of coronary artery disease. New England J Med 325, Stenberg B & Wall S (1995) Why do women report sick building symptoms more often than men? Soc Sci and Med 40, Stevenson J, Greenhorn D R, Bryant J T, Deakin J M & Smith J T (1996) Selection test fairness and the incremental lifting machine. Applied Ergonomics 27, Stvrtinov V, Koles R J & Wimmer, G (1991) Prevalence of varicose veins of the lower limbs in the women working at a department store. Int Angiology 10, 2 5. Tissot F & Messing K (1995) Perimenstrual symptoms and working conditions among hospital workers in Québec. Am J Ind Med 27, Wagener D K & Winn D W (1991) Injuries in working populations: black-white differences. Am J Publ Health 81, Walters V, Beardwood B, Eyles J & French S (1995) Paid and unpaid work roles of male and female nurses. Ur: Messing K, Neis B & Dumais L (red.), Invisible: Issues in Women s Occupational Health and Safety/Invisible: La santé des travailleuses. Charlottetown, PEI: Gynergy Books, sid Verbrugge L (1985) Gender and Health: An update on hypotheses and evidence. J Health Soc Behav 26, Verbrugge L (1989) The Twain meet: Empirical explanations of sex differences in health and mortality. J Health Soc Behav 30, Winkel J & Oxenburgh M. (1990) Towards optimizing physical activity in VDT/office work. Kapitel 6 ur: Sauter, S L, Dainoff, M J & Smith M J Promoting health and productivity in the modernized office. London: Taylor and Francis. Zahm S H, Pottern L M, Riedel Lewis D, Ward M H & White D W (1994) Inclusion of women and minorities in occupational cancer epidemiological research, J Occup Med 36,

23 ett genusperspektiv på hälsa Östlin P, Danielsson M, Diderichsen F, Härenstam A & Lindberg G (1996) Kön och Ohälsa. Studentlitteratur, Lund. 23

24 24

25 Kapitel 2 SKILDA VÄRLDAR 25

26 26

27 Var finns kvinnorna på dagens arbetsplats? av Hanna Westberg För att kunna eliminera hälsoriskerna i kvinnors arbetsliv är det viktigt att synliggöra och uppvärdera kvinnors arbetsförhållanden. Forskning ur ett könsperspektiv har tillfört arbetslivsforskningen många och viktiga bidrag under de senaste decennierna. Ändå bedrivs den största delen av forskningen inom arbetslivsområdet med ett könsneutralt perspektiv, där kön som social kategori saknar betydelse. På så vis fortsätter man att skapa otillräckliga förklaringsmodeller. Det finns många orsaker till varför det är viktigt att anlägga ett könsperspektiv på kvinnors och mäns arbetsliv. En grundläggande orsak är att man i dag utgår från att förhållandena för kvinnor och män är desamma inom arbetslivet. Nedan kommer jag att diskutera bristerna i det könsneutrala perspektivet på arbetslivet i relation till olikheterna i kvinnors och mäns arbetsförhållanden och till utvecklingslinjer och framtidsutsikter hos arbetsmarknaden och arbetsorganisationen. Grunden till det svenska välfärdssamhället lades medan enförsörjarfamiljen ännu var norm. Männen var alltså primärt ansvariga för att försörja familjen genom sitt förvärvsarbete, medan kvinnorna ansvarade för arbete inriktat på familjens reproduktion. Mannens inkomst skulle försörja familjen och tilllåta kvinnan att stanna hemma för att utföra det hushållsarbete och ge den omsorg som krävdes för att hålla ihop familjen. Hushållet och familjen med en hemmavarande kvinna var grundvalen för den första välfärdspolitiken. Produktionen organiserades utifrån antagandet att arbetaren hade en kvinna som stöd i hemmet (Baude & Gonäs 1989). För att försäkra sig om sin egen och familjens överlevnad var det viktigt för mannen att få ekonomisk kom- 27

28 yrkesarbetande kvinnors hälsa pensation för förlorad inkomst på grund av skada, arbetslöshet eller dödsfall. Det industriella samhället växte, produktionen ökade och förändrades. Dessa förändringar förde fler kvinnor ut i arbetslivet vilket, särskilt efter andra världskriget, skapade nödvändiga förutsättningar för att öka antalet tjänster som samhället erbjöd. Detta uppmuntrade fler kvinnor att söka förvärvsarbete. Nya arbeten skapades som antingen var könsspecifika redan från början eller som snart sågs som antingen kvinnliga eller manliga arbeten (Acker 1989). Begreppet anställd En svensk förvärvsarbetande är antingen egen företagare eller anställd, och det är viktigt att skilja mellan dessa båda kategorier eftersom de omfattas av olika lagar. Anställda omfattas av arbetsrättslagar och kollektivavtal, medan egna företagare omfattas av allmänna lagar och avtalsrätt. Svenska arbetsrättslagar grundar sig i princip på en enhetlig och vid mening av begreppet anställd. Men på grund av att olika domstolar har olika syften när de tolkar lagarna är tillämpningen av lagarna inte avgränsad på ett enhetligt sätt. I Lagen om anställningsskydd (1982:80) står det också uttryckligen att vissa kategorier av arbetstagare, som till exempel arbetsgivarens familjemedlemmar och arbetstagare som är anställda för att arbeta i hennes/hans hushåll, undantas från lagen (Bruun & Johnson 1995). Vissa grundläggande kriterier måste alltid vara uppfyllda innan någon enligt lagens mening kan anses vara anställd. Det måste bl.a. finnas ett avtal som rör arbete, och om arbetstagaren inte har ansökt hos Skattemyndigheten om att bli egen företagare förutsätts att hon eller han är anställd av den person som ber om hennes eller hans tjänster. Enligt förarbetena till Medbestämmandelagen är en arbetstagare anställd om flertalet av följande tio villkor är uppfyllda (Bylund m. fl. 1988): arbetet ska utföras av arbetstagaren personligen, arbetstagaren personligen, eller nästan helt personligen, har verkligen utfört arbetet, arbetstagaren står fortlöpande till förfogande för kommande arbetsuppgifter, förhållandet mellan avtalsparterna är av mer varaktig karaktär, 28

29 skilda världar arbetstagaren är förhindrad att utföra liknande arbete av någon betydelse för någon annan än motparten, arbetstagaren är underkastad vissa direktiv eller viss kontroll, vare sig det gäller hur, var eller när arbetsuppgiften utförs, utrustning tillhandahålls av motparten, arbetstagarens utgifter bekostas av motparten, arbetstagaren arbetar mot ersättning, arbetstagaren är jämställd med en anställd i ekonomiskt och socialt hänseende. Arbetsplatsen nämns inte i denna lista. Var arbetet utförs tycks alltså inte ha någon betydelse. Sverige en strängt könssegregerad arbetsmarknad Könssegregeringen, och den struktur på vilken kvinnors relativt underordnade roll i det avlönade arbetet grundas, gör att kvinnor arbetar inom lågstatusyrken och att makten koncentreras till männen (Statistiska centralbyrån 1990; Westberg-Wohlgemuth 1996). På ett övergripande plan märks främst två aspekter av denna underordning: horisontell underordning, dvs. att kvinnodominerade sektorer och yrken har lägre status och värderas sämre än mansdominerade sektorer och yrken, och vertikal underordning, dvs. att kvinnor som grupp befinner sig längre ned i hierarkin än män. Kvinnors yrken skiljer sig alltså ofta från mäns. Exempel på de mest typiska kvinnliga yrkena är (i procent): 1 sekreterare 99 barnskötare 97 vårdbiträde, hemvårdare 96 sjuksköterska 94 sjukvårdsbiträde/undersköterska 94 förskollärare/fritidspedagog 93 maskinskrivare 90 köksbiträde 89 städare 87 bokförare/kontorskassör 85 29

30 yrkesarbetande kvinnors hälsa Exempel på de mest typiska manliga yrkena är (i procent): byggnadsarbetare 100 lastbilsförare (när-/fjärrtransport) 97 teknisk/mekanisk ingenjör 95 el/teleingenjör 93 bussförare/taxichaufför 92 byggnadsingenjör eller installationsingenjör/arkitekt 91 motor- och maskinreparatör 89 verkstadsmekaniker 84 försäljare (grossister) 81 systemerare/programmerare 77 Endast tio procent av den totala arbetsstyrkan arbetar inom icke-segregerade yrken (med intervallet 40 till 60 procent av båda könen). Inom många yrken finns det också avsevärda skillnader mellan de arbetsuppgifter som kvinnor och män utför. Inom verkstadsindustrin ökade t. ex. andelen anställda kvinnor från 3 procent 1960 till 16 procent De flesta av kvinnorna utför emellertid fortfarande andra arbetsuppgifter än män, trots likartad utbildning. Kvinnor tenderar att ha arbetsuppgifter som innebär mer stillasittande, med korta moment och repetitiva rörelser. De arbetar med mindre kvalificerade arbetsuppgifter, som kräver kortare utbildning och också betalas sämre. Som exempel kan nämnas arbete vid löpande band (rutin), paketering, avsyning och elektronik/telekommunikation (Westberg- Wohlgemuth 1996). Ett annat exempel kommer från det medicinska området, där mönstret är likartat. Andelen kvinnliga läkare ökade från 13 procent 1960 till 34 procent 1990 och 37 procent Men till och med här utför kvinnor ofta andra arbetsuppgifter eller har andra specialiteter än män. Könen specialiserar sig i allmänhet inom olika områden; fler kvinnor inriktar sig till exempel på hud- och könssjukdomar (59 procent), åldringsvård (58 procent), rehabilitering (58 procent) och barnsjukvård (57 procent). Män specialiserar sig på thoraxkirurgi (96 procent), ortopedi (92 procent), urologi (90 procent) och kardiologi (86 procent) (Sveriges Läkarförbund 1997). 30

31 skilda världar Könssegregering på arbetsplatsen bidrar till att rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Arbeten blir könsmärkta. Det betyder att kvinnor erbjuds kvinnliga arbeten och att män erbjuds manliga arbeten. Det finns rörlighet inom varje könsspecifikt område, men sällan mellan dem (Westberg-Wohlgemuth 1996). Det faktum att man ofta kan hitta kvinnor inom andra yrken än män, och att det i många yrken finns avsevärda skillnader mellan de arbetsuppgifter som kvinnor och män utför, leder på ett naturligt sätt till att arbetsmiljörelaterade problem upplevs olika. Som en följd av detta ådrar sig till exempel kvinnor oftare och tidigare förslitningsskador än män (Arbetsmiljökommissionen 1990). På många arbetsområden där kvinnor dominerar är andelen repetitiva, monotona arbetsuppgifter stor. Detta gör att kvinnor löper stor risk att få förslitningsskador. Eftersom kvinnornas arbetsmarknad i viss mån begränsas till denna typ av arbetsuppgifter fortsätter många kvinnor med monotona och fysiskt tunga arbeten, trots risken att förr eller senare drabbas av en arbetsrelaterad skada (Baude 1989, 1992; Westberg 1994b, 1996). Förändringar på arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden är på många sätt stadd i förändring. Många fabriker lägger till exempel ned och flyttar i stället produktionen till låglöneländer. Detta resulterar i att arbetslösheten i vissa delar av Sverige blir hög. Ny teknik utvecklas och används inom både gammal och ny industri. Efterfrågan på föråldrade kunskaper sjunker därför, medan arbetstagare med utbildning inom ny teknik är mycket eftersökta. En tillverkning med flexibel specialisering har utvecklats, vilket resulterar i snabba förändringar av de produkter som framställs. Nya utbildningsformer utvecklas inom företagen i stället för vid högskolor och universitet. Andra arbeten omstruktureras till vad som förmodas vara en mer demokratisk form. I stället för att de anställda arbetar vid löpande band skapas arbetsgrupper som monterar hela produkten. Detta mönster tenderar att vara vanligare i Sverige än i andra länder. Samtidigt används nya produktions- och arbetsformer. Dessa omfattar system som till exempel flexibla arbetsuppgifter, distansarbete, s.k. just-intime-anställningar, korttidsanställningar och inhyrning av konsulter. Den 31

32 yrkesarbetande kvinnors hälsa allmänna debatten inriktar sig i stort sett på konflikten mellan målen för en vinstorienterad ekonomi och målen för den allmänna välfärden, vilken är inriktad på att tillfredsställa vissa sociala behov. En stor andel av alla kvinnliga arbetstagare inom både den offentliga och privata sektorn är anställd på deltid. Antalet tillfälliga arbeten och korttidsanställningar på kontrakt ökar stadigt. Detta försvagar den solidariska lönepolitiken och tenderar att ge fler lokala och individuella löneavtal. Nedskärningar inom den offentliga sektorn förvärrar situationen för en majoritet av de arbetande kvinnorna, som redan (jämfört med den privata sektorn) har undervärderade arbeten inom vårdyrkena. Den nuvarande tonvikten på marknadslösningar har också förvärrat nedskärningarna. Under den period i livet när kvinnor och män skaffar sig barn gör de flesta männen karriär, utbildar sig i sina arbeten och befäster sina positioner på arbetsmarknaden. Kvinnorna har fortfarande ansvar för omsorgen, både om hemmet och inom den offentliga sektorn. Hon planerar därför större delen av sitt liv så att hon kan kombinera förvärvsarbete med ansvaret för hem och familj. Detta gör hon genom att använda olika strategier så att hon både kan ta hand om hemmet och behålla sin anställning. Det är bara genom att jämka samman olika arbetstider, deltidsarbeten och tillfälliga arbeten, samt genom att i hög grad förlita sig på offentliga tjänster, som hon kan tillfredsställa alla dessa olika krav. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande 2 (andelen sysselsatta egna företagare och anställda av befolkningen i åldrarna år) i hela landet var 1997 för kvinnorna 68,9 procent och för männen 72,4 procent. Det relativa arbetskraftstalet (sysselsatta eller arbetslösa) av befolkningen i åldrarna år uppgick 1997 till cirka 77 procent nästan 75 procent av kvinnorna och 79 procent av männen (Statistiska centralbyrån, AKU 1998a).Det är intressant att notera att det relativa arbetskraftstalet (för landet i sin helhet) för män som har barn yngre än sju år var så hög som 92 procent, medan siffran för kvinnor i samma kategori var 78 procent (Statistiska centralbyrån, AKU 1998a). Siffrorna för föräldrar med små barn var därför högre än för den totala arbetsstyrkan. Medan skillnaden för kvinnor inte är särskilt anmärkningsvärd, är skillnaden för män värd att notera. Det relativa arbetskraftstalet för både kvinnor och 32

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Fil dr Annika Vänje, teknik och hälsa, KTH Professor Ulf Sandström, industriell ekonomi, KTH Kunskapssammanställningen Syfte Att sammanställa

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Vi strävar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets broschyrer Forskningsaktuellt sammanfattar de senaste

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN Bilaga 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(1) KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN De personer som denna modul åsyftar att titta på är i första hand de som är anställda. Och

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer